PIONJÄREN. 20 sidor från riksstämman. Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64. Tandläkarkunskap sedan 1909 SID 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PIONJÄREN. 20 sidor från riksstämman. Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64. Tandläkarkunskap sedan 1909 SID 16"

Transkript

1 VETENSKAP & KLINIK: Fallpresentation: Aggressiv parodontit Förbättra munvårdsråden till strokepatienter Tandläkarkunskap sedan 1909 Nummer Årgång 103 INTERVJUN: KLAS SJÖBERG Tandläkare och läkare bör samverka SID 38w STUDENT: Studenter väljer väg SID sidor från riksstämman SID 16 PIONJÄREN Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64

2 dockside.se 2011 Julpyssel* * Cervident håller labbet öppet och pysslar med era arbeten. Vi har öppet som vanligt hela julen, fullservice ända fram till påska alltså. Vi vill önska alla våra vänner en riktigt God Jul och Gott Nytt År. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under 2012! Utmana oss gärna så ska vi visa vad vi kan!

3 LEDARE Tandläkarna behöver sitt förbund nu liksom förr»det har alltid funnits ett behov av att samarbeta inom vårt yrke «gunilla klingberg Ordförande tandlakarforbundet.se S veriges Tandläkarförbund möter just nu en av de större utmaningarna i förbundets historia. Härom året fyllde vi 100 år och firade tillsammans med pompa och ståt. Nu, bara tre år senare, befinner vi oss i ett läge där vi riskerar att över tandläkare förlorar sina medlemskap i förbundet. De gör det inte på grund av att de vill sluta som medlemmar eller på grund av att förbundet vill stänga dem ute, utan på grund av organisatoriska förändringar hos en av förbundets riksföreningar. Läget är inte bara beklagligt, det är också onödigt. Vi hade kunnat lösa detta i samförstånd och lugn och ro om bara Privattandläkarföreningen hade aviserat sina organisationsförändringar tidigare. Men, vi är nu i ett läge där det inte längre finns någon anledning att fortsätta att lägga energi på att diskutera orsakerna till dagens situation. I stället är det allas vårt ansvar att gemensamt kraftsamla för att säkerställa att Tandläkarförbundet fungerar som det är tänkt, som ett förbund för alla tandläkare. Jag vill göra det väldigt klart Sveriges Tandläkarförbund tillhör tandläkarna, alla tandläkarna! Och alla tandläkare, och tandläkarstudenter, är både välkomna och behövs i förbundet. Om man ser till vår gemensamma drygt hundraåriga historia finner man att tandvården utvecklats på ett sätt som ingen vare sig kunnat tro eller förutse. Tandläkarkåren har varit med om omvälvande förändringar som fantastiska förbättringar av tandhälsan, hissnande kunskapsutveckling när det gäller behandling, material och tekniker, socialförsäkringspolitiska reformer som saknar jämförelser internationellt, förändrade arbetssätt och så vidare. Inom få områden har man varit så framgångsrik i arbetet med hälsopromotion och prevention som inom tandvården. Målet har hela tiden varit god och patientsäker vård där kvalitet och nöjda patienter varit honnörsord. Och detta har gällt oavsett om tandläkarna arbetat inom privat sektor eller inom landstingens folktandvårdsorganisationer. Tandläkarna har alltid levererat. Detta har varit möjligt tack vare att Sverige alltid haft en väldigt bra tandläkarutbildning, att tandläkarna varit intresserade av odontologin och sett till att kontinuerligt fortbilda sig, och att hela utbildningskedjan med grund-, fort- och specialistutbildning haft en tydlig förankring i vetenskap och forskning. Detta har även avspeglat sig i Tandläkarförbundets arbete, där områdena utbildning, forskning och patientsäkerhet varit våra tre mest prioriterade områden. Vi har drivit dessa frågor inom kåren, tillsammans med andra organisationer och i våra kontakter med myndigheter. I förbundet har tandläkarna hjälpts åt att ta ansvar för det yrkeslivslånga lärandet genom att varje år erbjuda kåren mer än 200 kurser. Ett samarbete inom förbundet för att säkra kunskap och kvalitet och en av de verksamheter som hela kåren känner till och som värderas högt i våra medlemsundersökningar. En annan unik företeelse i vårt förbund är Kamrathjälpen där medlemmar som oförskyllt råkat i ekonomiskt trångmål kan få hjälp vid sjukdom, arbetsskada, akut livssituation, ekonomisk kris, arbetslöshet med mera. Detta är några exempel på viktiga verksamheter som en gång sjösattes just för att tandläkarna insåg att man hade så mycket gemensamt. Det har alltid funnits ett behov av att samarbeta inom vårt yrke och det behovet kommer att finnas kvar. Om inte Tandläkarförbundet hade funnits i dag hade säkert några driftiga tandläkare sett till att det bildades i detta nu. Sveriges Tandläkarförbund är tandläkarnas professionsförbund. Det är min övertygelse att Tandläkarförbundet behövs i dag precis som då för 103 år sedan. n tandläkartidningen årg 103 nr

4 KRÖNIKA Långt från stordrift och riskkapital A tt En riksdagsledamot har försökt göra avdrag i deklarationen för det julgodis hon bjudit sina medarbetare på. Skatteverket sa nej. Två kvinnor har krävt kompensation av ett äldreboende för alla tårtor deras 103-åriga mamma gått miste om på grund av en felaktig laktosintoleransdiagnos. Vad svaret blev vet jag inte. Men om man adderar sötsug och snålhet med rädsla att vara förfördelad blir summan stor komik. tandvårdsföretag kan se ut på lite olika sätt är numera en självklarhet; folktandvård, landstingsägda bolag, kliniker ägda av enskilda eller en grupp tandläkare, tandvårdskedjor, kliniker bemannade med stafettandläkare allt är möjligt. I det här numret berättar vi om en lite udda variant: det brukarägda aktiebolaget. I de norrländska byarna Lövånger och Jörn några mil från kusten var det definitivt inga riskkapitalister som satsade på att bevara kliniken när folktandvården beslutade om nedläggning för sju år sedan; det var byborna själva som samlade ihop det kapital som behövdes för att behålla tandvården hemmavid. På sidan 12 möter du Lövångersklinikens enda tandläkare och styrelsens ordförande, båda tämligen optimistiska inför framtiden trots att de verkar i en avfolkningsbygd. På sidorna tar vi dig med till årets riksstämma och dentalmässa. Vi ger dig smakprov ur det vetenskapliga programmet, intervjuar besökare på mässan och berättar, lite längre bak i tidningen, om studenternas eget program. Själv lyssnade jag på ett föredrag av hi sto ri kern Elin Bommenel om Vi peholms un der sök ning ar na som ledde till avgörande kun skap om kariessjukdomens orsaker. Be trak ta de genom dagens etiska glasögon är me to den, att låta mentalpatienter äta sockerhal ti ga produkter av olika slag för att ta reda på vad som skadar tänderna, naturligtvis helt förkastlig. Men jag tror inte att vi ska förhäva oss, inte inbilla oss att det som sker i vår tid kommer att undslippa framtidens dom. Vem vet vad i dagens forskning som kommer att betraktas som oetiskt, vilka sociala experiment eller ingrepp i naturens gång som historien kommer att döma oss för? En person som alltid drar uppmärksamhet till sig under riksstämman för sina framträdanden och för sin person är Sverker Toreskog. Jag tycker mig ofta se hur han hejdas av intresserade kolleger (eller kanske man kan kalla dem fans) varhelst han rör sig i lokalerna. Så också denna gång. Det finns många skäl att intervjua Sverker Toreskog, på sidan 64 i det här numret gör vi det inför en stundande bemärkelsedag.»att tandvårdsföretag kan se ut på lite olika sätt är numera en självklarhet «CHRISTINA MÖRK Chefredaktör SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND THE JOURNAL OF THE SDA (SWEDISH DENTAL ASSOCIATION) Årgång 103 Grundad 1909 Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: E-post direkt till en person: CHEFREDAKTÖR: Christina Mörk Ansvarig utgivare REDAKTION: Cecilia Ekholm Webbredaktör (tjänstledig) Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Lina Jonsson Webbredaktör (vikarie) Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Carina Lööf Frohm Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter ANNONSER: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser PRENUMERATION: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4

5 INNEHÅLL F O TO: ERLA ND SEGERSTEDT, GISEL A SVEDBER G, THOMAS JACOBSEN, URBAN OR Z OLEK, MAR I E U LLNERT, K AR I N GARMING LEGERT RING OSS NU OCH FÅ ETT KANONERBJUDANDE! UPPGE STALLEDRÄNG TEL ! Synea Vinkelstycken WA-56 LT WA-99 LT REPORTAGET»Nu har det gått ett antal år och byborna här har visat att man verkligen värnar om kliniken.«sid 12 tandläkartidningen vetenskap & klinik n VETENSKAP & KLINIK: Fallpresentation: Aggressiv parodontit n Förbättra munvårdsråden till strokepatienter Tandläkarkunskap sedan 1909 Nummer n Årgång 103 n INTERVJUN: KLAS SJÖBERG Tandläkare och läkare bör samverka SID 32 n STUDENT: Studenter väljer väg SID sidor från riksstämman SID 16 PIONJÄREN Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64 3 LEDARE Tandläkarna behöver sitt förbund nu liksom förr. Gunilla Klingberg 6 AKTUELLT 12 PATIENTERNA ÄGER SIN KLINIK I Lövånger och Jörn tog byborna över ansvaret för klinikerna. Sju år efter starten är Västerbottensmodellen för tandvård i glesbygd fortfarande livskraftig. 16 HYLLNINGAR ÖPPNADE RIKSSTÄMMAN Vi rapporterar från Svenska Tandläkare-Sällskapets 47:e riksstämma, som öppnades med blommor och fanfarer. 34 LEX MARIA OMSLAG: Tandläkare Sverker Toreskog Foto: Marie Ullnert 36 VAD HÄNDE SEN? När Veronica Borgh gått ut tandläkarhögskolan 2008 valde hon privattand vården. 38 HÖGRE KRAV STÄLLS PÅ SAMVERKAN MED MEDICIN Intervju med läkaren Klas Sjöberg, ansvarig för den internmedicinska delen av tandläkarutbildningen i Malmö. 42 ETIK I PRAKTIKEN 44 SÅ HANTERAR DU MOBBNING PÅ ARBETSPLATSEN 46 MUNHYGIENRUTINER FÖR CYTOSTATIKABEHANDLAD 49 FLERA KARRIÄRVÄGAR EFTER EXAMEN 53 DET SVART-VITA 70-TALET Under tidigt 70-tal var vår vetenskaplige redaktör Thomas Jacobsen frilansfotograf. VETENSKAP & KLINIK 57 KRÖNIKA Kvinnor ger smartare grupper. Björn Klinge 58 FACKPRESS 62 I KORTHET 64 SVERKER TORESKOG KLINIKER MED RESPEKT FÖR FORSKNING Björn Klinge 68 3-ÅRSUPPFÖLJNING AV AGGRESSIV PARODONTIT Fedoua Lahrech 74 FÖRBÄTTRA MUNVÅRDS- RÅDEN TILL STROKEPATIENTER Wertsén et al 80 FÖRBUNDSNYTT 82 PLATSANNONSER 85 KORSORD 86 RADANNONSER 90 FÖDELSEDAGAR 92 VIKTIGA ADRESSER 94 KALENDARIUM TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 103 NR

6 AKTUELLT Privattandläkarna lämnar förbundet Vid årsskiftet tar Privattandläkarna steget fullt ut och blir en branschorganisation. I förlängningen innebär det att man lämnar Tandläkarförbundet. Vid Privattandläkarnas verksamhetsplaneringsmöte den november klubbade man igenom beslutet att bli en branschorganisation efter årsskiftet, och att man därigenom lämnar Tandläkarförbundet. Inför mötet hade Privattandläkarna aviserat att namnet på branschorganisationen skulle bli Sveriges Tandläkarförening, eller, mer vardagligt, Tandläkarna. Detta gick inte igenom; styrelsen fick i stället i uppdrag att komma med ett nytt namnförslag till föreningsmötet i maj. I den nya branschorganisationen ska generalsekreteraren ha det operativa uppdraget. I verksamhetsplanen står det att medlemskapet i förbundet upphör vid ingången av Medlemmar i föreningen blir företag som bedriver tandvårdsverksamhet, det vill säga enbart juridiska personer och inte enskilda tandläkare. Det betyder att även yrkesgrupper som tandhygienister, tandtekniker och tandsköterskor som driver tandvårdsföretag eller har enskild firma kan ansöka om medlemskap i organisationen. Nuvarande lokalavdelningar försvinner, i stället bildas sex regioner. Men traditionen med representativ demokrati försvinner och ersätts med direktdemokrati där varje enskild medlem får rösträtt på föreningsmöten. Föreningsmötena ska vara öppna för alla medlemmar. Antalet röster per medlem ska grundas på medlemsföretagets omsättning, en röst för var femte uppnådd miljon kronor, dock med en begränsningsregel som slår fast att medlemmen maximalt kan ha 40 procent av det totala antalet röster i röstlängden. Samtidigt med att branschorganisationen bildas vill man öppna för ett individuellt medlemskap i Tandläkarförbundet för alla tandläkare och tandläkarstudenter. Ett förslag om detta lades fram i en motion till förbundsmötet den 2 december. På grund av Tandläkartidningens pressläggning, se referat från förbundsmötet på tidningens hemsida. Förbundsstyrelsen (Fs) har besvarat motionen och vill» att förbundsmötet ger Fs i uppdrag att förutsättningslöst och skyndsamt analysera konsekvenserna av motionärernas förslag i syfte att få en fungerande yrkesorganisation för alla tandläkare«. Tandläkartidningen har varit i kontakt med Privattandläkarna för att få svar på följande frågor: Namnförslagen Sveriges Tandläkarförening eller, mer vardagligt, Tandläkarna fick inte gehör vid mötet varför? Vad händer rent praktiskt efter årsskiftet kommer lokalavdelningarna att finnas kvar under en övergångsfas? Upphör tandläkarnas medlemskap omedelbart vid årsskiftet? När ska den nya branschorganisationen vara sjösatt fullt ut? Privattandläkarna vill inte gå in på några detaljer, men har lämnat ett skriftligt och generellt svar:»privattandläkarna fortsätter nu sin information till och dialog med medlemmar och förtroendevalda med fokus på besluten på föreningsmötet. Vi hänvisar våra medlemmar till den information som löpande lämnas av styrelsen och kontoret rörande det fortsatta arbetet.«mats karlsson Kursresa till Turkiet 28 april 5 maj 2012 Sista anmälningsdatum 2 februari Ring eller maila för ett detaljerat prospekt! tandläkartidningen årg 103 nr

7 »Katastrof för förbundet«det är en katastrof för Tandläkarförbundet och problematiskt även för Tjänstetandläkarna om privattandläkarna försvinner från Tandläkarförbundet över en natt vid årsskiftet. Det sade Kenth Nilsson, ordförande i Tjänstetand lä kar na (tt) vid Tjän ste tand lä kar nas ordförandekonferens den 25 november. Hur kan privattandläkare under en övergångsperiod erbjudas medlemskap i Sveriges Tandläkarförbund medan en långsiktig lösning planeras? Det var den stora frågan som diskuterades vid tt:s ordförandekonferens i Stockholm. Bakgrunden är att Privattandläkarna (pt) meddelade den 3 oktober att de från årsskiftet endast kommer att organisera företag. Eftersom Tandläkarförbundet inte organiserar Kenth Nilsson enskilda tandläkare, utan endast tandläkare som är medlemmar i tt, pt, Sveriges odontologiska lärare (sol) och Tandläkarförbundets studerandeförening (Stud), är pt:s organisationsförändring problematisk för Tandläkarförbundet. Konsekvenser blir att man plötsligt slänger ut 3000 medlemmar från Tandläkarförbundet, sade Kenth Nilsson. Tandläkarförbundet behöver tid att komma fram till en långsiktig lösning på hur privattandläkarna ska Lönerna ökar för tjänstetandläkarna Högst medellön för distriktstandläkare som är medlemmar i Tjänstetandläkarna, kronor, finns i Jönköping. Andra höga medellöner för distriktstandläkare har de som är anställda hos privata företag ( kronor) samt inom folktandvården i Kalmar ( kronor) och Västmanland ( kronor). Det visar en enkät som Tjänstetandläkarna har gjort. Siffrorna är inte exakta eftersom de baseras enbart på de svar som har kommit in. Lägst medellön har distriktstandläkarna inom folktandvården på Gotland kronor. Andra låga foto: colourbox medellöner för gruppen finns i Östergötland ( kronor) samt i Västernorrland ( kronor). Medellönen för de sammanlagt distriktstandläkare som svarade på enkäten är kronor. Jämfört med enkäten som gjordes 2009 är det en ökning med kronor. kunna delta i Tandläkarförbundets arbete. Därför har tt:s styrelse diskuterat en möjlighet till tillfälligt medlemskap i tt, berättade Kenth Nilsson. Privattandläkare skulle kunna erbjudas medlemskap under högst ett år i temporära avdelningar inom tt. Utgångspunkten är att avgiften blir kronor per år, samma som för tjänstetandläkare som är medlemmar i tt. Privattandläkarna får som medlemmar i de tillfälliga avdelningarna begränsad medlemsservice. Fullvärdiga medlemmar blir de endast om de i stället blir medlemmar i tt:s ordinarie avdelningar. Inget beslut togs i frågan vid tt:s ordförandekonferens. Se för senaste nytt. Janet Suslick Distriktstandläkarna i Jönköping har högst medellön, distriktstandläkarna på Gotland har lägst. Bland cheferna i allmäntandvården som är medlemmar i Tjänstetandläkarna är medellönen högst i Gävleborg ( kronor) och Stockholm ( kronor) och lägst i Västerbotten ( kronor) och Blekinge ( kronor). Statistiken presenterades i samband med Tjänstetandläkarnas föreningsmöte den 25 november. Mer lönestatistik publiceras i Tjänstetandläkarnas nyhetsblad tt-kanalen. Janet Suslick Gunilla Carlsson ny i tt:s styrelse Gunilla Carlsson, ortodontist i Luleå, valdes till ny styrelseledamot vid Tjänstetandläkarnas föreningsmöte den 25 november. Gunilla Carlsson ersätter Birgitta Jälevik, pedodontist i Linköping. Kerstin Söderström, Göteborg, valdes in i valberedningen. Hon ersätter Gunilla Rosén. De övriga i styrelsen omvaldes för perioden 2012 till Från årsskiftet består styrelsen av Kenth Nilsson (ordförande), Hans Göransson (vice ordförande) samt ledamöterna Gunilla Carlsson, John Bratel, Lena Rignell och Chaim Zlotnik. Tjänstetandläkarna (tt) höjer medlemsavgiften med 144 kronor till kronor per år för att täcka allmänna kostnadsökningar. Avgiften höjdes inte förra året. Höjningen och avgiftens storlek ifrågasattes av flera mötesdeltagare, men enligt tt:s ordförande Kenth Nilsson speglar avgiften priset av att ha en fristående organisation i stället för att gå ihop med exempelvis srat, Sacoförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. Styrelsens arvoden höjs 2012 med cirka 3,4 procent. tt planerar en tvådagars konferens i maj för två deltagare per avdelning. Under våren blir det även regionala konferenser för att förbereda de lokala löneförhandlingarna. En facklig grundkurs planeras i april. Det blir även lokala endagsutbildningar vid behov. Janet Suslick tandläkartidningen årg 103 nr

8 AKTUELLT Nationella riktlinjer för patienter Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård har kommit ut i en version för patienter. Syftet är att patienterna ska kunna använda materialet som ett stöd när de besöker tandvården. I våras kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård. Arbetet med att utforma vården utifrån riktlinjerna har så smått börjat inom tandvården runt om i landet. Lite sent, kanske; nu gäller det att vara mer påläst än patienterna eftersom Socialstyrelsen tagit fram en version som vänder sig direkt till dem. Patientversionen är skriven på ett enkelt språk och tar upp de rekommendationer som är viktigast för patienterna. Den kan användas som ett stöd i samtalet inför en behandling, berättar Nils Oscarson, parodontolog och projektledare för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patientversionen tar upp hur patienten själv kan förebygga sjukdomar i munnen och vilka behandlingar som passar bäst, exempelvis vid karies och parodontit, värk i käkleder och käkens muskler. Det finns också information om olika tandersättningar vid tandförlust och möjligheten till behandling med tandställning för vuxna. Den ger även information om tandvårdskostnader och om tandvårdsstödet. Patientversionen av de nationella riktlinjerna kan laddas ner från Socialsty Patientversionen av de nationella riktlinjerna ska vara ett stöd vid samtalet med tandläkaren eller annan tandvårdspersonal. relsens hemsida (www. socialstyrelsen.se under T, Tandvård). Den kan också beställas från myndigheten. MatS karlsson PATIENTVERSIONEN AV DE NATIONELLA RIKTLINJERNA Här ett exempel på formuleringarna för de riktlinjer som gäller för karies: Tandvården bör rekommendera Daglig fluorsköljning (0,2 procent NaF-lösning) Daglig användning med fluorgel i skena Daglig borstning med tandkräm med högt fluorinnehåll (5 000 ppm) Fluorlackning 2-4 gånger per år utförd av tandhygienist eller tandläkare Nytt ledningssystem gäller från årsskiftet Socialstyrelsens nya ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i tandvård gäller från och med januari De nya föreskrifterna (sosfs 2011:9) kommer att omfatta tandvård, hälsooch sjukvård, socialtjänst och verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (lss). Målet är att kvaliteten ska utvecklas på ett systematiskt sätt. Parallellt med Socialstyrelsens föreskrift lanseras också en standard för ledningssystem inom hälso och sjukvården. Tanken är att standarden ska gälla i hela Europa. Ledningssystemet ska göra det lättare att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutiner för hur aktiviteterna i en process ska utföras kan också behövas. Arbetet ska omfatta riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. JS DOCKSIDE.SE 2011 Glöm inte att boka in kursresa till Rom i maj. Läs mer på expodent.se God Jul och Gott Nytt År önskar vi alla våra kunder och partners! Svensktillverkad tandteknik 8 tandläkartidningen årg 103 nr

9 N Y H E T! Världens minsta highspeed!* Minsta huvudet S-Max Pico Ultra-minihuvud Ø 8,6 mm 9 mm X 600L Standardhuvud Ø 11,2 mm 13,6 mm Smalaste halsen S-Max Ø 7,6 mm Ø 12,7 mm Pico Bättre åtkomst, större synfält X 600L Ø 9,5 mm Ø 14 mm S-Max Pico X 600L *Enligt tillverkarens mätningar. Nya sensationella S-Max Pico är NSK:s hittills minsta turbinvinkelstycke, framtaget för att ge ökad åtkomst och större synfält vid preparation. Ultra-minihuvud och supersmal hals ger avsevärt bättre sikt och större svängrum jämfört med standardvinkelstycken. Pico ingår i S-Max-serien som har höljen i rostfritt stål, keramiska kullager och clean-head-system. Pico kan köpas med alt. kopplas till LED-ljus och passar på alla typer av kopplingar. Nu introducerar vi nya S-MAX Pico. Kampanjpris: 7 470:- TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, Vännäs, Tel , NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice /

10 AKTUELLT AKTUELLT NYTT FRÅN WEBBEN Goda betyg för tandvården Allmänheten fortsätter att vara nöjd med tandvården, och särskilt privattandvården. Det visar den senaste undersökningen från Svenskt Kvalitetsindex om hur nöjda svenskarna är med servicen i kommuner och landsting. Beslut ska kunna överklagas Patienter och personal ska kunna överklaga beslut som Socialstyrelsen fattat i anmälningsärenden om brister i vården. Det föreslår regeringen. Om det går igenom kommer överklagandemöjligheten att gälla från den första januari Upprop för Rätt till vård Frivilligorganisationer, kyrkor och fackförbund har under många år höjt rösten för att papperslösa ska få tillgång till subventionerad hälso, sjuk och tandvård. Nu har Rätt till vård initiativet startat en namninsamling riktad till regeringen, för att påskynda ett beslut. Ny tjänst för prisjämförelse Patienter och konkurrenter kan jämföra tandvårdens priser via en ny jämförelsetjänst som finns på nätet i januari. läs MeR nyheter.se Sammanställning: lina JOnSSOn Student dömd för fusk En kvinna som gick sex terminer på tandläkarutbildningen i Umeå innan hon fick sluta i vintras har dömts för betygsfusk. Kvinnan har dömts till villkorlig dom och dagsböter för brukande av falsk urkund. Domen avkunnades av Stockholms tingsrätt den 22 november. Kvinnan polisanmäldes i slutet av förra året av Verket för högskolestudier (VHs). Hon hade fastnat i en kontroll som VHs gjorde hösten Hon hade sökt in på tandläkarutbildningen på gymnasiebetyg från Åsö vuxengymnasium Färre specialister i parodontologi Antalet parodontologer under 65 år har minskat med drygt tio procent på fem år. Det visar Socialstyrelsens senaste statistik om hälso- och sjukvårdspersonal. StatiStik OM tandläkare Även antalet ortodontister under 65 år har minskat från 321 till 307 mellan 2006 och Antalet endodontister under 65 år har däremot ökat med nästan 13 procent under samma period, men eftersom det rör sig om en liten grupp är skillnaden i antal inte så stor fanns det 47 endodontister och förra året var de 53. Inom de övriga specialiteterna var antalet specialister ungefär detsamma 2006 och Sammanlagt har antalet specialister under 65 år minskat något på fem år från år 2006 till Efter sex respektive fyra terminer på tandläkarutbildningen misstänks en kvinnlig och en manlig student ha kommit in på förfalskade betyg. Nu åtalas de. Kvinnan är misstänkt för brukande av falsk urkund. Huvudförhandlingen hålls den 8 november vid Stockholms tingsrätt. Sedan avgör domstolen målet. I höstas kontrollerade Verket för högskolestudier (vhs) betygen hos personer som hade sökt in på högskolestudier på gymnasiebetyg från Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Ett 40-tal hade sökt till olika utbildningar på betyg som Åsö vuxengymnasium inte hade utfärdat, enligt Tuula Kuosmanen, chef för antagningsenheten på vhs. Samtliga polisanmäldes i slutet av förra året. Universiteten och högskolorna informerades samtidigt. Två av studenterna som polisanmäldes var alltså blivande tandläkare. Enligt Studenter åtalas för fusk Åsö vuxengymnasium har varken kvinnan eller mannen som åtalas studerat där. Kvinnan hann gå sex terminer innan universitetet återkallade beslutet om antagning till tandläkarprogrammet i februari i år. Enligt kvinnan, som nu arbetar utomlands på obestämd tid, har det skett ett fel i systemet som hon inte Frisktandvård blir vanligare En blivande läkare polisanmäldes för be- tandtygsfusk i slutet av Nu har hon dömts till dagsböter för brottet. (Ur Tandläkartidningen nummer ) Drygt personer hade frisktandvårdsabonnemang den 30 april i år. Det är en ökning med nästan en tredjedel på ett år och mer än en fördubbling sedan Det visar en kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har gjort. Frisktandvård erbjuds i dag i alla landsting och regioner utom Västmanland. Flest abonnenter finns i Västra Götaland (88 000), Rena tangenter. Friska i Stockholm, men hon hade aldrig studerat vid skolan, enligt VHs. Kvinnan hann gå sex terminer innan universitetet återkallade beslutet om antagning till tandläkarprogrammet i februari i år. JS patienter. Tel: läs MeR Antal parodontologer under 65 år har varit medveten om. Man ska inte slås ner av motgångar utan se dem som erfarenheter, blicka framåt och ta nya tag. Det får man lära sig just på tandläkarutbildningen, kommenterar hon. Mannen som nu åtalas är också misstänkt för brukande av falsk urkund. Huvudförhandlingen hålls Skåne (65 637), Sörmland (36 800), Uppsala (29 000) och Norrbotten (24 674). Statskontoret synar tlv Det finns ett principiellt problem med fördelningen av beslutsbefogenheter på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (tlv). Det anser Statskontoret, som har gjort en myndighetsanalys av tlv. Nämnden för statligt tandvårdsstöd ansvarar för att kostnaderna för det TandläkarTidningen årg 103 nr den 13 september vid Göteborgs tingsrätt. Mannen kom in vid en lokal reservantagning på tandläkarprogrammet och läste fyra terminer innan universitetet återkallade hans antagning i december förra året. Tandläkartidningen har varit i kontakt med mannen för en kommentar, men han har inte återkommit. 137 Janet SuSlick statliga tandvårdsstödet inte överstiger anslaget. Samtidigt är nämnden en del av tlv:s verksamhet, som myndighetens generaldirektör ansvarar för. Det kan uppstå oklarheter om hur ansvaret ska fördelas mellan nämnden och generaldirektören, till exempel om anslagen skulle överskridas. Men det interna utvecklingsarbetet skapar goda förutsättningar för att myndigheten ska prestera bra resultat och möta framtida utmaningar, anser Statskontoret. JS Parodontologerna under 65 år har blivit drygt tio procent färre. Det är en större minskning än för någon annan specialitet inom odontologi. Källa: Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal, Socialstyrelsen JS Endodonti! Är konventionell endodonti optimal trots hög misslyckandefrekvens? Känner du till att N2* ger ca 96 % lyckandefrekvens? Gå in på hemsidan och bilda dig en egen uppfattning! *N2 köps genom DentMan AB Aktuellt_s6-11.indd Statistiken visar också att det finns många specialister över 65 år. Förra året fanns det totalt 748 äldre specialister. Det framgår inte hur många av dem som var yrkesverksamma. Janet SuSlick Ortodontival undersöks Sofia Petrén Vilka ortodontibehandlingar utförs i allmäntandvården under ledning av ortodontister? Det undersöker Sofia Petrén, ortodontist och nydisputerad forskare vid odontologiska fakulteten i Malmö, tillsammans med Krister Bjerklin, föreståndare vid ortodontiavdelningen, samt två studenter i Malmö. De har skickat ut en enkät till samtliga kliniskt verksamma ortodontister som har konsultverksamhet i Sverige, sammanlagt 169 specialister. Frågorna handlar om vilka beslut de tar vid ortodontikonsultationer (visningar), till exempel vilka apparaturer de väljer vid olika diagnoser och vilka behandlingar de överlåter till allmäntandläkare. Enkätsvaren ska analyseras och användas för att förbättra undervisningen för studenterna. JS Malmö värd för PBL-konferens Problembaserat lärande (pbl) inom tandvårdsutbildningar tas upp på en internationell konferens i Malmö Beslutet att odontologiska fakulteten i Malmö blir värd 2013 togs i samband med årets konferens»pbl in Dentistry«, som hölls i Vancouver, Kanada i slutet av september. JS 10 tandläkartidningen årg 103 nr

11 Boka en demo få 10 diamanter extra vid köp av 30! on a dental mind #48 f a c t u m Kvalitet lönar sig Större urval för dig som Kräver lite mer välj bland våra högkvalitativa hårdmetall-, diamant-, polerings- och finirinstrument. vi erbjuder marknadens största utbud av roterande precisionsinstrument, set och tillbehör. för både dagliga behov och en mer specialiserad patientvård. expertis på högsta nivå endast från dentalmind! info & shop d e n t a l m i n d.c o m tel

12 REPORTAGET I Lövånger och Jörn tog byborna över ansvaret för klinikerna när folktandvården lade ner. Sju år efter starten är Västerbottensmodellen för tandvård i glesbygd fortfarande livskraftig. Patienterna äger Text: Fredrik Mårtensson Foto: Erland Segerstedt Samspelet styrelse-personal är viktigt för att klara tandvården i Lövånger. Lars Lundström är tandläkare och Eva Enqvist ordförande i styrelsen. Allt bygger på ett ideellt engagemang och att de boende här i Lövånger sluter upp bakom kliniken. Jag tycker att vi under de här åren visat att vi kan erbjuda en bastandvård av hög kvalitet som är en viktig del av samhällsservicen i bygden, säger Eva Enqvist, som är ordförande i det aktiebolag som den ideella föreningen Lövånger utveckling bildade för att driva tandvården. Det ser ut att bli barmarksvinter i Västerbotten. Senhösten har i norr i alla fall varit den snöfattigaste sedan 50-talet. Kvällsmörkret har ännu inte sänkt sig över bygden när vi gör entré i det lilla e4-samhället, fem mil söder om Skellefteå, som kanske är mest känd för sin kyrkstad. För tandläkare Lars Lundström återstår flera arbetstimmar. Ofta jobbar han till 19-tiden på en måndag som denna. Styrelseordförande Eva Enqvist tar i stället emot i de moderna lokalerna, som tandvårdsbolaget tog över för några år sedan. Kliniken fanns tidigare i folktandvårdens gamla lokaler, men landstinget ville tredubbla hyran. Så det var bara för oss att söka nya lokaler. Det har varit en del sådana krockar med stat, landsting och kommun under åren. Vi har exempelvis tappat tandvården för asylsökande barn som finns här i Lövånger. De måste i stället åka flera mil till någon av de närmaste folktandvårdsklinikerna. Tyvärr verkar man inte se värdet av att tandvården finns kvar på en mindre ort som Lövånger, säger Eva Enqvist med en lätt suck. Bygd mellan städerna Mellanbygden kallas den här delen av Västerbotten. Ett geografiskt lämpligt namn för de mindre orter som finns längs kusten mellan länets två kraftcentra, industristaden Skellefteå norrut och universitetsstaden Umeå i söder. Fast nog kan namnet också tolkas som att byborna upplever sig hamna på mellanhand när samhället fördelar resurser mellan stad och land. I byn Lövånger bor cirka 750 invånare och med hela bygden inräknad är patientunderlaget drygt personer. Budskapet från landstinget var tydligt: det kommer aldrig att gå att bedriva en bra tandvård 12 Tandläkartidningen årg 103 nr

13 sin klinik I kyrkstaden i Lövånger har han sin övernattningslya, tandläkare Lars Lundström. Han valde långpendling från Boden för att trappa ner i yrkeslivet med en halvtidstjänst i Lövånger. tandläkartidningen årg 103 nr

14 REPORTAGET»Jag har varit här i sex år och skulle förstås ha sökt mig vidare om relationen med patienterna inte hade fungerat.«lars Lundström och David Morén, Lövånger, i stolen. K AR TA: L A SSE MELLQUIST ideella FöreningAr i VÄSterBOtten Klinikerna i Jörn och Lövånger drivs i aktiebolagsform med ideella föreningar som huvudmän. De öppnade 2004 som en följd av att folktandvården lade ner sina kliniker. Kliniken i Lövånger omsätter runt 1,5 miljoner kronor per år och har en tandläkare på halvtid och en tandhygienist på 60 procents arbetstid. Lövånger ligger fem mil söder om Skellefteå och Jörn drygt sex mil nordväst om Skellefteå i Västerbottens län. med ett sådant underlag. Men nu har det gått ett antal år och byborna här har visat att man verkligen värnar om kliniken, säger Lars Lundström när han tittar förbi för en snabbfika mellan patienter. Eva Enqvist håller med om att den demografiska strukturen inte talar till Lövångers fördel. Befolkningen minskar sakta men stadigt. Andelen äldre invånare är hög och trots att det finns förhållandevis bra med jobb i bygden, med elektronikindustri och stort tunnbrödsbageri, är det svårt att locka yngre att bosätta sig här. På sikt hotar det vår klinik och annan samhällsservice, men för dagen tycker jag att det mesta känns hoppfullt. Antalet patienter ligger på en stabil nivå och vi har moderniserat kliniken med flytt till nya lokaler och en investering i digital röntgen. Vi har också kontakter med ytterligare en tandläkare och hoppas få klart med honom att jobba en dag i veckan, säger Eva Enqvist. Kliniken håller bara öppet två eller tre dagar i veckan. Ett vanligt patientönskemål är att öka öppettiderna, inte minst för att ha bättre beredskap för akut tandvård. Men det är viktigt att hela tiden vara försiktig och ha en organisation som är anpassad efter patientstocken. Att vi tänkt så sedan starten för sju år sedan ger nu resultat i form av att vi kan investera och satsa för framtiden, tycker Eva Enqvist. Folktandvården lade ner Hösten 2004 lade folktandvården ner sin klinik i Lövånger som en del av en större bantning av klinikstrukturen. Bara några månader senare startade tandvårdsbolaget sin verksamhet sedan byborna samlat ihop kronor. Hälften som aktiekapital, hälften i en investeringsfond. Men hur är det egentligen att ha ägarna som patienter? Blir inte det väldigt tydligt med en organisation som den i Lövånger och Jörn? Lars Lundström, som hunnit ta emot dagens sista patient, funderar en stund med ett leende över frågan. Nja, jag har nog inte tänkt i de banorna helt enkelt för att jag aldrig sett det som något pro- 14 TandläkarTidningen årg 103 nr

15 Samarbetet stärker klinikerna Tillsammans kan de bli starkare. Klinikerna i Jörn och Lövånger har gradvis ökat samarbetet sedan starten Samma klinikchef och tandhygienist, erfarenhetsutbyte kring investeringar och tandläkare som känner varandra sedan studietiden i Umeå. Det är några gemensamma beröringspunkter. De båda samhällena är också ungefär lika stora och har 5 6 mils avstånd till kommunens centralort, Skellefteå. Dock skiljer det en del i organisationen. Hälsogemenskapen i Jörn driver både tandvård och en vårdcentral. I Jörn har vi också fortfarande asylsökande som patienter och framför allt barnen har ett stort vårdbehov med mycket karies, säger klinikchefen Carina Nästén. I Jörn arbetar hon 20 timmar i veckan både med klinikledning och kliniskt som tandsköterska tillsammans med tandläkaren Lage Lundmark. I Lövånger jobbar jag enbart som klinikchef, men jag tror att det varit en fördel att kunna dra nytta av varandras erfarenheter med tanke på att det både i Jörn och Lövånger bygger på ett ideellt engagemang. Ett exempel är investeringen i digital röntgen som först genomfördes i Jörn och där man i Lövånger sedan gjorde en liknande in- vestering med vissa modifieringar, säger Carina Nästén. De första åren i Jörn upplevde Carina Nästén som»lite skakiga«men nu upplever hon tandvården som stabil med 900 patienter plus några hundra asylsökande. Vi har rekryterat en tandhygienist som kunnat få upp sin arbetstid genom att arbeta på båda orterna och det gör att bemanningssituationen ser riktigt bra ut för närvarande. n Klinikchef Carina Nästén och tandläkare Lage Lundmark håller igång tandvården i Jörn och arbetar även tillsammans på en privat klinik i Skellefteå. blem. Jag har varit här i sex år och skulle förstås ha sökt mig vidare om relationen med patienterna inte hade fungerat. Det är väl snarare så att vi från båda håll ser fördelarna. Patienterna är trogna kliniken, trots att många av dem jobbpendlar till Skellefteå och lika gärna kan gå till tandläkaren där. Och vi som jobbar här har en frihet under ansvar, där vår tandvårdskompetens kompletterar styrelsens ekonomiska kunnande. ekonomin begränsar Lars Lundström eller klinikchefen Carina Nästén finns alltid med på styrelsemötena. Vi får väldigt bra gehör för hur vi ser på att vården ska bedrivas och vilka investeringar som är nödvändiga. När vi nu fått digital röntgen har vi en bastandvård som känns bra. Jag skulle kanske önska att vi kunde knyta en tandtekniker närmare verksamheten, men man får acceptera de ekonomiska begränsningarna. Eva Enqvist, numera pensionär och med en bakgrund som lärare och heltidspolitiker för Centerpartiet i Skellefteå kommun, tillägger: Helt klart bygger verksamheten på ett samspel mellan styrelse och personal. I styrelsen finns kompetens för företagande och ekonomi, men vårdkompetens har personalen. Lars Lundström bor utanför Boden och har mestadels arbetat i Norrbotten, både för folktandvården och privat. Han har drygt 20 mil enkel resa till arbetet och veckopendlar med avresa söndag kväll och hemkomst sent på tisdag eller onsdag. Lövånger är min ändstation i karriären. Jag fyller 64 i januari men har inga direkta planer på att trappa ner ytterligare ännu. Det har passat mig väldigt bra att jobba halvtid. Tidigare hade jag stora bekymmer med axlar och nacke, men det har jag kommit över genom att jobba smartare och med ett lugnare tempo i jobbet där jag kunnat styra mer över mina arbetstider. Samtidigt var jag i en fas av karriären och livet där erbjudandet från Lövånger passade bra. Barnen hade blivit vuxna när jag tog jobbet och man klarar sig på en mindre inkomst. Lars Lundström tror att rekrytering av tandläkare kan vara ett större problem för Lövångerskliniken än patientunderlaget på sikt: Det gäller att man hittar en tandläkare som vill jobba deltid och som gjort klart andra saker i sin karriär. Men tittar man på Lövånger-Jörn har det faktiskt varit större problem att bemanna assistenttjänsterna. Det är svårt att locka en tandhygienist på en deltidstjänst som ligger lite avsides. Periodvis har jag fått klara mig utan hygienist men det har fungerat det också. n tandläkartidningen årg 103 nr

16 Åsa Kalin, Johan Evald, Nicoo Bazsefidpay, Diana Ercan, Nikolaos Christidis, Niklas Thuring och Farhan Bazargani fick alla ta emot pris på årets odontologiska riksstämma. Åsa Kalin från Umeå, Johan Evald från Göteborg, Diana Ercan från Stockholm och Niklas Thuring från Malmö fick alla ta emot Dentatus pris, Bästa student. Nikoo Bazsefidpay, Kista, fick Forssbergs Dentals stipendium för att ha varit med om att bilda Tandläkare utan gränser. Nikolaos Christidis, Huddinge, fick motta Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa avhandling. Den handlar om långvarig käkmuskelsmärta. Farhan Bazargani, Örebro, fick pris för bästa poster, som visades vid förra riksstämman, och behandlade maxillans bredd och benägenheten för sängvätning. Sveriges Tandläkarförbunds kursnämnders föreläsningsstipendium delades ut för första gången och gick till Fredrik Frisk, specialist i endodonti i Jönköping, och Klas Sjöberg, läkare i Malmö. De fick priserna för sina insatser inom efterutbildningen. 16 Tandläkartidningen årg 103 nr

17 RIKSSTÄMMAN 2011 Hyllningar öppnade riksstämman Svenska Tandläkare-Sällskapets 47:e riksstämma november öppnades med blommor och fanfarer för fyra studenter, två forskare, två föreläsare och en innovatör som gjort sig förtjänta av extra uppmärksamhet under året.»vår skyldighet ge äldre god vård«förbundet har med framgång lyft fram barns och ungdomars orala hälsa genom godisprojektet. Det är dags att också lyfta fram och belysa de äldres orala hälsa, påpekade Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet och Tandläkarförbundet, i sitt hälsningsanförande. Den odontologiska riksstämmans fokusering på de äldre patienternas orala hälsa kommer också att bli startskottet på Tandläkarförbundets satsning för att ta fram mer kunskap och därmed ge bättre och säkrare vård för dessa patienter. Den undersökning som förbundet har genomfört bland landets kommuner visar att det finns brister när det gäller att föra in den orala hälsan vid biståndsanalysen. Av undersökningen framgår det bland annat att fyra av tio kommuner sällan eller aldrig tar upp munhälsa och tandvård när äldres biståndsbehov ska utredas. Detta är inte bra. Här måste det bli en ändring, sade Gunilla Klingberg. Vissa patienter kan tala för sin sak, andra inte. Det är vår skyldighet att se till så att den senare gruppen patienter får den vård de behöver, sade hon. Hon slog också ett slag för det livslånga lärandet, där riksstämman är en viktig komponent: Det är varje individs ansvar att ständigt fortbilda sig. Det skapar grunden för god och säker vård. Mk Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet och Tandläkarförbundet, berättade att förbundet kommer att arbeta för de sjuka äldres vårdbehov. tandläkartidningen årg 103 nr

18 RIKSSTÄMMAN 2011 Dags att prioritera äldres hälsa - Äldre och sjuka patienter är en eftersatt grupp inom hälso- och sjukvård och tandvård. Det är dags att satsa mer resurser för att ge dessa patienter bättre vård, sade Eva Nilsson Bågenholm, läkare och regeringens äldresamordnare, i öppningsanförandet. Hon gav en eloge till arrangörerna av riksstämman för att man valt att fokusera stämmeprogrammet på tandvård för äldre. Det är ett område som måste prioriteras och där tandvården är en viktig del. Hon påpekade att äldrevård har en låg status inom utbildning och forskning. En konsekvens är att det finns för lite kunskap om sjuka äldres vårdbehov, framför allt evidensbaserad kunskap och kunskap som bygger på kliniskt förankrade studier. Konsekvensen är att de sjuka äldre kanske inte får den vård de behöver. Inte minst problematiskt är att dessa patienter ofta ordineras en lång rad mediciner, som kan leda till olika biverkningar. Bättre samordning I dag är det enligt henne en brist att vården sällan samordnas, exempelvis mellan läkare och tandläkare. Här måste det ske en förbättring så att man kopplar ihop den kunskap som finns inom de olika disciplinerna. Eva Nilsson Bågenholm sade att hon tycker att det är bra att det nu skapas kvalitetsregister också inom tandvården. Sjuka äldres vård är eftersatt. Detta måste ändras, sade Eva Nilsson Bågenholm, läkare och regeringens äldresamordnare. När olika register infördes inom medicinen mötte de motstånd av många, som var rädda för att uppgifterna bland annat skulle komma att användas för att visa upp brister i vården som man inte ville torgföra offentligt. Detta synsätt har man i stort lämnat. Öppenhet är viktigt, att visa att vi som arbetar inom vården inte har något att dölja. Genom olika register får vi möjlighet att jämföra vårdinsatser och sätta fokus på det som inte är bra respektive det som fungerar bra. Mk Annemarie holm, tandläkare, Tidaholm. Det är kul att det är så mycket folk. Jag hoppas att jag kommer att stöta på gamla kursare och kolleger. Annars ska jag gå på de föreläsningar som handlar om endodonti. elisabeth dogan, student på Karolinska institutet. Att gå runt och prata med folk i branschen ger väldigt mycket för mig som student. Jag har varit runt en del bland montrarna och frågat om olika produkter och hur de kan användas på patienten. 18 TandläkarTidningen årg 103 nr

19 Ge de äldre patienterna mer tid Ha inte för bråttom med äldre patienter. Det är Gunilla Nordenrams råd. Hon är pensionerad docent med inriktning på gerodonti och medicinsk etik. Tillsammans med Lars Tornstam, professor emeritus i sociologi vid Uppsala universitet, föreläste hon om det goda åldrandet när årets odontologiska riksstämma invigdes den 17 november. Det blev inledningen på ett av riksstämmans tre teman tandvård för äldre. Det är olika tempon i olika åldrar, konstaterade Gunilla Nordenram. Är en ung eller medelålders tandläkare stressad och jäktad smittar det av sig och den äldre patienten blir orolig. Tid är pengar i alla verksamheter, men belöningen för att ta sig lite extra tid med de äldre är den fina kontakten man får. Den äldre patienten har tillgång till en hel livserfarenhet. Att lyssna på sina patienter är lärorikt, sade Ge de äldre tid. Att lyssna på sina patienter är lärorikt, tycker Gunilla Nordenram, som har kallats»den odontologiska etikens moder«. Tidsuppfattningen blir annorlunda med åren, enligt Lars Tornstam, som forskar om gerotranscendens. Gunilla Nordenram, som har kallats»den odontologiska etikens moder«. För att teamet ska vara mer effektivt, kan den lyssnande rollen ligga mer på tandsköterskan och tandhygienisten. Vad är kvalitet? Åsikterna kan gå isär. Gunilla Nordenram visade omslaget till riksstämmeprogrammet. En äldre kvinna beundrar sina tänder i en handspegel och ser påtagligt nöjd ut. Bakom henne sitter en yngre manlig tandläkare och tittar på en röntgenbild.»så fin jag blev! Jag har alltid velat ha de allra vitaste tänderna«, tänker hon.»vad fult det blev. Det syns lång väg att det är en protetisk konstruktion«, tänker han. Lars Tornstam föreläste om gerotranscendens, en positiv utveckling som innebär att man gradvis ändrar perspektiv och ser sig själv och sin omgivning annorlunda. utvecklas med åren 35-åringen tror att det goda åldrandet är att fortsätta att leva som om man vore 35. Det tycker inte de flesta äldre, berättade Lars Tornstam, som har forskat om hur äldre upplever åldrandet. De äldre upplever att de fortsätter att utvecklas och med utvecklingen ökar ofta tillfredsställelsen. Känslan av meningsfullhet och sammanhang ökar med åldern, berättade Lars Tornstam. Samtidigt blir ofta kvalitet i umgänget med andra viktigare än kvantitet, vilket innebär att äldre kanske väljer bort nya eller ytliga kontakter. Tandvårdsteamet kan vara prioriterat eftersom man ofta har känt varandra länge och står för kontinuitet, enligt Gunilla Nordenram. Tidsuppfattningen blir annorlunda med åren. Man har alla åldrar inom sig samtidigt. Lars Tornstam beskrev det som en lök med olika lager. Barndomen finns i mitten och andra perioder i livet utanpå. Livserfarenheten innebär att man förstår sig själv lite annorlunda än tidigare. Vuxna barn och vårdpersonal missförstår inte sällan utvecklingen och tolkar patologiskt, som till exempel begynnande demens eller depression. JS läs mer»åren ger nya perspektiv på livet«, Tandläkartidningen nummer tandläkartidningen årg 103 nr

20 RIKSSTÄMMAN 2011 Tanden är oslagbar Värna tanden. Implantat och protetik är bra, men originalet är bäst. Det var budskapet vid symposiet»tand, band eller autotransplantat är det helt skruvat?«. Hans Nilson, protetiker i Umeå och moderator på symposiet, rådde kolleger att tänka efter innan de gör implantat. Om implantat inte fanns, vad skulle du välja för alternativ? Fundera på det innan behandlingen bestäms. Biter man bättre med en tand än ett implantat? Ja, enligt Mats Trulsson, protetiker och chef vid Karolinska institutets avdelning för protetik, klinisk oral fysiologi och gerodonti. Han forskar om hur hjärnan reglerar bitoch tuggfunktion hos patienter med egna tänder och implantat. Periodontalreceptorerna runt tanden registrerar tandbelastningar och skickar signaler till hjärnan. Periodontalreceptorerna är riktningskänsliga och känsliga för låga krafter. Implantat sitter fast i benet. Det finns inga periodontalreceptorer runt dem och inga signaler skickas till hjärnan när de belastas. Tandreglering och autotransplantat Det innebär att människor med implantat men utan egna tänder reagerar som bedövade. De har sämre kontroll över tuggkrafterna och är klumpigare på att tugga än personer med egna tänder. De får aldrig tillbaka periodontalreceptorerna och kan inte lära sig att kompensera för dem. Tandluckor kan behandlas på olika sätt genom ortodonti eller med hjälp av protetik, implantat eller autotransplantat. Bengt Mohlin, professor i ortodonti vid Sahlgrenska akademin, tog upp exempel där ortodonti har en given plats i bettrehabilitering vid tandförlust. Det går lika bra att flytta tänder på vuxna som på barn, anser han. Startsträckan är lite längre, men vuxna samarbetar ofta bättre. Autotransplantat är ett annat alternativ till implantat. I princip kan vilken tand som helst ersättas med vilken tand som helst. Lyckandefrekvensen är drygt 80 procent. Implantat har blivit allt vanligare och autotransplantat har minskat, men pendeln håller på att svänga, tror Peter Nilsson, övertandläkare i Jönköping. Att transplantera en tand kräver mycket planering före operationen, men ny teknik gör det lättare. Sverker Toreskog avslutade symposiet med att visa olika patientfall med långa uppföljningstider och kombinationer av behandlingar där autotransplantat, ortodonti och fasader tillsammans kan ge ett lyckat resultat. Js Spårbarhet ökar patientsäkerheten Innehållet i tandtekniska arbeten ska vara spårbart för att öka patientsäkerheten. Man måste kunna spåra vad patienten har i munnen. Annars är det hopplöst att senare kunna göra en allergiutredning. Det sade Anders Berglund, odontologiskt sakkunnig vid Socialstyrelsens enhet för kunskapsstyrning, vid symposiet»vad är det jag har i munnen och vem har gjort det?«på årets odontologiska riksstämma. För att alla material som ingår i en patients tandtekniska arbeten ska vara spårbara måste labbet ha information om vilka material (inklusive fabrikat och batchnummer) som ingår i varje patients slutprodukt. Informationen ska sparas i 15 år för implantat och fem år för övriga arbeten. Om patienten vill veta vilka material som finns i ett protetiskt arbete är tandläkaren skyldig att skriva ett intyg. Tandläkaren bör kunna spåra materialen i tandtekniska arbeten i minst tio år. Men för protetik utom implantat, behöver labbet bara spara dokumentationen i fem år. För att klara tandläkarens krav på spårbarhet bör vårdgivaren skriva in ett krav på arkivering i tio år när tandtekniska tjänster upphandlas, rekommenderar Anders Berglund. Tandvården ska rapportera avvikelser, olyckor och tillbud till tillverkaren och skicka en kopia till Läkemedelsverket för kännedom. En avvikelse kan till exempel vara att produkten inte fungerar som den ska, att produkten verkar orsaka en biverkning eller att det är fel på informationen som följer med en produkt. Tandläkaren bör rapportera allting som gör att patienten måste uppsöka vård som inte redan var inplanerad. Det är bättre att rapportera en gång för mycket än för lite, anser Anders Berglund. 20 Tandläkartidningen årg 103 nr

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

REGERINGSKANSLIET 2015-10-23 S2015/0557O/FS

REGERINGSKANSLIET 2015-10-23 S2015/0557O/FS W Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-10-23 S2015/0557O/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:76 (S2015/05570/FS) Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter samt Tandvårds-

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

2015-12-15 S2015/07820/FS

2015-12-15 S2015/07820/FS Remiss 2015-12-15 S2015/07820/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Ds 2015:59 Särskilda satsningar på unga och äldres hälsa Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Ann Garö ombudsman 31, 30. Maria Yngvesson ombudsman 31, 30. Styrelsen Sveriges TandhygienistFöretagare 27

Ann Garö ombudsman 31, 30. Maria Yngvesson ombudsman 31, 30. Styrelsen Sveriges TandhygienistFöretagare 27 Styrelseprotokoll nr 2 2013 Plats: SRATs kansli Stockholm Närvarande: Yvonne Nyblom ordförande Ingela Jägestrand vice ordförande Anna Magnusson sekreterare Lillemor Nordenhammar ledamot Monica Ringdahl

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

STHFs styrelseprotokoll nr 7/2014

STHFs styrelseprotokoll nr 7/2014 STHFs styrelseprotokoll nr 7/2014 Plats: Datum: SRATs kansli, Stockholm 22 23 oktober 2014 Närvarande: Yvonne Nyblom ordförande Ingela Jägestrand vice ordförande Mari Carlsson sekreterare Anna Magnusson

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

STHFs styrelseprotokoll nr 1 2014

STHFs styrelseprotokoll nr 1 2014 STHFs styrelseprotokoll nr 1 2014 Plats: SRATs kansli Datum: 15-16 januari 2014 Närvarande: Yvonne Nyblom ordförande Ingela Jägestrand vice ordförande Mari Carlsson ledamot Anna Magnusson ledamot Lillemor

Läs mer

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Folktandvården söker: Övertandläkare

Folktandvården söker: Övertandläkare Folktandvården söker: Övertandläkare Vi söker nu övertandläkare till Folktandvården Skåne i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Vi söker specialister till följande orter: Oral protetik, Helsingborg,

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Allmäntandläkare 2014

Allmäntandläkare 2014 Allmäntandläkare 2014 kunskap utveckling inspiration Förnya dina kunskaper om karies ta del av de senaste behandlingsmetoderna Hur tar du hand om en akutpatient? så här fattar du de snabba och rätta besluten

Läs mer

1/2010. TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN

1/2010. TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1/2010 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1 Styrelsen Kansliet Ont i ryggen?? Sönderstressad??? Ordf Kenth Nilsson 0292-533 00(b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige 6.Tandvårdsutbildningar i Sverige Hans Sundberg och Susanna Axelsson Tandläkarutbildningen fram till 1964 Redan 1699 hade tandläkarutbildning påbörjats vid College de Saint Come i Paris. I examensdiplomet

Läs mer

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ Tandvårdshögskolan Malmö Hygienansvarig/Tandsköterska Ingegärd Lundgren Svensson Malmö högskola, odontologiska fakulteten avd för oral protetik 205 06 Malmö Tel: 040 665 85 10

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014... Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...4 Övergångsbestämmelser... 5 Privattandläkarnas synpunkter under arbetets

Läs mer

Populärversion. Årsredovisning. Folktandvården Skåne

Populärversion. Årsredovisning. Folktandvården Skåne Populärversion Årsredovisning 2012 Folktandvården Skåne 2012 präglades av en omfattande förändring av Folktandvården Skånes klinikstruktur. Förändringarna grundades på omvärldens krav på moderna kliniker

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Lillemor Nordenhammar ledamot Monica Ringdahl ledamot. Kerstin Öhrn Vetenskapliga rådet 5d

Lillemor Nordenhammar ledamot Monica Ringdahl ledamot. Kerstin Öhrn Vetenskapliga rådet 5d Styrelseprotokoll nr 1/2013 Plats: SRATs kansli Stockholm Närvarande: Yvonne Nyblom ordförande Ingela Jägestrand vice ordförande Anna Magnusson sekreterare Mari Carlsson ledamot Lillemor Nordenhammar ledamot

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

6. Rapport från senaste utskottsmötena inom Sveriges Tandläkarförbund

6. Rapport från senaste utskottsmötena inom Sveriges Tandläkarförbund Datum: 2015-08-21 Ort: Sveriges Tandläkarförbunds kansli, Österlånggatan 43, Stockholm Protokoll nummer: 4/2015 Ordförande: Peter Franzén Sekreterare: Urban Olsson Protokollförare: Madelene Lundin Justerare:

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan.

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan. 1(6) Avtal om jourverksamhet mellan Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31 2(6) 1. Avtalsparter Uppdragsgivare Landstinget i

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar.

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar. Bli tandläkare VETENSKAP OCH HÄNDIGHET Tandläkare är medicinska experter som specialiserat sig på att undersöka, behandla och förhindra sjukdomar och skador i munnen och käkarna. Arbetet är både ansvarsfullt

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier.

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier. Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 9 Sekreterare: Karl Lundberg Sida 1 Motion med förslag Motion nr 81. Bättre ingångslön och löneökning för tandsköterskor och administrativ personal inom vården Motionär:

Läs mer

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010 Framtidens Tandläkare En enkätundersökning genomförd av Om undersökningen har för fjärde gången sedan 1 genomfört en enkätundersökning riktad till nylegitimerade tandläkare. Syftet med undersökningen är

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Förlossningsvården en framtidsfråga

Förlossningsvården en framtidsfråga Förlossningsvården en framtidsfråga Förlossningsvården möter människor i en av livets största stunder Alla blivande föräldrar ska kunna lita på att få god och säker hjälp när deras barn kommer till världen

Läs mer

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET. Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland

MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET. Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland MINNESANTECKNINGAR FRÅN NATIONELLA TANDSKÖTERSKENÄTVERKET 7-8 november 2013, Visions förbunds hus, Stockholm Ordförande: Annelie Sandell och Carina Berndtsson, Västra Götaland Sekreterare: Camilla Eklund,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer