Hitta rätt i förvärvsdjungeln

Transkript

1 FEK 582 Finansiering Kandidatuppsats VT 2005 Hitta rätt i förvärvsdjungeln en studie av förvärvsprocessens strategifas vid uppköp av små onoterade bolag Inlämnad den 31 maj 2007 Författare Handledare Joakim Andersson Tore Eriksson Karl Lundberg Alexander Löfgren John Pramgård

2 Sammanfattning Titel: Hitta rätt i förvärvsdjungeln en studie av förvärvsprocessens strategifas vid uppköp av små onoterade bolag Seminariedatum: 5 juni 2007 Kurs: Författare: Handledare: Fem Nyckelord: Syfte: Metod: Teoretiska perspektiv: Empiri: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Joakim Andersson, Karl Lundberg, Alexander Löfgren och John Pramgård Tore Eriksson Förvärvsproblem, onoterade företag, strategisk analys, sökning och finansiell värdering. Vi har för avsikt att undersöka den inledande fasen av den process som ett private equity-bolag går igenom när det ämnar genomföra ett finansiellt förvärv av ett litet onoterat bolag. Syftet med denna undersökning är att identifiera och analysera de typiska problem som uppstår i arbetsgången inför ett förvärv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som utgångspunkt. Ett deduktivt angreppssätt har använts för att testa befintliga teorier mot verkligheten. Det teoretiska perspektivet har sin utgångspunkt i de tre inledande stegen av Sevenius transaktionsmodell, en SWOT-analys, Porters fem konkurrenskrafter, Rappaports kassaflödesmodell och teorier om relativvärdering. Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med medarbetare på företagsförmedlingar, corporate finance-avdelningar på revisionsbyråer samt ledande svenska private equity-bolag. Vi har även införskaffat information genom vår fallstudie där vi tagit oss an ett verkligt uppdrag. Slutsatser: Förvärvsprocessen präglas av flera problem i de olika faserna. Teorier på området är sällan applicerbara på små onoterade bolag utan kräver antaganden och anpassningar efter den aktuella situationen. En stor del av dessa problem har sin bakgrund i brist på information och kunskap. 2

3 Abstract Title: Find the way through the acquisition jungle a study of the strategic phase of the acquisition process when buying a small private company Seminar date: June 5, 2005 Course: Authors: Advisor: Key Words: Purpose: Methodology: Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish Credits (15 ECTS) Joakim Andersson, Karl Lundberg, Alexander Löfgren and John Pramgård Tore Eriksson Acquisition issues, private firms, strategic analysis, screening and financial valuation. Our intention is to examine the opening stage of the acquisition process that private equity firms go through when they intend to acquire a small, private company. The purpose of this essay is to identify and analyse typical problems related to the acquisition process. We have applied a qualitative approach using unstructured interviews. A deductive approach has been applied to test existing theories against reality. Theoretical perspectives: The theoretical perspective is based on the opening stage of the Transaction Process Model, as described by Sevenius. We have applied a SWOT model and a Porters five forces model for the non-financial analysis. Rappaports DCF-model and multiple valuation theory have been used for the financial analyses. Empirical foundation: The empirical study is based on unstructured interviews with corporate brokerage firms, corporate finance divisions at major accounting firms and leading Swedish private equity firms. We have also conducted, in practise, the opening stage of the acquisition process. Conclusions: The acquisition process is affected by several problems in its stages. Theories in the area are rarely applicable on small private firms and demand adjustments and adaptations according to the current situation. Often these problems arise due to lack of information and knowledge. 3

4 Förord Arbetet med denna uppsats har varit ytterst intressant och givit oss såväl praktiska som teoretiska infallsvinklar om arbetsgången vid företagsförvärv. Grunden till uppsatsen är det uppdrag vi tilldelats av Solentro AB. Vi vill därför tacka Christian Stadeus, Tobias Schildfat och Hampus Schildfat på företaget för att de gav oss förtroende att genomföra de olika delarna av förvärvsarbetet i deras regi. Under arbetets gång har vi mottagit en mängd information gällande förvärvsprocessens olika faser av ett antal personer i näringslivet. Utan dessa personer hade genomförandet av denna uppsats inte varit möjligt. Vi tackar således samtliga respondenter som medverkat i vår undersökning. Ett särskilt tack riktar vi till Marcus Pramgård, tidigare anställd på Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, som tillfört detaljerad information och kunskap om de finansiella modeller vi tillämpat i vår fallstudie. Slutligen vill vi tacka vår handledare Tore Eriksson för givande diskussioner och den konstruktiva kritik som hjälpt oss att genomföra uppsatsen. Lund, 31 maj Joakim Andersson Karl Lundberg Alexander Löfgren John Pramgård 4

5 Index 1 INLEDNING Introduktion till ämnet Problemdiskussion Problemformulering Syfte Definitioner av begrepp Avgränsningar Målgrupp Disposition 13 2 METOD Inledning Vår ansats den deduktiva En kvalitativ metod Inhämtning av information Primära källor Intervjuer Fallstudie Sekundära källor Bedömning av framtagen information Källkritik 21 3 PRAKTISK REFERENSRAM Historisk överblick Företagsstatistik PE-bolagens inverkan på samhällsekonomin Framtidutsikter Kritik 27 4 TEORI 28 5

6 4.1 Strategisk analys SWOT-analys Sökning Porters fem konkurrenskrafter Finansiell värdering Diskonterat kassaflöde Relativvärdering 38 5 EMPIRI Intervjuer Strategisk analys Sökning Finansiell värdering Fallstudie Strategisk analys Sökning Finansiell värdering 60 6 ANALYS Strategisk analys Sökning Finansiell värdering DCF Relativvärdering 75 7 SLUTSATS Förslag till vidare forskning 79 8 KÄLLFÖRTECKNING 80 APPENDIX 1 - INTERVJUGUIDE FÖRETAGSMÄKLARE 85 APPENDIX 2 - INTERVJUGUIDE PRIVATE EQUITY-FÖRETAG 86 APPENDIX 3 - INTERVJUGUIDE REVISIONSBYRÅER 87 APPENDIX 4 KÄNSLIGHETSANALYS: OMSÄTTNINGSTILLVÄXT -10 PROCENTENHETER 88 APPENDIX 5 KÄNSLIGHETSANALYS: OMSÄTTNINGSTILLVÄXT +10 PROCENTENHETER 89 APPENDIX 6 KÄNSLIGHETSANALYS: AVKASTNINGSKRAV -5 % 90 APPENDIX 7 KÄNSLIGHETSANALYS: AVKASTNINGSKRAV +5 PROCENTENHETER 91 6

7 APPENDIX 8 KÄNSLIGHETSANALYS: RÖRELSEMARGINAL 2 PROCENTENHETER 92 APPENDIX 9 KÄNSLIGHETSANALYS: RÖRELSEMARGINAL +2 PROCENTENHETER 93 APPENDIX 10 KÄNSLIGHETSANALYS: INVESTERINGAR I RÖRELSETILLGÅNGAR -4 PROCENTENHETER 94 APPENDIX 11 KÄNSLIGHETSANALYS: INVESTERINGAR I RÖRELSETILLGÅNGAR +4 PROCENTENHETER 95 APPENDIX 12 FÖRETAG I RELATIVVÄRDERINGEN 96 APPENDIX 13 UTRÄKNINGAR TILL FINANSIELL VÄRDERING 98 7

8 1 Inledning I detta kapitel ämnar vi gå igenom marknadsläget och de frågeställningar vi valt att studera i detta arbete. Vi introducerar här de tankegångar som vi har följt under arbetet med denna uppsats, varför detta område väckte vårt intresse samt motiven bakom vårt val av ämne för den genomförda studien. 1.1 Introduktion till ämnet Den svenska riskkapitalmarknaden har genom åren växt och räknas idag som Europas näst största, mätt som andel av BNP. 1 Aldrig tidigare har så mycket riskkapital funnits tillgängligt för de svenska riskkapitalbolagen (RKB). Storleken på det, av svenska RKB, förvaltade kapitalet ökade från 16 miljarder kr år 1996 till 320 miljarder år I takt med denna ökning har konkurrensen mellan traditionella storföretag med industriella ägarintressen och RKB hårdnat. Mindre bolag kan nu vara attraktiva uppköpsobjekt även för företag som inte är verksamma inom samma bransch. Det är en naturlig utveckling, givet den kreditmarknad vi har, med hög likviditet och låga räntor 3 Anders Nyrén, vd Industrivärden Dagens låga ränteläge bidrar till att ett förvärvande företag kan acceptera en högre skuldsättningsgrad än vad som var möjligt för 10 år sedan. Detta ökar företagens köpkraft samt bidrar till att driva upp priserna på uppköpsobjekten. Ur ett globalt perspektiv ses svenska företag generellt som välskötta med stora kassor. Vid en jämförelse med sina internationella konkurrenter anses de även vara lågt värderade. Detta rykte har föranlett ett stort intåg av stora internationella RKB på den svenska marknaden, exempel på detta är Apex Partners som förvärvade Mölnlycke Healthcare i april 2005 samt 1 Finansiell Stabilitet. (2005): Riskkapitalbolagen i Sverige, s ( ): Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden, s. 9 3 Rehnberg (2006), s. 22 8

9 Riplewood och Oakhill Capital som i november 2006 förvärvade delar av Atlas Copco. 4 I takt med att den svenska marknaden för RKB expanderar och bolagens kassor formligen svämmar över av investeringsvilligt kapital ökar intresset även för mindre onoterade företag. 5 Under 2006 investerade svenska riskkapitalbolag knappt 46 miljarder kr i onoterade bolag, vilket var en ökning med 14 % jämfört med föregående år. 6 Förväntningarna för 2007 gör gällande att minst lika mycket kommer investeras: Det finns en stark framtidstro och gott om bra bolag att investera i, säger Tom Berggren, VD för Svenska Riskkapitalföreningen. 7 Även Gustav Bard som är VD för 3i Nordic och Louise Nilsson, Investment Manager på Priveq Investment delar Berggrens uppfattning om att toppen inte är nådd. 8 Det breda spektrum av företag i olika branscher som finns tillgängliga för uppköp attraherar många olika typer av investerare. Såväl stora och internationella, som små och nystartade RKB, genomsöker idag marknaden på jakt efter intressanta objekt. Dessa uppköp är normalt av finansiell art, vilket innebär att bolag förvärvas och drivs under en begränsad tidsperiod för att sedan avyttras. Dock är inte alla förvärv av finansiell karaktär, en stor del av de uppköp som genomförs är så kallade industriella. Vid dessa uppköp förfogar målföretaget över värdefulla tillgångar vilka kompletterar det förvärvande bolagets befintliga verksamhet. 9 För ett förvärvande bolag kan ett företagsköp innebära en kostsam och långdragen process kantad av problem. Denna process torde bli än mer komplex då det handlar om förvärv av små onoterade bolag. Vi anser därför att det finns ett behov av en mer utförlig granskning av området. 1.2 Problemdiskussion När ett RKB har tagit beslutet att söka förvärva ett företag, står ledningen plötsligt inför en mängd frågor som kräver utredning. Hur ser bolagets egen situation ut? Är företaget redo att 4 Financial Times. ( ): Private equity gains weight in Sweden 5 Nelson, H., intervju, ( ): Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden, s ( ): Aktuella trender inom private equity, 8 Ibid 9 Blidberg & Göransson. (2003): Tilläggsköpeskilling i samband med företagsförvärv, s. 18 9

10 förvärva ett bolag med kort varsel eller krävs det förändringar av den egna organisationen, kapitalstrukturen eller andra delar av bolagets verksamhet? Vikten av att känna den egna organisationen ordentligt och den stämning som råder bland anställda och chefer är central för att kunna gå vidare och genomföra ett förvärv. Processen går därefter vidare med en undersökning av marknaden och ett aktivt efterforskande på jakt efter lämpliga kandidater för ett uppköp. Onoterade bolag utgör en stor majoritet av alla företag på den svenska marknaden och för att hitta de bästa förvärvskandidaterna finns det flera sätt att gå tillväga. Hur skall då ett förvärvande bolag göra för att finna ett attraktivt uppköpsobjekt? I idealsituationen har företaget redan valt ut ett uppköpsobjekt men detta är långt ifrån alltid verklighet. För att finna ett lämpligt uppköpsobjekt kan förvärvaren exempelvis anlita en etablerad företagsmäklare. Detta sparar tid för bolaget då det kan lägga ut sökandet och stora delar av analysprocessen på en utomstående aktör. Dock är detta tillvägagångssätt behäftat med en kostnad som måste tas i beaktande och även kan motivera ett mindre företag att själva ta hand om sökandet. Då en eller flera lämpliga aktörer har valts ut står det förvärvande företaget inför ytterligare utmaningar. Hur ska de olika bolagen bedömas och vilken vikt ska läggas vid de olika kriterierna? Det krävs noggranna analyser av bolagens omvärld, framtidsutsikter, marknadsposition med mera, för att skapa en bra utgångspunkt så att uppköparen undviker de mest uppenbara problemföretagen. Därutöver bör en finansiell analys genomföras så att alla aspekter av uppköpskandidaterna klarläggs. Hur analyserna ska genomföras och vad som ska ingå i dessa är av största vikt för att bolaget ska ha möjlighet att välja ut det bästa företaget bland de potentiella förvärvsobjekten. 10

11 1.3 Problemformulering Vi ska i uppsatsen söka besvara följande frågeställningar: Vilka typiska problem kan uppstå vid finansiella förvärv av små onoterade bolag? Vilka faktorer ligger bakom dessa problem? Vilka negativa konsekvenser får dessa problem för det förvärvande bolaget och hur kan de förebyggas? 1.4 Syfte Vi har för avsikt att undersöka den inledande fasen av den process som ett private equitybolag går igenom när det ämnar genomföra ett finansiellt förvärv av ett litet onoterat bolag. Syftet med denna undersökning är att identifiera och analysera de typiska problem som uppstår i arbetsgången inför ett förvärv. 1.5 Definitioner av begrepp Förvärvsprocess: I detta arbete refererar det här begreppet till de olika moment som arbetet med ett företagsförvärv omfattar. Riskkapital: Riskkapital är det samlande begreppet för investeringar i bolags egna kapital. Dessa investeringar kan göras i både noterade och onoterade bolag, dock kommer vi i detta arbete främst att syfta till investeringar i onoterade bolag då det bättre passar uppsatsens syfte. Private equity: Private equity (PE) definieras som den del av riskkapital där investeringar görs i onoterade bolag i vilka investerare går in och aktivt leder företaget under en 11

12 begränsad tidsperiod. PE är vidare indelat i begreppen venture capital och buyouts. Private equity-bolag (PEB) som verkar inom venture capital investerar i ett onoterat företag vars verksamhet befinner sig i en utvecklingsfas, medan buyout-företag primärt investerar i mogna företag. 10 I denna uppsats kommer vi endast att hantera problematiken vid buyouts och kommer därför att syfta på dessa när vi diskuterar PE-investeringar. 1.6 Avgränsningar Huvudfokus i uppsatsen ligger på en djupgående analys av förvärvsprocessens strategifas. Denna utgör en del av Sevenius (2003) modell Transaktionsprocessen, vilken vi redogör närmare för i metodkapitlet. Modellen innehåller utöver strategifasen även en transaktionssamt en integrationsfas. 11 Dessa faller dock utanför syftet med denna uppsats. Denna uppsats grundas på ett analysuppdrag som vi har tilldelats av det nystartade private equity-bolaget Solentro AB. Uppdraget innebär att vi själva arbetar oss igenom de inledande stegen av strategifasen med målet att finna ett lämpligt förvärvsobjekt åt Solentro. Geografiska avgränsningar och avgränsningar relaterade till målföretagets egenskaper är baserade på kriterier angivna av Solentro. Detta innebär att vi begränsar vårt arbete till företag i Sverige med ett marknadsvärde på under 8 Mkr. Vidare vill Solentro investera i företag inom specifika branscher: förlagsverksamhet, filmproduktion, bemanningsföretag, eventbolag, utbildningsbolag, vårdbolag samt konsultverksamhet inom reklam är av intresse och utgör därför ramen för vår sökning. 1.7 Målgrupp Tidigare forskning på området har främst sett till hela förvärvsprocessens uppbyggnad och dess olika faser. Fokus i vår undersökning ligger däremot på de problem som ett förvärvande bolag ställs inför under förvärvsprocessens strategifas. Ämnet är intressant men kan kräva 10 Svenska Riskkapitalföreningen. ( ): Frågor och svar om private equity, s Sevenius (2003), s.13 12

13 vissa förkunskaper då delar av informationen och arbetsmetoderna är relativt komplexa. Uppsatsen riktar sig således i första hand till seminariets deltagare men även till personer med intresse för förvärvsmarknaden samt entreprenörer med begränsad erfarenhet av tidigare förvärv. 1.8 Disposition Vi inleder uppsatsen med ett metodkapitel, i vilket vi presenterar vårt val av metod och ansats. Detta kapitel tar även upp de metoder vi kommer att använda för att samla in den information vi behöver för att utföra en empirisk undersökning och en analys. I den praktiska referensramen målar vi upp en bild av PE-marknadens historiska utveckling i Sverige och internationellt. Läsaren får även en grundlig inblick gällande branschens nuvarande situation, dess framtidsutsikter samt den kritik som riktats mot PE-bolagen och dess inverkan på samhällsekonomin. Det teoretiska ramverket utgör innehållet i kapitel fyra. Här presenteras den teoretiska modell som uppsatsen bygger på samt de övriga modeller som används i empirikapitlet. Därefter går vi igenom den information vi har erhållit genom intervjuer och genom vår fallstudie, vilket sker i empirikapitlet. Här redogör vi för våra olika respondenters syn på de moment vi arbetar utifrån i detta arbete. Vi går även igenom vårt praktiska arbete där vi analyserar en förvärvsprocess. Analysen av utfallet från jämförelsen av våra intervjuer, praktiska fallstudie och våra valda teorier redogör vi sedan för i kapitel sex. Här presenteras de problem vi har identifierat, dess orsaker samt möjliga lösningar. Uppsatsen avslutas med ett sjunde kapitel där vi presenterar våra slutsatser och ger förslag till vidare forskning. 13

14 2 Metod Vi kommer i detta kapitel att redogöra för vårt val av metod samt ansats. Vi går även igenom hur insamlingen av information har gått till och de olika källor vi använt oss av. Kapitlet avslutas med en kritisk granskning av de använda källorna. 2.1 Inledning Sevenius (2003) beskriver i modellen Transaktionsprocessen sin variant av ett förvärvande företags arbetsgång. Den första fasen av denna modell, den så kallade strategifasen, kommer att ligga till grund för vårt arbete. Vi har valt att inrikta oss på modellens tre inledande moment, i Sevenius (2003) refererade till som den strategiska analysen, sökningen och den finansiella värderingen (se Figur 2.1 nedan). Figur 2.1 Transaktionsprocessen 12 Baserat på tidigare angivet syfte samt problemställning har vi valt att analysera förvärvsprocessen genom att praktiskt genomföra stegen i strategifasen. På uppdrag av Solentro skall vi utföra en strategisk analys, en företagssökning samt en företagsvärdering för att finna ett lämpligt förvärvsobjekt. De praktiska erfarenheter vi kommer att tillgodogöra oss 12 Sevenius (2003), s.13 14

15 under arbetets gång skall enligt vår utgångspunkt ligga till grund för uppsatsens empiriska delar. Till att börja med kommer vi att göra en analys av det förvärvande bolaget. Genom att undersöka bolagets struktur, dess långsiktiga mål samt dess styrkor och svagheter skapar vi en övergripande förståelse för företaget, dess situation och behov. Även individuella attribut såsom styrkor, svagheter, personlighet, preferenser och erfarenhet, hos personer i ledningen, måste tas i beaktande då ett lämpligt uppköpsobjekt skall hittas. När analysen av det uppköpande företaget är slutförd inleder vi en sökning efter lämpliga objekt på företagsmarknaden. Därefter kommer ett antal företag att väljas ut för att analyseras varefter det bolag som bäst överensstämmer med våra kriterier granskas ur ett finansiellt perspektiv för att på så sätt belysa alla bolagets aspekter. 2.2 Vår ansats den deduktiva Att som författare använda sig av den induktiva ansatsen innebär att uppsatsen har sin utgångspunkt i verkligheten och praxis. Dessa data behandlas sedan med hjälp av teorietiska begrepp och modeller. 13 Den deduktiva uppsatsen å andra sidan kan jämföras med en bok där flera avsnitt lämnats blanka och behöver fyllas i. Teorierna som uppsatsens författare använder sig av syftar följaktligen till att formulera en hypotes vilken sedan testas mot empirin. Vi har studerat ett stort antal teorier på förvärvsområdet och gallrat ut de som är bäst lämpade för den analys vi avser att genomföra. Under arbetets gång har vi vid flera tillfällen reviderat vårt val av teorier och i takt med att vår kunskap på området ökat har vi kunnat välja ut de mest relevanta teorierna för vår uppsats och dess syfte. Dessa teorier avseende förvärvsprocessen och dess beståndsdelar kommer att testas vid en fallstudie för att utreda huruvida teorierna är hållbara i verkligheten eller inte. Då vår uppsats följaktligen syftar till att testa befintliga teorier mot verkligheten, har vi valt att använda oss av en deduktiv ansats. Att välja en induktiv ansats är, för uppsatsen, inte 13 Rienecker & Jörgensen, (2004), s

16 relevant då den har sin utgångspunkt i empirin och därefter ser teorin som resultatet av en forskningsinsats. 14 Som avspeglas i uppsatsen har vi valt att dela in samtliga teoretiska och praktiska delar enligt den teoretiskt fastställda referensramen. Detta gör vi för att effektivt illustrera våra iakttagelser och vi anser att detta tillvägagångssätt ytterligare förstärker vår deduktiva ambition med arbetet. 2.3 En kvalitativ metod Problemen kring förvärvsprocessen gällande små, onoterade bolag är, som vi tidigare konstaterat, ett relativt outforskat område. Oss veterligen så har någon grundlig utredning gällande var problemen finns eller vilken form de tar ej tidigare genomförts. Undersökningen bör därför baseras på breda och öppna frågeställningar med inte alltför många antaganden som utgångspunkt. För att uppnå detta har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa ger respondenterna möjlighet att fritt berätta om sina upplevelser och tankar, utan att styras av alltför direkta frågor. Intervjuer med väl tilltagen agenda såväl som tidsram ger respondenten gott om tid och främjar kvalitativa svar. Den kvalitativa metodens intervjuteknik grundas i att frågeställaren enbart förser respondenten med ramar för samtalet och därefter, mer eller mindre, sitter tyst och lyssnar på vad som sägs. 15 Eftersom vi inte är bundna av ett frågeformulär som vid en enkätundersökning, har vi vid intervjuerna möjlighet att utveckla frågeställningen beroende på de svar som respondenten ger. Följaktligen vet vi i nuläget inte vilka resultat intervjuerna kommer att generera. Med utgångspunkt i föregående styckes diskussion kan vi sluta oss till att vårt val av intervjuteknik innebär att vi kommer att genomföra kvalitativa intervjuer. Således kommer denna uppsats att vara skriven med användande av den kvalitativa metoden. 14 Bryman & Bell (2005), s Holme & Solvang (1997), s 99 16

17 2.4 Inhämtning av information Vi kommer att hämta information från en rad olika källor; muntliga såväl som skriftliga, primära som sekundära. Erfarenheter och intryck från verkligheten kommer att analyseras efter att en grundläggande förståelse för ämnet har skapats i intervjuer med för uppsatsen relevanta personer. Erkänd litteratur på området kommer att användas för att ta fram intressanta teorier. Forskningsrapporter ska granskas och tidningsartiklar samt tidskrifter kommer att bearbetas för att undersökningen skall få den tyngd vi eftersträvar. 2.5 Primära källor Denna uppsats vilar till stor del på en praktiskt genomförd fallstudie. För att skapa goda förutsättningar för genomförandet av denna fallstudie har vi valt att först tillskansa oss relevant kunskap genom att samla in en stor mängd primärdata under vårt arbete. Primärdata kan komma i flera former, exempelvis fallbeskrivningar, enkätundersökningar eller som i fallet med denna uppsats, intervjuer Intervjuer Vi strävar efter att genomföra intervjuer med respondenter vars samlade kompetens täcker de tre delarna av strategifasen. Vi har därför valt att intervjua företagsmäklare, medarbetare på revisionsbyråer och representanter från PEB. Resultatet från dessa intervjuer kommer att ligga till grund för arbetet med vår fallstudie. Vid varje intervjutillfälle kommer två personer från uppsatsgruppen att närvara. Detta för att två personer är mer uppmärksamma på respondentens reaktioner och kan komplettera varandra om någon frågeställning skulle glömmas bort. Möts respondenten av alltför många intervjuare kan denne lätt känna sig pressad och utfrågad. 16 Intervjuerna skall genomföras 16 Holme & Solvang (1997): s

18 under minst en timme så att respondenten får gott om tid på sig att svara på våra frågor. Vår önskan är även att det skall ges möjlighet att komplettera med ytterligare frågor via telefon eller e-post om det skulle behövas. Intervjuer kommer att genomföras med personer inom tre olika yrkesgrenar, redovisade nedan. Samma frågor ställs till respondenterna inom samma yrke för att svaren enklast skall kunna analyseras. Efter genomförd intervju sammanställer frågeställarna svaren samt gör nödvändiga kompletteringar. I de olika yrkesgrenarna har vi valt följande respondenter: Företagsmäklare Lars Jonsson, Finansiering/Affärsutveckling, ALMI Företagspartner Anders Kårfeldt, VD, Nexxt Företagsförmedling Anders Nilsson, Företagsmäklare, Lars Weibull AB Roland Nordström, Företagsmäklare, Länia Företagsförmedling Företagsmäklare är i mycket stor utsträckning närvarande vid köp och försäljningar av små, onoterade bolag. Därför ser vi det som självklart att intervjua nyckelpersoner på de största aktörerna inom denna bransch. Samtliga fyra mäklare är aktiva i Skåneregionen och intervjuerna företogs på vart och ett av mäklarnas kontor. En företagsmäklare kan liknas vid en fastighetsmäklare då företagsmäklaren likt fastighetsmäklaren värderar, utannonserar och besiktigar objekt till salu. Företagsmäklaren hjälper även den som är intresserad av att förvärva ett bolag i sökandet efter intressanta objekt. Målet med dessa intervjuer är att skapa en grundläggande förståelse för hur förvärvsprocessen ser ut ur ett icke-akademiskt perspektiv. Det frågeformulär vi har använt finns redovisat i appendix 1. Private equity-bolag Henrik Joelsson, Investment Manager, Ratos Håkan Nelson, VD, Malmöhus Invest Peter Svensson, VD, Midway Holding De PEB vi valt att inhämta information från har stor erfarenhet inom området förvärv av mindre onoterade bolag. Deras vardagliga verksamhet går ut på att värdera och analysera bolag för att sedan bedöma huruvida de är intressanta förvärvsobjekt eller inte. Såväl Ratos som Midways och Malmöhus Invests verksamhet är alltså nära besläktad med ämnet för 18

19 denna uppsats och vi bedömer därför att deras medverkan är relevant. Nackdelen med de valda bolagen är att arbetsbördan hos bolagens medarbetare just nu är ansenlig samt att Ratos inte har något lokalkontor i Skåne. Detta medför att den enda möjligheten att komma i kontakt med bolagen är via intervjuer per telefon. Det frågeformulär vi har använt finns redovisat i appendix 2. Revisionsbyråer Fredrik Axlér, Assistant Manager, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Corporate Finance Carl Grefberg, Head of Valuation and Financing, KPMG Corporate Finance Marcus Pramgård, f.d. Manager, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Corporate Finance Liksom PEB har de stora revisionsbyråerna avdelningar verksamma inom corporate financeområdet. De värderar bolag inför uppköp och försäljningar och har till skillnad från PEB en löpande kontakt med mindre bolag för vilka de utför tjänster inom revision och redovisning. Detta leder i sin tur till att revisionsbolagen lär känna företagen på marknaden vilket kan medföra att även corporate finance-uppdrag erhålls. Då ÖPwC och KPMG är dominerande revisionsbolag med väl utbyggda corporate finance-avdelningar bör de kunna bidra med information gällande förvärvsprocessen som kan vara av vikt för denna uppsats. Intervjuerna kommer att genomföras personligen samt via telefon. Kompletterande frågor via e-post kommer användas då arbetsbördan är hög även på denna typ av bolag. Det frågeformulär vi har använt finns redovisat i appendix Fallstudie Efter genomförandet av intervjuerna kommer vi att ta oss an ett praktiskt fall i form av det uppdrag vi har fått från Solentro. Vi ämnar då vara pålästa på de teoretiska förutsättningarna samt ha en grundläggande förståelse för förvärvsmarknaden och dess egenskaper. Vi avser att närmare undersöka både det förvärvande bolaget och målföretaget ur ett strategiskt perspektiv. Därefter tittar vi närmare på de finansiella förutsättningar som krävs för att bedöma huruvida ett förvärv är genomförbart och lönsamt. 19

20 Tore är het 2.7 Sekundära källor Främst statistik men även annan typ av information kommer vi att hämta från sekundära källor. De sekundära källorna ger information som inhämtats från tidigare publicerat material och syftar till att exempelvis skapa en bakgrund, alternativt ligga till grund för vidare analys. 17 Tidigare tryckt material utgör en viktig del av vår uppsats då den kan stödja de fakta vi presenterar. För att få tillgång till information från icke-akademiska källor ämnar vi att använda oss av artiklar från tidningar som Financial Times och Dagens Industri, båda respekterade och etablerade tidskrifter med hög trovärdighet. För att illustrera historiska förändringar använder vi oss av statistik och undersökningar utförda av SCB och Svenska Riskkapitalföreningen. Detta ger oss tillgång till stora mängder data av hög kvalitet inom relevanta områden. 2.8 Bedömning av framtagen information Den information vi fått fram genom våra intervjuer kan inte godtas okritiskt. Vi måste t.ex. ställa oss frågan om respondenternas svar hade blivit desamma om någon annan ställt frågorna. 18 Det handlar om reliabilitet, vilket innebär ett mått på en undersöknings pålitlighet. Detta mått används främst vid kvantitativa undersökningar. Då vår uppsats saknar sådana granskningar är vi relativt säkra på att vi har en hög reliabilitet. Generellt kan sägas att kvalitativa undersökningar är svåra att replikera då de uppmuntrar respondenten att fritt resonera kring ett givet ämne. Dagsformen hos respondenten kan dock vara mycket avgörande för undersökningens resultat Rienecker & Jörgensen (2004), s Bryman & Bell (2005), s Ibid 20

21 Våra undersökningar bör också vara replikerbara. Om någon annan skulle vilja genomföra en liknande undersökning måste det finnas ett överensstämmande underlag 20. Att garantera detta är dock inte möjligt då vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter kan komma att lämna avvikande uppgifter vid andra intervjuer, detta ligger utom vår kontroll. Vi kommer således att vara mycket detaljrika i våra förklaringar av tillvägagångssätt så att det enkelt skall gå att förstå hur vi har resonerat och tänkt kring de intervjuer vi genomfört. Slutligen är det viktigt att de resultat som genereras från en undersökning är sammanhängande. Så kallad extern validitet syftar till att belysa hur själva urvalet görs när personer väljs ut för att delta vid undersökningar. 21 Det är viktigt att det finns en tanke bakom varje val som görs. För att bibehålla den externa validiteten i våra undersökningar har vi hela tiden strävat efter att involvera personer med expertkompetens inom området av intresse. Respondenten bör på daglig basis vara involverad i arbetsuppgifter som rör vår frågeställning för att den information vi erhåller skall vara tillförlitlig. 2.9 Källkritik Vi har under arbetet med denna uppsats använt oss av en rad olika källor, såväl tryckta som elektroniska och muntliga. En viss del av informationen har enbart funnits tillgänglig i äldre källor men med reservation för eventuella fel på grund av dess ålder har vi ansett att dessa varit relevanta för uppsatsen. Källornas objektivitet kan i enstaka fall ifrågasättas vilket vi har försökt redovisa på ett tydligt sätt i uppsatsen. En stor mängd information har vi fått genom intervjuer och trovärdigheten på denna bedömer vi som relativt hög då vi valt att intervjua välrenommerade respondenter. Dock riktar vi kritik mot att de VD:ar vi intervjuat, kanske inte besitter den sakkunskap gällande den finansiella värderingen som skulle vara önskvärd, men de har trots allt en mycket god insikt i företagets olika delar. Eftersom våra respondenter representerar företag som konkurrerar på marknaden finns det också en chans att informationen de ger ut är något förenklad eftersom de inte vill ge ut alltför 20 Bryman & Bell, s Bryman & Bell, s

22 detaljerad information som kan utnyttjas av konkurrenter. Vidare kan tillförlitligheten ifrågasättas då vi till stor del förlitar oss på enbart en källa i ett par av värderingsavsnitten. Kritik kan även riktas mot användandet av tidigare uppsatser som källor. Trovärdigheten kan ifrågasättas då vi ej kan bekräfta korrektheten i den information som förmedlas i dessa uppsatser. Detta problem är även närvarande vid användandet av källor på Internet. Trovärdigheten på den information vi hämtat från hemsidor kan ifrågasättas då den löper risk att vara inkorrekt. Exempel på detta är den information som är hämtad från Svenska Riskkapitalföreningens hemsida. Denna organisation är en uttalad lobbyorganisation för riskkapitalbranschen, vilket gör att objektiviteten av den information som de tillhandahåller kan ifrågasättas. 22

23 3 Praktisk referensram I detta kapitel avser vi att skapa övergripande bild av den svenska private equity-marknaden. Vi kommer att behandla marknadens historiska utveckling och dess nutida situation samt även diskutera private equity-bolagens inverkan på samhällsekonomin och den kritik som har riktats mot branschen. 3.1 Historisk överblick I USA kom den moderna riskkapitalismen igång efter andra världskriget. Detta berodde till stor del på att alla de idéer och uppfinningar som framkom under kriget behövde finansiering för att vidareutvecklas. George Doroit brukar benämnas som riskkapitalets fader och grundade företaget American Research and Development Corporation Han undervisade under 1950-talet om riskkapitalets betydelse. Under detta decennium uppmuntrades även entreprenörskap och innovation av de amerikanska myndigheterna genom att subventionerade lån erbjöds till nystartade företag. Under 1960-talet fortsatte riskkapitalismen att växa för att sedan helt falla ihop 1975 på grund av en lagändring som förbjöd pensionsfonder att placera i riskkapitalbolag avskaffades regeln och ett flertal riskkapitalbolag växte fram. Exempel på lyckade buyouts genomförda av olika PEB är förvärven av Federal Express och Apple Computers. 22 I Sverige dröjde det ända till 1970-talet innan PE-investeringar gjordes i organiserad form. Tidigare hade endast privatpersoner satsat kapital i onoterade företag varav Gustaf de Laval, William Olsson och Ernst Thiel var några av de mest framgångsrika. I början på 1980-talet fick riskkapitalismen ett rejält uppsving då omkring 30 nya PEB bildades till följd av en stark konjunktur och ett gynnsamt börsklimat. I slutet av detta årtionde minskade dock investeringarna för att istället koncentreras på fastighets- och räntemarknaden ( ): Nothing ventured, nothing gained - En historia om riskkapitalism 23 Ibid 23

24 Under 1990-talet växte PE-marknaden återigen och periodens handel med aktier på denna börsens baksida beräknas ha uppgått till mellan miljoner kr årligen. PEbolagens portföljutveckling har visat sig vara ytterst lönsam under den senare delen av talet fram till idag. Mellan åren 1999 och 2004 hade PE-bolagens portföljbolag en årlig genomsnittlig omsättningstillväxt på 21 %, medan bolagen på den dåvarande A-listan endast ökade sin omsättning med 7 % per år. Detta åskådliggörs i diagrammet nedan. Årlig genomsnittlig tillväxt , Riskkapitalbolagens portföljbolag Anställda Omsättning Bolag på A-listan Diagram 3.1 Den svenska Private Equity-marknaden 24 Ett av de mest framgångsrika PE-bolagen är Ratos som 1999 ändrade strategi från att köpa börsnoterade företag till att köpa onoterade företag. 25 Sedan denna förändring ägde rum har Ratos-aktien stigit med omkring 800 %. Ett annat exempel som påvisar lönsamheten under denna period är Midway Holding, ett Malmöbaserat konglomerat, som också investerar i onoterade företag. Aktien har stigit med nästan 450 % sedan

25 3.2 Företagsstatistik En grundläggande förutsättning för att investeringar i små, onoterade företag ska vara möjliga är naturligtvis att det finns gott om sådana företag. Nedan presenterar vi en tabell över antal företag i Sverige, sorterade efter storleksklasser. Antal företag 2006 Uppdelade efter storleksklasser Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Andel av företagen Antal anställda Enmansföretag: ,0 % 0 Små: ,8 % ,7 % Medelstora: ,5 % ,7 % Summa små och medelstora företag: ,8 % Storföretag: ,2 % Summa alla företag: ,0 % Tabell 3.1: Antal företag uppdelade efter storleksklasser, exklusive företag inom jordbrukssektorn, skogsbruk, jakt och fiske. Företag där SCB ej kunnat fastställa bransch ingår heller inte i denna uppdelning. 27 Som framgår av tabellen är endast 0,2 % av alla svenska företag stora, dvs. de har mer än 200 anställda. Således utgör små och medelstora företag 99,8 % av det totala antalet företag. Det bör också tilläggas att endast 1 % av alla företag har mer än 50 anställda. Denna sammanställning visar att andelen småföretag är väldigt stor i Sverige. Dessutom är endast en bråkdel av dessa företag börsnoterade. 27 Ekonomifakta.se (uppgifter från SCB:s företagsregister) 25

26 3.3 PE-bolagens inverkan på samhällsekonomin PE-bolag är villiga att ta sig an de finansiella risker som traditionella ägare inte är beredda att ta. Av denna anledning hade ett stort antal företag inte haft möjlighet att vidareutvecklas eller ens startas upp om det inte varit för PE-aktörerna. Utöver riskfinansiering bidrar dessa aktörer till företags utveckling på flera olika sätt. I en undersökning av EVCA (European Venture Capital Association) och Cooper & Lybrand Corporate Finance konstateras att de förutom riskkapital bidrar med följande: 28 Finansiell rådgivning Strategisk planering Idéer Kontakter för marknadsinformation Rekryteringsfrågor Marknadsföringsstrategier Undersökningen hävdar även att PE-marknaden har en positiv inverkan på samhällsekonomin. De bolag som drivs av ett PEB eller får hjälp av ett sådant, kännetecknas av följande egenskaper: de växer fortare de skapar fler arbetstillfällen de investerar kraftigt i F&U de etablerar sig internationellt. Det är emellertid svårt att mäta i vilken utsträckning PE-marknaden inverkar på samhällsekonomin, men att den gör det, råder det inget tvivel om Nyman (2002), s Ibid 26

27 3.4 Framtidutsikter Vi kan konstatera att de senaste åren har varit väldigt lönsamma för PEB. Frågan är då om toppen är nådd för PE-marknaden eller om det finns utrymme för ytterligare tillväxt. Statistik, prognoser och uttalanden från personer inom PE-branschen talar för det sistnämnda. Enligt Dag Ditter, tidigare ansvarig på Näringsdepartementet för de statliga bolagen, skapar den planerade utförsäljningen av dessa bolag nya möjligheter på den svenska PE-marknaden. Han menar att det är bättre för alla parter att sälja företagen till riskkapitalister istället för att börsnotera dem. 30 Även Björn Savén, vd för Industri Kapital spår en ljus framtid i och med regeringens planerade utförsäljning. Han nämner Posten, Svenska Spel och Apoteket som heta objekt för uppköp av PEB Kritik Hittills har vi belyst de möjligheter och den ljusa framtid som många anser ligga framför PEbranschen. Det bör påpekas att de uttalanden som vi refererat till i detta kapitel är gjorda av representanter för olika PEB. Dessa personer kan ha en något för optimistisk syn på den marknad de agerar i. Det finns även skeptiker och de som tror att PE-branschen påverkar samhället negativt. I rapporten Hedge-funds and Private Equity A Critical Analysis anser EU-parlamentets socialistgrupp att det bör införas hårdare krav på PEB. De menar att dessa kortsiktiga placeringar har negativ inverkan på Europas finansiella marknader och att långsiktiga placeringar därför bör premieras. Detta skulle minska riskkapitalisternas utrymme för att genomföra lönsamma företagsförvärv och framtiden skulle inte längre se lika positiv ut för svenska PEB ( ): Aktuella trender inom private equity 31 Ibid 32 Affärsvärlden. ( ): Krav i Bryssel på hårdare tag mot private equity 27

28 4 Teori Vi kommer i detta kapitel att redogöra för vårt val av teoretisk bakgrund. Fokus kommer att ligga på att grundligt förklara de olika delar av förvärvsprocessens inledande fas, samt de olika teoriernas relevans för detta arbete. Vi presenterar även de modeller som kommer att användas i empirikapitlet. Ett företagsförvärv är ofta en lång tidskrävande process bestående av en mängd olika moment. Hela processen fram till ägarskiftet kan ta allt från 3-4 månader till 3-4 år. 33 I litteraturen finns flera olika modeller som beskriver förvärvsprocessen. Innehållet i dessa är dock generellt det samma oavsett författare med den skillnaden att processen är strukturerad på olika sätt. En internationellt känd modell är konsultföretaget Watson Wyatts: Deal flow model 34, vilken är indelad i fem steg som ska underlätta arbetet vid ett förvärv. Dessa är: formulera, lokalisera, undersöka, förhandla och integrera. Vi har, som tidigare diskuterats, valt att använda Sevenius (2003) transaktionsprocessmodell. Även denna är nedbruten i flera steg: strategisk analys, sökning, företagsvärdering, företagsbesiktning, strukturering, avtalsbildning och integrering. 35 Dessa avviker som synes från Watson Wyatts modell men kontentan av de båda är densamma. Detta är inte några linjära modeller som måste följas systematiskt, utan ska huvudsakligen ligga till grund för att underlätta arbetsprocessen. De olika faserna och momenten överlappar varandra och helheten kan istället ses som en dynamisk modell. Vi kommer nedan att redogöra för de tre första delarna av Sevenius (2003) transaktionsprocess, den så kallade strategifasen. 33 Johansson & Hult (2002), s Sevenius (2003), s

29 4.1 Strategisk analys Teori 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Intervjuer 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Empiri Fallstudie 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Analys 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Första steget i strategifasen är den strategiska analysen som syftar till att analysera vilka långsiktiga målsättningar, motiv, behov och alternativ köparen har. The basic objective of making acquisitions is identical to any other investment associated with company s overall strategy, namely to add value. 36 Detta uttalande av Alfred Rappaport belyser den grundläggande orsaken till att företagsförvärv sker. Att öka värdet och tillväxten av det befintliga företaget är alltså det primära målet vid ett förvärv. En mer nyanserad bild av företags vanligaste motiv för förvärv visas i Cooper & Lybrands undersökning från Enligt denna är det vanligaste motivet ökade marknadsandelar, följt av tillgång till försäljnings- och distributionsnät, kostnadsbesparingar, ny teknologi samt nya produktionsanläggningar. 37 Detta är långt ifrån alla motiv och i Sevenius (2003) modell nedan åskådliggörs en mer utförlig indelning av alla olika alternativ. RÖRELSEMOTIV Marknadsandelar Geografisk expansion Marknadskanaler Arbetskraft Distribution Affärsmetoder Rättigheter Råvaror Produktionsanläggningar Expertis Nyckelkomponenter Skalfördelar Kostnadsreducering ÄGARMOTIV Diversifiering Skattefördelar Konkurrensbegränsning Börsnotering LEDNINGSMOTIV Finansiella resurser Stabilisering Branschförändring Personliga fördelar Figur 4.1 Motiv till företagsförvärv Arnold (2001), s Sevenius (2003), s Sevenius (2003), s

30 Den primära frågan en företagsledning bör ställa sig inför ett uppköp är huruvida bolagets målsättningar kommer att uppnås genom ett förvärv. En del företagsledningar glömmer bort denna fråga och lockas till förvärvsprocessen så fort tillfälle ges. Risken finns att ledningen blir överoptimistisk och bara ser till möjligheterna, inte till riskerna. Att identifiera de verkliga motiven bakom ett uppköp är således av stor vikt för att bekräfta att det förvärvande bolaget går in i förvärvsprocessen på rätt grunder SWOT-analys En av de mest erkända modellerna för strategisk analys av såväl förvärvsobjekt som förvärvande företag är SWOT-analysen. 40 Syftet med denna är att identifiera företagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Användaren väger sedan företagets negativa sidor mot dess positiva. Om användaren kan identifiera svaga eller känsliga delar av företaget blir nästa steg att hitta ett målföretag som kan fylla luckorna. En nackdel med modellen är dock att den är oföränderlig och inte visar utvecklingen av faktorerna över tiden. Eventuella dynamiska samband kan även de lätt förbises vid en övernitisk användning av SWOTanalysen. 41 SWOT Positivt Negativt Företaget Styrkor Svagheter Omvärlden Möjligheter Hot Figur 4.2 SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) 42 SWOT-modellen kommer i den första fasen av vårt arbete att tillämpas på det förvärvande företaget för att identifiera dess förutsättningar. 39 Arnold (2001), s Sevenius (2003), s Sevenius (2003), s Sevenius (2003), s

31 4.2 Sökning Teori 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Intervjuer 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Empiri Fallstudie 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Analys 1. Strategisk analys 2. Sökning 3. Finansiell värdering Efter att den strategiska analysen har använts för att lokalisera styrkor och svagheter i det förvärvande företaget gäller det att sätta upp ett antal olika sökkriterier för målföretaget, både kvalitativa och kvantitativa. De kvalitativa kriterierna gäller t.ex. affärsprofil, bransch, kundkrets, tillgångar, geografisk utbredning, företagsledning, ägande etc. Olika nyckeltal, omsättning, förvärvsutrymme, lönsamhetsmått och avkastningskrav är exempel på kvantitativa, eller finansiella, kriterier. Det slutgiltiga valet av kriterier beror på de motiv som ligger bakom förvärvet; ägar-, lednings- eller rörelsemotiv. Nästa steg blir att söka information om företag, främst i offentliga informationskällor, och göra en omvärldsanalys. Informationen kan införskaffas genom årsredovisningar, olika typer av register, personliga nätverk och andra informationskällor. 43 De ovan nämnda kriterierna kan även vidarebefordras till företagsmäklare och andra aktörer som sköter denna typ av transaktionsförfrågningar mot ett visst arvode. Sevenius (2003) menar att detta stadium kan ses som toppen på isberget eftersom bara de ytliga delarna av företaget är synliga. 44 Det kan råda en viss osäkerhet då det kan vara svårt att få fram all önskad information och företaget tvingas följa flera spår samtidigt. Vidare ska en omvärldsanalys fånga upp information som berör målföretagens verksamhet. Återigen används ofta en SWOT-analys, men nu med fokus på målföretagen och dess marknader. Vi har även valt att använda oss av modellen Porters fem konkurrenskrafter (se nedan) för att skapa en bild av branschen. Detta är en modell som kan användas redan i den strategiska analysen men eftersom vi då inte identifierat vilken bransch målföretaget befinner sig i passar den bättre i denna del. I det sista steget av sökningsprocessen jämförs det egna företagets profil med lämpliga uppköpskandidater som därefter rangordnas utifrån hur väl deras profiler fyller de uppställda kriterierna. Ägarna behöver därefter kontaktas för att få fram ytterligare information som kan besvara oklarheter. Är företaget till salu och är ett förvärv möjligt? Finns det några viktiga nyckelpersoner eller ägare i företaget? Har företaget skönmålats? Efter hand sorteras fler och 43 Wiersema (2004), s Sevenius (2003), s

32 fler företag bort och analysen blir mer djupgående. Slutligen har det företag som bäst överensstämmer med förvärvskriterierna identifierats och vi går då vidare med den finansiella värderingen Porters fem konkurrenskrafter Informationen i detta avsnitt är hämtad från Michael Porters (1998) Competitive Strategy Techniques for Analyzing Industries and Competitors om inte annat anges. För att ett företag ska kunna konkurrera effektivt måste det ha en klar bild av branschens struktur och omgivning. Enligt Porters affärsstrategimodell finns det fem grundläggande krafter som tillsammans driver konkurrensen på en marknad. Dessa konkurrenskrafter måste identifieras och analyseras då de påverkar företagets konkurrensstrategi. Företagets strategi kan se ut på en rad olika sätt men målet är att skapa konkurrensfördelar. För att uppnå den position där bolaget bäst kan försvara sig mot konkurrenskrafterna eller utnyttja dem till sin fördel, är tillskansandet av konkurrensfördelar av största vikt. Därför måste en analys av omgivningen och konkurrenterna göras innan strategin kan fastställas. Enligt Porter beror konkurrensläget i en bransch på fem primära konkurrenskrafter: nyetableringshot, rivalitet mellan existerande företag, substitutionshot samt kunders respektive leverantörers förhandlingsstyrka. Porters modell kan även användas i förvärvssammanhang för ett förstå vilka konkurrenskrafter ett företag utsätts för och vilka möjligheter det finns inom branschen. 46 Modellen utgör därför en viktig del i vår sökning och används för att komplettera SWOT-analysen. 45 Se vidare 4.3 Finansiell värdering 46 Sevenius (2003), s