Arbete för nöjes skull

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbete för nöjes skull"

Transkript

1 Ura 2001:3 ISSN Arbete för nöjes skull - Var finns de nya jobben inom upplevelsenäringen? Katarina Berggren Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 Arbete för nöjes skull - Var finns de nya jobben inom upplevelsenäringen? INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING INLEDNING Tillväxtprojektet Undersökta tillväxtbranscher UPPLEVELSENÄRINGEN EN MODERN TILLVÄXTINDUSTRI Inledande översikt Branschens omfattning och struktur Allmänna branschförutsättningar Branschens strategier för framtida utveckling Upplevelsebranschens enkätsvar Sysselsättningen inom upplevelsenäringen Sysselsättningstillväxt Utblick mot framtiden TURISTNÄRINGEN Aktuell situation inom turismen Vad är turism? Turistindustrins framväxt och utveckling Den svenska turistnäringens struktur Olika flöden av resande Resmål och aktiviteter Exempel på turistmål: Icehotel i Jukkasjärvi Turistnäringens marknadsförutsättningar inför framtiden Några aktuella trender inom turismen Problem och möjligheter inom svensk turism Den inkommande turismen en allt viktigare resurs Ekoturism

3 3.3 Åtgärder för att främja turismen Vägar till fortsatta framgångar Exempel på utvecklingsprojekt inom turismen Nätverkssamarbete inom turismen Vad samhället kan göra för turismen Utbildningar inom turismområdet IT-användningen i turistnäringen Turistbranschens enkätsvar Sysselsättningen inom turism, transporter m.m Sysselsättningstillväxt Utblick mot framtiden TURISMENS INFRASTRUKTUR Transporter boende aktiviteter Resandet Flyg Färja Buss Järnväg Resebyråverksamhet Kost och logi Hotell Camping Restauranger KULTUR OCH NÖJEN Allmän branschöversikt Musik Allmänt om musikbranschen Musikinstitutioner och musikindustri Festivaler Folkets Hus och Parker Teater och dans Bild, konst och foto Författarskap och publicering Museer Hembygdsgårdar Cirkus, nöjesparker och djurparker Studieförbund och folkhögskolor Kultur- och nöjesbranschens enkätsvar Sysselsättningen inom musik, teater m.m Sysselsättningstillväxt Utblick mot framtiden

4 6 SPORT, ÄVENTYR OCH SPEL Sport och idrott Allmänt om branschen Några populära idrottsgrenar Sport- och äventyrsturism Skidturismen en massrörelse för motionsutövare Aktivitetsföretag och äventyrsevenemang Spel Sportbranschens enkätsvar Sysselsättningen inom sportarrangörer m.m Sysselsättningstillväxt Utblick mot framtiden PERSONLIG OMVÅRDNAD M.M Allmän branschutveckling Hår- och skönhetsvård m.m Frisörnäring Hudterapi Estetisk plastikkirurgi Tatuering och piercing Hälsoupplevelser Massageverksamhet Alternativ medicin Hälsokost och hälsohem Spa-verksamhet Fysisk och mental träning Gymverksamhet Yoga och meditation Skandinaviska Ledarhögskolans program Sysselsättningen inom personlig omvårdnad Sysselsättningstillväxt Utblick mot framtiden REFERENSER

5 4

6 Förord Föreliggande rapport om upplevelsebranschen är den sista av flera studier i projektet Nya tillväxtbranscher/nya yrken i framtiden. I samma projekt har rapporterna De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige - Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? (Ura 2000:1), IT-branschen i Sverige - Var finns de framtida jobben? (Ura 2000:8) samt Medie- och reklambranschen - E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? (Ura 2000:9) publicerats under år Detta är första gången dessa branscher beskrivs ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Rapporterna i serien är arbetsmarknadsmässiga specialstudier av ett nytt slag som frångår den traditionella indelningen av branscher på arbetsmarknaden. Mycket av innehållet i dessa rapporter är alltså uppgifter som inte tidigare publicerats. Hans Tydén har författat de inledande avsnitten samt avsnitten om turism och omvårdnad, och Katarina Berggren har författat avsnitten om kultur och nöjen, sport, äventyr och spel, samt analyserat all sysselsättningsstatistik som berör upplevelsebranschen. Torbjörn Israelsson vid Utredningsenheten, AMS, har varit projektledare och har bl.a. medverkat vid framtagning av den statistik som använts samt har, liksom prognoschefen Tord Strannefors, bidragit med värdefulla råd och kommentarer under arbetets gång. Gun Westberg har sammanställt textoch bildmaterialet. Samtliga dessa personer är verksamma vid Utredningsenheten, AMS. Det statistiska materialet har levererats av Statistiska Centralbyrån (SCB). Vi vill även framföra vårt varma tack till alla de personer inom myndigheter, företag och branschorganisationer som vi har intervjuat under arbetets gång och som dessutom levererat åtskilligt skriftligt underlagsmaterial. Vidare ett tack till AMS Statistikenhets avdelningar i Stockholm och i Söderhamn som genomfört telefonintervjuer med företrädare inom upplevelsebranschen och sammanställt resultaten av dessa, och till Richard Torell, Länsarbetsnämnden i Stockholms län, som svarat för bildproduktionen till omslaget. Stockholm i maj 2001 Katarina Berggren Arbetsmarknadsstyrelsen Hans Tydén Arbetsmarknadsstyrelsen 5

7 6

8 Sammanfattning Upplevelsebranschens definition och struktur Upplevelsenäringen som helhet en av de stora framtidsbranscherna på den svenska arbetsmarknaden inrymmer bl.a. turism (inkl. alla slags resor), kultur, nöjen, sport och välbefinnande/personlig omvårdnad (i det följande ofta benämnt enbart personlig omvårdnad). Samtliga dessa delbranscher finns utförligt beskrivna i denna bok. I den företags- och sysselsättningsstatistik från SCB som redovisas i det följande samt i AMV:s enkätundersökning av upplevelseföretag ingår dessutom tillverkning och försäljning av vissa transportmedel samt tillverkning och försäljning av utsmyckning m.m, däremot ingår inte de reguljära transportföretagens verksamhet i dessa uppgifter. Inom upplevelsenäringen finns delbranscher som är mycket framgångsrika ur ekonomisk synvinkel, t.ex. musikindustrin, men också delbranscher som inte klarar sig utan statligt stöd. Kännetecknande för upplevelseverksamheten är att den är starkt inriktad mot den enskilde kunden, och att dess mening är att ge honom/henne en berikande upplevelse. Den allmänna tekniska kvaliteten på varorna och tjänsterna är ofta standardiserade man brukar därför ibland tala om en upplevelseindustri men det är de unika mervärdena som blir avgörande för kundens val. En näring i tillväxt Upplevelsenäringen sysselsatte år 2000 drygt personer, motsvarande drygt 6 procent av den totala sysselsättningen i landet. Sysselsättningsmässigt tillhör branschen de snabbast växande på arbetsmarknaden. Under perioden skapades över arbetstillfällen, vilket innebär en genomsnittlig årlig tillväxt med 5,5 procent. Sysselsättningen har alltså gått upp med ca 40 procent på sju år vilket kan jämföras med t.ex. medie- och reklambranschen, som ökat med 36 procent under samma period. För hela arbetsmarknaden var motsvarande sysselsättningstillväxt ca 12 procent. Ökningen av sysselsättningen inom upplevelsenäringen väntas bestå även om den bedöms ske i en långsammare takt framöver. För 2000-talets första decennium kan tillväxten antas ligga mellan 2 och 2,5 procent årligen. Med detta antagande som grund skulle antalet sysselsatta inom upplevelsenäringen öka med mellan och personer fram till år

9 Framtidsutblick inom några delar av upplevelsenäringen Vi bedömer att det finns goda möjligheter för upplevelsenäringen att fortsätta växa sysselsättningsmässigt. Till skillnad från andra tillväxtbranscher, som t.ex. IT-branschen, riskerar inte upplevelsenäringen att hämmas i sin tillväxt på grund av utbredd brist på kvalificerad arbetskraft. Eftersom näringen i hög grad vänder sig till personer med högst gymnasial utbildning finns det god tillgång på arbetskraft som i framtiden kan sysselsättas inom näringen. De flesta delnäringarna inom turistbranschen andas optimism inför framtiden, eftersom resandet väntas fortsätta att öka under de kommande åren. Särskilt flyget väntas expandera kraftigt i takt med det ökade utlandsresandet, men sysselsättningstillväxten hålls tillbaka av de stora rationaliseringar som pågår. Även hotell- och restaurangnäringen upplever goda tider just nu, men i synnerhet restaurangbranschen är mycket konjunkturkänslig. Inom musikbranschen finns det en stor möjlighet till fortsatt tillväxt under den närmaste tioårsperioden. Bakgrunden är att det finns en relativt stor potentiell marknad att avsätta sina tjänster och produkter på. Framför allt gäller det den del som kallas musikindustri och som har en koppling till andra näringar på arbetsmarknaden. Genom att dra nytta av samarbete med andra aktörer och andra näringar finns det goda förutsättningar för verksamheten att växa sysselsättningsmässigt. Inom delbranschen teater och dans väntas en fortsatt mycket svår arbetsmarknadssituation, eftersom det varje år utbildas ett stort antal personer som ska konkurrera på arbetsmarknaden. För konstnärer inom bild och konst bedöms arbetsmarknaden bli kärv. Det fortsätter att utbildas många inom området samtidigt som arbetstillfällena är kraftigt begränsade. En öppning för konstnärerna finns dock inom den digitala konsten. Inom museivärlden kommer det att ske en generationsväxling framöver. Medelåldern är hög bland de sysselsatta och många kommer att gå i pension om 7-10 år. Det kommer därför att skapas ett stort behov av ersättningsrekrytering till museiverksamheten. Det finns en klar tillväxtpotential inom området sportarrangörer m.m.. Näringen har goda möjligheter att fortsätta växa i alla delar av landet. Särskilt gäller det aktivitetsföretagens möjligheter till expansion i framför allt skogslänen. Några förutsättningar för att detta ska bli verklighet är ett utvecklat samarbete med turistnäringen och en utbyggnad av infrastrukturen i landet. Dessutom 8

10 efterfrågar branschen kortare skräddarsydda utbildningar som behövs om branschen ska kunna växa. Den särklassigt största yrkesgruppen inom omvårdnadssektorn är frisörerna. Deras näringsutövning gynnas inte bara av de förbättrade hushållsekonomierna utan också av det allmänt ökade intresset för det egna utseendet. Stor potential inom upplevelsenäringen Den sysselsättningsutblick som gjorts i denna rapport är ganska försiktig. Tillväxtpotentialen inom upplevelsenäringen är mycket stor, och det finns utrymme för en ännu större sysselsättningsökning om de latenta resurser som branschen förfogar över till fullo kan frigöras. Här behövs sammanhållna branschstrategier, inte minst regionalt och lokalt, för att skapa synergivinster. Marknadsföringen och den allmänna publiciteten kring näringen är mycket viktig, och riktade satsningar mot vissa kundgrupper eller mot olika teman kan vara en bra idé i detta sammanhang. Produktutvecklingen spelar givetvis också en stor roll, så t.ex. behöver producenterna inom turistbranschen satsa mer på paketlösningar som tillhandahåller kunden en helhetsupplevelse i form av transport, logi och aktiviteter. Forskningen är ett eftersatt område inom upplevelsebranschen, och bl.a. för att stödja forskningen är det nödvändigt med förbättrad statistisk marknadsinformation. En annan betydelsefull faktor är möjligheterna att erhålla ekonomiskt stöd från samhället för kostsamma utbildningar och investeringar. Företagskultur och traditioner spelar också in. Det finns många små företag i branschen som har potential att växa, om de får en tillräckligt professionell ledning. För att t.ex. bli en framgångsrik företagare i ett aktivitetsföretag inom turistnäringen räcker det inte med enbart entusiasm och äventyrslusta, utan det krävs också bl.a. ekonomiska kunskaper och marknadsföringskompetens. Även här är det viktigt med information, utbildning och kompetensutveckling, men det kan också behövas en översyn av företags- och branschstrukturen, t.ex. genom sammanslagning av mindre företag. Stor regional betydelse Upplevelsenäringen är ett mycket värdefullt inslag i näringslivet genom att den spelar så stor roll för sysselsättningen i skogslänen. Näringen har t.ex. en större spridning av de sysselsatta än medie- och reklambranschen eller IT-branschen och är en av de betydelsefullaste näringarna för skogslänen. 55 procent av de 9

11 sysselsatta inom branschen finns i storstadslänen, 26 procent i övriga syd- och mellansvenska län och 19 procent i skogslänen. De olika delnäringarna skiljer sig emellertid åt när det gäller spridningen över landet. En särskilt viktig roll för skogslänen ur sysselsättningssynpunkt spelar delbranschen sportarrangörer m.m.. Även personlig omvårdnad har en större regional spridning av sysselsättningen än upplevelsenäringen som helhet. Däremot föreligger en koncentration till storstadslänen inom turistnäringen och i ännu högre grad inom musik, teater m.m.. Även om upplevelsenäringen för närvarande har en relativt god regional spridning så finns det tecken som tyder på att en allt större andel av de nya jobben skapas i storstadslänen. Den snabbaste tillväxten av nya jobb återfinns sålunda i Stockholms län, därefter följer Skåne och Västra Götalands län. Framför allt är det många län i Syd- och Mellansverige som halkar efter storstadslänen i kampen om nya arbetstillfällen. Skogslänen däremot får en fortsatt hygglig andel av de nya jobben och det finns goda möjligheter för de länen att utveckla sysselsättningen ytterligare. Andra kompetenskrav än enbart utbildning Upplevelsenäringen skiljer sig från många andra branscher genom att den erbjuder sysselsättning åt många människor oavsett utbildningsbakgrund. Ofta är det andra kompetenser som värdesätts högre av arbetsgivarna än formell utbildning. Det kan t.ex. gälla social kompetens med en utåtriktad och serviceinriktad läggning men även kompetens i form av särskilda talanger, erfarenhet från branschen och ett genuint intresse för området. Eftersom upplevelsebranschen är starkt individorienterad och mycket trendkänslig, är uppfinningsrikedom, flexibilitet och dynamisk skaparkraft nödvändiga attribut för den som vill nå framgång inom denna bransch och i många fall klart viktigare än formell utbildningskompetens. Upplevelsenäringen är således viktig ur sysselsättningssynpunkt och kommer att vara det även i fortsättningen för dem som har gymnasial eller kortare utbildning. Musik, teater m.m. är den delbransch inom upplevelsenäringen som har högst andel högskoleutbildade, och därefter följer sportarrangörer m.m.. Däremot är utbildningsnivån inom turismen fördelad på ett liknande sätt som den inom upplevelsenäringen som helhet. Bl.a. är det en mycket lägre andel högskoleutbildade inom turistnäringen än inom näringslivet som helhet. Detta är naturligt med tanke på att turistbranschen i många fall efterfrågar kompetenser som inte 10

12 i första hand kan förvärvas via teoretiska studier. Den kompetens som erfordras, framför allt i fråga om service, marknadskunnande och försäljning, inhämtas till stor del genom internutbildning. Dessutom finns kvalificerade yrkesutbildningar till vissa speciella yrken. Även inom personlig omvårdnad är andelen personer med eftergymnasial utbildning låg. Höjda formella kompetenskrav vid nyanställningar Det sker dock en kontinuerlig höjning av de formella utbildningskraven vid anställningar inom upplevelsenäringen, då de nya jobben i allt högre grad kräver treårig gymnasieutbildning och ibland även högskoleutbildning. Höjningen av kompetenskraven berör inte minst IT-området, där brist på kompetens kan vara ett allvarligt hinder för företagstillväxten. Många företag säger sig vilja satsa på internutbildning, men det är ofta svårt för enskilda småföretag att anordna eller köpa in egna utbildningar, och samarbete kan även här vara nödvändigt. Kompetensutvecklingen kan då exempelvis anta formen av kunskapsutbyte mellan olika aktörer inom upplevelsenäringen. Även forskningen inom branschen är i stort behov av utveckling. Utvecklingen inom teknik och information har inneburit nya och ändrade arbetsuppgifter inom upplevelsenäringen. Det ställs vid rekryteringar allt oftare krav på kunskap om information och media samt önskemål om att kunna hantera marknadsföring. Behov av utbildningar inom teknik och marknadsföring Teknikutvecklingen har inneburit revolutionerande möjligheter för bl.a. musiken. Dels förenklas produktionen av den digitala tekniken, dels har det skapats möjligheter att marknadsföra musik på Internet. Tekniken skapar även nya möjligheter för utveckling av konst, t.ex. konstvideo via Internet. Den tekniska utvecklingen ställer ökade krav på tekniskt kunnande inom upplevelsenäringen. Av musikindustrin bedöms behovet av personer med kunskap inom det nya digitala området som mycket stort. Det gäller t.ex. utbildningar inriktade mot digitala media samt digital distribution och produktion. Inom musikområdet efterfrågas också fler utbildningar med inriktning mot information och marknadsföring. Inom teater och dans finns det behov av fler utbildade inom bl.a. scenteknik och peruk/mask utbildning. Ett sätt att möta dessa behov kan vara att bygga ut den kvalificerade grundutbildningen inom dessa områden. Det framkommer från branschen själv att det finns stora behov av kompetenshöjande utbildningar och 11

13 vidareutbildningar inom alla delbranscher. Det blir särskilt tydligt på en marknad med många frilansare som har svårt att själva stå för sin vidareutbildning. Frilansandet kräver också allt större kunskaper av de enskilda individerna i ämnen som marknadsföring och ekonomi. Även inom turism ökar utbildningsbehovet, låt vara från en låg nivå, och nya utbildningar växer fram undan för undan. Från branschhåll efterlyses en mer marknadsanpassad profil på de utbildningar som olika utbildningsanordnare har att erbjuda. Det finns också behov av mer kunskaper inom IT, marknadsföring och ekonomi m.m.. Dessutom ställer man krav på kvalitetssäkring av utbildningarna. Detta förstärker behovet av samarbete mellan bl.a. högskolor och branschföretag. Utbildningsmöjligheterna varierar dock starkt mellan olika turismområden. Längst har man kommit inom restaurangnäringen, där ett flertal gymnasie- och högskoleutbildningar står till buds. Även resebyråbranschen är väl tillgodosedd på utbildningssidan. Däremot finns starka önskemål om bättre möjligheter till kompetensutveckling bl.a. från bussbranschens och järnvägsföretagens sida. Inom de delbranscher inom turismen där utbildningskraven ökar förekommer och förutses också en viss brist på kompetent arbetskraft, annars är rekryteringsproblemen mindre uttalade och beror ofta på andra faktorer än kompetensen, t.ex. anställningsvillkoren. Det finns ett behov av fler kombinationsutbildningar inom sport och äventyr. Dagens utbud av högskoleutbildningar är mycket begränsat. Det efterfrågas t.ex. sports management, en kombination av bl.a. marknadsföring, och idrottsrelaterade ämnen. Inom aktivitetsföretagen önskar man fler kortare skräddarsydda utbildningar. Såväl sportföretag som aktivitetsföretag internutbildar i hög utsträckning. Inom frisörbranschen finns ett stort utbildnings- och rekryteringsbehov, och även inom flera andra av delbranscherna inom omvårdnadsområdet skärps kraven på utbildning. I samband härmed pågår inom stora delar av denna bransch ett arbete med uppgradering och standardisering av utbildningarna, gärna kompletterad med certifiering, för att få en branschsanering till stånd och ge ökad legitimitet och status åt yrkesutövarna. 12

14 Nätverkssamarbete och integration Företagen i upplevelsenäringen är ofta små med låg lönsamhet, och många är belägna i glesbygder. Dessutom är kundernas önskemål ofta komplicerat sammansatta. Därför är det mycket viktigt och vanligt med nätverkssamarbete mellan olika aktörer inom näringen. Sådant samarbete är också utvecklande för näringen, eftersom det kan ge upphov till nya slag av verksamheter. Så t.ex. suddas gränserna mellan handel, turism och underhållning ut allt mer. Dessutom ses ofta upplevelsebranschens kunder som en viktig potential som medarbetare, vilket bl.a. förutsätter en väl utvecklad IT-kapacitet. Inom t.ex. turistnäringen blir det allt vanligare med informationsuttag samt bokning och upphandling av olika tjänster via Internet, något som särskilt berör resebyråföretagen. Ekonomin är sårbar Eftersom många av upplevelseföretagen anser sig leva under knappa omständigheter, är känsligheten enligt intervjuer med branschföreträdare stor för skatteoch avgiftshöjningar, svåröverblickbart regelverk m.m.. En anledning till detta är att det finns ett stort inslag av små företag inom näringen. Detta gäller exempelvis aktivitetsföretag inom turistnäringen, hotell och restauranger samt företag som arbetar med personlig omvårdnad. Även åtgärder inom andra områden från samhällets sida efterlyses, främst förbättringar i transportinfrastrukturen. Turismen upplevelsenäringens största delbransch Turismen hör till de snabbast växande näringarna inom upplevelseverksamheten tack vare globaliseringen och den allmänt ökade internationella rörligheten. Antalet utlandsresor med övernattning har fördubblats på tjugo år, och Världsturistorganisationen (WTO) räknar med en årlig tillväxttakt framöver på 4 procent. Sett till antalet sysselsatta är turismen i dag världens största näringsgren med närmare 300 miljoner anställda. Den svenska turismens andel av BNP uppgår till drygt 3 procent. Det är mindre än i många andra länder, och den utgående turismen är betydligt större än den inkommande. Turismen är emellertid av mycket stor betydelse för vissa regioner i Sverige, framför allt glesbygdsregioner, genom de spridningseffekter på ekonomi och sysselsättning som den genererar, bl.a. inom livsmedels-, bygg- och transportmedelsbranscherna. Ett utmärkt exempel på en lyckad turistsatsning i glesbygd är Icehotel i Jukkasjärvi, som gett nytt liv åt en avfolkningsbygd i norr. 13

15 Upplevelsenäringen en jämställd näring Det råder en jämn könsfördelning inom upplevelsenäringen. År 2000 var drygt hälften, 51 procent, av alla sysselsatta kvinnor. I hela näringslivet uppgick andelen till 37 procent. Den största andelen inom upplevelsenäringen finns inom turistnäringen, där 57 procent av de sysselsatta är kvinnor och trenden inom branschen är att andelen kvinnor fortsätter att öka. Delnäringen personlig omvårdnad är en av de branscher inom näringslivet som har högst andel kvinnor. Denna verksamhet har länge varit helt kvinnodominerad men sedan slutet av talet har allt fler män sysselsatts inom området. Inom musik, teater m.m. sysselsätts i stället en växande andel kvinnor. Andelen kvinnor är här i stort sett jämförbar med den inom upplevelsenäringen som helhet. Sportarrangörer m.m. är den delnäring inom upplevelsenäringen som har lägst andel sysselsatta kvinnor, 41 procent. Andelen, som har sjunkit något sedan 1997, är dock fortfarande högre än inom näringslivet som helhet. Många tillfälligt anställda Det är en mycket lägre andel sysselsatta som har en fast anställning inom upplevelsenäringen jämfört med hela näringslivet, och andelen fortsätter att falla. År 2000 hade 75 procent fast och 25 procent tillfällig anställning inom upplevelsenäringen. Motsvarande andelar på hela arbetsmarknaden, där alltså även offentlig sektor ingår, var 84 respektive 16 procent. Den höga andelen tillfälliga anställningar kan förklaras av att stora delar av bl.a. turistnäringen är säsongsbetonade och att det inom musik, teater m.m. är mycket vanligt med visstidsanställningar. Inom musik- och teaterbranschen är hela 44 procent av de sysselsatta visstidsanställda och inom turistnäringen är andelen 27 procent. De korta säsongerna är ett speciellt problem för turismen. Många småföretagare inom näringen kan av ekonomiska skäl bara driva verksamheten som en bisyssla till någon mer lukrativ verksamhet, vilket får menliga konsekvenser för utbildning och företagsutveckling. Låga lönenivåer kan också göra det svårt för företag som vill växa att knyta kompetent personal till sig. Dessutom kan svängningarna i företagens resultat vara en hämsko för möjligheterna att få krediter för investeringar. Det finns emellertid också en positiv sida av denna problematik: de stora variationerna i arbetsvolym över säsonger och veckodagar kan locka till sig arbetssökande med stort behov av flexibilitet, t.ex. ungdomar som vill göra entré på arbetsmarknaden. 14

16 Mycket tyder på att andelen tillfälliga anställningar inom upplevelsenäringen kommer att fortsätta att öka de kommande åren, vilket bl.a. framkommer vid intervjuer med olika företrädare för branschen. Några efterfrågade yrken Det finns ett flertal yrken inom upplevelsenäringen som redovisar stora och ökande behov av arbetskraft. Orsakerna kan vara flera och varierar från delbransch till delbransch: nya verksamheter, ökad efterfrågan på vissa tjänster, förändrade kompetenskrav, förestående pensionsavgångar, stor personalomsättning etc. I allmänhet är det dock inte fråga om några mer omfattande rekryteringsproblem inom upplevelsenäringen, eftersom tillgången på arbetskraft fortfarande oftast är rätt god. Nedan följer några exempel på yrken som ofta nämns av branschföreträdarna när det gäller efterfrågan på arbetskraft: Ekonomi- och ledningspersonal IT-personal Guider och reseledare Bussförare (främst i storstäderna) Lokförare Teletekniker järnväg Sjöbefäl Kvalificerad resebyråpersonal Kockar och kvalificerad matsalspersonal Ingenjörer med inriktning mot digitala medier Marknadsförare Digitaliserare Evenemangsarrangörer Peruk- och maskmakare Ridlärare Frisörer Massörer Spa-terapeuter 15

17 16

18 1 Inledning 1.1 Tillväxtprojektet Bakgrunden till projektet om framtida tillväxtbranscher är att det finns ett mycket stort intresse både inom och utom vår organisation kring branscher/yrken som bedöms vara expansiva i framtiden, eftersom deras förändringar kan få stor inverkan på arbetslivets strategier inför framtiden. Det förekommer många olika budskap om vilka de nya växande framtidsbranscherna är och hur mycket de kan expandera i framtiden, t.ex. från olika framtidsforskare. Budskapen är inte sällan svårtolkade och motsägelsefulla, och väl underbyggda studier är sällsynta. Det finns därför ett behov av att få till stånd både bredare och djupare studier av tillväxtbranscher, inte minst ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv. Projektet startades hösten 1999 och inrymmer en beskrivning av vissa delar i det svenska näringslivet, närmare bestämt några branscher som är stadda i snabb tillväxt eller är på väg att genomgå stora strukturella förändringar mot helt nya tillväxtområden. Innehållet i rapporten skall framför allt belysa det arbetsmarknadsmässiga perspektivet, där sysselsättning, rekrytering och utbildning sätts i fokus. Våra studier innefattar bl.a. en beskrivning av vilken typ av nya arbetstillfällen/yrken som växer fram bl.a. med avseende på arbetsorganisation, kompetenskrav, anställningsformer och arbetstider. En viktig fråga är om de framtida anställningsbehoven med dess krav på kompetens kommer att kunna mötas av en god tillgång på arbetskraft, eller om det krävs ökade utbildningsinsatser inom specifika områden och/eller i form av nya utbildningar. En annan fråga är om branscherna kan växa över hela landet eller om det enbart är vissa regioner som gynnas av en sysselsättningsuppgång. För AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna är det viktigt att få ett brett underlag med kunskaper om nya branscher och yrken, vilket kan förbättra möjligheterna att utforma framtida arbetsmarknadspolitiska strategier mot nya tillväxtområden både i form av förmedlings- och vägledningsinsatser och i form av utbildningar, men också när det gäller information till skolor, myndigheter m.fl. 17

19 Statistiska uppgifter analyseras historiskt i första hand vad avser observerade data för 1990-talet. Därutöver ges en utblick mot framtiden varvid tidshorisonten sträcker sig 5-10 år framåt. 1.2 Undersökta tillväxtbranscher Föreliggande rapport skall belysa en av de branscher som växer eller är på väg att genomgå stora förändringar, nämligen upplevelsebranschen. I projektet om framtida tillväxtbranscher ingår nedanstående publikationer. 1. Miljöbranschen (publicerad februari 2000) 2. IT-branschen (publicerad oktober 2000) 3. Media och reklam samt logistik/elektronisk handel (publicerad januari 2000) 4. Upplevelsenäringen (föreliggande rapport) Miljötänkandet integreras allt mer i samhälle och arbetsliv, och miljöbranschen betraktas av flera bedömare som ett område med stor utvecklings- och sysselsättningspotential. Det gäller inom både miljöindustrin och miljörelaterad verksamhet inom andra företag och myndigheter, och dessutom förekommer ett flertal samhälleliga investeringsprogram med miljöanknytning. Miljökompetens kommer att bli ett allt viktigare rekryteringskrav på många håll i arbetslivet. Se vidare rapport Ura 2000:1. IT väntas expandera i stor omfattning under många år framöver, och många företag kommer även framdeles att ha svårt att få tag i kvalificerad arbetskraft. Många kommer i framtiden att arbeta med IT-frågor, såväl inom rena ITföretag som med IT inom andra företag och myndigheter. Förändringstakten inom IT påverkas ständigt av den snabba teknikutvecklingen, vilket medför att utrustning och kunskap och därmed yrkesstrukturen föråldras mycket snabbt. Se vidare rapport Ura 2000:8. Medie- och reklambranschen är på många sätt inne i samma utvecklingsprocess som IT-branschen. Informations- och kunskapsöverföring är och förblir av central betydelse i samhället. En framgångsrik verksamhet måste klara av att selektera och ta till sig erforderlig information, t.ex. rörande produkter, kunskap, kunder, leveranser m.m.. Verksamheter måste även via olika medier marknadsföra sig på en allt mer konkurrensutsatt marknad genom globalise- 18

20 ringen och de interaktiva medierna marknader där olika aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet. Se vidare rapport Ura 2000:9. Elektronisk handel (e-handel), logistik och transporter är viktiga beståndsdelar i en produktionskedja med korta ledtider. E-handel skapar helt nya förutsättningar för sättet att bedriva handel. Kunden kan betala och beställa varor och tjänster interaktivt, utan att uppsöka säljaren, varvid det uppstår nya mötes- och marknadsplatser. Säljaren kan genom väl utbyggda logistik- och transportsystem leverera beställningen till kunder snabbt och till ett billigt pris. Logistik inrymmer inte bara datoriserad lagerhållning utan även systematiserade informationssystem inom organisationer och mellan organisationer genom standardiserade IT-system och nätverk. Se vidare rapport Ura 2000:9. Föreliggande rapport behandlar upplevelsebranschen, som spelar en allt större roll i vår tillvaro. Allt fler människor vill nyttja den tid som inte ägnas åt lönearbete till intressanta upplevelser. Det kommer dessutom att finnas en växande grupp människor som står utanför arbetskraften och har behov av att fylla tillvaron med något väsentligt, t.ex. pensionärer. Dessutom bygger reklam och information allt mer på underhållning och upplevelser. Upplevelserna specialiseras mer och mer efter olika intressegrupper, åldersgrupper etc., och utbudet kommer att skräddarsys i allt större utsträckning, så att konsumenten erbjuds lösningar anpassade efter sina individuella behov. 19

21 2 Upplevelsenäringen en modern tillväxtindustri 2.1 Inledande översikt Bakgrund Upplevelsenäringen får för varje år allt större ekonomisk betydelse både för Sverige och för många andra länder. Utvecklingspotentialen inom branschen är mycket stor, och vissa forskare talar t.o.m. om en övergång från informationssamhälle till upplevelsesamhälle. Eftersom arbetsinnehållet är stort inom många av företagen, kan näringen ge ett betydande tillskott till sysselsättningen framöver. Det arbetsmarknadsmässiga perspektivet på upplevelsenäringen står i centrum i föreliggande rapport, något som varit mindre vanligt i tidigare utgiven litteratur kring branschen, och förändringar av sysselsättning, tillgång på kompetent arbetskraft, kompetenskrav och utbildningar belyses ingående. En nyckelfråga är här om nuvarande och planerade utbildningar är tillräckliga för att möta de framtida yrkeskraven, eller om utvidgade utbildningsinsatser eller helt nya slag av utbildningar kommer att erfordras. Även miljöaspekterna och IT-utvecklingen har tillmätts stor betydelse, liksom givetvis marknadsutveckling och etableringsförutsättningar. Läsanvisningar I detta kapitel definieras upplevelsebranschen, och en allmän översikt ges över den pågående utvecklingen med utblickar mot framtiden. I synnerhet sysselsättningsutvecklingen ägnas stort utrymme. Särskilda sysselsättningsavsnitt finns även i kapitlen om upplevelsenäringens delbranscher. I kapitel 3 ges en fyllig beskrivning av turismen och dess olika varianter, med bl.a. information som belyser marknadsstrukturen och en omfattande analys av näringens utvecklingspotential. Kapitel 4 ger en bred översikt över de verksamheter som sammantaget utgör en grundförutsättning för de turistiska aktiviteterna: resande, boende och ätande. Kapitel 5 avhandlar kultur- och nöjesupplevelser och liknande evenemang. Sport, äventyr och spel är verksamheter som redovisas i kapitel 6. I kapitel 7 slutligen beskrivs valda delar av den rätt heterogena samling av aktiviteter som kan klassificeras som välbefinnandeupplevelser och som ofta har påtagliga inslag av personlig omvårdnad. 20

22 Metod Framtidsbedömningarna av upplevelsebranschen bygger på en kvalitativ studie, där informationen i huvudsak är inhämtad genom djupintervjuer av experter inom branschorganisationer och personaltjänstemän m.fl. inom myndigheter och företag, genom personliga besök eller per telefon och inalles ca 60 till antalet. Ett omfattande skriftligt material från bl.a. de intervjuade personerna har också legat till grund för branschanalyserna, likaså aktuell litteratur inom området, uppgifter från Internet m.m. Utöver detta underlag har också använts svaren på den enkätundersökning som gjorts med 265 företag verksamma inom upplevelsebranschen. De statistiska redovisningarna har inhämtats genom specialbearbetningar från SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik, från deras företagsstatistik samt från regional sysselsättningsstatistik, RAMS. 2.2 Branschens omfattning och struktur Klassificering av upplevelser Det som skiljer en upplevelse från ett vanligt servicemöte (t.ex. besök på post, bank, affär etc.) är att upplevelserna går utanför de dagliga rutinerna och kräver engagemang av kunderna för att bli meningsfulla. Ett servicemöte kan ibland ha karaktären av upplevelse (t.ex. hos en frisör) men behöver inte ha det. Upplevelserna kan indelas bl.a. efter kundens deltagande och hans relation till omgivningen 1. Man kan tala om aktivt deltagande när kundens medverkan krävs för att generera en upplevelse, i annat fall är deltagandet passivt. I vissa fall av passiva upplevelser är kunden inte ens fysiskt närvarande, t.ex. vid underhållning i radio och TV. Relationen till omgivningen varierar från absorbering (upplevelsen går in i kunden) till uppslukning (kunden går in i upplevelsen). På så sätt erhålls fyra olika typer av upplevelser: 1 Upplevelser och Marknadsföring, Lena Mossberg. 21

23 Underhållning (passivt deltagande och absorbering). T.ex. besök på bio, rockkonsert eller fotbollsmatch. Utbildning (aktivt deltagande och absorbering). Utbildning kan räknas som upplevelse t.ex. om den syftar till att tillfredsställa kunskapstörst inom någon fritidshobby. Estetik (passivt deltagande och uppslukning). T.ex.. oförglömliga besök av sevärdheter eller kulturevenemang. Eskapism (aktivt deltagande och uppslukning). T.ex. besök på nöjespark eller kasino, äventyrsaktiviteter eller social samvaro på restaurang. Vår definition av upplevelsenäringen Den definition av upplevelsenäringen som vi valt att göra i denna bok innebär i korthet att den tjänsteverksamhet som utövas inom följande branscher studeras ingående: Turism (inkl alla slags resor) Kultur och nöjen Sport, äventyr och spel Välbefinnande/personlig omvårdnad I den företags- och sysselsättningsstatistik som redovisas i det följande, och även i svaren på den enkätundersökning som ingått i utredningsprojektet, ingår dessutom tillverkning och försäljning av båtar, cyklar och motorcyklar samt tillverkning och försäljning av utsmyckning m.m.. Däremot är den reguljära flyg-, tåg- och busstrafiken exkluderad i statistikredovisningen. Diffusa gränser mot andra näringar Att göra en klar definition och avgränsning av upplevelsenäringen är inte helt lätt, bl.a. av den anledningen att det som är en upplevelse för en viss person, t.ex. en resa eller en hotellvistelse, kan vara en rutinförrättning för en annan eller rent av för samma person, i en annan situation. I största allmänhet kan man tillskriva många varor eller tjänster ett visst upplevelseinnehåll, utöver de rent funktionella kvaliteterna, och inte sällan kan upplevelseeffekten vara tungan på vågen i en situation av konkurrens mellan flera likartade produkter. Så t.ex. kan förekomsten av vissa exklusiva tilläggsfunktioner vara ett bra säljargument för en mobiltelefon, och en konferens kan locka fler besökande om den kombineras med spännande och underhållande kringarrangemang. 22

24 Uppenbart är emellertid att hela kultur- och underhållningssektorn musik, konst, skönlitteratur, teater, nöjesfält etc. bör räknas till upplevelsebranschen, likaså sport- och äventyrssektorn med dess stora utbud av arenaidrott, motionsoch friluftsaktiviteter m.m. Till kulturverksamheten har i denna text också förts folkbildningsverksamheten, medan reguljär utbildning och kompetensutveckling faller utanför ramen för denna bok. Även stora delar av turismen har en given plats inom upplevelseverksamheten, eftersom resor och inkvartering för många människor är en förutsättning för att komma i åtnjutande av förströelse och rekreation. Det fjärde upplevelseområde som behandlas i det följande är ganska heterogent och innehåller aktiviteter som på ett mer konkret plan berör det kroppsliga och själsliga välbefinnandet: motions- och träningsaktiviteter, förebyggande hälsovård, skönhetsvård och annan personlig omvårdnad. Här kan gränsen ibland vara något diffus gentemot den etablerade hälso- och sjukvården, som inte behandlas i denna bok. Det mest sysselsättningsintensiva av dessa fyra huvudområden är turismen, som därför kommer att behandlas särskilt ingående. Av praktiska skäl ingår här all turistverksamhet, alltså även sådan turism som inte kan hänföras till upplevelsebranschen. I den restaurangverksamhet som beskrivs i det följande är, också av praktiska skäl, även det lokala restauranglivet inkluderat, däremot ingår inte personalmatsalar i statistik- och enkätredovisningen. Massmedier, film, dataspel och reklam är andra områden som ibland hänförs till upplevelsenäringen. Så görs emellertid inte i den följande framställningen, eftersom dessa områden redan behandlats i en tidigare rapport inom samma utredningsprojekt. Tjänstenäringarna mest typiska i upplevelsehänseende Upplevelseindustrin producerar både varor och tjänster, men det är huvudsakligen tjänstenäringar som avhandlas i föreliggande rapport. En viktig anledning är att dessa har de största omedelbara upplevelseeffekterna för konsumenten, en annan att även producenten/distributören i viss mån kan ta del av upplevelseeffekterna. Exempel på varor med stort upplevelseinnehåll är fortskaffningsmedel och inkvarteringsanordningar (bilar, cyklar, båtar, husvagnar, fritidshus m.m.). Dessa produkter spelar en mycket stor roll inom turismen, men upplevelseinnehållet i själva produktionen, distributionen och uthyrningen kan givetvis ifrågasättas. Motsvarande gäller bl.a. tillverkning och försäljning av sportutrustning och musikinstrument, samt inte minst den så framgångsrika svenska mode- och designbranschens produkter. Även i övrigt har varuhandeln en stor anknytning till turismen, särskilt i mindre orter, eftersom en stor del av han- 23

25 delns omsättning där härrör från turisternas inköp, men varuhandeln faller som helhet utanför ramen för denna rapport. Likaså skulle det föra för långt att här redogöra för allehanda underleverantörer till upplevelseindustrin, t.ex. inköpta fastighetstjänster och reparationsverkstäder för allmänna transportmedel. Denna rapport bygger på det faktum att upplevelsenäringen som helhet är en tillväxtbransch. Det betyder dock inte att alla delnäringar seglar i förlig vind. De verksamheter som redan haft sin blomstringstid och nu stabiliserats eller rent av är på tillbakagång refereras emellertid i allmänhet inte i den följande framställningen. Dit hör t.ex. solarieverksamheten, som på senare år bl.a. omgärdats av allt fler medicinska frågetecken. 2.3 Allmänna branschförutsättningar En kundinriktad verksamhet Framväxten av upplevelsenäringen kan ses som en vidareförädling av den konsumtionskultur som inom det postmoderna samhället i allt högre grad fokuserats på den enskilde kunden och hans/hennes behov och önskemål. Upplevelseproduktionen handlar om att tillfredsställa konsumenternas behov av drömmar och verklighetsflykt, och efterfrågan på dessa produkter kan ses som ett uttryck för människors längtan efter livskvalitet och omväxling i vad man uppfattar som en alltför rigid och strukturerad vardag. Viktiga drivkrafter härvidlag kan vara strävan efter självförverkligande, personlig stolthet, följsamhet mot den sociala grupperingens krav och kompensation för misslyckanden och ledsamheter. Upplevelseindustri och mervärden Upplevelsebranschens idé är, enkelt uttryckt, att ge kunden en berikande upplevelse. Det är förmågan att lyckas med detta som är fundamentet för ett upplevelseföretags konkurrenskraft på konsumentmarknaden, i högre grad än den allmänna tekniska kvaliteten på själva varan eller tjänsten. Denna kvalitet är ofta standardiserad, och för att betona upplevelsebranschens allt större professionalism, möjlighet till mångfaldigande och massproduktion samt koppling till andra industrigrenar används ofta begreppet upplevelseindustri. En hög teknisk kvalitet är givetvis en grundförutsättning inom branschen, liksom inom all annan verksamhet, men för att göra sig gällande på marknaden behöver produkten också attraktiva, ofta irrationella, mervärden som blir avgörande för kundens val: ett känt varumärke, ett spännande förmånserbjudande till kunden, ett be- 24

26 hagfullt och belevat uppträdande av någon i sammanhanget enrollerad upplevelseaktör, en vacker bild eller vacker musik som kan framkalla starka associationer, en kuriositet som väcker allmän munterhet etc. Det är detta som skiljer upplevelsebranschen från andra näringar och får dess verksamhet att framstå som vad den är avsedd att vara nämligen ett arbete för nöjes skull. Krav på verksamheten Men uppfattningen om vilka upplevelser som är goda eller dåliga varierar från kundgrupp till kundgrupp, ja från person till person. Likaså skiftar bedömningarna mellan olika regioner och mellan olika ibland mycket korta tidsperioder. Den som iscensätter upplevelser bör således inte främst vara allmänt kundorienterad utan i stället inriktad mot speciella personer på ett personligt sätt. Därför är uppfinningsrikedom, flexibilitet och dynamisk skaparkraft nödvändiga attribut för den som vill nå framgång inom denna bransch och i många fall klart viktigare än formell utbildningskompetens. Det är också mycket viktigt för upplevelseproducenten att ge kunden ett gott intryck, bl.a. genom tilltalande lokaler och inredning samt ett gott och efter kunden väl avpassat personligt bemötande. Det är även för kunden populärt med välbesökta evenemang, men boknings- och kösystem måste fungera väl. Kundens kunskaper om produkten är också mycket viktiga, likaså anpassningen till rätt tillfälle. Detta ställer stora krav på marknadsföringen inom upplevelsenäringen, och det är betydelsefullt för ett företag att skaffa en bra image. Detta kan ske t.ex. genom ett tydligt tema som genomsyrar hela verksamheten. Ett bra svenskt exempel på detta är Icehotel i Jukkasjärvi. Kunden som medarbetare Upplevelsenäringens kunder ses alltmer som medarbetare och inte bara som konsumenter. Modern teknik ger kunderna ökade möjligheter att sköta bokningar och inköp på egen hand, vilket ger tidsvinster och ökad flexibilitet. Ett exempel på att företag skapar lösningar tillsammans med kunden är s.k. reverse shopping, som väntas öka i framtiden. Detta går ut på att kunden via Internet uppger vad de är beredda att betala, något som kan få betydelse när det gäller att fylla tomma stolar eller rum på resor, evenemang eller hotell. I och med att t.ex. biljettinköp och incheckning standardiseras, kan dessutom resurser frigöras för mer omfattande lösningar för att skapa ett helhetspaket tillsammans med kunden. I själva verket kan graden av samarbete med kunderna bli ett viktigt konkurrensmedel för företagen i framtiden. 25

27 Viktigt med samarbete De olika delbranscherna inom upplevelsenäringen verkar under mycket olika förutsättningar. Medan t.ex. musikindustrin framgångsrikt konkurrerar på marknadsmässiga villkor, är vissa andra delar av kulturområdet starkt beroende av statligt stöd. Inom stora delar av turism- och omvårdnadsbranscherna finns det många småföretag som lever under knappa ekonomiska villkor, även om det också finns stora turistföretag som har god lönsamhet. Därför är det mycket viktigt med samarbete mellan olika företag, både inom branschen och gentemot andra branscher. En sådan samverkan är också ur andra synpunkter utvecklande för näringen, eftersom den kan innehålla ett embryo till nya verksamheter, exempelvis i skärningspunkten mellan kultur och media (t.ex. spel) eller mellan turism och arkitektur. Även för att tillfredsställa kundernas egna många gånger komplicerat sammansatta önskemål krävs ofta stordrift och sektorsövergripande samverkan på producentsidan. Gränserna mellan exempelvis handel, turism och underhållning flyter allt mer samman. Ett affärscentrum kan idka nöjesaktiviteter och vice versa, mellanting mellan affärer och restauranger etableras, en temporär cirkus kan finnas på hotellet och ett kafé hos frisören, flygpassagerare underhålls med dataspel, etc. Det är här den sammantagna effekten av flera olika service- och upplevelsefaktorer som kunden ofta kan specialdesigna via Internet som gör ett företag unikt och skapar konkurrensfördelar. Heron City har öppnat Under februari 2001 har Heron City, Sveriges första stora upplevelsecentrum, slagit upp portarna i Stockholm. Centret innehåller affärer, inomhustivoli, virtuella spelhallar, restauranger, bowlingbanor (med bar), gym för besökare och en filmstad, där den största biosalongen inrymmer 500 exklusivt utrustade sittplatser. Förebilden är hämtad från USA, där det blir allt vanligare med stora shoppingcenters ibland entreavgiftsbelagda som domineras av upplevelseaktiviteter, vilka stimulerar besökarna till allehanda varuinköp och ibland t.o.m. banar väg för ökad handel på andra försäljningsställen. Några branschproblem Upphovsrätten är ett stort och viktigt område som berör nästan alla delar av upplevelsenäringen, men framför allt bilder, film, musik och litteratur. De konstnärliga rättigheterna innebär att ett verk inte får ändras eller användas utan upphovsmannens medgivande, och de ekonomiska rättigheterna i dag 26

28 högaktuella inom musikbranschen stadgar rätt till ersättning när ett verk framförs, återutsänds eller kopieras. Att skydda upphovsmännens rättigheter blir emellertid allt svårare i och med den revolutionerande utvecklingen inom medievärlden, och här kan stora förändringar i villkoren för den skapande verksamheten stå för dörren inom en nära framtid. Eftersom upplevelseföretagen i allmänhet är små och ofta lider av dålig lönsamhet, är känsligheten stor för skatte- och avgiftshöjningar, svåröverblickbart regelverk m.m. Detta kommer att närmare avhandlas i de följande kapitlen om olika delbranscher. Generellt kan dock noteras 2 att priselasticiteten, dvs. försäljningsvolymens känslighet hos en viss vara eller tjänst för prisförändringar, bland upplevelseföretagen är högst inom restaurangbranschen, följt av kommunikationerna och därnäst hotellbranschen. Däremot är inkomstelasticiteten, dvs. inköpsvolymens känslighet för inkomstförändringar, högst för hotelltjänster, följt av restaurangtjänster. Ju högre inkomstelasticitet en vara eller tjänst har, desto mer motiverat är det att beteckna användandet av produkten som lyxkonsumtion. 2.4 Branschens strategier för framtida utveckling Sverige har ett bra utgångsläge Upplevelsenäringens ekonomiska betydelse för Sverige blir allt större. Så t.ex. har svensk musik och svenskt mode blivit viktiga exportartiklar, och musiknäringen har fått ett eget industriellt utvecklingscentra, IUC. En liknande utveckling försiggår i vår omvärld, och i denna situation pågår en veritabel kapplöpning mellan olika länder om att ligga i främsta ledet för att skaffa sig marknadsfördelar. Här har Sverige på flera sätt ett bra utgångsläge. Det gäller bl.a. hög kompetens inom kultur- och designområdena samt inom data- och telekommunikationer och nya medier, och därtill kommer en rad starka svenska varumärken. Nya trender inom verksamheten Globalisering och ökad Internetanvändning är viktiga komponenter i den framtida utveckling som väntas lyfta upplevelseindustrin till nya höjder. Globaliseringen driver på spridningen av nyheter och trender och skärper konkurrensen inom branschen, och Internet ger unika möjligheter till kundanpassning av olika upplevelseorienterade produkter, t.ex. inom nöjesvärlden. Överhuvudtaget 2 SOU:1997:17, Skatter, tjänster och sysselsättning. 27

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nykvarns kommun 2014 3

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND

HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND med UPPLEVELSEINDUSTRIN på TECHNICHUS HÄRNÖSAND HÄRNÖSAND - ett kreativt kluster Information! Andreas Brännlund 070-7317076 18 mars - 4 April I samarbete med Under dessa veckor kommer Technichus förvandlas

Läs mer

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om

Läs mer

Rapport 2.0 Turismen på Åland

Rapport 2.0 Turismen på Åland Rapport 2.0 Turismen på Åland Sammanställd av Visit Åland r.f. Utgiven 24.5.2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Turismens betydelse för Åland... 3 3. Turismutvecklingen 2015... 4 4. Omvärldskunskap

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer