dödar P NO x SO 2 Fartygsutsläpp om året tema: Fartygsutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "dödar P NO x SO 2 Fartygsutsläpp om året tema: Fartygsutsläpp"

Transkript

1 Fartygsutsläpp dödar om året Partiklar från fartygens avgaser dödar människor varje år, globalt sett. Mellan 20 och 40 procent av dödsfallen inträffar i Europa. Men IMO tror inte på det. Illustration Siw Kejonen P NO x SO 2 yttesmå partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer) dödar årligen människor i världen. Partiklarna är så små att de varken fångas av filter eller ens av kroppens kärlväggar. När de når våra lungor tränger de vidare in i blodet där de bland annat kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer. Fartygsemissioner står för av de för tidiga dödsfallen är lika många människor som invånarna i städer som Karlskrona eller Östersund. Och under de närmaste fem åren kommer dödsfallen att öka med 40 procent, om tillväxten i sjöfarten blir som förväntad. Det ovanstående hävdar de amerikanska forskarna James Corbett vid universitetet i Delaware och James Winebrake vid Rochester Institute of Technology i en rapport som publicerades i november förra året (Mortality from ship emissions: A global Assessment). För att särskilja just fartygsutsläppen från andra luftföroreningar har forskarna samkört sammanställningar av fartygsrutter, bränsleåtgång och den geografiska spridningen av partiklar i luften. Resultaten samkördes därefter med regionala data över dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer hos personer över 30 år. Läget är värst i Europa, kring Medelhavet och Engelska kanalen samt i östra och södra Asien. Där är fartygsrörelserna många och om- rådena är tätbefolkade. I Sverige är Öresund det mest drabbade området. Enligt en uppgift i Sydsvenska Dagbladet dör årligen mellan 50 och 100 personer i Öresundsområdet på grund av partiklar från fartygen. Trots sitt rykte om att vara det minst miljöförorenande transportslaget är sjöfarten betydligt smutsigare än lastbilarna som brukar framhållas som det största hotet mot klimatet. Men det är bara om man ser till de faktiska utsläppen från de enskilda fartygen, ser man i stället till de transporterade tonkilometerna så är sjöfarten ren. Bara ett enda av de stora containerfartygen tar flera tusen TEU (20-fotscontainrar) medan en lastbil bara tar två. De oceangående fartygen släpper ut kring 800 miljoner ton koldioxid per år, det är två gånger så mycket som hela världens flygplansflotta. Och EU har slagit fast att fartygen snabbt håller på att bli den största källan till luftföroreningar inom Unionen och kommer att släppa ut mer än alla kombinerade landtransporter årligen om inte något görs för att förhindra det. Där ligger den stora stötestenen. Svaret kan tyckas enkelt inför lagar som begränsar utsläppen, precis som har gjorts för exempelvis lastbilar. Men sjöfarten rör sig över fritt hav som inte ägs av någon. Ingen kan sätta upp regler för de områdena. Det organ som kan besluta om internationella regler för sjöfarten är FN-organet IMO (International Maritime Organisation), men samtliga länder i IMO måste vara överens PM HC för att ett beslut ska gå igenom. Därför är IMO ofta väldigt sena i sina beslut. Exempelvis är den tillåtna gränsen för svavelinnehåll i fartygens bunkerolja 4,5 viktprocent vilket är en så hög siffra att det knappt säljs någon så svavelrik olja längre. 4,5 viktprocent är 2000 gånger mer svavel än vad som får finnas i lastbilsdiesel. I Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är dock gränsen för svavelinnehållet 1,5 procent, sedan IMO utsett de områdena till så kalllade SOx Emission Control Areas (SECA). IMO har analyserat Corbetts och Winebrakes rapport och publicerat ett svar i vilket organisationen tar avstånd från forskarnas slutsatser. Rapporten ger ett felaktigt intryck av de hälsofördelar som kan förväntas av reducerade utsläpp från den globala sjöfarten, skriver IMO. Det håller inte Stefan Lemieszewski, miljöchef på Sjöfartsverket, med om procent av partiklarna i luften är svavelrelaterade och vi har all anledning att ta Corbetts och Winebrakes rapport på allvar, även om man kanske kan ha olika åsikter om hur de kommit fram till metoden och deras siffror, säger han. Och Sveriges Redareförenings miljöchef 10

2 Fartygen kan bli renare än lastbilarna Redareföreningen vill inte vänta på internationella regler för utsläpp utan vill att EU ska gå före. Sjöfarten kan bli nästan utsläppsfri om bara kostnaderna kan tas igen i ett utsläppshandelssystem. CO 2 I 20 år har FNs organ för internationella sjöfartsfrågor IMO (International Maritime Organization) försökt komma överens om gränsvärden för sjöfartens emissioner. Trots det är än i dag gränsvärdet för svavelhalt i bunkerolja 4,5 viktprocent. I Europas oreglerade hav är snitthalten 2,7 viktprocent idag och i Östersjön, Nordsjön och engelska kanalen, som är så kallade SECA-hav (SOx Emission Control Areas) är det inte tillåtet att använda olja som innehåller mer än 1,5 viktprocent svavel. Det pågår ett arbete inom EU att också få Medelhavet klassat som ett SECA-hav, men beslutet ligger hos IMO. Bertil Arvidsson, tidigare miljöchef och numera Senior Advisor på Sveriges Redareförening, vill ha betydligt snabbare förändringar än dem IMO kan åstadkomma. partiklar. Rök från fartyg, stora som små, innehåller partiklar som orsakar sjukdomar och för tidig död bland människor som bor kring de stora hamnarna. Alla i IMO måste vara överens och i länder som till exempel Bangladesh har de andra prioriteringar än vad vi har. Jag kan ha viss förståelse för det, men vi kan inte sitta med armarna i kors under tiden. Personligen har jag gett upp hoppet om att IMO ska lösa problemet. De lovar vart enda år, men mycket lite händer. Han sätter betydligt större hopp till EUs och Sveriges utredningar om handel med utsläppsrätter. Förslaget är att ett öppet handelssystem för sjöfart på Östersjön och Nordsjön och landbaserad industri ska kunna träda i kraft Det EU-politikerna nu ska göra är att bestämma hur stora utsläppen får vara. Det beskedet skulle de kunna komma med redan i år. Sen har vi det i knät, säger Bertil Arvidsson. Han tror mycket på en sådan handel. Med det nuvarande systemet kommer rederierna inte att sänka sina utsläpp mer än vad lagarna föreskriver. Det blir för dyrt. Men om rederierna kan bekosta sina investeringar i katalysatorer, renare bränsle eller motorer för gasdrift, genom att sälja sina överblivna utsläppsrätter på en utsläppsbörs, skulle sjöfarten kunna bli i det närmaste utsläppsfri, hävdar han. Det handlar bara om att politikerna ska bestämma hur stor bubblan av utsläpp får vara totalt sett. Handeln med utsläppsrätter handlar om svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx). Idag finns marin diesel som bara har 0,1 viktprocent svavel och katalysatorer som tar bort 95 procent av kväveoxiderna. Men lyckan vore om vi kunde köra på gas, då skulle vi inte ha några sådana utsläpp alls, och radikalt sänkta utsläpp av koldioxid, säger Bertil Arvidsson. n Foto: Hamburgs hamn/ Dietmar Hasenpusch. Bertil Arvidsson säger: Det där har vi hävdat länge. Sjöfarten svarar redan för en tredjedel av utsläppen och kommer snart att svara för hälften av dem, säger han. Vi måste kunna sänka halterna ytterligare. Utsläppen från fartyg handlar främst om sot, svaveldioxid, SO2, och kväveoxider, även kallat NOX. Halten svaveldioxid kan tämligen effektivt sänkas genom att fartygen drivs med renare olja, det finns marin diesel som bara innehåller 0,1 viktprocent svavel. Den anses dyr och används bara av någon handfull fartyg. NOX-halten sänks effektivt med katalysatorer. Men idag har bara 50 svenska lastfartyg och färjor katalysatorer och endast 38 av dem uppfyller de krav för kväveoxidutsläpp som Sjöfartsverket ställt upp för att ge miljörabatt på farledsavgifterna. Ändå är Sverige det land som har flest katalysatorer installerade i fartygsflottan och halterna av kvävedioxid uppmätta i svenska hamnar har sänkts med ton senaste åren, uppger Stefan Lemieszewski. I Sverige drivs de flesta fartyg av förhållandevis ren olja. 1,0 viktprocent svavel är maxgränsen för att fartygen ska få svavelintyg för miljörabatt på farledsavgifterna och 1,5 viktprocent är maxgränsen i vattnen kring Sverige. Bertil Arvidsson är dock inte imponerad av gränsvärdena. 1,5 procent hjälper inte, vi måste ner mycket mer. IMO arbetar med snigelfart eftersom alla medlemsländerna måste vara överens. Han hoppas i stället på handel med utsläppsrätter inom EU (se artikel ovan). n >>>

3 Forskningsrapport har fått IMO att vakna Gemensamma internationella regler är viktigast, handel med utsläppsreduktioner är ett möjligt komplement, säger Sjöfartsverket. S jöfartsverkets luftföroreningsexpert Stefan Lemieszewski satt med i regeringens utredning om handel med utsläppsreduktioner inom sjöfarten. Han tycker det är ett förnuftigt system, förutsatt att man tar hänsyn till åtgärdens belägenhet. Utsläppen för sjöfart och landbaserad industri sker ju inom olika geografiska områden, men sjöfarten bidrar till bakgrundshalterna över land. För att reduktionen ska få önskad effekt måste man överväga att införa en växelkurs så att exempelvis tre tons reduktion i fartygsutsläppen motsvarar ett tons reduktion för landindustrin. Han är inte lika säker som Bertil Arvidsson på att ett beslut inom EU är nära förestående, men säger att det finns tecken i EU som tyder på att det kan gå igenom. Redarna vill ju åstadkomma något så snart som möjligt och ett utsläppshandelssystem kan bli ett bra komplement till reglerna för de övergripande emissionerna. Men han tror att internationellt beslutade utsläppsregler är det främsta medlet. Stefan Lemieszewski har suttit med i IMOs (International Maritime Organization) möten sedan 1988 och vet hur segdraget arbetet där hittills varit. Ändå är han förhoppningsfull och hävdar att Bökigt. I stort efterlevs kravet på max 1,5 viktprocent svavel i oljan i Nord- och Östersjön. Men kontrollen är bökig. de amerikanska forskarna James Corbetts och James Winebraks artiklar om Chalmers har utvecklat en teknik med uv-ljus som kan ge indikation på vad fartygsrök innehåller. Då kan Kustbevakningen kontrollera emissionerna under sina kontrollflygningar, säger Stefan Lemieszewski på Sjöfartsverket. förhöjd dödlighet på grund av sjöfar- >>>

4 >>> fakta Nästan all svavel i fartygsemissionerna är svaveldioxid, SO2, medan nästan allt kväve är kväveoxid, NO. I kontakt med luft oxiderar NO, som är en gas, till nitratpartiklar, NO2. SO2 oxiderar när det kyls i luften och blir sulfatpartiklar. PM är partiklar såsom SO2, NO2 och sot. Men även mycket annat. IMO (International Maritime Organization) är det FN-organ som skapar internationella regler för sjösäkerhet och skydd av den marina miljön. MARPOL är konventionen som reglerar föroreningar från fartyg. Annex VI är den del av Marpol som innehåller villkor för svavelinnehåll i bunkerolja, gränser för utsläpp av kväveoxider samt möjligheter att inrätta svavelkontrollområden, så kallade SOx Emission Control Areas, SECA, och Emission Control Areas, ECA. tens emissioner gett reaktioner även bland de mest inbitet konservativa länderna i IMO. Under våren i år skulle IMO ta beslut om revidering av Marpol Annex VI, som internationellt reglerar sjöfartsemissionerna av bland annat svaveloxider och kväveoxider (SOx och NOx) särskilt inom Östersjön och Nordsjön. Men beslutet kommer sannolikt att förskjutas till i höst. Inget alternativ. Docent Erik Fridell på Svenska Miljöinstitutet i Göteborg anser inte att sjöfart är ett miljövänligt alternativ till lastbilen idag. Men tillstår att sjöfarten släpper ut något mindre CO 2 per transporterat ton än lastbilstrafiken. IMOs underkommitté BLG (Bulk, Liquids and Gases) arbetar med tre möjligheter för reglering av svavelhalterna, som ju står för 60 till 70 procent av de fina partiklarna i luften. Möjligheterna är: 1. En minskning på global nivå till 1,0 viktprocent svavel i oljorna fram till Från 2015 ska bara 0,5 viktprocent tillåtas. 2. Fortsätta tillåta 4,5 viktprocent svavel globalt. På regional nivå kan de idag existerande svavelkontrollerade områdena, Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen (SECA, SOx Emission Control Aereas) utökas till att även gälla NOx och PM (fina partiklar) och bli ECAhav från Svavelhalten i ECA-områdena kan begränsas till 0,1 viktprocent. Nya utsläppskontrollerade områden kan bli Medelhavet, vattnen utanför USAs och Kanadas östkuster samt området kring Japan. 3. På global nivå sätts gränsen till 3,0 viktprocent svavel från På regional nivå, inom ECA, 1,0 viktprocent från 2010 och 0,5 procent från På mikronivå tillåts varje land sätta egna regler upp till 12 nautiska mil från territorialvattengräsen med krav om 0,1 viktprocent svavel. Vilken möjlighet tror Stefan Lemieszewski att IMO kommer att kunna enas om? Mest sannolikt är nog nummer 2. Men det kan också bli nummer 1. Men problemet är att oljeindustrin får eksem när de hör talas om en snar övergång till destillatbränsle inom sjöfarten. De vill själva bestämma takten i omställningen till renare olja. Men med tiden kommer den så kallade Heavy fuel-oljan (restoljan) att försvinna när raffinaderierna har investerat i ny teknologi för att framställa mer högvärdiga bränslen ur restoljan samt minska sin egen energiförbrukning. När det gäller NOx vill IMO reducera halterna med 2,5 gram/kilowattimme från dagens 17 gram/kilowattimme, från Det är ju en mycket måttlig minskning, men från ska halterna ha minskat med 80 procent från dagens nivå, då hamnar vi på 4 gram/kilowattimme. Det innebär katalytisk avgasrening eller liknande. Då börjar det likna något, säger Stefan Lemieszewski. Anledningen till att mycket lite kan göras innan 2011 är att orderböckerna för nya motorer är fulla fram till dess. Först därefter kan verkligt nya krav ställas. IMO måste leverera nu annars tar EU och USA över med olika regionala regler och och det är det sista man vill, konstaterar Stefan Lemieszewski. n tema: Fartygsutsläpp Redarna kan göra mycket mer Docent Erik Fridell på IVL (Svenska Miljöinstitutet) är ansvarig för forskningen kring sjöfartens emissioner. TiD ringde upp och frågade bland annat om sjöfarten är ett miljövänligt alternativ till lastbilen. Nej, det är den inte. En ny lastbil släpper ut oerhört mycket mindre svavel och kväveoxid än ett fartyg och skillnaden är stor även om man räknar på antalet transporterade ton. Fast sjöfarten går ju oftast där lastbilen inte är ett alternativ. Sveriges Redareförening vill ha handel med utsläppsreduktioner, är det ett bra sätt att få sjöfarten renare? Utsläppshandel mellan sjöfart och landbaserad industri är principiellt bra, om man kan få det att fungera. Men det är nog bättre med ett system som fungerar bara inom sjöfarten. Då får de redare som inte bryr sig betala till dem som faktiskt gör något. Men bäst skulle internationell lagstiftning med krav på låga emissioner fungera, det har ju landtrafiken visat. Varför är ett system inom sjöfarten bättre än ett mellan sjöfart och land? Det finns ett stort motstånd från den landbaserade industrin som redan har gjort mycket och betalat stora summor för att rena sina utsläpp. Nu vill de inte betala igen för att sjöfarten ska renas. För det är ju vad som kan hända om de ska köpa sjöfartens utsläppsrätter. Om man jämför vad det skulle kosta för sjöfarten att köpa katalysatorer och vad det skulle kosta exempelvis pappersindustrin att rena ytterligare ett steg, är katalysatorerna billiga. Tycker du redarna tar problemen med sjöfartsemissioner på allvar? Totalt sett har redarna inte gjort särskilt mycket för att sänka fartygens utsläpp. De skyller hela tiden på den tuffa konkurrensen. Även om de nu har fattat och inser problemet, kan de ändå göra mycket mer, fler kan till exempel gå över till marin diesel. Hur ser framtidens teknik ut? Det finns pilotprojekt med bränsleceller och segel, men ingen tror nog att dieselmotorerna kommer att försvinna inom någon närmare framtid. Syntetisk diesel däremot är ett näraliggande alternativ och gasmotorer finns ju. Vad är viktigast att göra just nu? Det stora problemet för människors hälsa är PM, det vill säga partiklarna, som främst består av sulfat och sot. På kort sikt kommer man åt det, till en del, genom att byta bränsle. På lång sikt är det reningsmetoder som gäller. Som katalysatorer, menar du? Katalysatorer är bra, men de fungerar egentligen inte på partiklar, utan på kväveoxiderna, som också är ett hälsoproblem men framförallt bidrar till försurning och övergödning. För partikelrening finns idag ingen etablerad teknik. Har du läst forskningsrapporten Mortality from Shipping Emissions: A Global Assessment och stämmer det som sägs där om att människor årligen dör av sjöfartens utsläpp? Ja, det stämmer. Analysen är gjord på ett korrekt sätt, även om det är svårt med mortalitetssiffror. Man vet ju ännu ganska lite om sjöfartens utsläpp, men att det är ett stort problem och ger upphov till sjukdomar i tätbefolkade områden råder det ingen tvekan om. text & Foto: Marianne Ovesen >>> 2-08

5 rent. MV Slingeborg i trafik för Stora Enso släpper bara ut 0,1 gram kväveoxid per kilowattimme. Renare än så är ingen annan båt idag. I jämförelse med det är inte IMOs eventuella gränsvärde, 4 gram/kwh från 2015, särskilt imponerande. De har de renaste fartygen i Sverige Stora Enso och Kappa har de renaste båtarna. Men totalt minskar antalet fartyg med giltiga intyg för miljödifferentierade farledsavgifter. Miljödifferen- tierade farledsavgifter lockar inte sjöfarten till att minska utsläppen längre. Enligt Sjöfartsverket beror det på att den ekonomiska vinsten för redare och fartygsägare inte är tillräckligt stor. Under 2007 minskade antalet fartyg med giltiga svavelintyg (SOxintyg) med 60 fartyg och fartyg med gällande kväveoxidreduktionscertifikat (NOx-certifikat) med nära 30 procent. Att antalet fartyg som är utrustade med katalysatorer ökat och nu är 50 stycken, som Stefan Lemieszewski på Sjöfartsverket säger i artikeln intill, betyder bara att katalysatorer finns, inte att de används. Bara 38 fartyg har det NOx-certifikat som krävs för att få nedsatt farledsavgift. Problemet är nu så pass allvarligt att Sjöfartsverket föreslår en förändring av de miljödifferentierade far- ledsavgifterna. Förslaget går ut på att de bästa fartygen i princip ska slippa avgiften helt från och med den 1 april i år. Det är inte hundra procent klart än, förslaget är på remiss, säger Thomas Ljungström, som handlägger frågan på Sjöfartsverket. Ett av de rederier som är bäst i Sverige på rena fartyg är nederländska Wagenborg Shipping. Deras fartyg Bothniaborg och Balticborg är uthyrda till Kappa Kraftliner och fartygen Slingeborg, Schieborg och Spaarneborg till Stora Enso. Det är skogsindustrierna som har beställt fartygen, vi har bara följt de instruktioner för motorer och NOx-rening de givit, säger Norbert Seemann, VD för Wagenborg Shipping Sweden. Det är Kappa och Stora Enso som driver fartygen helt själva. Utvecklingschefen för stora Enso Logistics, Stig Wiklund, säger att de har sex fartyg på Sjöfartsverkets tio-i-topp-lista över de renaste fartygen. Det är de tre Wagenborgs-båtarna samt tre nya fartyg från Transatlantic, Transpaper, Transpulp och Transtimber. Av dem är Slingeborg den renaste, hon släpper bara ut 0,10 gram NOx per kilowattimme. Spaarneborg släpper ut 0,3 gram. Men alla har samma sorts utrustning, så skillnaderna handlar om trimning, berättar Stig Wiklund. Fartygen går på lågsvavlig olja med 0,5 viktprocent svavel. Inte marindiesel men den renaste lågsvavliga oljan. Att det är just fartyg uthyrda till skogsindustrin som är de renaste beror till stor del på skogsindustrins frivilliga och gemensamma överenskommelse inom systemtrafiken, att de inte ska bunkra olja med mer än 1,0 viktprocent svavel. Stora Ensos fartyg har heller inte hjälpmotorer, som alstrar fartygets el vid kaj, utan pluggar in sig på elnätet på land. Det gör vi i alla hamnar vi går till och vi har betalat installationerna vid kajerna själva, påpekar Stig Wiklund. Vad kan ni förbättra ytterligare? Kan ni tänka er motorer för gasdrift till exempel? Ja, det kan vi väl, men först tänker vi oss nog biodiesel. Det kan man ju göra av svartlut som är en restprodukt i vår egen produktion. Men idag använder vi den för att ersätta olja i pappersproduktionen. De motorer fartygen har är lågvarviga 2- taktmotorer, så de kan i princip köras på vilket bränsle som helst. Han berättar också att Stora Enso spar CO2 genom att fartygen kör långsammare än många andra. Det är egentligen enda sättet att minska CO2-utsläppen, som ju också är viktigt. Tycker du att den reduktion på farledsavgifterna som Sjöfartsverket givit hittills är för liten? Vi har inte gjort det här av ekonomiska skäl, utan för miljön. Men det är klart att det måste finnas ett incitament för att locka fler att bunkra bättre olja och installera katalysatorer. n

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen. Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

Installation av scrubbers på fartyg, varför? Länspumpen - Sjöfartshistorisk tidskrift sid 1(6) Installation av scrubbers på fartyg, varför? Nils Sjökvist Under åren har flera internationella konventioner haft stor påverkan på den globala sjöfarten.

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges

Läs mer

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift 1 (7) Juridik KONSEKVENSUTREDNING Handläggare, direkttelefon : 12-03321 Roger Lindskog, 010 478 4688 Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Green Bridge konceptet

Green Bridge konceptet TT-Line Effektiv och miljövänlig transport av gods och passagerare till sjöss Green Bridge konceptet (2:a omarbetade upplagan, december 2008) En informationsbroschyr om Fartyg som miljö- och klimatvänliga

Läs mer

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx Philip Linné, Doktorand, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet 29 januari 2008

Läs mer

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström, 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon 2004-09-08 Dnr: 030501-03-02446 Thomas Ljungström, 011-19 15 58 PM Nya farledsavgifter I regeringsbeslut den 19 februari 2004 gavs Sjöfartsverket i

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2011 SEK(2011) 919 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslaget till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift 1 (5) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Reidar Grundström, +46104784906 2014-09-04 : 14-03030 Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Internationellt ledarskap för klimatet

Internationellt ledarskap för klimatet Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens

Läs mer

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål Inge Vierth, forskare, VTI Agenda Bakgrund Sammanfattade resultat så långt Styrmedel i hela världen Styrmedel i Sverige Pågående arbete

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Miljödifferentierade hamnavgifter

Miljödifferentierade hamnavgifter STOHAB 2014-12-10 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Miljödifferentierade hamnavgifter Bakgrund Stockholms Hamnar har sedan lång tid tillbaka använt sig av miljödifferentierade hamnavgifter i syfte att

Läs mer

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem 1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 2013-08-06 : Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem Sjöfartsverket drivs i affärsverksform med en huvudsaklig

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:10 Utkom från trycket den 11 december 2014 beslutade den 17 november 2014.

Läs mer

Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2), 29 oktober - 2 november 2007

Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2), 29 oktober - 2 november 2007 MÖTESANTECKNINGAR 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Narine Svensson, 011-19 14 31 Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2),

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr )

Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr ) 2014-09-08 Sjöfartsverket 601 78 Norrköping Yttrande över Remiss av förslag till nya föreskrifter om farledsavgifter (dnr 14-02372) Stockholms Hamnar har tagit del av Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 917 final 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga och marknära

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 6 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Ulrika Lindstedt och Per Andersson, Naturvårdsverket

Läs mer

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari

Läs mer

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart 8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka

Läs mer

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Sjöfart några basfakta Vilka är de viktigaste miljöeffekterna

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

~ SJÖFARTSVERKET 29 14

~ SJÖFARTSVERKET 29 14 0 YTTRANDE ~ SJÖFARTSVERKET 29 14 Avdelning Samhalle Ert daium Er beteckning 2011-09-13 M201 1/2592/Kl Miljödepartementet 103 33 Stockholm Kommissionens förslag om ändring av direktivet om svavelhalten

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth, Victor Sowa, Kevin Cullinane, VTI Nationell konferens i transportforskning, Lund, 19 oktober 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige:

Läs mer

Efterlevnad av svaveldirektivet

Efterlevnad av svaveldirektivet Tom Andersson Seminarium Efterlevnad av svaveldirektivet Tisdag 13 februari 13:00-16:00 Torsgatan 30 Stockholm Syftet Lägesbild av svaveldirektivets regelefterlevnad i ljuset av svenska övervaknings- och

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn 190515 Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg Skandinaviens största hamn Skandinaviens största godsnav Världsomspännande linjenät Många rederier och hög

Läs mer

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016 Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen

Läs mer

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Transportstyrelsens årliga sjöfartsseminarium, 2019-02-06 Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet Omställning

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; UTKAST

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; UTKAST Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; beslutade den BESLUTSDATUM 20XX. Transportstyrelsen föreskriver med stöd

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed

Läs mer

Miljönytta från Sverigerelaterad

Miljönytta från Sverigerelaterad Miljönytta från Sverigerelaterad LNG flottan Katarina Yaramenka, Erik Fridell, Stefan Åström 30 31 maj 2018 Gasdagarna Sveriges utsläpp till luft från internationell sjöfart NOx 130 kt Sverige, land, 2015

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; beslutade den 18 april 2013. TSFS 2013:34 Utkom från trycket den 3 maj

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

CO2- emissioner från transporter till sjöss

CO2- emissioner från transporter till sjöss LTH CO2- emissioner från transporter till sjöss Jacob Mårdfelt, Anton Wetterstrand 11/27/2008 Koldioxidutsläppen för sjötransporter är relativt små i jämförelse väg- och flygtransporter. Då sjötransporterna

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter () om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; Utkom från trycket den dd mmm 2012 beslutade den 1 december 20xx. Sjöfartsverket föreskriver

Läs mer

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 Tillsyn av transporter En rapport från Miljöförvaltningen Katarina Olsson och Emma Nordling Juni 2009, dnr: 2008-003085-206 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand 2013-03-08 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande från Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening (DLV) över prövotidsredovisning beträffande utredning av möjligheterna

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; Remiss

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; Remiss Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 4

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av föreskrifter (SJÖFS 2017:27) om farledsavgift

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av föreskrifter (SJÖFS 2017:27) om farledsavgift Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella

Läs mer

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Måns Jacobsson F.d. Direktör och CEO, Internationella oljeskadefonderna, London Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Internationella harmoniseringsrävadnen

Läs mer

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

HELGA. Roland Brodin, projektledare HELGA.

HELGA. Roland Brodin, projektledare HELGA. HELGA Roland Brodin, projektledare HELGA roland.brodin@afconsult.com Nätverket för flytande natur- och biogas i Helsingborg Hur började samarbetet SOX Emission Control Areas (SECAs), maritime fuel sulphur

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SJÖFARTENS PÅVERKAN PÅ HAVSMILJÖN

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SJÖFARTENS PÅVERKAN PÅ HAVSMILJÖN ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SJÖFARTENS PÅVERKAN PÅ HAVSMILJÖN Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2 INNEHÅLL Förord: Samverkan ett måste för varaktig förändring 3 Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan

Läs mer

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)

Läs mer