Sveriges Tandläkarförbunds jubileumsår

Transkript

1

2

3 LEDARE Jubileumsår med febril verksamhet»vi sätter medlemsnyttan i högsätet.«roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Sveriges Tandläkarförbunds jubileumsår närmar sig slutet. Utan att göra avkall på vår ordinarie verksamhet har vi lyckats förgylla året med fyra stora och lyckade jubileumsaktiviteter. Det har varit möjligt bland annat tack vare ett ekonomiskt tillskott efter förhandlingar med fdi men lika mycket tack vare entusiasm från kansliet, förtroendevalda och medlemmar. Arbetet startade för mer än tre år sedan då vi sökte värdskapet för tandläkarnas världskongress, fdi, vilket krävde noggrann planering. I våras inledde vi så 100-årsfirandet med jubileumsföreläsningar och fest för medlemmarna. En mäktigare avspark än att samla nästan tusen personer i Stockholms stadshus är svår att tänka sig. Vi följde upp med en hearing om oral hälsa som har dokumenterats i en skrift som följt med Tandläkartidningen nummer 13. En jubileumstidning beskrev förbundets första hundra år på ett lättläst och engagerat sätt; berättelsen om vår historia indelad i intressanta händelser ger en god bakgrund till och förståelse av dagens organisation. Vi lyckades få fdi-kongressen till Sverige som en värdig avslutning på firandet. Sveriges Tandläkarförbund överöstes under och efter fdi-dagarna med beröm för en välarrangerad kongress. Att vädret visade Stockholm från stadens bästa sida var naturligtvis en bonus för våra gäster och för oss som värdar. Samtidigt har den ordinarie verksamheten löpt enligt den plan som förra årets förbundsmöte antog. Krusenbergsöverenskommelsen är grunden för vårt arbete. Den beskriver vår sammanhållna organisation, och reglerar hur ansvaret för de olika verksamhetsområdena ska fördelas mellan förbundet och riksföreningarna. Förbundet ansvarar för de professionella frågorna, med betoning på det odontologiska fältet som är gemensamt för alla medlemmar oberoende av verksamhetstillhörighet. Vi sätter medlemsnyttan i högsätet och erbjuder medlemmarna möjlighet och stöd för att utvecklas i sin odontologiska verksamhet. Ombuden till årets förbundsmöte den 5 december har fått en redovisning av vad vi har åstadkommit under året och vilken verksamhet vi föreslår för nästa år. För att ge en bild av aktivitetsnivån har jag slumpvis valt en del av vad vi utfört, förutom det jag redan har nämnt: n Tandläkartidningen har kommit med 15 nummer som nu också är tillgängliga på nätet, Swedish Dental Journal med fyra nummer. n Vi har arrangerat nära 200 kurser i samverkan med kursnämnderna; antagit policies för grundutbildning och efterutbildning; diskuterat grundutbildning med tandläkarhögskolorna och haft möte med specialistföreningarna. n Vi har tagit initiativ till Sacos vårdförbunds lobbyarbete för klinisk forskning; deltagit i Nationella samordningsgruppen för odontologisk forskning; delat ut nästan två miljoner i stöd till odontologisk forskning via sts och stf. n Vi har kontakter med Socialstyrelsens nye generaldirektör och deltar i nationella riktlinjearbetet och standardiseringsarbetet. n Vi har jobbat med avvikelsehantering, arrangerat etikdag, deltagit i en patientsäkerhetskonferens och följt upp patientsäkerhetsutredningen. n Vi har delat ut tandhälsopris, arbetat med»tandläkare mot godis och läsk«och deltagit i symposier i Almedalen. n Vi uppdaterar hemsidan kontinuerligt, tar emot kurs- och riksstämmeanmälan (fdi) där och erbjuder fri omvärldsbevakning. n Vi har medverkat i Sacos Välja Yrkemässa och gjort enkät om studenters framtidsplaner. Vi medverkar i ced:s möten, arbetsgrupper och i styrelsen och i fdi:s årliga möte samt nordiskt ordförandemöte. n Hjälpfondsnämnden har som tidigare år gjort stora insatser via Kamrathjälpen. Vi har hjälpt medlemmar som är anmälda till hsan samt erbjudit hjälp av kollegastödjarna. n tandläkartidningen årg 100 nr

4 KRÖNIKA En känsla av kontinuitet sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association) Årgång 100 Grundad 1909 Det händer att jag hör tandläkare beklaga sig över brist på odontologisk sakkunskap i Ansvarsnämnden (hsan).»där sitter bara en massa riksdagsmän«, är en vanlig formulering av missnöjet. Den som klagar har troligen inte nåtts av upplysningen att det sedan många år finns en tandläkare på Sacos mandat i nämnden och att två föredragande är tandläkare. För ett år sedan berättade vi att en ny ledamot i nämnden inte bara var riksdagsman utan faktiskt också tandläkare. I det här numret summerar han sitt första år i hsan under vinjetten»vad hände sen?«på sidan 20. En befogad självanklagelse bland journalister är att vi är dåliga på uppföljningar; vi släpper intressanta ämnen och personer för snabbt i vår iver att hinna vidare till nästa nyhet och överger därmed den läsare vars nyfikenhet vi just har väckt. Men de intervjuade försvinner inte i samma ögonblick som intervjun är publicerad, därför finns»vad hände sen?«. Kanske bidrar vi till känslan av kontinuitet genom vår anspråkslösa insats. I så fall är jag nöjd. Reportaget i det här numret handlar om Mona Homan. Vi möter henne just som byggdammet har städats bort i den nybyggda praktiken. Mona Homan hör till det fåtal tandläkare som vågar satsa på en egen klinik före fyllda 30 vilket gör henne till en stark Det sägs att kandidat som intervjuperson i framtida en människa avslöjar sin attityd till omvärlden»vad hände sen?«är en fråga som man»vad hände sen?«. genom att beskriva ett glas till för övrigt borde ställa till sig själv då och då. hälften fyllt av Det räcker med att bläddra sig tillbaka i vatten antingen almanackan, läsa några noteringar här och som halvfullt eller halvtomt. Detsamma gäller reaktio- det med det där jag var så orolig över, det där några där, dröja kvar och fråga sig: hur gick nen på att nio av mötet jag fasade för, den där uppgiften som 21 landsting ger papperslösa vård verkade så svår? på samma villkor En sådan tillbakablick kan pigga upp: som andra.»bara«nio landsting säger en faktiskt överlevde, som inte blev så stort, som i almanackan finns spår av sådant som man riksdagsledamot.»hela nio landsting trotsar jobbiga situation också att vara ett minne, bleknade bort. Om ett halvår kommer dagens lagen«, är ett kanske återstår bara en oläslig notering i annat sätt att se på verkligheten. kalendern. Där finns också fullt av trevliga Läs mer på sidan små händelser och stora segrar om man 22. n bläddrar en stund.»vad hände sen? är en fråga som man för övrigt borde ställa till sig själv då och då.«christina mörk Chefredaktör Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör: Christina Mörk Ansvarig utgivare redaktion: Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Ewa Knutsson Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter annonser: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4 tandläkartidningen årg 98 nr

5 INNEHÅLL foto: annah wirgén, peter jönsson, raymond hejdström, kenneth gunnarsson. illustration: robert hilmersson REPORTAGET»Visst har jag och mina kolleger tänkt till, säger Mona Homan och berättar att de tog hjälp av både planlösningskonsult och en arkitekt.«sid 12 3 ledare Jubileumsår med febril verksamhet. Roland Svensson 6 i korthet Pengar till tandvården i riksdagsmotioner. Förtroendenämnder utvecklas. 12 detaljerna skapar helheten När Mona Homan och en kollega startade eget var alla detaljer viktiga. 16 reformen dyr för psykiskt sjuka Många psykiskt sjuka är förlorare i den nya tandvårdsförsäkringen. 17 ansvarsärenden OMSLAG: Mona Homan startade ny klinik med känsla för detaljer. Foto: Annah Wirgén 20»dålig vård kan aldrig accepteras«efter ett år som ledamot i hsan är Lars Tysklinds råd: Var noga med journalföringen! 22 papperslösa men inte vårdlösa 26 intervjun: konkurrens gynnar patienterna 28 hopp om forskarskola i klinisk odontologi 31 tänder som händer 34 tandläkaren ofta den svaga länken Medicintekniska produkter är säkra använda på rätt sätt. 36 student Hur ser kursinnehållet ut vid de olika tandläkarhögskolorna, på ett antal viktiga punkter? VETENSKAP & KLINIK 41 krönika Pappersjournal i datorn. Thomas Jacobsen 43 fackpress 46 i korthet 64 debatt 49 tema ny forskning i uppsala Temanummer 60 skelettala metoder vid tandförflyttningar Ingalill Feldmann 69 debatt 71 platsannonser 76 radannonser 78 födelsedagar 80 viktiga adresser 82 kalendarium tandläkartidningen årg 100 nr

6 I KORTHET Ny expertgrupp för forskningsfusk Regeringen vill inrätta en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Även i fortsättningen har universitet och högskolor ansvar för att utreda forskningsfusk, men i vissa fall behövs det en oberoende instans, tycker regeringen. Den nya expertgruppen ska ersätta en liknande expertgrupp som Vetenskapsrådet (vr) har haft under ett antal år kom vr:s expertgrupp fram till att en tandläkare som disputerade på Karolinska institutet i början av 2000-talet hade plagierat texter. vr trodde dessutom att han hade hittat på resultat eftersom det saknades dokumentation som visade var, när och hur och av vem djurförsöken som beskrevs i avhandlingen hade gjorts. Men tandläkaren sade att han hade gjort försöken ensam på nätterna, och det gick inte att bevisa motsatsen. js Förbundet tar bort sin logotyp Sveriges Tandläkarförbund tar bort sin logotyp från munsköljet Listerine. Avtalet löper ut vid årsskiftet, och förnyas inte. Orsaken är att Listerine innehåller för lite fluor. Företaget får sälja slut på lagret med Tandläkarförbundets logotyp, så det dröjer innan den försvinner från produkten. js Privattandläkarna utvecklar förtroendenämnderna Privattandläkarna ser över verksamheten inom förtroendenämnderna, Privattandvårdsupplysningen och»fråga tandläkaren«. Enligt Dan Nilsson, sakkunnig på Privattandläkarna och ledare för den arbetsgrupp som fått uppdraget, handlar det om att föreslå lösningar som höjer kvaliteten och förstärker verksamheterna ytterligare. De ska bli ännu bättre, säger Dan Nilsson. Han förklarar att olika förändringar inom tandvårdens område ställer krav som Privattandläkarna måste möta. Som exempel tar han det nya tandvårdsstödet, som bland annat ställer större krav än tidigare på information om priser och behandlingar, förändringar väntas också i konsumentlagstiftningen, vilket kan påverka de olika verksamheter som arbetsgruppen ser över. Förändringar inom verksamhetsområdena kommer att göras successivt och pågå i ett år. mats karlsson Nyheter först på nätet: tandlakartidningen.se BISFIL 2B kompositen med obegränsat härddjup Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling. Lösningen heter BISFIL 2B den flytande underfyllnadskompositen med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis. Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om våra erbjudanden med Bisfil 2B. Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast. HULTÉN & Co ab tel fax Bifil2B½A4.indd :56:46 6 Tandläkartidningen årg 100 nr

7 I KORTHET Mer pengar till tandvården i årets riksdagsmotioner Ett tiotal motioner om tandvård behandlas i riksdagen den 15 december. Socialdemokraterna vill satsa totalt 2,1 miljarder kronor mer än regeringen på tandvården under perioden 2009 till För pengarna vill socialdemokraterna: n förlänga den avgiftsfria tandvården från 19 år till 24 år, n höja tandvårdsbidraget till 500 kronor vartannat år för personer mellan 30 och 64 år, till 600 kronor för 65- till 74-åringar och till 900 kronor för alla 75- åringar och äldre, n satsa 50 miljoner kronor om året på utbildning av personal som sköter äldre och funktionshindrades tandvård. Socialdemokraterna vill också att regeringen ser till att alla som har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård får det. Miljöpartiet vill införa frisktandvård till fast pris i hela landet. Frisktandvården ska även omfatta ett högkostnadsskydd. Miljöpartiet vill också ha gratis tandvård för alla upp till 25 år. Ann-Christin Ahlberg (s) vill införa ett samlat högkostnadsskydd för både tand- och sjukvård. Det Ett tiotal motioner om tandvård ska behandlas i riksdagen. Socialdemokraterna vill till exempel ge tandvården 2,1 miljarder mer än regeringen. vill också Gunilla Carlsson och Claes-Göran Brandin (s). De vill även att tandvårdsstödet utformas så att abonnemangstandvården kan utvecklas. Margareta Cederfelt och Walburga Habsburg Douglas (m) vill att regeringen gör en riktad informationsinsats för att personer som har rätt till nödvändig tandvård eller tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling ska få det. Margareta Cederfelt (m) vill även att flera medicinska diagnoser ska omfattas av reglerna för tandvård som ett led i sjukvårdsbehandling och att behandling av munnens samtliga tänder ska omfattas av högkostnadsskyddet, bland annat. Anita Brodén (fp) vill att regeringen utreder sambandet mellan ohälsa och kvicksilverexponering, bland annat. janet suslick ELS är en unik komposit från Saremco som har mycket låg dragspänning, är helt fri från HEMA och TEGDMA och bjuder dessutom på snygg estetik. Läs mer på vår hemsida. Där hittar du förresten fler smarta produkter för vakna tandläkare. P.S. ELS från Saremco är nu med på Praktikertjänstupphandlingen! Ridspögatan 6, Malmö Tel , Fax Tandläkartidningen årg 100 nr

8 I KORTHET Brister i tandvård för asylsökande barn Endast ett av sju granskade landsting kallade asylsökande barn och ungdomar för undersökning och vård hos folktandvården. Det visar den granskning som Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro gjort. Enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting från 2006 ska asylsökande barn erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård. Men när den regionala tillsynsenheten i Örebro granskade om överenskommelsen efterlevs visade det sig att endast Sörmlands läns landsting uppfyllde kraven i överenskommelsen; övriga landsting Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro och Värmland kallade endast ett begränsat antal asylsökande barn och ungdomar, eller inga alls. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom alla landsting bedömer att denna patientgrupp generellt sett har större behandlingsbehov än motsvarande åldersgrupp som redan är bosatt i Sverige, säger Urban Allard, övertandläkare vid tillsynsenheten. Han påpekar att det framgår av hälso- och sjukvårdslagen att den som har det största behandlingsbehovet ska ges förtur till vård. Samma skrivning om förtur borde också finnas i tandvårdslagen, säger han. mk Lustgas under luppen Behandlar du flera patienter om dagen med lustgas? Då kan det finnas anledning att kontrollera om mängden lustgas du utsätts för överskrider det hygieniska gränsvärdet. Det är slutsatsen man kan dra av en rapport från Arbetsmiljöverket. Exponeringen mättes på tre tandläkare. Två gjorde var sin lustgasbehandling under en arbetsdag. Den tredje behandlade två patienter som fick lustgas samma dag. Gränsvärdet överskreds inte hos någon, men två av tandläkarna utsattes för så pass mycket lustgas att de rekommenderades att kontrollera exponeringen igen om verksamheten ökade i omfattning. Utrustningen, ventilationen, utsuget och hur man använder lustgas påverkar exponeringen. js läs mer Rapport 2008:04»Anestesigaser vid förlossning, i ambulanser och inom veterinärvård«tandvård hos Stadsmissionen Regionstyrelsen i Skåne anslår kronor till Stadsmissionen för ett projekt för tandvård till hemlösa under Tandvården kommer att bedrivas i Stadsmissionens lokaler. Tandvård för dessa patienter bedrivs på en rad andra orter i landet: Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala och Lund, den sistnämnda orten i privat regi. Inom kort startas tandvård för hemlösa i Västerås. mk PLAN SAFE Vill Du ha hjälp med nya tandvårdsstödet? SAFEPLAN erbjuder Terapiplaner med bekväma och säkra lösningar Skicka in Ditt underlag till SAFEPLAN Våra erfarna bedömningstandläkare gör terapiplan och bedömning Diagnos och åtgärd levereras tillbaka kontakta oss 8 Tandläkartidningen årg 100 nr

9 Û MECTRON PIEZOSURGERY THE INVENTOR OF PIEZOELECTRIC BONE SURGERY Û PROVA PÅ SJÄLV! KONTAKTA OSS FÖR DEMONSTRATION Dentalmind, Vinbergs Hed, Falkenberg, Tel , Û Mikrometernoga snitt Û Selektiva snitt Û Kavitations effekt maximal kirurgisk precision och känslighet i operationsfältet maximalt riskfritt för mjukvävnaden maximal insyn i ett blodtomt operationsfält Nyhet! Preparation för implantatsäte.

10 I KORTHET Tandläkare får eget ansvar inom hälso- och sjukvård för djur Tandläkare ska kunna ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter när de behandlar djur. Det föreslår regeringen i en remiss till Lagrådet. Som det är i dag måste tandläkare samarbeta med veterinärer när de behandlar djur, och ansvarsfrågorna är knepiga. Från och med januari 2010 ska tandläkare kunna godkännas av Jordbruksverket för arbete inom djurens hälso- och sjukvård, enligt regeringens förslag. Det innebär att de ska få ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter. Förutsättningen är att riksdagen säger ja till propositionen, som skrivs klart när Lagrådet har yttrat sig om remissen. Propositionen planeras bli klar i år och behandlas i så fall i riksdagen under våren, enligt Kristina Ohlsson, ämnesråd vid jordbruksdepartementets rättssekretariat. Regeringen eller Jordbruksverket ska få bestämma vad som krävs för att tandläkare ska bli behöriga att jobba under eget ansvar inom djurens hälso- och sjukvård. Det kan röra sig exempelvis om tilläggsutbildning i veterinärmedicin och krav på erfarenhet inom djurens hälso- och sjukvård. Regeringen anser att Sveriges lantbruksuniversitet (slu) ska ansvara för tilläggsutbildning för tandläkare och att slu snarast bör ordna sådan utbildning eller se till att den ges som uppdragsutbildning. En kortare tilläggsutbildning i veterinärmedicin bör inte leda till ytterligare en legitimation utöver tandläkarlegitimation, och på längre sikt bör djurens mun- och tandvård lösas genom utbildningar inom djurområdet, anser regeringen. janet suslick Umeåstudenter bemannar mottagning för äldre Tandläkarstuderande som går sista terminen i Umeå gör munhälsobedömningar på friska äldre vid en hälsomottagning på universitetsområdet. Blivande tandhygienister, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor är också med och driver mottagningen som ett led i grundutbildningen. js Nyheter först på nätet: tandlakartidningen.se N. Slentrian, tandläkare 1. Medentikas distanser passar Astra Tech, Nobel Brånemark och Straumann. 2. Kostar bara hälften så mycket som originalen, i vissa fall till och med mindre. 3. Har perfekt passform (görs i ISO-certifierade anläggningar i Tyskland). 4. Finns i titan grad 5 eller guld. 5. Fyra anledningar räcker för dom flesta, men okej, det är 10 års garanti också. Ridspögatan 6, Malmö Tel , Fax Tandläkartidningen årg 100 nr

11 FÅ EN COREGA PROVFÖRPACKNING UTAN KOSTNAD GÅ IN PÅ NÄTET OCH TA REDA PÅ HUR:. NYA TÄNDER Visste du att: Dålig proteshygien är en av de primära orsakerna till infektioner i munhålan Corega Tabs 3 Minutes desinficerar din tandprotes Corega Tabs 3 Minutes dödar 99,9 % av alla de bakterier som orsakar dålig andedräkt Corega fixativmedel ger stabilitet och ökad komfort Du slipper få in matrester mellan protes och tandkött Du behöver inte kompromissa med dina matvanor bara för att du har fått tandprotes! Borsta tänderna en gång i veckan... Alla vet att det inte är tillräckligt. Inte heller när du har en tandprotes. Dålig proteshygien är en av de primära orsakerna till att många protesanvändare drabbas av infektioner i munhålan en dåligt tillpassad protes är en annan orsak. Protesens oregelbundna yta gör att den blir svår att rengöra med vanlig tandborstning. Corega Tabs desinficerar protesen och förebygger dessutom bildning av plack och missfärgningar. Därmed minimeras risken för tandköttsproblem. Många protesanvändare lidare också av problem med dålig lukt. Corega Tabs 3 Minutes dödar 99,9 % av alla de bakterier som orsakar dålig andedräkt. Med Corega Tabs får du en renhet och fräschhet som inte kan jämföras med andra rengöringsmetoder. Ökad stabilitet ökad komfort. Det är en förenkling att tro att fixativmedel för proteser bara är användbart för dem som har en protes med dålig passform. Att hålla protesen på plats är bara en av många fördelar man får genom att använda ett fixativmedel. Genom att använda Corega Ultra Creme får du dels en stabilitet i protesen, vilket ökar tuggkapaciteten, men också ökad komfort. Många protesanvändare upplever smärta och irritation när matpartiklar som kärnor och frön tränger in mellan protesen och tandköttet. Som en konsekvens anpassar man kosten därefter och undviker vissa typer av mat. Det behöver du inte acceptera! Corega fixativmedel lägger sig som ett skyddande lager mellan protes och tandkött och hindrar matpartiklar från att tränga in under protesplattan. Härigenom minskas irritationen väsentligt och du behöver inte kompromissa med dina vanor. Corega kan köpas på Apoteket och i utvalda dagligvarubutiker. - SKAPAR LEENDEN

12 REPORTAGET Från urblåst lagerlokal till fräsch klinik. Privattandläkare Mona Homan är nöjd med resultatet. Tyghanddukar på toaletten, avfallsbehållare som inte står på golvet i behandlingsrummen, rörelsedetektor som styr operationsljuset, fondvägg som bryter av mot det vita i väntrummet När Mona Homan och en kollega bestämde sig för att starta och utforma sin klinik var alla detaljer viktiga. Detaljerna skapar helheten Text: Mats Karlsson Foto: Annah Wirgén Efter att Mona Homan gått ut från tandläkarutbildningen i Umeå 2005 väntade ett arbete i folktandvården. Men det blev inte riktigt som hon hade tänkt sig; stor personalomsättning och mindre möjligheter att påverka sitt arbete än hon hade trott ledde till att drömmen om att starta eget började ta form, en process som pågick ett par år. I juni i år förverkligades drömmen, i Täby norr om Stockholm, där hon växt upp och bor. En gammal lagerlokal på sjätte våningen i höghuset i centrum förvandlades till tandläkarpraktiken Tandläkargruppen Täby Centrum. Ett stort steg, ett stort risktagande, men hon är glad över att hon vågade satsa, inte minst med tanke på att patientstocken var noll från start och att det finns konkurrens från både folktandvården och privattandvården i området. Annonsering i bland annat lokaltidningar och centrumföretagarnas egna tv-nät har fått hjulen att börja rulla. Det går framåt. Vi kommer att lyckas, men visst finns fortfarande en viss rädsla inför framtiden, säger hon när jag träffar henne på klinken. Tandläkartidningen beskrev i sitt förra nummer en rad punkter som är nödvändiga att tänka på vid köp av en klinik. Det handlade till största delen om ekonomi och juridik. Men det finns också andra aspekter som är nog så viktiga: Hur ska miljön på kliniken utformas? Vilken känsla ska patienterna få när de kommer in genom dörren? Hur viktigt är färgvalet på väggarna? Vilket golvmaterial är mest lämpligt med tanke på estetik, arbetsmiljö och hygien? Hur ska belysningen utformas? Var ska sterilen placeras? Hur skapar man bästa tänkbara arbetsmiljö? Tusen frågor finns att ställa, lika många sätt att besvara dem på. 12 Tandläkartidningen årg 100 nr

13 REPORTAGET : En lykta med levande ljus sprider värme och ger lugn i väntrummet. 2: Fruktskålen sätter färg på bordet. 3: Operationsstolen ger en mycket behaglig sitt- och arbetsställning. 4: Besökssoffan saknar armstöd i ena änden. 5: Besökstoaletten signalerar lyxighet med den imiterade marmorskivan, det upphöjda handfatet och de vita handdukarna. Visst har jag och mina kolleger tänkt till, säger Mona Homan och berättar att de tog hjälp av både planlösningskonsult och en arkitekt för att diskutera utformningen av lokalerna. Allt är inte färdigt på kliniken; fortfarande finns detaljer att slipa på, förändringar att göra. Mona Homan guidar Tandläkartidningen genom lokalerna. Vi börjar i väntrummet, receptionen och sterilen. Hur tänkte de när de utformade denna del av kliniken? Patienterna ska inte mötas av en sjukhusmiljö. Det ska vara enkelt och hemtrevligt, varmt, förklarar Mona Homan. Samtidigt får inte miljön vara för prålig; patienterna ska inte tro att de betalar extra för en lyxig miljö. För att bryta av de i övrigt vita väggarna har väntrummet en mörk fondvägg med växtmotiv. Växternas ljusare färger tas upp av soffan, som har armstöd endast i den bortre delen en finess: om flera sitter i soffan ska de inte känna sig inträngda. Två svarta läderfåtöljer flankerar soffan. Där finns också ett par mindre avlastningsbord och några växter. Innanför dörren står en stor ljuslykta i plåt. När det skymmer brukar de tända; levande ljus ger en varm känsla. Som golvmaterial i väntrummet har man valt skifferplattor med tydlig textur. Det skapar ett mjukt intryck, men är inte lämpliga i resten av kliniken eftersom de är hårda att gå på. Golvet i korridoren som leder bort till behandlingsrummen ser först ut att vara i brunt trä, men det visar sig vara laminat, samma golvmaterial finns i övriga delar av kliniken. Att lägga in riktigt trägolv vore naturligtvis snyggt, men är inte lämpligt ur hygienisk synpunkt eftersom smuts lätt fastnar i springorna mellan bräderna, och det finns också risk Tandläkartidningen årg 100 nr

14 REPORTAGET»I varje rum finns en liten nedfällbar och väggfast pall för exempelvis en förälder som sitter med vid behandling av ett barn.«1 1: Detektorer styr operationslampan. 2: Den väggfasta och nedfällbara pallen i behandlingsrummet tar liten plats, ovanför en hängare och hylla. 3: Behandlingsstolens stoppning får patienten att långsamt och behagligt sjunka ner. 2 3 för fuktskador, förklarar Mona Homan. Den halvmåneformade receptionsdisken ger ett mjukt intryck inga vassa kanter. Bakom den låga och korta mellanväggen finns sterilen, som är mycket diskret utformad. Trots närheten till väntrumet syns den knappt, och tandsköterskan behöver bara ta några steg från receptionsdisken för att sköta sina arbetsuppgifter. Det är effektivt samtidigt som hon kan arbeta ostört kan hon ha uppsikt över receptionen. Utformningen av toaletter har kanske inte alltid högsta prioritet vid planeringen av en klinik, men även här har de tänkt till: miljön ska kännas trevlig. På en bänk av imiterad marmor, står ett vitt handfat i porslin. Den vanligt förekommande hållaren med pappershanddukar lyser med sin frånvaro. I stället ligger en trave med vita handdukar intill handfatet. Betydligt trevligare än pappershanddukar, kommenterar Mona Homan, som också pekar mot taklampan. Ingen sockerkaksformad plastkupa utan en modern armatur med fyra mindre lampor som sprider ett behagligt ljus. På kliniken finns fyra behandlingsrum, ett av dessa är ännu inte färdiginrett. Ett av rummen tjänar också som operationssal. Hur har hon tänkt vid utformningen av behandlingsrummen? Vitt ger rent intryck Också här är väggarna, liksom i övriga utrymmen, vita. Det ger ett rent intryck. Till varje behandlingsrum finns två ingångar för att underlätta personalens förflyttning mellan olika rum. Ingångarna är tillräckligt breda för att en rullstol ska kunna passera. Inga trösklar, inga sladdar som ligger i vägen. Det finns inga avfallsbehållare på golvet det försvårar städningen. Ytorna över skåpen, som inte når ner till golvet, ska vara lätta att torka av. 14 Tandläkartidningen årg 100 nr

15 REPORTAGET I varje rum finns en liten nedfällbar och väggfast pall för exempelvis en förälder som sitter med vid behandling av ett barn. Ovanför pallen en liten kvadratisk hylla att lägga saker på och en krok att hänga kläder på. Vid planeringen av behandlingsrummen hade de först tänkt att varje rum skulle ha en fondvägg, men nu blir det halvkaklad kortvägg och fritt färgval i varje tandläkares rum. Kakel är lätt att torka av, men ger ett kallt intryck om den kaklade ytan blir för stor. Mona Homan visar inte utan stolthet upp behandlingsstolen. Hon insisterar på att jag ska pröva sittvänligheten. Känslan är överraskande: stoppningen får kroppen att långsamt sjunka ner, sedan vill man sitta kvar. Överdragsmaterialet är stramt, vilket underlättar rengöringen. Ovanför operationsbelysning som tänds automatiskt vid rörelse under lampans led-ljus. Operationsstolsmodellen är också noga utvald och ger en mycket 4 5 behaglig sitt- och arbetsställning. Det finns inga gardiner i behandlingsrummen. Gardiner drar till sig damm. Däremot funderar hon och de övriga på kliniken att sätta upp gardiner i väntrummet. Fikarummet ligger längst ner i korridoren, och från detta rum en dörr till omklädningsrummet, där det också finns tvättmaskin och torktumlare. Här finns inga personliga skåp för förvaring utan hängare för varje person, men de funderar på att sätta upp någon form av skåp för personliga ägodelar. I fikarummet finns ett tillräckligt stort bord för att personalen också ska kunna ha olika möten här. Stolarna runt bordet sticker ut med sin gröna färg. Kanske anar jag en liten tveksamhet hos Mona Homan när jag påpekar färgvalet, men hon kontrar: Det finns i alla fall inget landstingsblått här på kliniken. Det är skönt. n 1: Avfallsbehållarna är upphängda, vilket underlättar städningen. 2: Växter skapar en hemtrevlig atmosfär. 3: Taklampan på toaletten ger ett lyxigt intryck utan att vara speciellt dyr. 4: Lättstädat under skåpen. 5: Reception och steril avskiljs endast av en liten mellanvägg. Tandläkare Mona Homan och kollegan Nazafarin Frozanpor går igenom tidboken. Tandläkartidningen årg 100 nr

16 Reformen dyr för psykiskt sjuka En stor grupp människor med psykisk sjukdom är förlorare i den nya tandvårdsförsäkringen. Tandvården blir dyrare för dem med bra tandstatus men som behöver mycket profylax på grund av sin sjukdom. Det rör sig om upp till personer. Text: Janet Suslick Människor med psykiska problem orkar inte alltid sköta munvården optimalt. Många tar mediciner som kan orsaka muntorrhet och det är också vanligt med oregelbundna matvanor, åtminstone periodvis. Det innebär att de riskerar försämrad munhälsa. Patienter med psykisk sjukdom bör därför betraktas som högriskpatienter, och tandvården bör hålla dem under uppsikt, anser Inger Stenberg, övertandläkare vid kliniken för oral medicin i Göteborg. Hon har arbetat med tandvård för psykiskt sjuka sedan Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning, upp till cirka personer, behöver extra tandvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa, uppskattar hon. Minst hälften av psykiatriska patienter har en bra tandstatus, men för att behålla en god munhälsa behöver de mycket profylax. Det rör sig om patienter med ångestsjukdom, depressionssjukdom eller vanföreställningar, bland annat. Denna grupp förlorar på det nya tandvårdsstödet, enligt Inger Stenberg. Oftast klarar de sig rätt så bra hemma, men det rör sig många gånger om ekonomiskt svaga personer eftersom de är för sjuka för att arbeta. Besök hos tandhygienisten kan bli dyra för dem, även om de inte når upp till karensbeloppet för att få subventionerad tandvård, konstaterar Inger Stenberg. Hon befarar att en del patienter kommer att tacka nej till hygienistbesök när de nu måste betala hela kostnaden själva, men det är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna. Tidigare hade psykiskt sjuka med måttligt vårdbehov ofta förhöjd ersättning från Försäkringskassan. foto: colourbox Bättre för en del För psykiskt sjuka med stora tandvårdsbehov är det nya tandvårdsstödet bättre än den gamla förhöjda ersättningen, eftersom all tandvård nu räknas in i högkostnadsskyddet. Tidigare gällde det enbart protetiska åtgärder, men psykiatriska patienter behöver ofta förebyggande och reparativ tandvård. Trots förbättringarna kan tandvården bli dyr för psykiskt sjuka. Tandläkarens priser är ofta högre än referensprislistan och patienten får då betala mer än karensbeloppet på kronor innan de får subventionerad tandvård. Även när högkostnadsskyddet träder i kraft, betalar de mer än hälften om tandläkarens priser är högre än referenspriserna. Människor med psykiska funktionshinder och nedsatt sjukdomsinsikt som medför svårigheter i det dagliga livet har rätt till gratis munhälsobedömningar och nödvändig tandvård. För patienter med intyg om nödvändig tandvård innebär det nya tandvårdsstödet ingen förändring. Om de svårt psykiskt sjuka får tandvårdsstödsintyg, får de den tandvård som de behöver. Men landstingen gör olika bedömningar och många som skulle behöva tandvårdsstödsintyg blir utan, tror Inger Stenberg. Mellan två och tre procent av den vuxna befolkningen, eller upp till cirka personer över 20 år, behöver tandvårdsstödsintyg, anser hon. Överge inte sjuka Många patienter inom psykiatrin undviker tandvården på grund av tandvårdsrädsla eller för att de inte anser sig ha råd. En del som skulle kunna få tandvård till samma kostnad som läkarbesök vet inte om det. Vänd dig till landstingets tandvårdsenhet om du har en patient som du tror kan ha rätt till nödvändig tandvård, råder Inger Stenberg. Tandvårdsenheten vet vem som ska bedöma om patienten har rätt till tandvårdsstödsintyg. Det varierar i landet. Det krävs mycket av tandläkaren för att tandvården ska fungera för psykiskt sjuka. Inger Stenberg har förståelse för privattandläkare som inte har rutiner för sjuka patienter som uteblir utan varsel, men de får inte låta patienterna»försvinna«, tycker hon. Sjuka patienter bör kontaktas igen efter några månader, eller remitteras till sjukhustandvården. Risken är annars att de blir utan tandvård under långa perioder. n 16 Tandläkartidningen årg 100 nr

17 ANSVARSÄRENDEN Parodontiten behandlades inte SAMMANFATTAT Den marginala benkanten var nedbruten, vilket visade tecken på parodontit på tänderna 36 och 37. Senare upptäcktes grava tandlossningsskador på de två innersta överkäkständerna. Fynden borde ha lett till att tandläkaren gjort en mer omfattande röntgenundersökning av hela bettet för att bedöma den parodontala statusen. HSAN ger tandläkaren en erinran. Patient, född 1962, hade behandlats hos den anmälde tandläkaren sedan Hon var medveten om att det fanns tecken på tandlossning, något som hennes förre tandläkare upplyst henne om. Den anmälde tandläkaren skrev ut antibiotika och patientens tandstatus kontrollerades inledningsvis två gånger om året de första åren. Patienten valde senare att kontrollera tänderna en gång om året eftersom allt verkade bra. Hon var medveten om att hon hade tandsten och fick information om att en tandhygienist skulle börja arbeta hos tandläkaren, men tandhygienisten anställdes aldrig och tandstenen togs inte bort. Hösten 2006 fick patienten problem med en kindtand i vänster överkäke och ville att tandläkaren skulle extrahera den. Tandläkaren valde att laga den i stället. Tre månader senare fick hon kraftig värk i tanden. Tandläkaren rekommenderade rotfyllning, vilket patienten motsatte sig. Hon remitterades till en annan tandläkare för extraktion av tanden. Denne röntgade tänderna och informerade henne om att käkbenet var uppdraget och att tanden framför den extraherade hade dålig prognos. Patientens ordinarie tandläkare lagade senare en tand i höger underkäke. En kort tid därefter fick patienten besvär med att mat fastnade där. Hon påtalade detta för tandläkaren, som enligt henne förklarade att det var»fyllningen som drog till sig mat«. Hon blev upplyst om att tanden hade så dålig prognos att den inte gick att rädda. Patienten valde därefter att byta tandläkare. Hos denne fick hon veta att hon hade en mycket långt framskriden parodontit, och hon fick behandling för detta hos tandhygienist. Den anmälde tandläkaren hävdar att han handlat korrekt och skriver i sitt yttrande till hsan att han konsta- P-O Rutin, tandläkare Bego är ett smart tyskt implantatsystem och en storsäljare i Europa. Det kan bero på att Bego är ett av få implantat som kan visa upp minst två studier med observationstid på mer än fem år, eller så är det helt enkelt för att det är 40 % billigare än de tre marknadsledarna. Nyfiken? Ring oss eller boka ett besök på vår hemsida. Där hittar du förresten fler smarta produkter för vakna tandläkare. Ridspögatan 6, Malmö Tel , Fax Tandläkartidningen årg 100 nr

18 ANSVARSÄRENDEN terade en hög grad av bennedbrytning hos patientens samtliga molarer när patienten kom till honom för vård första gången. Patienten informerades och instruerades om hur hon skulle sköta sin tand- och munhygien. Sedvanlig behandling mot tandsten sattes in. hsan konstaterar att röntgenbilderna från mars 2006 visar att den marginala benkanten var nedbruten, vilket indikerade parodontit på tänderna 36 och 37. Den marginala benkanten i överkäken kan inte bedömas på de röntgenbilder som togs 12 september Bilderna kan inte tjäna som underlag för en parodontal diagnos. Av röntgenbilderna från 11 januari 2007 framgår det att patienten hade grava tandlossningsskador på de två innersta överkäkständerna på vänster sida, framför allt tand 26. Detta har inte noterats i journalen. Röntgenbilderna borde ha lett till att den anmälde tandläkaren gjort en mer omfattande röntgenundersökning av hela bettet för att bedöma den parodontala statusen. Journalen saknar anteckningar om fickstatus. Detta är enligt hsan anmärkningsvärt eftersom tandläkaren redan 2001 konstaterade tandlossningsskador. Tand 26 visade enligt röntgenbilderna från den 11 januari 2007 en parodontitis complicatdiagnos. Detta är inte angett i journalen. Journalen saknar terapiplan för patientens parodontala sjukdom. Behandlingen tycks enbart ha inriktats på kausal kariesterapi. hsan ger tandläkaren en erinran. Mats Karlsson KOMMENTAR När det gäller anmälningar till hsan om parodontit handlar det ofta om att den anmälde har underlåtit att behandla sjukdomen. Han eller hon har inte gjort en adekvat undersökning och därmed inte upptäckt hur det står till. Hur upptäcker man då att en patient har parodontit? Jo, genom att sondera kring tänderna, mäta fickdjup och registrera dessa och också notera om det blöder eller pusar från gingivan efter mätning. Man behöver också ha rtg-bilder som visar var den marginala benkanten går, så att det framgår hur mycket ben som brutits ner kring tanden. Vad gäller btw-bilder är det oftast bra med stående bilder på vuxna personer. Om benkanten inte syns får man ta apikala bilder. På sådana bilder syns ju inte bara hur mycket ben som är borta utan också hur mycket ben som finns kvar. Utan riktigt underlag blir det ingen bra diagnostik. Och den som själv inte vet kan ju inte informera patienten. Att sondera kring tänderna ska ses som en del av den vanliga undersökningen. Efter att diagnos ställts och man informerat patienten får man tillsammans komma överens om vilken behandling som behöver göras, och vem som ska göra den. Det är också viktigt att gå igenom vad man vill uppnå med behandlingen, det vill säga grundare fickor, minskad blödning och bättre egenvård. Det kan oftast vara aktuellt med behandling hos tandhygienist. Senare får man göra en utvärdering av den insatta behandlingen, där man jämför registreringar och ser hur resultatet blivit. Då är det också dags att ta ställning till fortsatt behandling. Om det är mycket grava skador eller om man är osäker på hur man ska göra kan patienten remitteras till specialist. I det aktuella fallet fanns inga journalanteckningar om parodontalt status; inget registrerat fickstatus och inte adekvata rtg-bilder. Alltså fanns inte underlaget för parodontal diagnostik, och då är det svårt att berätta något för patienten. Parodontal sjukdom upptäcks genom sondering kring tänderna, och likadant är det vid implantat. Den kliniska undersökningen med en ficksond görs på samma sätt vid implantat, och sjukdom registreras på samma sätt blödning och/eller pus vid sondering pekar på att det finns en infektion kring implantatet. Rtg får sedan visa om det finns en marginal bennedbrytning kring implantatet och i så fall blir diagnosen periimplantit. Är infektionen begränsad till mjukvävnaden kallar vi det mukosit. Kerstin Jönsson Specialist i parodontologi, Skövde Ledamot av Tandläkarförbundets expertgrupp Följ med Expodent till Hawaii AACD-konferensen i Honolulu /4 2/5. För mer info ring: Paul Mark, Punktutsug Lustgasbehandling Almänntandvård Faxa För information HÅKAN BERG DENTAL AB Kungsportsavenyn 30, Göteborg Tel Fax Tandläkartidningen årg 100 nr

19 Tetric EvoCeram N a n o h y b r i d k o m p o s i t s n a b b m o d e r n e s t e t i s k Weekend I MONTE CARLO S W E E P S T A K E Delta i tävlingen och skriv en slogan om Tetric EvoCeram på bifogat kort. Bästa förslag vinner en «Weekend i Monte Carlo». Storvinsten är en oförglömlig resa för 2 till Grand Prix Monte Carlo Du kan även vara med i tävlingen genom att gå in på vår webbsida montecarlo Ivoclar Vivadent AB Dalvägen Solna Tel.: Fax:

20 VAD HÄNDE SEN?»Dålig vård kan aldrig accepteras«det är både stimulerande och intressant att sitta i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Eftersom jag är tandläkare tror jag att jag har mycket att tillföra. Det säger Lars Tysklind, tandläkare, riksdagsman för folkpartiet och sedan drygt ett år tillbaka ledamot i nämnden. text: Mats Karlsson Lars Tysklind har just inlett sitt sjunde år som riksdagsman, ett uppdrag som han trivs alldeles utmärkt med. Men det kan bli många arbetstimmar varje vecka. När Tandläkartidningen träffar honom på arbetsrummet i riksdagen har han haft det mycket hektiskt med möten i olika utskott, i eu-nämnd, fiskeriseminarium, allmänpolitisk debatt, resor i tjänsten Visst kan det vara tufft, men samtidigt mycket givande, speciellt eftersom alliansen sitter i regeringsställning och kan driva frågor på ett helt Ur Tandläkartidningen nummer Lars Tysklind annat sätt än som var möjligt när vi var i opposition. Lars Tysklind kommer från Strömstad och tog sin tandläkarexamen i Göteborg Sedan dess har han varit verksam som tandläkare vid folktandvården i Kungsbacka, Fjärås, Tanumshede och Strömstad. Nu gör han då och då inhopp som tandläkare hemma i Strömstad. Jag trivs väldigt bra med mitt yrke och vill inte tappa kontakten med odontologin. Det är också tryggt att veta att min försörjning inte står och faller med riksdagsjobbet. Som inhoppande tandläkare har han hunnit arbeta i det nya tandvårdsstödet. Han är väl medveten om den kritik som många inom tandläkarkåren riktar mot genomförandet. Många har haft problem med it-stöd och kontakten med Försäkringskassan, men han förklarar att hans egen erfarenhet från kliniken i Strömstad är att allt i stort fungerat väl. Delat ansvar Har då inte politikerna varit för snabba med att införa reformen? Statskontorets kritik mot Försäkringskassan nyligen var hård, men vi politiker får också ta vår del av ansvaret för situationen, säger han. För drygt ett år sedan utsågs Lars Tysklind till ledamot i hsan med ett förordnande fram till Fyra av nämndens åtta ledamöter ska företräda allmänhetens intressen och utses av foto: peter knutson de politiska partierna. Lars Tysklind är utsedd på detta sätt. De övriga ledamöterna utses av regeringen efter förslag från lo, tco och Saco. Tandläkare Leif Leisnert sitter på ett Saco-mandat. Lars Tysklind förklarar att även om han företräder allmänhetens intressen är inte hans uppgift att stå på patientens sida; vid bedömningen av de fall som hamnar på nämndens bord handlar det om att göra objektiva bedömningar. Han tycker att det är bra att det nu finns två tandläkare med i nämnden, även om övriga ledamöter är väl pålästa och deltar med viktiga synpunkter. God journalföring kan avgöra Som tandläkare kan jag förhoppningsvis bidra med viktig kunskap. Jag har kanske en större förståelse för det som har hänt, har lättare att avgöra vad som är acceptabelt. Men naturligtvis kan jag aldrig acceptera vård som är illa skött. Han påpekar att huvuddelen av de anmälningar som kommer till hsan avgörs genom ordförandebeslut eftersom det är uppenbart att de inte ska leda till påföljd. De ärenden som hamnar på nämndens bord är de mer komplicerade. Ärendena är enligt honom väl förberedda av de sakkunniga tandläkare som granskar dem och föredrar dem. Men det betyder inte att han eller de övriga nämndledamöterna kan komma oförberedda till mötena. Som riksdagsman kan jag ibland ögna igenom olika handlingar för att hitta det väsentliga, men de fall som kommer till hsan kräver en noggrann läsning. Har han då några råd till tandläkarkåren, råd som skulle kunna vara till hjälp för den som anmäls till hsan: Var noga med journalföringen. Det är viktigt att dokumentera det som har hänt; det kan vara avgörande inför nämndens beslut. n 20 Tandläkartidningen årg 100 nr

21 NYHET! Vi har funnit en skatt! Atlantis distanser - lika individuella som dina patienter Bilder från Dr. Julian Osorio. Söker du efter den bästa lösningen för cementretinerad implantatprotetik? Atlantis är svaret! Genom det unika Atlantis VAD (Virtual Abutment Design) programmet framställs de individuella distanserna utgående från tandens form, istället för tvärtom, för att uppnå optimal funktion och estetik. Atlantis ger dig följande fördelar: Perfekt funktion och estetik så nära en naturligt preparerad tand du kan komma Enkelt handhavande ta bara ett avtryck och skicka till din tekniker Eliminerar behovet av lagerhållning Tillgänglig för de flesta implantatsystem i de material du önskar Atlantis är en verklig skatt inom implantatbehandling, och vi är väldigt glada över att få dela den med dig SE-0809 Astra Tech AB, Box 14, Mölndal. Tel: Fax: ,

22 TLT FÖRDJUPNING Papperslösa men inte vårdlösa Gömda flyktingar och papperslösa särbehandlas inom svensk sjukvård. En hållning som allt fler landsting aktivt vänder sig emot. I september beslöt exempelvis Region Skånes tandvårdsnämnd att officiellt erbjuda alla gömda flyktingar akut tandvård på samma villkor som övriga asylsökande. Text: Erik Skogh Illustration: Robert Hilmersson Den 1 juli 2008 trädde en ny lag i kraft som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda asylsökande med flera hälso- och sjukvård samt tandvård. Där framhålls särskilt att så kallade gömda flyktingar och papperslösa inte omfattas. (Se faktaruta.) Men i september tog exempelvis Region Skånes tandvårdsnämnd principbeslutet att alla gömda flyktingar ska erbjudas tandvård på samma villkor som övriga asylsökande. Om initiativet strider emot gällande förordningar återstår att se. Frågan har inte prövats rättsligt än. Vi tycker att det är ett bra beslut. Rent vårdetiskt känns det inte rätt att behöva avvisa en människa på grund av ekonomiska omständigheter, säger Georg Persson, chef för fyra folktandvårdskliniker i Malmö. tandvården med på noterna Den 15 april beslutade landstinget i Jönköpings län att inte särbehandla vare sig gömda flyktingar eller papperslösa när det gäller akut hälso- och sjukvård. Tandvården inkluderades inte men vi är med på noterna och kommer att arbeta enligt de nya riktlinjerna, säger Monica Nordling, utvecklingschef inom folktandvården i Jönköpings län. Eftersom gömda och papperslösa uppehåller sig illegalt i landet finns en osäkerhet hos dessa patienter kring hur deras rättsliga status ska betraktas. Vården har förvisso ingen skyldighet att hålla andra myndigheter informerade. På en direkt fråga från polisen om till exempel en person befinner sig på kliniken är man dock skyldig att svara sanningsenligt. En åklagare kan också bryta vårdsekretessen vid misstanke om brott. Men varken polisen eller åklagarna jobbar på det sättet. Det finns inget fall i modern tid där polisen hämtat en asylsökande eller gömd inom sjukvården. Men i och med att möjligheten finns kan man ju aldrig vara helt säker och det skapar förstås oro, säger Claes Tollin, medicinalråd vid Socialstyrelsen. Tandvårdsnämnden ersätter Hur många gömda och papperslösa som vistas i Sverige är oklart. Enligt 22 Tandläkartidningen årg 100 nr

23 TLT FÖRDJUPNING Tandläkartidningen årg 100 nr