Till resultatutjämningsreserven RUR avsätts kr. Totalt avsatt uppgår då till kr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till resultatutjämningsreserven RUR avsätts 44 787 103 kr. Totalt avsatt uppgår då till 201 391 522 kr."

Transkript

1 E1 BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning 2013 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Verksamheterna under 2013 i Borås Stadshus AB, Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB, Industribyggnader i Borås 2 AB, BoråsBorås TME AB, Borås Stad Textile Fashion Center AB, AB Bostäder i Borås, Fristadbostäder AB, AB Sandhultsbostäder, AB Toarpshus, Viskaforshem AB, Borås Lokaltrafik AB samt Inkubatorn AB bedöms ha varit förenliga med de fastställda kommunala ändamålen och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Ur resultatet på kr öronmärks kr, avseende ej förbrukade medel under 2013, till engångskostnader under Kostnaderna kommer att avräknas balanskravsutredningen för Till resultatutjämningsreserven RUR avsätts kr. Totalt avsatt uppgår då till kr. Ackumulerade resultat i driftredovisningen på sammanlagt kr överförs från tidigare år till 2014 enligt Kommunstyrelsens förslag under avsnittet DRIFTREDOVISNING För verksamhetsåret 2013 godkänns driftbidrag till Borås Stad Textile Fashion Center AB på kronor samt till Inkubatorn i Borås AB på kronor. I övrigt godkänns Årsredovisning 2013 för Borås Stad. Årsredovisningarna för Borås Stadshus AB, Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB, Industribyggnader i Borås 2 AB, BoråsBorås TME AB, Borås Stad Textile Fashion Center AB, AB Bostäder i Borås, Fristadbostäder AB, AB Sandhultsbostäder, AB Toarpshus, Viskaforshem AB, Borås Lokaltrafik AB samt Inkubatorn AB läggs till handlingarna

2 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS , 2014/KS0213, 0214, 0215, 0216, 0217, 0218, 0219, 0220, 0221, 0222, 0223, 0224, 0225, 0226, Programområde: 1 Handläggare: Christer Johansson, tfn , Roger Cardell, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

3 Borås Stad Årsredovisning 2013

4 Årsredvisning Borås Stad 2013 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

5 Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens syfte och mål 4 Förvaltningsberättelse 6 Sammanställd redovisning 67 Nämndernas resultat och verksamhet 86 Företagens resultat och verksamhet 110 Välfärdsbokslut 126 Miljöarbetet i Borås 129 Förslag till beslut 132 Inkomst- och utgiftsgrafik 151 Särskilda bilagor Nämndernas och företagens årsredovisningar Kommunrevisionens årsrapport

6 Tio år i sammandrag RESULTATRÄKNING Nettokostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT NETTOINVESTERINGAR BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA mnkr Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA FINANSIELLA NYCKELTAL STORLEKSUTVECKLING Bruttokostnader förändring % 3,0 2,8 5,6 4,7 6,0 1,3 4,5 1,3-0,5 4,3 Balansomslutning förändring % 1,5 8,1 6,3 10,5 7,1 9,2 2,1 0,0 6,0 3,1 BETALNINGSFÖRMÅGA Rörelsekapital Kassalikviditet % 55,7 87,8 107,1 131,8 169,4 164,0 181,4 254,4 243,5 223,3 SOLIDITET Soliditet % 76,5 74,6 74,6 71,4 68,5 63,3 63,5 65,5 67,3 68,5 RESULTAT Räntabilitet RT % 4,0 4,4 3,7 2,8 3,0 1,8 2,3 3,1 5,6 5,4 Resultatmarginal % 3,1 3,6 3,0 2,4 2,7 1,7 2,1 2,9 5,5 5,2 Skatteintäktsutveckling % 2,6 5,4 6,1 6,1 5,2 2,3 4,7 3,2-0,1 3,3 Nettokostnadsutveckling % 2,2 4,9 7,0 8,3 6,4 1,9 4,1 3,6-3,3 3,1 Nettokostnader i % av skatteintäkterna 97,0 96,6 97,5 99,5 100,6 100,2 99,6 100,0 96,8 96,6 EFFEKTIVITET Kapitalets omsättningshastighet 1,27 1,21 1,20 1,14 1,13 1,05 1,07 1,09 1,02 1,03 ÖVRIGT Folkmängd 31/12.resp år Skattesats % 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,06 21,06 2

7 Årsredovisning 2013 Kommunstyrelsens ordförande Ett mycket händelserikt år Inledningsvis kan vi konstatera att det varit ett mycket händelserikt år för Borås. Med Årsredovisningen vill vi ge övergripande information om den verksamhet som bedrivits under det gångna året. Allt går inte att få med i en inledande text till en årsredovisning och det är svårt att avgöra vad som skall tas med och vad som hamnar utanför. Ändå finns det vissa saker som måste nämnas. Jag tänker i första hand på det fantastiska engagemang som alla som arbetar i Borås visar, inte minst blir det tydligt under kärva tider. Det är imponerande. Därför vill jag rikta ett extra stort tack till Er. Det är tack vare Er vi kan erbjuda en bra välfärd även när resurserna känns knappa. Det är ni som gör att Borås Stad kan ha den starka framtidstro vi har. Något om ekonomi skall också sägas. Bäst sammanfattas det för Borås Stads del med konstaterandet att vi ligger väl i nivå med den finansiella målsättningen för en långsiktigt stabil ekonomi. Det innebär stabilitet och att vi med tillförsikt kan blicka framåt. Glädjande är att Borås fortsätter att vara attraktivt för människor och företag. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv och när lille Arvid föddes dagen före julafton i fjol passerade vi invånare. Textile Fashion Center med sitt strategiska läge knyts samman med Högskolan i en viktig framtidssatsning som här sett sin början. Befintlig och planerad utveckling har väckt uppmärksammats och gillande långt utanför Borås gränser. Dess betydelse och det intresse det skapat är viktigt och av mycket stor betydelse inte bara för Borås utan för tillväxt och utveckling i hela regionen. Vi kan idag med tillfredsställelse se det första centrala höghuset i Borås resa sig mot Borås himlen. Just förtätning av central bebyggelse och stadskärnor har visat sig vara en framgångsfaktor. Några andra exempel; andra plats på Humanas tillgänglighetsbarometer, IPLA:s Global Forum, en FN konferens som tack vare Waste Recoverys framgångsrika arbete förlagts till Textile Fashion Center, bästa breddidrottskommun, lekplatsen i Stadsparken som barnen varit med och röstat fram invigdes under hösten m m. Arbetet under året för att lyckas och bli ännu bättre innebär bl a högre yrkesstatus för lärarna och en förändring av rektorsorganisationen. Målsättningen är att alla skall lyckas och vara behöriga till någon gymnasielinje. Inom äldreomsorgen är det de äldres behov som ska styra. Under året har Borås Stad avvecklat den förenklade biståndsbedömningen. Verklig valfrihet handlar om att möta kompetent personal, få träffa samma personal och få delta i beslut och därmed ges inflytande över innehållet av vad som skall och när det skall utföras. Så skapar vi trygghet och säkerställer att alla får den hjälp de behöver. Ett stort tack till alla Er som har gjort Borås framgång möjlig. Det är Ni som har störst anledning att känna stolthet. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen 3

8 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisning 2013 Årsredovisningens syfte och mål» Årsredovisningen är ett analyserande, politiskt beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag ökar kraven att fullmäktige måste få information om hur nämnderna följt fullmäktiges uppdrag för verksamheten. Redovisningen ska också ge en bild av kommunens finansiella ställning och vara en grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar. Politiskt beslutsunderlag En årsredovisning kan se ut på olika sätt avseende innehåll, utformning m m. Avgörande är vilket syfte årsredovisningen har. Detta beror i sin tur bl a på vem som redovisar och vem man redovisar för, dvs vem som är redovisningsskyldig respektive redovisningsmottagare. I vissa fall handlar det om att ge korrekt och rättvisande redovisningsinformation om den ekonomiska ställningen och utvecklingen, i andra fall kan årsredovisningen vara ett informationsinstrument med syftet att förmedla en viss bild över kommunens organisation och verksamhet. Såsom framgår nedan väljer Kommunstyrelsen att hålla kvar årsredovisningsdokumentet som ett politiskt beslutsunderlag. Det hindrar inte att vissa förändringar görs för att göra dokumentet lättillgängligare samt analysen mer intressant för andra målgrupper. Huvudperspektivet i årsredovisningen behålls där dokumentet i första hand utgör ett analyserande beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Årsredovisningen skall tillsammans med nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser ligga till grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning, ge fullmäktige en rättvisande bild över kommunens samlade finansiella ställning och utveckling, ligga till grund för Kommunfullmäktiges beslut om hur nämndernas resultat skall regleras och successivt utvecklas för att kunna ge information till en vidare målgrupp. Utgångspunkten är att respektive nämnd är redovisningsskyldig inför fullmäktige. Det är därför nämnderna som har huvudansvaret för att årsredovisningen till sitt innehåll motsvarar ovanstående krav. Nämndernas egna årsredovisningar med kommentarer och analyser förelägges Kommunfullmäktige som särskilda bilagor. Årsredovisningen är i sin analys också framåtsyftande. Den ekonomiska utvecklingen gör sällan halt vid årsskiftet varför redovisningen av året som gått tillsammans med de första skatteprognoserna för det nya året kan ge värdefullt underlag för nya slutsatser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag på nämndnivå, med stor frihet för nämnderna att själva avgöra hur resurserna skall användas, ökar kraven på kontroll i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetens resultat med avseende på måluppfyllelse, resursanvändning, prestationer och effekter. Detta innebär att Kommunfullmäktige av årsredovisningen måste kunna få information om hur nämnderna följt Kommunfullmäktiges riktlinjer för verksamheten, om de mål som fastställts i budgeten uppnåtts och hur effektivt anvisade resurser använts. Detta tillbakablickande syfte ställer krav på nämndvisa avstämningar mot budget såväl vad gäller ekonomiska mått i form av kostnader och intäkter m m som prestationer. 4

9 Årsredovisning 2013 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningen skall också ge Kommunfullmäktige underlag för planering och utveckling av verksamheten. Detta framåtsyftande motiv ställer bl a krav på att det i verksamhetsanalyserna redovisas problem och utvecklingstendenser, som bl a kan beaktas i kommande budgetarbete. Samlad bild Årsredovisningen har ett viktigt syfte i att ge Kommunfullmäktige en så rättvisande bild som möjligt över kommunens finansiella ställning och utveckling. Med kommunen menas i detta sammanhang inte bara den verksamhet som drivs under s k offentligrättsliga former. Även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller handelsbolag skall ingå i redovisningen. Motivet bakom kravet på en s k sammanställd redovisning är att en stor del av verksamheten i landets kommuner idag drivs under s k privaträttsliga former och att bilden av kommunens ekonomiska ställning därmed påverkas av om de kommunala företagen tas med eller inte. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet, för vilken Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret, såväl ekonomiskt som politiskt. De förtroendevalda måste därför ges möjlighet att göra en samlad bedömning av kommunens totala ekonomiska engagemang. Utveckling För att årsredovisningen också skall kunna bli en tillgång för en vidare målgrupp kommer dokumentet successivt att utvecklas. Förutom en tydligare struktur så eftersträvas analys och ökad tillgänglighet. Ett mål i kommande årsredovisningar blir att utveckla beskrivningen av kvalitet. Inte minst är det externa perspektivet viktigt dvs hur medborgaren upplever verksamheten. Medborgarperspektivet stärks också av den utveckling av verksamhetsmål som lagstiftningen numera ställer och där Borås Stad fr o m budget 2008 redovisar måluppfyllelse. Verksamhetsmålen innebär ett arbete med att kunna beskriva och koppla ekonomi, verksamhet och kvalitet, mycket med utgångspunkt från medborgarna och brukarna. En annan uppgift blir att utifrån de visioner och mål som beskrivs i VISION 2025 följa verksamhetens utveckling via nya s k målområdesanslyser. Ackumulerat resultat Vid behandling av årsredovisningen skall Kommunfullmäktige också besluta om hur nämndernas resultat för det gångna året skall regleras. Enligt kommunens regler för budget- och verksamhetsuppföljning skall nämndernas resultat, såväl positiva som negativa, balanseras över till nästkommande år. Nämnderna redovisar i samband med nämndbudgeten: i januari hur de planerar använda sina ackumulerade resultat, under förutsättning att kommunfullmäktige fastställer dem i årsredovisningen. Hur de ackumulerade resultaten behandlas kan anpassas efter konjunkturläge och grundbudgetens styrka och säkerhet. 5

10 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Året i sammandrag... 7 Omvärldsanalys Medborgar och brukarperspektiv Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Koncernen Internbanken

11 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Året i sammandrag» För att få bra förutsättningar för en stabil verksamhet så har Borås Stad under senare år godtagit något låga resultat i budgetlägena. Dispositioner av reserver har planerats beroende på att skatteutfallet prognostiserats för en lågkonjunktur. Att resultatet för 2013 blev hela 189 mnkr beror, liksom för 2012, på stora återbetalningar från AFA-försäkringen, 90 mnkr för Samtidigt har skatteutfallet, trots lågkonjunkturen, blivit något bättre än förväntat. Det höga resultatet har också gjorts möjligt genom att nämnderna visat en relativt stor budgetföljsamhet, -35 mnkr inklusive godkända ianspråktagande av ackumulerade resultat är acceptabelt. Plattform för bra verksamhet Borås Stad bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom 17 olika nämnder samt ett revisorskollegium och där sammanlagt ca 6,1 mdkr omsätts. I bolagsform bedrivs verksamhet genom 18 olika företag som tillsammans omsätter ca 2,1 mdkr. Borås Stad som koncern omsätter således ca 8,2 mdkr per år. Borås Stad har sedan millennieskiftet kunnat bygga upp en stark ekonomisk plattform. Detta har gynnat verksamheten under perioden och kommer framgent att medverka till att kunna nå målet med en planerad och stabil verksamhet. Liksom andra kommuner har vi drabbats av konjunktursvackor men det som sticker ut för Borås del är att vi hållit tag i ekonomin, bl a genom tilltagna buffertar i budgetprocessen, samt sedan i årsredovisningen byggt upp reserver för resultatutjämning eller avsättningar. Genom dessa dispositioner har den löpande verksamheten under åren kunnat hållas på en hög nivå samtidigt som också satsningar skett på framtiden. Bra exempel på tidigare avsättningar är att vi avsatt 440 mnkr till den s k dolda pensionsskulden, i syfte att kunna behålla verksamhet när skulden skall betalas, samt att vi kunnat engagera oss i specialsatsningar. När Trafikverket inte prioriterat för Boråsarna angelägna projekt såsom byggande av Rv 27, projekt Förbifart Sjöbo samt viktiga gatu och cykelvägar så har kommunen haft kapacitet att gå in. Särskilda egna satsningar har också varit möjliga för en utbyggd ITinfrastruktur. Verksamheten i Borås Stad har fortsatt att kontrollerat utvecklas och till tidigare ekonomiska resultatutjämningsreserv på ca 156 mnkr. avsätts nu ytterligare 45 mnkr för En god ekonomi är dock inget självändamål men påverkar i högsta grad möjligheterna till verksamhet Splittrad omvärld osäkra förutsättningar Under året utvecklades den svenska ekonomin till en början relativt svagt men skrevs i senare skeden upp något. De flesta indikatorer tyder på att den internationelle konjunkturen har nått sin botten. Fortfarande brottas dock flera europeiska länder med en låg tillväxt. Till detta kommer nu läget i Ukraina som visar hur oförutsägbar utvecklingen kan vara och den ekonomiska tillväxten kopplad till denna. Som grundscenario ligger dock tills vidare fast att konjunkturen tar fart inför 2016 för att vara i balans Känslan av ett bra ekonomiskt ledarskap på alla nivåer har dock fortsatt och innebär att den kommunala verksamhe- 7

12 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 ten i Borås kunnat utvecklas. Den plattform som skapats genom ekonomisk balans och kostnadskontroll ger bra förutsättningar för att klara variationer i konjunkturen. Ett bekymmer som vi återkommer till är alltid en anpassning till rådande resurser. Utrymmet för tillväxt kan kraftigt reduceras om anpassningar till verksamhetsunderlag ej kan ske, t ex till färre elever i våra skolor. Ett axplock av verksamhet, händelser och trender som präglat 2013: Verksamheten inom förskola och fritidshem minskade eller stagnerade med 163 (192) respektive 51 (55) barn. Grundskolans elevunderlag ökade under 2013 med 20 (16) elever. Ett trendbrott skedde 2011 efter en kontinuerlig minskning sedan Antalet elever i Borås Stads gymnasieskolor uppgick till (4 103) st. Färre Boråsungdomar väljer fristående skolor och fler elever från andra kommuner söker Borås kommunala skolor. Detta gör att elevtalet i kommunens gymnasieskolor håller en relativt konstant nivå trots minskande elevkullar. Tendensen är att alltfler personer omfattas av funktionshinderverksamheten och under året hade 950 (925) brukare beslut om LSS-insatser. Kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter att minska för fjärde året i rad och uppgick till 92,4 (96,7) mnkr. Under 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja andra utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen det s k hemtjänstvaletlov. Under 2013 utfördes ( ) timmar av externa utförare vilket är en ökning med 40 %. Utredningen om förnyelse av energiverket fortgår och ett principbeslut om en lokalisering på Sobacken finns för både värmeverk och avloppsverk. Arbetet visar på att en investering i ett EMC på 3 mdkr kan bli aktuell Ett annat viktigt arbete som drivits är att tillsammans med Högskolan utveckla kv Simonsland, med Textilhögskolan och Textilmuseet, Espiraverksamheten och Market place Borås skapa en plattform för ett företagskluster tillsammans med näringslivet. Ett Textile Fashion Center har växt fram under 2013 och invigs i den kommunala delen under Årets resultat Årets resultat, före realisationsvinster blev +165 mnkr. Sammanlagt har avsättningar då gjorts i bokslutet på 16,5 mnkr. Efter tillägg för realisationsvinster på 24 mnkr blev redovisat resultat till eget kapital +189 mnkr. Utifrån en bruttokostnad på 6,1 mdkr så är nämndernas budgetföljsamhet, med en totalavvikelse på 35 mnkr godtagbar då denna även innehåller disposition av ackumulerade resultat. Skatteintäkter och statsbidrag Årets redovisade skatteintäkter blev 23 mnkr bättre än budgeterat medan statsbidrag blev 7 mnkr sämre. Sammantaget en förbättring på 16 mnkr. Finansiell ställning Borås Stad har sedan millennieskiftet ökat sitt eget kapital, från 2,2 till hela 4,0 mdkr. Därutöver har det funnits möjligheter att använda de goda årsresultaten till att också göra avsättningar för att kunna underlätta kommande år. Denna disposition, att begränsa det egna kapitalets tillväxt, för att istället genom avsättningar kunna möta kommande kostnader förändrades i bokslutet för Avsättningar för projekt som bygger på avtal med en extern part fortsätter som vanligt medan ett nytt system med en Resultatutjämningsreserv( RUR) introducerats jämte möjlighet till speciell öronmärkning av eget kapital. RUR:en uppgår i årsredovisningen 2013 till 201 mnkr. Den långsiktiga upplåningen har exklusive förmedling av lån till kommunala bolag minskat från mitten av 1990-talet från 600 mnkr till 0 mnkr Från 2005 har en egen likviditet byggts upp på 1,8 mdkr, vilket i stället inneburit att pengar kunnat lånas ut till de kommunala bolagen. För Borås del innebär det framgent en lägre risk för att stora summor avsedda för verksamhet inte behöver användas till räntekostnader. I takt med att avsatta medel för en rad investeringsprojekt nu kommer att användas så kommer den egna likviditeten att minska. Ekonomiska framgångsfaktorer Borås Stad har medvetet valt att fokusera god ekonomi som grund och plattform i kommunikationen med nämnder och förvaltningar. En utbyggd dialog om god ekonomi och dess betydelse kombinerat med instrument som dubbla månadsuppföljningar buffertar m m, har givit nämnderna instrument och signaler, för att hålla sina budgetar. 8

13 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Nämnder och förvaltningar har agerat lojalt med givna direktiv. Den vilja som finns ute i verksamheten att arbeta i en organisation med ordning, reda och god ekonomi skall inte underskattas. En slutsats är att kommunen skall fortsätta att förbättra och utveckla uppföljning och styrning genom en dialog samt ett centralt stöd. De främsta av de interna framgångsfaktorerna bygger på dessa element. Ett arbete som pågår är att utveckla kopplingen mellan ekonomi och verksamhet med hjälp av ett nytt IT-stöd. I detta system utvecklas nya och förfinade verksamhetsmål samt ett sätt att kvalitetssäkra dessa i. I arbetet med Vision 2025 har sju målområden formulerats vilka också skall följas upp och mätas i särskilda målområdesanalyser. Personalstrategiska frågor Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vi står inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. För att klara personalbehovet behöver vi årligen nyanställa ca 800 årsarbetare i konkurrens. Det handlar om att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra orsaker men även på grund av ökning av antalet invånare. Det är en stor utmaning som den offentliga arbetsgivaren står inför i hela Sverige. För Borås del innebär denna utmaning ett aktivt arbete med olika åtgärder för att klara nyrekryteringsbehoven men även för att kunna behålla redan anställd personal. Vi arbetar idag med olika insatser för att bredda rekryteringsbasen och attrahera nya grupper. Samarbetet mellan avdelningarna på Stadskansliet har intensifierats för sammanhållna strategier för att möta vision Personal och förhandling arbetar tillsammans med övriga avdelningar med ständiga förbättringar och kontinuerlig verksamhetsutveckling i syfte att Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina anställda goda arbetsvillkor. Samarbetet med informationsavdelningen har inletts för kommunikationsinsatser och marknadsföring av Borås Stad som en attraktiv arbetsgivare. Samarbetet kommer att fortsätta och fördjupas under Kompetensutveckling av chefer och arbetsledare i Borås Stad stöds och samordnas av avdelningen. Under året genomgick fyra grupper med chefer stadens ledarskapsprogram, Chef- och ledarskap i praktiken. Stadens interna chefsförsörjningsprogram, Framtidens chef, genomfördes med 12 deltagare. Under 2014 kommer nio personer att genomgå programmet. Från och med 2013 startade ett systematiskt utvecklingsprogram för chefer i Borås Stad i syfte att som en god arbetsgivare säkerställa en hög kvalitet på stadens chefer. Sedan 2009 engageras samtliga chefer i Dialogforum under två halvdagar vår och höst och i december genomförs årligen ett Chefsforum med politikermedverkan och aktuell talare. I Kommunkompassen påpekas att ledarutveckling är ett starkt kort i Borås. Avdelningen har under året arbetat med förutsättningar och förberedelser för införande av heltidsanställningar för alla. Från och med ska alla nya tillsvidareanställda erbjudas heltidsanställning och från och med alla tillsvidareanställda. För att möjliggöra för Borås Stad att uppfylla Kommunfullmäktiges beslut om heltidstjänster för alla tillsvidareanställda under 2014, beslutades att tillsätta en projektorganisation samt projektledare som stöd i förändringsarbetet. Projektets mål är att införa heltidstjänst för i princip alla med men med möjlighet till önskad tjänstledighet på del av tjänst samt minska antal timanställda. Delade turer ska inte förekomma. Medarbetarcentrum är en verksamhet som drivs tillsammans med kommuner som ingår i Sjuhärads kommunalförbund. Målsättningen är att underlätta arbetsrotation i syfte att motverka konsekvenserna av så kallade inlåsningseffekter för våra anställda. 90 personer har fått stöd vid förändring av tjänst eller byte av tjänst internt och externt. 206 personer har anlitat medarbetarcentrum för coachande samtal, grupputvecklingsinsatser mm. Totalt har 1105 tjänster kommit in och av dessa har 468 blivit matchade. 179 nya CV har lagts in i databasen. Under året har stadens satsning gällande jämställdhet fortsatt. 140 handläggare, 500 chefer har genomgått utbildning som på sikt skall ligga till grund för en kompetenshöjning för all personal. Dessutom har utbildningar genomförts för att antal av våra nämnder och styrelser. Borås ingår i SKL:s projekt gällande Gender budgeting med utgångspunkt i vårt välfärdsbokslut. Avdelningen arbetar även övergripande och strategiskt med hälsoutveckling i Borås Stad. Under 2013 genomfördes bland annat grundkurs för hälsoinspiratörer samt fördjupningskurser med olika teman, familjeföreläsning, motionskampanj, den årliga friskvårdskvällen med miniföreläsningar och prova-på aktiviteter. MerKraft har haft ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter under året. Föreningen bygger i hög grad på ideella insatser och är en av de mest livskraftiga personalföreningarna i Sverige. Borås Stad har startat en långsiktig satsning på hållbar jämställdhet, både internt som jämställd arbetsgivare och externt, på jämställd medborgarservice. I fyra år har projekt Hållbar jämställdhet pågått via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Satsningen har två grunder, dels ett beslut i Kommunfullmäktige dels projektmedel från SKL. Projekt Hållbar jämställdhet är nu avslutat. 420 chefer är utbildade, samtliga nämnder och bolagsstyrel- 9

14 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 ser är utbildade. Utbildningen är permanentad i stadens chefsprogram. I projektet har påbörjat ett nytt delprojekt som kallas Smart ekonomi. Borås Stad har tagit fram två rapporter i ämnet (se nedan). Det är ett sätt att närma sig gender budget. Även arbetet med sociala investeringar som kommunfullmäktige beslutade om 2013, är ett sätt att anta ett smart ekonomi tänk och ett gender budget tänk. Arbetet med Grön IT pågår kontinuerligt. Miljön finns alltid med som en faktor vid upphandling och val av ny teknik och hårdvara. Införandet av den nya IT-plattformen medför att kommunen kan energioptimera både klientdatorer och servrar vilket medför att både servrar och klientdatorer försätts i viloläge när de inte används. Inom ramen för Kommunfullmäktiges beslut om ny ITplattform har vi under året upphandlat implementationen av den nya klientplattformen och ett nytt e-postsystem. Projektet för att installera det startade under hösten och kommer att fortgå till sommaren Parallellt med det har även en utbyggnad gjorts av kommunens datanät. Dels i form av upphandling av fiberförbindelser till de verksamheter inom vård och omsorg som haft långsamma förbindelser samt utbyggnad av det trådlösa nätet med prioritet på skolan. Högstadieskolorna var klara till skolstarten i höst och sedan har utbyggnaden fortsatt inom mellan-, låg- och förskolorna. Utbyggnad av det trådlösa nätet kommer att fortgå under hela 2014 och innefattar övriga lokaler inom Borås Stads verksamhet. Även fiberutbyggnaden till kommunens lokaler fortsätter under Kommunfullmäktige beslutade att anslå 6 mnkr till fiberutbyggnad i åtta bristområden på Borås landsbygd (telestationsområdena: Tämta, Avelstomten/ Ingeshult, Komlösa, Tärby, Björkesjön/Björkhult, Seglora, Hulu och Ljushult. Eftersom Borås Stad satsar 6 mnkr på bredbandsutbyggnad, så kan kommunen också ansöka om 6 mnkr från Västra Götalandsregionen. Totalt finns totalt 12 mnkr för bredbandsutbyggnad i Borås Bristområden. I november 2011 hölls de första två informationsmötena i Tärby Hembygdsgård och Seglora Hembygdsgård. I december 2011 bildades den första fiberföreningen, TKF Fiber (Tärby, Komlösa och Finnekumla). Idag finns 14 aktiva fiberföreningar i kommunen. Sundholmen Fiber och Seglora fiber är igång och gräver. Tämta Fiber och Borgstena Fiber är på väg att upphandla sina nät. Övriga är i olika förankrings- och projekteringsstadier. TKF Fiber är den första förening att tända upp sitt nät och nu har 210 av 240 hushåll (mycket hög andel) fått bredband, telefoni och de som valt detta har 17 kanaler bredbands-tv. Stadskansliet har under 2013 representerat Sveriges kommuner i Bredbandsforums partssammansatta Arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet. Gruppen har haft representanter från Post och Telestyrelsen (PTS), samtliga Telekomoperatörer, Landsting, Länsstyrelser och turism. Mobilgruppens uppdrag har varit att ge förslag som främjar utbyggnad av mobilt bredband på landsbygd. Arbetsgruppen ordförande, PTS Generaldirektör Göran Marby, har lämnat gruppens slutrapport till styrgruppens ordförande IT-minister Anna-Karin Hatt. Arbetsgruppen redovisar ett dussin förslag där merparten resulterar i uppdrag till olika myndigheter, PTS, SKL m.fl. Borås kommer att delta i ett SKL-lett projekt som rör upphandling av en bredbandstjänst avpassad för offentlig sektors behov av mobilt bredband på landsbygd. Kostnaderna för löneökningarna under 2013 motsvarar ca 3,07 % för alla avtalsområden. Arbetet med att jämföra lika och likvärdiga manliga och kvinnliga grupper fortsätter och under året har arbetsvärderingsprojekt och information om detta genomförts. Under året har en pensionsadministratör upphandlats. Ny pensionsadministratör är KPA pension. Samhällsplanering Under året har Trafikverket lämnat sitt förslag till Nationell infrastrukturplan för åren Ny i Trafikverkets förslag är att hela sträckan Göteborg - Borås till en punkt öster om Borås ska utredas under planperioden (Götalandsbanan) och delen Mölnlycke - Bollebygd ska byggstartas under perioden. Trafikverkets ställningstagande i planen påverkar det avtal som Borås under 2012 tecknade med Trafikverket. Under 2013 har arbete med ett nytt avtal pågått. Avtalsförslaget innebär bland annat att Borås Stad medfinansierar utredningen med 10 miljoner SEK samt att GR (Göteborgsregionen) medfinansierar utredningen med 30 miljoner SEK. I avtalet ingår att Trafikverket under 2015 ska presentera hela Götalandsbanans sträckning samt sträckningen genom Borås. Under året har en samarbetsgrupp startat mellan kommunerna längst Götalandsbanans stråk. Fokus för samarbetet är samhällsplaneringsfrågor kopplat till Götalandsbanan. Borås Stad har deltagit i denna grupp. Under året har arbetet med den fördjupade översiktsplanen fortsatt. Fördjupningen ska klargöra kommunens utvecklingsvilja i stråket längst Götalandsbanan. Inom ramen för fördjupningen har under året en särskild godsstudie gjorts och en funktionsanalys för stationsområdet påbörjats fick Samhällsplaneringsavdelningen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan, Öp15. Arbetet har under 2013 påbörjats och en framtidsbild utifrån Borås 2025 samt en processplan för det fortsatta arbetet har tagits fram. 10

15 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse En grönområdesplan har varit på samråd, inkomna synpunkter har bearbetats och planen färdigställdes för antagande i Kommunfullmäktige. För att studera trafikåtgärder och framtida utveckling av Tosseryd, Frufällan och Sparsör pågick arbetet med strategiska planer för tätorterna. Under 2013 har arbetet påbörjats med en strategisk plan för Gässlösa. Området står inför betydande förändringar när nya Rv27 färdigställs I samband med att den nya förbifarten för Sjöbo byggs görs en strategisk plan för hela Sjöbo för att belysa vilka möjligheter som skapas när genomfartstrafiken minskar. Under 2013 intensifierades arbetet med en Trafikstrategi. Den kommer att utgöra en viktig del i översiktligt planarbete. I det strategiska planarbetet identifieras områden för framtida utveckling av nya bebyggelse- och rekreationsområden. Nuvarande markägoförhållanden inom dessa studeras och utgör underlag för beslut om fastighetsförvärv eller markbyten i en Markstrategisk plan. Detta arbete sker i nära samarbete med bl a Tekniska förvaltningens Skogsavdelning. Vi har en betydande omvärldsbevakning av fastigheter som är till försäljning. Tillsammans med Skogsavdelningen görs en första bedömning om ev fastighetsköp. I arbetet med Framtidens kollektivtrafik så har samverkan inom kollektivtrafiken ändrats och avtalet förtydligats. Samverkan ska ske på en operativnivå mellan Borås Stad, Västtrafik och trafikentreprenören. Detta sker i två grupper med en långsiktig nivå om utvecklingsfrågor och en driftgrupp. Stadskansliet arbetar tillsammans med Västtrafik, bussentreprenören och Västra Götalandsregionen på att ta fram en Utvecklingsplan för stadstrafiken i Borås. Under 2013 har Stadskansliet arbetet med att utreda förutsättningarna för Bus Rapid Transit (BRT) i Borås, en typ av buss som kan sammanfattas «tänk spårvagn-kör buss», arbetet med att utreda förutsättningarna för BRT i Borås fortsätter under Arbetet för att samla civilt skytte till ett gemensamt center har fortsatt under året. Nya lokaliseringsalternativ har diskuterats, andra har avförts. Den naturvetenskapliga dimensionen i utredningen kring förorenade sediment i Viskan samt en riskbedömning och riskvärdering vid Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna har färdigställts. Kommunfullmäktige har beslutat att inleda processen om framtida sanering av Viskan. År 2013 inkom 67 ansökningar till Kommunstyrelsens Medel för lokal utveckling. 60% beviljades, till en total kostnad av 1,1 miljoner kronor. Exempel på vad beviljade projekt ska åstadkomma är kulturdag, hiss, utegym, kartor informationstavlor, hemsida och båt. Leader Sjuhärad fortsätter att ge bidrag till projekt inom turism, kultur, natur och miljö. Viktiga delar i den strategi som gäller fram till 2014 är småföretagande, kulturhistoria, textil, turism och ungdomar. Ett 60-tal projekt pågår i Sjuhärad, bl a över 20 lokala fiberföreningar samt många Sjuhäradsövergripande projekt. Coompanion Sjuhärad fortsätter att gratis stödja de som vill starta företag tillsammans med andra. Årets kooperativ blev Sjuhäradsmat. Av årets 32 nybildade föreningar var 11 från Borås, främst fiberföreningar och sociala företag. Styrgrupper med politiker från ett antal olika nämnder som startade 2011 med fokus på stadsplanering och hållbar utveckling i stadsdel Hässleholmen respektive Norrby har under 2013 fortsatt driva på utvecklingen i respektive stadsdel. För Hässleholmen fokuseras på ombyggnad av torget och för Norrby på aktiviteter med boende och verksamheter samt skisserar utvecklingen tillsammans med projektet Norrby växer. Intresset för att etablera vindkraft har ökat både i kommunen och nära gränsen i grannkommunerna och även invånares engagemang för att i vissa områden bilda grupper som inte vill ha vindkraft. Ett tiotal projekt i olika storleksklasser undersöks av exploatörer eller är under beredning. Miljöarbete 2013 har varit det första året med Borås Stads nya miljömål för åren som Kommunfullmäktige fastställde i december Målen fokuserar på aktiviteter som kommunen som organisation råder över och har möjligheter att nå. Inom fyra målområden; Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur, finns sammanlagt 12 mål som vart och ett har ett antal etappmål. För etappmålen finns åtgärder formulerade och ansvar utpekat för genomförandet. Målen är en lokal anpassning av Sveriges nationella miljökvalitetsmål och syftar till att minimera miljöpåverkan och stödja ambitionen att Borås ska bli en ledande miljökommun. Miljömålen och miljöarbetet 2013 har följts upp i en miljörapport som Miljö- och konsumentnämnden tagit fram. Från och med 2013 sker uppföljningen i stadens gemensamma uppföljningssystem, där nämnder och bolag rapporterar till Miljö- och konsumentnämnden som sammanställer en rapport för hela kommunkoncernen. Fr o m 2014 kommer uppföljningen att ske även i samband med övrig tertialrapportering. Mer om detta finns i avsnittet Miljöarbetet i Borås längre fram i Årsredovisningen. Uppföljningen av miljömålen 11

16 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 och en redovisning av miljösituationen finns även i Miljöbarometern på Borås Stads webbplats. Flera aktiviteter har genomförts för att sprida miljökunskap. Borås Stad och Borås Energi och Miljö AB m fl har samverkat kring Kretsloppsveckan i september med bl a miljögala på Folkan, miljöföreläsning på Stadsteatern, miljöföreläsningar på Brygghuset, pop-up mötesplats på Norrby, bio på Röda Kvarn, kretsloppis och klädswopping på Stora Torget samt motionsloppet Kretsloppet. Kostverksamheten deltog i Kretsloppsveckan genom att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat. Kretsloppsveckan marknadsfördes genom en annonsbilaga till samtliga hushåll och på webbsidan Vidare har ytterligare miljöföreläsningar arrangerats, informationsbladet MiljöFokus med såväl lokal som global miljöinformation har getts ut fyra gånger och miljöarbetet i Borås finns även på Facebook. Deltagande i manifestationer som Earth Hour och Europiska trafikantveckan är andra exempel på insatser för att kommunicera miljöbudskap. Under året har vidare projekteringen av ett Orangeri med Rådrum i Stadsparken genomförts och arbetet med att planera verksamhetsinnehållet har startat. Verksamhetsidén är att skapa en attraktiv mötesplats för boråsarna med café/restaurang i kombination med en arena för att kommunicera stadsutveckling och hållbarhetsfrågor. Basen blir rådgivningsfunktioner inom konsumenträtt, energi- och klimat samt miljö, men Orangeriet är tänkt som en verksamhet med hela staden-perspektiv en samverkan mellan samtliga kommunens förvaltningar och bolag liksom Boråssamhället i övrigt. Borås är sedan 2008 en Fairtrade City, diplomerad för att arbeta för etisk konsumtion och att upphandlingen av etiskt märkta varor ökar. Under året köptes livsmedel för cirka 89 miljoner kronor. Andelen inköp av etiskt märkta livsmedel utgjorde cirka en procent, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Under 2013 har Borås Stad fortsatt att arbeta för att minska miljöpåverkan genom att öka andelen ekologiska livsmedel i de offentliga köken, klimatanpassa måltiderna och minska matsvinnet. Under 2013 utgjordes 13 procent av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter, vilket motsvarar samma andel som Målet är att 25 procent av de livsmedel som köps in är ekologiska. Arbete pågår med näringsberäknade, goda och klimatanpassade skolmatsedlar med fler klimatanpassade recept och fler säsongsanpassade livsmedel. Ett treårigt projekt, Är du Matsmart, där skolorna tävlar mot varandra med att minska tallrikssvinnet i skolrestaurangerna genomfördes för andra året. Ett arbete med en samlad trafikstrategi för staden påbörjades under 2012 och har fortsatt under En handlingsplan för hållbara resor har antagits av Kommunstyrelsen i juni 2013 som ett resultat av Borås Stads medverkan i EU-projektet QUEST (Quality management tool for urban energy efficient sustainable transport). Resorna med stadstrafiken i Borås har minskat med ett par procent jämfört med Däremot har resorna mellan Göteborg Borås med linjerna 100, 101 och 102 ökat med mer än tio procent. I ett regionalt samarbetsprojekt Dialog med hushåll kontaktades hushåll som fått provåkarkort från Västtrafik och en dialog fördes kring resvanor såsom om möjligheter till att resa med kollektivtrafik, cykling och sparsam körning. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen för cyklister pågår, som inkluderar nya cykelparkeringar, hyrcykelsystem, bevakat cykelgarage vid Resecentrum samt ökad takt i utbyggnaden av cykelvägnätet tillämpades för första gången systemet med intern klimatkompensering av tjänsteresor med flyg och bil. En klimatavgift beräknades för de resor som gjordes under 2012 och dessa har kompenserats för med miljöförbättrande åtgärder i nämnders och bolags budgetar för Exempel på redovisade åtgärder är miljöutbildningar, arbete med miljöledningssystem, inköp av elcyklar, installation av elmätare samt ersättning av bensindrivna arbetsredskap mot laddningsbara. Den totala klimatavgiften uppgick till drygt kronor. Borås Stad är fortsatt engagerad i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I den tredje etappen av programmet deltar Borås i två projekt; Möjligheter med mobility management i fysisk planering och Nytänkande belysningslösningar. Borås har även deltagit i en workshopserie om energi i översiktsplanering. Kunskap därifrån används i pågående arbete med att integrera energi- och klimatplan med översiktsplan. Den nya energi- och klimatplanen kommer att vara klar för beslut efter sommaren I augusti 2012 beslutade Kommunfullmäktige att Borås Stad under vissa förutsättningar vill ta på sig huvudmannaskapet för en sanering av de förorenade bottensedimenten i Viskan söder om Borås. Arbete med en ansökan om statsbidrag har initierats, men ansökan kan inte färdigställas innan Länsstyrelsen har utfört en ansvarsutredning som visar hur kostnaderna ska fördelas. Arbetet med ett nytt Energi- och Miljöcenter vid Sobacken har fortsatt under I oktober var Mark- och miljödomstolen i Borås för tre dagars huvudförhandlingar om miljötillstånd för anläggningen och tillstånd för verksamheten meddelades sedan i januari Miljötillståndet är en viktig del för EMC-projektet, men en hel del förarbete och beslut återstår innan byggnationen kan startas. 12

17 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Projektet inkluderar kraftvärmeverk, avloppsreningsverk, biogasanläggning och avfallsanläggning. Under 2013 har arbetet med att ta fram en VA-plan för kommunen påbörjats. Planen kommer bl a att innehålla riktlinjer för vatten och avlopp och utbyggnadsområden för kommunalt VA. Planen beräknas vara klar under Under 2013 har samarbetet i projektet Symbio City fortsatt med staden Palu i Indonesien. Projektet syftar till att integrera miljö- och hälsoperspektivet i samhällsplaneringen. Sedan tidigare finns ett samarbete inom projektet Waste Recovery om utveckla avfallshanteringen. Borås har deltagit i ett nationellt samarbetsprojekt som syftar till att ta fram en manual för hållbar stadsutveckling. Manualen är en nationell anpassning av det brittiska systemet Breeam Communities och denna har utvärderats för stadsdelen Norrby i en så kallad betatest. Arbete har initierats för en certifiering av stadsutvecklingen på Norrby i enlighet med manualen. I projektet Kulturlandskap Borås, som startade 2012 och har fortsatt under 2013, har skyddsvärda träd, rikkärr, ängssvamp, vildbin och fjärilar inventerats. Bymöten har genomförts i syfte att öka samverkan på landsbygden och arbeta för att bevara naturvärden och hitta nya näringsformer. Naturvårdsfonden, där medel kan fås för ideella naturvårdsprojekt, marknadsförs vid byträffarna. Målbild Borås Under 2013 har Visionsdokument Borås 2025 implementerats i Budgetarbetet för 2014 års verksamhet. Visionen och dess målområden kommer att ligga till grund för målformuleringar och uppdrag till alla våra verksamheter. Borås Stad och näringslivet bildade under 2009 bildat ett gemensamt bolag, BoråsBorås TME AB. Bolaget har som uppgift att stärka Borås som reseanledning och besöksort. Stora ambitioner finns för att tillsammans skapa ett effektivt samarbete. På det strategiska och informativa planet kommer en samrådsgrupp arbeta för Borås ur ett brett planeringsperspektiv. Här samarbetar Borås Stad och näringsliv samt Högskolan genom att bl a arrangera ERFA-kvällar för information och intressant mingel. Till målbilden av Borås kan nu också läggas Textile & Fashion Center som officiellt invigs våren Här skapas unika möjligheter till samverkan mellan högskolan, näringslivet och Borås Stad. Ökad befolkning Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet till , en ökning med invånare. Åldersstrukturen i Borås är sådan att gruppen 0-24 år utgör 30,8 %, år utgör 50,1 % och 65 år och äldre utgör 19,1 %. I Borås föddes det barn, samtidigt som 973 personer avled. Detta innebär ett födelseöverskott på 318 personer. Befolkningen ökade också genom inflyttning som gav ett överskott på 810 personer. Totalt flyttade det in och flyttade ut Flyttningsutbytet mot utlandet gav ett tillskott på 841 personer, det egna länet Västra Götaland gav upphov till ett tillskott på 73 och utbytet mot övriga Sverige blev -104 personer. Under den senaste tioårs perioden har Borås befolkning ökat med personer eller 7,6 %, jfr riket 7,5 %. Näringsliv Under det gångna verksamhetsåret har arbetet intensifierats med att marknadsföra Borås som Skandinaviens centrum för textil och mode. I och med öppnandet av Textile Fashion Center har den textila näringen, likväl som Textilhögskolan fått en arena som stadfäster begreppet. Högskola, stad och näring har här fått en fantastik möjlighet att skapa ett textilt kluster som placerar oss på EU:s karta över expansiva regioner och som, rätt utnyttjat, kommer att leda till en god tillväxt i regionen. De olika intressenterna i klustret kommer att driva såväl textil forskning, textil utveckling och mode men också logistik och handelstillväxt till vår region. Borås är dessutom en bra etableringsort för de flesta näringar, Här finns tillgång till kompetent arbetskraft och entreprenörskap inom många branscher. Detta visar sig bla genom att intresset för etablering i Viaredsområdet är fortsatt stort och ett stort antal företag har flyttat till Viared under året. Planläggningen för ny industrimark har slutförts och detaljplan har utarbetats för Viared norra och Viared Västra. Samtliga tomter på Viared Norra är bokade eller sålda. Planering pågår även för Viared Östra där bla en utredning om Götalandsbanans sträckning beställts av Trafikverket. Market Place Borås har idag >185 medlemsföretag vilket innebär att branschen verkligen slutit upp bakom föreningen. Market- Place Borås har under året, stärkt sin organisation, flyttat till Textile Fashion Center och har framgångsrikt marknadsfört Borås som Skandinaviens ledande affärsarena för mode, textil och design. Market Place Borås ekonomiska förening, som bildades på initiativ av staden för att samla näringen, ägs av medlemmarna dvs företagen, Borås Stad och Högskolan tillsammans. Borås vision 2025 s tydliga inriktning på Borås som mode och textilstad har stärkt arbetet och samlat intressenterna. Arbetet med de kreativa näringarna, som kompletterar den textila näringen, har gått in i ett nytt skede i och med att en förening, Creative 13

18 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Center har startats. Arbetet med åtgärder för att förenkla myndighetsutövningen med utgångspunkt i resultaten från Insiktsundersökningen har fortsatt. Antalet företagsbesök och nätverksarbetet gentemot företagen har ökat och företagsluncherna har samlat ca 100tqlet företag till nätverket varje månad. En framgångsrik Näringslivsdag på Textile Fashion Center med drygt 400 SME företag närvarande har genomförts. Arbetet med att samla tillväxtarbetet i regionen har fortsatt inom Business Region Borås. Samtliga Sjuhäradskommuner deltar i projektet som leds genom näringslivsenheten i Borås. Under året har två tjänster tillsatts för att särskilt fokusera på de gemensamma framgångsområdena. I det internationella uppdraget har samarbetet med flera indonesiska städer inom området miljöutveckling, kallat Waste Recovery utökats till flera länder, bl a Vietnam, Moldavien och Brasilien. Detta är ett samarbete med Högskolan Borås, SP & BEMAB. Ett bolag Waste Recovery AB, har bildats för att samordna resurserna inom Waste Recovery. Arbetet med att utveckla förvaltningarnas interna arbete med internationella kontakter har följts upp utifrån den utbildningsinsats som gjordes förra året. Många förvaltningar bedriver internationella projekt på olika nivåer. Borås stod som värd för en FN konferens inom miljö med 300 internationella deltagare under året 14

19 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys» Utsikterna inför 2014 är något mer positiva än vid bugettillfället i november God planering och ekonomisk hushållning kombinerat med en försiktig verksamhetsexpansion måste vara styrande för att inte begränsa möjligheterna till service i framtiden. Arbetet med att fokusera grundskoleutvecklingen är angeläget. Kommunen står också inför en utmaning att kunna rekrytera arbetskraft när allt större åldersgrupper går i pension Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Borås Stad. Den här analysen behandlar de områden och förutsättningar som bedöms viktiga. Inledningsvis kommenteras kommunen och samhällsekonomin. Därefter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringsliv/arbetsmarknad och utbildning för att avslutas med ett framtidsperspektiv. Kommunen och samhällsekonomin Borås Stad har under en längre period kunnat stärka sin ekonomiska plattform. Detta har skett genom att eget kapital vuxit och att relativt stora avsättningar skett för kommande kostnader. Dessa reserver är emellertid små sett till effekterna om en lågkonjunktur slår igenom. Därför är en bevakning av den ekonomiska utvecklingen ytterst viktig. Sveriges kommuner och landsting, SKL skrev i sitt budgetcirkulär 12:06 att vi efter en kort dipp 2012 åter sakta kommer att gå mot bättre tider. Slutsatsen om något bättre tider har legat kvar in i 2013 och vi har sett en viss utveckling av skatteunderlaget under hösten. Dock visar prognoserna att en mer markerad uppgång låter sig vänta till Nyckeltal för den svenska ekonomin % BNP* 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, timmar* 0,8 1,4 1,5 0,8 Öppen arbetslöshet, nivå 7,7 7,3 6,8 6,6 Konsumentpris, KPI 0,7 2,4 2,9 2,9 Realt skatteunderlag 1,3 1,9 2,3 1,7 * Kalenderkorrigerad utveckling. Kommunstyrelsen följer utvecklingen i konjunkturen noggrant. En relativt lång rad av år med en väsentlig expansion av nämndernas nettokostnader hölls tillbaka under Beredskapen inför osäkerheten i konjunkturen 2014 och framgent är nödvändig med hänsyn till att Europas ekonomier inte är helt stabila. Fortsatt beredskap, buffertar enligt anvisningar gäller, även om det på sikt kan kännas lite ljusare i SKL:s senaste prognos. Kom ihåg att vi fortfarande sett som enskild kommun 2014 befinner oss i ett sparläge med ett ytterligare anpassningsbehov inför 2015 till bl a ett ännu lägre kostnadsutjämningsbidrag. Årsredovisningen 2013 visar att Borås Stad besitter en god förmåga att anpassa sin verksamhet till ekonomin. Tillsammans med en stabil ekonomisk plattform, med ekonomiska reserver, och en strategisk styrning av tillgängliga resurser så är förutsättningarna goda att på ett balanserat sätt möta de krav på ökad eller förbättrad verksamhet som ställs. 15

Årsredvisning Borås Stad 2013. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Årsredvisning Borås Stad 2013. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Borås Stad Årsredovisning 2013 Årsredvisning Borås Stad 2013 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens

Läs mer

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Årsredvisning Borås Stad 2012. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Borås Stad Årsredovisning 2012 Årsredvisning Borås Stad 2012 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Bland 53 tävlande kommuner från hela landet blev Borås utsedd till

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Förslag till preliminära koncernbidrag 2013

Förslag till preliminära koncernbidrag 2013 3. BESLUTSFÖRSLAG Förslag till preliminära koncernbidrag 2013 Styrelsen föreslås besluta: Förslag till preliminära koncernbidrag fastställs. 20140120 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt

Läs mer

Årsredovisning Borås Stad 2014. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad

Årsredovisning Borås Stad 2014. Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Borås Stad Årsredovisning 2014 Årsredovisning Borås Stad 2014 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Kommunstyrelsen börjar direkt efter att Borås Stadshus AB avslutat sitt sammanträde.

Kommunstyrelsen börjar direkt efter att Borås Stadshus AB avslutat sitt sammanträde. KALLELSE 1 (2) 2014-03-07 Borås Stadshus ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i sessionssal i Stadshuset, måndagen den 17 mars kl 14.00. OBS! Kommunstyrelsen börjar direkt efter att Borås

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ägardirektiv för Övik Energi AB

Ägardirektiv för Övik Energi AB Ägardirektiv för Övik Energi AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Bolaget har till föremål för sin verksamhet;

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

2013-12-06. Göran Björklund

2013-12-06. Göran Björklund KALLELSE 1 (6) 2013-12-06 Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 16 december 2013 Ulf Olsson Göran Björklund OBS!

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Årsredovisning facknämnder 2013. Kommunstyrelsen

Årsredovisning facknämnder 2013. Kommunstyrelsen Årsredovisning facknämnder 2013 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål... 4 2.1 Miljö... 4 2.2 Infrastruktur... 4 2.3 Egen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg.

En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011, då föddes noshörningsungen Zuri, med en födslovikt på ca 40 kg. Borås Stad Årsredovisning 2011 Årsredvisning Borås Stad 2011 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad En stor händelse i Borås Djurpark inträffade den 16 november 2011,

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad 1. Inledning I enlighet med Kristinehamns kommuns bredbandsstrategi ska en handlingsplan för nästkommande verksamhetsår tas fram. 2. Nulägesbeskrivning Tätort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer