Gränsöverskridande. Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA. under tiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsöverskridande. Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA. under tiden 2000-2006"

Transkript

1 Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA under tiden juni 1999 Planer/Ingenieure Niederlassung Berlin-Brandenburg Alfred-Nobel-Straße 1 Rhinstraße Eberswalde Berlin Tel / Fax: Tel./Fax: i samarbete med FVR Verkehrslogistik und Regionalplanung GmbH, Rostock och AHT INTERNATIONAL GmbH, Essen Uppdragsgivare: Kommunalgemeinschaft POMERANIA e.v. Ernst-Thälmann-Straße Löcknitz

2 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA II - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROBLEMSTÄLLNING RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN BIDRAGSTIDEN EUROREGION POMERANIA:S UTVECKLINGSPOTENTIAL Planeringsområdets medlemmar, läge och struktur Medlemmar och läge Bebyggelsestruktur och regional planering Centralortsuppdelning Regional planering Utvecklingsaxlar Befolkning Natur och landskap Naturens karaktär och belastningssituation Naturskyddsrättsliga skyddsområden Nationalparker Biosfärreservat Naturparker Näringslivsstruktur och näringslivsnära infrastruktur Branschstruktur och sysselsättningssituation Jordbruk, skogsbruk, fiske Naturliga näringslivsförutsättningar Näringslivsstruktur i jord- och skogsbruk Småföretag inom havs- och kustfiske Råvaruutvinning Producerande industri Handel, hantverk och privata serviceföretag Turistnäring Stödåtgärder för näringslivet Forskning och utveckling Social och kulturell infrastruktur Medicinsk försörjning och service Sociala tjänster Bildning och kultur Ungdomsarbete Utbildning och uppfostran Kultur och sport Teknisk infrastruktur Anläggningar för militär användning och polistjänster Trafik och trafikinfrastruktur Euroregionens globala integrering i det europeiska trafiknätet Inomregional trafikinfrastruktur Vägnät Järnvägsnätet

3 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA III Flygtrafik Vattenvägnät och hamnar Kontinentala gränsövergångar Utveckling av trafiknätet STYRKE-SVAGHETS-ANALYS SLUTSATSER FÖR DET GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETET Utvecklingens orienteringsbilder och målsättningar Definition av handlingsfält och åtgärdeskomplex Handlingsfält Åtgärdeskomplex Åtgärdeskomplex i handlingsfält I näringslivets stabilisering och utveckling Åtgärdskomplex i handlingsområde II Trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling" Åtgärdskomplex i handlingsområde III Utveckling av turism och dess infrastruktur Åtgärdskomplex i handlingsområde IV Skydd och bevaring av natur och landskap Åtgärdskomplex i handlingsområde V Utveckling av den sociala och kulturella infrastrukturen samt stabiliseringen och utvecklingen av den sociala servicen och det kulturella utbudet Åtgärdskomplex i handlingsavsnitt VI: Gränsövergripande samordning av den regionala utvecklingen samt fördjupning av det regionala samarbetet inom Euroregionen Finansieringsmöjligheter och bidragstyngdpunkter Strukturfonderna Gemenskapsinitiativ INTERREG Transeuropeiskt samarbete för en balanserad utveckling LEADER EU-initiativ för landsbygdens utveckling EQUAL EU-initiativ till främjande av medborgarnas utveckling EU-bidrag för jordbruk och landsbygd enligt AGENDA Nationella program och delstatsprogram inom kommunalgemenskapen Euroregion POMERANIA Jord- och skogsbruk, landsbygdens utveckling Företag och infrastruktur REKOMMENDATIONER TILL PROGRAMMENS NATIONELLA GENOMFÖRNING...220

4 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA IV - TABELLFÖRTECKNING TABELL 20: EUROREGIONEN POMERANIAS OP:S BIDRAGSVOLYM I DE ENSKILDA HANDLINGSOMRÅDENA UNDER BIDRAGSPERIODEN TABELL 1: EUROREGIONENS STRUKTUR AV CENTRALA TÄTORTER MED STÖRRE BETYDELSE...15 TABELL 2: TÄTORTSNÄRA LANDSBYGDSOMRÅDEN I EUROREGIONEN POMERANIA...20 TABELL 3: BEFOLKNINGEN I EUROREGIONEN POMERANIA...24 TABELL 4: BEFOLKNINGSUTVECKLING JÄMFÖRT MED TABELL 5: STORA SKYDDSOMRÅDEN I EUROREGIONEN POMERANIA...33 TABELL 6: EU(15)-LÄNDERNAS BNP I MARKNADSPRISER TABELL 7: BRUTTOFÖRÄDLINGSVÄRDE (BWS) OCH BNP I MARKNADSPRISER 1995 I EUROREGIONEN POMERANIA:S TYSKA LANDKRETSAR...44 TABELL 8: SYSSELSÄTTNINGSSTRUKTUR I SKÅNEREGIONEN...48 TABELL 9: ARBETSLÖSHETSKVOT I EUROREGIONEN TABELL 10: SYSSELSATTA I DE OLIKA NÄRINGSLIVSGRENARNA...52 TABELL 11: BRUTTOFÖRÄDLINGSVÄRDE I NÄRINGSLIVSGRENAR (1995) 54 TABELL 12: KUSTKRETSARNAS TURISTISKA PARAMETER I VOR- UND WESTPOMMERN I EUROREGIONEN...71 TABELL 13: UTVECKLINGSJÄMFÖRELSE AV ÖVERNATTNINGSKAPACITET OCH BELÄGGNING FRÅN 1991 TILL 1997 I MECKLENBURG- VORPOMMERN OCH BRANDENBURG...72 TABELL 14: TURISTNÄRINGENS BRUTTOFÖRÄDLINGSVÄRDES ANDEL AV DEN TOTALA BRUTTOFÖRÄDLINGSVÄRDET I REGIONENS DELOMRÅDEN...82 TABELL 15: TRANSREGIONALA TRAFIKLEDER I NORD-SYDLIG OCH VÄST- OSTLIG RIKTNING TABELL 16: REGIONALA TRAFIKLEDER I NORD-SYDLIG OCH VÄST-ÖSTLIG RIKTNING TABELL 17: UTVECKLING AV FÄRJETRAFIKEN MELLAN SVERIGE OCH TYSKLAND OCH SVERIGE OCH POLEN I EUROREGIONEN POMERANIA TABELL 18: GRÄNSÖVERGÅNGAR MELLAN TYSKLAND OCH POLEN I EUROREGION POMERANIA TABELL 19: TRAFIKUTVECKLINGEN VID GRÄNSÖVERGÅNGARNA LINKEN OCH POMELLEN 1966 TILL

5 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA V - BILDFÖRTECKNING BILD 1: EUROREGION POMERANIA:S LÄGE I DET TYSK-POLSK-SVENSKA GRÄNSOMRÅDET... 3 BILD 2: EUROREGION POMERANIA:S OMRÅDE... 9 BILD 3: CENTRALORTSUPPDELNINGEN - STÖDPELARE FÖR EUROREGIONENS FRAMGÅNGSRIKA UTVECKLING I FRAMTIDEN...14 BILD 4: INTERREGIONALA AXLAR I EUROREGIONEN POMERANIA...22 BILD 5: INDUSTRIOMRÅDEN SOM PELARE FÖR NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EUROREGIONEN...46 BILD 6: TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR BEVILJANDET AV BIDRAGSFÖREHAVANDEN

6 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA VI - BILAGOR BILAGA 1: BEFOLKNING OCH YTA AV EUROREGIONEN POMERANIA:S MEDLEMMAR BILAGA 2: TILLSKOTTSKRITERIER FÖR CETRALORTERNA (ENLIGT BESLUTET PÅ MINISTERKONFERENSEN FÖR REGIONAL PLANERING ) BILAGA 3: INFRASTRUKTURELLT REGELSTILLSKOTT FÖR DE SJÄLVFÖRVALTANDE HUVUDORTERNA (ENLIGT BESLUTET PÅ MINISTERKONFERENSEN FÖR REGIONAL PLANERING ) BILAGA 4: BEFOLKNINGSTÄTHET I EUROREGIONEN POMERANIA BILAGA 5: BEFOLKNINGSUTVECKLING I SKÅNEPROVINSEN BILAGA 6: BEFOLKNINGENS ÅLDERSSTRUKTUR I EUROREGIONENS DELAR BILAGA 7: BEFOLKNINGSUTVECKLING I EUROREGIONENS KOMMUNER BILAGA 8: STÖRSTA ANVÄNDARE AV AREALER I EUROREGIONEN POMERANIA BILAGA 9: STORA SKYDDSOMRÅDEN I EUROREGIONEN POMERANIA BILAGA 10: BNP PER KAPITA FÖR MOE-LÄNDERNAS BEFOLKNING I JÄMFÖRELSE MED EU(15)-GENOMSNITTET BILAGA 11: SYSSELSATTA I LÄNET ZACHODNIOPOMORSKIES NÄRINGSLIVSGRENAR BILAGA 12: DE TIO STÖRSTA FÖRETAGEN I LÄNET ZACHODNIOPOMORSKIE BILAGA 13: SPECIFISIERAT BRUTTOFÖRÄDLINGSVÄRDE 1995 BILAGA 14: DEN REGIONALA STRUKTUREN AV ARBETSLÖSHETEN I LÄNET ZACHODNIOPOMORSKIE BILAGA 15: ARBETSLÖSHETSKVOT I SKÅNEREGIONEN BILAGA 16: EUROREGIONENS TURISTISKA PARAMETER BILAGA 17: UTFLYKTER TILL OCH ÖVERNATTNINGAR I OMRÅDET, BRUTTOOMSÄTTNING OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE I TURISTNÄRINGEN, 1997 FÖR EUROREGIONENS TYSKA DEL BILAGA 18: TEN- OCH TINA-VÄGAR OCH JÄRNVÄGSNÄT BILAGA 19: TYPISKA EXEMPEL FÖR FÖREHAVANDE OCH PROJEKT INOM RAMEN FÖR VARAKTIG UTVECKLING I EUROREGIONEN BILAGA 20: PLANERAD FINANSIERINGSRAM FÖR EU(21) BILAGA 21: ÖVERSIKT ÖVER ANDELAR AV DE VIKTIGASTE PROJEKTTYPERNA I INTERREG II:S PLANERADE BIDRAG I EUROREGIONERNA I MECKLENBURG- VORPOMMERN, BRANDENBURG OCH SACHSEN

7 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Problemställning Den politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen inom den Europeiska Gemenskapen visar stora regionala skillnader. Kommunförbundet POMERANIA:s region bildar tillsammans med partners i Polen och Sverige Euroregionen POMERANIA. Detta område vid EU:s yttre gräns som förbindas av Östersjön återspeglar i sin ekonomiska konstellation hela Europas utvecklingssituation. Kommunförbundet Skåne i södra Sverige är med ca km² och 1,1 miljoner invånare i 33 kommuner, de stora städerna Helsingborg, Lund, Kristianstad och Malmö en region med utvecklat näringsliv som kännetecknas av välutbyggda kommunikationsförbindelser till Europa och en egen innovativ potential speciellt i samarbete med de existerande och nygrundade universiteten och högskolorna i Lund, Kristianstad och Malmö. De tyska och polska parterna hör till en region i södra delen av Östersjön som domineras av landsbygden, jordbruket och svaga strukturer. För regionens invånare är jordbruket och kompletterande hantverk och handel, livsmedelsindustrin och service - bl a turistnäringen - de viktigaste inkomstkällorna. Lokalt säkrar traditionell kärnindustri som fartygsbygge, hamnar, hamn- och fartygsservice samt logistik regionens existens. Staden Szczecin är i den tysk-polska regionen dess viktigaste urbana centrum med ca invånare. Euroregioner som etablerar ett gränsöverskridande ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt samarbete spelar en allt större roll i den europeiska utvecklingsprocessen. Euroregionen POMERANIA har genom sina medlemmar som kommer från Tysklands nya delstater (mål 1 område), från Polens (EU-kandidat) förvaltningsdistrikt Szczecin och den sydsvenska regionen Skåne en specifik betydelse som utvecklingsregion i Östersjöområdet med ett randläge vid EU:s yttre gräns. Euroregionen POMERANIA har för avsikt att ge uppdrag till utarbetandet av ett integrerat och gränsöverskridande utvecklings- och handlingsprogram som arbetsinstrument för en förbättring av regionens ekonomiska situation. Programmet skall stödja den medelfristiga och långsiktiga strukturutvecklingen och den koncentrerade exploateringen av de regionala potentialerna. Utvecklings- och handlingsprogrammet skall omfatta åren , skall vidareutveckla det för närvarande gällande programmet och anpassa det till de nya villkoren. Programmet skall dessutom omfattande presentera Euroregion POMERANIA:s framtida arbetsområden i regionens utveckling och i utformningen av det tysk-polska samarbetet, det framtida handlingsbehovet och motsvarande åtgärder. För att påbörja arbetet för en uthållig samhällsutveckling i regionen och speciellt för att övervinna regionens nackdelar på grund av dess struktur och dess randläge i EU krävs utvecklingen och förankringen av integrerade komplexa lösningsidéer för arbetsområden inom politik, näringsliv och kultur. Särskilt nödvändigt är det att i framtiden satsa på ett fortsatt infrastrukturellt om- och utbyggande, stabiliseringen av små och medelstora näringar och industriföretag samt på bevarandet och förbättringen äv innovationskraften i samklang med de endogena utvecklingspotentialerna i regionen.

8 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Innehållet visar en stor närhet till principen i FN-AGENDA 21 om en uthållig utveckling som för Europa har specificerats i Aalborg-dokumentet. En del av kommunerna har redan anslutit sig till detta dokument eller kommer att göra det under planeringsperioden. Euroregionen POMERANIA kan med sitt utvecklingsoch handlingsprogram främja denna process avsevärt. Euroregion POMERANIA:s utvecklings- och handlingsprogram är underlag för både ett internt samordnande mellan medlemmarna och agerandet utåt d v s gentemot de nationella förvaltningsenheterna och regeringarna samt gentemot den Europeiska Kommissionen. På detta sätt blir programmet både en viktig förutsättning och ett instrument för ansökningar om pengar (från delstater, länder, EU m m) till regionen. Utvecklings- och handlingsprogrammet är samtidigt underlag för utarbetandet av parternas handlingsprogram för att utnyttja EU:s strukturfonder för genomförandet av konkreta projekt i parternas delregioner inom ramen för EU:s gemensamma initiativ. Hittills har INTERREG för den tyska och svenska sidan och PHARE CBC för den polska sidan spelat den viktigaste rollen.

9 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA bild 1: Euroregion POMERANIA:s läge i det tysk-polsk-svenska gränsområdet

10 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Resultat och slutsatser från bidragstiden Euroregionen POMERANIAs bidragsverksamhet grundar sig under den utlöpande bidragsperioden på ett utvecklings- och handlingskoncept och ett därav avlett Operationellt Program för POMERANIA som härleds från Euroregionens första fas 1. I OP definierades tre huvudmål som skulle eftersträvas parallellt 2 : utvecklingen av en välfungerande, ekonomisk struktur, som är anpassad till befintliga resurser, och profileringen mot en ekologisk hållbar företags- och turismregion. förbättringen av den gränsöverskridande regionala organisationen, som även betyder förbättringen av trafikinfrastruktur och gränsövergångar; förstärkningen av det gränsöverskridande samarbetet och de mänskliga kontakterna; För att uppnå dessa huvudmål formulerar OP fem handlingsområden, som delas upp i sammanlagt 8 åtgärdsgrupper. OP för POMERANIA koncentrerar sig vid urvalet av bidragsmottagare på kommuner, kommungemenskapen POMERANIA, vidare på bolag inom den offentliga sektorn och dem underställda bolag som har till uppgift att främja näringslivet samt på allmännyttiga juridiska personer. Privata företag har hittills inte varit bidragsberättigade. tabell 1visar bidragsmedlen som utbetalats inom de olika handlingsområdena och som har riktats till Euroregionen eller som kommer att utbetalas fram till bidragsperiodens slut Gränsöverskridande utvecklings-och handlingskoncept Europaregion POMERANIA. ECOMETRIKA, 1993 Operationellt Program för POMERANIA

11 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA tabell 1: Euroregionen POMERANIAs OP:s bidragsvolym i de enskilda handlingsområdena under bidragsperioden Handlingsområde Åtgärdskomplex I.1 Trafik och infrastruktur EU-s bidragsdel i miljoner DM Andel av EUs totala bidrag totalt del del totalt del del M-V Brandenburg M-V Brandenburg 61,913 38,370 23,543 51,2% 56,0% 45,0% I.2Kooperativprojekt 6,724 4,106 2,617 5,6% 6,0% 5,0% I. Totalt 68,637 42,476 26,161 56,8% 62,0% 50,0% II.1 Turism 14,206 10,282 3,924 11,8% 15,0% 7,5% II.2 Landsbygd 3,924 0,0 3,924 3,2% 0,0 7,5% II.3 Miljö 6,045 3,428 2,617 5,0% 5,0% 5,0% II Totalt 24,176 13,710 10, % 20,0% 20,0% III.1Utbildning 11,838 1,370 10,468 9,8% 2,0% 20,0% III.2Bildning, ungdomar, kultur 6,729 4,112 2,617 5,6% 6,0% 5,0% III.3Stödinvesteringar 4,798 4,798 0,0 4,0% 7,0% 0,0 III Totalt 23,365 10,280 13,085 19,3% 15,0% 25,0% IV. Teknisk hjälp 4,671 2,054 2,617 3,9% 3,0% 5,0% OP Totalt 120,849 68,520 52, % 100% 100% EFRE 99,042 63,722 35,320 82,0% 93,0% 67,5% ESF 11,838 1,370 10,468 9,8% 2,0% 20,0% EAGFL 9,970 3,428 6,542 8,2% 5,0% 12,5% Vid fördelningen av medlen för strukturfondens interventioner kommer följande att bli tydligt: Handlingsområde 1:s åtgärdskomplex I.1 trafik och infrastruktur representerar, genom att erhålla mer än hälften av den avsedda bidragsvolymen, den absolut tyngsta bidragsposten. (51,2%). Denna 3 Mellanevalueringsstudie av EUs strukturfondsmedelsinsats inom ramen för EU-initiativet INTERREG II i förbundsländerna Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern Institutet för stadsforskning och strukturpolitik GmbH, Berlin, 1998, s58

12 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA accentuering är tydligare hos medlemmarna från Vorpommern (56%) än för medlemmarna från Brandenburg(45%). I jämförelse med de andra euroregionerna i de nya förbundsstaterna är fokuseringen på trafik och infrastruktur karakteristiskt för hela Euregionen POMERANIA. Åtgärdskomplexet II.2 landsbygdsområden är, med sina 3,2 % av bidragsvolymen, svagt utvecklat. I Vorpommern överhuvudtaget inga bidragsberättigade projekt startats. Detta står i motsägelse till regionens landsbygdspräglade struktur. Andra tydliga skillnader mellan medlemmarna från Brandenburg och Vorpommern består framförallt i accentueringen av handlingsområde III:s åtgärdskomplex det sociala, bildning, ungdom och kultur. Medan medlemmarna från Vorpommern inom åtgärdskomplex III.1 utbildning endast använder 2 % av bidragsvolymen, rör det sig i Brandenburg om 20%. Brandenburg gör använder däremot inga som helst bidrag för handlingsområde III.3 stödinvesteringar, medan medlemmarna från Vorpommern avsätter 7% av de totala bidragen för detta. Dessa olika tyngdpunkter resulterar också i att insatsen av bidragsmedel inom ramen för INTERREG II i Vorpommern nästan uteslutande utgörs av medel från EFRE (93%) medan det i Brandenburg endast rör sig om 67,5% Vad beträffar beröringspunkterna in delstaterna Brandenburg och Mecklenburg- Vorpommerns delstatspolitik så har inget enhetligt förfaringssätt gjort sig gällande under bidragsperioden. I Mecklenburg-Vorpommern genomförs INTERREG II till fullo direkt på basen av de operationella programmen (OP) och de allmänna bidragsreglerna. Bidragssatsen utgörs i regel av 90% och för projektbärarna återstår därmed en andel på 10%. Det 75%-iga EU-bidraget utökas med en 15%-ig andel av ekonomiministeriets strukturbidrag. I Brandenburg genomförs INTERREG II endast delvis direkt på basen av OP. EAGFLs strukturbidrag och en del av ESF fördelas efter för delstaten gällande riktlinjer. Bidragens regelsats utgör här 20% för projektbärarna och är därmed dubbelt så hög som in Vorpommern. Tilldelningen av 5% av delstatsmedlen får ska läggas till det 75%-iga EU-bidraget bestäms av varje delstats fackministerier. För att kunna uppskatta effektiviteten av strukturfondsinterventionerna inom ramen för Eu-initiativet INTERREG II i den utlöpande bidragsperioden har speciella evalueringsrapporter utarbetats. 4, 5 De värderar resultatet av EUinitiativen som framgångsrika och anser att en fortsättning av stödet till gränsöverskridande samarbete, den vidare utvecklingen av gränsöverskridande projekt med finansieringsmöjligheter på båda sidor om gränsen, är oumbärlig. Detta stöd är framförallt ett verkningsfullt instrument i processen som förbereder 4 Mellanevalueringsstudie av EUs strukturfondsmedelsinsats inom ramen för EU initiativen INTERREG II i förbundsländerna Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern Institutet för stadsforskning och strukturpolitik GmbH, Berlin, Zusammenfassung der Evaluierungsstudien INTERREG II Sachsen/Bayern und Brandenburg/Mecklenburg/Vorpommern zum Stand Inst. f. Stadtforschung und Strukturpolitik GmbH, Berlin, 1998

13 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Polens inträde i EU och kommer speciellt under bidragperioden att vara nödvändig för att effektivt stödja denna inträdesprocess. Ur den nu utlöpande bidragsperioden kan man dra följande slutsatser för Euroregion POMERANIA : För stödinsatserna inom Euroregionen POMERANIA med medel från EUinitiativet INTERREG II har Euroregionens operationella program utgjort ett effektivt instrument. Till skillnad från de andra förbundsländerna, som var och en har upprättat integrerade operationella program för euroregionerna som verkar inom deras gränser, har det inom POMERANIA uppstått ett särskilt ansvarstagande och bildats kompetens som har påverkat regionens aktiviteter i sin helhet positivt. Detta beror på operativprogrammens påtagliga närhet till Euroregionens konkreta förutsättningar. Främjandet av projekt som berör trafikinfrastrukturen har i Euroregionens samtliga delar haft prioritet. Detta gäller såväl antalet anmälda och realiserade projekt som de beviljade bidragsvolymer. Detta visar tydligt nödvändigheten att avskaffa kvarstående brister på detta område. Genom att sätta in bidragsmedel från INTERREG realiserades viktiga stödprojekt speciellt inom det kommunala området, och flaskhalsar i trafikinfrastrukturen avlägsnades. I jämförelse med de andra tysk-polska och tysk-tjeckiska euroregionerna har inom Euroregion POMERANIA främjandet av trafikinfrastruktur-projekt haft absolut högsta prioritet. Detta är befogat på grund av de kvarstående bristerna och trafikinfrastrukturens betydelse för långsiktig utveckling. (se bilaga 21) I handlingsområdena turism och bildning och kultur- investeringsåtgärder genomfördes likaledes en rad viktiga stödprojekt som har uppvisat regionala effekter och kommer att ge resultat på inte alltför lång sikt. Genom stöd till projekt inom området samarbete inom näringslivet /kooperation" var det möjligt att bestämma de första utgångspunkterna för den vidare intensifieringen av detta handlingsområde i nästa bidragsperiod. De hade framförallt som målsättning att förbereda företagssamarbete i det tysk-polska gränsområdet. I bidragsperioden var direkta investeringsbidrag till företag inte föremål för INTERREG-interventioner inom Euroregionen. Därför användes stödet under tiden till att genom etablering av företagarforum och inrättande av service- och rådgivningscentra lägga en solid grund för det vidare arbetet. Sammantaget kan man göra bedömningen att det genom bidragsmedel i samband med Euroregionens utveckling har kunnat ges ett effektivt bidrag till de speciella områden som definierats som handlingsområdena. Detta gäller särskilt för en rad gränsövergripande projekt som gjorde det möjligt att göra ett pionjärarbete inom det gränsövergripande stödet och att i hög grad leva upp till Euroregionens huvudmål.

14 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Euroregion POMERANIA:s utvecklingspotential 3.1 Planeringsområdets medlemmar, läge och struktur Medlemmar och läge Euroregionen POMERANIA har följande medlemmar: den polska staden Szczecin och Kommunförbundet för kommunerna i Västpommern KZC GPZ Pomerania med för närvarande 77 städer och byar ( ), det tyska kommunförbundet Kommunalgemeinschaft Euroregion POMERANIA e.v. med sex storkommuner och två självständiga städer som medlemmar, Kommunförbundet Skåne i Sverige med 33 medlemskommuner. För ytterligare uppgifter om medlemmarna, deras invånarantal, yta och befolkningstäthet se bilaga 1. Euroregionen omfattar därmed i dag cirka 3,4 miljoner invånare på en yta av km². Från Skånes norra gräns till Berlins norra stadsgräns är det cirka 430 km, från Ribnitz-Damgarten i väst till Slawno i öst drygt 270 km. Förvaltningsdistriktet Zachodniopomorskie i vilket Euroregionens polska medlemskommunerna ligger har bildats 1 januari 1999 i samband med förvaltningsdistriktsreformen i Polen. Distriktet omfattar 17 storkommuner med totalt 114 samhällen samt de tre självständiga städerna Szczecin, Swinoujscie och Koszalin. Euroregionen kommer att växa i detta område eftersom fler städer och byar har för avsikt att bli medlemmar i Kommunförbundet KZC GPZ Pomerania. Skåne Län bildades 1 januari 1997 av Malmöhus Län och Kristianstad Län. Sveriges Riksdag beslöt i december 1996 att i en försöksverksamhet överföra det regionala utvecklingsansvaret från staten till några utvalda regioner. En av dem var Skåne. Försöksverksamheten pågår till år Sedan 1 januari 1999 är Region Skåne ansvarig för den regionala utvecklingen samt hälso- och sjukvården. I september 1998 valdes Skånes regionfullmäktige för första gången. Alla 33 kommuner i Skåne är medlemmar i Kommunförbundet som är medlem i Euroregionen. Genom Sveriges medlemskap i EU, untvecklingen i Tyskland och Polen under de senaste 10 åren och planerna på att utvidga EU med kandidater från Centraloch Östeuropa har Euroregion POMERANIA:s läge förändrats och nya utvecklingsmöjligheter har uppstått 6 : 6 Vision and Strategies around the Baltic Sea The Baltic Institute, Karlskrona 1993

15 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA bild 2: Euroregion POMERANIA:s område

16 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Från att ha haft ett nationellt randläge i alla tre medlemsländer och ett randläge inom EU kommer Euroregionen att ligga i centrum för utvecklingen i Östersjöområdet - en framtidsregion med tanke på utvidgningen av den Europeiska Unionen. (se *1) Viktiga överregionala transportstråk för utbytet av varor och tjänster samt för människornas mobilitet leder genom Euroregionen och garanterar regionens deltagande i den internationella trafiken. Euroregionen gränsar till storstäderna Berlin och Köpenhamn och därmed till viktiga växande marknader. Öresundregionen med Skåne får genom invigningen av Öresundbron år 2000 en ny dimension som europeiskt utvecklingscentrum. Euroregionen POMERANIA gränsar till Euroregionen BALTIK i väst (Polen) och i norr (Sverige) och till Euroregionen Pro Europa VIADRINA i syd. Några samhällen i det före detta förvaltningsdistriktet Gorzow är samtidigt medlemmar i både Euroregionen POMERANIA och Euroregionen PRO EUROPA VIADRINA. Euroregionen POMERANIA förenar i dag partners som under de senaste århundraden men speciellt under de senaste åren har utvecklat sig under delvis mycket olika förhållanden. Utvecklingsskillnader som har vuxit fram under historiens gång är därför ett av Euroregionens kännetecken: Skåne: km² stor med 1,1 miljoner invånare och de stora städerna Helsingborg, Lund, Kristianstad och Malmö ett blomstrande näringsliv med välutbyggda kommunikationsförbindelser till Europa och en egen innovativ potential speciellt i närheten av de etablerade universiteten och högskolorna nya utvecklingsmöjligheter genom Öresundsbron ( De tre stora B : Bro, Baltikum, Berlin ) De tyska och polska parterna hör till en region i södra delen av Östersjön som domineras av landsbygden, jordbruket och svaga strukturer. Huvudnäringar: jordbruk och kompletterande hantverk och handel, livsmedelsindustri och service - bl a en ökande turistnäring Lokalt säkrar traditionell kärnindustri som fartygsbygge, hamnar, hamn- och fartygsservice, logistik, metallindustri och kemisk basoch förädlingsindustri regionens ekonomiska existens. Staden Szczecin är i det tysk-polska området dess viktigaste urbana centrum med ca invånare. I södra delen av Euroregionen påverkas den starkt av den omedelbara närheten till Berlin.

17 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Inom Euroregionen är det situationen i Skåne som tydligast visar omvandlingen som sker i samband med näringslivets globalisering.vad gäller omvandlingen av industrisamhälle till kunskapssamhälle med alla nödvändiga krav på arbetsmarknaden och på förändringen av samhälleliga värden har Skåne kommit längst jämfört med sina partners i Euroregionen och kommer därför att få och kunna ta en pådrivande funktion på många områden inom Euroregionen Bebyggelsestruktur och regional planering Centralortsuppdelning Enligt regionplaneringens målsättning sker utvecklingen av bebyggelsestrukturen i ländernas regioner med hjälp av en struktur baserande på centrala tätorter. Denna struktur bestämmer den grundläggande formen av bebyggelseutvecklingen. På detta sätt bestäms centrala orter vilkas definerade multifunktionella försörjningsuppgifter skall förbättras och utvecklas. Därutöver bestämmer den regionala planeringen orter med vissa samhälleliga funktioner som möter delregionernas speciella villkor. Alla andra orter utvecklar sig inom ramen för egenutvecklingen. Systematiken i den polska regionala planeringen delar upp städerna med central betydelse för sina omgivningar i följande kategorier: överregionala, regionala och sub-regionala centra. Följande analogi kan tillämpas ( 7 ): tysk struktur medelstora städer (Mittelzentren) stora städer (Oberzentren) stora städer med delfunktioner av storcentra (Oberzentren mit Teilfunktionen der Großzentren) polsk struktur subregionala centra regionala centra överregionala centra Kritiskt skall anmärkas att de citerade Raumordnerische Leitbilder für den Raum entlang der deutsch-polnischen Grenze ( Den regionala planeringens visioner för området längs den tysk-polska gränsen 7 ) inte använder någon analog inordning av de tyska medelstora städer med delfunktioner av stora städer på den polska sidan. Dessutom existerar ingen tysk motsvarighet till Szczecins inordning som centrum med överregional betydelse. I Den regionala planeringens visioner... införs i detta fall det i Tyskland ovanliga begreppet großes Oberzentrum. Enligt ett förslag av KLUCZKA ( 8 ) har man här arbetat med en utvidgning av rangordningen beträffande de stora centrala tätorterna 7 8 Raumordnerische Leitbilder für den Raum entlang der deutsch-polnischen Grenze. Band 1,2, Inst. gospodarki przestrennej i kommunalnej, Warszawa, PLANCO GmbH, Essen, 1994/95, Band 1, sid 44 ff. KLUCZKA, G. (1970): Zentrale Orte und zentralörtliche Bereiche mittlerer und höherer Stufe in der Bundesrepublik Deutschland. Forsch. z. dt. Landeskunde, Band 194, Bonn, Bad Godesberg, i: RITTER: Allgemeine Wirtschaftsgeographie. Oldenbourg Verlag, München, Wien 1998, sid 207

18 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA för att tydliggöra att det finns hierarkiska skillnader mellan Euroregionens övercentra som också borde bli synliga i den centrala tätortsstrukturen. Dessutom måste konstateras att det heller inte finns någon konsekvent överensstämmelse mellan visionerna ( 7 ) och markeringen av de centrala tätorterna i det så kallade Kartenwerk Strukturdaten Grenzregion (Kartverk strukturuppgifter gränsregion) ( 9 ). Detta kartverk markerar även i Polen medelstora städermed delfunktioner av ett stor stad men kompletterar också visionernas ( 7 ) medelstora städer och innehåller en lista över bascentra med delfunktioner av ett medelstort centrum. Vid en kritisk granskning verkar just de två sistnämda centrala tätorterna delvis bli betydligt övervärderade (så får till exempel Nowe Warpno samma betydelse som Ueckermünde). Debno-Mysliborz- Barlineks ranking som trepoligt medelstort centrum måste också granskas kritiskt. En inflation av centrala tätorter med hög rangordning inom den regionala planeringen kommer med säkerhet inte att stämma överens med regionens utvecklingsmål. Centrala tätorter skall kunna ta ansvar för sociala, kulturella, ekonomiska och byråkratiska försörjningsfunktioner för sina nära omgivningar. Det betyder att institutioner inom handel och näringsliv, förvaltning, kultur, utbildning, existensplanering och försörjning är så utpräglade att de överstiger försörjningen av den egna befolkningen och också kan erbjuda service för förflätningsområdet. Speciellt på den i Euroregionen dominerande landsbygden har centrala tätorter av låg och medelstor betydelse en nyckelfunktion i den fortsatta utvecklingen. Den svenska regionplaneringen använder inte den centrala tätortsstrukturen. En rangordning av de svenska orterna sker enbart för att få möjligheten att jämföra dem med de andra parterna i Euroregionen. Den baserar på kärnstädernas invånarantal men inte på mera djupgående undersökningar. Den centrala tätortsstrukturen bildar grunden för den ekonomiska utvecklingen, befolkningens försörjning med varor och tjänster som erbjuds av den offentliga och privata sektorn. Dessutom tar den hänsyn till den regionala utvecklingen som strävar efter att skapa så likvärdiga levnadsvillkor som möjligt i alla delar av regionen. Den centrala tätortsstrukturen visas på bild 3. De centrala tätorternas indelning i Euroregionens tyska del baserar på befintliga regionplaneringsdokument ( 10, 11 ). Indelningen orienterar sig på:! invånarantalet i den centrala tätorten och dess förflätningsområde! de infrastrukturella befintligheterna! läget i trafiknätet; läget skall garantera att den centrala tätorten är lätt att komma till från alla delar av regionen Kartenwerk. Raumordnerische Grundlagen entlang der brandenburgisch-polnischen Grenze. MUNR Brandenburg, Urzedy Wojewodzkie Zielona Gora, Szczecin, Gorzow Wlkp., 1997 Regionaler Planungsverband Vorpommern (1998): Regionales Raumordnungsprogramm Vorpommern. Greifswald 1998 Regionale Planungsgemeinschaft Uckermark-Barnim (1996): Sachlicher Teilplan Zentralörtliche Gliederung, Siedlungsschwerpunkte und Ländliche Versorgungsorte. Eberswalde, 1996

19 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA ! det befintliga potentialet för en ekonomisk utveckling. Medan de viktiga centrala tätorterna bestäms i ländernas regionala planeringar och planeringsprogram bestäms de centrala tätorterna av regional betydelse i de regionala regionplaneringsprogrammen eller regionplanerna. Regionen Vorpommerns och regionen Uckermark-Barnims städer och byar har varit mycket aktiva i denna process och har kunnat inarbeta de egna önskemålen och idéerna. Indelningen av de polska tätorterna baserar på dokumenten ( 7, 9 ) medan indelningen av de svenska tätorterna baserar på deras invånarantal. Den svenska regionala planeringen använder inget analogt indelningssystem av de centrala tätorterna. I regionen defineras följande tätorter som centrala tätorter av stor betydelse (se tabell 2) (för reglerna och kriterierna se bilaga 2, bilaga 3):

20 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA bild 3: Centralortsuppdelningen - stödpelare för Euroregionens framgångsrika utveckling i framtiden

21 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA tabell 2: Euroregionens struktur av centrala tätorter med större betydelse Den centrala ortens rang Stor stad med interregional betydelse och interregionala funktioner/ interregionalt centrum Stor stad/ regionalt centrum Medelstor stad med storstadsfunktioner / subregionalt centrum Medelstor stad (subregionalt centrum) Medelstor stad med delfunktioner (grundcentrum med en medelstor stads funktioner) Zachodniopomorskie Szczecin Koszalin Stargard Szczecinski Swinoujscie Kolobrzeg Goleniow Nowogard Gryfice Gryfino Pyrzyce Police Choszczno Debno-Mysliborz-Barlinek Walcz Drawsko Pom. Szczecinek Slawno Bialogard Swidwin Chojna Kamien Pom. Lobez Zlocieniec Darlowo Trzebiatow Nowe Warpno Miedzyzdroje Wolin Trzcinsko Zdroj Moryn Cedynia Lipiany Maszewo Dobrzany Insko Chociwel Dobra Stad Vorpommern /Uckermark- Barnim hansastäder Stralsund och Greifswald Eberswalde** Anklam Bergen Pasewalk Ribnitz- Damgarten Wolgast Bernau* Prenzlau*** Schwedt/O.*** Templin Grimmen Ueckermünde Angermünde Skåne Malmö Helsingborg Lund Kristianstad Hässleholm Eslöv Höganäs Kävlinge Landskrona Trelleborg Vellinge Ystad Ängelholm Simrishamn (nicht zugeordnet)

22 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Stad Den centrala ortens rang Zachodniopomorskie Nowogardzka Nowogard Wegorzyno Golczewo Ploty Resko Vorpommern /Uckermark- Barnim Skåne * Centrum i Berlins täta samfunktionsområde ** Regionalt utvecklingscentrum i stadskransen runt Berlin *** Regionalt utvecklingscentrum i den yttre utvecklingsregionen i Brandenburg Sammanfattning: Med denna centrala tätortsstruktur har regionen en grundläggande struktur för den regionala utvecklingen både vad gäller den ekonomiska utvecklingen och befolkningens försörjning med varor och tjänster som erbjuds av den offentliga och den privata sektorn. Därmed bildar strukturen också grunden för etableringsbeslut och är en viktig orientering för fördelningen av bidragspengar. Strukturen skall stabiliseras som basstruktur i samband med Euroregionens utveckling. Strukturen tar hänsyn till kravet på en framgångsrik regional utveckling i framtiden att skapa så likvärdiga levnadsvillkor som möjligt i alla delar av regionen. Därför ska den centrala tätortsstrukturen stärkas extra mycket med utvecklingsåtgärder Regional planering En regionfunktionell indelning av den tysk-polska gränsregionen arbetades fram under början av 90-talet i överenskommelse mellan Tyskland och Polen och i samarbete mellan Departementet för regional planering, byggnadsväsen och stadsplanering i Tyskland och Departementet för regional planering och byggnadsväsen i den polska republiken ( 7 ). I denna indelning skiljer man mellan: det gränsnära området som på den tyska sidan bildas av de gamla storkommunerna med direkt gränskontakt (inkl den gamla kommunen Anklam) och på den polska sidan av de direkta gränskommunerna inkl staden Szczecin och kommunerna vid viken Stettiner Haff den regionala zonen som ligger i anslutning till det gränsnära området och som bildas av de gamla storkommunerna inkl Rügen på den tyska sidan och av förvaltningsdistriktet Szczecin i Polen. Den regionala zonen

23 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA omfattar övercentra och medelstora städer som har en försörjningsfunktion för det gränsnära området. den interregionala zonen som ansluter sig till den regionala zonen och påverkar den. På den tyska sidan är det i första hand storstaden Berlin och en remsa av olika storkommuner som inte har någon direkt gränskontakt på den pol. sidan omfattar zonen förvaltningsdistriktet Koszalin. På senare bilder som visar denna gränsregion har den beskrivna regionindelningen ibland använts med tillägg av några ändringar. I delstaten Brandenburg till exempel arbetar man med ett så kallat gränsnära område som i sin utsträckning orienterar sig på förvaltningsstrukturen i den omedelbara närheten till gränsen ( 12 ). Några konsekvenser av denna gränsområdesdefinition för den regionala planeringen har dock inte konstaterats. För Euroregionen resulterar den historiskt utformade bebyggelseutvecklingen i områdenas specifika strukturer och funktioner i samband med det centrala tätortsnätet. De definerade områdeskategorierna ställer därmed specifika krav på utveckling och planering. Följande områdeskategorier finns i Euroregionen: landsbygden den tätortsnära landsbygden i förflätningsområdet med centrala tätorter av stor betydelse, speciellt: det nära förflätningsområdet med storstaden Berlin som speciellt område det nära förflätningsområdet med Szczecin som stor stad det nära förflätningsområdet med Malmö och Lund som centrala tätorter det nära och det större gränsområdet längs den tysk-polska gränsen På grund av Euroregionens övervägande lantliga struktur och prägel är landsbygden vad gäller ytan Euroregion POMERANIA:s dominerande områdeskategori. För bevarandet av stabiliteten i hela regionen och för utformningen av regionens framtid spelar landsbygden den viktigaste rollen. I Vorpommern utgör landsbygden till exempel ca 91% av regionens yta; här bor ca 72% av invånarna. Landsbygden kännetecknas av en relativt låg befolkningstäthet speciellt i utkanten av regionen. I sin infrastruktur har landsbygden brister i den tekniska och sociala infrastrukturen. Inom ekonomin dominerar näringsgrenar som jord- och skogsbruk. Handel och hantverk har en traditionell betydelse men kan också vara nya alternativ. Landsbygden är dock inte homogen utan består av olika delregioner med specifika behov och villkor som resulterar ur läget, bosättningshistorien och det ekonomiska förflutna. För en del av landsbygden i Euroregionen (direkt kustområde vid Östersjön och de stora vikarna) har turismen en alldeles speciell och stor betydelse. I Euroregionens polska del delar man upp landsbygden i områden med specifika funktioner: 12 Neuere Entwicklungen im deutsch-polnischen Grenzraum. Landesumweltamt Brandenburg, 1998

24 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Området kring centrumet Szczecin med samhällena Golczewo, Przybiernow, Stepnica (som kännetecknas av en yta som domineras av skogar och jordbruksmark av låg kvalité, förbindelser till Haff-viken, växelverkan med Szczecins förflätningsområde, speciell funktion: rörelsefrihet) Kustremsan vid Östersjön med staden Swinoujscie, samhällena resp städerna Kamien-Pomorskie, Miedzyzdroje, Kolobrzeg, Wolin, Trzebiatow, Dziwnow, Rewal, Darlowo som kännetecknas av en starkt koncentrerad turistisk infrastruktur Fastlandet efter kustremsan med städerna och samhällena från Nowogard, Gryfice, Swidin, Bialogard till Slawno som kännetecknas av sin framtida servicefunktion för kustremsan. Ett jordbruksområde med bördig mark mellan städerna Pyrzyce, Lipiany, Trzcinsko Zdroj Ett sjörikt område med många skogar mellan orterna Szczecinek, Drawsko Pomorskie och Walcz med en framtida turistutveckling på inlandet som perspektiv det gränsnära området längs Oderfloden mellan Swinoujscie och Debno Som långsiktigt perspektiv skall likvärdiga och självständiga levnadsvillkor skapas på landsbygden samtidigt som regiontypiska särarter skall bevaras. Aktiveringen av de egna endogena potentialerna spelar en viktig roll för att på lång sikt kunna erbjuda landsbygdsbefolkningen ett strukturerat och kvalitativt högvärdigt sysselsättningsutbud. Bara på detta sätt kan man motarbeta den pågående avflyttningen som resulterar i att andelen gamla människor växer, att byggnader och anläggningar överges och att infrastrukturell basservice läggs ner. Vid denna utveckling skall hänsyn tas till objektivt pågående utvecklingsprocesser. Landsbygdsbefolkningens krav, människornas fritidsbeteenden och deras krav på arbetsmiljö och levnadsvillkor har vidareutvecklats under de senaste årtionden. Vid stabiliseringen och utvecklingen av landsbygden måste sambandet mellan starka centra och utvecklingen av regionen i sin helhet beaktas. En utveckling av landsbygden på bekostnad av tätorterna kan möjligtvis leda till kortsiktiga resultat men är på lång sikt ingen hållbar väg för den framtida utvecklingen. Tätorterna måste spela en viktig roll i regionens hållbara framtidsutveckling. Utan att negligera de andra delarna i regionen är det ändå här infrastrukturella villkor måste skapas för att kunna erbjuda befolkningen ett bra ekonomiskt, socialt och kulturellt liv. Landsbygden drar nytta av dessa möjligheter utan att själv ha de nödvändiga institutionerna. Ett interregionalt trafiknät förbinder landsbygden med de centrala tätorterna. För utvecklingen av landsbygden är det nödvändigt att balansera kraven företag ställer som exploaterar stora ytor (jordbruk, skogsbruk, råämnen, militär, vatten, turism). I Euroregionen POMERANIA spelar stora naturskyddsområden en viktig roll för utvecklingen av landsbygden. Detta är ett utvecklingsvillkor som är specifikt för just Euroregionen POMERANIA. Här existerar specifika utvecklingsvillkor som styrs av naturskyddsområdenas föreskrifter och mål motsvarande deras kategori

25 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA (naturpark, biosfärreservat, nationalpark, landskapspark). Dessa utvecklingspotentialer skall aktiveras som extra chanser för regionen. I utvecklingsprocessen som helhet spelar ett bra trafiknät på landsbygden en avgörande roll. Nätet skall garantera en lätt framkomlighet till arbetsplatserna, till service- och försörjningspunkter, naturen och turistmål. Den tätortsnära landsbygden omfattar definerade områden kring viktiga centrala tätorter i vilka hela utvecklingen i systemet stad-landsbygd skall koordineras. Kännetecknande för byarna på den tätortsnära landsbygden är de fortsatta förtätningstendenserna beträffande bosättningen och etableringen av näringslivet. Byarna har en bosättningsutveckling som ligger långt över de egna behoven och speciellt täta kooperativa förbindelser med kärnstaden. Det finns en intensiv pendeltrafik med kärnstaden som orsakar sekundära problem i trafikoch miljöbelastningen. Här är en harmonisering av bosättningsutvecklingen redan i den grundläggande planeringen av stads- och landsbygdsbebyggelsen av stor betydelse. Utvecklingen av bostads- och industriområden måste i sin helhet resultera i en hållbar framtidsstruktur. En ringformad utvidgning av bosättningsarealerna kring kärnstaden skall undvikas. För att kunna samordna denna utveckling skall relationerna mellan tätorten och den tätortsnära landsbygden vidareutvecklas. Det betyder också relationernas institutionalisering och att invånarna skall vara delaktiga i processen. Om en balans i relationerna mellan kärnstaden och den tätortsnära landsbygden inte kan utvecklas på kommunal nivå skall staten gå in med nödvändiga åtgärder. I Euroregionen finns tätortsnära landsbygdsområden kring följande i tabell 3 uppförda tätorter. Speciell betydelse har de tätortsnära landsbygdsområdena kring storstaden Berlin och kring Szczecin som stor stad av interregional betydelse.

26 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA tabell 3: Tätortsnära landsbygdsområden i Euroregionen POMERANIA Tätortsnära landsbygd Beskrivning Stralsund dominerande bosättningsutveckling längs trafikaxlar som garanterar en effektiv kollektivtrafik Bevarande av områdena mellan trafikaxlarna som kulturlandskap med ekologiska funktioner Bevarande av fria kustavsnitt, skogs trakter och skyddade landskap som rekreationsområden Greifswald Bosättningsområdena ligger mesta dels längs trafikaxlarna in till kärnsta den Säkring av fria områden med ekolo giska och rekreationsfunktioner Prenzlau, Schwedt, Eberswalde Tätortsnära landsbygd kring typiska medelstora städermed intensiv pen deltrafik mellan kärnstaden och landsbygden samtidigt som service flyttas ut ur kärnstaden till utkanten av staden Szczecin speciell enhet med viktiga funktioner för hela området i förvaltningsdistriktet Zachodniopomorskie, koncentration av ekonomiska, kulturella, politiska och försörjningsfunktioner, överregional betydelse Koszalin Traditionellt förflätningsområde kring detta stor stad som tidigare var distriktshuvudstad, ekonomisk förflätning och pendeltrafik Malmö/Lund Krav att garantera regional planering speciellt med tanke på Öresundsbron och processerna som resulterar ur brons existens Förflätningsområdet med Szczecin som interregionalt betydelsefullt stor stad omfattar städerna Stargard Szczecinski, Goleniow, Gryfino och Police samt samhällena Nowe Warpno, Dobra Szczecinska, Kobylanka, Kolbaskowo, Stare Czarnowo. Detta förflätningsområde är områdesfunktionellt betraktat det viktigaste området i förvaltningsdistriktet Zachodniopomorskie som dessutom dominerar utvecklingens dynamik i regionen. På ca km² (ca 12% av distriktet) bor här ca invånare (37% av distriktets invånare). Mer än hälften av de sysselsatta i distriktets industrier arbetar här. Arbetslösheten i detta förflätningsområde ligger kring 5%. Förflätningsområdet är ett av de områden i Eurorergionen som har den lägsta arbetslösheten.

27 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA Principen för stadsutvecklingen av kärnstaden har Szczecin skrivit ner i en Regional plan för staden Szczecin år 1994 ( 13 ). Planen omfattar riktlinjerna för stadsutvecklingen inom stadens gränser och relationerna med dess omgivningar. Förflätningsområdet kring Koszalin som centrum med regional betydelse omfattar samhällena Sianow, Manowo, Swieszyno, Bedzino och Mielno. På ca km² lever här ca invånare. För förflätningsområdet Brandenburg/Berlin kring storstaden Berlin gäller bestämmelserna i den gemensamma delstatsutvecklingsplanen ( 14 ). Med hänsyn till de särskilda villkoren i gränsområdet mellan den struktursvaga delstaten Brandenburg och storstaden Berlin beskriver dessa bestämmelser mål för utvecklingen av bosättningsarealerna, av rekreationsområden och av trafiken. Målen skall bidra till en strukturerad utveckling av detta förflätningsområde. Området har ett utmärkt läge både som etableringscentrum för näringslivet (närhet till Berlin som marknad med sina statliga och privata kunder, en interregional anknytning genom ringmotorvägen BAB 10) och som bosättningsområde (högvärdig landskapspotential). För att garantera fria rekreationsområden har så kallade regionalparker skapats. I Euroregionen POMERANIA befinner sig regionalparken Naturpark Barnim och delvis regionalparken Barnimer Feldmark. Dessa regionalparkers viktigaste funktion är att erbjuda rekreationsmöjligheter åt förflätningsområdets invånare utan att en överbelastning långsiktigt leder till en förstöring av naturen Utvecklingsaxlar Också i Euroregionen POMERANIA sker utbytet av varor och tjänster längs stora axlar av regional och/eller interregional betydelse. Centrala tätorter som ligger vid dessa axlar drar nytta av utbytet och får nya impulser för den egna utvecklingen. Dessa impulser gagnar också den tätortsnära landsbygden. Euroregionen hat ett omfattande system av axlar både i öst-västlig och i nordsydlig riktning. Axlarna har anknytning till interregionala axlar och delvis också till axlar av europeisk betydelse. Det finns följande interregionala axlar (se bild 4): Szczecin - Lokaler Allgemeiner Raumordnungsplan. Verwaltung der Stadt Szczecin, 1997, 2. Ausgabe (tyska) LEP ev Gemeinsamer Landesentwicklungsplan für den engeren Verflechtungsraum Brandenburg/Berlin MUNR Brandenburg/SenStadtUm Berlin, 1995

28 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA bild 4: Interregionala axlar i Euroregionen POMERANIA

29 Utvecklings- och handlingsprogram POMERANIA ! Öst-väst-axlar: Lübeck - Rostock - Stralsund - Sassnitz/Mukran - sjövägen till Baltikum Lübeck - Rostock - Pasewalk - Szczecin - vidare se nedan Lübeck - Schwerin - Pasewalk - Szczecin - Koszalin - Gdansk resp - Szczecin - Stargard - Bydgoszcz - Warszawa! Nord-syd-axlar: Sjövägen Skandinavien/Baltikum - Sassnitz/Mukran - Stralsund - Greifswald - Anklam - Pasewalk - Berlin Sjövägen Skandinavien/Baltikum - Sassnitz/Mukran - Stralsund - Greifswald/Grimmen - Demmin - Neubrandenburg/Neustrelitz - Berlin Sjövägen Skandinavien/Baltikum - Swinoujscie - Szczecin - Berlin Sjövägen Skandinavien/Baltikum - Swinoujscie - Szczecin - Gorzow - Zielona Gora - Jelenia Gora - [Tjeckien - Adriaområde] Koszalin - Szczecinek - Pila - Poznan - Leszno - Wroclaw Tangentialt till Euroregionen POMERANIA existerar ytterligare betydande europeiska trafikaxlar till vilka de ovan nämda axlarna anknyter. Detta gäller för kustaxeln mellan Schleswig-Holstein och de östliga Östersjöområdena samt för öst-väst-axeln Berlin - Warszawa. Dessa interregionala axlar har en särskilt betydelse för hela Euroregionens konkurrenssituation i Europa. Längs dessa axlar måste en smidig trafikinfrastruktur garanteras som byggs nytt eller redan finns och utvidgas (t ex kustmotorvägen BAB 20, A3 från Szczecin till den tjeckiska gränsen och Öresundsbron Köpenhamn - Malmö). Kopplat till axlarna skall bandinfrastrukturen förbättras och koncentreras, speciellt vägarna och järnvägen. En multimodal användning av vägarna och järnvägen längs axlarna kan leda till en påtaglig avlastning av vägarna genom att flytta över transporter till järnvägen. På grund av regionens specifika läge bildar hamnarna i regionen multimodala knytpunkter längs interregionala axlar och har stor betydelse (Sassnitz/Mukran, Swinoujscie/Szczecin, Malmö, Ystad, Trelleborg). Utvecklingsimpulser utgår just från dessa knytpunkter. Regionala axlar kompletterar systemet och garanterar anknytningen av alla delar av regionen till de interregionala axlarna. Detta bidrar till stabiliseringen av utvecklingen på landsbygden. Förutom anknytningsfunktionen till de interregionala axlarna och därmed till utbytet av varor och tjänster i Europa spelar regionala axlar en väsentlig roll i exploateringen av regionen och garanterar ett regioninternt utbyte och invånarnas mobilitet. De regionala axlarna förbinder speciellt de tätorterna med medelstor betydelse och bidrar till att alla delar av regionen blir tillgängliga. Att lätt och bekvämt kunna komma till

bilagor kommun/stad/landkrets yta invånare invånartäthet Befolkning och yta av Euroregionen POMERANIA:s medlemmar

bilagor kommun/stad/landkrets yta invånare invånartäthet Befolkning och yta av Euroregionen POMERANIA:s medlemmar bilagor bilaga 1: Befolkning och yta av Euroregionen POMERANIA:s medlemmar kommun/stad/landkrets yta invånare invånartäthet km 2 1997 inv./km 2 Den svenska provinsen Skåne Bjuv 116 13.945 120,2 Bromölla

Läs mer

Framskrivning. Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) Slutrapport, augusti 2006

Framskrivning. Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) Slutrapport, augusti 2006 Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) Bearbetning ARGE: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regionalgeografi. Världen i regioner

Regionalgeografi. Världen i regioner Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson Klimatfrågorna i fokus Magnus Jacobsson Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? 2014-04-07 Sida 2 Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa antagen vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den 24 25 maj 2007 FÖRORD "LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Region Skåne och Tyskland

Region Skåne och Tyskland 12 augusti 14 Dnr 1401329 Region Skåne och Tyskland Prioriterade insatser 2014-2015 VERSION 1.4 BILAGA TILL INRIKTNING FÖR SAMARBETE 0 Inledning... 3 1 Forskning och innovation... 3 1.1 Historik... 3 1.2

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Guide för att bilda Leaderområden Version 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Leader I Nordvästra Skåne Områdesindelning

Leader I Nordvästra Skåne Områdesindelning Skåne Nordväst För stort för att vara ett område I den svenska tolkningen av villkoren för EU s LEADER-program är den övre gränsen för invånarantalet i ett område 100 000. De tio kommuner som bildar samarbetsorganisationen,

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland

Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2985 av Per Åsling (C) Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km² Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Rurban planning talks, Mariestad, 16-17/3 2017 Shopping center GLA per 1000 capita http://eeg.tuwien.ac.at/commonenergy/gla-per-capita-shopping-center

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Rapport. Fastighetsägarindex. Fastighetsägarna Syd 2009-11-10

Rapport. Fastighetsägarindex. Fastighetsägarna Syd 2009-11-10 Rapport Fastighetsägarindex Fastighetsägarna Syd 2009-11-10 Innehåll Sid 4 Om undersökningen 4 4 Sammanfattning och slutsatser 6 4 Sammanfattning 7 4 Slutsatser 12 4 Fastighetsbeståndet 15 4 Planerade

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 2014 FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 14 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET MALMÖ 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET MALMÖ 2014 FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET MALMÖ 14 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett mått

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 2014 FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 14 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 2014 FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 14 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett mått

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad? LTH - TRAFIKDAGEN 14 Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad? Till Koglin, Fil Dr i transportplanering 2014-05-05 Stadsplanering oprecist begrepp Fysisk, kommunal planering (främst via översikts-

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer