PIONJÄREN. 20 sidor från riksstämman. Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64. Tandläkarkunskap sedan 1909 SID 16

Transkript

1 VETENSKAP & KLINIK: Fallpresentation: Aggressiv parodontit Förbättra munvårdsråden till strokepatienter Tandläkarkunskap sedan 1909 Nummer Årgång INTERVJUN: KLAS SJÖBERG Tandläkare och läkare bör samverka SID 38w STUDENT: Studenter väljer väg SID sidor från riksstämman SID 16 PIONJÄREN Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64

2 dockside.se 2011 Julpyssel* * Cervident håller labbet öppet och pysslar med era arbeten. Vi har öppet som vanligt hela julen, fullservice ända fram till påska alltså. Vi vill önska alla våra vänner en riktigt God Jul och Gott Nytt År. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under 2012! Utmana oss gärna så ska vi visa vad vi kan!

3 LEDARE Tandläkarna behöver sitt förbund nu liksom förr»det har alltid funnits ett behov av att samarbeta inom vårt yrke «gunilla klingberg Ordförande tandlakarforbundet.se S veriges Tandläkarförbund möter just nu en av de större utmaningarna i förbundets historia. Härom året fyllde vi 100 år och firade tillsammans med pompa och ståt. Nu, bara tre år senare, befinner vi oss i ett läge där vi riskerar att över tandläkare förlorar sina medlemskap i förbundet. De gör det inte på grund av att de vill sluta som medlemmar eller på grund av att förbundet vill stänga dem ute, utan på grund av organisatoriska förändringar hos en av förbundets riksföreningar. Läget är inte bara beklagligt, det är också onödigt. Vi hade kunnat lösa detta i samförstånd och lugn och ro om bara Privattandläkarföreningen hade aviserat sina organisationsförändringar tidigare. Men, vi är nu i ett läge där det inte längre finns någon anledning att fortsätta att lägga energi på att diskutera orsakerna till dagens situation. I stället är det allas vårt ansvar att gemensamt kraftsamla för att säkerställa att Tandläkarförbundet fungerar som det är tänkt, som ett förbund för alla tandläkare. Jag vill göra det väldigt klart Sveriges Tandläkarförbund tillhör tandläkarna, alla tandläkarna! Och alla tandläkare, och tandläkarstudenter, är både välkomna och behövs i förbundet. Om man ser till vår gemensamma drygt hundraåriga historia finner man att tandvården utvecklats på ett sätt som ingen vare sig kunnat tro eller förutse. Tandläkarkåren har varit med om omvälvande förändringar som fantastiska förbättringar av tandhälsan, hissnande kunskapsutveckling när det gäller behandling, material och tekniker, socialförsäkringspolitiska reformer som saknar jämförelser internationellt, förändrade arbetssätt och så vidare. Inom få områden har man varit så framgångsrik i arbetet med hälsopromotion och prevention som inom tandvården. Målet har hela tiden varit god och patientsäker vård där kvalitet och nöjda patienter varit honnörsord. Och detta har gällt oavsett om tandläkarna arbetat inom privat sektor eller inom landstingens folktandvårdsorganisationer. Tandläkarna har alltid levererat. Detta har varit möjligt tack vare att Sverige alltid haft en väldigt bra tandläkarutbildning, att tandläkarna varit intresserade av odontologin och sett till att kontinuerligt fortbilda sig, och att hela utbildningskedjan med grund-, fort- och specialistutbildning haft en tydlig förankring i vetenskap och forskning. Detta har även avspeglat sig i Tandläkarförbundets arbete, där områdena utbildning, forskning och patientsäkerhet varit våra tre mest prioriterade områden. Vi har drivit dessa frågor inom kåren, tillsammans med andra organisationer och i våra kontakter med myndigheter. I förbundet har tandläkarna hjälpts åt att ta ansvar för det yrkeslivslånga lärandet genom att varje år erbjuda kåren mer än 200 kurser. Ett samarbete inom förbundet för att säkra kunskap och kvalitet och en av de verksamheter som hela kåren känner till och som värderas högt i våra medlemsundersökningar. En annan unik företeelse i vårt förbund är Kamrathjälpen där medlemmar som oförskyllt råkat i ekonomiskt trångmål kan få hjälp vid sjukdom, arbetsskada, akut livssituation, ekonomisk kris, arbetslöshet med mera. Detta är några exempel på viktiga verksamheter som en gång sjösattes just för att tandläkarna insåg att man hade så mycket gemensamt. Det har alltid funnits ett behov av att samarbeta inom vårt yrke och det behovet kommer att finnas kvar. Om inte Tandläkarförbundet hade funnits i dag hade säkert några driftiga tandläkare sett till att det bildades i detta nu. Sveriges Tandläkarförbund är tandläkarnas professionsförbund. Det är min övertygelse att Tandläkarförbundet behövs i dag precis som då för 103 år sedan. n tandläkartidningen årg 103 nr

4 KRÖNIKA Långt från stordrift och riskkapital A tt En riksdagsledamot har försökt göra avdrag i deklarationen för det julgodis hon bjudit sina medarbetare på. Skatteverket sa nej. Två kvinnor har krävt kompensation av ett äldreboende för alla tårtor deras 103-åriga mamma gått miste om på grund av en felaktig laktosintoleransdiagnos. Vad svaret blev vet jag inte. Men om man adderar sötsug och snålhet med rädsla att vara förfördelad blir summan stor komik. tandvårdsföretag kan se ut på lite olika sätt är numera en självklarhet; folktandvård, landstingsägda bolag, kliniker ägda av enskilda eller en grupp tandläkare, tandvårdskedjor, kliniker bemannade med stafettandläkare allt är möjligt. I det här numret berättar vi om en lite udda variant: det brukarägda aktiebolaget. I de norrländska byarna Lövånger och Jörn några mil från kusten var det definitivt inga riskkapitalister som satsade på att bevara kliniken när folktandvården beslutade om nedläggning för sju år sedan; det var byborna själva som samlade ihop det kapital som behövdes för att behålla tandvården hemmavid. På sidan 12 möter du Lövångersklinikens enda tandläkare och styrelsens ordförande, båda tämligen optimistiska inför framtiden trots att de verkar i en avfolkningsbygd. På sidorna tar vi dig med till årets riksstämma och dentalmässa. Vi ger dig smakprov ur det vetenskapliga programmet, intervjuar besökare på mässan och berättar, lite längre bak i tidningen, om studenternas eget program. Själv lyssnade jag på ett föredrag av hi sto ri kern Elin Bommenel om Vi peholms un der sök ning ar na som ledde till avgörande kun skap om kariessjukdomens orsaker. Be trak ta de genom dagens etiska glasögon är me to den, att låta mentalpatienter äta sockerhal ti ga produkter av olika slag för att ta reda på vad som skadar tänderna, naturligtvis helt förkastlig. Men jag tror inte att vi ska förhäva oss, inte inbilla oss att det som sker i vår tid kommer att undslippa framtidens dom. Vem vet vad i dagens forskning som kommer att betraktas som oetiskt, vilka sociala experiment eller ingrepp i naturens gång som historien kommer att döma oss för? En person som alltid drar uppmärksamhet till sig under riksstämman för sina framträdanden och för sin person är Sverker Toreskog. Jag tycker mig ofta se hur han hejdas av intresserade kolleger (eller kanske man kan kalla dem fans) varhelst han rör sig i lokalerna. Så också denna gång. Det finns många skäl att intervjua Sverker Toreskog, på sidan 64 i det här numret gör vi det inför en stundande bemärkelsedag.»att tandvårdsföretag kan se ut på lite olika sätt är numera en självklarhet «CHRISTINA MÖRK Chefredaktör SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND THE JOURNAL OF THE SDA (SWEDISH DENTAL ASSOCIATION) Årgång 103 Grundad 1909 Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se CHEFREDAKTÖR: Christina Mörk Ansvarig utgivare REDAKTION: Cecilia Ekholm Webbredaktör (tjänstledig) Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Lina Jonsson Webbredaktör (vikarie) Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Carina Lööf Frohm Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter ANNONSER: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se PRENUMERATION: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4

5 INNEHÅLL F O TO: ERLA ND SEGERSTEDT, GISEL A SVEDBER G, THOMAS JACOBSEN, URBAN OR Z OLEK, MAR I E U LLNERT, K AR I N GARMING LEGERT RING OSS NU OCH FÅ ETT KANONERBJUDANDE! UPPGE STALLEDRÄNG TEL ! Synea Vinkelstycken WA-56 LT WA-99 LT REPORTAGET»Nu har det gått ett antal år och byborna här har visat att man verkligen värnar om kliniken.«sid 12 tandläkartidningen vetenskap & klinik n VETENSKAP & KLINIK: Fallpresentation: Aggressiv parodontit n Förbättra munvårdsråden till strokepatienter Tandläkarkunskap sedan 1909 Nummer n Årgång 103 n INTERVJUN: KLAS SJÖBERG Tandläkare och läkare bör samverka SID 32 n STUDENT: Studenter väljer väg SID sidor från riksstämman SID 16 PIONJÄREN Sverker Toreskog kliniker med respekt för forskning SID 64 3 LEDARE Tandläkarna behöver sitt förbund nu liksom förr. Gunilla Klingberg 6 AKTUELLT 12 PATIENTERNA ÄGER SIN KLINIK I Lövånger och Jörn tog byborna över ansvaret för klinikerna. Sju år efter starten är Västerbottensmodellen för tandvård i glesbygd fortfarande livskraftig. 16 HYLLNINGAR ÖPPNADE RIKSSTÄMMAN Vi rapporterar från Svenska Tandläkare-Sällskapets 47:e riksstämma, som öppnades med blommor och fanfarer. 34 LEX MARIA OMSLAG: Tandläkare Sverker Toreskog Foto: Marie Ullnert 36 VAD HÄNDE SEN? När Veronica Borgh gått ut tandläkarhögskolan 2008 valde hon privattand vården. 38 HÖGRE KRAV STÄLLS PÅ SAMVERKAN MED MEDICIN Intervju med läkaren Klas Sjöberg, ansvarig för den internmedicinska delen av tandläkarutbildningen i Malmö. 42 ETIK I PRAKTIKEN 44 SÅ HANTERAR DU MOBBNING PÅ ARBETSPLATSEN 46 MUNHYGIENRUTINER FÖR CYTOSTATIKABEHANDLAD 49 FLERA KARRIÄRVÄGAR EFTER EXAMEN 53 DET SVART-VITA 70-TALET Under tidigt 70-tal var vår vetenskaplige redaktör Thomas Jacobsen frilansfotograf. VETENSKAP & KLINIK 57 KRÖNIKA Kvinnor ger smartare grupper. Björn Klinge 58 FACKPRESS 62 I KORTHET 64 SVERKER TORESKOG KLINIKER MED RESPEKT FÖR FORSKNING Björn Klinge 68 3-ÅRSUPPFÖLJNING AV AGGRESSIV PARODONTIT Fedoua Lahrech 74 FÖRBÄTTRA MUNVÅRDS- RÅDEN TILL STROKEPATIENTER Wertsén et al 80 FÖRBUNDSNYTT 82 PLATSANNONSER 85 KORSORD 86 RADANNONSER 90 FÖDELSEDAGAR 92 VIKTIGA ADRESSER 94 KALENDARIUM TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 103 NR

6 AKTUELLT Privattandläkarna lämnar förbundet Vid årsskiftet tar Privattandläkarna steget fullt ut och blir en branschorganisation. I förlängningen innebär det att man lämnar Tandläkarförbundet. Vid Privattandläkarnas verksamhetsplaneringsmöte den november klubbade man igenom beslutet att bli en branschorganisation efter årsskiftet, och att man därigenom lämnar Tandläkarförbundet. Inför mötet hade Privattandläkarna aviserat att namnet på branschorganisationen skulle bli Sveriges Tandläkarförening, eller, mer vardagligt, Tandläkarna. Detta gick inte igenom; styrelsen fick i stället i uppdrag att komma med ett nytt namnförslag till föreningsmötet i maj. I den nya branschorganisationen ska generalsekreteraren ha det operativa uppdraget. I verksamhetsplanen står det att medlemskapet i förbundet upphör vid ingången av Medlemmar i föreningen blir företag som bedriver tandvårdsverksamhet, det vill säga enbart juridiska personer och inte enskilda tandläkare. Det betyder att även yrkesgrupper som tandhygienister, tandtekniker och tandsköterskor som driver tandvårdsföretag eller har enskild firma kan ansöka om medlemskap i organisationen. Nuvarande lokalavdelningar försvinner, i stället bildas sex regioner. Men traditionen med representativ demokrati försvinner och ersätts med direktdemokrati där varje enskild medlem får rösträtt på föreningsmöten. Föreningsmötena ska vara öppna för alla medlemmar. Antalet röster per medlem ska grundas på medlemsföretagets omsättning, en röst för var femte uppnådd miljon kronor, dock med en begränsningsregel som slår fast att medlemmen maximalt kan ha 40 procent av det totala antalet röster i röstlängden. Samtidigt med att branschorganisationen bildas vill man öppna för ett individuellt medlemskap i Tandläkarförbundet för alla tandläkare och tandläkarstudenter. Ett förslag om detta lades fram i en motion till förbundsmötet den 2 december. På grund av Tandläkartidningens pressläggning, se referat från förbundsmötet på tidningens hemsida. Förbundsstyrelsen (Fs) har besvarat motionen och vill» att förbundsmötet ger Fs i uppdrag att förutsättningslöst och skyndsamt analysera konsekvenserna av motionärernas förslag i syfte att få en fungerande yrkesorganisation för alla tandläkare«. Tandläkartidningen har varit i kontakt med Privattandläkarna för att få svar på följande frågor: Namnförslagen Sveriges Tandläkarförening eller, mer vardagligt, Tandläkarna fick inte gehör vid mötet varför? Vad händer rent praktiskt efter årsskiftet kommer lokalavdelningarna att finnas kvar under en övergångsfas? Upphör tandläkarnas medlemskap omedelbart vid årsskiftet? När ska den nya branschorganisationen vara sjösatt fullt ut? Privattandläkarna vill inte gå in på några detaljer, men har lämnat ett skriftligt och generellt svar:»privattandläkarna fortsätter nu sin information till och dialog med medlemmar och förtroendevalda med fokus på besluten på föreningsmötet. Vi hänvisar våra medlemmar till den information som löpande lämnas av styrelsen och kontoret rörande det fortsatta arbetet.«mats karlsson Kursresa till Turkiet 28 april 5 maj 2012 Sista anmälningsdatum 2 februari Ring eller maila för ett detaljerat prospekt! info@denzir.com 6 tandläkartidningen årg 103 nr

7 »Katastrof för förbundet«det är en katastrof för Tandläkarförbundet och problematiskt även för Tjänstetandläkarna om privattandläkarna försvinner från Tandläkarförbundet över en natt vid årsskiftet. Det sade Kenth Nilsson, ordförande i Tjänstetand lä kar na (tt) vid Tjän ste tand lä kar nas ordförandekonferens den 25 november. Hur kan privattandläkare under en övergångsperiod erbjudas medlemskap i Sveriges Tandläkarförbund medan en långsiktig lösning planeras? Det var den stora frågan som diskuterades vid tt:s ordförandekonferens i Stockholm. Bakgrunden är att Privattandläkarna (pt) meddelade den 3 oktober att de från årsskiftet endast kommer att organisera företag. Eftersom Tandläkarförbundet inte organiserar Kenth Nilsson enskilda tandläkare, utan endast tandläkare som är medlemmar i tt, pt, Sveriges odontologiska lärare (sol) och Tandläkarförbundets studerandeförening (Stud), är pt:s organisationsförändring problematisk för Tandläkarförbundet. Konsekvenser blir att man plötsligt slänger ut 3000 medlemmar från Tandläkarförbundet, sade Kenth Nilsson. Tandläkarförbundet behöver tid att komma fram till en långsiktig lösning på hur privattandläkarna ska Lönerna ökar för tjänstetandläkarna Högst medellön för distriktstandläkare som är medlemmar i Tjänstetandläkarna, kronor, finns i Jönköping. Andra höga medellöner för distriktstandläkare har de som är anställda hos privata företag ( kronor) samt inom folktandvården i Kalmar ( kronor) och Västmanland ( kronor). Det visar en enkät som Tjänstetandläkarna har gjort. Siffrorna är inte exakta eftersom de baseras enbart på de svar som har kommit in. Lägst medellön har distriktstandläkarna inom folktandvården på Gotland kronor. Andra låga foto: colourbox medellöner för gruppen finns i Östergötland ( kronor) samt i Västernorrland ( kronor). Medellönen för de sammanlagt distriktstandläkare som svarade på enkäten är kronor. Jämfört med enkäten som gjordes 2009 är det en ökning med kronor. kunna delta i Tandläkarförbundets arbete. Därför har tt:s styrelse diskuterat en möjlighet till tillfälligt medlemskap i tt, berättade Kenth Nilsson. Privattandläkare skulle kunna erbjudas medlemskap under högst ett år i temporära avdelningar inom tt. Utgångspunkten är att avgiften blir kronor per år, samma som för tjänstetandläkare som är medlemmar i tt. Privattandläkarna får som medlemmar i de tillfälliga avdelningarna begränsad medlemsservice. Fullvärdiga medlemmar blir de endast om de i stället blir medlemmar i tt:s ordinarie avdelningar. Inget beslut togs i frågan vid tt:s ordförandekonferens. Se för senaste nytt. Janet Suslick Distriktstandläkarna i Jönköping har högst medellön, distriktstandläkarna på Gotland har lägst. Bland cheferna i allmäntandvården som är medlemmar i Tjänstetandläkarna är medellönen högst i Gävleborg ( kronor) och Stockholm ( kronor) och lägst i Västerbotten ( kronor) och Blekinge ( kronor). Statistiken presenterades i samband med Tjänstetandläkarnas föreningsmöte den 25 november. Mer lönestatistik publiceras i Tjänstetandläkarnas nyhetsblad tt-kanalen. Janet Suslick Gunilla Carlsson ny i tt:s styrelse Gunilla Carlsson, ortodontist i Luleå, valdes till ny styrelseledamot vid Tjänstetandläkarnas föreningsmöte den 25 november. Gunilla Carlsson ersätter Birgitta Jälevik, pedodontist i Linköping. Kerstin Söderström, Göteborg, valdes in i valberedningen. Hon ersätter Gunilla Rosén. De övriga i styrelsen omvaldes för perioden 2012 till Från årsskiftet består styrelsen av Kenth Nilsson (ordförande), Hans Göransson (vice ordförande) samt ledamöterna Gunilla Carlsson, John Bratel, Lena Rignell och Chaim Zlotnik. Tjänstetandläkarna (tt) höjer medlemsavgiften med 144 kronor till kronor per år för att täcka allmänna kostnadsökningar. Avgiften höjdes inte förra året. Höjningen och avgiftens storlek ifrågasattes av flera mötesdeltagare, men enligt tt:s ordförande Kenth Nilsson speglar avgiften priset av att ha en fristående organisation i stället för att gå ihop med exempelvis srat, Sacoförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. Styrelsens arvoden höjs 2012 med cirka 3,4 procent. tt planerar en tvådagars konferens i maj för två deltagare per avdelning. Under våren blir det även regionala konferenser för att förbereda de lokala löneförhandlingarna. En facklig grundkurs planeras i april. Det blir även lokala endagsutbildningar vid behov. Janet Suslick tandläkartidningen årg 103 nr

8 AKTUELLT Nationella riktlinjer för patienter Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård har kommit ut i en version för patienter. Syftet är att patienterna ska kunna använda materialet som ett stöd när de besöker tandvården. I våras kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård. Arbetet med att utforma vården utifrån riktlinjerna har så smått börjat inom tandvården runt om i landet. Lite sent, kanske; nu gäller det att vara mer påläst än patienterna eftersom Socialstyrelsen tagit fram en version som vänder sig direkt till dem. Patientversionen är skriven på ett enkelt språk och tar upp de rekommendationer som är viktigast för patienterna. Den kan användas som ett stöd i samtalet inför en behandling, berättar Nils Oscarson, parodontolog och projektledare för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patientversionen tar upp hur patienten själv kan förebygga sjukdomar i munnen och vilka behandlingar som passar bäst, exempelvis vid karies och parodontit, värk i käkleder och käkens muskler. Det finns också information om olika tandersättningar vid tandförlust och möjligheten till behandling med tandställning för vuxna. Den ger även information om tandvårdskostnader och om tandvårdsstödet. Patientversionen av de nationella riktlinjerna kan laddas ner från Socialsty Patientversionen av de nationella riktlinjerna ska vara ett stöd vid samtalet med tandläkaren eller annan tandvårdspersonal. relsens hemsida (www. socialstyrelsen.se under T, Tandvård). Den kan också beställas från myndigheten. MatS karlsson PATIENTVERSIONEN AV DE NATIONELLA RIKTLINJERNA Här ett exempel på formuleringarna för de riktlinjer som gäller för karies: Tandvården bör rekommendera Daglig fluorsköljning (0,2 procent NaF-lösning) Daglig användning med fluorgel i skena Daglig borstning med tandkräm med högt fluorinnehåll (5 000 ppm) Fluorlackning 2-4 gånger per år utförd av tandhygienist eller tandläkare Nytt ledningssystem gäller från årsskiftet Socialstyrelsens nya ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i tandvård gäller från och med januari De nya föreskrifterna (sosfs 2011:9) kommer att omfatta tandvård, hälsooch sjukvård, socialtjänst och verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (lss). Målet är att kvaliteten ska utvecklas på ett systematiskt sätt. Parallellt med Socialstyrelsens föreskrift lanseras också en standard för ledningssystem inom hälso och sjukvården. Tanken är att standarden ska gälla i hela Europa. Ledningssystemet ska göra det lättare att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutiner för hur aktiviteterna i en process ska utföras kan också behövas. Arbetet ska omfatta riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. JS DOCKSIDE.SE 2011 Glöm inte att boka in kursresa till Rom i maj. Läs mer på expodent.se God Jul och Gott Nytt År önskar vi alla våra kunder och partners! Svensktillverkad tandteknik 8 tandläkartidningen årg 103 nr

9 N Y H E T! Världens minsta highspeed!* Minsta huvudet S-Max Pico Ultra-minihuvud Ø 8,6 mm 9 mm X 600L Standardhuvud Ø 11,2 mm 13,6 mm Smalaste halsen S-Max Ø 7,6 mm Ø 12,7 mm Pico Bättre åtkomst, större synfält X 600L Ø 9,5 mm Ø 14 mm S-Max Pico X 600L *Enligt tillverkarens mätningar. Nya sensationella S-Max Pico är NSK:s hittills minsta turbinvinkelstycke, framtaget för att ge ökad åtkomst och större synfält vid preparation. Ultra-minihuvud och supersmal hals ger avsevärt bättre sikt och större svängrum jämfört med standardvinkelstycken. Pico ingår i S-Max-serien som har höljen i rostfritt stål, keramiska kullager och clean-head-system. Pico kan köpas med alt. kopplas till LED-ljus och passar på alla typer av kopplingar. Nu introducerar vi nya S-MAX Pico. Kampanjpris: 7 470:- TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, Vännäs, Tel , info@tsdental.se, NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice /

10 AKTUELLT AKTUELLT NYTT FRÅN WEBBEN Goda betyg för tandvården Allmänheten fortsätter att vara nöjd med tandvården, och särskilt privattandvården. Det visar den senaste undersökningen från Svenskt Kvalitetsindex om hur nöjda svenskarna är med servicen i kommuner och landsting. Beslut ska kunna överklagas Patienter och personal ska kunna överklaga beslut som Socialstyrelsen fattat i anmälningsärenden om brister i vården. Det föreslår regeringen. Om det går igenom kommer överklagandemöjligheten att gälla från den första januari Upprop för Rätt till vård Frivilligorganisationer, kyrkor och fackförbund har under många år höjt rösten för att papperslösa ska få tillgång till subventionerad hälso, sjuk och tandvård. Nu har Rätt till vård initiativet startat en namninsamling riktad till regeringen, för att påskynda ett beslut. Ny tjänst för prisjämförelse Patienter och konkurrenter kan jämföra tandvårdens priser via en ny jämförelsetjänst som finns på nätet i januari. läs MeR nyheter.se Sammanställning: lina JOnSSOn Student dömd för fusk En kvinna som gick sex terminer på tandläkarutbildningen i Umeå innan hon fick sluta i vintras har dömts för betygsfusk. Kvinnan har dömts till villkorlig dom och dagsböter för brukande av falsk urkund. Domen avkunnades av Stockholms tingsrätt den 22 november. Kvinnan polisanmäldes i slutet av förra året av Verket för högskolestudier (VHs). Hon hade fastnat i en kontroll som VHs gjorde hösten Hon hade sökt in på tandläkarutbildningen på gymnasiebetyg från Åsö vuxengymnasium Färre specialister i parodontologi Antalet parodontologer under 65 år har minskat med drygt tio procent på fem år. Det visar Socialstyrelsens senaste statistik om hälso- och sjukvårdspersonal. StatiStik OM tandläkare Även antalet ortodontister under 65 år har minskat från 321 till 307 mellan 2006 och Antalet endodontister under 65 år har däremot ökat med nästan 13 procent under samma period, men eftersom det rör sig om en liten grupp är skillnaden i antal inte så stor fanns det 47 endodontister och förra året var de 53. Inom de övriga specialiteterna var antalet specialister ungefär detsamma 2006 och Sammanlagt har antalet specialister under 65 år minskat något på fem år från år 2006 till Efter sex respektive fyra terminer på tandläkarutbildningen misstänks en kvinnlig och en manlig student ha kommit in på förfalskade betyg. Nu åtalas de. Kvinnan är misstänkt för brukande av falsk urkund. Huvudförhandlingen hålls den 8 november vid Stockholms tingsrätt. Sedan avgör domstolen målet. I höstas kontrollerade Verket för högskolestudier (vhs) betygen hos personer som hade sökt in på högskolestudier på gymnasiebetyg från Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Ett 40-tal hade sökt till olika utbildningar på betyg som Åsö vuxengymnasium inte hade utfärdat, enligt Tuula Kuosmanen, chef för antagningsenheten på vhs. Samtliga polisanmäldes i slutet av förra året. Universiteten och högskolorna informerades samtidigt. Två av studenterna som polisanmäldes var alltså blivande tandläkare. Enligt Studenter åtalas för fusk Åsö vuxengymnasium har varken kvinnan eller mannen som åtalas studerat där. Kvinnan hann gå sex terminer innan universitetet återkallade beslutet om antagning till tandläkarprogrammet i februari i år. Enligt kvinnan, som nu arbetar utomlands på obestämd tid, har det skett ett fel i systemet som hon inte Frisktandvård blir vanligare En blivande läkare polisanmäldes för be- tandtygsfusk i slutet av Nu har hon dömts till dagsböter för brottet. (Ur Tandläkartidningen nummer ) Drygt personer hade frisktandvårdsabonnemang den 30 april i år. Det är en ökning med nästan en tredjedel på ett år och mer än en fördubbling sedan Det visar en kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har gjort. Frisktandvård erbjuds i dag i alla landsting och regioner utom Västmanland. Flest abonnenter finns i Västra Götaland (88 000), Rena tangenter. Friska i Stockholm, men hon hade aldrig studerat vid skolan, enligt VHs. Kvinnan hann gå sex terminer innan universitetet återkallade beslutet om antagning till tandläkarprogrammet i februari i år. JS patienter. info@cleankeys.se Tel: läs MeR Antal parodontologer under 65 år har varit medveten om. Man ska inte slås ner av motgångar utan se dem som erfarenheter, blicka framåt och ta nya tag. Det får man lära sig just på tandläkarutbildningen, kommenterar hon. Mannen som nu åtalas är också misstänkt för brukande av falsk urkund. Huvudförhandlingen hålls Skåne (65 637), Sörmland (36 800), Uppsala (29 000) och Norrbotten (24 674). Statskontoret synar tlv Det finns ett principiellt problem med fördelningen av beslutsbefogenheter på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (tlv). Det anser Statskontoret, som har gjort en myndighetsanalys av tlv. Nämnden för statligt tandvårdsstöd ansvarar för att kostnaderna för det TandläkarTidningen årg 103 nr den 13 september vid Göteborgs tingsrätt. Mannen kom in vid en lokal reservantagning på tandläkarprogrammet och läste fyra terminer innan universitetet återkallade hans antagning i december förra året. Tandläkartidningen har varit i kontakt med mannen för en kommentar, men han har inte återkommit. 137 Janet SuSlick statliga tandvårdsstödet inte överstiger anslaget. Samtidigt är nämnden en del av tlv:s verksamhet, som myndighetens generaldirektör ansvarar för. Det kan uppstå oklarheter om hur ansvaret ska fördelas mellan nämnden och generaldirektören, till exempel om anslagen skulle överskridas. Men det interna utvecklingsarbetet skapar goda förutsättningar för att myndigheten ska prestera bra resultat och möta framtida utmaningar, anser Statskontoret. JS Parodontologerna under 65 år har blivit drygt tio procent färre. Det är en större minskning än för någon annan specialitet inom odontologi. Källa: Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal, Socialstyrelsen JS Endodonti! Är konventionell endodonti optimal trots hög misslyckandefrekvens? Känner du till att N2* ger ca 96 % lyckandefrekvens? Gå in på hemsidan och bilda dig en egen uppfattning! *N2 köps genom DentMan AB Aktuellt_s6-11.indd Statistiken visar också att det finns många specialister över 65 år. Förra året fanns det totalt 748 äldre specialister. Det framgår inte hur många av dem som var yrkesverksamma. Janet SuSlick Ortodontival undersöks Sofia Petrén Vilka ortodontibehandlingar utförs i allmäntandvården under ledning av ortodontister? Det undersöker Sofia Petrén, ortodontist och nydisputerad forskare vid odontologiska fakulteten i Malmö, tillsammans med Krister Bjerklin, föreståndare vid ortodontiavdelningen, samt två studenter i Malmö. De har skickat ut en enkät till samtliga kliniskt verksamma ortodontister som har konsultverksamhet i Sverige, sammanlagt 169 specialister. Frågorna handlar om vilka beslut de tar vid ortodontikonsultationer (visningar), till exempel vilka apparaturer de väljer vid olika diagnoser och vilka behandlingar de överlåter till allmäntandläkare. Enkätsvaren ska analyseras och användas för att förbättra undervisningen för studenterna. JS Malmö värd för PBL-konferens Problembaserat lärande (pbl) inom tandvårdsutbildningar tas upp på en internationell konferens i Malmö Beslutet att odontologiska fakulteten i Malmö blir värd 2013 togs i samband med årets konferens»pbl in Dentistry«, som hölls i Vancouver, Kanada i slutet av september. JS 10 tandläkartidningen årg 103 nr

11 Boka en demo få 10 diamanter extra vid köp av 30! on a dental mind #48 f a c t u m Kvalitet lönar sig Större urval för dig som Kräver lite mer välj bland våra högkvalitativa hårdmetall-, diamant-, polerings- och finirinstrument. vi erbjuder marknadens största utbud av roterande precisionsinstrument, set och tillbehör. för både dagliga behov och en mer specialiserad patientvård. expertis på högsta nivå endast från dentalmind! info & shop d e n t a l m i n d.c o m tel

12 REPORTAGET I Lövånger och Jörn tog byborna över ansvaret för klinikerna när folktandvården lade ner. Sju år efter starten är Västerbottensmodellen för tandvård i glesbygd fortfarande livskraftig. Patienterna äger Text: Fredrik Mårtensson Foto: Erland Segerstedt Samspelet styrelse-personal är viktigt för att klara tandvården i Lövånger. Lars Lundström är tandläkare och Eva Enqvist ordförande i styrelsen. Allt bygger på ett ideellt engagemang och att de boende här i Lövånger sluter upp bakom kliniken. Jag tycker att vi under de här åren visat att vi kan erbjuda en bastandvård av hög kvalitet som är en viktig del av samhällsservicen i bygden, säger Eva Enqvist, som är ordförande i det aktiebolag som den ideella föreningen Lövånger utveckling bildade för att driva tandvården. Det ser ut att bli barmarksvinter i Västerbotten. Senhösten har i norr i alla fall varit den snöfattigaste sedan 50-talet. Kvällsmörkret har ännu inte sänkt sig över bygden när vi gör entré i det lilla e4-samhället, fem mil söder om Skellefteå, som kanske är mest känd för sin kyrkstad. För tandläkare Lars Lundström återstår flera arbetstimmar. Ofta jobbar han till 19-tiden på en måndag som denna. Styrelseordförande Eva Enqvist tar i stället emot i de moderna lokalerna, som tandvårdsbolaget tog över för några år sedan. Kliniken fanns tidigare i folktandvårdens gamla lokaler, men landstinget ville tredubbla hyran. Så det var bara för oss att söka nya lokaler. Det har varit en del sådana krockar med stat, landsting och kommun under åren. Vi har exempelvis tappat tandvården för asylsökande barn som finns här i Lövånger. De måste i stället åka flera mil till någon av de närmaste folktandvårdsklinikerna. Tyvärr verkar man inte se värdet av att tandvården finns kvar på en mindre ort som Lövånger, säger Eva Enqvist med en lätt suck. Bygd mellan städerna Mellanbygden kallas den här delen av Västerbotten. Ett geografiskt lämpligt namn för de mindre orter som finns längs kusten mellan länets två kraftcentra, industristaden Skellefteå norrut och universitetsstaden Umeå i söder. Fast nog kan namnet också tolkas som att byborna upplever sig hamna på mellanhand när samhället fördelar resurser mellan stad och land. I byn Lövånger bor cirka 750 invånare och med hela bygden inräknad är patientunderlaget drygt personer. Budskapet från landstinget var tydligt: det kommer aldrig att gå att bedriva en bra tandvård 12 Tandläkartidningen årg 103 nr

13 sin klinik I kyrkstaden i Lövånger har han sin övernattningslya, tandläkare Lars Lundström. Han valde långpendling från Boden för att trappa ner i yrkeslivet med en halvtidstjänst i Lövånger. tandläkartidningen årg 103 nr

14 REPORTAGET»Jag har varit här i sex år och skulle förstås ha sökt mig vidare om relationen med patienterna inte hade fungerat.«lars Lundström och David Morén, Lövånger, i stolen. K AR TA: L A SSE MELLQUIST ideella FöreningAr i VÄSterBOtten Klinikerna i Jörn och Lövånger drivs i aktiebolagsform med ideella föreningar som huvudmän. De öppnade 2004 som en följd av att folktandvården lade ner sina kliniker. Kliniken i Lövånger omsätter runt 1,5 miljoner kronor per år och har en tandläkare på halvtid och en tandhygienist på 60 procents arbetstid. Lövånger ligger fem mil söder om Skellefteå och Jörn drygt sex mil nordväst om Skellefteå i Västerbottens län. med ett sådant underlag. Men nu har det gått ett antal år och byborna här har visat att man verkligen värnar om kliniken, säger Lars Lundström när han tittar förbi för en snabbfika mellan patienter. Eva Enqvist håller med om att den demografiska strukturen inte talar till Lövångers fördel. Befolkningen minskar sakta men stadigt. Andelen äldre invånare är hög och trots att det finns förhållandevis bra med jobb i bygden, med elektronikindustri och stort tunnbrödsbageri, är det svårt att locka yngre att bosätta sig här. På sikt hotar det vår klinik och annan samhällsservice, men för dagen tycker jag att det mesta känns hoppfullt. Antalet patienter ligger på en stabil nivå och vi har moderniserat kliniken med flytt till nya lokaler och en investering i digital röntgen. Vi har också kontakter med ytterligare en tandläkare och hoppas få klart med honom att jobba en dag i veckan, säger Eva Enqvist. Kliniken håller bara öppet två eller tre dagar i veckan. Ett vanligt patientönskemål är att öka öppettiderna, inte minst för att ha bättre beredskap för akut tandvård. Men det är viktigt att hela tiden vara försiktig och ha en organisation som är anpassad efter patientstocken. Att vi tänkt så sedan starten för sju år sedan ger nu resultat i form av att vi kan investera och satsa för framtiden, tycker Eva Enqvist. Folktandvården lade ner Hösten 2004 lade folktandvården ner sin klinik i Lövånger som en del av en större bantning av klinikstrukturen. Bara några månader senare startade tandvårdsbolaget sin verksamhet sedan byborna samlat ihop kronor. Hälften som aktiekapital, hälften i en investeringsfond. Men hur är det egentligen att ha ägarna som patienter? Blir inte det väldigt tydligt med en organisation som den i Lövånger och Jörn? Lars Lundström, som hunnit ta emot dagens sista patient, funderar en stund med ett leende över frågan. Nja, jag har nog inte tänkt i de banorna helt enkelt för att jag aldrig sett det som något pro- 14 TandläkarTidningen årg 103 nr

15 Samarbetet stärker klinikerna Tillsammans kan de bli starkare. Klinikerna i Jörn och Lövånger har gradvis ökat samarbetet sedan starten Samma klinikchef och tandhygienist, erfarenhetsutbyte kring investeringar och tandläkare som känner varandra sedan studietiden i Umeå. Det är några gemensamma beröringspunkter. De båda samhällena är också ungefär lika stora och har 5 6 mils avstånd till kommunens centralort, Skellefteå. Dock skiljer det en del i organisationen. Hälsogemenskapen i Jörn driver både tandvård och en vårdcentral. I Jörn har vi också fortfarande asylsökande som patienter och framför allt barnen har ett stort vårdbehov med mycket karies, säger klinikchefen Carina Nästén. I Jörn arbetar hon 20 timmar i veckan både med klinikledning och kliniskt som tandsköterska tillsammans med tandläkaren Lage Lundmark. I Lövånger jobbar jag enbart som klinikchef, men jag tror att det varit en fördel att kunna dra nytta av varandras erfarenheter med tanke på att det både i Jörn och Lövånger bygger på ett ideellt engagemang. Ett exempel är investeringen i digital röntgen som först genomfördes i Jörn och där man i Lövånger sedan gjorde en liknande in- vestering med vissa modifieringar, säger Carina Nästén. De första åren i Jörn upplevde Carina Nästén som»lite skakiga«men nu upplever hon tandvården som stabil med 900 patienter plus några hundra asylsökande. Vi har rekryterat en tandhygienist som kunnat få upp sin arbetstid genom att arbeta på båda orterna och det gör att bemanningssituationen ser riktigt bra ut för närvarande. n Klinikchef Carina Nästén och tandläkare Lage Lundmark håller igång tandvården i Jörn och arbetar även tillsammans på en privat klinik i Skellefteå. blem. Jag har varit här i sex år och skulle förstås ha sökt mig vidare om relationen med patienterna inte hade fungerat. Det är väl snarare så att vi från båda håll ser fördelarna. Patienterna är trogna kliniken, trots att många av dem jobbpendlar till Skellefteå och lika gärna kan gå till tandläkaren där. Och vi som jobbar här har en frihet under ansvar, där vår tandvårdskompetens kompletterar styrelsens ekonomiska kunnande. ekonomin begränsar Lars Lundström eller klinikchefen Carina Nästén finns alltid med på styrelsemötena. Vi får väldigt bra gehör för hur vi ser på att vården ska bedrivas och vilka investeringar som är nödvändiga. När vi nu fått digital röntgen har vi en bastandvård som känns bra. Jag skulle kanske önska att vi kunde knyta en tandtekniker närmare verksamheten, men man får acceptera de ekonomiska begränsningarna. Eva Enqvist, numera pensionär och med en bakgrund som lärare och heltidspolitiker för Centerpartiet i Skellefteå kommun, tillägger: Helt klart bygger verksamheten på ett samspel mellan styrelse och personal. I styrelsen finns kompetens för företagande och ekonomi, men vårdkompetens har personalen. Lars Lundström bor utanför Boden och har mestadels arbetat i Norrbotten, både för folktandvården och privat. Han har drygt 20 mil enkel resa till arbetet och veckopendlar med avresa söndag kväll och hemkomst sent på tisdag eller onsdag. Lövånger är min ändstation i karriären. Jag fyller 64 i januari men har inga direkta planer på att trappa ner ytterligare ännu. Det har passat mig väldigt bra att jobba halvtid. Tidigare hade jag stora bekymmer med axlar och nacke, men det har jag kommit över genom att jobba smartare och med ett lugnare tempo i jobbet där jag kunnat styra mer över mina arbetstider. Samtidigt var jag i en fas av karriären och livet där erbjudandet från Lövånger passade bra. Barnen hade blivit vuxna när jag tog jobbet och man klarar sig på en mindre inkomst. Lars Lundström tror att rekrytering av tandläkare kan vara ett större problem för Lövångerskliniken än patientunderlaget på sikt: Det gäller att man hittar en tandläkare som vill jobba deltid och som gjort klart andra saker i sin karriär. Men tittar man på Lövånger-Jörn har det faktiskt varit större problem att bemanna assistenttjänsterna. Det är svårt att locka en tandhygienist på en deltidstjänst som ligger lite avsides. Periodvis har jag fått klara mig utan hygienist men det har fungerat det också. n tandläkartidningen årg 103 nr

16 Åsa Kalin, Johan Evald, Nicoo Bazsefidpay, Diana Ercan, Nikolaos Christidis, Niklas Thuring och Farhan Bazargani fick alla ta emot pris på årets odontologiska riksstämma. Åsa Kalin från Umeå, Johan Evald från Göteborg, Diana Ercan från Stockholm och Niklas Thuring från Malmö fick alla ta emot Dentatus pris, Bästa student. Nikoo Bazsefidpay, Kista, fick Forssbergs Dentals stipendium för att ha varit med om att bilda Tandläkare utan gränser. Nikolaos Christidis, Huddinge, fick motta Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa avhandling. Den handlar om långvarig käkmuskelsmärta. Farhan Bazargani, Örebro, fick pris för bästa poster, som visades vid förra riksstämman, och behandlade maxillans bredd och benägenheten för sängvätning. Sveriges Tandläkarförbunds kursnämnders föreläsningsstipendium delades ut för första gången och gick till Fredrik Frisk, specialist i endodonti i Jönköping, och Klas Sjöberg, läkare i Malmö. De fick priserna för sina insatser inom efterutbildningen. 16 Tandläkartidningen årg 103 nr

17 RIKSSTÄMMAN 2011 Hyllningar öppnade riksstämman Svenska Tandläkare-Sällskapets 47:e riksstämma november öppnades med blommor och fanfarer för fyra studenter, två forskare, två föreläsare och en innovatör som gjort sig förtjänta av extra uppmärksamhet under året.»vår skyldighet ge äldre god vård«förbundet har med framgång lyft fram barns och ungdomars orala hälsa genom godisprojektet. Det är dags att också lyfta fram och belysa de äldres orala hälsa, påpekade Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet och Tandläkarförbundet, i sitt hälsningsanförande. Den odontologiska riksstämmans fokusering på de äldre patienternas orala hälsa kommer också att bli startskottet på Tandläkarförbundets satsning för att ta fram mer kunskap och därmed ge bättre och säkrare vård för dessa patienter. Den undersökning som förbundet har genomfört bland landets kommuner visar att det finns brister när det gäller att föra in den orala hälsan vid biståndsanalysen. Av undersökningen framgår det bland annat att fyra av tio kommuner sällan eller aldrig tar upp munhälsa och tandvård när äldres biståndsbehov ska utredas. Detta är inte bra. Här måste det bli en ändring, sade Gunilla Klingberg. Vissa patienter kan tala för sin sak, andra inte. Det är vår skyldighet att se till så att den senare gruppen patienter får den vård de behöver, sade hon. Hon slog också ett slag för det livslånga lärandet, där riksstämman är en viktig komponent: Det är varje individs ansvar att ständigt fortbilda sig. Det skapar grunden för god och säker vård. Mk Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet och Tandläkarförbundet, berättade att förbundet kommer att arbeta för de sjuka äldres vårdbehov. tandläkartidningen årg 103 nr

18 RIKSSTÄMMAN 2011 Dags att prioritera äldres hälsa - Äldre och sjuka patienter är en eftersatt grupp inom hälso- och sjukvård och tandvård. Det är dags att satsa mer resurser för att ge dessa patienter bättre vård, sade Eva Nilsson Bågenholm, läkare och regeringens äldresamordnare, i öppningsanförandet. Hon gav en eloge till arrangörerna av riksstämman för att man valt att fokusera stämmeprogrammet på tandvård för äldre. Det är ett område som måste prioriteras och där tandvården är en viktig del. Hon påpekade att äldrevård har en låg status inom utbildning och forskning. En konsekvens är att det finns för lite kunskap om sjuka äldres vårdbehov, framför allt evidensbaserad kunskap och kunskap som bygger på kliniskt förankrade studier. Konsekvensen är att de sjuka äldre kanske inte får den vård de behöver. Inte minst problematiskt är att dessa patienter ofta ordineras en lång rad mediciner, som kan leda till olika biverkningar. Bättre samordning I dag är det enligt henne en brist att vården sällan samordnas, exempelvis mellan läkare och tandläkare. Här måste det ske en förbättring så att man kopplar ihop den kunskap som finns inom de olika disciplinerna. Eva Nilsson Bågenholm sade att hon tycker att det är bra att det nu skapas kvalitetsregister också inom tandvården. Sjuka äldres vård är eftersatt. Detta måste ändras, sade Eva Nilsson Bågenholm, läkare och regeringens äldresamordnare. När olika register infördes inom medicinen mötte de motstånd av många, som var rädda för att uppgifterna bland annat skulle komma att användas för att visa upp brister i vården som man inte ville torgföra offentligt. Detta synsätt har man i stort lämnat. Öppenhet är viktigt, att visa att vi som arbetar inom vården inte har något att dölja. Genom olika register får vi möjlighet att jämföra vårdinsatser och sätta fokus på det som inte är bra respektive det som fungerar bra. Mk Annemarie holm, tandläkare, Tidaholm. Det är kul att det är så mycket folk. Jag hoppas att jag kommer att stöta på gamla kursare och kolleger. Annars ska jag gå på de föreläsningar som handlar om endodonti. elisabeth dogan, student på Karolinska institutet. Att gå runt och prata med folk i branschen ger väldigt mycket för mig som student. Jag har varit runt en del bland montrarna och frågat om olika produkter och hur de kan användas på patienten. 18 TandläkarTidningen årg 103 nr

19 Ge de äldre patienterna mer tid Ha inte för bråttom med äldre patienter. Det är Gunilla Nordenrams råd. Hon är pensionerad docent med inriktning på gerodonti och medicinsk etik. Tillsammans med Lars Tornstam, professor emeritus i sociologi vid Uppsala universitet, föreläste hon om det goda åldrandet när årets odontologiska riksstämma invigdes den 17 november. Det blev inledningen på ett av riksstämmans tre teman tandvård för äldre. Det är olika tempon i olika åldrar, konstaterade Gunilla Nordenram. Är en ung eller medelålders tandläkare stressad och jäktad smittar det av sig och den äldre patienten blir orolig. Tid är pengar i alla verksamheter, men belöningen för att ta sig lite extra tid med de äldre är den fina kontakten man får. Den äldre patienten har tillgång till en hel livserfarenhet. Att lyssna på sina patienter är lärorikt, sade Ge de äldre tid. Att lyssna på sina patienter är lärorikt, tycker Gunilla Nordenram, som har kallats»den odontologiska etikens moder«. Tidsuppfattningen blir annorlunda med åren, enligt Lars Tornstam, som forskar om gerotranscendens. Gunilla Nordenram, som har kallats»den odontologiska etikens moder«. För att teamet ska vara mer effektivt, kan den lyssnande rollen ligga mer på tandsköterskan och tandhygienisten. Vad är kvalitet? Åsikterna kan gå isär. Gunilla Nordenram visade omslaget till riksstämmeprogrammet. En äldre kvinna beundrar sina tänder i en handspegel och ser påtagligt nöjd ut. Bakom henne sitter en yngre manlig tandläkare och tittar på en röntgenbild.»så fin jag blev! Jag har alltid velat ha de allra vitaste tänderna«, tänker hon.»vad fult det blev. Det syns lång väg att det är en protetisk konstruktion«, tänker han. Lars Tornstam föreläste om gerotranscendens, en positiv utveckling som innebär att man gradvis ändrar perspektiv och ser sig själv och sin omgivning annorlunda. utvecklas med åren 35-åringen tror att det goda åldrandet är att fortsätta att leva som om man vore 35. Det tycker inte de flesta äldre, berättade Lars Tornstam, som har forskat om hur äldre upplever åldrandet. De äldre upplever att de fortsätter att utvecklas och med utvecklingen ökar ofta tillfredsställelsen. Känslan av meningsfullhet och sammanhang ökar med åldern, berättade Lars Tornstam. Samtidigt blir ofta kvalitet i umgänget med andra viktigare än kvantitet, vilket innebär att äldre kanske väljer bort nya eller ytliga kontakter. Tandvårdsteamet kan vara prioriterat eftersom man ofta har känt varandra länge och står för kontinuitet, enligt Gunilla Nordenram. Tidsuppfattningen blir annorlunda med åren. Man har alla åldrar inom sig samtidigt. Lars Tornstam beskrev det som en lök med olika lager. Barndomen finns i mitten och andra perioder i livet utanpå. Livserfarenheten innebär att man förstår sig själv lite annorlunda än tidigare. Vuxna barn och vårdpersonal missförstår inte sällan utvecklingen och tolkar patologiskt, som till exempel begynnande demens eller depression. JS läs mer»åren ger nya perspektiv på livet«, Tandläkartidningen nummer tandläkartidningen årg 103 nr

20 RIKSSTÄMMAN 2011 Tanden är oslagbar Värna tanden. Implantat och protetik är bra, men originalet är bäst. Det var budskapet vid symposiet»tand, band eller autotransplantat är det helt skruvat?«. Hans Nilson, protetiker i Umeå och moderator på symposiet, rådde kolleger att tänka efter innan de gör implantat. Om implantat inte fanns, vad skulle du välja för alternativ? Fundera på det innan behandlingen bestäms. Biter man bättre med en tand än ett implantat? Ja, enligt Mats Trulsson, protetiker och chef vid Karolinska institutets avdelning för protetik, klinisk oral fysiologi och gerodonti. Han forskar om hur hjärnan reglerar bitoch tuggfunktion hos patienter med egna tänder och implantat. Periodontalreceptorerna runt tanden registrerar tandbelastningar och skickar signaler till hjärnan. Periodontalreceptorerna är riktningskänsliga och känsliga för låga krafter. Implantat sitter fast i benet. Det finns inga periodontalreceptorer runt dem och inga signaler skickas till hjärnan när de belastas. Tandreglering och autotransplantat Det innebär att människor med implantat men utan egna tänder reagerar som bedövade. De har sämre kontroll över tuggkrafterna och är klumpigare på att tugga än personer med egna tänder. De får aldrig tillbaka periodontalreceptorerna och kan inte lära sig att kompensera för dem. Tandluckor kan behandlas på olika sätt genom ortodonti eller med hjälp av protetik, implantat eller autotransplantat. Bengt Mohlin, professor i ortodonti vid Sahlgrenska akademin, tog upp exempel där ortodonti har en given plats i bettrehabilitering vid tandförlust. Det går lika bra att flytta tänder på vuxna som på barn, anser han. Startsträckan är lite längre, men vuxna samarbetar ofta bättre. Autotransplantat är ett annat alternativ till implantat. I princip kan vilken tand som helst ersättas med vilken tand som helst. Lyckandefrekvensen är drygt 80 procent. Implantat har blivit allt vanligare och autotransplantat har minskat, men pendeln håller på att svänga, tror Peter Nilsson, övertandläkare i Jönköping. Att transplantera en tand kräver mycket planering före operationen, men ny teknik gör det lättare. Sverker Toreskog avslutade symposiet med att visa olika patientfall med långa uppföljningstider och kombinationer av behandlingar där autotransplantat, ortodonti och fasader tillsammans kan ge ett lyckat resultat. Js Spårbarhet ökar patientsäkerheten Innehållet i tandtekniska arbeten ska vara spårbart för att öka patientsäkerheten. Man måste kunna spåra vad patienten har i munnen. Annars är det hopplöst att senare kunna göra en allergiutredning. Det sade Anders Berglund, odontologiskt sakkunnig vid Socialstyrelsens enhet för kunskapsstyrning, vid symposiet»vad är det jag har i munnen och vem har gjort det?«på årets odontologiska riksstämma. För att alla material som ingår i en patients tandtekniska arbeten ska vara spårbara måste labbet ha information om vilka material (inklusive fabrikat och batchnummer) som ingår i varje patients slutprodukt. Informationen ska sparas i 15 år för implantat och fem år för övriga arbeten. Om patienten vill veta vilka material som finns i ett protetiskt arbete är tandläkaren skyldig att skriva ett intyg. Tandläkaren bör kunna spåra materialen i tandtekniska arbeten i minst tio år. Men för protetik utom implantat, behöver labbet bara spara dokumentationen i fem år. För att klara tandläkarens krav på spårbarhet bör vårdgivaren skriva in ett krav på arkivering i tio år när tandtekniska tjänster upphandlas, rekommenderar Anders Berglund. Tandvården ska rapportera avvikelser, olyckor och tillbud till tillverkaren och skicka en kopia till Läkemedelsverket för kännedom. En avvikelse kan till exempel vara att produkten inte fungerar som den ska, att produkten verkar orsaka en biverkning eller att det är fel på informationen som följer med en produkt. Tandläkaren bör rapportera allting som gör att patienten måste uppsöka vård som inte redan var inplanerad. Det är bättre att rapportera en gång för mycket än för lite, anser Anders Berglund. 20 Tandläkartidningen årg 103 nr