Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström"

Transkript

1 Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med rapporter om fortsatt vikande resultat i PISA, och sedan eldades helheten på under en tuffare valrörelse än på mången god dag. Alla framkastade tankar kring förändring kommer givetvis ta sin tid, men det har verkligen talats om det mesta från resultat, löner, arbetsmaterial, klasstorlek, inspiration, lokaler, utbildningsfokus och förstelärare. Fast om man ser till arbetssituationen inom skolan i ett riktigt långsiktigt perspektiv var det ändå inte något av de nämnda områdena som bör betraktas som årets viktigaste ögonöppnare. Det är istället det faktum att ett flertal undersökningar samfälligt placerat sitt sökarljus på uttryck av tilltagande oro, ångest och påfrestningar så väl bland personal som elevgrupper. I en större helhet hänger vissa saker och omständigheter självfallet samman. Det ena ger, eller driver på det andra. Men totalt målades det ändå upp en illavarslande bild. Under året genomförde Arbetsmiljöverket en stor inspektion av Arbetsorsakade besvär. Det visade sig då att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige har någon form av besvär som går att hänföra till arbete. De vanligaste orsakerna - för så väl kvinnor som män - är stress och psykiska påfrestningar, slitsam arbetsställning och tung hantering. Fenomen som sömnbesvär, oro, ångest och depression drabbar tjänstemän i högre utsträckning än arbetare. Bland de yrkeskategorier som stack ut lite extra i undersökningen fanns grundskollärare och gymnasielärare i allmänna ämnen. Det är yrken där högst andel av såväl kvinnor som män har besvär av stress eller andra psykiska påfrestningar - nästan var fjärde kvinnlig grundskollärare och var femte man. Ett par månader senare följde Sveriges Företagshälsor upp med sin årliga Jobbhälsobarometer som angav att fyra av tio anställda inom utbildning känt psykiskt obehag över att gå till arbetet. Samtidigt hävdade fyra av tio att de inte hinner med sina uppgifter under ordinarie arbetstid. Dessutom uppgav varannan anställd inom skolan att de inte får stöd eller hjälp vid hög arbetsbelastning. Motsvarande siffra för arbetsmarknaden som helhet ligger på runt tre av tio.

2 Fast även skolbarnens miljö sattes under lupp. Skolbarns hälsovanor (11-, 13-, 15-åringar) är ett återkommande internationellt forskningsprojekt som Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar. Fokus ligger på olika dimensioner av hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. Återkommande problemområden är sömnsvårigheter, irritation, nedstämdhet och nervositet. 29 procent av de 11- åriga flickorna och 26 procent av pojkarna uppgav att de haft svårt att somna mer än en gång i veckan. Bland 13-åringarna har gruppen som haft svårt att somna ökat kraftigt de senaste åren. Under fyra år har 14 procent fler flickor angett problem. Bland pojkar har andelen ökat med 9 procent under samma period. Det sammanlagda resultaten från Skolbarns hälsovanor visar att en övervägande majoritet av eleverna uppger att de har lätt för att tala med sina föräldrar om saker som bekymrar dem, vilket tyder på att de flesta har trygg hemmiljö. När det gäller själva miljön i skolan är utvecklingen däremot blandad. Å ena sidan visar undersökningen att de flesta elever tycker om skolan och att en övervägande majoritet av eleverna i de tre åldersgrupperna uppger att de trivs med sin klass och sina lärare. Å andra sidan är det allt fler som uppger att de är stressade över skolarbetet. Ungefär samtidigt presenterade Barnombudsmannen (BO) sin skrift Bryt tystnaden som innehöll barn och ungas egna beskrivningar av samhällets stöd vid psykisk ohälsa. I flera av texterna framgick att det sociala stigma, som de flesta upplever i samband med psykisk ohälsa, spelar en central roll när det kommer till den frånvarande kontakten med elevhälsan. Detta kan bero på att kuratorer och psykologer inte finns på skolan eller att barnen inte upplever elevhälsan som en aktör med kunskap och verktyg att hjälpa dem. Känslan av social stigmatisering när barnet söker hjälp hos skolans elevhälsa kan också i en del fall hänga samman med tidigare erfarenheter av att sekretess bryts. Det barnet berättar inom skolans väggar sprids till andra, till lärare, rektorer och andra elever. Dessutom finns det alltid en viss mur kring insikten att hjälpsökning samtidigt också innebär att man erkänner för andra, och kanske för sig själv, att man har psykiska problem - vilket inte alla barn och ungdomar är beredda att göra. Omvända världen på trettio år Den bredare bildens problematik förstärktes av ytterligare undersökningar från bland annat Folkhälsomyndigheten som visat att det - över tid - har blivit svårare att vara ung i Sverige. Andelen 15-åringar som visar symptom på nedsatt psykisk hälsa har ökat kraftigt under de senaste trettio åren. Fyrtio procent av landets 15-åriga tjejer känner sig exempelvis nere mer än en gång i veckan (vid 1980-talets mitt var motsvarande siffra 15 procent). Även hos pojkar

3 har känslor av nedstämdhet ökat de senaste åren, från ungefär 5 till 15 procent under samma period. Idag mår tre gånger så många unga dåligt jämfört med början på 1990-talet. Enligt SCB, upplever 20 procent av unga i åldrarna 16 till 24 sömnproblem, oro eller ångest. I Stockholms stads stora Stockholmsenkät 2014 svarade 37 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet att de ofta kände sig ledsna och deppiga utan att veta varför. I samma enkät angav samma flickor för övrigt att de uppskattade sin egen grad av psykisk hälsa till 50 (på ett index upp till 100). För trettio år sedan var det i första hand de äldre som kände sig ängsliga och oroliga, medan ungdomar såg ljust på framtiden. I dag är situationen den omvända. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder. I åldersgrupper över 55 år har ohälsan legat still eller minskat sedan 80-talet. Men för dem under 45 år har ohälsan vuxit och allra mest i åldern år. En viktig orsak i detta sägs den tuffa arbetsmarknaden för unga vara. Dagens skola är betydligt svårare än vad det var förr. Innan kunde min pappa ta hjälp av hans pappa, nu kan vi inte få hjälp av våra föräldrar, för våra föräldrar hänger inte med i dagens teknologi och på så sätt blir det större press på ungdomar. Det finns mindre antal platser för att komma in på universitet och högskola, då blir det ännu större konkurrens, Det är press på press, på press, på press, säger 24-årige Ali Wail som jobbar med unga killar i verksamheten Elektra i föreningen Fryshuset i Malmö (citat från SR). Det finns alltså ett klart samband mellan att färre unga arbetar och de tilltagande psykiska problemen i Europa - där Sverige sticker ut jämfört med andra länder. Sen 90-talets början har andelen arbetslösa unga i åldrarna år nästan tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har samtidigt nästan tredubblats från 7-8 procent till procent. Andelen unga mellan 16 och 24 år som känner sig ängsliga och oroliga har mer än fördubblats sedan inledningen av 90-talet. Enligt forskare beror det till stor del på att det är svårt för många unga svenskar som inte har läst vidare att komma in på arbetsmarknaden. Den här tendensen gäller genom hela Europa, men Sverige har varit ledande i det här avseendet vilket jag tror gör att ungdomars situation blir mer problematisk när man ska träda in i en arbetsmarknad som är ännu mer

4 kvalificerad. Inget annat land har haft en så kraftig ökning av ungas psykiska besvär, och inget annat land har haft en så kraftig försämring av de ungas arbetsmarknad, menar Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet och verksam vid Folkhälsomyndigheten (citat från SR). Enligt Socialstyrelsens rapport från förra året är svenska 15-åringar mer ängsliga och mår psykiskt sämre än vad unga i andra välfärdsländer gör. En konsekvens av psykisk ohälsa kan vara självmord. De minskar inte bland unga utan har faktiskt ökat något de senaste åren i Sverige samtidigt som de har minskat i andra västeuropeiska länder. Folkhälsomyndigheten har tidigare varnat för att unga svenskars psykosomatiska ohälsa ökar. Allt fler skolelever säger sig t.ex. lida av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Vi vet att det sedan efterkrigstiden funnits en trend mot ökad psykisk ohälsa i hela väst-världen. Men utvecklingen för unga i Sverige de senaste 20 åren saknar motstycke inter-nationellt sett.1980 kunde ju en tjej eller kille efter nian få ett jobb utan något mer än grundskola och få hyggligt betalt. Arbetslösheten låg på två-tre procent - det avspeglar att framtiden är mycket osäkrare idag för unga, fortsätter Sven Bremberg (citat från SR). Kunskapsläget Kungliga Vetenskapsakademin presenterade redan för fyra år sedan en genomgång av kunskapsläget. Deras tidiga slutsats var nedslående. Till exempel konstaterades att det knappt fanns några studier alls som tagit sig an förskolebarns psykiska välmående och inte heller fanns några förklaringar till varför tjejer i tonåren oftare rapporterar sämre psykisk hälsa än pojkar i samma åldrar. Fast befintlig forskning har ringat in fyra faktorer som kan trigga igång psykisk ohälsa bland ungdomar. Dessa är: auktoritära och skuldbeläggande föräldrar, problem med kompisar, sömnsvårigheter och stress inför skolarbete. Sammantaget kan man benämna dessa fyra områden transdiagnostiska riskfaktorer, eftersom problem inom ett område gärna sprider sig till flera fält, så att ohälsan växer. På sikt riskerar därför tonåringen att hamna i en situation där vare sig hem, kompisar, sömn eller skola fungerar.

5 Den omfattande kunskapsbristen har lett till att fyra statliga forskningsfinansiärer Formas, Forte, Vetenskapsrådetoch Vinnovagjort gemensam satsning under perioden 2012 till Inom ramen ska så breda fält som vilken typ av skolmiljö som främjar psykisk hälsa samt vilka vägar som leder unga människor in i missbruk och kriminalitet undersökas. Dessutom ska frågeställningar som rör ADHD, anorexia, autism, fetma och schizofreni studeras. Det finns dock sedan många år relativt klara uppfattningar kring hur en skola bör vara uppbyggd för att elever ska lyckas i sina studier. Förenklat kan man säga att de skolor som lyckas förena en pedagogisk tydlighet med ett varmt socialt klimat har mer framgångsrika elever. Det är även möjligt att mäta hur väl skolor lyckas med detta pedagogiska och sociala klimat. Via verktyget Pesok mäts exempelvis tydlighet och engagemang i rektors ledarskap, förankringen av sociala spelregler, tilltro till elevernas kapacitet samt hur goda prestationer belönas. I ett av projekten inom den nya strukturen är tanken att det ska undersökas om skolor med höga Pesok-poäng även har mer välmående elever. Åttatusen sjundeklassare ska besvara en enkät om kroppslig och psykisk hälsa, sin relation till vänner och familj samt redogöra för sin inställning till skolan. Deras föräldrar ska besvara samma frågor, och även beskriva socioekonomiska faktorer, hälsa, yrke och inkomst. Ytterligare en spännande frågeställning inom den processen är om skolmiljön även påverkar de gener som styr kroppens svar på stress. En hypotes är nämligen att vissa elever börjar forma en biologi där stresshantering satts ur spel, så att kroppen konstant överreagerar och producerar för mycket av hormonet kortisol. Ett tillstånd som innebär en risk för psykisk ohälsa, som ångest och depression. En mindre grupp av eleverna, tvåtusen stycken, ska därför lämna salivprov hos skolsköterskan. Salivproven ska användas för att mäta halter av kortisol. Eftersom proverna tas under tre år kan forskarna samtidigt upptäcka eventuella förändringar i barnens biologi har några gener som tidigare varit slumrande väckts till liv och börjat kommunicera med resten av kroppen? Ett tänkvärt projekt. Avslutningsvis blir det genom detta även möjligt att knyta tillbaka till årets förmodligen mest nakna reportageserie. Sveriges Radios avslöjande resa in i #Kaosklass. Vilket väl på något sätt kanske skulle kunna beskrivas som en tänkbar slutprodukt av alla de potentiella problem som räknats upp i texten ovan. Arbetsmiljön i sin mörkaste kärna. Sedan ska man självfallet alltid vara försiktig med att svartmåla av slentrian bara för att man tror något. En

6 överväldigande majoritet av landets klassrum fungerar antagligen alldeles utmärkt. Men som programförklaringen till serien säger: Vi hade hört dem länge; Alla berättelser om hur det var när man tog mod till sig och verkligen tillbringade en dag i sin 8-åriga dotters klassrum och kom hem helt chockad. Chockad över ljudvolymen, språket, situationen i klassrummet och lärarens utsatthet och svårighet att hålla ordning. Sveriges skolor med 1,3 miljoner elever är en levande och pulserande värld. Dess rykte är något naggat i kanten. Kritiken kanske väl hård emellanåt. Men de illavarslande bilderna säger samtidigt något viktigt, något som förtjänar att tas på allvar. Här och nu.

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 2017-09-20 Definition: psykisk (o)hälsa WHO (2001) definierade psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Bakgrund Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Gymnasieelevernas psykiska hälsa En kort tillbakablick År 2009 beslutades att psykisk hälsa

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Hälsoutskottets motion

Hälsoutskottets motion Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem

Läs mer

Elevhälsan Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil

Elevhälsan Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil Elevhälsan 2018 Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil Så skapar du en framgångsrik lärmiljö som främjar elevernas utveckling Inlärning Utlärning, Personaltäthet, legitimerade

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar

Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Sociolog, Linnéuniversitetet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Telefon: 073-846 29 56 Presentationsstruktur

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Sverige är väldigt vackert.

Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Bakgrund delrapport 1 - ankomstboende Samtal med 450 barn på ankomstboenden. Barn berättade om: dåligt fysiskt mående. att de inte fick vård.

Läs mer

Hälsoutskottets motion

Hälsoutskottets motion Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottets motion

Arbetsmarknadsutskottets motion Ungdomsparlamentet Arbetsmarknadsutskottets motion Hur bör Stockholm stad arbeta för att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden? Situationsbeskrivning Nationellt sett var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar

Läs mer

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid

HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid HALMSTADPROJEKTET En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid 2012 Marie Wilhsson, doktorand Jens Nygren, docent Petra Svedberg, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer