Rycker ut i alla oväder. Stegbilen klarade inte belastningen. Räddningsverkets tidning Nr 1 Feb Sänglampor orsakar dödsbränder. sid 5.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rycker ut i alla oväder. Stegbilen klarade inte belastningen. Räddningsverkets tidning Nr 1 Feb 2000. Sänglampor orsakar dödsbränder. sid 5."

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 1 Feb 2000 Stegbilen klarade inte belastningen sid 5 Sänglampor orsakar dödsbränder sid 22 Rycker ut i alla oväder sid 17

2 2 Sirenen Nr inledaren Jag tror på sammanhållen utbildning även i framtiden Direktiven till översynen av räddningstjänstlagstiftningen beslutades av regeringen i slutet av förra året. Utredningsman är utsedd och arbetet igång. Direktiven blev mer begränsade än vi ville, men de mest angelägna områdena finns med, så i sak är vi ändå ganska nöjda. Vi ser med tillförsikt fram mot det resultat utredningsmannen Harald Dryselius kommer fram till och är självklart beredda att hjälpa till i den omfattning han vill. Av många skäl tänker jag inte föregripa arbetet, men ändå kommentera några av direktiven. Den modernisering och minskade detaljreglering som ska föreslås är viktig. Särskilt om den på ett effektivitetshöjande sätt kan paras med formulering av nationella mål och ökad målstyrning i kommunerna. Det kommer att underlätta fortsatt utveckling av räddningstjänsten såväl inom kommunen som mellan kommuner och dessutom för oss och länsstyrelserna i tillsynen. Det blir i framtiden än mer nödvändigt att acceptera att den kommunala räddningstjänsten kan nå uppsatta säkerhetsmål utan central detaljstyrning av organisationers utseende och former. Inom de flesta sektorerna i vårt samhälle växer den insikten. Det är ganska svårt att fastslå vad som är rimliga säkerhetsnivåer i olika sammanhang, men det bör ändå inte förleda oss att tro att likriktning är lösningen i sig. Jag tror att just olikheten i valda lösningar kan ge de ansvariga för verksamheter och de som ansvarar för tillsyn och uppföljning impulser till ständig förbättring. Jag hoppas naturligtvis att utredaren hittar bra avvägningar i dessa avseenden. Det förebyggande arbetet är inne i en snabb utveckling. Genom nya lagstiftningar som Miljöbalken, Sevesolagen med flera kommer nu i dagen hur lätt intressekonflikter uppstår mellan de olika samhällssektorerna. Direktiven fastslår att även i fortsättningen ska ansvaret för de olycksoch skadeförebyggande åtgärderna vara kopplat till respektive sektor och regleras i speciallagstiftningar. Vi konstaterar att räddningstjänsten har ett tvärsektoriellt ansvar och att det inom denna organisation finns en kompetens som bör komma hela samhället till del på ett kostnadseffektivt sätt. Mot bakgrund av de uppenbara behoven av samordning också inom förebyggandet är det ytterst angeläget att utredaren hittar former som är konstruktiva. Det är viktigt att räddningstjänstlagstiftningen synkroniseras med andra speciallagstiftningar så att den grundläggande säkerheten för individer och verksamheter främjas. Vi måste skapa klara gränsdragningar och göra gråzonerna så få som möjligt. De något snäva direktiven får inte förhindra nödvändiga lösningar på dessa strukturella problem. De båda ganska små men ändå låsta ansvarspositionerna mellan sjö- och flygräddning respektive mellan sjuktransport och räddningstjänst borde vara ganska enkla att lösa upp. Kanske är det så enkelt att det liksom i räddningstjänsten i sin helhet går att lagstifta om samverkan. Fan tro t. Parallellt med revideringen av räddningstjänstlagstiftningen ska Räddningsverket se över behovet av förändrad utbildning inom området. Vi tycker det är utmärkt att vi fått uppdraget och trots att arbetet ska vara klart redan till 15 september i år får vi möjligheter att förse Harald Dryselius med ett underlag som bär branschens gemensamma uppfattning. Direktiven till utredningen av den framtida utbildningen slår fast att vi bör ha en sammanhållen yrkesutbildning även i framtiden. Vi ska låta alla intressenter komma till tals och därmed beaktas hela systemets utbildningsbehov. Det finns en devis som säger att ingenting är så bra att det inte går att förbättra. Vi tycker i och för sig att vi har ett bra räddningstjänstsystem i vårt land. Sektorn är inte känd för någon överdriven förändringsiver. Snarare kanske för att i alltför hög grad vilja bevara. Just avvägningen mellan att göra sig av med och förbättra det dåliga och bevara allt det goda är själva konsten. Vi har fått chansen att än en gång få göra denna avvägning. Låt oss med utredarens hjälp ta den. Jag önskar honom lycka till och ser med förtroende fram mot hans förslag. innehåll nyheter Storbrand när norska tåg kolliderade 4 Fästet brast när stegen testades 5 Minskad pliktutbildning hot mot skolorna 6 Lennart Myhlback sade upp sig 7 Räddningsverket svarar JO 7 Miljöskyddsförråden tar form 8 Explosion i brandbil omkom i bränder förra året 9 Ensamvargen som granskar verket inifrån 10 Otäta dörrar skapar nya risker 11 Svensk insatsstyrka till Venezuela 11 Nu är det möjligt att larma delar av stan 12 Kontrollbesiktningen fungerar inte 14 Byggfusk spred vindsbrand 15 reportage Fjällräddningen kör vidare i statlig regi Singapore bilar skola efter svensk modell erfarenheter Sänglampor orsakar dödsbränder? 22 Husvagnar behöver större säkerhetsavstånd 22 Se upp för oljan som självantänder 23 ordet fritt Varför ljuga om brandsäkerheten? 24 Förbjud jourstyrkor på 1+1! 26 Fyrverkerier såldes som vanligt 26 Ställ upp för vår kalender! 27 Kan civilpliktiga nyttjas hur som helst? 28 Direktiven till ny lag förskräcker 29 sista sidan Brandmannen som får skäll varje vecka 36 omslagsbilden: När folk försvinner i fjällen rycker räddningstjänsten ut, men inte den kommunala från brandstationen, utan den statliga från polisen. Fjällräddningen kallas den och är först ut i Sirenens presentation av den statliga räddningstjänsten. FOTO: HANS HEDEBRATT Nils Olof Sandberg Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: e-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare , e-post: Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: eller skickas Per Larsson Reporter e-post: till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Gunno Ivansson Layoutare, reporter e-post: Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 2/00, utkommer den 10 mars.

3 Sirenen Nr Välkommen att delta i Debatt! Artiklarna måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver till denna sida! Textlängd: maskinskrivna rader eller omkring tecken på datorn. Adress: Debatt Sirenen, L 257, Karlstad e-post debatt 3 Tyst i debatten och själva känner vi oss utfrysta Sirenens redaktör Stig Dahlén förvånades i sin kolumn i nr 7/99 över brand- Sveriges tystnad under året som gått efter katastrofen i Göteborg. Nästan ingen tycks vilja debattera hur brandskyddet kan förbättras. Sprinklerfrämjandet instämmer i förvåningen och tar gärna upp den kastade handsken. Låt oss börja med en jämförelse med en liknande händelse i USA samma år. I maj 1998 omkom åtta gamla när en brand inträffade på ett (osprinklat) ålderdomshem i staten Washington. På initiativ av guvernören tillsattes omgående (juni 1998) en "task force" med uppdrag att se över vad som behövde och kunde göras för att förhindra en upprepning på övriga 123 ålderdomshem och motsvarande i staten. Representerade i arbetsgruppen var bland andra lagstiftare, brandmyndigheter, anläggningsägare, pensionärsorganisationer med flera. I november 1998, det vill säga efter mindre än sex månader, presenterade arbetsgruppen en omfattande lista med förslag på åtgärder som rekommenderades genomföras under budgetåret Bland dessa åtgärder var bland annat en fullständig sprinkling av samtliga fastigheter, en kostnad som delvis bekostades av statliga medel (oavsett ägarförhållanden på respektive anläggning). Vad skedde i Sverige efter branden i Göteborg? Jo, bland annat skickade presidenten i National Fire Sprinkler Association, John Viniello, ett e-postmeddelande till Sveriges statsminister två dagar efter det att händelsen blivit känd i USA. I meddelandet uppmanades Göran Persson att omgående bilda en "Task force" i syfte att se över hur till exempel sprinklerkrav skulle kunna minska effekterna av inträffad brand i publika lokaler. Statsministerns kansli besvarade e-posten: "Vi har mottagit ert brev och givit det diarienummer XXX. Var vänlig hänvisa till detta nummer om ni tar ytterligare kontakt i ärendet". Svaret var avfattat på svenska, ett språk John Viniello ännu ej behärskar. Någon ytterligare kontakt i ärendet har inte noterats. I USA räckte det med åtta döda för att tillsätta en task force Foto: OLLE JOHANSSON Siffror visar att lokaler utrustade med sprinkler ger en nästintill hundraprocentig säkerhet mot dödsfall som följd av brand, skriver Hjorth. Sprinklerfrämjandet, som fick hjälpa NFSA med översättning av svaret från Rosenbad, gjorde själva ett nytt försök ett par dagar senare genom att skicka ett upprop till Räddningsverket, Boverket och Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF). I uppropet, som för övrigt redovisades i Sirenen nr 8/98, föreslogs bildandet av en nationell samlingsgrupp i syfte att utreda möjligheterna till att införa sprinklerkrav för alla samlingslokaler. Svaren på uppropet var inte särskilt upplyftande. Boverket meddelade att man var tvungna att avvakta direktiv från sitt departement och sedan har vi inte hört något mera. Räddningsverket angav i allmänna termer att teknik inte kunde ersätta människor. SBF ställde sig, genom sin då nye tillförordnade VD Sven Mikaelsson, direkt positiv och lovade ställa upp på ett förutsättningslöst möte. En svala gör dock ingen sommar och utan de övriga parternas stöd föll det hela platt till marken. Inlägget i Sirenen fick till följd att en anonym moralväktare anklagade "sprinklernasare" för att försöka göra profit på andras olycka. I Brand & Räddning påstod så kallade brand(larm)konsulter (som jag av ren omtanke låter vara anonyma) att sprinkler inte alls skulle ha fungerat. Och representanter för så kallad högre bildning har sett sig föranledda att driva en veritabel smutskastningskampanj mot sprinkler i allmänhet och Sprinklerfrämjandet i synnerhet. Så här är det tydligen i Sverige. I strävan att försöka förstå varför ska man givetvis först gå till sig själv. Kanske har Sprinklerfrämjandet varit alltför påstridigt? Namn: Bo Hjorth Ålder: 41 Hemort: Nacka Yrke: 1980 besiktningsingenjör, sedan 1998 ordförande i Sprinklerfrämjandet. Fritidsintressen: Resor, läsa böcker. Kanske skulle vi ha legat lågt med siffror som visar på en nästan hundraprocentig säkerhet mot dödsfall som följd av brand i sprinklade lokaler? Kanske skulle vi låtit saker och ting värka fram av sig själva. För vi hade ju redan fyra dagar efter branden tagit kontakt med Haverikommissionen och erbjudit den all vår kunskap om sprinkler i det skede när de förväntades sätta sig ned och ta fram sina förslag på lösningar för framtiden. Skulle vi ha nöjt oss med det? Skulle vi då också låtsats som det regnar när vi, utan att en enda gång kontaktats, läser i dagspressen att Haverikommissionen i augusti beslutat lägga ut två oberoende utredningsuppdrag (till Sveriges Provningsinstitut respektive Lunds Tekniska Högskola) syftande till att beräkna olika skyddsalternativ. Skulle vi då ha förutsatt att sprinkling var med som åtminstone ett scenario i utredningsanvisningarna? Nu tog vi risken att vara övertydliga, tjatiga, påträngande. Vi skrev till Haverikommissionen och tog upp den här frågan. Samtidigt erbjöd vi oss att hjälpa till med eventuell tilläggskostnad för utredarna, om det skulle behövas. Nej, vi har inte fått någon reaktion. Inte mer än att vi tagit del av ett besked från Räddningsverket där man stödjer vårt förslag till tilläggsdirektiv. Huruvida detta stöd hjälper saken vet vi dock inte. Och tiden går. Och dödsbränder fortsätter att inträffa. Och sprinkleranläggningar skulle fortfarande rädda liv. Var tystnad ordet som användes? Utfrysning känner vi det mera som svär inte i kyrkan, nasare, för då åker ni ut. Bo Hjorth Ordförande Sprinklerfrämjandet AlbaCon AB

4 4 senaste nytt Norska tågolyckan krävde 19 liv Vi kunde varit där 10 minuter tidigare 19 personer dog när två tåg kolliderade i Åsta, Norge. Räddningstjänsten förde långa stunder en ojämn kamp för att rädda skadade som satt fast i tågvraken. Man tvingades ge morfin till passagerare när man insåg att branden skulle hinna före räddningen. Ett större tåg kom norrifrån med tre vagnar och totalt 83 passagerare. Från motsatt riktning kom en motorvagn med 17 passagerare. Klockan den 4 januari var tragedin ett faktum. Det finns misstanke om att norrgående tåg kört mot rött ljus. Klart är att det inte fanns automatiskt tågstopp (ATS) som slår till bromsar och stoppar diesel- eller eltillförsel vid rödljuskörning. Säkerheten sköts manuellt av tågledningen, kontakten med tågförarna via mobiltelefoner. Tågledaren upptäckte vad som höll på att hända 30 sekunder innan olyckan. Han ringde mobilnumret, men kom till fel tåg. Loket till det södergående tåget hade bytts tidigt på morgonen. Loknumret ändrades i rullorna, men mobiltelefonnumret hade inte korrigerats. Klockan kom anmälan till larmcentralen. Det dröjde dock till innan heltidskåren i Elverum nådde olycksplatsen. Hade omfattningen varit klar vid första larmet kunde vi kanske varit på plats tio minuter tidigare. Och minuterna är ju viktiga. Samtidigt vet vi att det inte är ovanligt att informationen från den som larmar är dålig, säger insatsledaren Nils Erik Haagerud larmades deltidskåren i Åmot lämnade Åmot brandstationen och var på plats Det första besked Nils Erik Haagenrud fick var gnistbildning från tåg. Tre minuter senare kom besked om att det brann i tåget. Då började vi förbereda oss satt vi i bilarna. När trafiken på radion ökade stack vi på eget bevåg, då var klockan När vi var på väg drogs stort katastroflarm, olyckans omfattning hade blivit klar. När styrkan åkte från Elverum, 20 kilometer från olycksplatsen, kunde brandmännen se röken. Branden hade alltså utvecklats snabbt. Inledningsvis fanns brandmän på plats. De stördes av chockade passagerare som krävde hjälp, brandmän fick kämpa för att ta kunna koncentrera sig på de svårast skadade. Det försenade också släckningsarbetet. Samtidigt var förstärkning på väg, totalt deltog 64 man. Men vad vi skulle behövt i startfasen var framförallt mer vatten. Det fanns inget att få på platsen. Åmot hade liter när de kom, fick till samtidigt som vi kom med Dieseltankarna till båda loken hade rämnat, innehållet sprutade bakåt över vagnarna. Det fanns gott om brännbart material i vagnarna. Många resenärer var på väg hem från julferier och hade mycket bagage, det hängde mycket vinterkläder efter väggarna. Diesel och olja spreds över ett stort område på kort tid. Vi hade en olycksplats som var 300 meter lång. I första fasen fick vi prioritera liv och död. De två sista vagnarna i ena tåget lät Haagerud brinna sedan man konstaterat att de utrymts. Släckningsarbetet kunde koncentreras till första vagnen. Inledningsvis kunde brandmännen arbeta inne i vagnen, men det blev snabbt varmare och det tog fyra timmar innan branden var under kontroll. Att det tog så lång tid förklarar Haagerud med att hela vagnarna blev ordentligt upphettade. Takplattorna blev rödglödgade. Vi använde dimspik och det var effektivt. Vi skulle haft fler av dem. Vi använde en del skum, men det är vanskligt när man sedan ska försöka hitta personer som ska räddas, säger Haagerud. Arbetet koncentrerades efter hand till ett mindre område där en 33-årig kvinna satt fast. Efter tre timmar plockades hon ut levande, då hade redan döda personer plockats ur vagnen. Det största problemet var att många skadade i tåget satt fast så svårt. Vissa passagerare som levde men inte skulle hinna räddas gavs morfinsprutor. Många hade metallprofiler genom kroppen. Det var svårt att klippa loss dem. Dagen efter påbörjade losstagning av döda. En enskild losstagning tog tre-fyra timmar. Hela arbetet kom att ta fem dagar. Det värsta jag varit med om och det var slitsamt för manskapet, säger Haagerud. En liknande olycka hoppas Nils-Erik Haagerud inte behöva uppleva igen. Samtidigt har han konstaterat behovet av att öva tågolyckor. Ta bara den ovana arbetsställningen som exempel. Vi fick stå på stegar två meter upp i luften för att nå fönstren i vagnarna. Därifrån arbetade vi med tung utrustning som klippverktyg och hade värmen mot oss. Det är inte det samma som att klippa i bilar på vägen. Enda sättet att klara det bättre är förstås att öva. PER LARSSON Att branden blev häftig vid den norska tågolyckan förvånar inte Tom Thörn som var Räddningsverkets observatör: Det fanns gott om brännbart materiel i vagnarna. Bara en täckjacka skapar mycket rök. Räddningsverket har gjort test där utgångspunkten var en tågluffare som skulle laga frukost och trangiaköket välte. Det tog sig på nolltid, framförallt i kläder som hängde i vagnen. Det flamsäkra materielet stod emot en stund, men började brinna efter ett tag. I Norge var det gamla vagnar utan flamsäkert materiel. Men jag tror inte det hjälpt Foto: HAMAR ARBEIDERBLAD Räddningstjänsten i Elverum hade insett att något stort var på gång och var redan på väg när de larmades. Insatsledaren Nils Erik Haagerud bedömer att styrkan kunde varit på plats tio minuter tidigare om den larmats omgående. Gott om brännbart material i med flamsäker inredning, möjligen hade den fördröjt branden lite. Det mest förvånande med olyckan i Norge är det manuella säkerhetssystemet, att lokförarna kontaktades via mobiltelefoner. Det låter som ett mycket sårbart system. I ett akut skede ska det förstås bara vara en knapp att trycka på för att få fram nödinformation. Vi testade våra mobiltelefoner på plats, det var inte alltid vi hade kontakt. Tågolyckan i Norge liknar den på Paddingtonstationen i London i oktober. Även då var det två diesellok som kolliderade. Tankarna rämnade och branden blev häftig, över 30 personer omkom. Den enda tågbrand i Sverige på senare tid som Thörn kan påminna sig är olyckan med Kustpilen i Östergötland för några år sedan. De absolut flesta tåg i Sverige drivs med el. Kustpilen är ett undantag. Men det kan kanske finnas risk att vi får fler linjer med motorvagnar i trafik nu när antalet operatörer blir fler. I Norge tog det lång tid innan branden var under kontroll. Har branden tagit sig rejält kan det ta tid att släcka. Men vi vill ändå försöka ta reda varför inte branden släcktes snabbare, säger Tom Thörn. Räddningsverket kommer

5 5 senaste nytt Nybesiktigad stege havererade vid test Stegtestet vid Gårdastationen i Göteborg på morgonen 5 januari kunde fått ödesdigra konsekvenser. Utkörd 24 meter och med korgen 7-8 meter upp i luften brast fästet för hydraulkolvarna och stegen föll i marken. Oftast körs testen från korgen men killen som testade stegen brukar köra varannan gång från korgen och stegen. Den här gången körde han från bilen, berättar Sture Svensson, fordonsansvarig på räddningstjänstavdelningen. Stegen är av märket Metz, årsmodell 1987 och besiktigades och kontrollerades så sent som i november av ÅF Kontroll (Ångpanneföreningen) utan anmärkning. tågen att genomföra två seminarier om tågolyckor, i Rosersberg 24 februari och Revinge 2 mars. Vi kommer att ge en redovisning av olyckan i London och Nils-Erik Haagerud ska berätta om olyckan i Norge. Vi ska givetvis fråga oss om det kan hända i Sverige. Kan något göras i Sverige för att förhindra att en dylik olycka inträffar? Vi ska ta upp en diskussion med Järnvägsinspektionen och Banverket. Jag kan tänka mig att det möjligen handlar om mindre detaljer, som att införa avskilda garderober i vagnar. PER LARSSON ÅF Kontroll är ett ackrediterat kontrollorgan som sköter den lagstadgade återkommande besiktningen av förbundets mobila arbetsplattformar. Service görs av räddningstjänstens egna fordonstekniker. Vid komplicerade reparationsarbeten anlitas Ulf Grauers Svenska Försäljnings ab, Metz svenske representant. Vi har tre stegar till av samma typ och de är belagda med nyttjandeförbud. Förbudet gäller dock inte livräddningsuppdrag under förutsättning att stegtoppen anlägges med motstöd innan personal beträder stegen. Stegkorgarna är demonterade, säger Bengt Andrén, teknisk chef vid Storgöteborgs räddningstjänst. Samtliga förbundets hävare och stegfordon genomgår nu kontroller för att konstatera eventuell sprickbildning. Totalt finns det omkring 90 Metz-stegar i Norden och av den här typen. Metz skandinaviska representant Ulf Grauers Svenska Försäljnings AB gör en årlig kontroll av dessa överallt utom i Göteborg. Enligt Ulf Grauers skiljer sig stegarna från andra fordon och kräver speciella kunskaper. Göteborg har en egen fordonsverkstad med duktiga tekniker, men har man bara sex stegar att serva får man inte samma erfarenhet som om man har 90. Stegmodellen DL 30 tillverkades mellan 1973 och 1994 och Ulf Grauers känner inte till något tidigare haveri. Har tror därför inte att det rör sig Foto: ANDERS FELDT, Räddningstjänsten Storgöteborg Under testet vid arbetspassets början den 5 januari släppte hydraulkolvarnas infästning. Kolvarna sköt upp genom stegen som störtade i marken. Några liknande haverier är inte kända sedan tidigare men tillverkaren Metz har nu bestämt att alla stegar av den här typen ska kontrolleras. om ett konstruktionsfel. Den aktuella stegen har varit i drift i 13 år och med normalt underhåll bör en stege hålla i 20 år. Ångpanneföreningen arbetar med en besiktningsmetod som följer Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Våra besiktningar görs efter en checklista specifik för alla olika objekt och som är godkänd av Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), säger Bo Andersson, sektionschef för lyftavdelningen på Ångpanneföreningen Kontroll. Vid den årliga kontroll som Ulf Grauers AB utför på stegar ingår ett test med 50 procent överbelastning. Enligt Ulf Grauers är inte Ångpanneföreningens kontroll tillräcklig i det avseendet. Hade man gjort en årlig provbelastning med 50 procent överlast hade eventuella sprickbildningar upptäckts på ett tidigt stadium. Göteborgs fyra stegar av den här typen ska nu byggas om. Med tanke på den oro som uppstått har vi beslutat förstärka stegarna så att det motsvarar kraven för en tremanskorg. På uppdrag av tyska Metz kommer vi också att kontrollera samtliga stegar av den här typen i landet, säger Ulf Grauers. Tre av dem byggs om på plats medan den havererade går ner till Tyskland för kontroll och ombyggnad. Under tiden får Göteborg låna en tysk stegbil. Trots att stegen nyligen hade besiktigats utan anmärkning anser sig inte Räddningstjänsten i dag kunna rikta någon kritik mot Ångpanneföreningens tester. Men när det hela är klart tänker vi låta någon opartisk instans, exempelvis Statens Anläggningsprovningar, se över hela ärendet och också Stegarna testas okulärt och utsätts för belastningsprov som består i att korgen med maxvikt körs ut till olika brytpunkter. Hittas något vid okulärbesiktningen utförs en oförstörande provning. Vid besiktningen i november hittades inget konstigt med den havererade stegen. Vi gjorde en mycket noggrann okulär kontroll och testade stegen med maxbelastning, säger Bo Andersson. Även med facit i hand anser föreslå kompletterande rutiner och åtgärder. Stegarna används mycket vid övningar och utsätts för stora påfrestningar. Vid körning ligger de i ett visst spänn för att de inte ska ligga och skramla. I Göteborg har vi en massa vägbulor/farthinder vilket ger våldsamma påfrestningar när man kör över dem. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till sprickbildningar, men konstruktionen borde vara dimensionerad för att klara såna påkänningar, säger Bengt Andrén. GUNNO IVANSSON Besiktningen följer reglerna han att Ångpanneföreningens besiktningar är tillräckliga. Det är upp till myndigheterna att ändra föreskrifterna. Vi följer de föreskrifter som finns till punkt och pricka. Man kan inte gardera sig för allt. Regler skrivs om i efterhand och det är genom erfarenhet som utvecklingen går framåt. En sånt här haveri har aldrig hänt förut.

6 6 Sirenen Nr nyheter Ljumt intresse för fortsatt utbildning av beredskapmän Civilpliktiga svarar för halva utbildningsvolymen på Räddningsverkets fyra skolor. När det flaggas för kraftiga neddragningar i utbildningen av räddningsmän och särskilt beredskapsmän skapar det oro i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) ska före 1 mars till regeringen lämna in det samlade svaret från de civila delarna av totalförsvaret. Berörda myndigheter har getts tillfälle att yttra sig. Räddningsverket argumenterar i sitt remissvar för fortsatt utbildning på ungefär nuvarande nivå av de två kategorierna civilpliktiga, beredskapsmän och räddningsmän. För beredskapsmän finns tre utbildningslinjer som ska göra dem till en förstärkningsresurs i den krigsorganiserade kommunen, social verksamhet, teknisk verksamhet samt stabs- och informationsverksamhet. Räddningsmännen utbildas som en resurs för räddningstjänsten i krig. En del av räddningsmännen får specialutbildning som ammunitionsröjare och sanerare. Totalt handlar det innevarande år om utbildningsdagar, för beredskapsmännen och för räddningsmännen. Det motsvarar nästan hälften (47 procent) av utbildningen på Räddningsverkets skolor. I antal elever betyder det 800 respektive 700. Foto: GUNNO IVANSSON Räddningsmän med specialinriktning på sanering i arbete. Behoven av civilpliktiga har reducerats kraftigt, men ytterligare neddragningar väntas. Något som kan drabba en eller flera av räddningsskolorna. Resten av skolornas produktion är huvudsakligen utbildning av brandmän och befäl till den kommunala räddningstjänsten. Enligt vad Sirenen erfar vill ÖCB lägga ner utbildningen av beredskapsmän och reducera utbildningen av räddningsmän med en tredjedel. Stämmer dessa uppgifter? Avdelningsdirektör Björn Hanby är ÖCB:s representant i utredningen och den som ska sammanställa rapporten till regeringen. Det vore fel av mig att säga något nu, så jag kan varken dementera eller bekräfta. Nästa steg i processen blir att sammanställa remissynpunkterna och i mitten av februari gå ut med en samrådsremiss, säger Hanby. ÖCB uppges till stor del bygga sin inställning på att kommunerna visat en genomgående ljum inställning till beredskapsmännen. Trots att staten både erbjuder och bjuder kommunerna på denna extra resurs i krig har intresset varit svagt. Storstäderna Göteborg och Malmö har till exempel meddelat att de inte har något intresse av beredskapsmän. Eftersom vi deltagit i Räddningsverkets försök har vi redan ett hundratal beredskapsmän. I fortsättningen kommer vi att hämta de förstärkningsresurser som behövs från i första hand kommunal personal, i andra hand från frivilligorganisationer och först i tredje hand beredskapsmän. Det ligger för övrigt helt i linje med gällande lagar. I nuläget ser jag inget behov av fler beredskapsmän, säger stabschef Ken Henningson vid räddningstjänsten i Malmö. ÖCB menar att de beredskapsmän som behövs under beredskap och i krig hinner utbildas under en femårig uppbyggnadsperiod. Det tycker inte Räddningsverket. För att klara framtida efterfrågan behöver årligen (från 2001) cirka räddningsmän och 700 beredskapsmän utbildas. Räddningsverkets anser därutöver att civilpliktiga under utbildning kan spela en viktig roll som förstärkningsresurs redan i fred, vid stora olyckor, bränder och andra så kallade svåra påfrestningar. För att klara detta måste det enligt verket kontinuerligt finnas 50 civilpliktiga under utbildning på varje skola, året runt. Det betyder civilpliktiga per år. På grund av kommunernas ointresse för de civilpliktiga har det diskuterats att krigsplacera dem i en rikspott. Först vid beredskap skulle de civilpliktiga krigsplaceras i aktuell kommun. Med andra ord ett system som påminner om den statliga civilförsvarsorganisationen som i början av 1980-talet ersattes av det kommunanknutna civilförsvaret. I remissvaret betonar Räddningsverket att en lokal rekrytering och anknytning är både viktig och motivationshöjande, för såväl den civilpliktige som för kommunen. De nu diskuterande neddragningarna är en fortsättning på en redan beslutad och genomförd halvering av utbildningen av civilpliktiga. Den orsakade snabbnedläggning av Räddningsverkets utbildning i Almnäs och uppsägning av personal. STIG DAHLÉN Utbildningschefen Björn Sandborgh: Fyra skolor behövs även i framtiden Räcker elevunderlaget till för att även i framtiden driva fyra räddningsskolor? Ja, jag tror på ett fortsatt behov av civilpliktiga och dessutom står vi inför en period av stora pensionsavgångar i räddningstjänsten, säger verkets utbildningschef Björn Sandborgh. Han är övertygad om att de civilpliktiga är en kategori som kommit för att stanna och som det blir fortsatt efterfrågan på. Statsmakterna har i flera år sagt att vi måste rusta oss bättre för att klara stora påfrestningar i samhället. Räddningsmännen kan göra viktiga insatser vid exempelvis skogsbränder. Förutsättningen är att de är utbildade och snabbt gripbara. Behovet ökar dessutom i takt med att militära Björn Sandborgh försvaret reducerar sin krigsorganisation. Det blir inte lika lätt att hämta resurser därifrån i framtiden, säger Sandborgh. Vid långvariga elavbrott, stora översvämningar, snökaos och flyktingmottagning har beredskapsmännen en roll. De kan hjälpa till i kommunen med information samt stötta de tekniska och sociala förvaltningarna. Jag befarar att vi i framtiden ställs inför fler klimatrelaterade nödlägen än hittills. Räddningstjänsten har möjligheter att träffa avtal om att den utbildade personalen på frivillig basis finns tillgänglig för fredstida räddningsinsatser. Det går också bra för den kommunala räddningstjänsten att med utnyttjande av tjänsteplikten skriva in den utbildade personalen i kommunens räddningsvärn. Räddningsverkets utbildning omges för tillfället av en rad frågetecken. Förutom osäkerheten kring civilpliktutbildningen pågår en översyn av hela utbildningssystemet och det finns starka krafter igång för att brandmän i framtiden inte alls ska utbildas på räddningsskolorna. Yrkesutbildningen kommer även i framtiden att vara kärnan i vår utbildningsverksamhet. Jag är också övertygad att vi kommer att fortsätta utbilda civilpliktiga, även om omfattningen blir lite lägre än det tidigare talats om. Ett tredje och ökande fundament i vår utbildning blir säljkurser inom området Skydd mot olyckor, säger Sandborgh.

7 Sirenen Nr FN-uppdraget fick Myhlback att säga upp sig i förtid Efter nära 14 år som chef för Räddningsverket tackar Lennart Myhlback för sig, ett år innan förordnandet går ut. Orsaken är hans engagemang för FN i Kosovo. Överdirektör Nils Olof Sandberg har varit tillförordnad generaldirektör under Myhlbacks FN-tjänst. Eftersom Sandberg går i pension 31 mars är Räddningsverket snart en myndighet utan ledning. Det var under Folk och Försvars konferens i Sälen i slutet av januari som Myhlback meddelade försvarsminister Björn von Sydow att det är dags att söka en ny chef för Räddningsverket. Jag vet inte vad som händer med mitt FN-uppdrag efter 15 juli, men med tanke på att min ställföreträdare som generaldirektör snart går i pension ville jag inte förhala mitt ställningstagande. Räddningsverket måste ju ha en fungerande ledning och nu finns det möjlighet att samtidigt lösa frågan om både chef och ställföreträdare, säger Myhlback. Försvarsdepartementet var i slutet av januari fullt upptaget att hitta en ersättare för Lena Jönsson som statssekreterare. Detta blev klart 27 januari. Yvonne Gustafsson från UD och med förflutet i Kommunförbundet efterträder Lennart Myhlback den 1 mars Lena Jönsson. Departementet har precis börjat diskutera frågan om ny GD i Räddningsverket. Jag vet att det brådskar att få fram en ny chef, men det kommer sannolikt att ta tre-fyra veckor, sa departementets pressekreterare Paula Burrau till Sirenen i månadsskiftet januari-februari. Lennart Myhlback har fått beröm för sitt sätt att leda återuppbyggnaden i Prizren i Kosovo och FN vill att han fortsätter. Mycket är ogjort. Det här tar tid och det krävs tålamod. Under våren kan det lossna på många plan och då känns det rätt att vara med och följa upp sådant jag varit med att dra igång, säger Myhlback. Han tycker med andra ord att detta är viktigare än att fullfölja sitt sista år som GD för Räddningsverket. I Räddningsverket handlar det om en ständig process och egentligen blir man aldrig färdig med ett sådant jobb. Verksamheten kräver hela tiden utveckling, svarar Myhlback. Den turbulens som förekommit kring JO-anmälan, är det inget som bekymrat Myhlback och som fått honom att fundera på att återvända hem för att rentvå såväl verket som sig själv? Jag uppfattar inte detta som något stort problem. Det finns många andra och viktigare frågar för Räddningsverket att ta tag i. Skulle JO ha några frågor kan jag svara på dem oavsett om jag sitter i Karlstad eller i Kosovo. När Myhlback 1986 som 41- åring tillträdde som chef för Räddningsverket var han Sveriges yngste generaldirektör. Det är numera snudd på unikt att en och samma person är verkschef så länge som Myhlback. Vid en snabbtitt i backspegeln svarar Myhlback så här på frågan vad som är det viktigaste verket uträttat under hans ledning: Integreringen av samhällets resurser för räddningstjänst i fred och i krig samt den nya utbildningen för deltidsbrandmännen, först fyra veckorskursen och senare en femte vecka med inriktning på sjukvård. Det har ökat tryggheten i glesbygden och lett till att deltidare nu med fog kan kalla sig professionella brandmän. Myhlback vet inte hur länge han kommer att jobba med FN som arbetsgivare. Det kan bli en fortsättning även när kontraktet går ut 15 juli, men på sikt vill han återvända till Sverige. Kanske kommer jag att jobba med riskfrågor. Det är hur som helst ett område som intresserar mig, som jag har en del erfarenhet av och som kommer att bli allt viktigare i framtidens samhälle. STIG DAHLÉN Räddningsverket erkänner brister Vinaffärerna i Spanien kan ifrågasättas. Verksamheten i Bangkok bedrevs i ett halvår utan finansiering. Det erkänner Räddningsverket i svar på JO-anmälan. Det var i november Räddningsverket fick en JO-anmälan på halsen. Kritiken besvarades i de flesta fall i det senaste numret av Sirenen, men i några frågor hänvisades till pågående utredning. Det gällde bland annat vinaffären och verksamheten i Bangkok. Nu har Räddningsverket svarat JO (Justitieombudsmannen). En sammanfattning av verkets svar på de frågor som tidigare är obesvarade i Sirenen finns härintill. I övrigt kan konstateras att Räddningsverket i några fall erkänner brister i hantering och rutiner, men samtidigt anser att inga oegentligheter förekommit. Det gäller inrättandet av affärsenhet (tjänsteexport) och kontraktet med en agent i Spanien. Kritiken mot tjänsteresor och att utrustning ska ha lånats ur civilförsvarsförråd avvisas helt. Upphandlingen av förmånsbilar konstaterar man att verket redan granskat och att personalansvarsnämnden beslutade att inte göra någon polisanmälan. Om beslutet att omplacera avdelningschefen för tjänst i Kuala Lumpur skriver man så här: Vid den aktuella tidpunkten gjordes bedömningen att beslutet var det bästa både för myndighet och person. Tjänsteexporten visade då enligt årsredovisningarna ett ackumulerat överskott. De problem som sedan visat sig vad gäller finansieringen av Thailand-projektet, var vid beslutstillfället inte kända för verksledningen. PER LARSSON JO-svaren prydligt sorterade på direktionsbordet. Räddningsverkets svar till JO Beslut att inte ingripa mot avdelningschef som upphandlade vinkällare med flaskor i Spanien. Räddningsverket svarar: Information och redovisning har varit bristfällig. Alla ekonomiska transaktioner synes dock vara redovisade och dokumenterade enligt gällande regler. Totalt har vinhanteringen uppgått till kronor. Någon upphandling av vinkällare i meningen fast egendom, har inte förekommit. Syftena med och formerna för hanteringen av vinflaskorna måste starkt ifrågasättas. Nuvarande verksledning och majoriteten av medarbetarna blev informerade via massmedia i november Beslut togs att intern utredning snabbt skulle genomföras och tillgångarna i Spanien avvecklas. Personal som under semester arbetade för privat företag i USA som till delar ägdes av avdelningschef på Räddningsverket. Semester beviljades av avdelningschefen. Räddningsverket svarar: Vid kontakt med företagets ledning har uppgetts att varken avdelningschefen eller någon honom närstående medverkat i företagets verksamhet. Beslut att driva kontor och verksamhet i Bangkok efter att Sida upphört med finansiering. Räddningsverket svarar: Ett antal missförstånd och felaktigheter har uppstått vid hanteringen av projektet under Räddningsverket har felaktigt fortsatt ett projekt utan en klar finansiering april-november 98, alltså sex månader och inte tre år som anmälaren gör gällande. Projektledningen har brustit i den ekonomiska uppföljningen. Det saknades grund för den fordran på 2,7 miljoner kronor som fakturerades Sida i december 1998.

8 8 Sirenen Nr nyheter Brandmän blir tekniker och tar med sig förrådet Beredskapen mot större kemikalieolyckor höjs. Sju förråd med avancerad utrustning inrättas, 126 brandmän och befäl i räddningstjänsten specialutbildas. Ett jättelyft när vi är klara, men fortfarande återstår en hel del arbete, säger Räddningsverkets Hans Ekåsen. Alla kommuner är skyldiga att hålla en grundberedskap för kemikalieolyckor. Vid större eller ovanliga olyckor behövs i regel specialutrustning utifrån. Något som visade sig bland annat när järnvägsvagnar med farligt gods spårade ur i Kävlinge och Kälarne. Erfarenheterna från dessa händelser har påskyndat Räddningsverkets satsning på mobila miljöskyddsförråd. De placeras i sju kommuner, Luleå, Borlänge, Växjö samt i de kommuner där Räddningsverket har skolor Kramfors (Sandö), Lund (Revinge), Skövde, och Märsta (Rosersberg). Räddningstjänsterna i berörda kommuner ansvarar för att utrustningen körs ut till skadeplatsen. I vissa fall kan det bli aktuellt att köra utrustning från fler förråd. 16 brandmän på var och en av de sju räddningstjänsterna har utbildats till så kallade materieltekniker under tre dagar, bland annat med hjälp av Perstorps AB, som har stor erfarenhet av hantering av kemikalier. Det rör sig om en grundläggande utbildning där tonvikten lagts på håltagning, tätning av läckor och överpumpning. Ett påtagligt inslag har varit redovisning av erfarenheter från olyckor, berättar Hans Ekåsen. En viktig roll i beredskapen har de 14 regionala koordinatorer som Räddningsverket tecknat avtal med och som ska fungera som stöd för räddningstjänsterna i regionen (se vidare artikeln längst upp till höger på denna sida). På varje skift i de sju kommunerna med miljöskyddsförråd finns fyra materieltekniker. Minst två av dem ska snabbt kunna transportera utrustningen till drabbad kommun. Den kapaciteten ökar när materielen placeras i containrar och hämtas med lastväxlare. Containrarna ska även kunna transporteras med flyg. Hittills har pengarna inte räckt till inköp av containrar och därför står materielen på pall (utom i Skåne som fixat en container på egen hand). Insatstiden är två och en halv timme för större delen av landet, det vill säga maxtiden från inkommet larm tills utrustningen finns på plats och kan börja användas. Materielteknikerna deltar aktivt på skadeplatsen med att vid behov visa den lokala räddningstjänsten hur materielen fungerar. I miljöskyddsförråden ska, förutom kvalificerad personlig skyddsklädsel, finnas utrustning för att bland annat kunna: - pumpa kemikalier, - indikera gaser och vätskor, - länsa in brinnande kemikalier på vatten, - täta läckage, - sanera, - upprätthålla bra samband, - bildöverföring, - transportera materiel i terräng (fyrhjuling). Totalpriset per förråd är cirka en miljon kronor. Staten står för inköp och underhåll. Vid insats betalar mottagande kommun kostnaden för att flytta förrådet (transport och personal). Räddningsverket har tidigare byggt upp en motsvarande beredskap för oljeutsläpp. Oljeskyddsförråd finns på fem platser, Botkyrka, Vänersborg, Karlskrona, Umeå och Gotland. STIG DAHLÉN Foto: HANS EKÅSEN Denna membranpump är en av de pumpar som ingår i utrustningen i miljöskyddsförråden. Den tål ett brett spektra kemikalier, är tryckluftdriven och har en minutkapacitet på 100 liter. Vi har kapacitet att rycka ut redan i dag Foto: HANS EKÅSEN Kenneth Bengtsson från Perstorps AB demonstrerar utrustning för håltagning i tank för blivande materieltekniker vid en av höstens utbildningar. För år 2000 har Räddningsverket avsatt 1,8 miljoner kronor för fortsatt utbildning samt viss komplettering av materiel. De pengarna räcker dock knappast för att täcka bristerna i den grundläggande utrustningen, bland annat containrarna och indikeringsmateriel. Jag hoppas att Räddningsverket snart kan få fram de pengar som behövs för återstående utrustning. Det är viktigt för trovärdigheten, säger Gunnar Ohlén i Skövde, som är en av de 14 koordinatörerna. Han tillägger : Skulle vi få ett larm i dag har vi dock kapacitet både personellt och materiellt att rycka ut till olycksplatsen och bli ett bra stöd till den lokala räddningstjänsten. Koordinator med uppgift att stötta och driva på I de regionala kemresurserna ingår, förutom de i artikeln till vänster beskrivna miljöskyddsförråden med sina materieltekniker, även 14 koordinatorer. Koordinatorerna ska fungera som expertstöd, inte minst i det förberedande arbetet. Det handlar både om åtgärder som kan förebygga olyckor, men också hur den kommunala räddningstjänstens kan förbereda sig på en olycka. Helt enkelt vara en pådrivare. En viktig roll är att sprida kännedom om miljöskyddsförråden samt andra tillgängliga resurser bland räddningstjänsterna och andra berörda organ. I akutskedet har koordinatorerna ingen uttalad expertroll, ej heller någon beredskap för att inom viss tid bege sig till skadeplatsen. Men som en koordinator säger: Blir vi ombedda att komma och hjälpa till så är det klart att vi ställer upp. De 14 koordinatorerna har klarat av tre av fyra veckors specialutbildning. Räddningsverket har tecknat avtal med följande personer att ingå i de regionala kemresurserna som koordinatorer (avtalet omfattar sammanlagt tio veckor per år): Allan Lenander, Malmö, Ulf Petterson, Kalmar, Christer Bengtsson, Växjö, Per-Åke Eriksson, Halmstad, Kjell Collstedt, Göteborg, Gunnar Ohlén, Skövde, Torbjörn Gunnerud, Norrköping, Hannu Mourujärvi, Västerås, Peter Andersson, Sigtuna,Nils Weslien, Karlstad, Börje Stenqvist, Sundsvall, Henrik Östlund, Umeå, Stefan Berglund, Luleå och en företrädare för Dala Mitt. Ni som vill veta mer om miljöskyddsförråden och den nya kemberedskapen är välkomna att ringa närmaste koordinator alternativt till Räddningsverkets Hans Ekåsen ( ) eller Monica Rhodiner, ansvarig för utveckling och drift, ( ). Intresset för denna nya beredskap är stort och flera räddningstjänster har hört av sig och vill att vi ska förevisa utrustningen.

9 Sirenen Nr nyheter Foto: RONNIE LINDBERG Det var bakom främre jalusin som gasolflaskan var placerad. När den exploderade skakade bilen till ordentligt, brandmännen trodde först att de blivit påkörda. Explosion i brandbil Brandbilen stod vid rött ljus i en korsning. Då small det och brandbilen började brinna. En gasolflaska hade läckt och vi fick en explosion. Jalusiluckor flög upp till 15 meter från bilen, säger brandingenjör Kalle Håkansson. Räddningstjänsten i Luleå var på väg tillbaka till stationen när explosionen inträffade. Brandmännen kände hur fordonet skakade och trodde först de blivit påkörda. Föraren hoppade ur och såg då att ett par jalusiluckor till utrustningsfacken saknades och att det brann i facken. Så har det hänt igen, en fyrverkeripjäs av modell konstbomb har exploderat rakt i ansiktet på en människa. Han släckte branden med en pulversläckare. Lyckligtvis skadades ingen människa av smällen, säger Håkansson. Men en personbil som stod i närheten fick mindre plåtskador när delar av ett jalusi landade på bilen. En brandman som bor 400 meter från platsen hörde smällen när han befann sig i sin lägenhet Föraren av brandbilen kunde konstatera att en oanvänd gasolflaska (typ 2012) i ett av de främre facken läckte. Han ställde ut flaskan i en snödriva, varvid det pysande ljudet upphörde. Gasolflaskan var placerad under utblåset för varmluft som värmer utrustningsfacken. Bilen Det har hänt flera gånger tidigare och orsakar oftast livshotande skador. Den aktuella bomben var cylinderformad, 10 centimeter i diameter och 70 centimeter hög. Bomben innehåller två krutladdningar och ska skjutas stående. På illustrationen till höger ser du hur en konstbomb är uppbyggd. Den yttre, svarta stubintråden (1) brinner relativt sakta. Är den hel har man gott om tid att förflytta sig i skydd innan det smäller. Den inre stubintråden (2) brinner däremot snabbt. Hela den rödmarkerade biten brinner upp på bara en sekund. I botten finns en så kallad kadus (4) som exploderar och kastar i väg den andra laddningen (3) cirka 100 meter upp i luften. Där utlöses laddningen med en knall och ett färg- och ljusmönster i form av en palmkrona. Öppna aldrig locket på en fyrverkeripjäs och försök aldrig att åter tända en blindgångare. Det är förenat med livsfara. hade varit i gång ett par timmar, vilket troligen lett till att flaskan blivit så varm att säkerhetsventilen löst ut. Följden blev att gasol strömmade ut i facken och sedan antändes. Räddningstjänsten har skickat gasolflaskan på undersökning för att få besked om den var defekt. Släckbilen har skickats på reparation. Det är bara att erkänna att vi förbisett lämplig placering av gasolflaskan. Utrymmet var heller inte ventilerat i den omfattning som det skulle ha varit, konstaterar Håkansson. Konstbomben livsfarlig om den sköts fel 110 dog i bränder 1999 Under 1999 dog 110 personer i 100 dödsbränder. Det visar en sammanställning som Räddningsverket gjort i samarbete Brandförsvarsföreningen och räddningstjänsterna. Det är den lägsta siffran sedan 1995, då 107 personer omkom i bränder. De flesta dödsbränderna inträffade i bostäder under vintermånaderna. Då omkom 83 personer i 82 bränder. 16 personer dog i bränder i samband med trafikolyckor. Som Sirenen redovisat i artiklar i tidigare nummer är gamla, sjuka och handikappade människor är klart överrepresenterade i statistiken. Över hälften av de omkomna var över 65 år, 30 procent var över 80 år gamla. För personer över 80 år är risken att dö i brand statistiskt sett 18 gånger större än för åringar 15 dödsbränder inträffade på servicehus eller liknande äldreboende. Brandorsaken var ofta att det tagit eld i offrets kläder i samband med rökning eller i kontakt med öppen eld. Rökskador har i flera år varit den dominerande dödsorsaken, men 1999 var brännskador vanligast. I två av tre fall orsakade elden dödsfallet. Räddningsverket ska analysera statistiken för att därefter föreslå åtgärder för att minska antalet dödsbränder. Sex nya brandutredare Räddningsverkets engagemang i brandutredarprojektet utökas. Från 1 januari har ytterligare sex brandutredare fått procentanställning. De nya är Lars Tapani, Umeå, Ola Käll, Gävle, Mats Hedlund, Falun, Tommy Nilsson, Landskrona, Hans Wickberg, Tjörn, och Tommy Broholm, Nässjö. Förutom projektledaren Ulf Erlandsson finns 23 kommunala brandutredare med. De har cirka 10 procentas anställning av Räddningsverket. Men det finns plats för fler. Och fler kommuner har nu vaknat och insett nyttan för den egna verksamheten, säger Erlandsson. Deltidsförmän med 90 sekunders anspänning När räddningschefen och brandinspektören gick i pension beslutade Örkelljunga kommun att köpa tjänsterna av Ängelholm. Det kvarstod dock ett problem: befälsberedskapen på 90 sekunder som de tre heltidsanställda tidigare delat på. Det löstes med att två deltidsförmän klivit in och har 90 sekunders anspänning och befälsbilen med sig oavsett var de rör sig under jourveckan. Killarna jobbar på industri i samhället. De ska inom 90 sekunder kvittera till SOS att de är på väg och det fungerar bra, säger ställföreträdande räddningschef Boris Nilsson. Han är numera den ende heltidsanställde på brandstationen och håller den tredje jourveckan. Men i sommar går även jag i pension. Hur kommunen löser det då vet jag inte. De två deltidsförmännen har fått jourersättningen höjd från till kronor. Informationsdagar med tema från Göteborg Vad kan man lära av en stor olycka? Vad görs för att den inte ska upprepas? Med den svåra diskoteksbranden i Göteborg som utgångspunkt arrangerar Brandforsk och Räddningsverket informationsdagar om aktuella forskningsprojekt. Dagarna genomförs i Stockholm 14 mars och Göteborg 16 mars. Ur programmet kan noteras att Jan Mansfeld, Haverikommissionen pratar om hur man får fram händelseförloppet, Göran Holmstedt, Lunds tekniska högskola, och Haukur Ingasson, SP, beskriver branden med ny teknik. Harras Kopsch berättar hur polisen genomför brandorsaksutredningar och räddningschef Åke Jacobsson, Göteborg, om erfarenheter, förändringar och behov av utveckling hos räddningstjänsten. För ytterligare information ta kontakt med Brandforsk tel , e-post:

10 10 Sirenen Nr nyheter Per granskar sin arbetsgivare Ensam på jobbet men stark i själva verket Han är Räddningsverkets ensamvarg. Per Johansson, internrevisor med uppgift att kontrollera att verket sköter sig. Revisionerna har lett till avslöjanden om att verket inte alltid varit oklanderligt i Bosnien eller vid upphandling av tjänstebilar. Jag är inte här för att leta efter oegentligheter, jag är här för att förbättra rutiner. Men ibland kan man ramla över oegentligheter, säger Per Johansson. Det kan måhända finnas de inom Räddningsverket som tycker att Per Johansson är en illojal typ som inte sopar dammet under mattan, utan drar fram allt i ljuset. Med påföljd att JO (justitieombudsmannen) fått en anmälan och nu granskar verkets affärer. Men Per Johanssons uppgift är att stå fri och självständig. Den dagen han blivit en del av verksamheten kan trovärdigheten ifrågasättas. Ju mer du operativt deltar i verksamheten, desto mer blir du en del av verket. Risken är då att man påverkas, medvetet eller omedvetet kom en ny förordning som sade att stora myndigheter med långtgående delegation och som hanterar stora pengar ska ha internrevisor. Året därpå satte regeringen upp Räddningsverket på den lista över myndigheter som måste ha internrevisor. Per var färdig civilekonom Hade jobbat i bank, som adjunkt på högskola och på privat revisionsbyrå innan det blev Karlstad. Per Johansson måste hålla sig på sin kant. Desto mer han deltar i verksamheten, desto mer blir han en del av verket. Det tilltalade mig att få chans att bygga upp något helt nytt. Jag fick planera hur internrevision ska göras, på vilket sätt och med vilken inriktning. Räddningsverkets styrelse är Per Johanssons uppdragsgivare. Han lämnar förslag på verksamheter som bör ses över, men beslutet tar styrelsen. Per Johansson gör sex-sju revisioner per år, följer dessutom upp resultatet av granskningarna året därpå. På två år har internrevision skett av bilförmåner, hyresavtal, civilpliktsrådet, insatser i Angola och Bosnien, representation, upphandling och anskaffning, diariet, tjänsteexporten med mera. Det är tveklöst så att internrevisionen har gjort att en del mindre smickrande affärer, som genomfördes innan Per Johansson anställdes, nått offentligheten. Räddningsverket har en JO-anmälan i nio punkter på halsen, mycket i anmälan är hämtat ur revisionerna. En hypotetisk fråga, men om Räddningsverket haft internrevisor tidigare, hade affärer som nu blivit kända kunnat undvikas? Det är svårt att säga. Att det finns internrevisor betyder inte att vissa saker inte kan inträffa. Men bara tanken på risken att bli granskad kan kanske fungera förebyggande. Flera av revisionerna har gett förslag till större förändringar och Per Johansson tycker att han fått gehör för sina förslag. Jag tror inte att Räddningsverket är varken bättre eller sämre än någon annan myndighet. Men efter omorganisationen förra året har mycket positivt skett. Verksamheter som inte fungerade riktigt har förstärkts, internkontroll och styrning är bättre. Inga problem att granska den man är anställd av? Det finns risk att jag upplevs illojal. På kort sikt kan roller missförstås. Men jag tror de flesta tänker mer långsiktigt och förstår att syftet med revisionerna är att de ska leda till förbättringar. Risken att revisorn blir en del av verksamheten har tagits upp med andra myndigheter och att ibland prova utbyte av revisorstjänster är något som diskuteras. Finns någon återkommande brist du upptäckt i revisionerna? Det framgår inte alltid vem som har ansvar. Men det måste alltid finnas någon ansvarig för all verksamhet. Uppföljning är något som vi också behöver bli bättre på. Självklart ska tyngdpunkten ligga på genomförandet. Men vi måste följa upp. Hur gick arbetet? Varför kostar det så mycket? Varför gör vi det här? Ska vi hålla på med det eller ej? Det är frågor vi måste ställa oss. Jag är här för att förbättra rutiner. Men ibland kan man ramla över oegentligheter Foto: PER LARSSON Han är ensam i jobbet, eller självständig om man så vill. Per Johanssons uppgift är att se till att Räddningsverkets rutiner är de rätta. Per Johansson tycker Räddningsverkets verksamhet är intressant och att det gör jobbet extra stimulerande. Räddningsverket är något positivt. Folk är stolta över att jobba här, det gör det roligt för mig att jobba också. Gemenskapen på arbetsplatsen deltar han i på fikarasten. I jobbet är Per Johansson ensam eller självständig, beroende på hur man vill se det. PER LARSSON Stockholm omorganiserar med Rognmo, Snickars och Wall Kjell Rognmo, Torwald Snickars och Bengt Wall blir tre områdeschefer när Stockholm omorganiserar räddningstjänsten. Stockholm slår samman organisationerna för det förebyggande och operativa arbetet. Samtidigt ska en hel del personal, inte minst brandingenjörer, flyttas ut från Johannes brandstation till stationer som i dag är rena utryckningsstationer. Stockholm delas in i tre områden, väst med Kista och Vällingby, centrala med Johannes, Kungsholmen och Östermalm, syd med Katarina, Farsta, Brännkyrka och Hägersten. En av stationerna i respektive område blir områdesstation. Och där kommer sannolikt både områdeschefen och annan icke operativ personal att placeras. Vilka stationer det blir är inte klart, men ambitionen är att hela omorganisationen ska vara klar 1 oktober. Det har tidigare pratats om att någon av Stockholms brandstationer skulle stängas. Så tycks det nu inte bli. Det har också förekommit diskussioner om samgående med andra räddningstjänster. Intresserade är Solna-Sundbyberg, Lidingö och Värmdö. Men Stockholm kommer förmodligen att genomföra pågående omorganisation innan planer på sammanslagning med andra räddningstjänster intensifieras. Kjell Rognmo var till nyligen räddningschef i Gästrike räddningstjänstförbund, Torwald Snickars är brandingenjör i Solna-Sundbyberg och Bengt Wall chef för brand och befolkningsskyddsavdelningen (förebyggande) i Stockholm.

11 Sirenen Nr nyheter Fyra till sjukhus Otäta dörrar skapar nya risker i hyreshus Räddningstjänsten i Göteborg fick vid brand i ett soprum köra fyra personer till sjukhus med rökskador. De hade befunnit sig i sina lägenheter. Vi börjar få dålig standard på bostäder, brandrök tar sig in till boende genom otäta dörrar, säger brandutredare Claes Tornberg. Branden inträffade 30 november. Och det var varken första eller sista gången som boende drabbades av brandrök från en mindre brand. Två veckor senare var det dags igen. Boende fick hjälpas ut från lägenheter dit rök spridit sig. En kvinna hittades medvetslös i sin lägenhet, hon dog senare på lasarettet. Men utredningen slog fast att det inte hade med kvinnans död att göra. Hon var sjuklig och hjärtat hade stannat ändå. Claes Tornberg är dock inte helt övertygad om att brandröken var betydelselös. Kanske var det oron eller rädslan när kvinnan kände röken som orsakade dödsfallet. För några år sedan hade Göteborg en källarbrand där man efteråt hittade en död kvinna i en lägenhet. Hon hade dött av rökförgiftning. Räddningstjänsten har vid ytterligare ett flertal tillfällen noterat brandrök vid bränder i soprum eller liknande utrymmen. Förra året hade vi 97 bränder i soprum, 44 i källare och 50 i trapphus. I samtliga fall finns en potentiell risk för rökskador. Därför gör vi numera stickprovskontroll i några lägenheter vid minsta brand, säger Tornberg. Claes Tornberg har noterat att svenska bostäder inte alltid håller den höga standard vi tror att de gör. Många hus börjar bli till åren. Men ofta handlar det om enkla åtgärder för att förbättra säkerheten, som att byta ut gamla hoptorkade tätningslister i dörrar. Vid branden för tre år sedan krävde vi tätning av dörrar. Så skedde i det trapphuset, men om det skedde i hela bostadsområdet är nog tveksamt. Vid branden i november diskuterade vi med fastighetsägaren och förklarade att problemet måste åtgärdas. Det förstod han. Men det har också hänt att fastighetsägare sagt att det är meningslöst att sätta upp nya tätningslister, eftersom hyresgästerna tycker det blir svårt att stänga dörren och därför plockar bort listerna så fort de kommit upp. Därav har Tornberg konstaterat att problemet är en informationsfråga. Räddningstjänsten har gått ut med uppmaningar om att ha ordentligt tätade dörrar, frågan har tagits upp med byggnadsnämnden. Förra året dog fem personer i Göteborg i samband med bostadsbränder, fyra av dem var över 70 år. Ingen av de fyra hade brandvarnare och Claes Tornberg kan garantera att minst två av dem hade klarat sig om de haft det. Man, 75, och hans sambo vilade mitt på dagen i varsitt sovrum. Mannen sängrökte. När kvinnan vaknade luktade det brandrök. Branden hade inte spridit sig utanför sängen. Mannen var död, brandvarnare hade definitivt räddat honom. Kvinna, 85, hade placerat värmeljus på bricka på sängen och efter tag lämnat rummet. När hon upptäckte branden försökte hon släcka, branden spred sig till kvinnans kläder och hon dog. Brandvarnare hade varnat henne tidigare och räddat henne. Kvinna, 87, dog när hennes gasspis orsakade brand. Hon hade svårt att även klara vanlig elspis. Barnen hade länge försökt få plats åt henne på gruppboende. Kvinna, 91, dog i brand som sannolikt orsakades av levande ljus som hon tänt. PER LARSSON Insatsstyrka beredd 20 brandmän till Venezuela Nytt om namn Lena Jönsson, 41, lämnar posten som statssekreterare vid Försvarsdepartementet och blir generaldirektör för Lotteriinspektionen från 1 mars. Yvonne Gustafsson blir ny statssekreterare efter Lena Jönsson. Gustafsson kommer närmast från utrikesministeriet där hon varit statssekreterare åt handelsministern. Rolf Nordengren, 44, är ny enhetschef för farligt gods och kemi på Räddningsverket. Han var tidigare chef för skyddsrumsenheten på Räddningsverket. Anders Åberg, 48, är ny räddningschef i Motala. Åberg var tidigare ställföreträdande chef, ett jobb som färske brandingenjören Ingemar Unosson fått. Thomas Ljungberg, 33, är ny räddningschef i Uppvidinge kommun efter Göte Stigemyr som gått i pension. För fem år sedan skaffades storskalig släckutrustning till fyra orter i Sverige. Nu står utrustningen redo att användas vid översvämningsområdet i Venezuela. Räddningsverket har efter begäran från FN:s kontor för humanitära affärer (Ocha) skickat en styrka med storskalig släckutrustning till hamnstaden La Guaria i Venezuela där ett kemikalieförråd saneras. Vi står för den räddningsmässiga beredskapen om något i saneringsarbetet skulle gå snett, säger Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning. Fem man är på plats, bland andra Nils Andréassson, räddningstjänsten i Göteborg, som är ledare. Huvuddelen av beredskapspersonalen är också från Göteborg. Vid Sirenens pressläggning väntade 2O personer på att få åka iväg. Några nyckelpersoner är säkrade men de flesta uttagna jobbar som vanligt. Det alla väntade på var att USA skulle få fram det stora Galaxieeplan som man lovat ställa till Ocha:s förfogande. För det är inga smågrejer de har att sköta. De två släckenheter som normalt är stationerade i Göteborg väger 95 ton och ska fraktas med amerikanska Galaxieplan. Som jämförelse skulle det krävas sju Herkulesplan för allt materiel. Då skulle vi ändå inte få in den lastbil som behövs för att transportera containrarna på plats, säger Lars Johansson på internationella avdelningen. Släckmedelscentralen (SMC) som ägs av sju oljebolag investerade i storskalig släckutrustning på fyra orter för fem år sedan med syfte att klara bränder i oljedepåer. En släckenhet innehåller bland annat en sex ton tung pump som klarar liter i minuten, två 400 metersslangar som kan köras ut med specialfordon i 40 kilometer i timmen, skumkanon som på plan mark sprutar meter och liter per minut, skum för 90 minuters arbete. Räddningstjänsterna är övade med utrustningen, den fanns med som resurs vid tågurspårningen i Kälarne. Det var i mitten av december som flodfåran Piedra Azul i samband med kraftiga regn översvämmades och ändrade lopp. En våg av lera, slam och stenblock sköljde över delar av hamnområdet La Guaira. I det för Räddningsverket aktuella området, cirka fem procent av hamnområdet, ligger hundratals containrar omkullkastade i ett virrvarr. Kemförrådet är totalförstört. En del containrar har sköljts ut i havet, andra ligger begravda inne i förrådet. Man har konstaterat att en del containrar läcker och att vissa kemikalier i förrådet är antändbara med varandra. Det finns explosionsrisk. Därtill bor det cirka människor i närområdet. Det som ska ske är att taket på förrådet måste lyftas så att lokalen kan saneras, säger Kjell Larsson. Utanför förrådet står brandmännen från Göteborg i beredskap. En taktisk insatsplan fanns redan innan avfärden från Sverige. Styrkan stannar så länge den känsliga delen av saneringsarbetet pågår, vilket beräknas ta två-tre veckor. Sida står för de cirka 5 miljoner kronor projektet beräknas kosta. Sedan 23 december har Räddningsverket i omgångar haft observatörer på plats i La Guaria. Liselott Andersson, ansvarig för naturolycksfrågor, Tore Eriksson, en av de ansvariga för kemolycksfrågor, och Anders Lundberg, Rib, har besökt skadeområdet. Deras uppdrag har bland annat varit att föreslå fortsatta åtgärder för FN. PER LARSSON

12 12 Sirenen Nr nyheter Nu kan Strängnäs varna ha Strängnäs fick som andra kommun i landet Eksjö var först det nya systemet för varning till allmänheten som bygger på radiosignaler. Numera kan räddningstjänsten via en pc på brandstationen skicka ut lokala varningssignaler, exempelvis vid en farligt gods-olycka. Nu vet vi kontinuerligt vilken status vi har på varningstutorna. Hela systemet skapar en bättre kännedom för personalen, säger räddningschef Torbjörn Pettersson. Strängnäs kommun med invånare har elva varningstutor (eller ljudsändare) som i huvudsak används för signalen VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Nio av varningstutorna finns i tätorten där också hälften av kommuninvånarna bor. Åker och Mariefred har varsin varningstuta. Nu slipper vi åka runt för att göra översyn Dessutom har vi en mobil varningstuta som vi kan transportera ut på landsbygden. Med det gamla systemet, som fortfarande är i bruk i huvuddelen av landet, larmas via telefonlinjen. Samtliga varningstutor i kommunen utlöses samtidigt över hela stan. Men i Strängnäs larmas sedan början av november med hjälp av radiosignal, varningstutorna kan aktiveras en och en. Hela systemet finns tillgängligt på en dator i brandstationens räddningscentral. Tidigare fick vi åka till den gamla civilförsvarsanläggningen i ett bergrum för att utlösa larmet. Kontroll av varningstutorna gjordes på respektive plats. Varningsaggregaten och tutorna är de samma som förut, trycket för signalen byggs upp av samma kompressor som tidigare. Men vid varje tuta finns också en radioanläggning med sändare och mottagare som numera sköter kontakten. Ett fel indikeras på vår dator här på stationen. Vi får också besked om vad det är som inte fungerar. Exempelvis kan vi se hur ofta kompressorn har startats den senaste tiden, har det skett för ofta tyder det Foto: PER LARSSON Alla eventuella fel kan ses i datorn på brandstationen. Torbjörn Pettersson, räddningschef i Strängnäs, kan också välja vilka varningstutor han vill lösa ut. på läckage. Det vanligaste felet på varningsaggregaten är att lufttanken läcker. Torbjörn Pettersson konstaterar att underhållsarbetet därmed underlättas. Vi slipper åka runt för att göra översyn, arbetet kan ske vid datorn på brandstationen. Vi ska skapa en rutin för det. På datorn på brandstationen får man upp en kartbild med samtliga varningstutor utplacerade. Programmet är lätt att begripa och använda även för den som inte sitter vid datorn varje dag. De gröna varningstutorna blir röda om de är ur funktion. Kartbilden ger en bra överblick över vilka tutor som behöver aktiveras vid ett larm. Strängnäs nio varningstutor är indelade i grupper om tre som normalt ljuder samtidigt. Men det går också att aktivera varningstutorna en och en. Vi har tre paragraf 43-företag, men den största risken är sannolikt farligt gods-transporter på E20. Kartan kan också användas för att mäta upp riskområdet. En olycksplats markeras enkelt på kartan och från den lika lätt riskområdets radie. Räddningstjänsten får snabbt begrepp om vilket område som direkt berörs av olyckan. Samma vecka som systemet installerades i Strängnäs fick åtta anställda utbildning i hur man sköter varningssystemet. Programmet för att sköta utalarmering av exempelvis VMAsignalen via datorn är enkelt och överskådligt. På skärmbilden över Strängnäs kan vi se att anläggning nummer 001 är rödmarkerad, vilket indikerar ett fel. De anläggningar inom cirkeln som är gröna med röda kanter är aktiverade. Cirkeln har dragits så långt man befarar spridningsrisk från en tänkt olycka med utsläpp. Varningstutorna inom cirkeln markeras automatiskt och kan enkelt utlösas gemensamt. Längst ner till höger ses cirkelns diameter: meter. De återkommande kvartalstesterna kommer räddningstjänsten och SOS sköta varannan gång. Vid ett skarpt larm kan jag tänka mig att ett första larm kommer att utgå från SOS. Men en olycka kan ju utvecklas så att VMA-signalen behöver utlösas igen, exempelvis vid ändrad vindriktning efter ett utsläpp, och då är det troligt att vi sköter uppgiften. Vi kommer ju att ha vår stabsorganisation i arbete i samma lokal. PER LARSSON

13 Sirenen Nr lva stan 34 kommuner klara Skåne nästa steg Sveriges varningssystem digitaliseras. Vid årsskiftet hade 34 kommuner fått nytt radiobaserat manöversystem för utomhusvarningen. Om några år ska systemet finnas i hela landet. Det kan tyckas märkligt att vi år 2000 har ett nationellt varningssystem som fungerar analogt genom telefonnätet. Men förändringen är på väg. På regeringens uppdrag genomför Räddningsverket moderniseringen som beräknas kosta strax under 200 miljoner kronor. Ambitionen var från början att systemet skulle vara fullt utbyggt år Men i dagsläget är man ett halvår sena i arbetet. Det fanns inget program för att styra samman kartor och varningsaggregat via datorn. Det här är något som ingen gjort tidigare och det är en anledning till att utvecklingen av programvaran tog längre tid än leverantören räknat med, säger Räddningsverkets projektledare Per Andersson. I Södermanland, Jönköping, Norrbotten, Halland och Gotland är arbetet klart, 580 varningstutor är numera anslutna via radiosignal. I vår genomförs arbetet i Skåne och just nu pågår upphandling för utbyggnad i resten av Sverige. Totalt handlar det om varningstutor. Vi installerar bara där det i dag finns anläggningar. Det fåtal kommuner som saknar varningstutor kommer alltså att vara utan även i framtiden, om inte hotbilden förändras så att utomhusvarningen blir motiverad. Vissa kommuner kommer att få flera varningstutor än de har i dag, andra färre. Det beror på hur samhällsbilden har förändrats. Så här fungerar det nya systemet På brandstationen finns en persondator ansluten till en centralenhet. Från pc:n kan räddningstjänstens personal både styra och underhålla varningstutorna som är utplacerade på stan. För att starta datorn krävs en speciell nyckel. Kopplad till centralenheten finns även en manöverpanel som reserv och komplement till pc:n. Centralenheten är nätansluten till en antenn som sänder ut signaler till varningstutorna. Räddningscentralens centralenhet på brandstationen Den utbyggnad som genomförts har kostat 20 miljoner kronor, för Skåne är kostnaden beräknad till 23 miljoner och för resten av riket hamnar prislappen någonstans runt 150 miljoner. Vi ville se att installationen av systemet var genomförbar innan vi gjorde upphandling för hela riket. Därför band vi oss till 70 kommuner i första steget. I nästa utbyggnadsskede kommer Uppsala och Kalmar att ha förtur i egenskap av kärnkraftslän. Därefter går vi vidare med Stockholm. Det nya systemet för varning ska garanterat fungera i 20 år. Och med tanke på att man i dag betalar 15 miljoner kronor till Telia varje år för hyra av telefonledningar, låter investeringskostnaden rimlig. PER LARSSON kan även sammankopplas med SOS-Alarm och eventuellt en grannkommun. Det innebär att varning till allmänheten kan skickas ut även från SOS och grannkommunen. För att grannkommunen ska kunna utföra åtgärden krävs dock att de båda kommunerna har en överenskommelse om att det ska kunna ske. 13 nyheter Struntade i larmet tre dog Brandlarmet gick halvfem på morgonen. Ännu ett falsklarm tänkte många studenter och somnade om. Men det var inget falsklarm vid Seton Hall University, 2,5 mil utanför New York. Några timmar senare hade tre studenter brunnit inne, 58 personer var skadade varav fyra allvarligt. Sedan september har brandlarmet ljudit falskt 18 gånger i studenthemmet som hyser 640 elever. När det ljöd tidigt på morgonen 19 januari var det många som vaknade, vände sig och försökte somna om. Andra tittade ut i korridoren, märkte inget och lade sig igen. Men det brann i ett sällskapsrum och snart spred sig paniken i huset. Studenter hoppade från tredje våningen med benbrott som följd. Andra fick brännskador eller rökskador. Tre 18-åriga grabbar omkom i branden. Elevhemmet byggdes innan lagen om sprinkler för dylika byggnader i kom 1984 och omfattas därför inte av lagen. Orsaken till branden är ännu inte klarlagd. Vattenskotern är inte bara ett nöjesfordon. Patent har tagits för att använda skotern som vattenpump. Skoter som vattenpump Vattenskotern, ett rent nöjesfordon? Icke. I Finland har Kari Laakso, Vasa, gjort skotern till en effektiv vattenpump. Han har konstruerat en anordning som monteras i aktern på skotern. Förenklat är det en slangkoppling som sitter på en nedfällbar rörstump, vilken samlar vattenstrålen. Vid genomförda tester har den gett liter i minuten. Uppfinningen är tänkt att förbättra möjligheten att släcka skogsbränder och dylikt i skärgården och andra svårtillgängliga trakter. Skotern är snabb och tar sig fram både där det är grunt och trångt. Skotern klarar två man som medför 100 meter slang och kan hålla en hastighet på 80 kilometer i timmen. Skotern kan transporteras på bilsläp eller med helikopter. Laakso har patent på anordningen för vattenskotern som premiärvisades i Helsingfors i höstas. Räddningsverket granskar SOS Räddningsverket har fått i uppdrag av staten att se över olika rutiner i samband med utlarmning från SOS. De här uppgifterna har Räddningsverket fått: Ta fram förslag till nytt avtal mellan staten och SOS- Alarm. I första hand ska verket lämna förslag på förbättrade kvalitetsmått. Senast 1 juli ska Räddningsverket presentera förslaget. Räddningsverket ska vid tillsyn särskilt kontrollera att länsstyrelserna reglerat formerna för SOS-centralernas alarmering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Resultatet ska presenteras i årsredovisningen. Tillsammans med Post & Telestyrelsen kartlägga vilka former av onödiga anrop som görs på larmnumret 112. Myndigheterna ska också under de närmaste två åren genomföra informationskampanjer för att minska felringningarna Se över möjligheterna och kostnaderna för att införa ett nationellt informationsnummer som kan användas vid svåra påfrestningar i fred. Även detta arbete ska ske tillsammans med Post & Telestyrelsen. Uppdraget ska presenteras i årsredovisningen. Post & Telestyrelsen har fått flera uppdrag, några i samråd med Räddningsverket. Bland annat ska en grundlig undersökning av mobiltelefonernas inverkan på belastningen av 112 genomföras, hantering av felanmälan vid teleavbrott granskas, enhetlig statistik för anropen till 112 tas fram.

14 14 Sirenen Nr nyheter Kvalitetskontrollen fungerar inte Vi sitter på en bomb Kvalitetskontrollen i byggprocessen måste bli bättre. Annars kommer vi att få mycket större skador vid bränder. Vi sitter på en bomb. Det säger Lars-Gunnar Strandberg, ställföreträdande räddningschef i Karlstad. Under ett års tid har han anlitats av byggentreprenörer för att göra kvalitetskontroller av brandskyddet. Det han sett har fått honom att inbjuda till en två-dagarskonferens i mitten av maj om brandskyddet i byggprocessen. Ur brandsäkerhetssynpunkt är kvalitetskontrollen sämre än tidigare. Det handlar mer om okunskap än fusk men det kan få följder som är svåra att förutse. Man förutsätter till exempel att utrymningsvägarna är avskilda och att brandcellerna fungerar skedde stora förändringar i byggprocessen när man lade hela ansvaret för byggnadens tekniska utformning på byggherren. Uppföljningen sker av byggnadsnämnden genom den kontrollplan som byggherren ska upprätta. Följden av förändringarna är att räddningstjänsten kanske inte kommer in i bilden förrän bygget står färdigt. En möjlighet till påverkan är det samrådsmöte som ska hållas innan bygget startas. På en del ställen sitter räddningstjänsten med på samrådsmötet men det är långt ifrån alltid. Vid samrådsmötet borde också brandskyddsdokumentationen finnas med men det gör den sällan. Genomföringar i väggar och tak är ett stort problem. Under sina kontroller har Lars-Gunnar Strandberg sett åtskilliga exempel på hål i brandcellsväggar där man inte tätat alls eller tätat med fel material. Vid en hastig blick ser det riktigt ut men man har inte använt godkända material. Vid värme expanderar tätningen och faller ut. Ofta tar hantverkarna upp lite för stora hål, kanske för att ge utrymme för framtida kabel- eller rördragningar. Dessutom sker det förändringarna under resans gång. Efter en tid kommer man på att man även måste dra dataledningar och då förstörs tätningen. Att även små otätheter kan Foto: LARS-GUNNAR STRANDBERG Genomföringar av olika slag (bilden ovan och till höger) är ett stort problem i nybyggen. Ofta görs det ingen tätning. Det har Lars-Gunnar Strandberg, ställföreträdande räddningschef i Karlstad konstaterat. Han slår nu larm om bristerna och har inbjudit till en konferens i mitten av maj om brandskydd i byggprocessen. få förödande konsekvenser har Lars-Gunnar Strandberg exempel på. Vid en brand i ett kapprum på Säffle sjukhus spred sig röken via tre tolvmillimeters elrör till intilliggande brandcell. Det råkade vara en operationsavdelning och saneringen kostade flera miljoner. El- och datafolket hör till de värsta syndarna men det finns flera. Bland annat ett stort företag som säljer och monterar brandavskiljande dörrar i hela landet. På ett bygge i Karlstad hade företaget monterat dörrar utan att täta mellan dörrkarmen och väggen. En annan dörrfabrikant uppgav att hans dörrkonstruktion hade plåt på båda sidor. När dörrarna kom på plats var det inte plåt på någon sida. Det upptäckte vi av en ren slump eftersom det uppstått en skada i det yttre laminatskiktet och det gick att se konstruktionen. Faller bristerna igenom internkontrollen upptäcks de i bästa fall vid en brandsyn när bygget står klart. Om objektet faller inom brandsyneramen, ja. Men det är inte säkert att felet upptäcks Foto: GUNNO IVANSSON Målet är att byggherrar och entreprenörer ska inse att man sparar pengar på att det blir rätt från början, säger Lars- Gunnar Strandberg. ens vid en brandsyn eftersom man inte kan gå och lyfta på varenda innertak. De nya bestämmelserna kräver betydligt större engagemang av byggherrarna. Tidigare hjälptes vi åt, nu måste byggherrarna skaffa sig egna kunskaper om brandsäkerhet. Även försäkringsbolagen måste få upp ögonen för problemet. Att rätta till misstag i efterhand kostar pengar, säger Lars-Gunnar Strandberg. GUNNO IVANSSON Fakta 1995 ändrades Plan- och bygglagen (PBL). Även tidigare hade byggherren det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller alla krav. Detta förtydligades nu. Byggnadsnämnden fick ett rent tillsynsansvar. Nya viktiga begrepp är bygganmälan, kontrollplan och kvalitetsansvarig. Bygglovet finns kvar men har reduceras till att bli en fråga om lokalisering och prövning av att byggnationen inte strider mot planarbetet. Senast tre veckor före byggstarten ska byggherren göra en bygganmälan. Ansvaret för att bygget uppfyller samhällets krav har lagts på en kvalitetsansvarig som byggherren i de flesta fall utser. Den kvalitetsansvarige upprättar en kontrollplan som byggherren förbinder sig att följa. Kontrollplanen innehåller många av de besiktningar som tidigare utfördes av byggnadsnämnden. För vissa åtgärder krävs intyg av fristående sakkunniga. Kontrollplanen beslutas av byggnadsnämnden i samband med byggsamrådet, som är det enda forumet för diskussion av tekniska lösningar. Byggnadsnämndens roll är dock bara rådgivande. Någon egentlig slutbesiktning utförs inte längre. Om byggherren har följt kontrollplanen får han ett slutbevis. Byggnadsnämnden kan dock i upp till tio år efteråt kräva rättelse om det avslöjas brister.

15 Sirenen Nr nyheter Sommarstugeägare ökade brandskyddet Allt behöver inte komma uppifrån i form av lagar och påbud. Utanför Falkenberg har Lassagårdsbergs badortsförening har på eget initiativ ökat brandskyddet i sitt område genom ett samarbete med Falkenbergs räddningstjänst. Det var för några år sedan som 65 sommarstugeägare beslöt sig för att höja brandskyddet inom sitt område. Räddningstjänsten i Falkenberg kontaktades och föreningen fick löfte om materiel till fyra brandkärror som skulle placeras en vid varje brandpost. Fyra begagnade cykelkärror köptes in, rengjordes och sändes till galvning. De fick sedan nya däck och flak med kapell för att skydda materielen mot väder och vind. Foto: TOMMY NILSSON, Räddningstjänsten Brandcellsgränserna i det här tio år gamla flerfamiljshuset i Landskrona uppfyllde inte kraven. Det gjorde att vindsbranden snabbt kunde sprida sig ner till lägenheterna. Byggfusk spred vindsbrand Vindsbranden i flerfamiljshuset spred sig snabbt genom brandcellsgränserna. Mer än 100 hyresgäster tvingades fly. Hela den stora byggnaden fick svåra brand- och vattenskador. Varför gick det så illa? Fastigheten Brocksgatan 5 i Landskrona byggdes så sent som Huset har formen av ett U med en lång bas mot Brocksgatan och två kortare längor mot Östergatan respektive Ödmanssonsgatan. Det har tre genomgående trapphus med hissar. Huskroppen mot Brocksgatan har bostäder i tre våningsplan samt vindsförråd uppe på hanbalksvinden. Delen mot Ödmanssonsgatan är ännu högre med bostäder i fyra plan. Bostäderna i de övre planen är etagelägenheter med interna trappor. Fastigheten innehåller 54 lägenheter och skall naturligtvis uppfylla kraven för brandsäker byggnad BR1. Brandpersonalen i Landskrona hade fysisk träning i en lokal helt nära brandplatsen när de fick larmet via radio kl Efter bara några få minuter var de på plats. Branden hade då redan brutit igenom yttertaket ungefär mitt på huskroppen mot Brocksgatan och förstärkning begärdes genast. Hyresgästerna höll spontant på att utrymma genom alla trapphusen. Lägenheterna i de övre våningsplanen kontrollerades av rökdykare. Det första släckangreppet fördröjdes av att låskolven i branddörren mellan vinden och det centrala trapphuset hade smält av värmen så att dörren inte gick att öppna. Hela den ca 400 m2 stora vinden i huskroppen mot Brocksgatan övertändes. Taktiken blev i stället att hindra brandspridning i sidled och ner i etagelägenheterna. Tyvärr uppfyllde inte brandcellsgränserna de krav man kan ställa på dem. Avskiljningen mellan vinden åt Brocksgatan och de översta lägenheterna åt Ödmanssonsgatan var byggd med många vinklar och vrår. Fastän man använt dubbel gips på båda sidor om väggen fanns det öppningar där branden snabbt tog sig igenom. Trots en massiv släckinsats med enheter från fem kommuner gick det inte att hindra att flera av de översta lägenheterna blev svårt brandskadade. Men de största byggnadstekniska bristerna gällde avskiljningen mellan de oisolerade vindarna och de översta lägenheterna mot Brocksgatan. Mellan betongbjälklaget och yttertakets insida fanns luftspalter av plywood. I strid mot gällande brandskyddskrav var lägenheternas väggar och snedtak bara utförda med enkla gipsplattor på vardera sidan av reglarna. Dessutom utgjordes isoleringen av så kallad vitull som smälter redan vid relativt låg temperatur. Till råga på allt var tätningen mellan gipsväggarna och betongbjälklaget bristfällig. Stor brandbelastning i vindsförråden, brännbara ytskikt samt obefintligt skydd av isoleringsmaterialet bidrog till att branden på vinden snabbt spred sig ner i lägenheterna. Också brandcellsgränsen mot den lägre huskroppen mot Östergatan hade vissa brister men räddningstjänsten lyckades förhindra att branden spred sig åt det hållet. Hela förrådsvinden samt ett 15- tal av de eleganta etagelägenheterna blev förstörda av branden. Dessutom fick nästan hela huset kraftiga vattenskador. Under branden kunde hyresgästerna samlas i en intilliggande skola. Trots att restvärdesräddning genast påbörjades kunde bara att fåtal lägenheter användas. De som inte själva kunde ordna tillfällig bostad hos vänner och bekanta inkvarterades på hotell. Brandorsaken är inte helt klarlagd men det är tänkbart att några ungdomar har rökt på vinden. Förmodligen har branden pågått ganska länge innan den bröt igenom yttertaket och upptäcktes. Ingen människa blev allvarligt skadad men om den inträffat vid en tidpunkt när hyresgästerna låg och sov kunde resultatet blivit mycket värre. Som en konsekvens av de byggnadstekniska bristerna som upptäcktes vid branden gör räddningstjänsten nu en grundlig genomgång av alla fastigheter som är byggda ungefär samtidigt som den drabbade byggnaden. ULF ERLANDSSON Rapport: Brandinspektör Tommy Nilsson Räddningstjänsten Landskrona I somras var allt klart och en solig lördag morgon utplacerades kärrorna. En instruktör från räddningstjänsten i Falkenberg var på plats och informerade allmänt om brandskydd och brandrisk. Sedan fick vi alla prova vår nya utrustning, en mycket nyttig övning med en nästan hundraprocentig uppslutning, säger Bertil Fagerström i Lassagårdsbergs badortsförening. Arbetet har ökat medvetenheten hos sommarstugeägarna om brandrisker. Antalet brandvarnare och brandsläckare har ökat betydligt i området. Samtidigt har grannsamverkan och gransämjan förbättrats, och med återkommande övningar räknar vi med att dessa positiva effekter kommer att bestå framöver, säger Bertil Fagerström. Bertil Fagerström med en av de fyra brandkärror som Lassagårdsbergs badortsförening skaffat med hjälp av räddningstjänsten i Falkenberg. Skyddsforum på Loka Brunn Sveriges Verkskyddsförbund bytte 1998 namn till Skyddsforum. Samtidigt breddades verksamheten och dörrarna öppnades för fler intressenter än verkskyddspliktiga företag. De som är intresserade att delta i Skyddsforums årskonferens kan rita in maj i almanackan. Plats blir Loka Brunn. Under konferensdagarna genomförs företagsbesök på LM Ericsson Mobile i Kumla. För mer information, ring eller klicka fram Skyddsforums hemsida

16 16 Sirenen Nr Kunskaper om brand en rättighet för barn Barn behöver veta lika mycket om säkerhet som vuxna. Ju tidigare de lär sig, desto säkrare blir vårt samhälle. Redan i tidig ålder kan barn till exempel lära sig att larma 112 eller att signalera till en vuxen om det brinner. Det är därför Räddningsverket har producerat en cd-rom, som ett verktyg för att på ett lekfullt sätt lära barn om skydd och säkerhet. Cd:n vänder sig till barn i åldrarna fem-sju år och ger grundläggande kunskaper om brand. Ellie och Jonas är cd:ns huvudpersoner. Tillsammans visar de bland annat var en brandvarnare ska placeras, hur man larmar 112 i en nödsituation och varför man måste ha respekt för eld. Avsikten är att en vuxen dagbarnvårdare, barnskötare eller förskollärare ska gå genom cd:n med barnen. I materialet ingår även en målarbok med Ellie och Jonas som kompletterar och bygger vidare på barnens kunskaper. Vårt syfte är att ge barnen kunskap om hur de kan upptäcka risker och göra omgivningen säkrare i skolor, daghem och hemmet. Genom barnen når vi också de vuxna, så att de tillsammans kan skapa en tryggare tillvaro. Kunskaper om eld, skydd och säkerhet är varje barns rättighet, säger Räddningsverkets Inger Larsson. Både cd:n och det övriga materialet kan beställas utan kostnad. Beställning sker enklast genom Räddningsverkets hemsida Vill du veta mer, kontakta Inger Larsson, telefon Karolina Rosenqvist De nio svenska brandmännen i Fire squad, bakre raden från vänster: Tommy Kraut, Höör, Mattias Gårdholt, Katrineholm, Roger Eriksson, Norrköping och Peter Holmström, Ljungby. Främre raden: Håkan Karlsson, Norrköping, Per-Olov Gartmon, Bålsta, Mattias Hägerling, Falkenberg, Fredrik Randmark, Täby, Tommy Scott, Stockholm. Svenska brandmän i Kosovo Fire squad KS 01 är namnet på räddningsstyrkan hos svenska Kfor i Kosovo. Nio svenska heltidsbrandmän har i höst och vinter svarat för brandskyddet i de svenska camperna. Fem man finns i jour dygnet runt. Vi larmas även till bränder utanför campen. Flertalet byggnadsbränder är anlagda och vi måste vara vaksamma för att det kan finnas mineringar, säger styrkechefen Peter Holmström. Svenskarna ingår i den brittiska brigaden och samarbetar ofta med and brittiska och även finska brandmän, liksom lokala brandstyrkor. Vi har bra utrustning och är en stark resurs för hela brigaden. Det stöd vi före avresan från Sverige fick från Räddningsverket med både utrustning och råd har varit mycket värdefullt. Sista veckan i januari samlades totalförsvarets elit till den årliga debatt- och skidåkarkonferensen i Sälen. Där avslöjades att Pliktutredningen inom kort tänker föreslå att kvinnlig värnplikt införs. I en tid där det endast är plats för av totalförsvarspliktiga killar ska i jämställdhetens namn tjejer också ges chansen. Jag tar mig för pannan. Finns det plötsligt hur mycket pengar som helst för att möta en fiktiv och diffus fiende? Nej, satsa i stället kulorna på de som ska försvara oss i verkligheten mot bränder, olyckor, gangsters, nazistslynglar och annat. Med andra ord, investera pengarna hos de som dagligen för krig, räddningstjänsten och polisen! Där finns det hur många hål som helst att stoppa i. På plats i Sälen var Räddningsverkets tjänstledige chef Lennart Myhlback. Där gav han försvarsminister von Sydow beskedet att han tänker fortsätta arbeta för FN i Kosovo. Ska man starta en lavin ska Det surras kring fikaborden man förstås göra det i fjällvärlden och det gjorde Myhlback, en lavin av spekulationer om sin efterträdare. Du skulle hört hur det lät i Räddningsverkets fikarum veckan som gick. Min egen favorit, statssekreterare Lena Jönsson, utsågs redan i mitten av januari till generaldirektör. Lotteristyrelsen! Varför??? Denna flopp till trots ställer jag hoppet till Lena Jönsson! Nej, inte att hon ska ändra sig, men innan hon lämnar försvarsdepartementet litar jag på att hon vaskar fram ett namn som blir bra för Räddningsverket och därmed för den fortsatta utvecklingen av svensk räddningstjänst. Bara att hoppas att Göran Persson inte har något stolpskott som blivit över och som han lovat en GD- eller landshövdingepost. Åter till fikarummet dit vi på Sirenen-redaktionen brukar söka oss ett par gånger om dagen. Det blir bergsäkert en kvinna. Hon Ahlenius i Riksrevisionsverket som Bosse Ringholm vill förpassa ut i ödemarken är given. Har ju också sommarstuga i norra Värmland, säger en byråassistent, som läst och köpt en länstidnings spekulation om Inga-Britt Ahlenius. Längre bort vid bordet hörs direkt en protest: Nej, nej! Fattar ni inte, Ahlenius skickas till Bryssel och vi får i stället ta hand om Ulf Larsson, före detta statssekreterare hos Olof Palme och GD i Tullverket. Ingen risk. Båda ramlar ur toton av åldersskäl. Är snart pensionärer och för gamla för att vara aktuella för ett sexårigt GD-förordnande. Skulle regeringen ge nye chefen mindre än sex år vore det rena förolämpningen mot verket. Nu börjar stämningen runt fikabordet bli smått uppskruvad och någon drämmer till med Sture Ericson, generaldirektör för ÖCB (överstyrelsen för civil beredskap). Klirret av kaffeporslin och skedar upphör tvärt. Tystnaden bryts av någon som tycks ha haft närkontakt med ÖCB-chefen: Sluta skrämmas! Man får inte skoja om sånt! Vi förtränger ÖCB-chefen. En kvinna skulle det ju va! Britt Bohlin är nästa tips. Det första riktigt heta. Sossekvinna, sällsynt bra insatt i försvarsfrågor och vass i debatten. Klart att det blir hon! Från grannlänet Dalsland och, till skillnad från flera andra kandidater, ser hon inte på Karlstad som en avkrok. Enda argumentet för Bohlin att inte hoppa på ett GD-jobb redan nu är väl att hon är mitt uppe i sin politiska karriär. Annika Åhnberg då, hörs det från stabsfolket. Förra jordbruksministern lär ha rötter i Värmland och är en sådan som Göran Persson vill bli av med Fast tänk om Margot kunde tröttna på Bryssel! Då behövde vi inte längre spekulera. Margot heter Wallström, huset står på Hammarön utanför Karlstad. Problemet är att hon lovat fullfölja sina fem år som EU-kommissionär. Jag vet, ropar plötsligt en informatör, som analyserat surret runt fikabordet, Christina Salomonsson, chefen för enheten för civilt försvar på försvarsdepartementet! Ingen reagerar. Så just därför och i brist på annat får Lena Jönssons närmaste man, förlåt kvinna, på departementet bli Sirenens dark horse. I ren opportunism mot alla som är tvärsäkra på att Myhlback efterträds av en kvinna kan jag bara inte låta bli att avsluta fikarasten med att berätta att hon blir en han, Birger Schlaug. Miljöpartiets ledande språkrör har antytt att han tänker varva ned inom politiken och då passar GD-jobbet i Karlstad som hand i handske. Både Myhlback och departementet har ju lanserat Räddningsverket som det gröna verket som ska gå i spetsen för den gröna räddningstjänsten. Visste ni dessutom att Birger Schlaug varit ledamot av räddningsnämnden i Vingåker och mångårig prenumerant på, ja just det Sirenen! Alltså, inget snack längre vem bossen blir! Eller? Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs i denna kolumn är raktigenom hans personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

17 Sirenen Nr Foto: WILLE CARLSSON På väg ut på fjället. För Kent Herrström, Storlien, är det självklart att jobba som fjällräddare. Vi lever på turisterna, då måste vi också ge dem hjälp när de behöver den, konstaterar han. Men 17 år som fjällräddare sliter, Kent känner framförallt av det i ögonen. Tre skidåkare försvunna i snöstorm på fjället. Larmet går. Men inte till kommunens brandstation utan till polisstationen. Polisen ansvarar för fjällräddningen en gren av den statliga räddningstjänsten. De andra grenarna är flygräddning, sjöräddning, miljöräddning till sjöss, efterforskning av försvunna personer och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Sirenen inleder i det här numret en presentation av de sex statliga räddningstjänsterna. Årstiden bjuder att vi börjar med fjällräddningen. Första anhalten blir därför Jämtland. Rustad för det värsta De går ut när ingen annan gör det. Som när en rökdykare kliver in där ingen annan sätter sin fot. Fjällräddarens uppgift är att bemästra vädret, eller snarare ovädret. Det börjar kännas när man är 45 år och hållit på sen man var 17. Framförallt tar ögonen stryk av att vara ute i oväder, säger fjällräddaren Kent Herrström, Storlien. Enkelt uttryckt tar Kent Herrströms uppgift vid där räddningstjänstens slutar, 500 meter bortom farbar väg. Vanligtvis på vintern när helikoptrar inte är användbara. Men fjällräddarna tar sig fram på sina skotrar. Det blåser sekundmeter och marken rör sig. Du hör inte skoterns motor, vet inte om det är du som åker framåt eller om det är underlaget som förflyttar sig. Det är lätt gjort att köra in i en sten som du aldrig såg. Då är fjällräddarna rustade för att vara borta i tre dygn. Det är de alltid. För även om uppdraget kan tyckas enkelt kan de få ett nytt larm innan de hinner hem. En normal insats pågår åtta-tio timmar. Finns det väder ni inte går ut i? Nej. Oavsett väder är vi bättre rustade än den som är saknad. Inte minst har vi större erfarenhet på det psykiska planet. En turist kan lätt gripas av panik och dra i väg åt helt galet håll. I Storlien, alldeles på gränsen till Norge, finns fyra fjällräddningsgrupper. Kent Herrström är chef för den ena patrullen med totalt tio man, han är dessutom ordförande i civila fjällräddares organisation. Grupperna i Storlien ansvarar för området kring Sylarna och Blåhammaren, en arbetsradie på cirka fyra mil. Handlar det om att hämta en skadad person kanske jag kallar in tre fjällräddare, är det eftersökning tar vi ut så många vi kan. Många av fjällräddarna är också deltidsbrandmän. En kollision som är oundviklig. Vi är 130 bofasta i Storlien, räddningstjänsten har tre jourstyrkor. Det är omöjligt att inte rekrytera samma människor. Samtidigt får vi oerhört kompetent personal. Och kollisionen är skälet till att vi är tio man i gruppen, jag kan vid larm rycka ut de som inte ligger i jour. Varför blir man fjällräddare? Du vet inte om det är du som åker framåt eller om det är underlaget som förflyttar sig Vi bor ju här, vi lever på turisterna. Då måste vi också ta hand om dem. Jag ser det som en del av servicen. Det är med andra ord oftast turister som räddas. Kent räknar med att hans grupp har larm om året, närmast uteslutande på vintern. Turister som rör sig i fjällen har numera oftast bra utrustning, men de kan inte riktigt hantera den. Olyckor beror oftast på brister i planeringen eller att man överskattat sin egen förmåga. Man orkar inte vänta ut osäkra väderprognoser eftersom semestern är begränsad. För Kent Herrström är det en del av hans vardag att röra sig i miljön. Han ser inte vädret som ett problem, även om det är dåligt väder som gör hans uppgift svår. Oväder är värre än lavinolyckor. Och det är sällan bra väder när fjällräddarna kallas ut. Största problemet är att få maskinerna att fungera. Snöskotrar är inte byggda för oväder, de fryser ihop. På fjällstationer och i vindskydd finns dagböcker som fjällturister fyller i, de flesta är duktiga att meddela sig med anhöriga. Men väntar man inte ut ovädret på fjället är det lätt gjort att tappa orienteringen. För fjällräddarna blir det ett spårarbete. De följer lederna, betar av stopplatser. Men ibland vet inte heller vi var vi är. Är det riktigt dåligt väder följer gruppen bara lederna, som är markerade var meter. Fjällräddarna har GPS med vindskydd och fjällstugor inlagda i systemet. En stor hjälp, men man kan ändå tappa orienteringen. Och då är det inte svårt att begripa att turister kan hamna vilse. GPS är bra. Men det bästa som hänt är att vi fått hjälmar med headset och kan kommunicera med varandra. Räddningsverket har visat intresse att ta över fjällräddningen, utredaren Dan Ohlsson har föreslagit det. Rent praktiskt är det bäst att stanna hos polisen. Vi använder deras radiosystem och deras frekvens. Bara i vårt län finns återsändare. Ska räddningstjänsten i så fall bygga nytt, eller bygga om för sin frekvens? Jag tror det är de räddningstjänster som inte känner till oss som vill ha oss. De som har fjällräddning i kommunen är inte så intresserade, för de vet vad som krävs. PER LARSSON

18 18 Sirenen Nr statlig räddningstjänst Utbildning och ny utrustning ger slagkraftig fjällräddning En organisation ett utseende. Fjällräddningen har stått under omfattande översyn de senaste åren. Om något år ska både utbildning och utrustning vara enhetlig. Svensk fjällräddning har fått ett ansikte, säger poliskommissarie Johnny Jonsson. Då syftar han inte på sig själv som samordnare för verksamheten i hela landet, utan en förstärkning av både kompetens och materiel för närmare 500 fjällräddare från Sälen till Treriksröset. Något som Civila fjällräddares organisation (Cifro) slagits länge för. För cirka tio miljoner kronor får Sverige en fjällräddning som enligt Johnny Jonsson är internationellt sett mycket slagkraftig. Under 1998 fick 300 civila fjällräddare basutbildning och basutrustning. Utbildningen handlar framförallt om sjukvård. Nästa steg är utbildning inom snö och lavin. Lavinkunskapen har varit eftersatt. Men de stora pengarna läggs på utrustning, sjukvårdsmateriel och räddningspulkor som kostar kronor styck. Därtill ska den personliga utrustningen bli enhetlig. Dräkt plus hjälm med kommunikationsutrustning kostar kronor per fjällräddare. Johnny Jonsson slåss för att satsningen ska vara genomförd inom något år. Hans möjlighet att påverka försvinner Foto: PER LARSSON Johnny Jonsson har de senaste åren jobbat intensivt med upprustningen av fjällräddningen. Målet är att verksamheten ska vara enhetlig i hela riket. Sen kan Jonsson ta pension. nämligen snart. År 2001 går jag i pension. Så jag har en tidsplan, och den ska jag förhoppningsvis förverkliga. År 2001 ska alla fjällräddare vara utbildade till steg 2, det ska sitta hjälm på alla och vi ska ha ytterligare 24 pulkor. Johnny Jonsson har sitt kontor på polishuset i Östersund. Sedan några år tillbaka organiseras fjällräddningen för hela landet därifrån. Tidigare ansvarade Rikspolisstyrelsen för verksamheten men de fyra fjällräddningslänen Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten hade sina egna samordnare. Det fanns ingen enhetlig utbildning och utrustning. För några år sedan fick polisen i Jämtland i uppdrag att leda, samordna, utveckla och utbilda verksamheten för hela riket. I samma veva hade polisen i Jämtland börjat se över sin fjällräddning för att hitta en bättre arbetsmodell. Det ledde till att Roar Onsö, länspolismästare i Jämtland, i december 1997 kallade in övriga tre länsmyndigheter. Idéerna togs emot mycket positivt, vår modell godtogs av övriga län. Fjällräddarorganisationen bygger på frivillighet och intresse. Och det senaste året har varit intensivt. Johnny Jonsson har, med hjälp av tre instruktörer som även utbildar anställda vid skidanläggningar, genomfört utbildningar varannan helg. Vissa fjällräddargrupper, exempelvis Åre som har många larm, erbjuds spetskompetens. Tillsammans med SLAO (Svenska liftanläggningars organisation) håller man på att bilda ett medicinskt råd, som bland annat ska kunna ta hjälp av en kylskadeprofessor. För de som varit med länge i fjällräddarorganisationen händer plötsligt mycket. Det finns också stort intresse för uppdraget, folk står i kö för att vara med. Vi har egentligen inga rekryteringsproblem. Men den biten lägger jag mig inte i. Gruppen ska vara homogen och fungera. Därför är det gruppen som rekryterar gruppen i samråd med polisen. Skulle jag gå in och styra skulle jag göra fel. Fjällräddarorganisationen har i vissa fall avtal med anläggningsägare som svarar för ett visst område och håller koll på vad som händer. Det ligger förstås i sakens natur att anläggningsägarna är rädda om sina gäster. I Åre rycker pistörer ut vid larm om olycka. Många av dem ingår dessutom i fjällräddningsstyrkan. Flerfaldiga kompetenser är inte ovanligt. Johnny Jonsson har varit på hemvärnsutbildning och träffat personer som dessutom är både fjällräddare och deltidsbrandmän. Vi lever i en avfolkningsbygd, då blir det så. De här personerna kan mycket, är kompetenta något alldeles oerhört. Men kan man vara fjällräddare och samtidigt ha jour som deltidsbrandman? Det kan ju komma larm samtidigt? Fjällräddargrupperna brukar innehålla så många personer att man inte behöver kalla med brandmän i jour om det finns såna i gruppen. Vid fjällräddningslarm ringer polisen upp fjällräddningsgruppens chef i det aktuella området, chefen meddelar övriga i gruppen. I regel larmar vi per telefon men även via minicall. Fjällräddarna har även polisradio Fyra län omfattas av fjällräddningen Fjällräddning är statlig räddningstjänst och står under direkt ledning av Polisen. Fjällräddningen omfattar fyra län: Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Vad är fjällräddning? Räddningstjänstlagens paragraf 25 säger att polisen inom fjällområden ska: 1 efterforska och rädda den som försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för hans liv eller allvarlig risk för hans hälsa. 2 rädda den som råkat ut för en olyckshändelse eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp. Räddningstjänstförordningens paragraf 36 säger att plan för fjällräddningstjänst ska finnas hos fyra polismyndigheter: Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Personal i landet Polisinsatschefer/räddningsledare 79 Övriga poliser 75 Civila fjällräddare 493 Totalt 647 Fjällräddningsgrupp En grupp består av 6-12 personer beroende på område. I Åre ingår exempelvis 12 man i gruppen för högre lavinberedskap. Ledare är en gruppchef och en ställföreträdande gruppchef. Normalt en räddningspulka per sex fjällräddare. Krav på fjällräddare Boende på platsen. Lokalkännedom. Kreativitet. Gruppmedveten. Har skoter som kan dra 250 kilo extra last. Deltagande i utbildning. Utbildning Basutbildningen omfattar livräddningsläge- ABC (certifierad), hjärt- och lungräddning, kylskador och krisbearbetning. Repetition minst åtta timmar om året. Fjällräddare får också sambandsutbildning. Grupputrustning Patrullväska med sjukvårdsmaterial, filtar med mera. Räddningspulka utrustad med ryggbräda, halskrage och skenor för armar och ben finns på de flesta grupper. Tre handburna radioapparater (P 302) som går på polisens nät. Sju grupper har radioutrustning liknande den i polisfordon och medlyssning i hjälmen. Ersättning Fjällräddare har 150 kronor i timmen vid insats, 160 kronor i timmen per skoter. Fjällräddare kan läggas i beredskap om oväder är på väg, ersättning är då 25 kronor i timmen.

19 Sirenen Nr statlig räddningstjänst 19 Foto: HANS HEDEBRATT Det kan kännas ensamt på fjället när vinden tar i upp mot 25 sekundmeter och man knappt ser styret på skotern. Fjällräddarna arbetar ofta under mycket tuffa förhållanden, eftersom det oftast är ovädret som gör att folk behöver hjälp. som vi kan nå dem på. Gruppen samlas där den tycker det är lämpligt. Vid lavinlarm används brytpunkter. Oftast är gruppen samlad och på väg inom en halvtimme. I Jämtland finns 40 larmanläggningar, varifrån folk i nöd kan larma polisen. Anläggningarnas funktion testas varje dag. Vi har en mjuk fjällvärld, men den är farlig eftersom den lockar många turister. Norrbottens fjällvärld är hårdare. Ett uppdrag i Kebnekajsemassivet kräver speciell kompetens, men där finns färre människor. Med andra ord finns de svåraste uppdragen i norr, de flesta i Jämtland. Det finns förslag, bland annat i Dan Ohlssons räddningsverksutredning, att flytta fjällräddningen från polisen till kommunala räddningstjänsten. Jag blev inte förtjust när jag hörde det. Tror inte fjällräddarna gillar det heller. Vi har kommit så långt med den nya utbildningen att det inte vore bra. Men egentligen är det inte frågan om vem som ska ha uppgiften, utan vem som utför den bäst. Och vem gör det bäst? Om Räddningsverket, och därmed kommunala räddningstjänsten, tar över ansvaret finns risk att fjällräddningen blir ojämlik på grund av att kommunerna satsar olika. Personellt blir det inte sämre, men personalens resurser kan försämras. Hur ofta engageras räddningstjänsten vid larm? Inte så ofta. Men vid stora eftersökningar använder vi deras bandvagnar och tält. Vi samverkar bra med utrustning. I Krokom har räddningstjänsten och fjällräddningen gemensamma pulkor. PER LARSSON Fjällräddningen larmas i huvudsak på tre sätt: De nödställda larmar själva via radio eller telefon om sin belägenhet. Någon iakttar en olycka och meddelar detta direkt till polisen eller via 112. Farhågor om att något hänt medför att fjällräddningen kontaktas. Eftersom telefontätheten är låg i fjälltrakterna sker alarmering lika ofta från larmanläggningar ( hjälptelefoner ) ute på fjällen direkt till polisens kommunikationscentraler som via SOS-Alarm. Ojämförligt flest fjällräddare finns i Jämtland, 247 av totalt 493. Norrbotten har 112 fjällräddare, Västerbotten 80 och Dalarna 54. De fyra länen har vardera två tält med värmeaggregat på släde för extraordinära insatser. Tälten kostar kronor styck. Kort om fjällräddning Länspolismästaren är räddningsledare, men i praktiken delegeras uppgiften oftast till vakthavande polisbefäl. Räddningsledaren befinner sig sällan på olycksplatsen utan leder arbetet från polisstationen med Fjällräddningsstatistik 1998 hjälp av en polisinsatschef ute på fältet. Helikopter med narkossköterska finns kontrakterad för fjällräddningen i Jämtland kostade avtalet för flygningarna Län insatser därav försvunna återfunna döda olycksfall med flyg personer personer och sjuka Dalarna Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt ,2 miljoner. Kostnaderna för själva fjällräddningsuppdragen i var Jämtland 1,1 miljoner kronor. Utbildningen av lavinhundar är årlig och godkännande sker för ett år i taget. Det finns lavinhundar inom fjällkedjan. Antalet hundar varierar årsvis beroende på byten till nya hundar och deras utbildning. Hundförare har krav på speciell utrustning, exempelvis spade och linor, för att man ska kunna rädda varann dog sannolikt fyra personer i fjällen. Sannolikt, eftersom en person aldrig hittades. För två personer var dödsorsaken sjukdom, en omkom efter en skoterolycka.

20 20 Sirenen Nr reportage Mötet med Singapore blev en kulturkrock för Olle Wennström: Det tog tid att lära brandmä Olle Wennström, brandingenjör sedan anställd vid räddningstjänsten i Stockholm. Sedan våren 1998 anställd vid Räddningsverket. Stationerad i Singapore som konsult, under en tvåårsperiod. Uppgiften är att på heltid hjälpa räddningstjänsten, Singapore Civil Defence Force (SCDF) att utveckla och modernisera främst sin utbildningsorganisation. SCDF köper tjänsterna från Sverige, inga biståndspengar är inblandade. Räddningsverket har tidigare genomfört kurser för befäl och brandmän, både i Singapore och på verkets skolor i Sverige. Att komma från Sverige och Stockholms Brandförsvar till Singapore Civil Defence Force (SCDF) var en stor omställning. Att flytta från Sverige och att bo och leva i Singapore var minst lika omtumlande. Juli 1997 skickades jag till Singapore av Räddningsverket, för att under en vecka bekanta mig med Singapore Civil Defence Force och bilda mig en uppfattning. Samtidigt skulle SCDF intervjua mig och se om de ville ha mig som konsult under perioden. De skulle ju betala min lön, även om själva kontraktet gick till Räddningsverket. Jag åkte till Singapore med viss skepsis. På flygplatsen möttes jag av 35 grader och 95- procentlig luftfuktighet. Mottagningskommiten bestod av en kapten, en löjtnant och en chaufför. I mars 1998 var jag på plats igen för att börja jobba. Föreberedelserna bestod bland annat av boken Olika syn på saken, skriven av Birgit Öberg, hustru till förre ambassadören Jean Christoph Öberg. Paret tillbringade många år i Sydostasien. Boken gav många bra tips och idéer och borde vara obligatorisk litteratur för svensk personal som arbetar på dessa breddgrader. Jag träffade även Birgit Öberg under en långlunch och fick lära mig allt från hur man för sig vid det orientaliska bordet till tips om rätt och fel i affärsmässigt umgänge. Jag har undvikit många fallgropar med den korta men intensiva skolning hon gav. Första veckorna kretsade tankarna mycket kring hur jag skulle kunna få grepp på uppgiften, ja egentligen också vad själva uppgiften bestod i. Blev tidigt konfronterad med en detaljerad plan från uppdragsgivaren. På något sätt kändes det om vi var på väg in i en process för att bekräfta det befintliga systemet. Jag ställde därför frågan: Varför behöver ni hjälp från Räddningsverket om ni redan vet exakt hur utbildningssystemet ska förändras för att bli världsklass? Med den frågan spräckte jag uppenbarligen hela deras inriktning. Svaret blev nämligen: Det ska vara stenhård exercis och leenden i en lagom blandning OK, hur vill du göra då, frågade överstelöjtnanten på andra sidan bordet och sen var vi igång. För att förstå människorna och komma in i deras sätt att tänka bestämde jag mig för att inte umgås med vita de sex första månaderna. Sagt och gjort, jag bytte gym till ett lokalt utan Ang Mo s, som de vita kallas på kinesisk dialekt, och började uteslutande umgås med kineser, malayer och indier. Satte mig ner med några blädderblocksblad och började skissa på uppgiften. Efter diskussioner med Räddningsverkets Lars Hillerström, som vid den tiden var stationerad i Bangkok, var jag övertygad om att det behövdes två huvudgrepp: Attityden till eleven, utbildningen och kunskapen behövde ändras och nivån på den kunskapsmassa som tillfördes eleverna behövde förbättras. Nu är största delen av projekttiden avverkad. Mycket har förändrats. Alla instruktörer har fått en instruktörsutbildning enligt Räddningsverkets modell, omfattande pedagogik och attitydfrågor. Alla utbildnings- och kursplaner har skrivits om från att avhandla vilka lektioner som ska hållas till att beskriva utbildningsmål. Allt från de övergripande arbetsbeskrivningarna på olika nivåer till utbildningsmål, delmål och ämnesmål för alla kurser. Instruktörerna får månatliga specialutbildningar i olika ämnen, allt för att göra dem bättre rustade att möta en frågvis elev. En elev som i takt med att tiden går nu tillåts att ifrågasätta. Tidigare skulle han bara lyssna. Det var tabu att lägga sig i. Arbetet tar tid och måste drivas på annorlunda sätt än om man skulle gjort det hemma. Här är det viktigt att allt finns svart på vitt. Det ska finnas papper på allt. Det är meningslöst att göra en bra presentation om det inte samtidigt finns en rapport. Jobbet befrämjar onekligen färdigheten i engelskt skrivspråk. Möteskulturen är mycket annorlunda vår svenska. Att träffas och förutsättningslöst försöka diskutera fram en lösning är svårt. I sådana situationer förväntas att den med högst grad ger order om en lösning. Därför måste alla sådana arbeten ske som informella möten i än den ena och än den andra konstellationen. Man ska helst träffa de inblandade enskilt och sedan försöka arbeta fram en lösning som ingen äger. Många gånger kan man som konsult lägga fram ett förslag som sedan i rapportform får cirkulera, för att sedan återkomma som ett förslag från någon chef i organisationen. Inte sällan får man sedan i uppdrag att yttra sig över det förslag man själv en gång planterat. En angenäm syssla. Då vet man att det är i hamn. Kulturen i SCDF är mycket militärisk. Det marscheras flitigt. Överallt där man kommer görs det honnör och lämnas Svensk räddningstjänstprofil i en annorlunda miljö. Räddningsverkets Olle Wennström fick ställa om sig mentalt i mötet med en ny kultur. Under två år leder han uppbyggnaden av en räddningsskola i Singapore. av. Brandmannen är traditionellt tränad att lyda kommandon. Slangar och stegar hanteras efter exercisboken. Men samtidigt finns det en vilja i toppen på organisationen att få brandmän som tänker själva och som kan fatta beslut om sitt eget teknikval för att uppfylla ett mål. Detta blir nästa stora kulturkonflikt i organisationen. Uppdragstaktik kan inte beordras den måste förtjänas. Underställd personal måste lita på sina chefer och chefer måste tillåta att underställda inte alltid gör som man har tänkt sig. Många gånger blir det till och med bättre resultat än man trodde, bara man som chef klarar att beskriva målet och entusiasmera under färden. Trots den hårda fasaden av att vara en organisation som skriker order till varandra över kaserngård och exercisfält måste man vara noga med att le ofta. Att vara vänlig är viktigt. Om man ser förgrymmad ut får folk lätt ångest. Det ingår

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av händelsen Klädesplagg antänds av en marshall placerad på veranda. Larm kommer till SOS via en mobiltelefon som pga

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga Elhandskar en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga elolyckor, en del med dödlig utgång, har redan inträffat. Risken för nya dödsfall är överhängande om ingenting

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Krisinstruktion. KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb

Krisinstruktion. KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb 1 KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb Bakgrund Statistiskt sker det tio haverier per år. Med hundra klubbar i Sverige, drabbas varje klubb vart tionde år Varje klubbmedlem bör ha en hög krisberedskap.

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Har du koll? Fyrverkerier

Har du koll? Fyrverkerier Lärarhandledning Har du koll? Fyrverkerier Varför tror du att åldersgränsen höjdes? Varför tror du att det finns en åldersgräns för inköp och användande av fyrverkerier? Detta avsnitt handlar om fyrverkerier,

Läs mer

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra DOKUMENT KAMPEN MO DET TAR ALLT LÄNGRE TID ATT FÅ LOSS SVÅRT SKADADE MÄNN Nya bilar blir säkrare och säkrare. Det räddar liv. Men det finns en baksida. Som kostar liv. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning?

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning? Intern utbildning Vid träff i Kramfors 2007-05-23 deltog Hampe Wiklund, Lars Hanson och Björn Mattson. Det var livliga och givande diskussioner, och vi konstaterade att det var väldigt olika övningsverksamhet

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar m.m.

Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar m.m. RIKSDAGENS OMBUDSMÄN Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 20U "04" 2 6 Dnr 6083-2013 Sid 1(4) Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE SAMVERKANSAVTAL avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE mellan Kommunförbundet Skåne och Bjuvs Räddningstjänst AVTAL AVTALSPARTER Mellan Kommunförbundet Skåne med organisationsnummer 837600-9109, nedan kallad KFSK

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 Sid 1 (7) Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 1 Stämmans öppnande Lennart Hellberg öppnade stämman som i år hölls i styrelserummet i föreningens fastighet och

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det

Läs mer

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Veta vad man bör göra vid en misstänkt förgiftning eller om man själv eller någon annan fått kemikalier på sig eller i sig Det här kapitlet behandlar farliga

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2014-12-03 34(45) Plats och tid Brandstationen i Katrineholm, den 24 september 2014, klockan 18.00 21:45 Beslutande Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson (S) vice ordf. There Palm (S)

Läs mer

Intervju. -------------- Start --------------

Intervju. -------------- Start -------------- Intervju Intervju med: Rune Wretholm () Intervjuare: Karl-Erik Adolfsson () Datum: 2009-02-18 Rune Wretholm, f 1926, började på kraftverket 1940 som kontorsvakt och arbetade här fram till sin pensionering.

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till:

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till: Lumpen Civilplikt skickas ut i samband med kallelsen till civilpliktstjänstgöring. Den har producerats av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i samarbete med Räddningsverket, Svenska Kraftnät, Pliktverket

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Krisplan. Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång.

Krisplan. Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång. Krisplan Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång. Reviderad: januari 2012 Krisplan Förord Bifogad krisplan är framtagen för att utgöra ett stöd vid Ert planeringsarbete

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar 5 augusti 2014 KFN-2014.202.119 1 (3) HANDLÄGGARE Annika Press 08-535 31 706 annika.press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP),

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst Brandsäker camping Tips och råd till dig som campinggäst Minska risken för brand Husvagnar, husbilar och tält brinner snabbt ofta är branden över på några minuter. Som campinggäst måste du hjälpa till

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer