NUMMER ETT. Slöserijakt. Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister POSTEN SYD

Transkript

1 NUMMER ETT Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister Årgång 5 Nummer 4 Oktober 2014 Ansvarig utgivare: Jari Karlsson Slöserijakt POSTEN SYD

2 Apropå sammanslagning med Logistik, digitalisering och hårda besparingskrav. Var ser du Posten om 10 år? Andreas Jönsson, Limhamn Privatägt, bara prat om vinster och ingen kvalitet. Jost Fabian, Annelund Outsourcing och tillfällig personal. Allt går via data. Christer Larsson, Kundservice Jag är pessimistisk och tror att mycket är utlagt på entreprenörer. Martin Zahariev, Toftanäs Ett nordiskt Logistikbolag som är specialiserat på paket och pall. Per Simonsson, Logistik Helsingborg Hemma och har det bra som pensionär, jag hoppas att alla har jobbet kvar på Posten. Emil Jonson, Annelund Oj, svår fråga! Förmodligen finns inte A-brev längre utan vi har blivit mer som Bring Citymail och brevbärare delar ut paket också. De som är små i alla fall. Ann-Charlotte Holgersson, skift 4-Importen Jag tycker det är bra och nödvändigt med samgåendet mellan Logistik och Meddelande. Vi lär oss av varandra, och jag tycker att diskussionsklimatet redan blivit mycket bättre mellan oss. Förändringar som till en början kan upplevas negativa visar sig ofta ha blivit bra senare. Man kan inte stå still utan måste gå framåt, vi löser eventuella problem efter hand som vi alltid gjort. Leif Engkvist, Lund Öster Jag har varit här i ett och ett halvt år men har ändå märkt att det är lite post vissa dagar. Jag tror att saker kommer att förändras, man kommer ha mer paket med sig i brevbäringen. Det är bra att man har gått samman med Logistik, jag tror att det ger större möjligheter till heltid. Thomas Svensson, skift 4-Importen Det var nödvändigt med samgåendet, möjligen skulle det gjorts tidigare. Kunderna kommer att kräva mer och mer av oss, framförallt vad gäller snabbhet och tillgänglighet. Man vill kunna göra mer själv. Jag kan exempelvis tänka mig möjligheten att hämta och lämna paket i automater. Viktigt också att hemsidor för självservice är uppdaterade och användarvänliga. För oss i produktionen är den viktigaste frågan att vi även fortsättningsvis har drägliga anställningsförhållanden. 2

3 Ledaren Hastigt, och lite oväntat, har jag blivit inkastad i hetluften på högsta nivån inom Seko Posten Syd som förhandlingsansvarig i region Malmö för våra medlemmar. Vill man uttrycka sig lite slarvigt kan man säga att jag blir vikarie för vikarien. Detta eftersom vår ordförande Johan Lindholm är föräldraledig och Anders Johansson har ersatt Johan under hans ledighet. Nu väljer dock Anders av hälsoskäl att kliva av uppdraget. Krya på dig Anders. Valet Som ni vet att vi haft ett riksdags-, landstings- och kommunval som avgjordes den 14 september och jag vill inte hålla med om att ingen vann. Min förhoppning är att vi nu kommer få stopp på överflyttningen av pengar från de fattiga till de rika, så som det sett ut de senaste åren och som det finns många bevis på. Nu är det dags att få lite mer rättvisa och solidaritet i Sverige när det gäller fördelningen av pengar. Jag tycker det är dags att de som tjänar mest ska börja betala mest i skatt. Är man arbetslös, sjukskriven eller pensionär ska man inte procentuellt betala mer i skatt än en direktör, det är inte rättvist. Arbetsmiljöenkät Egentligen skulle detta vara en uppmaning att fylla i årets arbetsmiljöenkät men precis innan presstopp har vi fått ta del av informationen om att man från ledningens sida tagit beslutet att det inte skall göras någon enkät år Jag tycker att det är ett riktigt dåligt beslut ur två synvinklar, dels att det är mer än 1,5 år sedan det genomfördes senast och dels att det varit stora organisatoriska förändringar inom både administrationen och produktion som säkert hade gått att utläsa i ett resultat. Oroväckande utveckling Det som tidigare varit alldeles heligt och även ett hållbart argument för säljarna när de säljer våra produkter till ett något högre pris är vår kvalitet. En kvalitet som är betydligt bättre än vad våra konkurrenter levererar, men jag undrar om detta fortfarande gäller? Kvalitetsbrister så som kvarligg av post och reklam i slutet av dagen var fullständigt otänkbart för några år sedan, men idag sker det mer frekvent än någonsin. Eftersändningar som kan bli liggande i flera veckor utan att de hanterats. Naturligtvis har vi lyft frågan till arbetsgivaren men det börjar kännas som det är viktigare att nå ekonomiska mål än att klara av att fullfölja samhällsuppdraget och det tycker jag inte om. Samgående På grund av att arbetsgivaren förändrade sin organisation innan sommaren kommer även Seko Posten Syd att genomföra en organisationsförändring och det beror på att vi är en förhandlingsorganisation och ska anpassa oss till hur arbetsgivaren formerar sig. Vi är tre klubbar som håller på att komma överens om hur en ny klubbstruktur skulle kunna se ut och hur den bäst matchar arbetsgivaren. Det rör sig om klubb Nordväst, klubb Logistik Syd och Seko Posten Syd. Vi har bland annat haft en gemensam planeringskonferens där en aktivitetsplan för vilka fackliga frågor som vi ska jobba med under 2015 togs fram. Några andra viktiga ämnen som togs upp var hur mötesformerna kan tänkas se ut, medlemsutbildningar, om vi ska bilda några utskott och vilka område det kan gälla. Jag som varit med lite längre än vissa andra fackliga kan bara tycka att det sker förändringar i både arbetsgivarens och vår organisation allt oftare och mycket snabbare än någonsin. Vilket säkert innebär att vi inte gjort den sista förändringen ännu utan har den strax framför oss Jari Karlsson Kontaktlista Uppdrag: Telefon: Mail: Tf Regionalt förhandlingsansvarig Jari Karlsson jari.karlsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Kristianstad Bo-Göran Åkesson bo-goran.akesson@postnord.com Förhandlingsansvarig PO Hässleholm Håkan Leijon hakan.leijon@posten.se Förhandlingsansvarig PO Lund Mats Johnsson mats.j.johnsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Malmö Nord Jari Karlsson jari.karlsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Malmö Syd Annika Thurgren annika.thurgren@posten.se Förhandlingsansvarig PO Helsingborg Anders Wiberg anders.wiberg@posten.se Förhandlingsansvarig Terminal Mats Sjölin mats.sjolin@posten.se Pensioner/försäkringar Jörgen Olsson jorgen.u.olsson@posten.se Studier Anne Persson-Gentile anne-marie.gentile-persson@posten.se Chefer & specialister Sonny Crona sonny.crona@posten.se För frågor om a-kassa eller medlemsregister: Seko Skåne, , Derbyvägen 6 a, Malmö 3

4 Mer jobb till Terminalen För den uppmärksamme som besökt Brevterminalen och tittat in i Importens gamla lokaler på sistone har man kunnat konstatera att det inte längre finns någon verksamhet kvar där. Men ni kan vara lugna, de har inte lagt ner, snarare tvärtom. Importen har flyttat upp två våningar och verksamheten växer så det knakar. Ja, så är det. Medan brevvolymerna stadigt faller har Importvolymerna ökat i rasande takt. Detta tack vare den växande näthandeln som nu genererar en massa helt nya försändelser från Asien in i vår verksamhet. Den 15 augusti öppnade man dörrarna för dessa nya volymer och nu väller de in genom portarna till Importen. I dagsläget har man enligt planen satt ett tak på max försändelser per dag, i oktober ökar man upp detta till 4 000, i november 6 000, i december 8 000, och i januari förväntas man hantera hela per dag. Den slutgiltiga planen är att någon gång under nästa år dagligen få in Detta är planen, men redan i dagsläget så verkar planen överträffas av verkligheten. Volymerna kommer för närvarande in i betydligt större mängd och i raskare takt än väntat och den dagliga verksamheten bygger nu på mycket brandutryckningar och en hel del inlånad personal. Med allt detta sagt, så har vi förhoppningar om att tillsammans med arbetsgivaren snart försöka hitta ett hållbart upplägg för möta denna volymökning. Mer jobb till Terminalen är ju en uppenbar öppning för goda diskussioner rörande bemanning. En bemanningsfråga jag hoppas vi gemensamt kan lösa. Ett vanligt uttryck från arbetsgivarhåll idag är att hitta synergier, det vill säga finna likheter mellan olika verksamheter för att uppnå bästa resultat, något jag är helt säker på att man i detta fall redan börjat leta efter. Och i min värld så finns det två fackliga översättningar av ovan nämnda uttryck, och det är bra anställningsomfattningar och sammanhållna scheman. Två saker vi såklart kommer att föra med oss in i diskussionerna rörande bemanningen framöver. Om det resulterar i tjänster som är specifikt kopplade till Importen, kombitjänster mellan avdelningar, eller mer utlånade timmar till Importen från resten av Terminalen, ja det får tiden utvisa. Vår uppgift är i alla fall given och det är att hitta en stabil och trygg organisation för våra medlemmar. Daniel Hansen Vad händer om man kör u Om alla använde bilbälte skulle 100 liv sparas varje år i den svenska trafiken. Risken för att dödas vid en kollision halveras om du använder bilbältet. Vi har sedan länge en lag om användning av bilbälte i Sverige. Utan bälte klarar du av en krock i ca 7 km/h, förutsatt att du är beredd på kollisionen och är tillräckligt stark för att hålla emot. Redan vid hastigheter under 50 km/h slår man med så stor kraft i ratten att allvarliga skador kan uppstå. Bilbältet är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen och är en förutsättning för att andra skyddssystem i fordonet ska fungera, såsom exempelvis krockkudde. Det finns alltså inga skäl att inte använda bilbälte. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder bilbältet. Att använda bilbälte när man kör i jobbet är en arbetsmiljöfråga. Krockkudden aktiveras av krocksensorer och börjar fyllas med gas i ett tidigt skede av en kollision. Krockkudden fylls på cirka 0,02 sekunder. Den uppblåsta krockkudden hindrar huvudet och bröstkorgen från att slå i ratten eller instrumentpanelen. Direkt efter uppblåsningen börjar krockkudden att tömmas på gas. Detta för att kroppen ska bromsas upp lagom mjukt. Hela förloppet från uppblåsning till tömning tar ca 0,1 sekunder. Krockkudden är en del av bilens säkerhetssystem, men för att den ska vara effektiv måste bilbältet alltid användas. Bilbälte behövs även vid låga hastigheter för att undvika skador vid exempelvis hårda inbromsningar. För en person som inte använder bilbältet kan krockkudden till och med vara en risk. Från redaktörerna I detta nummer kan ni bland annat läsa om anställningsstoppet och dess konsekvenser. Ni hittar även en artikel om nedläggningen av ett brevbärarkontor i Malmö, kanske något som vi kommer att få se mer av i framtiden genom förändringarna av hela företaget. Senast nytt från maskinutbytesprojektet finns även med i detta nummer. I slutet av tidningen skriver skyddsorganisationen om hur arbetsskadeförsäkringarna är utformade. Det finns även en del som handlar om tillbud där ni finner en lista med exempel på vad som skulle kunna vara ett tillbud. Glöm inte att det faktiskt är viktigt att rapportera tillbud. Redaktionen har numera en ny konstellation, Daniel Hansen har tagit över uppdraget efter Susanne. Vi på NUMMER ETT vill tacka för de bidrag som skickats in. Vi vill även tacka de medlemmar som ställer upp och låter sig intervjuas. Manusstopp för nummer 5/2014 är satt till onsdagen den 12/11. Som vanligt tar vi mer än gärna emot artiklar, bilder, insändare, notiser, synpunkter och tips. Hör bara av er till Annika eller Daniel. Annika Thurgren Daniel Hansen annika.thurgren@posten.se daniel.hansen@posten.se POSTEN SYD 4

5 tan bilbälte och krockar? Har vi råd med en god kvalitet? Tyvärr en alldeles för vanlig syn i våra Fiat ute på kontoren. 99 % av skyddet i en krock är bilbältet. 50 % av de som dör i en trafikolycka har ej bilbälte. Det behövs en hastighet av cirka 20 km/h för att omkomma om du krockar med till exempel ett träd. Det behövs en hastighet av cirka km/h för att omkomma om du krockar med en bil. Det är pressat just nu. På våra arbetsplatser runtom i såväl regionen som landet vittnar de anställda om ökande övertid och ständiga kvalitetsbrister. Posten har fått påpekande från PTS att kvaliteten på eftersändningarna inte når upp till minimikraven gällande dessa, och under augusti månad ställdes det över hela utdelningsslingor på mer än en arbetsplats. Detta sker trots att vi under väldigt lång tid matats med budskapet att vi aldrig får göra avkall på vår kvalitet. Den är, har vi lärt oss, vår enda konkurrensfördel. I dessa tider av besparingsiver verkar det inte längre handla om vad vi som företag bör och vill leverera. I stället verkar en resonera utifrån frågeställningen vad vi har råd att leverera. För kvalitet kostar. På ett eller annat sätt. Antingen så ser en till att ha tillräckligt med personal för att kunna bibehålla önskvärd kvalitet på det utförda arbetet, vilket ju naturligtvis kostar mer än att ha mindre personal än så. Eller så tas kostnaden ut på ett annat, inte lika uppenbart, sätt genom att vi låter våra kroppar och vår hälsa stå för riskerna. Om vi konstant väljer att stressa och höja tempot när bemanningen inte räcker till ökar vi riskerna för vårt eget välbefinnande och frågan vi bör ställa oss är kanske mer aktuell än någonsin. Vad får jag tillbaka för att kompensera bristande resurser och dito planering med min egen hälsa? Numera kan vi ju åtminstone stryka gratis frukt från den listan, även om det kanske inte är det viktigaste i sammanhanget. Frågan är ju bara om det postala yrket är ett kall som vi är satta att utföra, oavsett hur det påverkar oss, för att det fysiska brevet på något magiskt sätt är det som håller ihop samhället. Att besvara den frågan med ett ja känns faktiskt ganska avlägset. Snarare handlar det väl om ett jobb som alla andra. Ett jobb dit vi går och jobbar våra timmar för vilket vi erhåller en, inte alltför imponerande, lön. Således borde vi kanske sluta ta ansvar för det vi inte är ansvariga för. Om det inte finns en tillräckligt bra planering eller tillräcklig bemanning för att klara det arbete vi ska utföra, borde detta märkas i form av kvalitetsbrister. Det kan visserligen orsaka smärta i ett postalt hjärta att se kvarligg, men frågan är om inte det priset är lägre än alternativet. Seko Posten Syd Öppet brev till all produktionspersonal i PostNord Tjena! Tjingeling! Direktören här, med det senaste från Stockholm. Som ni vet håller vi nu på med att se över våra kostnader och i samband med detta så skickar jag nu ut detta till er. Arbetsnamnet på dessa meddelanden är Glädjebesked från Arken, av vilket du nu läser den första utgåvan, färsk från tryckpressen! It s all very LEAN. I processen att rebranda våra employeepolicys, vilket tidigare inneburit indragen frukt, frimärken och trivselpengar, kommer nu dessa besked: Alla produktionschefer (märkligt förresten att vi ännu inte har en klatschig engelsk term för den tjänsten. Note to self: skaffa sådan) ska nu upprätta en turordningslista för vem på arbetsplatsen som ska ta med sig toalettpapper till jobbet. Vi har undersökt saken och kommit fram till att besparingen för företaget kan uppgå till 4,3 miljoner över en hundraårsperiod! Many rivers small! Alla av PostNords utdelade julklappar från de senaste fem (5) åren ska återlämnas till företaget. Dessa kommer att säljas på blocket för uppskattningsvis 5,1 miljoner. Det passar även utmärkt in i vår environmental policy då sakerna återanvänds av många personer. Tänk grönt! Dynamos kommer att kopplas till samtliga brevbärarcyklar och energin ska gå till att driva belysningen på våra arbetsplatser. Även detta är ju ett extremt grönt förhållningssätt och let s face it: elen är dyr. Vi kallar konceptet Manual Labour Lighting. Alla brevbärare ska hädanefter stanna vid samtliga papperskorgar längs färdvägen. Dessa kan innehålla veritabla guldgruvor i form av pantflaskor! Genom att följa vår Active Financial Code of Dumpstring kan DU bidra till ett bättre PostNord! Detta är vad vi ska göra initialt för att säkerställa vårt resultat. Fler besked kommer efterhand som vårt Executive Development Project framskrider. Ha det bra där ute och tänk på att en sparad krona snart blir en sparad hundralapp! Chill! Peace! Todeloo! Med vänlig hälsning Da Baws 5

6 Maskinutbytesprojektet Ändrade planer Som ni som jobbar på Terminalen redan vet ändrades förutsättningarna för maskinutbytet under sommaren. I början av juli, i samband med att undertecknad gick på semester, kom besked från centrala projektledningen att delar av investeringarna tills vidare stoppats. De maskiner det handlar om är den nya klumpsorteringsmaskinen (KSM), samt materialhanteringssystemet (MHS). Det senare innebär i klartext en ny utrustning för att hantera lådorna med färdigsorterad post från de olika maskinerna och från manuell sortering. Nu är det ju viktigt att komma ihåg att investeringarna i dessa maskinanläggningar inte är utraderade ur projektplanen. Åtminstone inte enligt den information jag har. Jag har ingen aning om hur exempelvis kontrakt med leverantörer är utformade. Det vi i dagsläget vet är att tidplanen blir fördröjd. Ingen ny KSM kommer att börja installeras under våren, som det ursprungligen var tänkt. Påverkan på övrig verksamhet Nu kan man ju tycka att detta är isolerade frågor utan någon större påverkan på oss som anställda, förutom att vi får hålla till godo med de gamla maskinanläggningarna ett tag till. Riktigt så enkelt är det emellertid inte. Ett fördröjt eller ändrat beslut påverkar mycket av de andra delarna i projektet. Jag tänker på flytt av manuell sortering där redan en hel del pengar lagts ner i ombyggnaden av den nya lokalen. Förarbete har även påbörjats för bygget av lådtransportbanor för den flyttade verksamheten. Enligt uppgift är tanken att iordningsställa lokalen med målning och golvarbeten. I dagsläget finns inga konkreta planer på vilken verksamhet som skall husera här. Borrgatans (Spillepengens) verksamhet skulle enligt plan flytta in i Importens gamla lokal, när den nya KSM kommit på plats. Där har redan installation påbörjats av en klumpskiljningsmaskin som flyttats hit från Västerås nedlagda brevterminal. Denna var tänkt att användas för tillfällig klumphantering tills den nya KSM kommit i drift. Vi har dessutom planerat för att stänga det lilla videokodningsrum, som vi haft arbetsmiljöproblem med sedan det togs i bruk. En anledning till att vi från skyddet inte lagt mer krut på detta den senaste tiden är att denna lokal skulle stängts redan nu i höst. De nio kodningsplatserna skulle flyttas till en mer öppen miljö i anslutning till nya manuella sorteringen. Arbetsmiljön Då videokodning ännu en tid kommer att bedrivas i det lilla rummet under solrosen måste åtgärder vidtas för att säkerställa luftkvalitén. Vad gäller klumphanteringen var det planerat att klumpen skulle transporteras till den nya KSM med hjälp av transportbanor från FSU. Nu vet vi inte om den nya brevresningsutrustningen är kompatibel med den gamla klumpsorteringsmaskinen. Om så inte visar sig vara fallet blir det fråga om manuell transport av klumpförsändelserna till KSM. De riskbedömningar som gjorts utgår helt från projektets ursprungliga planering, vilket betyder att vi tvingas att revidera dessa utifrån att ny teknik ska sammanfogas med befintligt arbetssätt. En positiv signal som kommit är att vi sannolikt kommer att få behålla den Hanterrobot för fördelning av inkommande lådor, som ursprungligen var tänkt att flyttas till Alvestaterminalen. Om så blir fallet kommer den däremot att behöva flyttas till annan plats på vår terminal. Närmaste framtiden Kommer Borrgatans flytt till tillfällig placering visa sig ha varit onödig? Kommer all tid som lagts ned på tester av provisorisk klumphantering att visa sig vara bortkastad? Har allt arbete som lagts ner, inte minst av skyddsorganisationen med riskbedömningar, varit förgäves? Förhoppningsvis inte. Som jag skrev vet vi inte om man kommer att fullfölja de ursprungliga planerna, det enda vi vet är att vi i skrivande stund har en massa frågetecken. Skulle inte en helt ny KSM bli aktuell, kommer en omfattande renovering att bli nödvändig av befintlig. De tester som gjorts av provisorisk klumphantering kommer vi att ha nytta av, även om beslut fattas om renovering av den nuvarande. Det som, än så länge, löper enligt plan är installationen av förskiljningsmaskiner (FSU) samt brevresningsmaskiner (IRM). De två första nya maskinerna håller som bäst på att monteras, och de två andra av samma typ kommer att installeras enligt de ursprungliga planerna. Om inte nya direktiv från centralt håll ändrar också dessa förutsättningar, bäst att tillägga! Patrik Håkansson Kåpan pensioner en bra placering Konsumentkunskap och vardagsjuridik En hel del av Postens anställda har pensionspengar placerade hos Kåpan pensioner. Det är en säker placering, en så kallad Traditionell placering, där man själv inte får/behöver välja placeringar. Hittills i år har det gått bra. Halvårsresultatet gav 5,9 % i avkastning och en extremt låg avgift för förvaltningen på 0,08 %. Tänk också på att Kåpan gått över till månadsränta i stället för årsränta så ditt kapital räknas upp varje månad. Gäller dock inte för de som gått i pension. De 6 får istället uppräkning årsvis i efterskott precis som hos alla andra bolag. Även AMF går bra med sin traditionella försäkring med 5,6 % dock med dubbelt så hög avgift 0,16 %. Tittar man på fondsidan kan man se att Indienfonden går bra + 36 %, Sverigefonden + 9 % liksom småbolagsfonden + 9,5 % hittills i år, alla tre valbara genom AMF. Dock är avgifterna lite högre, mellan 0,25 % (indien) och 0,6 % (småbolag). Jörgen Olsson Denna kurs kommer tyvärr att ställas in i Seko Posten Syds regi. Vi kommer istället att arbeta för att genomföra den tvärfackligt via ABF. I dagsläget vet vi inte exakt när och hur det kommer att genomföras och ber att få återkomma i frågan. Till er som i dagsläget ansökt till kursen kommer brev skickas ut om vad som händer med era ansökningar. Anne-Marie Gentile, studieansvarig

7 Utdelningskontoret Nyhamnen stängs, splittras och delas upp Att flytta ett brevbärarkontor brukar ställa till oro och sällan glädje. Denna gång är det ännu värre. Man flyttar inte kontoret utan delar upp det i olika delar och skickar göromålen åt olika håll. Vad som händer med personalen återstår att se. Det man vet är att alla skall vara ute den sista maj nästa år. Kontoret betjänar idag företag genom företagscenter, hämta/lämna-avtal, internpostservice i både stor och mindre skala och genom Malmös största boxanläggning. Man sköter också flera polisrundor där man levererar gods internt mellan polisstationer i Skåne och inom Malmö. Vidare har man även betjäning av ett av Malmös snabbast växande områden, Västra Hamnen med omnejd. Argumentet till varför det är dags att splittra kontoret är att man anser att lokalen är för dyr. Vi som jobbar där är naturligtvis inte nöjda med det beslutet. Posten har dragit in fantastiska inkomster på all närservice och internpost men det är tydligen inte tillräckligt. Vad händer med servicen? Hur löser man företagens stora inlämning? Var ska företagen vända sig för att få hjälp? Vad händer med personalen? Förändringar inom Posten Framtiden är oviss Just nu pågår en stor förändring av hela PostNord Sverige där sammanslagningen mellan Meddelande och Logistik är en stor del. Och det går väldigt fort just nu. Man hör talas om HUB, HUB-LIGHT och depå som ett framtidkoncept för brevbäring och logistikverksamhet. Exakt vad som kommer att genomföras får stå för arbetsgivaren men förändringar kan vi vara säkra på. Nedläggningen av Nyhamnen är en del i besparingsivern och omorganiseringen, man kan ju misstänka att fler kommer att bli drabbade i framtiden. Vem står för utökningen som det kostar när man får längre turer både till företag och till hushållsdistrikt? Omställning till att leverera på annat sätt (andra fordon, buntlådor, rutiner) genom att kontoret varit nära och därigenom underlättat omlastning och annat? Kunde man inte omförhandla hyresavtalet? Hur agerar facket? Frågorna är många men framför allt: Kontorets sammansättning kommer inte att finnas kvar. Arbetskamrater sprids för vinden. Oro och åter oro. Missnöje. Jörgen Olsson Snabbfakta Nyhamnen företag, både box och utdelning hushåll Cirka 180 hämta/lämna avtal Internpostavtal på flera enheter inom högskolan plus några andra mindre och större internpostavtal Minst 12 timmar poliskörning med deras internpost och gods Hur har facket agerat när det gäller nedläggning av Nyhamnen? I månadsskiftet augusti/september fick vi informationen att man vill lägga ner brevbärarkontoret Nyhamnen och flytta vissa delar till Östergatan och brevterminalen. På grund av att man fick säga upp hyreskontraktet i allra sista stund har man i dagsläget inga färdiga tidsplaner på hur det ska gå till. Vi har framfört till arbetsgivaren att vi hellre ser att man gör ekonomiska vinster på kontorssammanslagningar och minskningar av transporter i stället för personalneddragningar. Eftersom utdelningen på Nyhamnens kontor består av 95 % fastighetsboxar hoppas vi att de organisationer som man ska göra tar särskild hänsyn till möjligheten att skapa en bra variation i utdelningsarbetet, nu när man kan. Seko Posten Syd Vad tycker du om att man lägger ner Nyhamnen? Lars Pettersson, företagsbrevbärare På ren svenska är det skittråkigt att detta fina och välfungerande utdelningskontor ska läggas ner. Just nu känns det som ett stort svek mot oss. Man tar tydligen ingen hänsyn till oss som arbetar här och/eller våra företagskunder överhuvudtaget. Hur ser du på framtiden? Just nu vet jag inte hur framtiden ser ut. Jag har väldigt svårt att tänka mig att komma till ett nytt kontor. Monica Sveberg, företagscenter Jättetråkigt! Vi sviker våra företagskunder. Jag har redan fått många negativa reaktioner på den senare tidens försämrade service. Kontoret är idag i stort sett självgående med god vinst i ett företagstätt område. Hur har man tänkt? Hur ser du på framtiden? Jag hoppas Posten tar tillvara på min kompetens för ett annat företagscenter. Tobias Liljewall, brevbärare Det är sorgligt. Jakten på de kortsiktiga vinsterna fortsätter. Vi har ett unikt och välfungerande kontor med en härlig kamratskap där alla tar ett gemensamt ansvar för den dagliga produktionen. Nu flyttar vi ifrån ett av Sveriges mest expansiva områden och den fantastiska kundkontakten vi har arbetat upp under lång tid kommer att försvinna. Varför inte satsa där företagen finns? Hur ser du på framtiden? Framtiden? Jag vet inte. 7

8 Anställningsstopp = låg grundbe Anställningsstoppet inom PostNord är ingen nyhet. Varför inför man egentligen anställningsstopp? Det enkla svaret på den frågan är givetvis ekonomin. På intranätet hittar man Anders Holms, chef för Post- Nord Sverige, förklaring så här: Ett tufft ekonomisk klimat i kombination med hårdare konkurrens innebär att det ekonomiska resultatet för PostNord ligger långt under den förväntade nivån. För att möta denna utveckling har som bekant koncernstrategin vidareutvecklats, en ny organisation tagits i drift och implementering av en ny varumärkesstrategi påbörjats Detta påkallar maximal återhållsamhet i samtliga PostNord Sveriges kostnadsområden. Därför införs ett omedelbart anställningsstopp i hela PostNord Sverige. Att administrationen av anställningsavtal kostar är ingen hemlighet, möjligtvis råder det oklarheter i exakt belopp då det framförts olika siffror vid olika tillfällen. Under 2013 hade vi i regionen över tidsbegränsade anställningsavtal, vissa arbetsplatser är överrepresenterade och hanteringen borde ifrågasättas. Utifrån facklig synpunkt handlar det om att vi hellre hade sett längre anställningar på heltid, utifrån arbetsgivaren handlar det mer troligt om ekonomi. Man kommer säkerligen att spara in några kronor i den nya given med dispenser. Dispenser Införandet av detta förfaringssätt gällande anställningar har mjukstartat, emellertid lyckades man skapa en del oro ute i leden där medlemmar var rädda för att man inte skulle ha tillräckligt med folk på arbetsplatserna. Och inte minst för de medlemmar som själva var drabbade som tvingades vänta och hoppas på en dispens med oro för sin privata ekonomi. Emellertid verkar införandet ha fungerat relativt bra och dispenser blir beviljade, men man bör komma ihåg att detta är en inkörningsperiod. Det positiva är att cheferna ute tvingas ha en ordentligt uppdaterad personalplanering. Men jag misstänker att det positiva stannar just där. Grundbemanning Diskussionen om grundbemanning har pågått en lång tid i detta företag och den kommer inte att försvinna. Arbetsgivaren vill även fortsättningsvis ha en så låg grundbemanning som möjligt för att minska fasta kostnader och bemanna upp med billigare personal. Tidigare har man inom Region Malmö i hög utsträckning använt sig av egna vikarier även om man ibland vid vissa tillfällen tagit in bemanningsföretag. Men nu uppvisar man en annan inställning till användandet av bemanningsföretag som gör mig bekym- 8 Bemanningsanställd NUMMER ETT har träffat en person som är anställd vid ett bemanningsföretag och jobbar inom Posten. Detta för att ta reda på hur det egentligen fungerar med en sådan typ av anställning. Vi har valt att låta personen vara anonym. Hur länge har du varit anställd på bemanningsföretaget? Jag började förra hösten och har bara jobbat inom Posten. Hur fungerar det rent praktiskt? När får du veta hur du ska jobba? Jag skriver in på webben vilka dagar jag är tillgänglig, man måste kunna arbeta minst två dagar i veckan. Sedan bokar de in oss och man får ett preliminärt schema. Ibland händer det att de ringer dagen innan om det är något akut som till exempel ett sjukdomsfall. Det är sällan de ringer på morgonen, men det har hänt. Jag antar att du endast får betalt för exakt de timmar du arbetar, hur fungerar det ekonomiskt för dig med denna typ av anställning? Jag klarar mig på lönen, jag är inne och jobbar ofta eftersom Posten tycker att jag jobbar bra. Ibland ringer chefen direkt till mig. Men det finns ju andra som har det värre, som inte får lika mycket jobb. Om du fick välja, vilken typ av anställning skulle du vilja ha? Jag skulle ju vilja ha min anställning direkt av Posten. Jag har pratat med chefen om det men fick till svar att det inte var möjligt eftersom det är anställningsstopp. Anställningsstopp inom hela PostNord Stoppet att anställa trädde i kraft den 1 september i år. Den lokala chefen på arbetsplatsen kan alltså inte själv helt styra över bemanningen. Istället måste hen ansöka hos sin chef om dispens för att anställa en person för en viss tidsperiod. Dispenserna behandlas i ett bemanningsråd på regionnivå, tyvärr har Seko inga ingångar i detta råd. När det handlar om tillsvidareanställningar får dessa inte hanteras regionalt utan skickas upp till Stockholm för godkännande eller avslag. Arbetsgivarens inställning är att dispenser endast beviljas för en veckas anställning eller mer. Vid behov av färre dagar, så som exempelvis sjukdom, hävdar arbetsgivaren att bemanningsföretag ska användas. Detta sker möjligtvis ännu inte fullt ut i Region Malmö men förr eller senare kommer arbetsgivaren att vilja driva detta till skarpt läge. Seko Postens om anställningsstoppet Seko Posten har meddelat arbetsgivaren att vi inte är överens om beslutet att införa ett generellt anställningsstopp. På många arbetsplatser menar vi att det i stället finns ett behov av att anställa och framför allt då genom att omvandla otrygga tim- och visstidsanställda till riktiga jobb. Det finns också exempel där verksamheten är så underbemannad att man har stora problem att leva upp till sina egna servicemål. Här anser vi att ett anställningsstopp kan vara direkt skadligt för verksamheten och för de anställda. Däremot välkomnar Seko Posten om arbetsgivaren vill skapa bättre ordning och reda i bemanningsfrågorna och vi ser här en möjlighet att minska andelen otrygga anställningar. Det är positivt om man från arbetsgivarhåll äntligen reagerar över det orimligt stora antalet visstidsanställningar och den alltför stora floran av timavlönade med korta anställningsavtal. Bra att frågan om anställningsformer uppmärksammas, däremot anser vi att man kunnat lyfta den problematiken utan att besluta om ett generellt anställningsstopp. (medlemsinformation vecka 26)

9 manning = bemanningsföretag rad, dessa ska enligt arbetsgivaren användas vid anställningar som är kortare än en vecka. Det är en ny giv och samtal lär redan vara igång med olika bemanningsföretag om vilka som klarar av att leverera det antal som Posten anser sig behöva. Bemanningsföretag Vi har tjatat om det många gånger i denna tidning och det behöver upprepas igen. Användandet av bemanningsföretag medför konsekvenser. Först och främst handlar det om konsekvenser för individen som är anställd via ett bemanningsföretag. I grova drag handlar det bland annat om att man får vänta på att bli kontaktad när det dyker upp ett arbete och har därmed ingen möjlighet att planera tid eller ekonomi. Men det påverkar även arbetsmarknaden i stort och mer specifikt våra arbetsplatser. Det uppenbara är kvalitén på arbetet som tillfällig personal utför, är man oerfaren har man inte lika stor kunskap om alla delar i arbetet. Lojaliteten som är stark hos egen personal lär vara mindre hos inhyrd. Belastningen på den fasta personalen ökar eftersom ovan bemanningspersonal behöver hjälp. Man bör även påminna om att det inte heller är rimligt att tro att de kommer att arbeta 8 timmar om dagen. Det säger arbetsgivaren även rakt ut, allt handlar ju i slutändan om kostnader och då vill man ju betala för så få timmar som möjligt. Och det är där knäckfrågan ligger, arbetstiden. Ett exempel: Man tar in bemanningsföretag för att utföra arbetsuppgifter under viss tid av dagen för att bemanna upp just vissa arbetsmoment. Det kan handla om kvällskörningar, sortering av B-post eller utdelning av post med en arbetsdag på 5 timmar. Om man systematiskt börjar hantera personalplanering på detta sätt skapar man en deltidsorganisation. Vi inom Seko kommer aldrig att acceptera en deltidsorganisation eftersom det i slutändan kan innebära att allas heltidsanställningar påverkas. Detta är och kommer fortsättningsvis vara den viktigaste fackliga frågan. Med all respekt för att arbetsgivaren försöker hitta lösningar utifrån ett ekonomiskt läge man inte är nöjd med. Men en väg med bemanningsföretag och deltidsorganisation som konsekvens anser jag vara fel väg att gå. Vissa kanske tycker att bilden som målas upp är lite väl svart men i ett samhälle, och företag, där kapitalet styr måste man vara realistisk. Vi som arbetar, och därmed våra anställningar, ses som kostnader, dessa kostnader vill man minska. Annika Thurgren Vaddå GFL? Överenskomna GFL-nivåer den 29:e september 2014 Terminalarbetare inom ODR :- Terminalarbetare inom Paketterminaler (ej pall) :- Terminalarbetare i Pallverksamhet :- Terminalarbetare inom Brevterminal :- Brevbärare :- Chaufför B-körkort :- Chaufför med C- eller CE-körkort :- Som ni ser ovan så har Seko Posten och PostNord förhandlat fram nya GFL-nivåer i höst, men vad är egentligen GFL och vad använder man det till? GFL är en förkortning för Genomsnittligt förtjänstläge, och är den genomsnittliga lönen för varje yrkesgrupp. En av anledningarna till att vi i Seko förhandlar fram GFL är givetvis att bemanningspersonalen ska ha avtalsenlig lön. En annan anledning är att detta är vårt vapen i striden om bemanningsföretagens vara eller icke-vara på våra arbetsplatser. Varje gång man hyr in personal från ett bemanningsföretag måste man göra det till kostnaden av den satta GFL-nivån för den yrkesgrupp man hyrs in till. Med andra ord så har vi med en sådan här förhandling gjort inhyrd arbetskraft bra mycket dyrare än vad egna nyanställda varit, vilket i sin tur förhoppningsvis pressar arbetsgivaren att tänka om innan de använder bemanningsföretag istället för att nyrekrytera egen personal. I ett företagsklimat som idag till mångt och mycket bygger på att jaga kronor och ören, är på så vis bemanningsföretag ej att föredra. Vi i Seko har såklart andra argument till varför bemanningsföretag inte är att föredra, då vi är helt säkra på att egen personal med trygga anställningar är en mycket mer säker källa till framgång. Våra medlemmars engagemang och kompetens kommer aldrig att kunna ersättas med bemanningsföretagens kortsiktiga och otrygga upplägg. Och det i sin tur går även det att omsätta i kronor och ören, om det nu är det som är det viktiga. GFL användes även på ett finurligt och smart vis utanför PostNord av Seko tidigare i år, fast den gången på tågsidan. Alla minns väl Sekos strejk på Öresundstågen? En strejk som bland annat utlystes på grund av överutnyttjandet av timanställda, på bekostnad av trygga fasta heltidsanställningar. Det hela resulterade i ett avtal där SEKO återigen lyckades få in GFL-nivåer, fast denna gång på de egna timanställda. Detta betyder i praktiken, att precis som man gör bemanningsföretag dyra på vår arbetsplats, så gör man timanställda dyra på tågsidan. Något kanske även vi bör tänka på inför nästa avtalsperiod? Det ska kosta arbetsgivaren att föra en dålig personalpolitik, och det ska gynna dem att gå vårt synsätt till mötes. Trygga, fasta, egenanställda, löneplansanställda arbetstagare är nyckeln till framgång. För individen såväl som för företagen. Det är och förblir vår bestämda uppfattning! Daniel Hansen 9

10 Problem att lasta ditt fordon Ju längre våra rundor blir desto svårare blir det att få plats i bilen med allt som ska delas ut. Vikten på försändelserna är viktig, både ur belastningssynpunkt men även ur trafiksynpunkt. Nu när Logistik och Meddelande är sammanslaget kan vi hoppas på synergieffekter och en daglig dialog där en samsändning till en kund med flera kolli på strax under 200 kg inte går ut till kund med lantbrevbäraren i en liten brevbärarbil. Samt att de stora lastbilarna/skåpbilarna inte kör ut med små paket på landsbygden. Vissa dagar kör det ihop sig när man ska lasta sitt fordon. Man ska få plats med ODR, paket, post, buntar, klumpar, klump till ombud osv. Samtidigt måste man tänka på säkerheten gällande vikt och sikt. En tumregel är att inte lägga lösa föremål på fönsterbrädan, inte heller säckar oc.h annat i förarkupén som kan störa sikten. På bilden syns Rolf Nilsson, lantbrevbärare i Trelleborg. En fingervisning vad som ryms inom lastgränsen på 494 kg i en Fiat Fiorino. Föraren är alltid skyldig att uppmärksamma lastgränsen. Överlast kan ge bötesbelopp på mellan kronor och kronor. 2.7 Bakgrundsfakta lastning av Renault Kangoo Renault används vid både stads- och lantbrevbäring. I lantbrevbäring finns dispens för lyft över 25 kg. Paket, som exempelvis däck, upp till 35 kg får lyftas förutsatt att man är två vid lyftet in i bilen och vid transporten från bilen till kunden. (Utdrag ur Previas Analys vid arbetsbelastning vid postutdelning ) Stefan Richter, samordnande skyddsombud Malmö Syd 10

11 Tack Susanne Abrahamsson En kär gammal Terminalkollega och ett känt ansikte i fackliga sammanhang har nu valt att lämna Posten för att omskola sig till något nytt. Det är onsdag afton och jag ringer Susanne Abrahamsson för att prata lite om dåtid, nutid, framtid, och allt däremellan. Hej, Susanne! Du har valt att lämna Posten efter Ja, hur många år blev det egentligen i Posten? Det har blivit 27,5 år fram till min skolstart i slutet av augusti. Var har du då jobbat någonstans och med vad? Jag började som vaktmästare på postkontoret på Lindängen i januari Efter fyra månader tog det slut, då ordnade postmästaren ett jobb till mig på terminalen. Där har jag sen jobbat med en massa olika saker. Som FPJ, vid maskin, i postöppningen, som försorterare, på Klumpen, på stora brev och på ODR m.m. Genom åren har jag jobbat både deltid, de första åren, och heltid, och på scheman över alla dygnets timmar. Tror de flesta känner dig som facklig förtroendevald. När började du som det och vad fick dig att börja vilja jobba fackligt? År 1993 blev jag invald som revisorsersättare. Jag hade under några år funderat på vad fackligt arbete kunde vara. Jag såg mig omkring vad som hände på Posten, med den organisation vi hade på terminalen. Främst gällde det när det drogs ner på personal på grund av övertalighet 1992 och hur ledningen hanterade det. Jag diskuterade med mina kolleger och fann att jag inte var den enda som reagerade. Jag ställde upp i valet till styrelse 1994 och blev invald. Vilka tycker du är de viktigaste fackliga frågorna? De viktigaste fackliga frågorna är rätten till heltid, att kunna leva på sin lön samt en bra organisation och arbetsmiljö på jobbet. Du har haft lite olika förtroendeuppdrag genom åren, väl? Jag började som revisorsersättare. Blev invald i styrelsen för Terminalklubben 1994, och har som enda ledamot suttit hela den tid Terminalklubben fanns fram till 2012, därefter som ledamot i sektion Terminal. De uppdrag jag haft på terminalen har varit studieansvarig under alla år, informationsansvarig sedan slutet på 1990-talet, sekreterare sedan Jag var även samverkansansvarig från mitten av 1990-talet till 2002 på olika områden, postöppningen, interntransporten och stora brev. Jag har haft olika avdelningsuppdrag sedan Där har jag främst sysslat med studier, fackligt-politiskt arbete och information. Under åren var jag ersättare i Sekos Förbundsstyrelse. Ett av de mest givande uppdrag jag haft via förbundet var uppdraget som handledare på GFU. Det här med studier har ju varit lite av din grej, varför har just det varit så intressant? Det är inte samma sak att organisera studier och att hålla studiecirklar/kurser. Det viktigaste i facket är den fackliga idén och att vi tar ideologisk ställning. Många förtroendevalda jobbar mycket och bra med att göra verklighet av det. Men en fackförening behöver utöver detta arbete ha två bra stödfunktioner genom information och utbildning. Båda de sakerna visar vad facket gör, men på olika sätt. Efter några år som förtroendevald gick jag 1996 in på banan att börja bli handledare för förtroendevalda. Det visade sig att jag hade talang för att utbilda och har under årens lopp utbildat många förtroendevalda i GFU, arbetsrätt och informationsteknik. I början på talet kom det en satsning på konceptet Medlemsutbildning. Jag drog igång den på terminalen, det var mycket givande att få diskutera fackliga värderingar och frågor med mina kollegor! Under årens lopp har jag genomfört många medlemsutbildningar, både på Posten och även tvärfackliga sådana. Nu ska du gå från att ha stått framför katedern till att själv sitt bakom skolbänken, hur känns det? Att lära nytt gör man ganska mycket som förtroendevald via exempelvis utbildningar. Men visst har det varit ett stort steg att nu tydligt sätta sig i skolbänken och inte stå längst fram, det är en annan roll att vara elev. Det är en annan värld jag nu är inne i, både skolans och den bransch jag utbildar mig till. Jag vet att jag talar för alla medlemmar och förtroendevalda när jag tackar för dig för ditt hängivna fackliga arbete och för all kunskap du lärt ut till oss. Och vi önskar dig all lycka till i framtiden! Daniel Hansen Susanne studerar till hälso- och vårdadministratör. Här efter en lektion i anatomi. Höstens medlemsmöten Gör din röst hörd! Under oktober och november månad kommer Seko Posten Syd att anordna medlemsmöten på klubbens arbetsplatser inom Region Malmö. Det är dags att välja lokala ombud och eftersom vi är en medlemsdriven förening är det viktigt att du som medlem deltar och väljer det ombud du har förtroende för. Nomineringsblanketter inför valet kommer att skickas ut till arbetsplatserna och så snart datum är bokade kommer även anslag upp där du kan anmäla dig till mötet. 11

12 Du är förmodligen någorlunda bekant med vad som händer om du råkar ut för en arbetsskada. Du känner till att du ska berätta för din chef och ditt skyddsombud om vad som har hänt så fort som möjligt. Du vet att ni tillsammans ska anmäla skadan i vårt interna rapporteringssystem C2. Att blankett ska skrivas ut och undertecknas av dig, ditt skyddsombud och av din chef känner du säkert också till samt att denna skickas in till Försäkringskassan. Jag hoppas att du också vet att skadeanmälan även ska skickas till försäkringsbolaget AFA. Arbetsskadeförsäkringarna är nämligen två till antalet. Den lagstadgade försäkringen hanteras av Försäkringskassan. Till detta kommer den arbetsskadeförsäkring som vi omfattas av genom vårt kollektivavtal, och denna administreras av AFA. Arbetsskador delas upp i tre kategorier; Olycksfall, arbetsrelaterade sjukdomar samt färdolycksfall. Arbetsskada olycka Olycka definieras som plötslig oförutsedd händelse. Dessutom ska påverkan som regel ha skett av någonting utifrån. Det kan handla om att man klämt sig, skurit sig, halkat på något etcetera. Det räcker oftast inte med att man till exempel bara råkat trampat fel och stukat foten eller böjt sig för att plocka upp något från golvet och därigenom drabbats av ett ljumskbråck. Vid arbetsskada olycka gör AFA en egen bedömning utan att invänta Försäkringskassans beslut. Ersättningen från AFA, förutsatt att man godkänner arbetsskadan, gäller förlorad arbetsförtjänst. Även vissa kostnadsersättningar kan betalas ut. Det kan handla om kostnader för sjukvård eller sjukgymnastik. Sveda och värk* (om man varit sjukskriven mer än sammanlagt 30 dagar), invaliditetsersättning samt även ersättning för missprydande ärr kan komma ifråga. Förlust av frisk tand omfattas av försäkringen. Tandskador i övrigt ersätts av Försäkringskassan. Vid ett godkännande av arbetsskadan av Försäkringskassan gäller samma ersättningsregler som beskrivs vid arbetssjukdom. I övrigt betalar Försäkringskassan sjukpenning enligt de vanliga reglerna, alltså från och med dag 15 i sjukperioden. Arbetsskada sjukdom Med arbetssjukdom menas att skadan uppkommit genom negativt inverkande faktorer i arbetet. Skadan har alltså inte per definition uppkommit plötsligt. Skadliga faktorer kan vara tungt eller Arbetsskadefö ensidigt arbete, vibrationer, buller, kemiska ämnen eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden. Vid anmälan om arbetssjukdom till AFA gör dessa ingen utbetalning efter egen utredning, såsom vid olycksfall. Först när Försäkringskassan beslutat om godkännande av arbetsskadan kan AFA meddela besked om ersättning. Viktigt att veta är att Försäkringskassan aldrig påbörjar en utredning automatiskt efter en anmälan av arbetsskada. Den skadade själv måste fylla i och skicka in en särskild blankett om begäran om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan prövar heller inte ett ärende för eventuellt godkännande annat än om den drabbade begär ersättning från någon del i försäkringen. För att AFA ska betala ut pengar vid arbetssjukdom måste alltså Försäkringskassan först ha godkänt sjukdomen som arbetsskada. Dessutom måste sjukdomen ha kvarstått i minst 180 dagar från den dag denna konstaterades. I undantagsfall ersätter man efter egen bedömning. Det gäller de sjukdomar som finns upptagna på den så kallade ILO-listan över internationellt klassade arbetssjukdomar. Att råka ut för ett tillbud innebär att någonting höll på att hända som skulle kunna ha lett till en arbetsskada. Det kan exempelvis vara att jag tappade en blålåda och den landade precis bredvid min fot, det är ett tillbud. Hade jag däremot tappat lådan på foten och det hade gjort ont, då är det en arbetsskada. Ett annat exempel på tillbud kan vara att jag halkade till med min cykel men inte skadade mig fysiskt. Hade jag samtidigt som jag halkat slagit i marken och fått ett skrapsår eller liknande, då hade det varit en arbetsskada. Det finns ett undantag när en situation som inte har lett till fysisk skada ändå ska rapporteras som arbetsskada. Det gäller om du känner obehag vid exempelvis en hotfull situation. 12 Vad är egentligen ett tillbud och varför är det så viktigt att rapportera det till chefen eller skyddsombudet när du råkar ut för ett? Vad gör jag om jag råkar ut för ett tillbud? Försök om möjlighet finns att skriva ner händelsen på ett papper. Viktigt är var och när tillbudet inträffade, försök även komma ihåg så många detaljer som möjligt. Det är bra att ha så många detaljer som möjligt under utredningen för att kunna göra så bra åtgärder som möjligt. Det du sedan gör är att kontakta din chef eller ditt lokala skyddsombud så hjälper de dig att fylla i en tillbudsrapport. Vad händer sedan med tillbudsrapporten? När tillbudsrapporten är ifylld och färdig skickas den iväg för att registreras. Samtidigt går det ett mejl till arbetsmiljöansvarigchef och det skyddsombud som deltagit under utredningen. I varje utredning måste chefen föreslå och genomföra åtgärder för att förhindra att en olycka kan ske i framtiden. Chefen får sedan en bestämd tid på sig att genomföra åtgärderna som framkommit i utredningen och skulle hen inte ha gjort det kommer påminnelser skickas ut tills åtgärderna är gjorda. Så varje gång du råkar ut för ett tillbud och rapporterar in det till din chef eller skyddsombud, bidrar du till att chefen får en möjlighet att åtgärda innan olyckan är framme. Ett exempel på när tillbud har lett fram till en faktisk åtgärd Vi har ett exempel på brevterminalen där det för några år sedan hände en del allvarliga tillbud vid in- och utfarten till parkeringen. En del av personalen gick via in- och utfarten för att ta sig till sina bilar som stod på parkeringen, detta innebar att de gick i vägbanan eftersom det inte fanns någon trottoar. Vid några tillfällen var det nära att bil och person kolliderade eftersom sikten till viss del var skymd. Det lämnades in tillbud på detta och resultatet blev att man avgränsade gående från trafiken, dels genom att bygga trottoar med skyddsräcke och dels genom att ta bort buskar som skymde. Idag är det betydligt säkrare att ta sig till sin bil via in- och utfarten till parkeringen. Ann-Caroline Kostet

13 rsäkringarna Vilka ersättningar kan bli aktuella vid arbetsskada sjukdom? Vid godkänd arbetsskada sjukdom har AFA andra ersättningsregler än vid olycka. Du kan inte få ersättning för inkomstförlust under sjukskrivning till följd av sjukdomen, inte heller för sveda och värk (undantaget om arbetsgivaren anses vållande, efter särskild prövning). Däremot för lyte och men**, framtida inkomstförlust, framtida kostnader, rehabilitering och dödsfall. När det gäller Försäkringskassan är det i första hand livränta som kan komma i fråga. Livräntan skall täcka den inkomstförlust av mer varaktig karaktär som den skadade drabbas av. Förmågan att skaffa inkomst genom arbete ska vara nedsatt med minst 1/15. Den årliga inkomstförlusten ska vara minst 1/4 prisbasbelopp*** (För närvarande kronor). Livräntan täcker inkomstförlust upp till 7,5 prisbasbelopp, i dagsläget kronor. När man beräknar livräntan utgår man från den inkomst man skulle ha haft om man inte blivit skadad. Livräntan kan vara tidsbegränsad eller löpa tillsvidare. Förutom livränta omfattar den lagstadgade försäkringen tandvård, särskilda hjälpmedel samt sjukvård utomlands. Färdolycksfall Färdolycksfall är olyckor med personskada som inträffar under färd till och från arbetet. Har ett trafikförsäkringspliktigt fordon varit inblandat i olyckan är det trafikförsäkringen som reglerar personskador. Har så inte varit fallet blir det knepigare. Förlorad arbetsförtjänst täcks inte av AFA, däremot kan vissa kostnadsersättningar bli aktuella. Sveda och värk kan ersättas om man varit sjukskriven i mer än 30 dagar. Försäkringskassan handlägger färdolycksfall som olycksfall i arbetet. Viktigt att tänka på Råkar du ut för en arbetsskada, kontakta chef och skyddsombud. Se till att anmälan görs i C2. Underteckna och skicka in blankett Fk9210, anmälan arbetsskada. Fyll i och skicka in arbetsskadeanmälan till AFA. Om du anser att du har rätt till livränta enligt vad som beskrivits ovan, fyll i och skicka in blankett Fk5002, ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Om du haft kostnader för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands (ex. skada under tjänsteresa), i samband med arbetsskada, fyll i och skicka in blankett Fk5002, ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Ta alltid hjälp av ditt skyddsombud vid ifyllande av blanketter. Kryssa i den ruta som medger att Försäkringskassan skickar information om beslut i ärendet till AFA, så görs detta med automatik. * Sveda och värk = Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. ** Lyte och men = Fysiskt och psykiskt lidande av bestående art. *** Prisbasbelopp = Beräkningsgrundande belopp. Speglar den allmänna prisutvecklingen. För 2014; kronor. Patrik Håkansson Ta för vana att ALLTID ta hjälp av ditt skyddsombud när du råkat ut för en arbetsskada! Skyddsorganisationen har byggt upp en omfattande kunskapsbank när det gäller arbetsbeskrivningar, samt de skaderisker som är förbundna med de olika arbetsuppgifterna vi kommer i kontakt med på jobbet. Framför allt när det handlar om arbetsrelaterade sjukdomar är det extremt viktigt att noga beskriva vilka bakomliggande faktorer som misstänks ligga till grund för ohälsan. Exempel på tillbud Överbelastning: Felaktig planering eller för stor hänsyn tagen till de ekonomiska förutsättningarna istället för de reella leder till övertid och stress samt psykiskt obehag. Kan i förlängningen leda till arbetsskada. Placering av gods så att de hindrar brandutrymning. Snubblat/halkat utan att skada sig på grund av felaktigt placerat gods eller brister i underlaget som exempelvis dålig halkbekämpning vintertid, slitna och dåligt underhållna golvytor. Arbete i felaktigt ergonomiska ställningar, till exempel dåligt inställda kamfack eller annat arbete över axelhöjd eller under knähöjd. Hantera tungt materiel utan skyddskor. Till exempel pallar med reklam eller tunga rullande lastbärare. Nyttjande av fordon som ej genomgått daglig säkerhetsöversyn och/eller riktad skyddsrond två gånger om året. Nyttjande av fordon med uppenbara brister som exempelvis sneda säten, trasigt utdelningsbord eller slitna däck. Cyklande med ej individanpassad cykel, vad avser ramstorlek, utväxling och övriga inställningar på exempelvis sadel och styre. Farligt placerade lådor och felaktigt placerade och utformade inkast. Trafiksituationer där det var så kallat nära ögat. 13

14 Vad gör de på Logistik när vi sover på natten? Ja, det kanske är några av oss inom gamla Meddelande som undrat detta, så även jag. För att ta reda på vad de gör tog jag kontakt med Daniel Brodén som är lokalt ombud på Logistik Hässleholm för att höra med honom om jag kunde få följa med en natt och se vad de gör. Daniel har jobbat inom Logistik sedan 1998 och varit facklig i 2 år. Eftermiddagen den 23:e tog jag mig till terminalen i Hässleholm för att möta upp Daniel. Hans dag börjar klockan med att lasta bil och trailersläp med pall som ska uppåt i landet. Första turen gick till Växjö, cirka 12 mil, där Daniel lastar av släp och bil för att åter fylla den med gods som ska upp till den nya terminalen Torsvik i Jönköping. Under vår resa upp diskuterar vi en hel del angående den eventuella sammanslagningen av våra klubbar. Både Daniel och jag ser det som en styrka att vi kan gå samman och bli starkare gentemot vår just nu offensiva arbetsgivare. Jag blev klart imponerad av det teamwork som finns på terminalen i Växjö. De som jobbar där, tillsammans med de chaufförer som kommer dit, hjälps åt att lossa och lasta bil och släp. Denna sorts teamwork var något som fanns förr i vår verksamhet men som med tiden har försvunnit. Nu är varje brevbärare så hårt pressad att man bara har fokus på att hinna med sitt eget. Klockan går turen vidare till Torsvik, cirka 11 mil, dit anländer vi cirka Att komma upp till Torsvik var verkligen en upplevelse. Att denna service, PallEtt, var stort var något jag verkligen inte kände till. Man byggde ut Torsvik för ett par år sedan för att få plats med allt, men redan nu kändes det som att lokalerna var för trånga. När vi väl lämnat av släpen och tömt bilen började jakten på en nytt släp som Daniel åter skulle fylla med gods som skulle neråt i vårt avlånga land. När detta var gjort så tog vi vår efterlängtade rast, och då smakade det bra med lite lagad mat. Därefter skulle vi bara vänta på bilen som skulle komma från Stockholm för att byta skåp med honom. Klockan gick färden vidare tillbaka till Växjö för att där, som vanligt, tömma och lasta ekipaget. I Växjö lastade vi släpen med gods till Kristianstad och bilen fick gods som skulle till Hässleholm. Nu återstod bara färden ner till Kristianstad där vi satte släpen för att sen köra den korta biten till Hässleholm och lossa bilen. Klockan avslutades detta arbetspass och jag kände verkligen att det hade varit en lång dag/natt. Som jag skrev tidigare hade vi många timmar på oss att diskutera saker. En sak som vi hade gemensamt är våra problem med fordon. Att samtidigt hinna köra alla turer och serva fordonen går inte alltid ihop. Håkan Leijon Jobbar du över, ofta och mycket? Hur ser det ut för dig på din arbetsplats? Jobbar du över, ofta och mycket? Vi har i dagsläget x antal arbetsplatser i regionen där en hel del individer jobbat över på tok för mycket. Och i den takt de jobbar idag kommer de inom kort att slå i mertidsoch övertidstaket. Regler I detta land så har vi arbetstidslagar och kollektivavtal som styr hur mycket du får jobba över och under vilka omständigheter. Varför? Jo, för att för mycket övertidsarbete i slutändan är ett arbetsmiljöproblem, såklart. Det är inte hälsosamt att år in och år ut jobba mer än de 40 timmar/vecka som är standard för svensk arbetsmarknad. Det är viktigt för oss som fackförening, och för våra medlemmar, att vi noga ser över mertids- och övertidsutnyttjandet när det blir för högt, för det kan grunda sig i allvarliga organisatoriska brister såsom för låg grundbemanning, fel anställningsomfattningar, felplanerade scheman, eller rentav en kombination av dem alla. Därför finns det framförhandlade tak för hur mycket mertid och övertid en person får jobba per år, en dispens från detta tak kan endast beviljas av facket. En dispens vi inte är villiga att ge, om det inte finns något absolut extraordinärt och alldeles unikt skäl till att ge detta. Arbetsgivaren måste med andra ord se över sin organisation istället. Grundbemanningen ska vara tillräcklig, folk ska ha den anställningsomfattning som krävs för att utföra sitt jobb och schema ska ligga i linje med när arbetet ska utföras. Frivillighet Allmän mertid och övertid bör för övrigt i första hand alltid ske på frivillig basis. Och det är ytterst viktigt att arbetsgivaren först frågar runt bland personalen, innan de som sista utväg börjar beordra övertid. Funkar det inte på detta vis, vill vi gärna få reda på det. Vi tycker att beordring bör ske skriftligt, där man skriver ner för vilka klockslag beordringen avser. Blir man beordrad att jobba övertid med start först 35 minuter efter det att ens ordinarie arbetspass är slut, det vill säga inte i direkt anslutning till passet, så måste man per automatik få minst tre timmar övertid betald, oavsett om man jobbar tre timmar eller inte. Slutligen vill vi bara säga, tänk på er hälsa. Det är inte sunt att jobba över för mycket och för ofta. Ingen är betjänt av att du går in i den ökända väggen. Daniel Hansen En historia från dagens arbetslinje: Jag har tjänat kronor i övertidspengar. Jag har i avdrag i karensdagar. Hade jag inte jobbat över så mycket hade jag inte blivit sjuk. Hade inte mitt jobb varit så tungt hade jag kunnat gå halvkrasslig till jobbet. Alltså, jag har inte tjänat en spänn extra för mitt hårda slit + fått gå sjuk. För att inte tala om kvalitén på arbetet när folk går på knäna. Slutsats: det verkar jävligt kostnadseffektivt det här med indragningar. Sen det där att folk går arbetslösa också och kostar /medlem Daniel Brodén 14 Lastning och lossning i Torsvik.

15 Vi går på knäna Utarbetad brevbärare efter för mycket övertid? 15

16 Malmö 10 Porto betalt P 24 Avs: Seko Posten Syd, Box 50228, Malmö Timeout När du får denna tidning i din hand så har jag semester. Jag klev av uppdraget som regionalt förhandlingsansvarig och har tagit timeout från mina andra fackliga uppdrag. Anledningen är att jag kände att jag inte längre gjorde ett fullgott jobb då jag inte kunde koppla ifrån jobbet när jag kom hem efter arbetsdagen. Pressen och förändringstakten från arbetsgivaren spelar säkert också in. Jag började sova sämre och kunde vakna mitt i natten, genomsvettig, på grund av att tankarna malde. Även mitt blodtryck, som jag håller daglig koll på efter min stroke, visade sig bli högre. Jag kände att jag var tvungen att ta ansvar för mig själv och min egen kropp annars kan det ta en ände med förskräckelse. Läget inom Posten Det är mycket på gång inom PostNord för tillfället och vår vd, Håkan Eriksson, för fram ett budskap som innebär att man tittar över de rörliga kostnaderna i företaget. Detta kan komma att innebära att man ersätter ordinarie personal med bemanningsföretag, att man lägger ut verksamhet på entreprenörer och att man ska jobba mer med deltidsanställningar. Det är inget muntert budskap arbetsgivaren kör ut i organisationen, jag misstänker att det kan vara hämtat ifrån hans chefskap i USA och Frankrike. Vi möter också en arbetsgivare som har en otrolig förändringstakt där det inte finns tid för någon analys eller eftertänksamhet. Jobba Rätt När jag är ute på olika arbetsplatser får jag ofta höra att man till exempel inte vågar bestämma en tid för något i närhet till man slutar sin arbetsdag enligt schemat. Man får ofta jobba över, kanske inte någon längre stund men tillräckligt länge för att det ska störa det man planerat. Många känner sig också slutkörda efter hårda arbetsdagar med tung belastning där man inte har ordnat någon avlastning på grund av personalbrist eller dålig planering. Vi har blivit reducerade till enbart kostnader i företagets resultaträkning, vi beskrivs aldrig som en resurs. Vad kan vi som enskilda människor göra för att klara av detta högre tryck? Ett tryck att vi ska prestera mer på kortare tid. Vi måste lyssna på vår kropp! När den säger ifrån med olika symtom måste vi lyssna och ändra oss. Begreppet Jobba Rätt har funnits i några år och detta kan vi använda oss av. Vi måste jobba på ett sätt så att vi kan klara vårt arbetsliv utan att gå sönder. Vi måste hantera den stress som kommer upp till ytan med alla förändringar som sker, vi måste göra det genom att klart och tydligt säga att nu är det nog. Om vi alla kan föra fram hur vi känner det och tillsammans Jobbar Rätt visar vi att nu är det nog. Enade vi stå, söndrade vi falla är ett gammalt slagord och det gäller verkligen i detta fall. Och i högsta grad även år Relationen med arbetsgivaren Min förhoppning när det gäller förhållandet mellan Seko Posten och PostNord är att läget på något sätt kan återgå till ett normalläge istället för det konfrontationsläge som finns idag. Jag är övertygad om följande; om fack och arbetsgivare kan samverka på ett bättre sätt än idag och om arbetsgivaren verkligen börjar lyssna på oss kan det utveckla företaget på ett bättre sätt än idag. Som sagt, börjar man se oss som en resurs istället för att i alla lägen se oss som en kostnad så har vi kommit långt. Tyvärr känns det som att vi är långt ifrån detta idag. Vi är som fack och arbetsgivare två parter som genom ett regelverk, som består av lagar och avtal, ska förhålla oss till varandra. Vi hör från olika håll hur man inte använder regelverket utan hittar på egna tolkningar. När vi fackliga påpekar felaktigheter heter det ofta att vi är besvärliga och att vi borde vara smidiga. Vi har alltså två parter som centralt har skrivit under om hur man genom avtal ska tolka lagstiftningen, men när det börjar närma sig golvnivå börjar man slira på detta. Då ska vi som fack uppfattas som besvärliga, för om inte vi som fackförening står upp för avtalen vem f-n ska då göra det? Anders Johansson, förhoppningsvis semesterfirare när du läser detta