Förstudie väg 778 Estersmark -Kålaboda. Förstudie. Väg 778 Estermark-Kålaboda. Samrådshandling AC Robertsfors kommun

Transkript

1 Förstudie Förstudie Väg 778 Estermark-Kålaboda Samrådshandling AC Robertsfors kommun

2 Titel: Förstudie Väg 778 Estersmark-Kålaboda, Robertsfors kommun AC Datum: Kontaktperson: Hans Grenvall eller Patrik Callgren, Vägverket Förstudien är framtagen av Anna Gemzell, Ramböll Sverige AB, Umeå

3 Innehåll SAMMANFATTNING 4 1. Bakgrund Brister och problem Aktualitet Geografisk avgränsning Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål och strategier Planeringsprocessen 6 2. Förutsättningar och problem Områdets allmänna karaktär Näringsliv och befolkning Trafik och trafikanter Kommunala planer Miljö och naturresurser Ledningar Byggnadstekniska förutsättningar Problemanalys åtgärder, effekter och konsekvenser Förslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen Åtgärdsalternativ Effekter och konsekvenser Samråd Förslag till beslut Fortsatt arbete Källor 15

4 SAMMANFATTNING Brister och problem Väg 778 har bärighetsskador, deformationer och sprickor. Branta slänter och bergskärningar medför försämringar i trafiksäkerheten. Projektmål Projektet förväntas medföra anpassning till nuvarande laster samt en bärig väg med hög ytstandard Tänkbara åtgärder Mindre åtgärder planeras inom befintlig vägsträckning för att förbättra bärighet och trafiksäkerhet. De branta slänterna i sidoområdet behöver flackas ut, varför dikena flyttas ut. Detta gör att vägområdet behöver utökas. För att förbättra trafiksäkerheten bör räcken monteras på de platser vägen går i bergskäring alternativt sprängs de bergknallar som finns nära vägen. Vissa profiljusteringar kan komma att göras där backkrön medför försämrad sikt. Effekter och konsekvenser Om inga åtgärder genomförs (nollalternativet) kvarstår rådande bärighets- och trafiksäkerhetsproblem. Om föreslagna åtgärder genomförs kommer bärigheten att förbättras och därmed tillgängligheten. Detta och åtgärderna i sidoområdet gör att trafiksäkerheten förbättras. Dikesåtgärderna medför visst markintrång då vägområdet behöver breddas. Fortsatt arbete Kvarnbyn Hökmark Mångbyn Bjurfors Bygdeträsk Kålaboda Vebomark Ytterbyn Broträsk Lövånger Bygdsiljum Väg 778 Brände Estersmark Lövsele Kallviken Flarken E4 Noret Munkviken Gulltjärn Ånäset Åkullsjön Överklinten Bjännfors Nya Storbäcken Gumboda Granån Robertsfors Skäran Hertsånger Gumbodahamn Gravfors Sikeå

5 1. Bakgrund 1.1 Brister och problem Väg 778 är en utpekad näringslivsväg. Vägen har bärighetsskador, deformationer och sprickor. Vägen är 6 meter bred och har bärighetsklass 1 (BK1). Vägens nuvarande slitlager är belagt (oljegrus mm). Sidoområdet har branta slänter och vägen passerar i bergskärning, vilket utgör trafiksäkerhetsrisker. Vägbelysning finns i anslutning till bebyggelsen i Kålaboda. 1.2 Aktualitet Planerad byggstart år Geografisk avgränsning Förstudien omfattar en total längd av knappt 8 km (km km 7+975). Startpunkten är korsningen med väg 746 vid Estersmark och med korsning med samma väg i Kålaboda. Svenmarken Lidgärdan berget Kvarnänget HedbackenMoren Näset Kålaboda Tjärnberget Hamptjärnen Budammet Rupmorgärdet Bua Bumyrorna Trehörningen Bäckarna Rotet LidbackenSörvalen Risvattnet Hålflycket Strand Gubberget Moren Nymyrberget Gubbgårdarna Röberget Brändfors Brändfällan Klappberget Hägnberget Strömberget Innerfäboda Kvarnselet berget Kvarnberget Liden Älgberget Kvarnmoren StensfäbodarnaFäboda Hugget berget Hampmyran Estersmark 0 0,5 1 2 Kniptjärnen Ögeltjärnen Mittibyn Km± Järpmyran 5

6 1.4 Tidigare utredningar och beslut Inga tidigare utredningar finns. 1.5 Övergripande mål och strategier Projektmål Projektet förväntas medföra anpassning till nuvarande laster samt en bärig väg med hög ytstandard. Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Till detta mål är ett antal delmål, se nedan. 1.6 Planeringsprocessen Förstudien är det första steget i planeringen av ett vägprojekt. Efter förstudien följer Förstudie vägutredning och bygghandling, se figur 1.5. Förstudien ska beskriva problemet, områdets värden och kvaliteter, mål för projektet, tänkbara åtgärder och förslag på lösningar samt vad händer om inget görs. Förstudien är ett inventeringsskede som skall ge underlag för beslut om objektet skall drivas vidare. Förstudien skall även klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Ett tillgängligt transportsystem Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. En god miljö Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Hållbar regional utveckling Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att uppnå målen för den regionala utvecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd. Säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Ett jämställt transportsystem Målet ska vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. 6

7 Enbart ett utredningsalternativ Flera studerade alternativ Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Planeringsprocessen vid vägprojekt Ingen åtgärd Fyrstegsprincipen Vägverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få bästa nytta av satsade resurser. Det innebär att man stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som löser problemen. Ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektivt. Analys enligt fyrstegsprincipen Steg 1. Kan transportbehoven minskas eller andra transportsätt användas, till exempel järnväg eller kollektivtrafik? Transportbehovet kan påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering. Steg 2. Kan det befintliga vägnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning eller trafikreglering? Steg 3. Kan man lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader, till exempel breddning, mindre kurvrätning eller förstärkning? Steg 4. Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader, till exempel en ny trafikplats eller en helt ny väg? 7

8 2. Förutsättningar och problem 2.1 Områdets allmänna karaktär Landskapet utmed väg 778 präglas av jordbruket. Landskapet är öppet med vissa inslag skog. Bebyggelse finns utmed hela vägsträckningen med framförallt i Kålaboda. Vägen förbinder Burträsk med E4 vid Ånäset. 2.2 Näringsliv och befolkning Idag har Kålaboda drygt 100 fasta invånare. Under sommaren fördubblas nästan folkmängden. Närmaste skola är Nybyskolan i Ånäset (F-9). Förskolor finns i Ånäset och i Flarken. Jord- och skogsbruk är den dominerande lokala näringen. Området är ett av Västerbottens bördigaste och ur jordbruket har det vuxit fram behov av såväl reparations-, byggföretag som transportföretag. Idag sysselsätter det egna företagandet i byn en stor del av befolkningen medan andra pendlar till närliggande orter som Bygdsiljum, Ånäset, Robertsfors och Lövånger. I Kålaboda finns ett lantbruksmuseum som drivs av byalaget. Söder om Estersmark finns även besöksmålet Ekorrbo Hantverk. 2.3 Trafik och trafikanter 2001 mättes trafikmängden till 290 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 25 lastbilar. Den skyltad hastigheten är 90 km/h. Vägen förbinder Burträsk med E4 vid Ånäset. Ingen separat GC-väg finns längs sträckan. Oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik. Bebyggelse finns utmed hela vägsträckningen med framförallt i Kålaboda, ingen bebyggelse finns alldeles intill vägen. Några logar/mindre lador finns nära vägen. Länstrafikens buss linje 140 trafikerar vägen med tre turer i vardera riktning varje vardag mellan Kålaboda och Ånäset. Denna trafik kompletteras med skolskjutsar med taxi. Landskapet som omger vägen är öppet och präglas av jordbruket. 8

9 2.4 Kommunala planer Inga detaljplaner finns för det aktuella området. Projektet bedöms inte strida mot Robertsfors kommuns översiktsplan. 2.5 Miljö och naturresurser Inga riksintressen eller Natura 2000-områden berörs direkt. Utmed vägen, 500 meter i väster, finns ett område som utpekas som kärnområde för rennäringen och utgör ett riksintresse. I den norra delen av vägsträckningen finns ett område (Kålabodaområdet) utpekat i länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Det finns även två mindre områden som är utpekade i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, dels ett i den norra delen av vägsträckningen (Kålaboda 5:5 och 5:6, klass 3, 0,7 ha) och dels ett längre söder ut (Brände 18:4, klass Ö, 0,4 ha). Vägen passerar några mindre bäckar, bl.a. Brändstyckbäcken, Brattmyrbäcken, Ängesbäcken och Hamptjärnsbäcken. Samtliga mynnar öster om vägen i Kålabodaån. Svenmarken Lidgärdan berget Kvarnänget HedbackenMoren Näset Kålaboda Tjärnberget Hamptjärnen Budammet Rupmorgärdet Bua Bumyrorna Trehörningen Bäckarna Ängs- och hagmarksområde Rotet LidbackenSörvalen Risvattnet Hålflycket Strand Gubberget Moren Nymyrberget Gubbgårdarna Röberget Brändfors Brändfällan Klappberget Ängs- och hagmarksområde Riksintresse för rennäringen Ängs- och hagmarksinventering Landskapsvårdsprogram ± 0 0,5 1 2 Km Hägnberget Strömberget Innerfäboda Kvarnselet berget Kvarnberg Liden Älgberget Kvarnmore StensfäbodarnaFäboda Hugget berget Hampmyr Estersmark Kniptjärnen Ögeltjärnen Mittibyn Järpmyran Riksintressen och annan skyddad mark 9

10 Förstudie Ängesbäckens Lantbruk är ett av länets största och sysselsätter förutom de fyra delägarna, ytterligare 3-4 personer. Höga vårflöden i Brattmyrbäcken. Ängesbäcken är den största bäcken som korsar vägen. 10

11 Vägen passerar Ängesbäcken på betongbro, övriga bäckar är mindre och leds under vägen i betongtrummor. 2.6 Ledningar Ledningsägare är Skelleftekraft och Skanova (TeliaSonera). Elledningar passerar vägen på flera ställen (luftledningar). Skelleftekrafts transformatorstation En transformatorstation finns ca 50 meter från vägen strax söder om Ängesbäcken. 2.7 Byggnadstekniska förutsättningar Vägen passerar ett område som domineras av morän med inslag av berg. Kålabodaåns dalgång omges av lera-finmo. Se översiktlig jordartskarta i figur nedan. Väg 778 löper strax söder om Kålabodaån. Kålabodaån Jordarter i närområdet. Källa: SGU:s karttjänster, 11

12 Förstudie 2.8 Problemanalys Väg 778 har bärighetsskador, deformationer och sprickor. Branta slänter och bergskärningar medför försämringar i trafiksäkerheten. Korsningen i Estersmark är i södergående riktning är skyltad som farlig korsning. Det finns inga polisrapporterade olyckor på sträckan. Branta diken utgör ett trafiksäkerhetsproblem utmed vägen. Backkrön ger bristande sikt. Tjälskador. Bergsskärning utgör en trafiksäkerhetsrisk.. 12

13 3. åtgärder, effekter och konsekvenser 3.1 Förslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen Nedan redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. Ingen åtgärd (Nollalternativet) Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs på sträckan förutom sedvanligt underhåll. Detta gör att rådande brister kvarstår. Alternativet ingår som referensalternativ vid utvärdering av andra alternativ. Steg 1 Påverkan av transportbehovet Åtgärder som påverkar resmängder eller färdmedelsval bedöms inte kunna påverka trafikförhållandena i mer än marginell utsträckning. Åtgärder enligt steg 1 bedöms därför inte lösa rådande bärighetsproblem. Steg 2 Effektivt utnyttjande av befintliga vägar Väg 746/741 går parallellt med väg 778 på berörd sträcka. Denna väg är en grusväg med högsta tillåtna hastighet 70 km/h, vägen är 10 km längre och kurvig. Det är därmed inget alternativ att styra trafiken till den vägen istället. Effektivare utnyttjande av befintliga vägar bedöms därför inte kunna förbättra bärighetsproblemen på berörd sträcka. Steg 3 Åtgärder på befintlig väg Åtgärder på befintlig väg bedöms mest effektivt för att komma till rätta med rådande problem. För närmare beskrivning av alternativa åtgärder se nedan. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Åtgärder enligt fyrstegsprincipens fjärde steg anses inte motiverat i detta fall. 3.2 Åtgärdsalternativ Mindre åtgärder planeras inom befintlig vägsträckning för att förbättra bärighet och trafiksäkerhet. Planerad åtgärder syftar till att uppnå en målstandard bärighetsklass 1, vägbredd 6,0 meter och referenshastighet 90 km/h. Bärighetshöjande åtgärder planeras, t.ex. påförande av bärlager för att öka bärigheten, mindre utskiftningar på ställen där vägen uppvisat tjälskador, påförande av nytt överbyggnadsmaterial samt påförande av nytt slitlager (ytbeläggning), se principillustration nedan. De branta slänterna i sidoområdet behöver flackas ut, varför dikena flyttas ut. Detta gör att vägområdet behöver utökas. På de delar av sträckan där vägen går i bergskäring bör trafiksäkerheten förbättras. Detta görs antingen genom att montera räcken på dessa platser eller genom att spränga bort de bergknallar som finns nära vägen. Vissa profiljusteringar kan komma att göras där backkrön medför försämrad sikt. 13

14 Dikning, släntning, stödremsa och ny ytbeläggning. Dikning, släntning, stödremsa och nytt bärlager. Blockrensning/tjälsäkring i punktvisa insatser, dikning, släntning och ny ytbeläggning. Dikning, släntning samt helt ny överbyggnad med ny ytbeläggning. 3.3 Effekter och konsekvenser Nollalternativ Positiva effekter + Inget intrång då inga åtgärder vidtas. Negativa effekter - Forsatt dålig trafiksäkerhet med bergskärningar och branta slänter. - Dålig bärighet bibehålls. - Problem med framkomlighet under tjällossning kvarstår. Föreslagna förbättringsåtgärder Positiva effekter - Bättre framkomlighet vid tjällossning. - Förbättrad bärighet. - Bättre trafiksäkerhet där vägen blivit jämn och utan vägskador. Negativa effekter - Risk för ökad hastighet för fordonstrafiken när vägen ges en bättre ytstandard. - Intrång vid genomförande av vissa åtgärder. 14

15 4. Samråd Samråd kommer att hållas med utställning, allmänt samrådsmöte samt kontakter med sameby, Robertsfors kommun och Länsstryrelsen i Västerbottens län. Resultatet kommer att sammanfattas efter samrådens genomförande. 5. Förslag till beslut 6. Fortsatt arbete 7. Källor Kartmaterial Fastighetskartan Muntliga källor Catrin Sandström, Robertsfors kommun Gunilla Högkvist, Robertsfors kommun Internet Robertsfors kommun: Kålabodas byförening: SGU:s karttjänster:

16 Vägverket Region Norr LULEÅ Besöksadress: Sundsbacken Telefon: Telefax: