Slutrapport Förstudie. Elcyklar i Knislinge ett komplement till kollektivtrafik i landsbygdsmiljö Projekttid

Transkript

1 Slutrapport Förstudie Elcyklar i Knislinge ett komplement till kollektivtrafik i landsbygdsmiljö Projekttid

2 Sammanfattning av Elcyklar i Knislinge, ett komplement till kollektivtrafik i landsbygdsmiljö Utveckling och tillämpning av elektriska transporter har hittills främst skett i utpräglat urbana miljöer, där det är möjligt att nå fler målpunkter inom kortare avstånd och där tekniska krav och övrig infrastruktur oftast är lättare att tillgodose. Östra Göinge kommun tycker att det är intressant att studera förutsättningarna för elcyklar som komplement till och förlängning av kollektivtrafiken i landsbygdsmiljö. En lämplig miljö för en studie av sådana förutsättningar finns i Knislinge och på den omgivande landsbygden. Knislinge ligger utefter ett starkt kollektivtrafik- och pendlingsstråk som passerar genom ett glesbefolkat område i nordöstra Skåne. Resemöjligheterna till och från Knislinge är goda men det finns mycket begränsade möjligheter att förflytta sig med allmänna transportmedel inne i själva byn och på den omgivande landsbygden. Dessutom är landskapet inne i byn mycket kuperat med stora höjdskillnader. I omgivningarna finns många värdefulla natur- och kulturmiljöer, intressanta utflyktsmål och stora möjligheter till friluftsupplevelser och rekreation som skulle kunna göras tillgängliga för besökare från stora delar av Skåne, genom att kollektivtrafiken kompletterades med möjlighet till att elcykla. Förstudien svarar på om det finns ett intresse för elcykling i Knislinge samt om det finns underlag för en testpilot. Företag, föreningar samt eldsjälar har gett sin syn på saken. Förankring i Knislinge med omnejd har skett m.h.a. informationsmöten, diskussioner, workshop, åsiktsmöten, elcykeldemonstrationer, enkäter, information och blogg på Leader Skånes Ess hemsida samt artiklar i media. Följande scenarios för Knislinge har beaktats: - Elcyklar för arbets- och skolpendling - Elcyklar för turismen - Via arbetsgivare stimulera till ökad elcykling (en Göinge- variant av Elmos) - Elcyklar som komplement till kollektivtrafiken För att elcykling ska fungera i Knislinge, så tror huvuddelen av de engagerade invånarna på att hyra ut elcyklar till turister. Samtidigt så ses det som en chans att marknadsföra Östra Göinges vilda och vackra natur. Detta i kombination med en Göinge- variant av Elmos d.v.s. att låna ut cyklar via arbetsgivare och till anställda i kommunen under begränsad tid. Denna start kan ge synergier och påverka Knislinges invånare att skaffa egna elcyklar och/eller att använda dem som ett komplement till kollektivtrafiken. Det finns intressenter och engagerade föreningar samt företag i Knislinge med omnejd som kan tänka sig att arbeta med och stötta projektet. En hållbar och levande landsbygd med alternativa kommunikationer som ger miljömässiga vinster som dessutom är bra för den personliga hälsan, där privatpersoner kan spara både pengar och tid samt förenkla livspusslet genom att minska det egna bilkörandet borgar för att det kan finnas intresse att sponsra detta projekt så att en testpilot kan genomföras. 2

3 Sammanfattning av Elcyklar i Knislinge, ett komplement till kollektivtrafik i landsbygdsmiljö... 2 Redovisad förstudie... 5 Projektperiod...5 Kontaktperson...5 Projektägare...5 Styrgrupp...5 Projektgrupp...5 Projektledare...5 Till vilka riktar vi oss med denna förstudie...5 Bakgrund... 6 Lokala förutsättningar, behov och möjligheter...6 Varför genomföra förstudien?... 7 Projektidé...7 Syfte...7 Mål...8 Aktiviteter...8 Förstudiens målgrupp...9 Metod och tillvägagångssätt... 9 Urval...9 Intervjuer av företagen Demonstration av elcykeln Workshop Ungdomars behov Expertis Vad är en elcykel? Elkraften Miljövänlighet Trender Vinster Förutsättningar för elcykling Eluttag Cykelparkering Cykelvägar Cykelkarta Ansvarsfördelning och rutiner Resultat Resultat från möten och intervjuer med företagen i Knislinge Resultat från möten och intervjuer med besöksnäringen i Knislinge Resultat från möten och intervjuer med föreningar i Knislinge Resultat från demonstration av elcykling samt enkäten Resultat från workshopen Resultat ungdomar Olika modeller av elcyklingssystem i Knislinge Elcyklar för arbets- och skolpendling Elcyklar för turister Via arbetsgivare stimulera till ökad elcykling Elcyklar som komplement till kollektivtrafiken

4 Rekommendationer och förslag till testpilot för elcykling i Knislinge Vad behövs för att testpiloten ska fungera? Kostnader för en testpilot Hur går man vidare med en testpilot? Måluppfyllelse Reflektioner och slutsatser Bilagor Bilaga 1. Lista på Knislingeföretag som ingick i förstudien Bilaga 2. Lista på företag från besöksnäringen som ingick i förstudien Bilaga 3. Lista på föreningar som ingick i förstudien Bilaga 4. Lista på föreningar och företag som var med på workshop Bilaga 5. Lista på expertis samt övriga kontakter i ämnet Bilaga 6. Enkätsvar från demonstration av elcykeln Bilaga 7. A Cykelrunda Snapphanetema Bilaga 7. B Cykelrunda Stentema Bilaga 7. C Cykelrunda Kulturtema Bilaga 8. Exempel på marknadsföring av elcykling- demonstration Bilaga 9. Exempel på information vid elcykling- demonstrationerna Bilaga 10. Planerade cykelvägar i Östra Göinge kommun Bilaga 11. Cykelleden i Hjärsås församling Bilaga 12. Inbjudan till Workshop Källor Rapporter, broschyrer och presentationer Webb- sidor

5 Redovisad förstudie Elcyklar i Knislinge, ett komplement till kollektivtrafik i landsbygdsmiljö Journalnummer: Stödmottagare: Östra Göinge Kommun Projektperiod , inkluderar bearbetning samt slutredovisning Kontaktperson Tomas Carvonen, Östra Göinge Kommun, Planeringsansvarig , Tomas.Carvonen@ostragoinge.se Projektägare Östra Göinge Kommun Styrgrupp Jan Lundh, medlem i LAG- styrelsen Dennis Eliasson, Göingecyklisterna Tomas Carvonen, Östra Göinge kommun Projektgrupp Tomas Carvonen, Planeringsansvarig Östra Göinge kommun Kenneth Liedman, Enhetschef, Östra Göinge kommun Camilla Palm, Turismansvarig, Östra Göinge kommun Dennis Eliasson, Göingecyklisterna Filippa Forsberg, Wanås Konst Mattias Sjöholm Skånetrafiken (adjungerad) Emma Morin Skånetrafiken (adjungerad) Projektledare BrittMarie Eriksson, , brittmarie@pegasusliving.se Har haft 75 % tjänst i projektgruppen samt varit sammankallande och föredragande i styrgruppen. Till vilka riktar vi oss med denna förstudie Boende, lokala företag, besöksnäringen samt föreningar och organisationer i och på landsbygden runt Knislinge Östra Göinge kommunstyrelse, politiker och tjänstemän Göinge Näringsliv HM Skåne Skånetrafiken Övriga landsbygdsinvånare, på andra orter, som är intresserade och kan ha nytta av förstudiens resultat 5

6 Bakgrund Utveckling och tillämpning av elektriska transporter har hittills främst skett i utpräglat urbana miljöer, där det är möjligt att nå fler målpunkter inom kortare avstånd och där tekniska krav på laddningsmöjligheter och övrig infrastruktur oftast är lättare att tillgodose. Pilotstudier och försök med elektriska transporter som komplement till kollektivtrafik har genomförts och genomförs i flera större europeiska städer. Resultat från sådana pilotprojekt visar att den tekniska utvecklingen har inneburit nya möjligheter att kombinera kollektivtrafik med olika typer av elektriska transportmedel som komplement till och förlängning av kollektivtrafikens transportkedjor. I det så kallade ELMOS 1 - projektet har man tagit fasta på denna utveckling och vill pröva att tillämpa och delvis utveckla ett koncept med s.k. elektrisk mobilitet som komplement till kollektivtrafiken i fem mindre eller medelstora städer i södra östersjöregionen. Projektet är EU- finansierat av Regionala utvecklingsfonden och är en samverkan mellan städerna Karlskrona, Malbork, Rostock, Trabki Wielkie och Växjö. Östra Göinge kommun menar att det vore mycket intressant att gå ett steg vidare för att också studera förutsättningarna för elektriska transporter som komplement till och förlängning av kollektivtrafiken i landsbygdsmiljö. En lämplig miljö för en studie av sådana förutsättningar finns i Knislinge och på den omgivande landsbygden. Lokala förutsättningar, behov och möjligheter Knislinge ligger utefter ett starkt kollektivtrafik- och pendlingsstråk som passerar genom ett glesbefolkat område i nordöstra Skåne. Resemöjligheterna till och från Knislinge är goda men det finns mycket begränsade möjligheter att förflytta sig med allmänna transportmedel inne i själva byn och på den omgivande landsbygden. I omgivningarna finns många värdefulla natur- och kulturmiljöer, intressanta utflyktsmål och stora möjligheter till friluftsupplevelser och rekreation som skulle kunna göras tillgängliga för besökare från stora delar av Skåne, genom att kollektivtrafiken kompletterades med möjlighet till elektriska transporter, t.ex. med elcykel 2. Strax väster om Knislinge ligger Wanås Konst och skulpturpark, ett mycket viktigt och uppskattat besöksmål med cirka besökare om året. Genom en omläggning av busstrafiken vid tidtabellskiftet i december 2013 kommer inte längre linje 542 mellan Hässleholm och Broby att passera Knislinge, vilket innebär att Wanås blir utan kollektivtrafik. Mot den bakgrunden framstår elcyklar som komplement till kollektivtrafiken som en extra intressant möjlighet att öka tillgängligheten till detta populära besöksmål. Kommunen planerar för närvarande för en cykelväg mellan Knislinge och Wanås, vilket samtidigt skapar goda infrastrukturmässiga förutsättningar för trygga och säkra persontransporter med cykel eller elcykel mellan Wanås och kollektivtrafikanslutningen i Knislinge. Kommunen driver tillsammans med Kristianstads kommun och Region Skåne frågan om ytterligare förbättring av kollektivtrafiken i det aktuella stråket genom så kallade superbussar. Konceptet innebär att göra bussresan mer attraktiv så att bussen kan ta marknadsandelar från bilen och på samma sätt som tåget påverka pendlings- och bosättningsmönster så att de mer glesbefolkade delarna av Skåne kan utvecklas på ett positivt sätt. En viktig del av konceptet är attraktiva och effektiva stationslägen, bytespunkter som medger snabba, trygga och enkla byten mellan transportslag. Kommunen arbetar för närvarande med en fördjupad detaljplan för 1 Electric Mobility in Smaller Cities 2 Se landskapsanalys samt inventering av intressen för naturmiljö, kulturmiljö, och friluftsliv i vindbruksplan för Östra Göinge kommun, analysdel. 6

7 Knislinge där en superbusstation är en central pusselbit. I detta sammanhang finns naturligtvis den nämnda cykelvägen till Wanås med, men olika lösningar för cykel och elcykeltransporter i anslutning till stationsläget är också mycket intressanta att titta vidare på. Av ovanstående framgår att det finns mycket som talar för att förutsättningarna i och runt Knislinge är sådana att elcyklar som ett komplement till kollektivtrafiken är en intressant transportlösning att undersöka närmare. Kommunen önskar därför att som ett första steg tillsammans med olika lokala intressen genomföra en studie av förutsättningarna för sådana transporter. Avsikten är sedan att i ett andra steg - om förutsättningarna visar sig vara goda - gå vidare och genomföra en pilotstudie med praktisk tillämpning av elcyklar som komplement till kollektivtrafiken. Kommunen ansvarar för den fysiska planeringen och ska verka för goda förutsättningar för det lokala näringslivet i stort men det ligger inte inom kommunens uppdrag eller ansvarsområde att tillhandahålla elcyklar som en del av de allmänna kommunikationerna. Det är dock rimligt att kommunen inom ramen för ett övergripande utvecklingsansvar tar initiativ till och är drivande i en studie av detta slag. Ett bra resultat av en sådan studie och ett eventuellt kommande pilotprojekt förutsätter dock en nära samverkan mellan olika berörda aktörer. Varför genomföra förstudien? Projektidé Att som ett första steg - tillsammans med olika lokala intressenter - ta fram ett faktaunderlag som belyser förutsättningar för elcyklar som ett komplement till kollektivtrafiken i och omkring Knislinge. Avsikten är sedan att, i ett andra steg - om faktaunderlaget visar att förutsättningarna är goda - gå vidare och genomföra en pilotstudie med praktisk tillämpning av elcyklar som komplement till kollektivtrafiken. Idén är också att generera ny kunskap och praktisk erfarenhet som kan vara till nytta när man vill pröva liknande lösningar på andra platser med likartade förutsättningar. Syfte Projektet syftar till att genom elcyklar som komplement till kollektivtrafiken åstadkomma följande: - utveckla och förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet på landsbygden i och kring Knislinge, - genom förbättrade kommunikationer underlätta vardagslivet för de boende i och på landsbygden kring Knislinge, - öka tillgängligheten till och kunskapen om ett stycke unikt svenskt kulturlandskap, - öka tillgängligheten till och möjligheten att ta del av svensk och internationell samtidskonst på Wanås, - öka möjligheten för personer med begränsad fysisk kapacitet att ta sig ut på landsbygden på annat sätt än med bil för att uppleva naturen och det lokala kulturlandskapet, - främja en god hälsa genom att öka intresset för cykling i allmänhet och för elcyklar i synnerhet, 7

8 - generera ny kunskap och praktisk erfarenhet som kan vara till nytta när man vill pröva liknande lösningar på andra platser med likartade förutsättningar. Mål Projektets mål är att beskriva förutsättningarna för att använda elcyklar som ett komplement till och en förlängning av kollektivtrafiken, i och på landsbygden kring Knislinge. Projektet ska resultera i ett faktaunderlag som gör det möjligt att i ett nästa steg genomföra ett pilot- eller testprojekt med praktisk användning av elcyklar i Knislinge. Aktiviteter För att uppnå målen har följande aktiviteter genomförts: Aktivitet Kontakter med lokala arbetsgivare/företag Kommentar Kontakter med företagare för att komma fram till om elcyklar kan vara ett realistiskt pendlingsalternativ och i så fall på vilket sätt. Vilka företag skulle kunna delta i ett pilotprojekt? Workshops och möten med turismnäringen Workshops och kontakter med turistnäringen/företagare för att ta fram idéer kring och exempel på erbjudanden, affärsidéer, upplevelsepaket med koppling till elcyklar. Vilka företag kan ingå i ett pilotprojekt? Kartläggning av ungdomarnas behov Möten och träffar med ungdomar för att kartlägga om elcyklar kan vara ett bra redskap för ungdomarnas transportbehov och i så fall på vilket sätt. Kontakter med föreningsliv Vilka föreningar kan vara intresserade av att delta i ett pilotprojekt och i så falla på vilket sätt? Kartläggning av tekniska förutsättningar Beskrivning av integrering med kollektivtrafiken. Diskussioner och kontakter med expertis vad gäller tekniska krav och möjligheter avseende elcyklar. Kontakter med kommunen och Skånetrafiken för att komma fram till hur övergången mellan trafikslag (buss- cykel) bäst skall organiseras; elcykelparkering, exponering, skyltning, anslutning till GC- väg etc. Kontakter med Skånetrafiken avseende hur elcyklarna kan knytas upp mot kollektivtrafiken, via biljettsystem eller på annat sätt. Beskriva ansvarsfördelning och rutiner Tillsammans med övriga som kan medverka i ett pilotprojekt komma överens om upplägg och ansvarsfördelning i stort. Slutrapport tas fram Informationsaktiviteter/ marknadsföring Möte med projektgruppen Dokumentation av projektets resultat i en rapport. Presskonferens, pressmeddelande och andra informationsaktiviteter och marknadsföring av projektet, dess syfte och resultat. Projektgruppen träffas för löpande avstämning och diskussion av genomförda aktiviteter 8

9 Förstudiens målgrupp Projektet har följande primära målgrupper: - De lokala företagen i och på landsbygden kring Knislinge - De boende i och på landsbygden runt Knislinge - Föreningar och organisationer Genom olika aktiviteter i projektet kommer målgrupperna att involveras och deras synpunkter, behov och önskemål att fångas upp och ligga till grund för det resultat som kommer fram i projektet. Metod och tillvägagångssätt Kontakter via mail och telefon har tagits med de största (omsättnings- samt personalmässigt) och mest betydande företagen i Knislinge samt företag inom besöksnäringen på orten, föreningar, skolan och eldsjälar m.m. i postnummerområde Knislinge. Möten med information samt förankring av förstudien och diskussioner om intresse och behov av elcyklar samt dagens befintliga infrastruktur har genomförts med vissa företag samt föreningar i Knislinge med omnejd. Demonstration av elcykel och elcykling har genomförts i samband med GöingeOpen i Knislinge, Loppis i Knislinge samt cykelsöndag i Hjärsås, Hälsoforum i Knislinge i samband Hjärt/Lung- aktivitet till förmån för barn, samt Wanås Konst i samband med energi- och miljöveckan. Intresseenkäter har genomförts i samband med demonstration av elcykeln (Knislinge, Hjärsås samt Wanås). Workshop tillsammans med föreningar, företag och eldsjälar har genomförts. Där deltagarna har fått arbeta i grupper för att diskutera fram en SWOT samt idégenerering av nya idéer för att hitta lösningar för att implementera elcykling i Knislinge med omnejd. För att få kunskap om elcykling, tekniska förutsättningar och genomförda elcykelprojekt, så har expertis inom området kontaktats genom intervjuer och personliga besök. Utöver detta så inhämtades information samt kunskap från rapporter och webbsidor i ämnet. Urval Tillsammans med styr- och projektgrupperna valdes olika företag ut från Knislinge, som kunde tänkas vara intressanta för förstudien. För att vara intressant så tittade vi på storlek, omsättning, antal anställda samt dess betydelse för bygden. 9

10 Företagen ringdes upp och i bästa fall så bokades det in ett personligt besök, där förstudien presenterades och ett antal frågor ställdes samt diskussioner fördes om olika lösningar. 3 Det är VD, enhets- eller platschefen som representerar företaget i denna förstudie. Vidare så valdes olika företag från besöksnäringen ut, från Knislinge, som kunde tänkas vara intressanta för förstudien. (Vissa av dessa företag ingår även i gruppen föreningar.) Företagen ringdes upp och i bästa fall så bokades det in ett personligt besök, där förstudien presenterades och ett antal frågor ställdes samt diskussioner fördes om olika lösningar samt om elcykling kan vara ett intressant tillskott för företaget och bygden. 4 Samtliga föreningar, som är aktiva i Knislinge och dess postnummerområde valdes ut på inrådan av styrgruppen. 5 Totalt så har ett 30- tal föreningar av olika slag ingått i förstudien. För att nå ungdomarna (elever +12 år) och ta redan på deras behov kontaktades Snapphaneskolan i Knislinge. Intervjuer av företagen Frågorna som ställdes till företagen gjordes under samtalet och presentationen på ett naturligt sätt. Flertalet av företagen var intresserade av förstudien och såg olika möjligheter för en testperiod. Två av företagen sa sig inte alls vara intresserade av elcykling och trodde ej på förstudien som sådan. Följande frågor ställdes: 1. Hur tycker du att kollektivtrafiken fungerar i Knislinge idag? 2. Hur arbetspendlar era anställda? (Hur många anställda?) 3. Hur stor del pendlar inom Östra Göinge/Knislinge? 4. Har du hört talas om elcykling? Kanske själv provat? 5. Skulle det fungera med elcykling? (Knislinge, Internt i företaget) 6. Förflyttning av varor/gods inom samhället eller kortare sträckor? 7. Hur arbetar ni med Grön Policy och Hälsa? 8. Vad behövs för att elcykling ska kunna fungera i Knislinge enligt din mening? Demonstration av elcykeln Elcykling kan upplevas abstrakt och det är svårt att ta ställning till för eller emot innan man har fått prova elcykeln och se dess möjligheter. Därför bestämdes att elcykeln skulle demonstreras och provcyklas runt om i Knislinge, för att få in synpunkter på elcykling generellt och förstudien i synnerhet. Finns det något intresse och underlag i Knislinge för att genomföra en testpilot? För att ta reda på invånarnas inställning så demonstrerades elcykeln i Knislinge med omnejd under våren, enligt nedan: 29/3 Loppis i Knislinge 6/4 Cykelsöndag Hjärsås 12/4 Göinge Open, Torget i Knislinge 3 Bilaga 1, Lista på företagen som ingick i förstudien 4 Bilaga 2, Lista på företag från besöksnäringen som ingick i förstudien 5 Bilaga 3, Lista på föreningar i Knislinge som ingick i förstudien 10

11 27/4 Cykelsöndag i Hjärsås 11/5 Cykelsöndag i Hjärsås 17/5 Göinge Open, Torget i Knislinge 17/5 Öppet hus Knislinge Fitnesscenter, Aktivitet för Hjärtbarn fonden 23/6 Wanås Konst, Hållbar energivecka Efter provturen fick elcyklisten svara anonymt på en enkät. Workshop I slutet av förstudien hölls en workshop, för att få åsikter och generera nya idéer. Ett 20- tal företag och föreningar var inbjudna till workshopen Elcyklar i Knislinge 21 maj Dessa företag och föreningar hade sagt sig vara intresserade av att vara med. Ett 10- tal företag och föreningar anslöt. 7 Workshopen startade med en kort presentation av förstudien Elcyklar i Knislinge samt resultat till dags datum. Eftersom det hade framkommit att arbets- och skolpendling med ett komplett uthyrningssystem skulle vara både kostsamt och svårt att genomföra på landsbygdsnivå, bad vi deltagarna att fokusera på besöksnäringen. Arbetet började med en SWOT- analys, som följdes av idégenerering m.h.a. post- it- tekniken. Därefter poängbedömdes idéerna, för att se vilka idéer som uppfattas som mest intressanta. Intressantast idé fick 10 poäng (poängskala ) minst intressant idé 2 poäng. Detta för att förenkla urvalet av idéer och veta vad vi ska fokusera på. Moderator var projektledaren BrittMarie Eriksson. Ungdomars behov Försök har gjorts att skapa en aktivitet i samband med Earth Hour bland de äldre ungdomarna (från 12 år och uppåt) på Snapphaneskolan i Knislinge. Det fanns inget intresse från lärarkåren att genomföra denna aktivitet. Försök att nå ungdomar via föreningar gjordes också utan framgång. Expertis Kontakt via telefon samt personliga besök har tagits med olika aktörer i ämnet för att förstå behovet av de olika förutsättningarna för att genomföra ett elcykelprojekt. 8 Dessutom har rapporter samt olika webbsidor studerats för att få bästa möjliga vetskap i ämnet. Dessa kontakter, rapporter samt webbsidor hänvisas det till i denna slutrapport. Vad är en elcykel? En elcykel är en cykel med en elektrisk hjälpmotor. Det innebär att du får extra kraft när du trampar på pedalerna. En elcykel är inte som en moped där du sitter stilla, utan du måste själv aktivt cykla för att kunna ta del av hjälpmotorns kraft. 6 Bilaga 11. Inbjudan till Workshop 7 Bilaga 4. Företag och föreningar som var med på workshopen 8 Bilaga 5. Expertis samt övriga kontakter i ämnet 11

12 Vad som räknas som en elcykel är reglerat av transportstyrelsen och har följande begränsningar: 9 Hjälpmotorn får ej vara större än 250W. Det krävs att man själv trampar på pedalerna för att motorn ska vara verksam. Man kan därför inte sitta still på cykeln och accelerera med ett gashandtag. Motorn ska koppla ur när man slutar att trampa eller när man bromsar. Maximal hastighet är 25km/h. Över den hastigheten ska motorn koppla ifrån. Är inte ovan krav uppfyllda ska elcykeln betraktas som en moped eller motorcykel. En elcykel som uppfyller ovan krav definieras som en vanlig cykel och får framföras på cykelvägar och parkeras på cykelparkeringar. Man får cykla med elcykeln på alla ställen som är tillåtet för en vanlig cykel. En elcykel kan användas av alla utan någon form av förartillstånd eller trafikförsäkring. Det finns ingen satt åldersgräns för elcyklar, men det brukar rekommenderas att barn under tolv år inte använder elcyklar. Eftersom barn före den åldern inte räknas som trafikmogna och kan vara ouppmärksamma. Dessutom kan elcykelns hastighet öka risken för skador. Elkraften Elcykeln får sin energi vanligtvis från ett litium- jon batteri, som oftast är placerad på cykelns pakethållare eller ram. Det väger mellan 2-3 kilo och kan oftast lätt plockas bort från cykeln. Laddning sker m.h.a. en laddare i ett vanligt eluttag. Batteriet räcker ca km. Det är många faktorer som påverkar körsträckan som t.ex., batterityp 24 eller 36 volt, effektuttag, temperatur, väglag, uppförsbackar, motvind och cyklistens tyngd. Batterierna laddas inte när man trampar eller bromsar. Ett helt urladdat batteri tar ca 4 7 timmar att ladda upp. Du kan ladda ett batteri mellan gånger, beroende på batteri. M.a.o. bör ett batteri räcka i minst 3 år även vid flitig användning av elcykeln. Kostnaden för batteriet ligger mellan sek i fackhandeln ( ). Elkostnaden ligger runt 25 öre per mil medräknat en avskrivning på batteriet på ca.3 6 år. Miljövänlighet Näst intill en vanlig cykel är en elcykel det miljövänligaste alternativet. Koldioxidutsläpp: Vanlig cykel Elcykel Miljöbil Vanlig bil 0 g/km 5,5 g/km 120 g/km 180 g/km (genomsnitt) Med elcykeln bidrar man m.a.o. till en bättre miljö. Det är miljömässigt bättre att cykla vanlig cykel, men man väljer kanske bort den vanliga cykeln när det känns motig och väljer bilen i stället. Då kan elcykeln vara ett perfekt komplement eftersom man slipper de jobbiga bitarna av cykelturen, vilket gör det enklare att välja bort bilen. 9 green.se/2013-2/ 12

13 Trender 2014 spås bli elcykelns år - Den är miljövänlig, snabb och lätt att parkera. Elcyklar har funnits i mer än 20 år i Asien och endast i Kina räknar man med att det finns st. elcyklar. För ca.5 år sedan tog försäljningen fart i Europa med Holland som första land att ta till sig trenden, därefter följt av Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark. Genombrottet för Danmark kom 2011, då det såldes st. elcyklar, utan att det påverkade försäljningen av vanliga cyklar. Av de cirka st. cyklar som såldes förra året (2013) i Sverige var st. elcyklar, men branschen har stora förhoppningar på att elcykeln ska bli lika populär här som i Tyskland, Holland och Danmark. Modellutbudet och antalet tillverkare på marknaden ökar stadigt även i Sverige. Det är därför inte orimligt att anta en likande utveckling här, där elcyklar i framtiden kan utgöra en mindre, men betydande del av cykelflottan. 10 Det absolut senaste nu är, att under sommaren 2014 så lanserar IKEA en elcykel på den Österrikiska marknaden, men även i fyndhörnan i Älmhult. Är detta ett tecken på att elcykeln har kommit till vårt land för att stanna? Nedan en bild på IKEA- cyklarna: Låd- & lastcyklar 11 är en typ av cyklar som är mycket populära i Danmark både som budcyklar och familjecyklar, t.ex. för transport av barnen när de ska till dagis. Även på den svenska landsbygden har transport- elcyklarna, som lastar runt 200 kg, börjat ersätta flakmopedernas oljeröksavgaser. Elcykel på 3 hjul är också ett tryggt alternativ för äldre som kanske inte gärna sätter sig på en tvåhjuling. 12 Lastcyklar kan ändra vår användning av cyklar som transportmedel. Personer som tidigare har varit beroende av bil för att storhandla kan nu välja elcykeln med lastkapacitet som transportmedel för att utföra sitt ärende. 10 Rapport Elcyklar och cykelinfrastruturen, Cycity, oktober Magnus- Karlstrom- Analys- av- lastcyklar.html

14 Det är idag främst i Danmark och Nederländerna som det är någorlunda stort med last- och lådcyklar med elassistans. Det beror mycket på att de är cykelländer med ordentlig cykelinfrastruktur. En typisk användare verkar vara småbarnsföräldrar som inte skaffar en andrabil. Om lastcyklar kan bli större i Sverige beror på bättre cykelplanering och om cykelinfrastrukturen blir bättre i Sverige. Trots att många kommuner i Sverige säger att de satsar mycket på cykel har inte cykeltrafiken i Sverige ökat i medel de senaste åren. En extra intressant aspekt är att eldriften av cyklar kan ändra kravspecifikationen på cykelinfrastrukturen. Det kan krävas bredare cykelvägar, men också t.ex. ännu mer stöldsäkra cykelparkeringar. Dessutom kommer last- & låd- elcyklarna att behöva ett ökat behov för speciella parkeringsytor samt större platsbehov på cykelbanorna. 13 Bilder nedan på olika last- och lådcyklar: En annan miljövänlig elcykeltrend står Move- by- bike för, vilka är ett Malmöföretag som erbjuder transport och flytt m.h.a. lastcyklar och även el- assisterade lastcyklar. Det är billigare, effektivare och bättre för miljön är deras argument. EU- projektet Cycle Logistics har undersökt potentialen att flytta godstrafik från motoriserade fordon genom att utnyttja lastcyklar. Deras slutsats är att potentialen är ungefär att hälften av alla urbana privata och kommersiella godsresor som idag görs med motoriserade fordon kan göras med lastcyklar. 14 En helt ny köpgrupp av elcyklar kan skönjas såsom, bilister och pendlare, som har tröttnat på köer i storstäder och kollektivtrafik men också stigande priser på bränsle. Bidragande orsaker är också trängsel, förseningar och ändrade vanor. Ändrade vanor som tanke på hälsa, förbättra den egna ekonomin samt att man vill värna om miljön. I Köpenhamn startades förra året ett nytt uthyrningssystem av elcyklar från tillverkaren Go Bike, vilka ska integreras i Köpenhamns kollektivtrafik. 15 Många storstäder har infört lånecyklar men Köpenhamn blir först i Norden med elcyklar som dessutom är utrustade med en läsplatta med inbyggd gps till hjälp att planera resan. Via telefonen kan cykelns dataskärm hitta cykelstationer där man kan låna och också spåra upp cyklarna om de försvinner. 13 Elcyklar och cykelinfrastrukturen. Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel?, Cycity delprojekt 12, Koucky & Partners AB

15 Med det vanliga busskortet kan resenärer välja att fortsätta sin resa med elcykel och elcyklarna ska även kunna bokas i förväg. Lånecykeln låses upp med resekort, motsvarande Skånetrafikens Jojokort. Ännu har vi inte hittat någon trend som handlar om elcyklar på landsbygden, men allt eftersom intresset i Sverige generellt ökar kan man misstänka att det även kommer att öka på landsbygden. Incitament kan vara som ett komplement till kollektivtrafiken på de orter som har mindre bra kollektiva lösningar. För att komma hela vägen fram till slutmålet kan en hopfällbar elcykel vara ett alternativ, som man kan ta med sig på buss eller tåg. Detta är en av de senaste trenderna designade samt hopfällbara elcyklar. 16 Tanken är att man alltid ska kunna ta med sig sin cykel. Att slippa gå från och till bussen/tåget samt att slippa betala för cykeln på bussen/tåget. Bilder nedan på designade hopfällbara elcyklar: Just nu kan man även gratis låna vikbara cyklar samt elcyklar på Energikontor Sydost (Växjö och Kalmar). 17 Ett ökat intresse för miljön och hälsan samt ett intresse för den egna ekonomin att spara pengar eller att lägga pengar på andra saker än bilen, är en trend som förmodligen kommer att växa sig starkare. Vad som skulle tala emot elcykling på landsbygden är att det kan ta tid att få genomslagskraft samt att det tar tid att förändra resandemönster. Vad som talar för det i Knislinges fall är att utbyggnaden av cykelvägar ökar tillgängligheten i kommunen samt Knislinges kuperade landskap. Vinster De uppenbara vinsterna är hälsa, miljö och ekonomi. De som har cyklat elcykel brukar säga att tillgängligheten ökar och det är inga problem med uppförsbackar eller motvind längre. Dessutom är det en låg kostnad att cykla elcykel och perfekt att använda vid lokala ärenden. Istället för att ha en kostsam bil, där du lägger pengar på bränsle, försäkringar och service kan du lägga pengar på andra trevligare saker cykel 15

16 Troligtvis leder en elcykel till mer motion. Det hela beror på hur mycket du själv väljer att trampa. Eftersom det är roligt att elcykla och man kan få assistans av elmotorn vid de jobbiga partierna, så är sannolikheten större att man känner mer motivation och oftare väljer elcykeln jämfört med bilen. Det är perfekt för de som tar varje tillfälle i akt till träning, men t.ex. inte vill komma fram svettig till arbetet. Personer med fysiska nedsättningar eller äldre personer, som inte har möjlighet att cykla längre sträckor med en traditionell cykel kommer m.h.a. elcykeln ifrån dessa problem eftersom eldriften alltid finns att tillgå som en extra hjälp. I storstäderna slipper man parkeringsproblemen samt att tillbringa dyrbar tid i bilköer. Ett effektivt transportmedel som gör att du kommer fram både snabbt och lätt. Sist men inte minst, det är kul att elcykla. Du får extra krafter och känner dig både starkare och yngre än vad du är, den s.k. superman/superwoman- effekten. Förutsättningar för elcykling Kontakt har tagits med olika aktörer för att klargöra förutsättningarna för ett genomförande av en testpilot av elcyklar i Knislinge med omnejd. Dessutom har rapporter samt olika webbsidor studerats för att få bästa möjliga vetskap om dessa. Eluttag Elcyklen drivs med batteri, som behöver laddas med jämna mellanrum m.h.a. en laddare och ett eluttag. Därför är rekommendationerna att det finns eluttag i samband med cykelparkeringarna, så elcyklister vid behov kan ladda sina elcyklar. Troligast är att ägaren till sin elcykel tar med sig batteriet och laddar detta inomhus, men service för eluttag bör finnas. Vid elcykeluthyrning och depåer bör extra batterier finnas att tillgå. Vid långa transporter typ på landsbygden kan det vara bra att ett extra batteri ingår i hyran. Eftersom tillgängligheten till offentliga eluttag är näst in till obefintlig. Cykelparkering Vill man som kommun att invånarna ska cykla och elcykla mer, så bör man också titta över cykelparkeringarna. Säkra cykelparkeringar är en viktig förutsättning för att pendlare i kommunen kan resa med cykel och lämna sin bil hemma. Cykelstölder och vandaliseringar förekommer på alla orter och är ofta en av anledningarna till att man inte cyklar/elcyklar till bussen eller låter sin cykel/elcykel stå där en längre tid. Speciellt viktigt blir en säker cykelparkering för elcykelägarna, då denna cykel är dyrare i inköp än en vanlig cykel. 16

17 För att minska ovan problem har kommuner som t.ex. Örebro 18 och Växjö 19 investerat i säkra cykelparkeringar med tak, lås, och eluttag. Båda kommunerna samarbetar med Länstrafiken och cyklisterna kan m.h.a sitt pendlarkort abonnera på en plats i cykelgaraget samt använda pendlarkortet för att låsa upp garaget. Cykelgaraget är tillgängligt dygnet runt och du parkerar din cykel enkelt, tryggt och säkert alldeles intill anslutande tåg- och busstrafik. Abonnemanget kostar 80 kr i månaden i båda kommunerna och kan köpas med Länstrafikens pendlarkort (motsvarighet till Skånetrafikens JoJo- kort). I Växjö finns det även förvaringsskåp med plats för cykelhjälm/regnkläder och strax utanför finns en cykelpump. Örebro har uppgraderat ytterligare en nivå, då de även har ett cykelreparationsställ med verktyg för att kunna göra enklare underhåll på sin cykel. Viktigt är även att ha bra belysning utanför garaget, så att användarna av garaget känner sig säkra med användning av detta. Nedan bild är en skiss av Växjös cykelgarage med plats för 60 st. cyklar varav 20 st. elcyklar: Cykelvägar För att gynna cykling och elcykling även på landsbygden bör man kunna cykla säkert. Det är lika viktigt att känna sig trygg på sin cykel på landsbygdens smala och ibland hårt trafikerade vägar som det är i staden. Detta är en viktig anmärkning som har framkommit under diskussioner med Knislingeborna. Östra Göinge kommun arbetar för att hitta lösningar på nya cykelvägar 20 samt att binda ihop olika cykelvägar. Ett initiativ har tagits via Föreningarna i Hjärsås Församling, som via ett Leader- projekt har bundit ihop Hjärsås- Sibbhult- Immeln till en attraktiv cykelled på ca. 30 km. 21 Om användningen av cykelkärror och/eller lastcyklar ökar p.g.a. el- assistansen kan det innebära ett större platsbehov på cykelbanorna. Ekipagen är långa och breda och ställer högre krav på cykelinfrastrukturens bredd, kurvradier och vänteutrymme vid korsningar. Vidare måste ev /Invanare/Trafik- - samhallsplaner/cykelkarta- for- Vaxjo- stad/cykel- P- hus/ 20 Bilaga 9. Planerade cykelvägar i Östra Göinge kommun 21 Bilaga 10. Karta över Cykelleden i Hjärsås församling 17

18 infartshinder som pollare eller grindar som ska hålla ute bilar från cykelbanorna dimensioneras på ett sätt som möjliggör att dessa speciella cykelmodeller och cykelkärror kan passera. 22 Eftersom elcykeln håller högre hastighet än en vanlig cykel betyder det att fler omkörningar av långsammare cyklister kan förväntas. Detta innebär att cykelbanorna bör byggas så att säkra omkörningar kan ske, t.ex. genom större bredd av dessa. Detta är särskilt viktigt i uppförsbackar där hastighetsskillnaderna kan förväntas öka kraftigt. Vidare bör man tänka på att planera och dimensionera kurvradien för snabbare hastighet. För hastigheter upp till 20 km/h bör kurvradien vara minst 10 m, men vid hastigheter på 30 km/h ska radien vara minst 20 m. 23 Backiga rutter samt längre ressträckor kan bli mer attraktiva, vilket kan beaktas vid byggandet av nya cykelvägar eller göra det möjligt att bygga samman redan existerande sådana. Långa sammanhängande rutter bör vara dimensionerade för höga snitthastigheter. Året- runt- cykling förväntas bli mer attraktiv, då det är mindre fysiskt ansträngande att cykla elcykel vilket gör att du kan klä dig lagom varmt redan från början. Problemet med att frysa i början av resan och svettas i slutet av resan elimineras. Cykling året runt ökar kraven på vinterunderhåll av cykelvägar samt cykelparkeringar. Då elcykeln har fler komponenter som är känslig för korrosion och fukt, bör saltanvändningen begränsas. Detta gör att väderskyddade cykelparkeringar som håller en temperatur över noll grader är att föredra. Vanliga cyklar kan ibland ha problem med att växlar och bromsar fryser vintertid och en elcykel är ännu känsligare för låga temperaturer. 24 Eftersom elcykeln är tyngre än en vanlig cykel, så bör man även undvika cykelbanor och cykelparkeringar som kräver lyft. Personen som elcyklar kan ha funktionsnedsättning och vara fysiskt svag. Detta innebär inga kanter, branta uppgångar, kanter eller parkeringar som kräver att elcykeln lyfts. Cykelkarta Nya cykelvägar byggs och sammanlänkas med redan befintliga cykelvägar i kommunen. Det är då viktigt att marknadsföra och informera om dessa, för att få invånarna att använda cykeln/elcykeln ännu mer. En efterfrågan finns på en cykelkarta i kommunen, vilket har framkommit vid demonstrationerna av elcykeln samt vid diskussioner med föreningarna. Vid den Nationella cykelkonferensen, Turismcykelledskonferens, i Kristianstad ( ) framkom detta som ett viktigt hjälpmedel. Kartan samt marknadsföringsmaterial bör finnas både i pappersformat samt digitalt. Turisterna frågar var kan vi cykla? Det är ett ypperligt tillfälle för besöksnäringen att marknadsföra sig genom en cykelkarta som visar var turisterna kan äta, sova och uppleva. 22 Elcyklar och cykelinfrastrukturen. Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Cycity delprojekt 12, Koucky & Partners AB 23 Elcyklar och cykelinfrastrukturen. Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Cycity delprojekt 12, Koucky & Partners AB 24 Elcyklar och cykelinfrastrukturen. Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Cycity delprojekt 12, Koucky & Partners AB 18

19 Ansvarsfördelning och rutiner För att elcykelprojektet ska få en chans att lyckas, så behövs en projektorganisation som tar ansvar för cykeluthyrning, bokningssystem, förvaring av elcyklar samt underhåll och skötsel utav dessa. Denna projektorganisation bör ledas av en projektledare, som driver frågor, ser möjligheter och löser problem både på operativ och på strategisk nivå. En av framgångsfaktorerna för Elmos i Växjö har varit att det har funnits en projektledare som har varit ansvarig för projektet. I projektorganisationen bör det ingå en part som tar hand om lokaliteten och uthyrningen av elcyklar. Lokalitet nära framtida Resecentrum i Knislinge är önskvärt, för att vara i närheten av kollektivtrafiken och för ökad tillgänglighet. Eventuellt bör det finnas depåer ute i byarna, som kan underlätta hanteringen av elcyklarna och servicen till elcyklisterna. Viktigt är att ha en lokal cykelhandlare som snabbt kan avhjälpa diverse problem vilket är råd från Växjö och Elmos- projektet. Detta är en viktig del att tänka på vid upphandlingar o.dyl. I Karlskrona sköts detta av arbetsmarknadsenheten, som löser problemen i kommunens verkstad. Eventuellt kan en arbetslag skapas m.h.a. förstudien Goinge Forward (ett projekt som ska hjälpa långtidsarbetslösa samt utsatta grupper ut på arbetsmarknaden). Ett sådant arbetslag kan ansvara för underhåll och service av elcyklarna. Detta system använder sig Elcykelprojektet i Växjö och Karlskrona sig också av. Kommunen ansvarar för den fysiska planeringen och ska verka för goda förutsättningar för det lokala näringslivet i stort men det ligger inte inom kommunens uppdrag eller ansvarsområde att tillhandahålla elcyklar som en del av de allmänna kommunikationerna. Det är dock rimligt att kommunen inom ramen för ett övergripande utvecklingsansvar tar initiativ till och är drivande i en studie av detta slag. Ett bra resultat av en sådan studie och ett eventuellt kommande pilotprojekt förutsätter dock en nära samverkan mellan olika berörda aktörer. Vilket innebär att, kommunen kan bistå med hjälp för att söka bidrag för att starta upp projektet, i form av olika bidrag. Vidare kan t.ex. kommunen stötta med marknads- och informationsmaterial, t.ex. i form av cykelkartor o.dyl. samt marknadsföring under kommunens webbsida. Resultat Resultaten som presenteras i denna rapport kommer från intervjuer, möten, demonstrationer, enkäter och en workshop med invånare, eldsjälar, cykelentusiaster, föreningsmänniskor samt företagare i bygden. Alla åsikter och svar på enkäter har beaktats, såväl negativa som positiva och presenteras på kommande sidor. 19

20 Resultat från möten och intervjuer med företagen i Knislinge Företagen tycker generellt att kollektivtrafiken fungerar bra i Knislinge, förutom kommunikationen till Hässleholm. Detta har gjort att Hässleholm kanske väljs bort vid kundbesök till förmån för Kristianstad. Flertalet av de anställda i företagen kommer från Östra Göinge och Kristianstad. De flesta kör också bil till sina arbetsplatser även om det finns arbetstagare som både går, cyklar och åker kollektivt. Många av arbetsgivarna tycker det är svårt att begära av sina anställda att de ska t.ex. elcykla till arbetet med tanke på väder och vind samt brist på bekvämlighet. Det finns ett företag, där två anställda köpte varsin elcykel förra året och de pendlar året runt inom Östra Göinge. Uppskattningsvis så arbetspendlar ca.50 % av arbetstagarna inom Östra Göinge kommun. Samtliga av de tillfrågade hade hört talas om elcykling och större delen hade även provat att elcykla, men ingen ägde någon elcykel för personligt bruk. Däremot så sa sig ca.30 % att de var intresserade och att nästa köp av cykel med största sannolikhet blir en elcykel. Inget av företagen tror på att ett projekt med arbetspendling med elcykel skulle fungera i Knislinge. Problem som sågs med ett projekt med arbetspendling var att elcykelflottan måste vara onödigt stor, för att fungera samt att elcyklarna inte kommer att rotera på ett naturligt sätt som de gör i städerna. Med största sannolikhet är risken stor att elcykeln blir fast på ett ställe hela dagen. Vinsterna för miljön samt ev. ekonomiska vinster skulle dessutom snabbt ätas upp, om man har en bil som transporterar runt elcyklarna för att möjliggöra rotation vilket görs i storstäderna. Däremot var de flesta av företagarna rörande överens om att arbetspendling med egen cykel kan fungera mycket bra i Knislinge och i Östra Göinge. Man såg också stora möjligheter i att bygga koncept och paketera elcykling för turisterna och på så sätt marknadsföra både elcykling och Knislinge. Företagarna tycker att projektet ska gå på den positiva linjen i kommunikationen som t.ex. Det är kul att elcykla i Knislinge. De såg möjligheter för besöksnäringen i form av sova, äta och uppleva. Några av företagen ville själva vara med och såg möjligheter att bidra med laddade batterier, depåer, bokningssystem, picnic- korgar o.dyl. Att Elcykla i Knislinge är kul ser man som ett koncept som kan gynna handeln i byn framledes. Elcykling internt i företagen såg inte så många möjligheten i. Man såg problem med tid och förflyttning samt svårt att elcykla mellan kunder, som ibland var spridda på ett större avstånd. Dessutom är det svårt att få med sig material och ev. verktyg. Däremot såg man en större möjlighet att sponsra idén och få med sitt namn på elcyklarna. Ett företag kunde tänka sig att ha elcyklar som en service mot sina kunder. Två företag såg möjligheten att använda sig av en last- och lådcykel för transport av varor och gods inom Östra Göinge kommun. De upplevde att det skulle gynna deras gröna profil samt miljön. Företagen är överlag både miljö- och hälsomedvetna och ser det som en viktig del av sin policy och hur de bemöter både kunder och anställda. 20

21 För att elcykling ska fungera i Knislinge behövs det ett koncept som fungerar för turister under högsäsong med naturliga stationer. Kanske kan man ha butiker/kiosker/bensinmackar som tillhandahåller picnic- korgar, pumpning, batteriladdning eller extra fulladdade batterier. Det behövs en huvudman/samordnare som kan ta hand om uthyrningssystemet, ett bokningsprogram samt någon som reparerar och underhåller elcyklarna. Knislinge och Östra Göinges sevärdheter behöver marknadsföras tillsammans med de nya cykelvägarna m.h.a. av en cykelkarta, för att stimulera besökarna att elcykla runt och uppleva alla attraktioner som finns i kommunen. Detta skulle kunna stimulera både natur- och kultur turismen. Börjar man med turistnäringen, så tror företagarna att det kan få synergieffekter, så att ortsborna kanske också har en ökad vilja att elcykla. De kanske tom hyr en elcykel för arbetspendling eller skaffar en egen. Tillsammans med JoJo- kortet var även ett förslag, att kunna kombinera buss och elcykel i sitt resande för att komma hela vägen fram till slutmålet. Några av företagarna ser möjligheten att använda sig av elcyklar inom kommunen och då bl.a. inom äldreomsorgen. Bra för miljön och bra för arbetstagarnas hälsa. Kortare turer i backiga Knislinge, vid besök och t.ex. vid matleveranser. Vidare prisade företagen aktiviteterna som just nu sker i Knislinge. All nybyggnation och uppfräschning gör Knislinge till en attraktiv ort att bo i. Cykelvägar och utveckling samt underhåll av dessa är A och O för att ett elcykelprojekt ska kunna fungera. Idag är det inte särkilt säkert att cykla på vissa sträckor, säger några av de tillfrågade företagarna. Resultat från möten och intervjuer med besöksnäringen i Knislinge Cirka hälften av de tillfrågade företagen inom besöksnäringen är negativa till förstudien Elcyklar i Knislinge och ville ej vara med samt ser inga möjligheter för elcyklar i Knislinge. De tycker i stället att det ska satsas mer på kollektivtrafik. Den andra halvan är däremot positiva och ser möjligheter för besöksnäringen att dra in turister till bygden. De tror att det kan fungera under högsäsong, d.v.s. under vår- och sommarmånaderna ev. kanske en bit in på hösten. De menade att det är viktigt att det finns en huvudman/samordnare/uthyrare i frågan och ser möjligheter till olika depåer samt att marknadsföra sig via en cykelkarta över bygden. För att det ska fungera med elcykling, så tycker de att det är viktigt att det finns cykelvägar och att dessa är säkra. De tror även på idén att det är kul att elcykla i Knislinge kan man dressincykla i Broby, så kan detta bli Knislinges grej. Möjliga målgrupper är både tyskar och danskar som har en större vana av elcykling än svenskarna, säger de. Man tror att det kan bli svårt att genomföra ett projekt för arbetspendling med elcyklar. Däremot så tror man att arbetspendling med egen elcykel är fullt genomförbar. Företagarna inom besöksnäringen tycker det är jättebra att det är en hög aktivitet i Knislinge och att det är positivt när det händer nya saker. 21

22 Resultat från möten och intervjuer med föreningar i Knislinge Ca.50 % av de tillfrågade föreningarna är positiva till Elcyklar i Knislinge. De som är positiva till elcyklar ser att det kan vara bra både för miljön och för Knislinge som ort. Den andra halvan av föreningarna menar att elcyklar inte löser Knislinges bussproblematik eller att det hjälper de som är boende i Knislinge. Föreningarna som arbetar med handikappade, funktionsnedsatta, personer med fysiska sjukdomar som t.ex. fibromyalgi etc. och äldre, de anser att elcykeln kan lösa problem för många människor. Elcykeln kan vara en stor hjälp, för att komma ut i naturen och få motion samt minska oron för att inte orka cykla hem. De ser en målgrupp för alla som inte känner sig tillräckligt starka för en vanlig cykel ex. många äldre samt personer med funktionshinder eller de personer som räds branta backar med en vanlig cykel. Elcyklen kan bli mycket attraktiv för dessa grupper. Däremot, så tror man inte på elcykeln för dementa personer. En del av idrottsföreningarna anser att det är mycket bättre att cykla för egen kraft och att även barn och ungdomar bör göra detta. Medan andra i idrottsföreningarna ser elcykeln som ett komplement för att ersätta bilen och spara på miljön. Det är bättre att elcykla, än att inte cykla alls, är kommentarerna. En del av föreningarna påpekade att Östra Göinge inte har tillräckligt med cykelvägar och de cykelvägar som finns är inte ihopkopplade. P.g.a. bristen på cykelvägar i kommunen anser de att det inte är säkert att ut och cykla, de känner sig otrygga. Några ser det som omöjligt att elcykeln skulle kunna fungera vid arbets- och skolpendling. Ska det fungera vid arbetspendling, så bör man i så fall ha en egen elcykel. Flertalet är däremot överens om att det skulle kunna fungera för besöksnäringen. Att turisterna skulle kunna cykla runt och titta på och uppleva Östra Göinges unika och attraktiva natur. Ca.1/3 del av föreningarna tycker att elcyklar är så pass intressant, att de anmäler sitt intresse till workshopen eftersom de ser möjligheter med elcykling och Knislinge. Resultat från demonstration av elcykling samt enkäten Rent generellt kan man säga att Knislingeborna är lite blyga med att testa elcykling. De som provade är däremot överförtjusta och kom tillbaka efter provturen med ett brett leende på läpparna och kan se möjligheter med elcykling. Efter provturen fick de som ville fylla i en enkät med frågor om elcykling, vanor, pendling samt vad de tror om elcyklingens framtid i Knislinge. Respondenterna är anonyma. Här återges ett kortfattat resultat från enkäten, de läsare som är mer intresserade hänvisas till bilagorna. 25 Av 47 svar, så är fördelningen 55 % män och 45 % kvinnor. Ca.45 % är i åldern 21-50, ca.35 % är i åldern samt ca.20 % är över 65 år. 20 % har provat att elcykla tidigare och 75 % kan tänka sig att skaffa en egen elcykel efter att ha testat. 25 Se bilaga nr 5, Enkätsvar 22