Granskning av formen för landstingets folkhälsoarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av formen för landstingets folkhälsoarbete"

Transkript

1 Landstingets I\;'visorcr I I -I) 1-17 Landstingsstyrelsen Granskning av formen för landstingets folkhälsoarbete Vi har genomfort en granskning med huvudsakligt syfte att bedöma om den valda formen, avtal med kolllmunerna, ror folkhälsoarbetet är ändamålsenligt och effektivt. En viktig del i granskningen har utgjorts aven fördjupad granskning utford av KPMG. Landstingets hälsofrämjmlde och sjukdomsförcbyggandc arbete hal' sunnolikt på lång sikt betydelse for utvecklingen av folkhälsan i länet och dänned också föl' den framtida omfattningen och inriktningen av hälso- och sjukvården. Dagens satsningar på folkhälsoarbetet kan dänned ses som investeringar infor framtiden. Landstinget redovisar också, t ex i den av landstingsfullmäktige fastställda landstingsplallcn for åren , ambitiösa mål och uppdrag inom området. Dcn aktuella granskningen visar all den fonn llir insatserna som styrelsen valt, d v s avtal med kommuncma om samordning av folkhälsoarbetet, har ökat folutsättningarna för ett ändamålsenligt och effektivt arbete i länet. Avtalen innebär dock inte att landstinget frånhänt sig ansvaret ror folkhälsoarbetet utan landstinget har fortfamnde kvar denna väsentliga roll. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att dc btister i den centrala samordningen och upplliljningen som vi påpekade i samband med en fdrsludie år 2006 fortfarande kvarstår. A v granskningen framgår också und m brister och svagheter i landstingets intema hlilsofrämjandc och sjukdomsfdrcbyggandc arbete. Som exempel har landstinget haft svart au infria sina egna åtaganden i avtalen med kommullema. Vm samlade hedömning nr att styrelsens inriktning av arhetet, d \' S a\'talen med kommunerna, b~tde Hr iindamälscnligt och effektivt mcil alt styrelsen brustit i silt <Insvnr alt siikcrställa att dc cgnu ätagamlena i avtalet fullmljs liksom HH landstingets interna samordning och uppföljning fungerar.

2 Vi hal' ocksii sårskilt noh:'l'at att den handlingsplan för cn mer hälso!i'iimjandc siukvärd..., som siwelscu i dl motiollss\':l1' al' 2006 anml\'... skulle tas fram. fortfluande inte tinns. Detta lindcrstryh~1' ",im iakttagelser fran andra granskningar ah styrelsen inte till fullo siikcrstäher alt timade beslut. uttalade politiska intentioner c l c faktiskt verkställs. l KPMG:s granskningsrapport lämnas olika rekommendationer vilka kan tjäna som vägledning i det fortsatta arbetet med au utveckla fol1uema for landstingets folkhälsoarbete. Vi rekommenderar styrelsen l att fortsätta och vidareutveckla den valda inriktningen mot ökad samverkan med kommunem~1 i form av avtal, samt (il ah vidta nödvändiga åtgärder 101' ntt säkerställu att landstingets intema organisation, samordning e t c inom folkhälsoarbetet fungerar på eu ändamålsenligt sätt Vi rekommenderar samtidigt styrelsen att e i samband med t ex motionssvar, men också i svar till oss revisorer och i andra sammanhang där uttryck görs aven bestämd viljeinriktning, säkerställa alt redovisade intentionel' e t c faktiskt också genomförs i organisationen. Vi emotser styrelsens yttmnde över våra rekommendationer och vilka åtgärder styrelsen har för avsikt att vidta senast Landstinget Dalarna Revisorema rb \) (~ J'(\h.J~U( i~ Sören Sundin. Cb/4tPc;7 ~e Petterssph ~l~ Kåre Olsson

3 AB CD -,0;1"'1 :/TI11 :.o!s 'u 'Jj) il tid, j Landstinget Dalarnil Gra.nsknmg av formen for hälsofrämjande och sjukdomsforebyggande arbete Revisionsrapport UMGAB ]Oii-Oi-12 Antal sidor: J 9 's' ;;011 I(PMI;i; Ae, Il Sb'iedl~h!i1iil1e<.i lieb:!il]1 ~ln)l and fl member jlrrn of Ih " ~.:D)AD U4~::1'},Jr;', {)' l:i~':;~;0ilj':;ili m0fj'l;~f flir~i.:j. St~illiill.j(j ~'ilij~ ~\~MC;.flq~ttli!W:;i4!J b:.,{\a')..!:j(.~:~'fr. ~II~"_'!I,'(~ I",~.. _... ~;~_,,'c,.-.;:'.!~ ~ A_ 'b.. A......

4 ABCD luboadisflioagl28 IIPtoUtDlmtD Revisionsropporl FolkhlAlsoarbele JanllJari 2011 L i2.} R Sammanfattning lbakgnmd Syfte Avgränsning Ansvariga nämnder Metod Oberoende och integritet Projektorganisation Folkhälsa Nationell styrning av Colkhälsoarbete Landstingets styrning av förbyggande hälsoarbete A~lmedkonununema Borlänge kommun Falukommun Ludvika kommun Hedemora kommun Mora kommun och Orsa kommun Leksands kommun Älvdalens kommw! ]5 16 i

5 ASeD Dorfa B1!I.d/ioetflstl6TJgeB IIJ;mU40O'DBlJJ RevisiollSi'appon FolkiBälsotJJTbe8e Janl40ri loj I 10 Sammantfattnllng KPMG har av revisorerna i Landstilrngea Dalarna flat i uppdrag att granska forr~ men for det hälsofrämjande och tbrebyggande arbetet i landstinget. Landstinget har avtal med samtlngsi kommrun1l1cr i länet om lokad samordning av t'olkhälsoarbete n respektive kommun sedan Ar Syftet med granskningen var att bedöma om den valda formen (avtal med kommunerna) mr folkhälsoarbetet är ändamllsenligt och effektiv. Landstingets ftirebyggande och hälsofrämjande arbete är uppdelat i tva delar. Dels det som sker i de verksamheter som landstinget ansvarar för i hälso- och sjukvarden och dels i samverkan med länets kommuner genom avtal om samordning av folkhlllsoarbete. Det hälsofrämjande och sjukdomsftirebyggande arbetet lyfts ftam i landstingsplanen som ett prioriterat omrlde. Det hälsofrämjande perspektivet skall vara vägledande i det vardagliga arbetet inom hlilso- och sjukvarden. Det finns ingen samlad strategi för landstingets uppdrag inom folkblilsoomradet. De avtal om folkhälsoarbetet som tecknats med länets kommuner och landstinget Dalarna har ökat förutsättningarna för ett ändammsenligt folkbälsoarbete i Dalarna. FramRirallt har de mindre kommunerna fitt en ökad möjlighet att prioritera folkblilsofrlgor. Folkhälsoaroetet i kommunerna bedrivs pa olika sätt bade som en integrerad del i strategiskt planarbete och som direkta hiiisoaktiviteter. Det finns en samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna genom avtalen men ocksa ftln tidigare upparbetade kanaler för samarbete. Slutsatser och forslag Landstinget har formulerat ambitiösa mm och uppdrag inom folkhlilsoomddet. Däremot kvarstår de brister n central! s!mliordlliling och \lllppfiiljmng som påpebdles av revisorerna Ar Vår bedlömirlliirllg älr att dle l!o>k8\na 8\m~eIrll!O>m RllllSatsell' iirll!o>m Ifol\lldffiälsa ill' e~ ä!rndl8\ måusennigt!o>cb. effellrnvt dtt 8\~ ajl'lbem mm lfollklhäusoftlgor i D81l1111ma. Vi ajlllser också att avttallell'a äjr kormstruer8l«lle IPl ett IIrndlannlRseltillligt sätt. Däremot km vu k(m~ statem att RMdstillllget har h8ldtt svmurtt att fuulmllj8l SB1ll\ der av SiWllUet n ett mtall aspeber. TroRngell11 beror dletta ~ä\ att llmdlstnllilgets cermtrau8\ re5llllll'ser är lbegriful'ns81dle Rll'aOlm Olnmådet Vi bum IOdksl kcmsftaaern atft det amsvaur slom naurndlstnll11get har, n\~m'" Ni!!, ;'J SYJ~ls!"il'Jlell ~ll!j;hl)' ccmpar.1' and El mefil!>e.r mlidtlllh~ ~'::~'; ~':; P';.: '::':,i~: f,-j ~;-::!].;'~-;I-;Ji:-r:~ 17,Sil"r:)::.i" ~i;'~,,:; :.;'!mli;-:\ ~J ldii) t(;;mg rrl~-2"li'mti!:4;;:ll '~':'l\,)p''';j~' ah,.:\ii:xf.t'r..jfr::, ~.,'.~'\"...,.',F~ r; (;- d= r."l;~,. ".U,..!.",h4".,,,,-~.,... j.'

6 ABCD llmonbejubge8 DtoUt86'08l1 Revisionsrapport FolkJilllsoorbele Januari 2011 avtalen, att mäta befolkningens hälsa inte uppfyller de önskemai som flera av kommunerna har pä iokaua hälsodata. Mot bakgrund av detta sä tbreslär vi att: Landstinget ser över sina centrala resurser mr det hälsofrämjande och sjukdomsmrebyggande arbetet samt hälsorapportering. En strategi som beskriver vad som görs, vem som ansvarar RSr och hur det skan RSljas upp, tas fram mr landstingets aktiviieter inom det hälsoe främjande och sjukdomsfbll'ebyggande Landstinget tillsammans med! Blinets kommuner i processform arbetar fram en gemensam handlingsplan mr det samlade lokala arbetet inom folkhälsoomddet. Nuvarande avtal mrlängs till och med att ovanstaende arbete är slutfört och sedan tecknar avtavöverenskommelser om lokalt folkhälsoarbete med länets kommuner. e Landstinget i sanuid med kommunerna (inom folkhälsonätverket) plbörjar ett gemensamt arbete om att framställa lokala hälsodata. 2. Bakgrund KPMG har av revisorerna i Landstinget Dalarna titt i uppdrag att granska formen för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det övergripande nationella moet mr folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga mrutsättningar for en god hälsa pa lika villkor mr hela befolkningen. I Landstinget Dalarnas plan mr Aren konkretiserar landstingsfullmlktige folkhälsopolitikens inriktning och uppdrag i länet. Enligt planen ska arbetet utga fran ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Revisorerna genomrsrde Ar 2006 en RSrstudie av landstingets RSrebyggande häl~ soarbete. Den da aktuella studien, ~m inriktades mot central styrning och lede ning, organisation och resurstillgang, visade på en delvis splittrad bild av hur arbetet bedrevs. Det praktiskt förebyggande arbetet uppgavs i huwdsak bedrivas pi lokalt plan vid vardcentraler etc. Landstinget har sedan är 2003 tecknat avta! moo samtliga kommunell' i länet om lekall samo~g alv fonkhälsea!i'bete i respektive kommum. Syftet med grranske mugen var att bedöma om den valdlm fommem. (mvtzl med! kommull'i\ema.) irsr rerke hälooarbetet ä!l' äm:llamälsenligt oclll effektivt De akrueua awd.ller11 syfuur nu att ge stöd At lbesumtlsfattare fumom onka mymldligl\1leaer och organisationer sl att dessa hr11 StYli2 verksammlhetelllls ihrmehll1u och IlltveclkUing mr att främjm befollilmilllgem hällsa. De 11lmUOR11eUUm J1b]khällsomlllen, llmootir11gets samt respektive tommms övergrilpmde styrrdlokwlmellllt sbuu Ulltgöm riiktunnjer jfijll' det lokmlla ~eaet. Laurndlstnnget emätter respekanve kemm\uum föll' de1l'i\ fa.llctnska ~MG AB. a SWMlsh lilll1ited liabi!ily COmp3ny ene! D member fitm IIi the!<p/,1(; Mlwvs!; el ind~enl rrj;;rr~~r f:= oflili3ted,'auli<ipmg!n!ematiecml C,~p;)1" ;;.-),n,:pi,,1'] ~;'j~ ~ j i, );(::,.::i' r _.;j i.~;:.:~. ~,.;...:2 j({;v. i l11 'i~\i1ts {jei'~v8"~j.

7 ASeD I1ArmdJs~ged ~(JIO{JW/JR(JI RevislolBSrapporK FollrJrälsoa"beKe Januari 201 l sonalkostnaden fisr m lokal samolj'djrningsftmktåon sem fldlkhä!solp1anerare på halvtid, dock högst kronor per Ar (med ärlig uppskrivning). Avtalen löpte ut 3 U december 2010 men åll' fbrlängda nu 30 juni :t Syfte Syftet med granslmmgen är att bedöoom 000 den valdla fommen (awal IlIllOO komp munema) förr folkhälsoubetet är ändamilsenlig och effektiv. et et Granskningen ska som utgångspunkt översiktligt beskriva folkhälsoarbetets nuvarande fonn i landstinget och de aktuella avtalens funktion i detta avseende. Är arbetsfonnen med lokala avtal med enskilda kommuner (t.ex. sett i Rirhlllande till kommunernas varierande storlek och Rirutsättningar) en ändamalsenlig och effektiv metod att uppna saväl de nationella mllen som landstingets mll mr folkhälsoarbetet? Är aktuella avtals innehlll och konstruktion ändamllsenliga i Rirhlllande till avsikten med avtalen? Har parterna genom avtalen lyckats lstadkomma en Rirdjupad samverkan och en faktiskt bättre samordning av folkhälsoinsatsema? Övriga fragestäilningar som är relevanta mr att uppna granskningens syfte. 40 Avgränsning Granskningen omfattar landstingets styrning av folkhälsoarbetet och är inte en utvärdering av kommunernas arbete inom folkhilsoomradet. Granslmingen beo smver översiktligt insatser i ett antal kommuner i linet och samverkan runt de ingångna rolkhälsoavtalen. 50 Ansvarig~ nlnmd~r Ansvarig nämli'ild mlf fonkhällsom'betet är Ummdlstingsstyrensell1l. Vi Mr gll'msbt och a.il1lruysemt d.en d.okw1!1lentalltlloll1\ som I6lrhlllits /mr att gell1lomuyg sa och bedöma befuituåga stymjld.e och 1l1l0me1l"lllfliId.e d.olkw1l1leli'ilt mom gjl'ajli\sk-

8 ABClD ilfilntdseöobged JJkoDtlJflOOfB ReIJ;sionsmppol'l Folld,lJlsoarbele Jatloori 201 J!llfurngsoRnll'ädlet llirntervjllllerr lhl2ll!' genom mm i åtta lkonnmmer (Borlänge, Fahn~ JH[c o demora, Leksand, Ludvika, Mora, Ona och Älvdalen) mr att få möjlighet att gå på djupet inom gmnsklllingsomddet och mil" att fl bildell' av organisationernas kultur och inre karaktär. Intervjuer har genomtbrts med företrädare för den politiska ledningen och tjänstemannaledningen, mr granskningsonridet, inom såväl landstinget som i uro vauskomm.unema, fowtäusosamordnare och personal uetorn linjeorganisation samt övriga nyckelpersoner. Det slutliga wvalet av vilka som intervjuats har skett i sa.tnräd med uppdragsgivaren. Utöver vad som anges i syftet belyser även granslmingen övergripande det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom landstingets egna verksamheter. Rapporten är sakgranskad av landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör och representanter fran de intervjuade kommunerna. 7. Oberoende och integritet Vi har i enlighet med KPMG's interna regelverk samt enligt Skyrevs rekommendation prövat värt oberoende. Vi har inte funnit några smana omständigheter som tyder på att värt oberoende och integritet kan ifrågasättas. 8. Projektorganisation Uppdraget bar letts av Magnus Larsson, certifierad kommunal yrkesrevisor och avdelningschef RSr KPMG's offentliga avdelning. I uppdragsteamet bar RSljande personer deltagit; ÖJjan Garpenholt, konsult och Camilla Karlsson, certlfierad kommunal yrkesrevisor. 90 Folkhälsa FoikhiUsa är ett uttryck mr befoiknikilgcms hldsotiuustln«ll oc~ mr hims:yk1l till sbll mva som fiirdelning av hälsakll. En god folkhälsa innebär inte bara att fobkhälsan bör van. SORn bm som möjungtp llllam oebl att «llelffi skall vm, sl jämdilct föll'dlenadl som möjnigt. Vad! oom lj)lvelim l'nwlsouweckfiilltlgelffi!b.os el\1l RlITldivid eucll' n em same frewlue kaiiuas lbesqänrmingsfakalolll'ell'. lfiprr 1 Iffiedlm ger en. besmwilmg om follkjrnäuo sans lhestämmulfigsfmctorer. 62()11 I<PMG Al'), <l SwtdlSI>!:f,~ted li_billly rof"kifoy ond!i membcf ~irm of L), t-?:or.~,:..' r:y, 1'::~'-:: (-~, ~<!':y:,s:-~ :'"~;:~ r:',::;';'-.~:" '~: n::: ::'!:~!~::~~':!J ":.if~--:: r~p~.:1q, fr:.t:r:1::~:3 ~:; ::_~ :-:-::: :,'. liva t>~mg if~efil-t!uöjlru~~. ~i S~:;1i=s ef-,~t!l. PJd 1i'~1'M.s fl!$t-j:je:j.

9 AB en uoulsdioaget JlhJitllO'VBt8 Revisionsrapport FollclJäisoaYlH!re JIlJRi4llJyj loj i Figur 1. Hälsans bestimningsfaktorer Som framgår av bilden kan folkhälsa inte ses isolerat Bilden utgar från synsättet att det finns sldant som individen inte kan plverka t.ex. lider och kön, förutsättningar som helt eller delvis kan plverkas av den enskilde samt faktorer som beror på samhällets forutsättningar och prioriteringar. Folkhälsa handlar om allt från arv och miljö, individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsa handlar i grunden om rättvisa och hälsa är en mänsklig rättighet. Det gör att folkhälsa är en samhällelig angelägenhet med ansvar pi både nationell och lokal nivå (kommuner och landsting/regioner). 100 Nationell styrning av folkhälsoarbete Hälso- och sjukvärdslagen (1983) beskriver att det förebyggande hälsoarbetet är en integrerad del i hälsoe och sjukvlrdshuwdmäjmens uppdrag. lefter ett omfattande MtredlMrregsubete besb.llftade riksmger'll k 2003 ~m etlt öveli c gripmde natiollleua forllchällsomfjl: Att skapa ~UeUga mruuättnmgmr mr en god 1hlälIsa pi Ulka "iirlllkor mr heda lbefobmgell1l. Utnllmlm dea övell'glriipande mlliea fomn1jllemdles U 1 Olelmll 1. Delabnghet och Rl1lflyttiJlde R samlhläddea 2. Ekollilomnslka ocllil sooiada AS, e Sv.~1$!l ftmilelllial1ifily conn;p!lnv and 8 memllm IirmoH!te &{PMG Ilelwoilt of ~nms; r<tm,; Ilfftfial,,(j v.ith KPMG InlemaUonul C~~m ei""f~ {'l{.p(im3 U~1em~ti ~:t::q~i-. ;:: (~>:, 1:0:: ':... ~I~I,,t!t o~h!.~ e"r.:-1f':;;::'

10 AJBCD !L(JJou4DSllUooget flhoh(jjlroollj Revisionsrapport FolkJUilsoarbete Januari JOJ I 3. Bam och ungas uppväxtviuikor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. SexanaHtet ooh ferprodunktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotik~ dopning och spel För ytterligare beskrivning av delomrldena hänvisas till Statens folkhälsoinstituts hemsida (www.fhi.se).lriksdagens beslut Ar 2008 som baserades på propositionen" en förnyad folkhälsopolitik" mrtydligades folkhälsouppdraget och fokuserade pi insatser till unga med t.ex. mräldrastöd och förebyggande insatser for äldre (prop :110). Den enskildes ansvar mr sin egen hälsoutveckling lyftes även fram i propositionen. Ett prioriterat arbete inom det förebyggande området är arbete mr att motverka bruket av narkotika och minska alkoholkonsumtion. För detta har länsstyrelserna ett samordningsansvar. Det är Statens folkhälsoinstitut som har uppdraget att fislja upp det nationella folkhälsomalet och dess maiomraden. Eftersom folkhälsa är mångfasetterat, finns det även andra nationella utredningar och riktlinjer som handlar om insatser som plverkar folkhälsan men inte per automatik ges etiketten folkhälsoinsatser. Detta gäller t.ex. omraden som psykisk ohälsa, sjukskrivning och rehabilitering samt miljöfrlgor och arbetet for en hållbar utveckling. Även Socialstyrelsens nationella riktlinjer innehaller beskrivningar och rekommendationer om tbrebyggande insatser som i stor grad plverkar de stora folksjukdomarna sasom t.ex. bjärt- och kärlsjuklighet, cancer, rörelseorganens sjukdomar samt depressioner. 110 L:aodstingets $tyrning av mrbyggand.e häjlsoarbete Lmdstingea Dalarna ha!!' nllllgen lhmdllnllllgsjp)rm mr foilk:blllsoarlblete och inget el!1lsllciua styrdoirument för folkhällsoollll1l!1'mflt Däremot llw' ldlen mtalpa llandlstillllgspllamm mr 20U ll-2014p 91Btt lhihajrilllllmare DsJmna 99, flu \lb~at f OM pi ftirelblyggal!1l(\\e lltläusoarbete. Dell1l vedcsamllletsid6 80m presenrem i jphmmn är "Ett hälsofrämjande l(mdstingftjr ett hållbart Dalarna". 201 i KPM<'; AB. il S~""Dti!3h lifi.:1t:);j fjabm~y e~l'ffpjj)v ~ntl a ~ ~nlbef Ulmi (~i [ile I, -: -t.l ~; i-~: :'~','., ':'i;: i.' ~ li".j '::;::'''~:'~- '!,.,-, = :l'_'} ~,',;1;,:;;::, fjf..~!/::~~i~ ::.ItL ;~:p~i.~e- \'l'i~, 'jjuut';;.-,} <:C:"(:' ~;. dh"" i~liil:)l't!l~...,... ""I:... Gi,..,~,,1~~......I... "'... tot 11>14 -:~t.,~~.,..~.."...,"~, 7

11 ASen UIi8ds!oli8letl Jl)m tj10'0ujl Revisionsrapport Follchlilsoarbete.Januari JOII I det avsnitt D planen som beskriver inriktning och uppdrag for hälso- och sjuk~ vården sägs att "ett hälsofrämjande och sjukdomsiörebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården n all vard, rehabilitering och behandling". Ilandstingsplanen finns även ett avsnitt om folkhälsa som beskriver toljande uppdrag: Utveckla hälsofrämjmde som strategi mr bådle härsa och hillbar utveck- Främja och utveckla livsstilsarbete och fisrebygga sjukdomar. Cil Prioritera och mäta befolkningens hälsoutveckting. Samarbeta med länsstyrelse, kommuner, ideella organisationer och tore- Dingar. e Stödja befolkningen i att ta ansvar för sin egen hälsoutveckling. Främja fysisk aktivitet och goda matvanor. ID Uppmärksamma riskbeteenden. Kulturens betydelse inom folkhälsaarbete. För övrigt beskrivs att landstingets tbrebyggande arbete skall vara en integrerad del av det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården och att detta är förvaltningarnas ansvar. Även i tidigare landstingsplan for Ar fanns det tydliga mäl med bäring pä folkhälsofrlgor och det förbyggande arbete. I strategiska omrlden lyfts mllet om mer hälsofrämjande sjukvlrd fram och om fysisk aktivitet pi recept (FAR). I ett motionssvar frln Ar 2006 beskrivs att en handlingsplan mr en mer hälsofrämjande sjukvard skulle tas fram och det skulle tas fram Colkhälsomll mr Dalarna i samverkan med länsstyrelsen i Dalarna och Region Dalarna. Plan for verkställighet av uppdrag enligt landstingsplanen saknas, varken handlingsplan mr hälsofrämjande sjukvlrd eller folkhälsomäl för Dalarna är presenterade fram till dags datum. Det pägar dock ett arbete vid hälso- och sjukvlrdsenheten med att ta fram ett underlag för hur det hälsofrämjande arbetet skall utfoddas och samordnas inom landstingets verksamheter. Vi har inte tagit del av det arbetet. Utglngspunkten är hälsofrämjande arbete i ett hlllbarhetsperspektiv. Arbetet beräknas att kunna presenteras under varen 201 i. Det finns i laumdsunget änget polrtiskft t!)j['gsm /!br (olldlälsofiigof. Folkhälsofrägorila ses som fllm integrerad eller av lhlälso- och sjukvåirdarbetflt Ansvarig Xllllxlrmd mil' folkhwsomgoli' in" nmdlstmptyrelsflll1l. Under fullimäktige sä lir ImWso- o h sjtnlkvlnlls\lltskottet ail'ilsvmg föll folklrnällsomgor. Admimstratnva är det häfiso~ och sjmjlkvkdsellillhletelm som h2lj' tm ljllppgift aaa SMll~ oli"dll'l.a U8\l'lIdsailrllgets mrebyggmdle ill'l.satsell' och. samarbet2 litiiled Rtmflt8 koiltllliltlllu.meli unom foulrnäusoomrmet Våål häuso- och sju!.kvltrdlsavdleulmill1gelm JfiIl1llffiS dea elm follk:~ 2011I<PMG AB. il SWildlslJ Ilrnltc~ ilnblllly rorrpanv alld e II118II1ber ftrm of Ihe &-<P~1~ ~gtw6w. of Bnd1i'pe1'i1j::n~ 0'11amb:): f!fnt$ nrwi!~ed \~Jj~h KPMG tnterrt9cona' C'J':!>3ia t~,;=" t't{p~.~:"'~!,-,, -';,1 ~:;::'. l Y',:- ( :.k ";,~;on ",:.J! ri;-;h~ -, ~ ~:::..~," ':,l 8

12 ABCD L6808rSsoBDlJl1et /f)rdrd'6dlb RevisiOlBsrapporl lfollchälsoaltbete Jan"ari 201 J hälsostrateg. Det finns vid Hälso- och sjukvårdsenheten även en utredare med uppgift att ta fram och sammanställa data om länsinnevånamas hälsotillstånd. Under år 2010 har arbetet tbrstärkts med en medarbetare f(;r at~ utveckla folkbålsoarbetet. I samband med den omorganisation som pägar i landstingets centrala funktioner föreslås att det vid Hälso- och sjukvårdsenheten inrättas en avdelning RSr Hälsofrämjande arbete. Uppgifterna för avdelningen föresläs vara rådgivande am RandstingsUedlrungcll'll, am hälso- och sjukvården samt tm övriga funktioner inom landstingets nya lednill1gskontoll'/centralförvaltmll1g inom det hälsofrämjande omrldet. Avdelningen RSresläs även vara ett forum mr utbyte av erfarenheter om hälsofrämjande arbete, kunna driva utvecklingsarbete i ordinarie verksamhet och i projektform samt medverka i kunskapsstyrnings- och utvecklingsarbete. Ilandstingsplanen nämns att modellen Sju landmärken skall vara en metod mr att utveckla bide det interna folkhälsoarbetet inom landstingets förvaltningar och i samverkan med bland annat kommuner. Modellen "Sju landmärken mr hälsa och hlllbarhet" utgår från mljande områden: 1. Mer kroppsrörelse i vardagen 2. Mer frukt och grönt i kosten 3. Plats mr mräldraskapet 4. Plats mr mänskliga möten S. Balansera stressen 6. Närheten till naturen 7. Närhet till kulturen I kriterierna ftir Hälsoval beskrivs att primärvårdsenheterna skall ha ett hälsofrämjande ftirhallningsätt som innebär att stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar mr sin hälsa och mrbättra den. Exempel pi hälso- och ftirebyggande insatser som nämns i kriterierna är: Hälsoundersökningar och. hälsosamtal vid livsstilsrelaterade besvär inklusive hälsosamtal hos äldre i samverkan med kommunen Tobaksavvänjning, individuellt och/eller i grupp Samtal om och tbrskrivning av fysisk aktivitet pi recept (FAR) " Samtal om risk bruk av alkohol och droger HäRoovallsmll1etema skann tecm överensk((j)mmmedsei\' ((j)m siillilllvell'lkm moo respektive kommun. JEruigt beskrivnillllgen av 1l!ppRiljnill'ilg mr Ar 2m D il!ilgirr hälsolfiltmmjmde arbete sojm ellll IlIppfbljll1lDll1lgspammetel1'. Det tas Ii'egeUbruul1l1dlet fmm mplpoll1ell' om lhläusotiursthdet bramd mvmam8 i Dalarna som braurnd arnll1lat hämw data liiråjm de Ufumsvnsa forlklrnörsollllll'ildell'sölkll'ilull1lgmr sem lhlu gel!ilcmffim vm tredje år. l 2G11 KPMG AG. Il Swedish limiled fiabihiji company and e member fll\1il of the!(j>m(';!1~;wq.m cllndepentl.,nl memhcr filltl$ omlfele~ >\ilh Kf'1II<.'1 'ntemall~rn' I)(lO,'~13' ~k::' te,~p~w7: rl~jj'i,\1 :i,l:tn:.f' ~, J '~~'.;,::~, c'~':i'~\. ;~;ll ri:,li~) D: :~J'.',"',j

13 AB CD luijoddf!stffobge~ If)(ffU(ffO'U81B Revisioflsrapporl Foild,illsoap'bele Januari loj I Kommentarer Landstinget har genom landstingspianen. lyft fram folkhälsa som ett prioriterat omdde. Uppdrag och ambitionsnivå är hög enligt planen. Hälso- och sjukvära dens roll i det ffirbyggande arbetet har lyfts fram och dl som en integrerad del i det vardagliga arbetet. Dea stämnmeli vill överens med nationell och internationelll inriktning. Däremot konstaterar vi att samordningen inom orruidet är liten. Vi är tveksamma om den lågt dimensionerade samordningen centralt inom landstinget kan uppnå det som beskrivs i landstingsplanen. Till viss del har samordningsfunktionen RSrstärkts under Det finns också en planering för att RSrstärka resurserna under Ar Vi kan ocksä konstatera att det inte finns nägon samlad strategi mr landstingets folkhälsoarbete, varken Rir det interna arbetet eller mr samverkan med kommunerna, se nedan avsnitt 10. Den ovan beskrivna handlingsplanen Rir en mer hllsoftiimjande hälso- och sjukvärd som beskrevs Ar 2006 är inte framtagen. Vi kan inte uttala oss om den kommande planen mr hllsofrlmjande arbete innehäller vad vi anser som nödvändigt i en strategi-ihandlingsplan, eftersom vi inte tagit del av arbetsmaterialet. Att utgå frän modellen ~u landmiirken bedömer vi vara ett värdefullt underlag mr att utveckla och motivera det mrebyggande arbetet, siväl inom landstinget som i samverkan med länets kommuner. Vi anser också att modellen ~u landmiirken tydligt mute kopplas till det nationella ColkhälsomMet: en god hälsa pi lika villkor mr hela befolkningen, sä att alla dimensioner av folkhälsan belyses. För att förtydliga och bryta ner folkhllsouppdragen i landstingsplanen bör ett handlmgsprogram mr folkhälsa och förebyggande insatser tas fram. Ett handlingsprogram som beslaiver aktiviteter, utser ansvariga och beskriver hur uppffiljning av uppdragen skall ske. Att ta fram ett sidant handlingsprogram anser vi inte vara en komplicerad process utan handlar om att kartlägga vad som redan görs inom landstinget och pi det sättet ocksi identifiera det som inte görs. Vi bedömer detta som nödvändigt!bli' att kunna genomföra de uppdrag som lands o tingspuanen ger. Kriterierna föjl" lllälsovalsexilietema avseelllde tbrelbyggmde oclffi IffiMlooftämjanulle arbete Mr det Jrnll'iJl1lS besmvet skaun flll'llgll il 1lllPlPfijUjnDll'Ilgerm 20~ i iwmg AB, 2l $\III)OiSll ijr.~ted liabililv co.ny ami iii UIIt!iIllIier ~fm el ilie C-PMG'1 (('}h\,'{ijf: (If fn.a.. ~~ ~ndt>r.' mi2;cfu;~f fifrre offi!loted V.~Ul «PMG e,'\t~t!(i.r.j3! {' {){t:'.,~.;~r~~' :.: '~~: :,:-:,.\.:::!, 1;'i/ r,";:!u: <:i'):" ~... ' ~.:('.L : (;!~h>". ::.J' ;';(!",it- '(~.: 2"j"V'1:-,j.

14 ABCD !I.(iJIi8t!f6dUeoget IlkBKIlIIi'18te Revisionsrapport lfolklaiilsoarbete Januari 2m l n20 Awtt~1 IITmecdl k(qhi'jlmjmllulrmepr'iidjl~ Som beskrivs i bakgrunden si har Landstinget Dalarna sedan år 2003 tecknat avtal med Dalarnas kommuner för att stödja det lokala folkhälsoarbetet med en samordningsfunktion. AUa kommuner R Dalarna har avtar med landstinget Dalama. Det är Rsr närvarande en kommun som inte nyttjar den ekonomiska delen i avtalet (Avesta). Det senaste avtalet gick ut 31 december 2010 men har förlängts fram tm 30 jumi 201 U. Avtalen har som syfte att beskriva och reglera en, mellan landstinget och respeko tive kommun, samordnad funktion Rsr folkhälsoarbete. I avtalet tar kommunerna pi sig att bland annat ansvara Rsr en lokal samordningsfunktion delta i länsövergripande nätverk för folkhälsa fl upprätta en Artig rapport om arbetet Landstinget ltar sig å sin sida att ersätta kommunen med max kronor ärligen för samordningsfunktionen samordna ett länsövergripande nätverk för folkhälsa ge nätverket metodstöd i Colkhälsoarbete et ansvara för folkhälsorapportering följa upp avtalet I avtalet beskrivs också att det är den lokala samverkansberedningen som är det politiska forum där sail1l'åd mellan kommunen och landstinget skall äga rum inom Colkhälsoomrädet. Kommentarer Vi bedömer att de avtal som tecknats med länets kommuner och landstinget Dalarna har ökat förutsättningarna föl!' ett Indamälsenligt Colkhälsoarbete i Dalarna. FnunRSraUt har de mmdre konmmrw'rema ltitt ein ökad möjlipet att JPlrDorDtem folkbäisoftågor. Vi kan konstatera att de kommuner som vi besökt, arbetar pi olika sätt med! folkhl1llsofdgor. lexem~ervis har lfalhll kqlmnlw1l folkhiusa sonn ett av silln8l styrmdle progmmomdde11l ~r fi'amtida tntveckufumg och nägm kommwei" blar ilrntegremt fqldlldhll1llscl>l1irägor moo blmlblllr'll1letsruttv~kl1nil\g. Vn mser altt är vilk o angt att kommumema själlva 1fi.Jr 4JllfgMnsem f4jllllkhäus4jlubetret eftell' sillda egnna Jföruto sättx1lnll'l.gar. Då1trem4Jlt samar mmga kommumer errn mottsjgare alv dleft mlbjete som lbeoovs ute i Ikommumema. De~ fims rutpjplgrilltreli' om att!komnmlrutllflemas rapporter ili1ae bifogas i dellfl huga smnmamstärullflill'l.g som hmdlstnnget gell1lomfbr av hm 2011!{PM~ M. Il Sv<-eoISIJ hmit.ll till\!ilily OOfi'\l)anv ond a membet firn; of IM Eft'MG nf~k-;l;!:l-!: () fntlep,;nd;;r,~ Gi-,Jft:O~r (Im,:, Bif!I!:![~\Wh ~,PMt.;.in!em.:.,tit>n3~ (:00;1~,of." ;,1'.",:- r-,:./:-.;;;;..;'!('::" ;'. -.11:":',; "\1':,. :':;:'.", :",:; '. d~n~,. tji ii;ai"ih:. r0s'~i1}~;'c;

15 AB ed Jl.t8BBfisdDoaged f!}ojhfljf!d8td Revisionsrapport Folkhli!soarbele Januari JOI J hä!soarbetet boorivs n DäJrnets Ikommu.mell'. Då Ikommumema arbetar efter sma egna förutsättningar, där alltför ofta folkhäisofrågor blir en diskussion om resurser, är det vår bestämda uppfattning att landstinget även n lfortsätmingen bör ha diet same lade ansvaret mr länets folkhälsofragor. Nuvarande organisation med en halvtidstjänst hos kommooema upplevs som sårbar, da endast en person ansvarar mr olika hälsofrämjande arrangemang. Ett fleml komnumcl!' hajr R;rslagia att samm verkan mellan kommuner skulle kunna utvecklas ytterligare med mandat att verm ka över kommungränserna. Att mäta effekter av folkhälsoinsatser, i detta fall folkhälsoavtalen, är komplicerat dl effekter av insatser oftast enbart kan avläsas pllmg sikt. Ett exempel är rökning. Det tobaksrelaterade sjukdomspanorama som vi ser idag (ökning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ökning av lungcancer) är resultat av tobaksbruket för är sedan. Den minskning som skett de senaste Aren i tobaksbruk har ännu inte skapat avtryck i hälsoutvecklingen. Om man exempelvis lyckas öka den fysiska aktiviteten, minskar t.ex. benskörhet och hjärt- och kärlsjuklighet i framtiden. Därför kan inte endast de direkta hälsoeffekterna mätas utan folkhälsoarbetet miste vara kunskapsbaserat och uthllligt. I avtalet nämns att kommunerna som tecknar avtal, skall delta i det länsövergripande nätverket för folkhälsa och att landstinget ansvarar for samordning av nätverket. Landstinget skall vidare ge metodstöd till nätverket. Det framkommer en bild att nätverket inte har utvecklats pi ett ändamälsenligt sätt. Det har huwdsakligen utvecklats som ett nätverk mellan kommunernas folkhälsoplanerare och inte som ett nätverk mellan landstinget och kommunerna. Mycket diskussioner har ltgätt till att diskutera nätverkets organisation. Landstingets roll i nätverket beskrivs av fler intervjuade bestl mestadels av infonnationsrsnnedling. VAr bedömning är att nätverket bör kunna utvecklas till ett fungerande nätverk med enkla medel. I avtalet nämns att landstinget skall ge metodstöd och ansvara för folkhälsorapportering. Resurserna mr samordilingen av nätverket är ytterst begränsade frln landstingets sida. Samordningen av nätverket bör vara en prioriterad uppgift och central i landstingens samverkan med kommunerna mom folkhälsoomddet. Landstinget tar fram gedigna underlag mr folkhälsorapportering. Flera av de kommuner vi besökt, anser att dct är svart att anpusa dessa data am Bokala U!Xi\ dlerlag RSr beskrivrung av foukhällsoläget n respektive komtjmulllll. Det borde vara en av Illätverkets viktigaste t!jippgiftell" att mrumlrrums ta fram relevmw, sitt att besmva hi~solägea lokaut t!ji~nftirm hällsaurns besmmllrnnngsfallctoll"cli och! mu'aun. Vi mser att Uallldlstmgea skyrrncllsal!lola umdejl' delrll l1bliiännguuing stolm skett av avtallelll~ bör TIlllitiera ett processim'fiktat amete för att n samverlkan. t!jitlftole'll1itla ifirslll'lmaicjja samverrkansövercll1$ktolmmerserr/avaal med nimefts kcmmt!jllll\er cm llokaua foidkhällsoarlbe- te. Ett mlr n delll processelrll skllnue kulm& V8lra att lkollmllllt!jlll1em& och Uandstmget amsamlllirnoos fomludem eli'l. gemell1sam folllklhläusopllmllhlandlhlllgspdm ror folllkhäli- ) 20j j I\I'MG AB, Il Swed,Sh fir,~ted Ii\1lllMy (~MV.md (I rr.ember firm 01 ih~ ;-::::LV;1 nc\'.':;:h'k (If lntjep.et.1cn~ ri~";:;i--:':j:;... fi~r,'2, Ii"ljf!jf,l~~j wt~i ~f:(.~m~ in~~rn(l.ticm!l CQ'::'':-:'i':'",;',':;![ '\ :~t' :,(~' :.,:: :,-,....',~. '. (::', -!' ;_~;',~i.' ;..,;:: I:; l:;'. li dj' å~.ig:z ~:i 1.:'';:0

16 ASen lladb,ss88l6gel J/)alamfB Revisionsrapport Folkhlllsoorbele JaIBUlJJri201J soarbete. llämpdiga utgångspunkter fisr en sådan process är modellen Sju landmärken och det nationerna folkhälsomälet Om inte detta km uppnås fram tm 30 j1.llflli 201 n anser vi att nuvarande avtal bör RSrlängas till dess att en sådan gemensam handlingsplan tagits fram. I avsnntt 12J nooam ges ell'!l kontfa~d l\)esklrhrnuli1g av organnsation, sam.~ verkan och innehlll i ltta av DaBamas kommuner Borlänge kommun Folkhälsoarbetet i Borlänge kommun är organiserat vid enheten mr hållbar samhällsbyggnad som ingår i kommunstyrelsens centrala mrvaltning. Vid enheten finns en folkhälsoplanerare som ansvar RSr samordningen av kommunens folkhälsarbete (heltid). Det finns en lokal folkhälsoplan som antogs är 2008 RSr att gälla mellan åren 2009 till Folkhälsaplanen uppges vara en viktig del i Borlänges arbete för att uppfylla visionen om ''Möjligheternas Borlänge" och beskrivs vara en del i Borlänges arbete mr en hållbar utveckling. Utgångspunkterna mr folkhälsoplanen är det nationella folkhälsomllet, samverkansavtalet med landstinget och den ovan nämnda visionen om Möjligheternas Borlänge. Även kommunens övriga mål och planer har vägts in, sisom översiktsplan, järnställdhetspolicy, bamkonvention och miljöprogram. Utifrån det nationella folkhälsomålet har Borlänge kommun prioriterat fyra omdden: Invånarna skall känna en ökad delaktighet och ökat inflytande e Invånarnas livsstil ska innefatta goda matvanor som tar hänsyn till hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling Invånarna ska minska sin användning av tobak och alkohol och samhället ska vara fritt från narkotika. invanamas livsstil skall innehana ökad fysik aktivitet. Folkhälsoplanen är riktad till helm befollmingen me!!ll barn, oogdomar och UlItsaUa grupper skall vara prioriterade de njhmaste Aren. TnRn varje mål har ett mml nrndnkatorerr tagits fram. A vsikttcn irr att Idlessa nrndlikaftore\!' skall föujals u,n~~ unngell'!l n förnllmmgamoo IOllf«llnrnme foollcsbjlmi!lul'\bjete. Det har genomförts till viss «Ilel melm Rnte funna u,nt k 2m li slk:aru elttl smnuad UlI1tvirr«lleriJmg av fonkhälsopllalmejlll j ~MG AS. id SwedisllUmlle" liilllihly CIDII\llilIlY IIn~ II!Il!II!lber lillll of Ula IWMG nellljolll ollrulepeodent anemller finns alfilimied with Kl"MG UnlemaU01IaI CCO/l'o;,,' ~Ivc:("t\f't-A~ rn1~m'1hc[l2\'} n S'::,1:,3,:;nti~ /. t\!' ngtlt.s re~:?-i1!&().

17 ABCD!UJ1JUdJ!dooogeu RevAsiollsrapport FolklBalsoarbeie Januarö 201 I Samverkan med landstinget sker politiskt n delll lokala samverkms'beredmnll1j.gell1j.. FolkhälsopJaneraren deltar i samverkansberedningens möten och n det länsövergripande nätverket för follkhälsa. Enheten torr hållbar utveckling beskriver att foikhälsoftigoma har Btt en ökad betydelse i kommunen, framftiraiia då dessa integreras med övrigt arbete. Same verkan med primärvärdsnivan beskrivs som gott, framrsrallt inom området fyslisk alrtivntet, men diet påftalas ocksl att det km utvecklas vidare Falu kommun Folkhälsoarbetet i Falu kommun är del av Falu kommuns styrande strategi "Falun Framåt - en hållbar utveckling". Folkhälsoprogrammet tillsammans med det lokala miljöprogrammet och det lokala tillväxtprogrammet utgör grunden for strategin. Programmen och de programansvariga arbetar på uppdrag av Kommunstyrelsen. I mars 2006 antog Falu kommun lokala folkhälsomål. Utgångspunkten var det nationella folkhälsomålet. De lokala folkhälsomllen har den nationella strukturen med elva målområden, och innefattar totalt 75 lokala folkhäisomäl. I mars 2007 antog kommunfullmäktige det lokala folkhäisoprogrammet (RSrlängt ti112011). Syftet med programmet är att ge en vägledning till hur Falu kommun bör arbeta RSr att nå en god blusa pi lika villkor mr alla invlnare i kommunen, genom de av kommunen Ar 2006 antagna folkhäisomålen. De övergripande strategierna som nämns i folkhll1soprogrammet är att: Skapa forutsättningar och motivation RSr bättre hälsa hos medborgare i Falu kommun Minska bälsoskillnadema Stimulera till RSrdjupad Tjäna som väg~edning i det långsiktiga arbetet med att RSrbättra folkhälsan I samband med att folkhäisoprogrammet presenterades togs det fram en beskrivg ning av folkhilsoiäget i kommunen och dea genommroes m nmfell1ltenillllg om "tald som gjordes i de ohika förvaltningarna som hade koppling till de lokala folkhälo somårejll. Vanje lir ~as det Jfirmh ell1l lftgärdlspnaujll mr FaRIlll limmmoo mttiitn fohklhtmsopiroo gramiffi'mi'a. Aftgäit'dlspYamen stanr ses oom e!l'illhmdluullllgsjplum, med 1U\jpljpldmg som jplrrio<> rritclftallf imatser mom respellctuvc oli'lrllll'me mlf Ikomll'il'ilm'ildle lir.! lagii'&jplnaumcll1l ges också excmpeh lp1 koll1ffimul!lljeil1s övriga arrfujefte oom ll'cllatcmli' tiun U<PMGA~. a S\'o-edishllmited bbbllilycoliljlafty ood a memberfilmofntll~ ~(PMG d ftn1~-enlj~nt aff"~~'\~ed v,!!h V-PMG 'li~~nt..:afhm31 e0r.d"):~ "':~:,~. ir~1. '.t:::'l',~n: I n~',;;",,_-,".1" ::,fj.;"j ~J:..;..,.L G,-,,-; ~~~ '.,',,~~ ii) ~;)'1~::" 'i'::::".: r:; :.:;-:1

18 ABCD lueoot#st8ooget fi)",ul/bfiii/i", Revisionsrapport Folkbiilsoarbete Jo,DBIlOrl20 II grammet. Processerna att genomföra åtgärderna skall följa kommunens veb'k~ samhetsplan~ och budgetprocess. UpptOljning av målen sker genom den årliga rapporten»wutvecklingen i Falun'p. I rapporten ett antal mäl från de tre programmen (miljö~ tillväxt och folkhälsa). Inom Colkhälsoomddet brukar '-8 mål RSljas upp. Vissa av målen är samma andra bytts år fi'äiu if. Det flums önskemål om ett utökat samarbete med landstinget för att kunna fä bättre Rok!d beskrivning av Illälsoläget. Hela folkhälsopooa grammet kommer att följas upp umder 2011 inrsr den planerade revideringen av programmet Ar Ar 2007 bildades folkhälsorådet i Falu kommun. Folkhälsorådet bestar av politiker från kommunen och landstinget Dalarna och är ett av de politiska samverkansorganen för folkhälsofragor mellan kommun och landsting. Den finns även I Falu kommen en samverkansberedning mellan kommunen och landstinget dalarna Ludvika kommud Folkhälsoarbetet i Ludvika kommun är organiserat vid Miljö- och byggnadskontoret under miljö- och byggnadsnämnden. Bn Colkhälsosamordnare är anställd på heltid mr att samordna folkhälsoarbetet. Som styrdokument RSr Colkhälsoarbetet i kommunen finns ett Hälsopolitiskt program RSr antaget av Kommunfullmäktige Ar Den övergripande målsättningen med programmet är ''Hög livskvalitet i Ludvika kommun - skapa RSrutsättningar RSr en god hälsa och livskvalitet på lika villkor RSr Ludvikas befolkning". De utvecklingsområden som lyfts fram i programmet är: 8 SkadetOrebyggande arbete Brott och trygghet e Utbildning Ekonomi fl Levandsvanor Socialt kapital Trygga och goda 'dil\ppväxtvidlikoll' 1m v8l!lje 1llltvookllingsolinlilde firurns det exemped!ill arbete som u"oonvs eller \bör utveclk:das. Arligelffi tals Id!e~ l1iram elffi velibamfnewpd8liffi for!fodkltnärs8lil'beleft i komm'dll c nelm. SOOan Ar 2005 bar lurllliga kolffimiulllffiada vällflfurdsboksn\llla tagnas fram. VäU~rdsa boksh.nt omfattajr en beskriwnng av olitilit'merna fnällsa, liltbiddhmilffig, ekonomn, leva ll1a\~svmnoll' oclhl oocnaut l KPMG AB, Il SWediSh fimlted ltaljllily COmpaflY an!! a mambsr mm 01 the I\PMG neiwllffi Ilf Independent ~l1\'ller ftftfis Ilffillaloo...tlll ~MG ift~mau~naj Ccopem, Fiy:;; CMPilAG r\ltujj~u:~ I1~n,:':1 S'~;i'~~ (,Irm~!, jjjj 5\~ht~ [r~ ':Si" :::l

19 ADen U06tUse108geB 1lhaU~/i'DB(d Rellisionsmpport FolkJdllsoarbete JtmB4f1rl20J I Samverkan med landstinget sker n den lokala samverkansberedningen, dir infonnation fran fulkhälsosamordnarejllär en stäende punkt pi dagordningen Bedemon kommun Folkbllsoarbetet i Hedemora kommun Ur en del av kommunens välfl1rdsamete. FolkhllsofrAgor är organiserat under kommunstyrelsen med en folkhälsoplanerare (SO %). Dea fums ooksa en persen pi lilau'vtid som enbart arbetar med malomride i l i det nationella ColkhälsomAlet (Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel). Det finns i kommunen en lokal folkhäisoplan med benämningen "Främja" som revideras hligen och som beslaiver de malomrlden som skall fokuseras pi under kommande Ar. Planen utgår fran det nationella folkhllsomllet och dess 11 mllomdden samt modellen Sju landmärken för hälsa och hållbarhet. Den lokala folkhälsoplanen har tre övergripande mllomrlden: Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxt Hälsosamma levnadsvanor Lokal samverkan mellan landsting och kommun sker i den lokala samverkansberedningen i Hedemora kommun, benlmnd Vllflrdsforum. Till VlIflirdsforum är knutet tre ''bord'', bambordet, ungdoms bordet och IIdre bordet. Borden Ur benämningen pi samverkansforum dir aktörer inom respektive omrlde frln landstinget, kommunen, ideella organisationer och lokala myndigheter möts. Vmje bord skall upprätta en verksamhetsplan och resultatet av samverkan skall rapporteras till Vllfllrdsforum. Under tv! veckor hösten Ar 2010 arrangerades HedemoN HeN och BIiUet dir malet var att inspirera till en hlllbar livsstil för kropp och själ i samklang med miljön genom föreläsningar, information och aktiviteter. Arrangemanget skall utvärderas och!br att besluta om denna satsning skall upprepas Mora kommun mlcb Orsa bmmllun lfolkhllsoarbetet i Mora kommun och Oraa kommun bedrivs med stöd aven gemensam resurs. en Colkhä1sop181l1er&re. I VardeJl"SI kommmen finns ett foikbilsonid vars upjpgftft är att samddla onn vmlmrr&u1t'veckllilmgellll i aulliiiiiilnlhet och om folkhälsoullttvec1lc1lnngejm n synmemet FollllchäRsonidlea lir diet Oll"gm!tllär samverrkaml sb ske mellll;m kollllll!!ll1wer och n8llllldsmg ermuigt ami. FÖll" dea RolkaRa CoDRd1lillseamtDetet lfunnngemr CollklmäUsonidet soom stylrgrunpjpl ceh MIl' lfouj!chällsojpl18ll1ejl'ab rellls lhlanwdlnkuga KPMG AB $\'<IedisII Cir1niIed UabihlY company &ng e msmber finn of ahe I<J?MG netwolk of Independent membef Ilrms affilitlled I!4Ih KPMG intema\!o!lll1 Cooparn Hvc: '-t'.pmg rrt'~m:jtrc(n!t1~}, ;:t S::.Ie9 f.. 1m~.l~jl rij:'ii~. r~sf\,"{!d 16

20 ASeD Il.fJlwtBstJIwget /1koKI$V'P8!D Revisio61Srapporl FofkhlJlsoarbete Jtl/Buari lon Som styjidokuuillent mr forkli1lälsoarbete i Mora kommun finns ett Foikhälsoprogram för antaget av kommunfullmäktige är 2010 och Hälso- och sjukvirdsnämndern i norra och vbua Dalama är Den övergripande mäu~ sättningen med folkhälsoprogrammet är "Ett gott liv i Mora - skapa ett samhälle där det är gott att leva~~. Programmet är kopplat till de nationella Colkhälsomälen och avser det lokala folkhl!soarbe~et. ViktigS! faktorer mil' att!l1lä mlpp am det övergripande målet är samverk8l1l, långsiktighet och uthallighet. Folkhälsoprogrammet, thisammans med Moras MiijömAi och Energiplan lägger grunden får utvecklingen av Hlllbara Mora. Årligen sker prioritering av mil i Kommunplanen och uppföljning i Årsbokslut utifran dessa tre program/planer. Mora kommun prioriterar RSljande områden, inom vilka barn och ungdomar är särskilt prioriterade: Delaktighet och inflytande i samhället Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Till varje prioriterat område finns inriktningsmll och aktiviteter beskrivna i folkhäisoprogrammet. Årligen avrapporterar folkhälsoplaneraren det lokala folkhälsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver folkhälsoridets och folkhälsoplanerarens arbete samt de aktiviteter (riktade mot de nationella folkhälsomuen) som genomforts under lret. För Orsa kommuns folkhälsoarhete finns sedan är 2006 ärliga Välfllrdsbokslut och regelbundet sammanställda rapporter om Skador och olycksfall och andra Colkhälsodata. Därutöver finns folkhälsofrågor upptagna i kommunens mål och visioner. Folkhälsorldet ansvarar for att samordna och utveckla hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen. Det sker dels genom årliga samtal med ft)rvaltningschefer om vad som görs på de olika mrvaltningama, dels genom ett nätverk Rir hälsofrämjande och forebyggande insatser bestående av representanter för förvaltningarna. Årligen avrapporterar folkhälsoplaneraren det lokala Colkbllsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver folkhälsonmets och folkhälsoplanerarens arbete samt de aktiviteter (riktade mot de nationella fodkhälsomalen) som genomfisrts under Aret. FolkhäUwpRMCI!'&rel'il demar n ll1lit\reil'k på nämsll1livå, n dlcll1l IP'ollitnska sslili!1lvei!'lk:ambce redjriling samt i tjänstcmamllagrupip'möte!l1l dläir ll1låiringslivschefcl!'s!l1lärrsjlllkvkdlschco feli' och folkhi!slqlpbaumell'sjll'e fralm Mfurnlk~ llelksmdl 9 Va!l1lSboo, Mall1l.!lll1lg, ÄRvda1cII1I. MOIl'a och Oma ldlertamr. Follkhänsoll'ådet har tagit fram egll'lla '"llokalla" riktlln!!1ljell" och folt'mell" ffill" h\1llf limet ska arbeta med sitt lilppdrag.

21 .MeD O O O? 7. ILMtUsti~~e8 [J}mUl!Jli'/JBtB O. RtNas,onsrappo11 FolkhiJlsoarbele Januari 2011 FolkhllsoplmemeRl samer möjlnghetejl' att UAtvookla metodvcll'byg nnom Uill'ilSlrBilt e verket. ll.6 Leksands ImmmmuDll Folkhälsoarbetet n Leksmds licommum 1bedIrfivs vud! perrsonauavdeuningen pi kome munledningskontorea, med kommunstyrelsen som ansvarig nlinmd. Som samordnare Rir folkhltlsoarbetet finns en halvtidsanstllld Colkhllsoplaneme. Styre dokument Rlr folkhilsoarbetet i kommunen är en Folkhllsoplan mr antaget av Kommunfullmäktige Ar Den övergripande malsittningen med Colkhllsoplanen utglr ifran en viljeyttring. om hur ett strategiskt folkhlusoarbete ska ge kunskap om vilka faktorer som plverkar hiusan. I kombination med det strategiska arbetssättet ska ett evidensbaserat operativt arbete utftiras. FolkhlUsofrlgor är inte inarbetade i styrnings- och malprocessen. De huvudmll som valts ut i folkhlilsoplanen är följande: Bam och ungas uppvlxtvillkor (FolkhlllsomAl 3) Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (FolkhllsomAlll) Under Ar 2009 lades extra Cokus pi social trygghet (FolkhlUsomAl 2) och smittspridning (Folkhälsomil 7) i samband med pandemiplaneringen. Folkhälsoplaneraren saknar i sitt arbete med folkhllsofiigor, metodverktyg som kan stötta kommunen Älvdalens kommun Folkhälsoarbetet i Älvdalens kommun bedrivs vid personalkontoret, dir kommunchefen är ansvarig och kommunstyrelsen är den ansvariga nämnden. Som samordnare mr folkhllsoarbetet finos en halvtidsanstilid folkhllsoplanerare. Kommunen har ett folkhllsorld, vars uppgift lir att samråda om vilbrdsutvecklingen i allmldhet och om folkbllsoutvecldingen i synnerhet. Folkhllsorldet är det politiska organ dir samverkan ska ske mellan kommunen och landstinget enligt avtal. För det lokala folkhllsoarbetet fungerar folkhllsmidet som styre grupp och lir folkhllsoplanerarens huwdsaktiga uppdragsgivare. Styrdokumemt mr det lokala folkhälsoarbetet i ÅRvdale!l1s kommwlllir ett Alkohol och drogpolitiskt hmdlilltlgsprogrsm llör BnRngt kollm1mwlnem budget och pll1l11rsr 2m X-2OR2 ska em ny hmdl1ilmgsjpllm fbr aidlrohou och droger tas fram undler pmodm. Dm ~vergripmde mllsulmingell1 med det JPlrogrammet il' P'IBat gota Riv mr mullan. 1Progmnmmet Ir lk:ow1mt tm lille litlatuolltlcua fodwlisomlllclitl. EIITl attiayllllenlkät dismu,anelisls ~m licommulllltlitmvmama fl sambllltlcil moollhtl1lsovecbmt som gmomtbll's n september vallilje KPMG Ile. a SwetliSh Iimlied Hablllly compaii)illnd Il member flliiil 01 Ule ~:PMG noll'lork of indepgft1lenl membet folms affinated Ytlth K~MG Inlemel'<mal Cf:~/l~7;, fh."j!ot!{~~~~ ~~H ~i' '!!t!'-i:;~\i":' ~I '::':'l'~.:.,"\i:"j~~~!. :"'Jl r::~.'\1~ f": :::;-,'-!': i8

22 ABCD IfAOOIlllsI!iDOII!:d 1lk81(8U'QB(1J Revisionsropport FolkJlalsooroete Jal8BUB1'i 2011 Den politiska samvell'kansbcjrednujrngen atmsvahllv mr lednill'llg ooh stymrlrng av folke hilsoarbetet och folkhälsoplanerarens arbetsuppgifter. Styrgruppen har som övergripande mu mil' foikhiisoarbetet att skapa förutsättningar fisr en god hälsa och hälsoutveckling pi lika villkor för befolkningen i Älvdalens kommun. Älvdalens kommun prioriterar sllrskilt insatser RSr barn och ungdomar (Folkhälsomi» 3) samt social trygghet (Folkhltlsomll 2). PI uppdrag av den politiska samverkansberedningen undersöker kommunen "vm möjligheter att öppna fae miljecentraler. Ärligen avmpporterar folkhmsoplanemen det lokaia folkhltlsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver ColkhllsorAdets och folkhälsoplanerarens arbete samt aktiviteter (riktade mot de nationella folkhltlsomllen) som genomförts under Aret. Folkhllsoplaneraren saknar i sitt arbete med folkhltlsofragor, metodverktyg som kan slötta kommunen. KPMG, dag som ovan Magnus Larsson certijierad kommunal yrlcesrevisor örjan Garpenholt Konsult. Med dr Camilla KarlssollD certifterad kommunal yrlcesrevisor 20~1 KPMGAt\ a SwediSh limlted Ilobilily~ny anti a B'IIlamberfirmor the W'M'31l2Iwo;!; ()f Imlepenilentmemtm; films amlla!ed 1\11h ~{PM~ tnt~rnjuon?1 CC-Or,"i.;,' ~':.'.:' ;='~~-r.l.~.~-":'~ r :+::; "'~1.: : :,:l! (, :;':1: ~~ ~ nm~. '. ni ft;~~i:: f';':: ::-.;,:. 19

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Innehåll Folkhälsorådet... 1 Hjo kommun... 1 Verksamhetsplan 2011... 1 Inledning... 3 Folkhälsan ett samhällsansvar... 3 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Folkhälsorådet...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander 24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 Folkhälsorådets uppgift... 5 BEREDNINGSGRUPPEN...

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande 2013-04-09 Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0006 KS-2 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Policy för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Folkhälsorådet 2015-05-22 1 Plats och tid Konferens Lumber och Karle Kvänum, 22 maj 2015, klockan 09.00-12.00 ande Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Emma Svenson Larsson(S),

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp 1 [7] områdesenheten -01-21 Rullande handlingsprram för Tumba områdesgrupp Det finns två delområden som sticker ut på en hel rad socioekonomiska parametrar. Dessa områden är Storvreten och Tuna och deras

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer