Granskning av formen för landstingets folkhälsoarbete

Transkript

1 Landstingets I\;'visorcr I I -I) 1-17 Landstingsstyrelsen Granskning av formen för landstingets folkhälsoarbete Vi har genomfort en granskning med huvudsakligt syfte att bedöma om den valda formen, avtal med kolllmunerna, ror folkhälsoarbetet är ändamålsenligt och effektivt. En viktig del i granskningen har utgjorts aven fördjupad granskning utford av KPMG. Landstingets hälsofrämjmlde och sjukdomsförcbyggandc arbete hal' sunnolikt på lång sikt betydelse for utvecklingen av folkhälsan i länet och dänned också föl' den framtida omfattningen och inriktningen av hälso- och sjukvården. Dagens satsningar på folkhälsoarbetet kan dänned ses som investeringar infor framtiden. Landstinget redovisar också, t ex i den av landstingsfullmäktige fastställda landstingsplallcn for åren , ambitiösa mål och uppdrag inom området. Dcn aktuella granskningen visar all den fonn llir insatserna som styrelsen valt, d v s avtal med kommuncma om samordning av folkhälsoarbetet, har ökat folutsättningarna för ett ändamålsenligt och effektivt arbete i länet. Avtalen innebär dock inte att landstinget frånhänt sig ansvaret ror folkhälsoarbetet utan landstinget har fortfamnde kvar denna väsentliga roll. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att dc btister i den centrala samordningen och upplliljningen som vi påpekade i samband med en fdrsludie år 2006 fortfarande kvarstår. A v granskningen framgår också und m brister och svagheter i landstingets intema hlilsofrämjandc och sjukdomsfdrcbyggandc arbete. Som exempel har landstinget haft svart au infria sina egna åtaganden i avtalen med kommullema. Vm samlade hedömning nr att styrelsens inriktning av arhetet, d \' S a\'talen med kommunerna, b~tde Hr iindamälscnligt och effektivt mcil alt styrelsen brustit i silt <Insvnr alt siikcrställa att dc cgnu ätagamlena i avtalet fullmljs liksom HH landstingets interna samordning och uppföljning fungerar.

2 Vi hal' ocksii sårskilt noh:'l'at att den handlingsplan för cn mer hälso!i'iimjandc siukvärd..., som siwelscu i dl motiollss\':l1' al' 2006 anml\'... skulle tas fram. fortfluande inte tinns. Detta lindcrstryh~1' ",im iakttagelser fran andra granskningar ah styrelsen inte till fullo siikcrstäher alt timade beslut. uttalade politiska intentioner c l c faktiskt verkställs. l KPMG:s granskningsrapport lämnas olika rekommendationer vilka kan tjäna som vägledning i det fortsatta arbetet med au utveckla fol1uema for landstingets folkhälsoarbete. Vi rekommenderar styrelsen l att fortsätta och vidareutveckla den valda inriktningen mot ökad samverkan med kommunem~1 i form av avtal, samt (il ah vidta nödvändiga åtgärder 101' ntt säkerställu att landstingets intema organisation, samordning e t c inom folkhälsoarbetet fungerar på eu ändamålsenligt sätt Vi rekommenderar samtidigt styrelsen att e i samband med t ex motionssvar, men också i svar till oss revisorer och i andra sammanhang där uttryck görs aven bestämd viljeinriktning, säkerställa alt redovisade intentionel' e t c faktiskt också genomförs i organisationen. Vi emotser styrelsens yttmnde över våra rekommendationer och vilka åtgärder styrelsen har för avsikt att vidta senast Landstinget Dalarna Revisorema rb \) (~ J'(\h.J~U( i~ Sören Sundin. Cb/4tPc;7 ~e Petterssph ~l~ Kåre Olsson

3 AB CD -,0;1"'1 :/TI11 :.o!s 'u 'Jj) il tid, j Landstinget Dalarnil Gra.nsknmg av formen for hälsofrämjande och sjukdomsforebyggande arbete Revisionsrapport UMGAB ]Oii-Oi-12 Antal sidor: J 9 's' ;;011 I(PMI;i; Ae, Il Sb'iedl~h!i1iil1e<.i lieb:!il]1 ~ln)l and fl member jlrrn of Ih " ~.:D)AD U4~::1'},Jr;', {)' l:i~':;~;0ilj':;ili m0fj'l;~f flir~i.:j. St~illiill.j(j ~'ilij~ ~\~MC;.flq~ttli!W:;i4!J b:.,{\a')..!:j(.~:~'fr. ~II~"_'!I,'(~ I",~.. _... ~;~_,,'c,.-.;:'.!~ ~ A_ 'b.. A......

4 ABCD luboadisflioagl28 IIPtoUtDlmtD Revisionsropporl FolkhlAlsoarbele JanllJari 2011 L i2.} R Sammanfattning lbakgnmd Syfte Avgränsning Ansvariga nämnder Metod Oberoende och integritet Projektorganisation Folkhälsa Nationell styrning av Colkhälsoarbete Landstingets styrning av förbyggande hälsoarbete A~lmedkonununema Borlänge kommun Falukommun Ludvika kommun Hedemora kommun Mora kommun och Orsa kommun Leksands kommun Älvdalens kommw! ]5 16 i

5 ASeD Dorfa B1!I.d/ioetflstl6TJgeB IIJ;mU40O'DBlJJ RevisiollSi'appon FolkiBälsotJJTbe8e Janl40ri loj I 10 Sammantfattnllng KPMG har av revisorerna i Landstilrngea Dalarna flat i uppdrag att granska forr~ men for det hälsofrämjande och tbrebyggande arbetet i landstinget. Landstinget har avtal med samtlngsi kommrun1l1cr i länet om lokad samordning av t'olkhälsoarbete n respektive kommun sedan Ar Syftet med granskningen var att bedöma om den valda formen (avtal med kommunerna) mr folkhälsoarbetet är ändamllsenligt och effektiv. Landstingets ftirebyggande och hälsofrämjande arbete är uppdelat i tva delar. Dels det som sker i de verksamheter som landstinget ansvarar för i hälso- och sjukvarden och dels i samverkan med länets kommuner genom avtal om samordning av folkhlllsoarbete. Det hälsofrämjande och sjukdomsftirebyggande arbetet lyfts ftam i landstingsplanen som ett prioriterat omrlde. Det hälsofrämjande perspektivet skall vara vägledande i det vardagliga arbetet inom hlilso- och sjukvarden. Det finns ingen samlad strategi för landstingets uppdrag inom folkblilsoomradet. De avtal om folkhälsoarbetet som tecknats med länets kommuner och landstinget Dalarna har ökat förutsättningarna för ett ändammsenligt folkbälsoarbete i Dalarna. FramRirallt har de mindre kommunerna fitt en ökad möjlighet att prioritera folkblilsofrlgor. Folkhälsoaroetet i kommunerna bedrivs pa olika sätt bade som en integrerad del i strategiskt planarbete och som direkta hiiisoaktiviteter. Det finns en samverkan mellan kommuner och landsting i Dalarna genom avtalen men ocksa ftln tidigare upparbetade kanaler för samarbete. Slutsatser och forslag Landstinget har formulerat ambitiösa mm och uppdrag inom folkhlilsoomddet. Däremot kvarstår de brister n central! s!mliordlliling och \lllppfiiljmng som påpebdles av revisorerna Ar Vår bedlömirlliirllg älr att dle l!o>k8\na 8\m~eIrll!O>m RllllSatsell' iirll!o>m Ifol\lldffiälsa ill' e~ ä!rndl8\ måusennigt!o>cb. effellrnvt dtt 8\~ ajl'lbem mm lfollklhäusoftlgor i D81l1111ma. Vi ajlllser också att avttallell'a äjr kormstruer8l«lle IPl ett IIrndlannlRseltillligt sätt. Däremot km vu k(m~ statem att RMdstillllget har h8ldtt svmurtt att fuulmllj8l SB1ll\ der av SiWllUet n ett mtall aspeber. TroRngell11 beror dletta ~ä\ att llmdlstnllilgets cermtrau8\ re5llllll'ser är lbegriful'ns81dle Rll'aOlm Olnmådet Vi bum IOdksl kcmsftaaern atft det amsvaur slom naurndlstnll11get har, n\~m'" Ni!!, ;'J SYJ~ls!"il'Jlell ~ll!j;hl)' ccmpar.1' and El mefil!>e.r mlidtlllh~ ~'::~'; ~':; P';.: '::':,i~: f,-j ~;-::!].;'~-;I-;Ji:-r:~ 17,Sil"r:)::.i" ~i;'~,,:; :.;'!mli;-:\ ~J ldii) t(;;mg rrl~-2"li'mti!:4;;:ll '~':'l\,)p''';j~' ah,.:\ii:xf.t'r..jfr::, ~.,'.~'\"...,.',F~ r; (;- d= r."l;~,. ".U,..!.",h4".,,,,-~.,... j.'

6 ABCD llmonbejubge8 DtoUt86'08l1 Revisionsrapport FolkJilllsoorbele Januari 2011 avtalen, att mäta befolkningens hälsa inte uppfyller de önskemai som flera av kommunerna har pä iokaua hälsodata. Mot bakgrund av detta sä tbreslär vi att: Landstinget ser över sina centrala resurser mr det hälsofrämjande och sjukdomsmrebyggande arbetet samt hälsorapportering. En strategi som beskriver vad som görs, vem som ansvarar RSr och hur det skan RSljas upp, tas fram mr landstingets aktiviieter inom det hälsoe främjande och sjukdomsfbll'ebyggande Landstinget tillsammans med! Blinets kommuner i processform arbetar fram en gemensam handlingsplan mr det samlade lokala arbetet inom folkhälsoomddet. Nuvarande avtal mrlängs till och med att ovanstaende arbete är slutfört och sedan tecknar avtavöverenskommelser om lokalt folkhälsoarbete med länets kommuner. e Landstinget i sanuid med kommunerna (inom folkhälsonätverket) plbörjar ett gemensamt arbete om att framställa lokala hälsodata. 2. Bakgrund KPMG har av revisorerna i Landstinget Dalarna titt i uppdrag att granska formen för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det övergripande nationella moet mr folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga mrutsättningar for en god hälsa pa lika villkor mr hela befolkningen. I Landstinget Dalarnas plan mr Aren konkretiserar landstingsfullmlktige folkhälsopolitikens inriktning och uppdrag i länet. Enligt planen ska arbetet utga fran ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Revisorerna genomrsrde Ar 2006 en RSrstudie av landstingets RSrebyggande häl~ soarbete. Den da aktuella studien, ~m inriktades mot central styrning och lede ning, organisation och resurstillgang, visade på en delvis splittrad bild av hur arbetet bedrevs. Det praktiskt förebyggande arbetet uppgavs i huwdsak bedrivas pi lokalt plan vid vardcentraler etc. Landstinget har sedan är 2003 tecknat avta! moo samtliga kommunell' i länet om lekall samo~g alv fonkhälsea!i'bete i respektive kommum. Syftet med grranske mugen var att bedöma om den valdlm fommem. (mvtzl med! kommull'i\ema.) irsr rerke hälooarbetet ä!l' äm:llamälsenligt oclll effektivt De akrueua awd.ller11 syfuur nu att ge stöd At lbesumtlsfattare fumom onka mymldligl\1leaer och organisationer sl att dessa hr11 StYli2 verksammlhetelllls ihrmehll1u och IlltveclkUing mr att främjm befollilmilllgem hällsa. De 11lmUOR11eUUm J1b]khällsomlllen, llmootir11gets samt respektive tommms övergrilpmde styrrdlokwlmellllt sbuu Ulltgöm riiktunnjer jfijll' det lokmlla ~eaet. Laurndlstnnget emätter respekanve kemm\uum föll' de1l'i\ fa.llctnska ~MG AB. a SWMlsh lilll1ited liabi!ily COmp3ny ene! D member fitm IIi the!<p/,1(; Mlwvs!; el ind~enl rrj;;rr~~r f:= oflili3ted,'auli<ipmg!n!ematiecml C,~p;)1" ;;.-),n,:pi,,1'] ~;'j~ ~ j i, );(::,.::i' r _.;j i.~;:.:~. ~,.;...:2 j({;v. i l11 'i~\i1ts {jei'~v8"~j.

7 ASeD I1ArmdJs~ged ~(JIO{JW/JR(JI RevislolBSrapporK FollrJrälsoa"beKe Januari 201 l sonalkostnaden fisr m lokal samolj'djrningsftmktåon sem fldlkhä!solp1anerare på halvtid, dock högst kronor per Ar (med ärlig uppskrivning). Avtalen löpte ut 3 U december 2010 men åll' fbrlängda nu 30 juni :t Syfte Syftet med granslmmgen är att bedöoom 000 den valdla fommen (awal IlIllOO komp munema) förr folkhälsoubetet är ändamilsenlig och effektiv. et et Granskningen ska som utgångspunkt översiktligt beskriva folkhälsoarbetets nuvarande fonn i landstinget och de aktuella avtalens funktion i detta avseende. Är arbetsfonnen med lokala avtal med enskilda kommuner (t.ex. sett i Rirhlllande till kommunernas varierande storlek och Rirutsättningar) en ändamalsenlig och effektiv metod att uppna saväl de nationella mllen som landstingets mll mr folkhälsoarbetet? Är aktuella avtals innehlll och konstruktion ändamllsenliga i Rirhlllande till avsikten med avtalen? Har parterna genom avtalen lyckats lstadkomma en Rirdjupad samverkan och en faktiskt bättre samordning av folkhälsoinsatsema? Övriga fragestäilningar som är relevanta mr att uppna granskningens syfte. 40 Avgränsning Granskningen omfattar landstingets styrning av folkhälsoarbetet och är inte en utvärdering av kommunernas arbete inom folkhilsoomradet. Granslmingen beo smver översiktligt insatser i ett antal kommuner i linet och samverkan runt de ingångna rolkhälsoavtalen. 50 Ansvarig~ nlnmd~r Ansvarig nämli'ild mlf fonkhällsom'betet är Ummdlstingsstyrensell1l. Vi Mr gll'msbt och a.il1lruysemt d.en d.okw1!1lentalltlloll1\ som I6lrhlllits /mr att gell1lomuyg sa och bedöma befuituåga stymjld.e och 1l1l0me1l"lllfliId.e d.olkw1l1leli'ilt mom gjl'ajli\sk-

8 ABClD ilfilntdseöobged JJkoDtlJflOOfB ReIJ;sionsmppol'l Folld,lJlsoarbele Jatloori 201 J!llfurngsoRnll'ädlet llirntervjllllerr lhl2ll!' genom mm i åtta lkonnmmer (Borlänge, Fahn~ JH[c o demora, Leksand, Ludvika, Mora, Ona och Älvdalen) mr att få möjlighet att gå på djupet inom gmnsklllingsomddet och mil" att fl bildell' av organisationernas kultur och inre karaktär. Intervjuer har genomtbrts med företrädare för den politiska ledningen och tjänstemannaledningen, mr granskningsonridet, inom såväl landstinget som i uro vauskomm.unema, fowtäusosamordnare och personal uetorn linjeorganisation samt övriga nyckelpersoner. Det slutliga wvalet av vilka som intervjuats har skett i sa.tnräd med uppdragsgivaren. Utöver vad som anges i syftet belyser även granslmingen övergripande det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom landstingets egna verksamheter. Rapporten är sakgranskad av landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör och representanter fran de intervjuade kommunerna. 7. Oberoende och integritet Vi har i enlighet med KPMG's interna regelverk samt enligt Skyrevs rekommendation prövat värt oberoende. Vi har inte funnit några smana omständigheter som tyder på att värt oberoende och integritet kan ifrågasättas. 8. Projektorganisation Uppdraget bar letts av Magnus Larsson, certifierad kommunal yrkesrevisor och avdelningschef RSr KPMG's offentliga avdelning. I uppdragsteamet bar RSljande personer deltagit; ÖJjan Garpenholt, konsult och Camilla Karlsson, certlfierad kommunal yrkesrevisor. 90 Folkhälsa FoikhiUsa är ett uttryck mr befoiknikilgcms hldsotiuustln«ll oc~ mr hims:yk1l till sbll mva som fiirdelning av hälsakll. En god folkhälsa innebär inte bara att fobkhälsan bör van. SORn bm som möjungtp llllam oebl att «llelffi skall vm, sl jämdilct föll'dlenadl som möjnigt. Vad! oom lj)lvelim l'nwlsouweckfiilltlgelffi!b.os el\1l RlITldivid eucll' n em same frewlue kaiiuas lbesqänrmingsfakalolll'ell'. lfiprr 1 Iffiedlm ger en. besmwilmg om follkjrnäuo sans lhestämmulfigsfmctorer. 62()11 I<PMG Al'), <l SwtdlSI>!:f,~ted li_billly rof"kifoy ond!i membcf ~irm of L), t-?:or.~,:..' r:y, 1'::~'-:: (-~, ~<!':y:,s:-~ :'"~;:~ r:',::;';'-.~:" '~: n::: ::'!:~!~::~~':!J ":.if~--:: r~p~.:1q, fr:.t:r:1::~:3 ~:; ::_~ :-:-::: :,'. liva t>~mg if~efil-t!uöjlru~~. ~i S~:;1i=s ef-,~t!l. PJd 1i'~1'M.s fl!$t-j:je:j.

9 AB en uoulsdioaget JlhJitllO'VBt8 Revisionsrapport FollclJäisoaYlH!re JIlJRi4llJyj loj i Figur 1. Hälsans bestimningsfaktorer Som framgår av bilden kan folkhälsa inte ses isolerat Bilden utgar från synsättet att det finns sldant som individen inte kan plverka t.ex. lider och kön, förutsättningar som helt eller delvis kan plverkas av den enskilde samt faktorer som beror på samhällets forutsättningar och prioriteringar. Folkhälsa handlar om allt från arv och miljö, individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsa handlar i grunden om rättvisa och hälsa är en mänsklig rättighet. Det gör att folkhälsa är en samhällelig angelägenhet med ansvar pi både nationell och lokal nivå (kommuner och landsting/regioner). 100 Nationell styrning av folkhälsoarbete Hälso- och sjukvärdslagen (1983) beskriver att det förebyggande hälsoarbetet är en integrerad del i hälsoe och sjukvlrdshuwdmäjmens uppdrag. lefter ett omfattande MtredlMrregsubete besb.llftade riksmger'll k 2003 ~m etlt öveli c gripmde natiollleua forllchällsomfjl: Att skapa ~UeUga mruuättnmgmr mr en god 1hlälIsa pi Ulka "iirlllkor mr heda lbefobmgell1l. Utnllmlm dea övell'glriipande mlliea fomn1jllemdles U 1 Olelmll 1. Delabnghet och Rl1lflyttiJlde R samlhläddea 2. Ekollilomnslka ocllil sooiada AS, e Sv.~1$!l ftmilelllial1ifily conn;p!lnv and 8 memllm IirmoH!te &{PMG Ilelwoilt of IIld@'m~ ~nms; r<tm,; Ilfftfial,,(j v.ith KPMG InlemaUonul C~~m ei""f~ {'l{.p(im3 U~1em~ti ~:t::q~i-. ;:: (~>:, 1:0:: ':... ~I~I,,t!t o~h!.~ e"r.:-1f':;;::'

10 AJBCD !L(JJou4DSllUooget flhoh(jjlroollj Revisionsrapport FolkJUilsoarbete Januari JOJ I 3. Bam och ungas uppväxtviuikor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. SexanaHtet ooh ferprodunktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotik~ dopning och spel För ytterligare beskrivning av delomrldena hänvisas till Statens folkhälsoinstituts hemsida ( beslut Ar 2008 som baserades på propositionen" en förnyad folkhälsopolitik" mrtydligades folkhälsouppdraget och fokuserade pi insatser till unga med t.ex. mräldrastöd och förebyggande insatser for äldre (prop :110). Den enskildes ansvar mr sin egen hälsoutveckling lyftes även fram i propositionen. Ett prioriterat arbete inom det förebyggande området är arbete mr att motverka bruket av narkotika och minska alkoholkonsumtion. För detta har länsstyrelserna ett samordningsansvar. Det är Statens folkhälsoinstitut som har uppdraget att fislja upp det nationella folkhälsomalet och dess maiomraden. Eftersom folkhälsa är mångfasetterat, finns det även andra nationella utredningar och riktlinjer som handlar om insatser som plverkar folkhälsan men inte per automatik ges etiketten folkhälsoinsatser. Detta gäller t.ex. omraden som psykisk ohälsa, sjukskrivning och rehabilitering samt miljöfrlgor och arbetet for en hållbar utveckling. Även Socialstyrelsens nationella riktlinjer innehaller beskrivningar och rekommendationer om tbrebyggande insatser som i stor grad plverkar de stora folksjukdomarna sasom t.ex. bjärt- och kärlsjuklighet, cancer, rörelseorganens sjukdomar samt depressioner. 110 L:aodstingets $tyrning av mrbyggand.e häjlsoarbete Lmdstingea Dalarna ha!!' nllllgen lhmdllnllllgsjp)rm mr foilk:blllsoarlblete och inget el!1lsllciua styrdoirument för folkhällsoollll1l!1'mflt Däremot llw' ldlen mtalpa llandlstillllgspllamm mr 20U ll-2014p 91Btt lhihajrilllllmare DsJmna 99, flu \lb~at f OM pi ftirelblyggal!1l(\\e lltläusoarbete. Dell1l vedcsamllletsid6 80m presenrem i jphmmn är "Ett hälsofrämjande l(mdstingftjr ett hållbart Dalarna". 201 i KPM<'; AB. il S~""Dti!3h lifi.:1t:);j fjabm~y e~l'ffpjj)v ~ntl a ~ ~nlbef Ulmi (~i [ile I, -: -t.l ~; i-~: :'~','., ':'i;: i.' ~ li".j '::;::'''~:'~- '!,.,-, = :l'_'} ~,',;1;,:;;::, fjf..~!/::~~i~ ::.ItL ;~:p~i.~e- \'l'i~, 'jjuut';;.-,} <:C:"(:' ~;. dh"" i~liil:)l't!l~...,... ""I:... Gi,..,~,,1~~......I... "'... tot 11>14 -:~t.,~~.,..~.."...,"~, 7

11 ASen UIi8ds!oli8letl Jl)m tj10'0ujl Revisionsrapport Follchlilsoarbete.Januari JOII I det avsnitt D planen som beskriver inriktning och uppdrag for hälso- och sjuk~ vården sägs att "ett hälsofrämjande och sjukdomsiörebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården n all vard, rehabilitering och behandling". Ilandstingsplanen finns även ett avsnitt om folkhälsa som beskriver toljande uppdrag: Utveckla hälsofrämjmde som strategi mr bådle härsa och hillbar utveck- Främja och utveckla livsstilsarbete och fisrebygga sjukdomar. Cil Prioritera och mäta befolkningens hälsoutveckting. Samarbeta med länsstyrelse, kommuner, ideella organisationer och tore- Dingar. e Stödja befolkningen i att ta ansvar för sin egen hälsoutveckling. Främja fysisk aktivitet och goda matvanor. ID Uppmärksamma riskbeteenden. Kulturens betydelse inom folkhälsaarbete. För övrigt beskrivs att landstingets tbrebyggande arbete skall vara en integrerad del av det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården och att detta är förvaltningarnas ansvar. Även i tidigare landstingsplan for Ar fanns det tydliga mäl med bäring pä folkhälsofrlgor och det förbyggande arbete. I strategiska omrlden lyfts mllet om mer hälsofrämjande sjukvlrd fram och om fysisk aktivitet pi recept (FAR). I ett motionssvar frln Ar 2006 beskrivs att en handlingsplan mr en mer hälsofrämjande sjukvard skulle tas fram och det skulle tas fram Colkhälsomll mr Dalarna i samverkan med länsstyrelsen i Dalarna och Region Dalarna. Plan for verkställighet av uppdrag enligt landstingsplanen saknas, varken handlingsplan mr hälsofrämjande sjukvlrd eller folkhälsomäl för Dalarna är presenterade fram till dags datum. Det pägar dock ett arbete vid hälso- och sjukvlrdsenheten med att ta fram ett underlag för hur det hälsofrämjande arbetet skall utfoddas och samordnas inom landstingets verksamheter. Vi har inte tagit del av det arbetet. Utglngspunkten är hälsofrämjande arbete i ett hlllbarhetsperspektiv. Arbetet beräknas att kunna presenteras under varen 201 i. Det finns i laumdsunget änget polrtiskft t!)j['gsm /!br (olldlälsofiigof. Folkhälsofrägorila ses som fllm integrerad eller av lhlälso- och sjukvåirdarbetflt Ansvarig Xllllxlrmd mil' folkhwsomgoli' in" nmdlstmptyrelsflll1l. Under fullimäktige sä lir ImWso- o h sjtnlkvlnlls\lltskottet ail'ilsvmg föll folklrnällsomgor. Admimstratnva är det häfiso~ och sjmjlkvkdsellillhletelm som h2lj' tm ljllppgift aaa SMll~ oli"dll'l.a U8\l'lIdsailrllgets mrebyggmdle ill'l.satsell' och. samarbet2 litiiled Rtmflt8 koiltllliltlllu.meli unom foulrnäusoomrmet Våål häuso- och sju!.kvltrdlsavdleulmill1gelm JfiIl1llffiS dea elm follk:~ 2011I<PMG AB. il SWildlslJ Ilrnltc~ ilnblllly rorrpanv alld e II118II1ber ftrm of Ihe &-<P~1~ ~gtw6w. of Bnd1i'pe1'i1j::n~ 0'11amb:): f!fnt$ nrwi!~ed \~Jj~h KPMG tnterrt9cona' C'J':!>3ia t~,;=" t't{p~.~:"'~!,-,, -';,1 ~:;::'. l Y',:- ( :.k ";,~;on ",:.J! ri;-;h~ -, ~ ~:::..~," ':,l 8

12 ABCD L6808rSsoBDlJl1et /f)rdrd'6dlb RevisiOlBsrapporl lfollchälsoaltbete Jan"ari 201 J hälsostrateg. Det finns vid Hälso- och sjukvårdsenheten även en utredare med uppgift att ta fram och sammanställa data om länsinnevånamas hälsotillstånd. Under år 2010 har arbetet tbrstärkts med en medarbetare f(;r at~ utveckla folkbålsoarbetet. I samband med den omorganisation som pägar i landstingets centrala funktioner föreslås att det vid Hälso- och sjukvårdsenheten inrättas en avdelning RSr Hälsofrämjande arbete. Uppgifterna för avdelningen föresläs vara rådgivande am RandstingsUedlrungcll'll, am hälso- och sjukvården samt tm övriga funktioner inom landstingets nya lednill1gskontoll'/centralförvaltmll1g inom det hälsofrämjande omrldet. Avdelningen RSresläs även vara ett forum mr utbyte av erfarenheter om hälsofrämjande arbete, kunna driva utvecklingsarbete i ordinarie verksamhet och i projektform samt medverka i kunskapsstyrnings- och utvecklingsarbete. Ilandstingsplanen nämns att modellen Sju landmärken skall vara en metod mr att utveckla bide det interna folkhälsoarbetet inom landstingets förvaltningar och i samverkan med bland annat kommuner. Modellen "Sju landmärken mr hälsa och hlllbarhet" utgår från mljande områden: 1. Mer kroppsrörelse i vardagen 2. Mer frukt och grönt i kosten 3. Plats mr mräldraskapet 4. Plats mr mänskliga möten S. Balansera stressen 6. Närheten till naturen 7. Närhet till kulturen I kriterierna ftir Hälsoval beskrivs att primärvårdsenheterna skall ha ett hälsofrämjande ftirhallningsätt som innebär att stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar mr sin hälsa och mrbättra den. Exempel pi hälso- och ftirebyggande insatser som nämns i kriterierna är: Hälsoundersökningar och. hälsosamtal vid livsstilsrelaterade besvär inklusive hälsosamtal hos äldre i samverkan med kommunen Tobaksavvänjning, individuellt och/eller i grupp Samtal om och tbrskrivning av fysisk aktivitet pi recept (FAR) " Samtal om risk bruk av alkohol och droger HäRoovallsmll1etema skann tecm överensk((j)mmmedsei\' ((j)m siillilllvell'lkm moo respektive kommun. JEruigt beskrivnillllgen av 1l!ppRiljnill'ilg mr Ar 2m D il!ilgirr hälsolfiltmmjmde arbete sojm ellll IlIppfbljll1lDll1lgspammetel1'. Det tas Ii'egeUbruul1l1dlet fmm mplpoll1ell' om lhläusotiursthdet bramd mvmam8 i Dalarna som braurnd arnll1lat hämw data liiråjm de Ufumsvnsa forlklrnörsollllll'ildell'sölkll'ilull1lgmr sem lhlu gel!ilcmffim vm tredje år. l 2G11 KPMG AG. Il Swedish limiled fiabihiji company and e member fll\1il of the!(j>m(';!1~;wq.m cllndepentl.,nl memhcr filltl$ omlfele~ >\ilh Kf'1II<.'1 'ntemall~rn' I)(lO,'~13' ~k::' te,~p~w7: rl~jj'i,\1 :i,l:tn:.f' ~, J '~~'.;,::~, c'~':i'~\. ;~;ll ri:,li~) D: :~J'.',"',j

13 AB CD luijoddf!stffobge~ If)(ffU(ffO'U81B Revisioflsrapporl Foild,illsoap'bele Januari loj I Kommentarer Landstinget har genom landstingspianen. lyft fram folkhälsa som ett prioriterat omdde. Uppdrag och ambitionsnivå är hög enligt planen. Hälso- och sjukvära dens roll i det ffirbyggande arbetet har lyfts fram och dl som en integrerad del i det vardagliga arbetet. Dea stämnmeli vill överens med nationell och internationelll inriktning. Däremot konstaterar vi att samordningen inom orruidet är liten. Vi är tveksamma om den lågt dimensionerade samordningen centralt inom landstinget kan uppnå det som beskrivs i landstingsplanen. Till viss del har samordningsfunktionen RSrstärkts under Det finns också en planering för att RSrstärka resurserna under Ar Vi kan ocksä konstatera att det inte finns nägon samlad strategi mr landstingets folkhälsoarbete, varken Rir det interna arbetet eller mr samverkan med kommunerna, se nedan avsnitt 10. Den ovan beskrivna handlingsplanen Rir en mer hllsoftiimjande hälso- och sjukvärd som beskrevs Ar 2006 är inte framtagen. Vi kan inte uttala oss om den kommande planen mr hllsofrlmjande arbete innehäller vad vi anser som nödvändigt i en strategi-ihandlingsplan, eftersom vi inte tagit del av arbetsmaterialet. Att utgå frän modellen ~u landmiirken bedömer vi vara ett värdefullt underlag mr att utveckla och motivera det mrebyggande arbetet, siväl inom landstinget som i samverkan med länets kommuner. Vi anser också att modellen ~u landmiirken tydligt mute kopplas till det nationella ColkhälsomMet: en god hälsa pi lika villkor mr hela befolkningen, sä att alla dimensioner av folkhälsan belyses. För att förtydliga och bryta ner folkhllsouppdragen i landstingsplanen bör ett handlmgsprogram mr folkhälsa och förebyggande insatser tas fram. Ett handlingsprogram som beslaiver aktiviteter, utser ansvariga och beskriver hur uppffiljning av uppdragen skall ske. Att ta fram ett sidant handlingsprogram anser vi inte vara en komplicerad process utan handlar om att kartlägga vad som redan görs inom landstinget och pi det sättet ocksi identifiera det som inte görs. Vi bedömer detta som nödvändigt!bli' att kunna genomföra de uppdrag som lands o tingspuanen ger. Kriterierna föjl" lllälsovalsexilietema avseelllde tbrelbyggmde oclffi IffiMlooftämjanulle arbete Mr det Jrnll'iJl1lS besmvet skaun flll'llgll il 1lllPlPfijUjnDll'Ilgerm 20~ i iwmg AB, 2l $\III)OiSll ijr.~ted liabililv co.ny ami iii UIIt!iIllIier ~fm el ilie C-PMG'1 (('}h\,'{ijf: (If fn.a.. ~~ ~ndt>r.' mi2;cfu;~f fifrre offi!loted V.~Ul «PMG e,'\t~t!(i.r.j3! {' {){t:'.,~.;~r~~' :.: '~~: :,:-:,.\.:::!, 1;'i/ r,";:!u: <:i'):" ~... ' ~.:('.L : (;!~h>". ::.J' ;';(!",it- '(~.: 2"j"V'1:-,j.

14 ABCD !I.(iJIi8t!f6dUeoget IlkBKIlIIi'18te Revisionsrapport lfolklaiilsoarbete Januari 2m l n20 Awtt~1 IITmecdl k(qhi'jlmjmllulrmepr'iidjl~ Som beskrivs i bakgrunden si har Landstinget Dalarna sedan år 2003 tecknat avtal med Dalarnas kommuner för att stödja det lokala folkhälsoarbetet med en samordningsfunktion. AUa kommuner R Dalarna har avtar med landstinget Dalama. Det är Rsr närvarande en kommun som inte nyttjar den ekonomiska delen i avtalet (Avesta). Det senaste avtalet gick ut 31 december 2010 men har förlängts fram tm 30 jumi 201 U. Avtalen har som syfte att beskriva och reglera en, mellan landstinget och respeko tive kommun, samordnad funktion Rsr folkhälsoarbete. I avtalet tar kommunerna pi sig att bland annat ansvara Rsr en lokal samordningsfunktion delta i länsövergripande nätverk för folkhälsa fl upprätta en Artig rapport om arbetet Landstinget ltar sig å sin sida att ersätta kommunen med max kronor ärligen för samordningsfunktionen samordna ett länsövergripande nätverk för folkhälsa ge nätverket metodstöd i Colkhälsoarbete et ansvara för folkhälsorapportering följa upp avtalet I avtalet beskrivs också att det är den lokala samverkansberedningen som är det politiska forum där sail1l'åd mellan kommunen och landstinget skall äga rum inom Colkhälsoomrädet. Kommentarer Vi bedömer att de avtal som tecknats med länets kommuner och landstinget Dalarna har ökat förutsättningarna föl!' ett Indamälsenligt Colkhälsoarbete i Dalarna. FnunRSraUt har de mmdre konmmrw'rema ltitt ein ökad möjlipet att JPlrDorDtem folkbäisoftågor. Vi kan konstatera att de kommuner som vi besökt, arbetar pi olika sätt med! folkhl1llsofdgor. lexem~ervis har lfalhll kqlmnlw1l folkhiusa sonn ett av silln8l styrmdle progmmomdde11l ~r fi'amtida tntveckufumg och nägm kommwei" blar ilrntegremt fqldlldhll1llscl>l1irägor moo blmlblllr'll1letsruttv~kl1nil\g. Vn mser altt d@t är vilk o angt att kommumema själlva 1fi.Jr 4JllfgMnsem f4jllllkhäus4jlubetret eftell' sillda egnna Jföruto sättx1lnll'l.gar. Då1trem4Jlt samar mmga kommumer errn mottsjgare alv dleft mlbjete som lbeoovs ute i Ikommumema. De~ fims rutpjplgrilltreli' om att!komnmlrutllflemas rapporter ili1ae bifogas i dellfl huga smnmamstärullflill'l.g som hmdlstnnget gell1lomfbr av hm 2011!{PM~ M. Il Sv<-eoISIJ hmit.ll till\!ilily OOfi'\l)anv ond a membet firn; of IM Eft'MG nf~k-;l;!:l-!: () fntlep,;nd;;r,~ Gi-,Jft:O~r (Im,:, Bif!I!:![~\Wh ~,PMt.;.in!em.:.,tit>n3~ (:00;1~,of." ;,1'.",:- r-,:./:-.;;;;..;'!('::" ;'. -.11:":',; "\1':,. :':;:'.", :",:; '. d~n~,. tji ii;ai"ih:. r0s'~i1}~;'c;

15 AB ed Jl.t8BBfisdDoaged f!}ojhfljf!d8td Revisionsrapport Folkhli!soarbele Januari JOI J hä!soarbetet boorivs n DäJrnets Ikommu.mell'. Då Ikommumema arbetar efter sma egna förutsättningar, där alltför ofta folkhäisofrågor blir en diskussion om resurser, är det vår bestämda uppfattning att landstinget även n lfortsätmingen bör ha diet same lade ansvaret mr länets folkhälsofragor. Nuvarande organisation med en halvtidstjänst hos kommooema upplevs som sårbar, da endast en person ansvarar mr olika hälsofrämjande arrangemang. Ett fleml komnumcl!' hajr R;rslagia att samm verkan mellan kommuner skulle kunna utvecklas ytterligare med mandat att verm ka över kommungränserna. Att mäta effekter av folkhälsoinsatser, i detta fall folkhälsoavtalen, är komplicerat dl effekter av insatser oftast enbart kan avläsas pllmg sikt. Ett exempel är rökning. Det tobaksrelaterade sjukdomspanorama som vi ser idag (ökning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ökning av lungcancer) är resultat av tobaksbruket för är sedan. Den minskning som skett de senaste Aren i tobaksbruk har ännu inte skapat avtryck i hälsoutvecklingen. Om man exempelvis lyckas öka den fysiska aktiviteten, minskar t.ex. benskörhet och hjärt- och kärlsjuklighet i framtiden. Därför kan inte endast de direkta hälsoeffekterna mätas utan folkhälsoarbetet miste vara kunskapsbaserat och uthllligt. I avtalet nämns att kommunerna som tecknar avtal, skall delta i det länsövergripande nätverket för folkhälsa och att landstinget ansvarar for samordning av nätverket. Landstinget skall vidare ge metodstöd till nätverket. Det framkommer en bild att nätverket inte har utvecklats pi ett ändamälsenligt sätt. Det har huwdsakligen utvecklats som ett nätverk mellan kommunernas folkhälsoplanerare och inte som ett nätverk mellan landstinget och kommunerna. Mycket diskussioner har ltgätt till att diskutera nätverkets organisation. Landstingets roll i nätverket beskrivs av fler intervjuade bestl mestadels av infonnationsrsnnedling. VAr bedömning är att nätverket bör kunna utvecklas till ett fungerande nätverk med enkla medel. I avtalet nämns att landstinget skall ge metodstöd och ansvara för folkhälsorapportering. Resurserna mr samordilingen av nätverket är ytterst begränsade frln landstingets sida. Samordningen av nätverket bör vara en prioriterad uppgift och central i landstingens samverkan med kommunerna mom folkhälsoomddet. Landstinget tar fram gedigna underlag mr folkhälsorapportering. Flera av de kommuner vi besökt, anser att dct är svart att anpusa dessa data am Bokala U!Xi\ dlerlag RSr beskrivrung av foukhällsoläget n respektive komtjmulllll. Det borde vara en av Illätverkets viktigaste t!jippgiftell" att mrumlrrums ta fram relevmw, sitt att besmva hi~solägea lokaut t!ji~nftirm hällsaurns besmmllrnnngsfallctoll"cli och! mu'aun. Vi mser att Uallldlstmgea skyrrncllsal!lola umdejl' delrll l1bliiännguuing stolm skett av avtallelll~ bör TIlllitiera ett processim'fiktat amete för att n samverlkan. t!jitlftole'll1itla ifirslll'lmaicjja samverrkansövercll1$ktolmmerserr/avaal med nimefts kcmmt!jllll\er cm llokaua foidkhällsoarlbe- te. Ett mlr n delll processelrll skllnue kulm& V8lra att lkollmllllt!jlll1em& och Uandstmget amsamlllirnoos fomludem eli'l. gemell1sam folllklhläusopllmllhlandlhlllgspdm ror folllkhäli- ) 20j j I\I'MG AB, Il Swed,Sh fir,~ted Ii\1lllMy (~MV.md (I rr.ember firm 01 ih~ ;-::::LV;1 nc\'.':;:h'k (If lntjep.et.1cn~ ri~";:;i--:':j:;... fi~r,'2, Ii"ljf!jf,l~~j wt~i ~f:(.~m~ in~~rn(l.ticm!l CQ'::'':-:'i':'",;',':;![ '\ :~t' :,(~' :.,:: :,-,....',~. '. (::', -!' ;_~;',~i.' ;..,;:: I:; l:;'. li dj' å~.ig:z ~:i 1.:'';:0

16 ASen lladb,ss88l6gel J/)alamfB Revisionsrapport Folkhlllsoorbele JaIBUlJJri201J soarbete. llämpdiga utgångspunkter fisr en sådan process är modellen Sju landmärken och det nationerna folkhälsomälet Om inte detta km uppnås fram tm 30 j1.llflli 201 n anser vi att nuvarande avtal bör RSrlängas till dess att en sådan gemensam handlingsplan tagits fram. I avsnntt 12J nooam ges ell'!l kontfa~d l\)esklrhrnuli1g av organnsation, sam.~ verkan och innehlll i ltta av DaBamas kommuner Borlänge kommun Folkhälsoarbetet i Borlänge kommun är organiserat vid enheten mr hållbar samhällsbyggnad som ingår i kommunstyrelsens centrala mrvaltning. Vid enheten finns en folkhälsoplanerare som ansvar RSr samordningen av kommunens folkhälsarbete (heltid). Det finns en lokal folkhälsoplan som antogs är 2008 RSr att gälla mellan åren 2009 till Folkhälsaplanen uppges vara en viktig del i Borlänges arbete för att uppfylla visionen om ''Möjligheternas Borlänge" och beskrivs vara en del i Borlänges arbete mr en hållbar utveckling. Utgångspunkterna mr folkhälsoplanen är det nationella folkhälsomllet, samverkansavtalet med landstinget och den ovan nämnda visionen om Möjligheternas Borlänge. Även kommunens övriga mål och planer har vägts in, sisom översiktsplan, järnställdhetspolicy, bamkonvention och miljöprogram. Utifrån det nationella folkhälsomålet har Borlänge kommun prioriterat fyra omdden: Invånarna skall känna en ökad delaktighet och ökat inflytande e Invånarnas livsstil ska innefatta goda matvanor som tar hänsyn till hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling Invånarna ska minska sin användning av tobak och alkohol och samhället ska vara fritt från narkotika. invanamas livsstil skall innehana ökad fysik aktivitet. Folkhälsoplanen är riktad till helm befollmingen me!!ll barn, oogdomar och UlItsaUa grupper skall vara prioriterade de njhmaste Aren. TnRn varje mål har ett mml nrndnkatorerr tagits fram. A vsikttcn irr att Idlessa nrndlikaftore\!' skall föujals u,n~~ unngell'!l n förnllmmgamoo IOllf«llnrnme foollcsbjlmi!lul'\bjete. Det har genomförts till viss «Ilel melm Rnte funna u,nt k 2m li slk:aru elttl smnuad UlI1tvirr«lleriJmg av fonkhälsopllalmejlll j ~MG AS. id SwedisllUmlle" liilllihly CIDII\llilIlY IIn~ II!Il!II!lber lillll of Ula IWMG nellljolll ollrulepeodent anemller finns alfilimied with Kl"MG UnlemaU01IaI CCO/l'o;,,' ~Ivc:("t\f't-A~ rn1~m'1hc[l2\'} n S'::,1:,3,:;nti~ /. t\!' ngtlt.s re~:?-i1!&().

17 ABCD!UJ1JUdJ!dooogeu RevAsiollsrapport FolklBalsoarbeie Januarö 201 I Samverkan med landstinget sker politiskt n delll lokala samverkms'beredmnll1j.gell1j.. FolkhälsopJaneraren deltar i samverkansberedningens möten och n det länsövergripande nätverket för follkhälsa. Enheten torr hållbar utveckling beskriver att foikhälsoftigoma har Btt en ökad betydelse i kommunen, framftiraiia då dessa integreras med övrigt arbete. Same verkan med primärvärdsnivan beskrivs som gott, framrsrallt inom området fyslisk alrtivntet, men diet påftalas ocksl att det km utvecklas vidare Falu kommun Folkhälsoarbetet i Falu kommun är del av Falu kommuns styrande strategi "Falun Framåt - en hållbar utveckling". Folkhälsoprogrammet tillsammans med det lokala miljöprogrammet och det lokala tillväxtprogrammet utgör grunden for strategin. Programmen och de programansvariga arbetar på uppdrag av Kommunstyrelsen. I mars 2006 antog Falu kommun lokala folkhälsomål. Utgångspunkten var det nationella folkhälsomålet. De lokala folkhälsomllen har den nationella strukturen med elva målområden, och innefattar totalt 75 lokala folkhäisomäl. I mars 2007 antog kommunfullmäktige det lokala folkhäisoprogrammet (RSrlängt ti112011). Syftet med programmet är att ge en vägledning till hur Falu kommun bör arbeta RSr att nå en god blusa pi lika villkor mr alla invlnare i kommunen, genom de av kommunen Ar 2006 antagna folkhäisomålen. De övergripande strategierna som nämns i folkhll1soprogrammet är att: Skapa forutsättningar och motivation RSr bättre hälsa hos medborgare i Falu kommun Minska bälsoskillnadema Stimulera till RSrdjupad Tjäna som väg~edning i det långsiktiga arbetet med att RSrbättra folkhälsan I samband med att folkhäisoprogrammet presenterades togs det fram en beskrivg ning av folkhilsoiäget i kommunen och dea genommroes m nmfell1ltenillllg om "tald som gjordes i de ohika förvaltningarna som hade koppling till de lokala folkhälo somårejll. Vanje lir ~as det Jfirmh ell1l lftgärdlspnaujll mr FaRIlll limmmoo mttiitn fohklhtmsopiroo gramiffi'mi'a. Aftgäit'dlspYamen stanr ses oom e!l'illhmdluullllgsjplum, med 1U\jpljpldmg som jplrrio<> rritclftallf imatser mom respellctuvc oli'lrllll'me mlf Ikomll'il'ilm'ildle lir.! lagii'&jplnaumcll1l ges också excmpeh lp1 koll1ffimul!lljeil1s övriga arrfujefte oom ll'cllatcmli' tiun U<PMGA~. a S\'o-edishllmited bbbllilycoliljlafty ood a memberfilmofntll~ ~(PMG netv@l: d ftn1~-enlj~nt aff"~~'\~ed v,!!h V-PMG 'li~~nt..:afhm31 e0r.d"):~ "':~:,~. ir~1. '.t:::'l',~n: I n~',;;",,_-,".1" ::,fj.;"j ~J:..;..,.L G,-,,-; ~~~ '.,',,~~ ii) ~;)'1~::" 'i'::::".: r:; :.:;-:1

18 ABCD lueoot#st8ooget fi)",ul/bfiii/i", Revisionsrapport Folkbiilsoarbete Jo,DBIlOrl20 II grammet. Processerna att genomföra åtgärderna skall följa kommunens veb'k~ samhetsplan~ och budgetprocess. UpptOljning av målen sker genom den årliga rapporten»wutvecklingen i Falun'p. I rapporten ett antal mäl från de tre programmen (miljö~ tillväxt och folkhälsa). Inom Colkhälsoomddet brukar '-8 mål RSljas upp. Vissa av målen är samma andra bytts år fi'äiu if. Det flums önskemål om ett utökat samarbete med landstinget för att kunna fä bättre Rok!d beskrivning av Illälsoläget. Hela folkhälsopooa grammet kommer att följas upp umder 2011 inrsr den planerade revideringen av programmet Ar Ar 2007 bildades folkhälsorådet i Falu kommun. Folkhälsorådet bestar av politiker från kommunen och landstinget Dalarna och är ett av de politiska samverkansorganen för folkhälsofragor mellan kommun och landsting. Den finns även I Falu kommen en samverkansberedning mellan kommunen och landstinget dalarna Ludvika kommud Folkhälsoarbetet i Ludvika kommun är organiserat vid Miljö- och byggnadskontoret under miljö- och byggnadsnämnden. Bn Colkhälsosamordnare är anställd på heltid mr att samordna folkhälsoarbetet. Som styrdokument RSr Colkhälsoarbetet i kommunen finns ett Hälsopolitiskt program RSr antaget av Kommunfullmäktige Ar Den övergripande målsättningen med programmet är ''Hög livskvalitet i Ludvika kommun - skapa RSrutsättningar RSr en god hälsa och livskvalitet på lika villkor RSr Ludvikas befolkning". De utvecklingsområden som lyfts fram i programmet är: 8 SkadetOrebyggande arbete Brott och trygghet e Utbildning Ekonomi fl Levandsvanor Socialt kapital Trygga och goda 'dil\ppväxtvidlikoll' 1m v8l!lje 1llltvookllingsolinlilde firurns det exemped!ill arbete som u"oonvs eller \bör utveclk:das. Arligelffi tals Id!e~ l1iram elffi velibamfnewpd8liffi for!fodkltnärs8lil'beleft i komm'dll c nelm. SOOan Ar 2005 bar lurllliga kolffimiulllffiada vällflfurdsboksn\llla tagnas fram. VäU~rdsa boksh.nt omfattajr en beskriwnng av olitilit'merna fnällsa, liltbiddhmilffig, ekonomn, leva ll1a\~svmnoll' oclhl oocnaut l KPMG AB, Il SWediSh fimlted ltaljllily COmpaflY an!! a mambsr mm 01 the I\PMG neiwllffi Ilf Independent ~l1\'ller ftftfis Ilffillaloo...tlll ~MG ift~mau~naj Ccopem, Fiy:;; CMPilAG r\ltujj~u:~ I1~n,:':1 S'~;i'~~ (,Irm~!, jjjj 5\~ht~ [r~ ':Si" :::l

19 ADen U06tUse108geB 1lhaU~/i'DB(d Rellisionsmpport FolkJdllsoarbete JtmB4f1rl20J I Samverkan med landstinget sker n den lokala samverkansberedningen, dir infonnation fran fulkhälsosamordnarejllär en stäende punkt pi dagordningen Bedemon kommun Folkbllsoarbetet i Hedemora kommun Ur en del av kommunens välfl1rdsamete. FolkhllsofrAgor är organiserat under kommunstyrelsen med en folkhälsoplanerare (SO %). Dea fums ooksa en persen pi lilau'vtid som enbart arbetar med malomride i l i det nationella ColkhälsomAlet (Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel). Det finns i kommunen en lokal folkhäisoplan med benämningen "Främja" som revideras hligen och som beslaiver de malomrlden som skall fokuseras pi under kommande Ar. Planen utgår fran det nationella folkhllsomllet och dess 11 mllomdden samt modellen Sju landmärken för hälsa och hållbarhet. Den lokala folkhälsoplanen har tre övergripande mllomrlden: Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxt Hälsosamma levnadsvanor Lokal samverkan mellan landsting och kommun sker i den lokala samverkansberedningen i Hedemora kommun, benlmnd Vllflrdsforum. Till VlIflirdsforum är knutet tre ''bord'', bambordet, ungdoms bordet och IIdre bordet. Borden Ur benämningen pi samverkansforum dir aktörer inom respektive omrlde frln landstinget, kommunen, ideella organisationer och lokala myndigheter möts. Vmje bord skall upprätta en verksamhetsplan och resultatet av samverkan skall rapporteras till Vllfllrdsforum. Under tv! veckor hösten Ar 2010 arrangerades HedemoN HeN och BIiUet dir malet var att inspirera till en hlllbar livsstil för kropp och själ i samklang med miljön genom föreläsningar, information och aktiviteter. Arrangemanget skall utvärderas och!br att besluta om denna satsning skall upprepas Mora kommun mlcb Orsa bmmllun lfolkhllsoarbetet i Mora kommun och Oraa kommun bedrivs med stöd aven gemensam resurs. en Colkhä1sop181l1er&re. I VardeJl"SI kommmen finns ett foikbilsonid vars upjpgftft är att samddla onn vmlmrr&u1t'veckllilmgellll i aulliiiiiilnlhet och om folkhälsoullttvec1lc1lnngejm n synmemet FollllchäRsonidlea lir diet IP@Rnaiska Oll"gm!tllär samverrkaml sb ske mellll;m kollllll!!ll1wer och n8llllldsmg ermuigt ami. FÖll" dea RolkaRa CoDRd1lillseamtDetet lfunnngemr CollklmäUsonidet soom stylrgrunpjpl ceh MIl' lfouj!chällsojpl18ll1ejl'ab rellls lhlanwdlnkuga KPMG AB $\'<IedisII Cir1niIed UabihlY company &ng e msmber finn of ahe I<J?MG netwolk of Independent membef Ilrms affilitlled I!4Ih KPMG intema\!o!lll1 Cooparn Hvc: '-t'.pmg rrt'~m:jtrc(n!t1~}, ;:t S::.Ie9 f.. 1m~.l~jl rij:'ii~. r~sf\,"{!d 16

20 ASeD Il.fJlwtBstJIwget /1koKI$V'P8!D Revisio61Srapporl FofkhlJlsoarbete Jtl/Buari lon Som styjidokuuillent mr forkli1lälsoarbete i Mora kommun finns ett Foikhälsoprogram för antaget av kommunfullmäktige är 2010 och Hälso- och sjukvirdsnämndern i norra och vbua Dalama är Den övergripande mäu~ sättningen med folkhälsoprogrammet är "Ett gott liv i Mora - skapa ett samhälle där det är gott att leva~~. Programmet är kopplat till de nationella Colkhälsomälen och avser det lokala folkhl!soarbe~et. ViktigS! faktorer mil' att!l1lä mlpp am det övergripande målet är samverk8l1l, långsiktighet och uthallighet. Folkhälsoprogrammet, thisammans med Moras MiijömAi och Energiplan lägger grunden får utvecklingen av Hlllbara Mora. Årligen sker prioritering av mil i Kommunplanen och uppföljning i Årsbokslut utifran dessa tre program/planer. Mora kommun prioriterar RSljande områden, inom vilka barn och ungdomar är särskilt prioriterade: Delaktighet och inflytande i samhället Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Till varje prioriterat område finns inriktningsmll och aktiviteter beskrivna i folkhäisoprogrammet. Årligen avrapporterar folkhälsoplaneraren det lokala folkhälsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver folkhälsoridets och folkhälsoplanerarens arbete samt de aktiviteter (riktade mot de nationella folkhälsomuen) som genomforts under lret. För Orsa kommuns folkhälsoarhete finns sedan är 2006 ärliga Välfllrdsbokslut och regelbundet sammanställda rapporter om Skador och olycksfall och andra Colkhälsodata. Därutöver finns folkhälsofrågor upptagna i kommunens mål och visioner. Folkhälsorldet ansvarar for att samordna och utveckla hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunen. Det sker dels genom årliga samtal med ft)rvaltningschefer om vad som görs på de olika mrvaltningama, dels genom ett nätverk Rir hälsofrämjande och forebyggande insatser bestående av representanter för förvaltningarna. Årligen avrapporterar folkhälsoplaneraren det lokala Colkbllsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver folkhälsonmets och folkhälsoplanerarens arbete samt de aktiviteter (riktade mot de nationella fodkhälsomalen) som genomfisrts under Aret. FolkhäUwpRMCI!'&rel'il demar n ll1lit\reil'k på nämsll1livå, n dlcll1l IP'ollitnska sslili!1lvei!'lk:ambce redjriling samt i tjänstcmamllagrupip'möte!l1l dläir ll1låiringslivschefcl!'s!l1lärrsjlllkvkdlschco feli' och folkhi!slqlpbaumell'sjll'e fralm Mfurnlk~ llelksmdl 9 Va!l1lSboo, Mall1l.!lll1lg, ÄRvda1cII1I. MOIl'a och Oma ldlertamr. Follkhänsoll'ådet har tagit fram egll'lla '"llokalla" riktlln!!1ljell" och folt'mell" ffill" h\1llf limet ska arbeta med sitt lilppdrag.

21 .MeD O O O? 7. ILMtUsti~~e8 [J}mUl!Jli'/JBtB O. RtNas,onsrappo11 FolkhiJlsoarbele Januari 2011 FolkhllsoplmemeRl samer möjlnghetejl' att UAtvookla metodvcll'byg nnom Uill'ilSlrBilt e verket. ll.6 Leksands ImmmmuDll Folkhälsoarbetet n Leksmds licommum 1bedIrfivs vud! perrsonauavdeuningen pi kome munledningskontorea, med kommunstyrelsen som ansvarig nlinmd. Som samordnare Rir folkhltlsoarbetet finns en halvtidsanstllld Colkhllsoplaneme. Styre dokument Rlr folkhilsoarbetet i kommunen är en Folkhllsoplan mr antaget av Kommunfullmäktige Ar Den övergripande malsittningen med Colkhllsoplanen utglr ifran en viljeyttring. om hur ett strategiskt folkhlusoarbete ska ge kunskap om vilka faktorer som plverkar hiusan. I kombination med det strategiska arbetssättet ska ett evidensbaserat operativt arbete utftiras. FolkhlUsofrlgor är inte inarbetade i styrnings- och malprocessen. De huvudmll som valts ut i folkhlilsoplanen är följande: Bam och ungas uppvlxtvillkor (FolkhlllsomAl 3) Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (FolkhllsomAlll) Under Ar 2009 lades extra Cokus pi social trygghet (FolkhlUsomAl 2) och smittspridning (Folkhälsomil 7) i samband med pandemiplaneringen. Folkhälsoplaneraren saknar i sitt arbete med folkhllsofiigor, metodverktyg som kan stötta kommunen Älvdalens kommun Folkhälsoarbetet i Älvdalens kommun bedrivs vid personalkontoret, dir kommunchefen är ansvarig och kommunstyrelsen är den ansvariga nämnden. Som samordnare mr folkhllsoarbetet finos en halvtidsanstilid folkhllsoplanerare. Kommunen har ett folkhllsorld, vars uppgift lir att samråda om vilbrdsutvecklingen i allmldhet och om folkbllsoutvecldingen i synnerhet. Folkhllsorldet är det politiska organ dir samverkan ska ske mellan kommunen och landstinget enligt avtal. För det lokala folkhllsoarbetet fungerar folkhllsmidet som styre grupp och lir folkhllsoplanerarens huwdsaktiga uppdragsgivare. Styrdokumemt mr det lokala folkhälsoarbetet i ÅRvdale!l1s kommwlllir ett Alkohol och drogpolitiskt hmdlilltlgsprogrsm llör BnRngt kollm1mwlnem budget och pll1l11rsr 2m X-2OR2 ska em ny hmdl1ilmgsjpllm fbr aidlrohou och droger tas fram undler pmodm. Dm ~vergripmde mllsulmingell1 med det JPlrogrammet il' P'IBat gota Riv mr mullan. 1Progmnmmet Ir lk:ow1mt tm lille litlatuolltlcua fodwlisomlllclitl. EIITl attiayllllenlkät dismu,anelisls ~m licommulllltlitmvmama fl sambllltlcil moollhtl1lsovecbmt som gmomtbll's n september vallilje KPMG Ile. a SwetliSh Iimlied Hablllly compaii)illnd Il member flliiil 01 Ule ~:PMG noll'lork of indepgft1lenl membet folms affinated Ytlth K~MG Inlemel'<mal Cf:~/l~7;, fh."j!ot!{~~~~ ~~H ~i' '!!t!'-i:;~\i":' ~I '::':'l'~.:.,"\i:"j~~~!. :"'Jl r::~.'\1~ f": :::;-,'-!': i8

22 ABCD IfAOOIlllsI!iDOII!:d 1lk81(8U'QB(1J Revisionsropport FolkJlalsooroete Jal8BUB1'i 2011 Den politiska samvell'kansbcjrednujrngen atmsvahllv mr lednill'llg ooh stymrlrng av folke hilsoarbetet och folkhälsoplanerarens arbetsuppgifter. Styrgruppen har som övergripande mu mil' foikhiisoarbetet att skapa förutsättningar fisr en god hälsa och hälsoutveckling pi lika villkor för befolkningen i Älvdalens kommun. Älvdalens kommun prioriterar sllrskilt insatser RSr barn och ungdomar (Folkhälsomi» 3) samt social trygghet (Folkhltlsomll 2). PI uppdrag av den politiska samverkansberedningen undersöker kommunen "vm möjligheter att öppna fae miljecentraler. Ärligen avmpporterar folkhmsoplanemen det lokaia folkhltlsoarbetet i en verksamhetsrapport. Verksamhetsrapporten beskriver ColkhllsorAdets och folkhälsoplanerarens arbete samt aktiviteter (riktade mot de nationella folkhltlsomllen) som genomförts under Aret. Folkhllsoplaneraren saknar i sitt arbete med folkhltlsofragor, metodverktyg som kan slötta kommunen. KPMG, dag som ovan Magnus Larsson certijierad kommunal yrlcesrevisor örjan Garpenholt Konsult. Med dr Camilla KarlssollD certifterad kommunal yrlcesrevisor 20~1 KPMGAt\ a SwediSh limlted Ilobilily~ny anti a B'IIlamberfirmor the W'M'31l2Iwo;!; ()f Imlepenilentmemtm; films amlla!ed 1\11h ~{PM~ tnt~rnjuon?1 CC-Or,"i.;,' ~':.'.:' ;='~~-r.l.~.~-":'~ r :+::; "'~1.: : :,:l! (, :;':1: ~~ ~ nm~. '. ni ft;~~i:: f';':: ::-.;,:. 19