av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009"

Transkript

1 av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009 Sandra Beletic Folkhälsosamordnare

2 Inventering av folkhälsoarbete Bakgrund...2 Syfte...2 Avgränsning...2 Mål...2 Definition av folkhälsoarbete Frisk-, skydds- och riskfaktorer...3 Främja och förebygga...3 Översikt Redovisning...4 Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Bilaga 1: De 11 nationella folkhälsomålen 1

3 Bakgrund: I samband med omorganisation av stadsledningskontoret 2009 flyttades ansvaret för folkhälsofrågor till Fritids- och Kulturförvaltningen. Detta har lett till att fr.o.m. den 1/ har en folkhälsosamordnare anställts under Fritidsnämnden. Samordnarens arbete inleddes med att ta fram en arbetsplan för 2009 med det folkhälsopolitiska principprogrammet som bas. Denna arbetsplan är godkänd av Fritidsnämnden och förvaltningschefsgruppen. I den framgår det bl.a. att ett folkhälsoråd ska upprättas och att pågående folkhälsoarbete ska inventeras. Folkhälsorådet är överens om att inventeringen ska omfatta de förvaltningar/verksamheter som ingår i folkhälsorådet. Syfte: Syftet är att belysa det folkhälsoarbete som görs i staden eftersom det är en förutsättning att känna till vad andra gör för att kunna samverka kring folkhälsa. På många förvaltningar och verksamheter inom kommunen bedrivs ett ambitiöst arbete som har effekt på folkhälsan. Frågor att besvara vid inventeringen är: o Vad för typ av folkhälsoarbete bedrivs idag utanför ordinarie verksamhet? o Vad för typ av insatser/åtgärder inom respektive förvaltning/verksamhet är angelägna att initiera för att förbättra folkhälsoläget? Avgränsning: Aktiviteter som ska ingå i inventeringen är enbart direkt utvecklingsarbete som syftar till att förbättra dagens folkhälsoläge. Ordinarie vardaglig verksamhet skall ej ingå. Insamlingen sker utifrån förvaltningens/verksamhetens koppling till de 11 nationella folkhälsomålen (bilaga 1). Mål: Målet med inventeringen är att den ska utgöra ett underlag för vidare planering och prioritering av folkhälsoarbete. Tillvägagångssätt: o Folkhälsosamordnaren utformar en checklista med syfte att underlätta datainsamlandet och göra den enhetlig. o Representanterna i folkhälsorådet ansvarar för insamling av materialet för sin förvaltning/verksamhet utifrån checklistan. o Folkhälsosamordnaren sammanställer inventeringen med indelning i de 11 nationella folkhälsomålen. 2

4 Frisk-, skydds- och riskfaktorer Avsikten med folkhälsoarbete är att påverka faktorer såsom frisk-, skydds och riskfaktorer, samt förhållanden såsom struktur- och miljöförhållanden. Friskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorerna Friskfaktorer är bl.a. stödjande miljöer, sociala sammanhang, säker och trygg miljö, möjlighet till delaktighet, medinflytande, kontroll samt meningsfull sysselsättning. Som skyddsfaktorer kan det t.ex. nämnas tillgång till service, transporter och hälso- och sjukvård, sociala sammanhang, god bebyggd miljö och tillgång till rekreation. Bland riskfaktorerna finner vi skadliga miljöer, trafik, brist på sysselsättning, social isolering samt brist på kontroll och medinflytande. Främja och förebygga Målet är att påverka ovanstående faktorer så att de främjar hälsa och förebygger sjukdom och ohälsa. Främjande arbete Främjande arbete bygger på faktorer och kunskaper kring vad som gör att människor förblir friska. Arbetet fokuserar på att stödja, gynna och lyfta fram. Ex. underlätta fysisk aktivitet i anslutning till skola och arbete, föräldrarstödsprogram. Förebyggande arbete Förebyggande arbete bygger på kunskaper om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka. Arbetet inriktas oftast mot en specifik riskgrupp och riskbeteende med målet att hindra eller att sätta stopp. Ex. minska tobaksbruket, fetma, dålig tandhälsa och höga ohälsotal. 3

5 Redovisning Aktiviteterna/projekten för var förvaltning/verksamhet redovisas tillsammans under varje målområde. Förvaltningarna/verksamheterna kommer att rangordnas i bokstavsordning och markeras med egen färg för bättre lättöverskådlighet Capio Cityklinik 3. Centrum/Österlyftet 4. Fritids- och Kulturförvaltningen 5. Försäkringskassan 6. Gymnasieförbund 7. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett 8. Omsorgsförvaltningen 9. Primärvården 10. Teknik- och Stadsbyggnadskontoret 11. Tandvården 12. Vuxenförvaltningen BoStaden/AB Landskronahem, Räddningstjänsten och Samla ingår inte i inventeringen. 4

6 Målområde 1. Delaktighet och inflytande Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Enheten för förebyggande arbete Karlslundsprojektet Öppna en ny arena för barn och ungdomars fritid J.Patriksson, Harlekin Landskronahem Meningsfull fritid, socialt deltagande, delaktighet i sitt bostadsområde Föräldrautbildning Stödja föräldrarollen Viktora Fransson Jämställdhet, socialt deltagande och stöd Barnrättsveckan Stärka barns rätt till inflytande J.Patriksson Milena Cendric Ungdom mot rasism Minska diskrimineringen Patrik Hohmann Senija Halalkic Öka ungdomars insikter om diskrimineringens faror Tillgänglighet för egna aktiviteter Tonårscafé. Ålder: år 2ggr/månad kvällstid Plats: Plantan Ridgrupp på Ridhuset i Landskrona. Ålder: från 6 år 1ggr/vecka Alla barn/ungdomar ska ha tillgång till sina fritidssysselsättningar även under sin vistelsetid på korttidsboende. Enheten för LSS-insatser Gunilla Malmsten Enheten för barn- och ungdomshabiliteringen Syftet är att skapa en Kurator meningsfull och Psykolog tillgänglig fritid för Specialpedagog ungdomar med funktionshinder. Barn/ungdom med funktionshinder lär sig grunderna i ridning under 1-2 terminer för att därefter kunna delta i Ridklubbens ordinarie ridgrupper. Sjukgymnast Inom befintlig ram Flytta verksamheten till en annan lokal. Detaljplanen stödjer inte en ungdomsverksamhet. Digtal Storytelling. En metod där man lär sig att uttrycka sin åsikt och delta i dialoger. Stöd till föreningslivet genom bidrag, nyttjande av anläggningar, utbildning och arrangemang. Samt erbjuds föreningsservice på Plantan. Centrum/Österlyftet Erbjuda medborgare Christophe Contassot möjligheter att producera digitala berättelser i syfte att dessa publiceras och kan bli föremål för diskussioner och möten och på så vis uppnå delaktighet. Fritids- och Kulturförvaltningen Genom föreningslivet Fritid och Kultur stödja och uppmuntra socialt deltagande. 5

7 Intern folkhälsogrupp. Start: mars Förbättring av hemsida: Landskrona Fritid Publicerad: maj Fritidsmail. Start: september Kulturmail Löpande. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Våren Kultur i vården. Museet anordnar ett par träffar årligen med ca 40 kulturombud för inspirera till ett bredare bruk av kulturella resurser. Löpande. Rothoffska kolonin. Löpande. Stöd för grupper med läs- och skrivsvårigheter. Löpande. Samarbete med äldreomsorgen i form av bokprat, läsecirkel och stöd till högläsare. Löpande. Stöd i form av visningar, lättlästa böcker, läsecirklar, projekt för analfabeter, bokprat m.m. Löpande. Hälsolördagar. Februari - april 2009 Projekt: Friska seniorer. September 2009 Syftet är att samordna Fritids- och kulturförvaltningens folkhälsoinsatser. Syftet är att ha en lättillgänglig kommunikationsplats, då hemsidan är ett viktigt verktyg för god medborgarservice. Syftet är att öka informationen om aktuella fritidskulturaktiviteter. Syftet är att få en bild av vad invånarna gör på sin fritid. Målet är att den ska utgöra ett underlag för framtida planering. Syftet är att öka kulturupplevelse för äldre, handikappade och sjuka. En visningsträdgård och stuga med ekologisk odling som kan inspirera besökarna till eget odlande. Skolklasser kan också odla själva i kolonin. Syftet är att öka delaktighet och mångfald. Syftet är att öka delaktighet, mångfald och kreativitet bland äldre genom att öka den utåtriktade verksamheten. Syftet är att öka delaktighet, mångfald och kreativitet bland elever på KomVux Syftet är att ge ökad kunskap om hälsa via föreläsningar och seminarier till inv. Målet är att bidra till förbättrad hälsa hos seniorer i åldern år genom att inspirera till ett aktivare och hälsosammare liv. Fritid och Kultur Fritid Fritid och Kultur Fritid och Kultur Museet, Omsorg och Biblioteket Museet Museet och KomVux Biblioteket och Omsorg Biblioteket och KomVux Biblioteket Biblioteket, Anhörigcentrum, Centrum/Österlyftet, Capio Cityklinik och pensionärsföreningar 6

8 Riktade satsningar inom likabehandlingsplan Träffpunkter inom hemvården Anhörig-centrum Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning Samhällskola Gymnasieförbund Ett demokratiskt All personal förhållningssätt bland elever och personal Främjar social delaktighet och nätverksskapande i närområdet Kommunens invånare ska vara informerade om att ett varierat utbud av stöd finns. Omsorgsförvaltningen 1. Respektive enhetschef inom hemvårdsområdena Hvilan och Larvi Enhetschef för Anhörigcentrum Teknik- och Stadsbyggnadskontoret Öka tillgängligheten för alla. Andreas Hall/Curt Jansson Vuxenförvaltningen Ge kunskap om det Introduktionen svenska samhället, normer, värderingar, ge introduktion, skapa delaktighet och stöd Kontinuerligt, varierande över läsåret 7

9 Målområde 2. Ekonomisk och social trygghet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Elevhälsa Hälsosamtal för elever. Skolhälsovårdpersonal Riktade LSS-insatser Service till berörd personkrets. Individ och familjenheten Enheten för förebyggande arbete Karlslundsprojektet Öka tryggheten i J.Patriksson, Harlekin Trygghet i närmiljön Socialrådgivare i Karlslundsområdet Planering inför framtida bostäder Entreny Rabatter för att nyttja badet mer. Goda kontakter med samres/serviceresor Samarbete med sociala myndigheter Hälsoundersökning för asylsökande Ljuspolicy Samarbete mellan VUX och PMI området Förebygga social ohälsa genom tidig rådgivning. Landskronahem J.Patriksson, Susanne Trade Enheten för LSS-insatser Vi har en löpande och systematisk dialog med OMS angående framtida behov av gruppbostadsplatser. Att det startas fler företag och att befintliga företag utvecklas av/inom målgrupperna: Ungdomar år, personer med annan kulturell bakgrund samt personer i utanförskap. Centrum/Österlyftet Gunilla Malmsten/LSS handläggare Johanna Klapp och LSS handläggare inom OMS Jan Nilsson Peder Enhörning Fritids- och Kulturförvaltningen Stödja resurssvaga Karlslundsbadet gruppers möjlighet till att besöka badet. Gymnasieförbund Förenkla för elever i behov av resor, förbättra elevers rutiner och närvaro. Öka helhetsinsikten Mentorer och kring skolans elever elevvårdsteam Genomgång av hälsostatus för asylsökande. Förebygga och fånga upp sjukdom/symtom. Primärvården Distriktssköterska på hälsoenhet Teknik- och stadsbyggnadskontoret Lysa upp gator och byta Christer Danielsson lampor Tar emot arbetslösa och Åke Olsson praktikanter för att minska arbetslösheten. Inom befintlig ram Kontinuerligt Stort 8

10 Kartlägga de värst utsatta platserna för skadegörelse. Det är ett samverkansavtal med polisen. Trygghetsvandringar i samarbete med strategikontoret för att kartlägga de otrygga platserna. Planprocessen - Få in trygghetsfrågorna i tidigt skede. Öresundsjobb (ESF projekt)/ny resurs (ESF -projekt) KRIS Arbetslivsingång (ESF - projekt) Skapa tryggare närmiljö. Ökat engagemang bland de boende. Leda till tryggare närmiljö. För att minska otrygghet, skadegörelse genom god planering. Självförsörjning. Snabbare väg till arbete, vissa platser med garanti om jobb, social och ekonomisk trygghet. Offentlig, ideell samt privat sektor ska tillsammans arbeta för att skapa en modell som syftar till att minska de kända problemen med missbruk, våld, kriminalitet, arbetslöshet, bostadslöshet och övrigt utanförskap bland ungdomar i Landskrona. Birthe Bunke Birthe Bunke Birthe Bunke Vuxenförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Vuxenenheten (Landskrona stad, organisationen KRIS samt konsultföretaget PPAB) Det finns ett stort antal ungdomar som ej har påbörjat, eller avbrutit gymnasieutbildning. Många av dessa ungdomar har ej kommit in på arbetsmarknaden. Ett antal av dem har debuterat såväl i kriminalitet som missbruk. Förutom problematik med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet så saknar många av dessa även ordnat boende. 9

11 Målområde 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Utegrupper i förskolan I Ur och Skur - verksamhet inom förskolan Sova ute i förskolan Lilla Dag och Natt Kulturskolan Föräldrautbildningar inom förskola och skola Öppen förskola Öppet Dammhag och Ungdomshuset Nova GRUM Graviditet utan missbruk Regnbågen - Gruppverksamhet för barn till missbrukare Skilda världar - gruppverksamhet för barn vars föräldrar haft en konfliktfylld separation Karlsundsprojektet Socialrådgivare i Karlslundsområdet Aktiviteter och frisk luft Lägga grunden till ett sunt leverne. Medveten metod att främja utevistelse. Berörd Rektor Service åt föräldrar som BUN (ansvarig chef) arbetar på oregelbundna tider Breddat utbud av kulturella aktiviteter Handleda föräldrar att främja barnens utveckling till trygga individer Möjlighet till träffpunkt för hemmavarande föräldrar med barn Främja barns och ungas möjligheter till en meningsfull fritid Enheten för utredning och behandling Samarbete mellan BUN/Mödravården/ Vuxenförvaltningen Fånga upp gravida kvinnor med överkonsumtion av alkohol/narkotika Mål: Drogfri graviditet Ge barnen redskap och att dela med andra i samma situation så att de bättre kan hantera sin livssituation. Veta var de kan få hjälp. Ge barnen redskap att leva i konfliktfältet mellan föräldrarna. Dela med andra. Mål: Lyfta bort skuldkänslor/ansvar Familjestödsgruppen/ BUN Familjerätten BUN Enheten för förebyggande arbete Genom aktiviteter i området öka intresset för föreningslivet Bättre utnyttjande av social rådgivning på öppen förskola J.Patriksson, Harlekin Landskronahem Susanne Trade Enheten för LSS-insatser Vi har ett övergripande Gunilla Malmsten mål att barnen och Föräldrars behov vid avvikande arbetstider Ökad information om alkoholens skadeverkningar under graviditeten (unga kvinnor etablerar tidigt alkoholvanor). Utveckla rekryteringen av barn till grupperna. Mer information till invånarna. Bredare rekryteringsbas Meningsfull fritid Deltagande i föreningsliv Bättre livsvillkor under graviditet och goda uppväxtförhållande för barn och unga Inom befintlig ram 10

12 Rådgivning och information angående de föreningar i Landskrona med omnejd som har möjlighet att anpassa sin verksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar. Ungdomsdialog Nationellt projekt Mentorskap av unga till barn samt av vuxna till ungdomar Samarbete med och mellan elevråd i Landskronas skolor Lions Quest I samarbete med Lions. Pedagogiskt program riktat till lärare samt ledare inom föreningslivet. Första hjälpen. I samarbete med Röda Korset. Sluten ungdomsverksamhet. Löpande. Prova-på-aktiviteter för barn mellan 7-12 år. Löpande. Ungdomsledarutbildning. Löpande. Samarbete med BVC kring barns språkutveckling. Löpande. ungdomarna skall få upplevelser/aktiviteter och så mycket utevistelser som möjligt. Enheten för barn- och ungdomshabiliteringen Syftet är: Fritidskonsulent Att ge möjlighet till gemenskap. Att öppna dörrar mot samhället. Att ta vara på det friska. Syftet med projektet är att utveckla och pröva metoder för dialog och delaktighet för och med unga. Stöttning och mentorskap till barn och unga. Skapa möten och gemensamma aktiviteter mellan skolorna Utbilda målgrupperna inom b l a konflikthantering, samarbete och respekt. Utbilda språksvaga målgrupper i b l a. hjärtoch lungräddning Centrum/Österlyftet Monika Amaral- Skowronski (i samarbete med Barnoch Ungdomsförv. och Fritid- och Kulturförv.) Monika Amaral- Skowronski Monika Amaral- Skowronski Kimmo Kolehmainen Monika Amaral- Skowronski Kimmo Kolehmainen Kimmo Kolehmainen Fritids- och Kulturförvaltningen Syftet är att det Plantan friska /fungerande och utvecklingsbara hos ungdomar ska stödjas. Syftet är att främja en meningsfull fritidssysselsättning bland barn. Syftet är att stödja föreningar med ungdomsledarutbildning med satsning på uppvisning. Information till nyblivna föräldrarna om vikten att läsa med sina barn och dela ut Barnet första bok. Kultur- och Fritidsklubben Kultur- och fritidsklubben, Skåneidrotten Bibliotek och BVC Detaljplanen stödjer inte konserter, utställningar, snackekvällar och Kafé Kolon. Nya lokaler behövs. Detaljplanen stödjer inte en del aktiviteter. Nya lokaler behövs. 11

13 Projekt: Läsbiten 3. Start: Våren Löper året ut. Äppelhyllan för barn med funktionshinder. Löpande. Samarbete med NOVA/Plantan Årlig allergirond i skolans lokaler Olika Utbildningsinsatser på BVC Trädplan (ligger still just nu) Active parenting (projekt) och barnhandläggare på introduktionen UTSIKTER Projektet bedrivs i samverkan mellan städerna Helsingborg och Landskrona samt region Skåne och vänder sig till riskgrupperna nyanlända barn och barn, vars föräldrar är långvarigt beroende av försörjningsstöd. Syftet är att främja intresset för boken, berättandet och framförandet samt, stimulera förskolebarnens språkutveckling. Syftet är att barn med funktionshinder ska ha tillgång till anpassade böcker. Biblioteket, Regionsbiblioteket och Förskolan Biblioteket Försäkringskassan Öka helhetsinsikten Mentorer och kring skolans elever elevvårdsteam Förbättra arbetsmiljön Skolledning och och minska risken för skolsköterska utvecklande av överkänslighet mot allergener Förebygga olyckor i hemmet och öka hälsomedvetenhet hos föräldrar i form av ex kostinformation Primärvården BVC-sköterskor på aktuella hälsovalsenheter Teknik- och stadsbyggnadskontoret Ersätta de träd som Curt Jansson försvinner. Vuxenförvaltningen Tillförsäkra barnen Introduktionen goda levnadsvillkor, arbeta förebyggande i barnfamiljerna, lära ut en utvald metod i föräldraskap, stärka föräldrarollen Målet är att utveckla en Landskrona stad modell som förbättrar Vuxenförvaltningen framtidsutsikterna för Introduktionen barn som är nyanlända i Barn- och ungdoms- Sverige eller lever i Förvaltningen familjer med långvarigt försörjningsstöd. Det är en prioriterad uppgift att tillvarata föräldrarnas erfarenheter och stimulera skolutveckling genom föräldrarnas aktiva medverkan. Stort Litet 12

14 Målområde 4. Ökad hälsa i arbetslivet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Projekt FINSAM: Samarbete mellan försäkringskassan och primärvården i Landskrona Reducera sjukskrivningar i Landskrona. Åter till arbete eller annat alternativ. Primärvården Primärvård/Försäkringskassan 13

15 Målområde 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Regler för kioskverksamhet vid skolor Borttagning av utvändig trappa. Blå flagg-märkning av Landskronas stränder: Lill-Olas, Borstahusen camping och Borstahuen cement. Maj Simskola för vuxna. Riktar sig till särkskilda grupper. Löpande. Ökad tillgänglighet för handikappade. Löpande. Bullerplan Hastighetsplan Främja en sund mellanmålsförtäring Respektive rektor Enheten för LSS-insatser Mål att minska Gunilla Malmsten inbrottsförsök via en balkong på ett korttidsboende på Silvergården. Fritids- och Kulturförvaltningen Blå Flagg är en Fritid internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Utmärkelsen delas ut till dem som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. Syftet är att öka andelen Karlslundsbadet simkunniga. Arbetar löpande med tillgänglighetsfrågan utifrån tillgänglighetsplanen. Fritid Teknik- och stadsbyggnadskontoret Ligga till grund för Emilia Löfgren trafik- och stadsplanering. Utforma gaturummet Birthe Bunke till den tänkta hastigheten. Inom befintlig ram. Mer resurser för att kunna certifiera resten av stadens stränder. Saknar handikapptoaletter och tillgängligheten för rörelsehindrade på biblioteksfilialen på Ven är obefintlig 14

16 Målområde 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Enheten för förebyggande arbete Risk-bruksveckan Tandvård på rådstugan Astma-KOL mottagning Diabetesmottagning Distriktssköterskemottagning Rökavvänjning (enskilt eller i grupp) Vaccinationer Barnvårdcentral Hudmottagning Hälsokontroll Anställd folkhälsoplanerare Information om bruk och risk av alkohol bland föräldrar Förebyggande tandvård och kostråd Målet är att patienten får information om sin sjukdom och lär sig inhalationsteknik för att själv kunna kontrollera sin sjukdom. Capio Cityklinik Vårt mål är att utbilda patienterna och närstående om diabetes och hur det påverkar det dagliga livet. Målet är att öka patienternas kunskap om sin hälsa, kost, vikt och tobak, egenvård samt hur det är att leva med en sjukdom mm. Ökat rökstopp och minska rökvanor bland patienter. Målet är att med hjälp av vaccination, råd och upplysningar minska smittspridning inför t.ex. utlandsresan Målet är att följa barns (0-6 år) utveckling och att förebygga sjukdomar genom att ge vaccinationer och informera om egenvård. Målet är att förebygga hudsjukdomar genom att kontrollera födelsemärken, ge solråd samt ge information om egenvård. Målet är att patienten få en helhetsbild över sin hälsosituation och att åtgärder sätts in vid behov. Målet är att utveckla folkhälsoarbetet både internt och externt Susanne Trade/Ann- Sofie Roslund Rådstugan Susanne Trade/Ann- Sofie Roslund Rådstugan Astma- och KOL sjuksköterska Diabetessköterska Distriktssköterskor Distriktssköterskor Vaccinationssköterska Distriktssköterska Hudläkare Läkare och sjuksköterska Folkhälsoplanerare Minska konsumtionen av alkohol bland föräldrar Information om kost och tandhälsa 15

17 Hälsosamtal Fysisk aktivitet på recept (FaR) Motiverande samtals utbildning till personal Interna folkhälsogrupper Öppna föreläsningar till befolkningen Interna folkhälsoplaner Resursteam. Friska seniorer Finsam 93 Överenskommelse mellan Försäkringskassan och vårdcentralerna i Landskrona och Svalöv samt psykiatriska kliniken i Landskrona Antistressprojekt Målet är att identifiera och bidra till livsstilsförändring hos patienter för att minska utveckling av livsstilssjukdomar Förebyggande och behandling av olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet Motiverande samtal - MI är en metod vars huvudsakliga mål är att hjälpa människor till förändring. Målet är att finna nya strategier för det hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården. Öka befolkningens kunskap inom olika folkhälsoområden. Målet är att det hälsofrämjande arbetet blir en naturlig del i verksamheten. Målet är att minska och undvika sjukskrivningar genom att arbeta strukturerat med andra behandlingsmetoder och samarbeta med andra aktörer. Projektets syfte är att genom kunskap och inspiration, bejaka och stödja det friska åldrandet hos seniorer i åldern år, bosatta i Landskrona samt att öppna möjlighet för umgänge över etniska och kulturella gränser. Att förbättra samarbetet mellan vården och FK och därmed förbättra sjukskrivningsprocessen och sänka ohälsotalet. Distriktssköterska och sjuksköterska Distriktssköterska All personal Försäkringskassan Folkhälsoplanerare Folkhälsoplanerare Folkhälsoplanerare Psykolog I samarbete med Region Skånes vårdcentraler i Landskrona och Svalöv samt försäkringskassan Folkhälsoplanerare I samarbete med anhörigcentrum, biblioteket, Landskrona Stad samt pensionärsföreningar Håkan Rundberg, Region Skåne Kerstin Andersson och Kristina Svensson Försäkringskassan Gymnasieförbund Minska stressrelaterade Skolsköterska symtom hos elever Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Individrelaterat, ökande 16

18 Medlem i nätverket Hälsofrämjande-sjukhus Uppdrag 2009 Starta HFS-Forum Fokusgrupper: Tobak Fysisk aktivitet, Psykisk hälsa Kost Alkohol KOL Syrgasbehandling i hemmet, KOL-skola Hjärtkärlsjukdomar Hjärtskola Hälsovinstmätning på patienter som deltar i Hjärtskolan Arbeta mot en verksamhetsutveckling mot en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Starta upp ett fungerande forum för hälsofrämjande frågor på Lasarettet i Landskrona under Syftet är att stödja god hälsa på lika villkor inriktat på befolkning, medarbetare och patienter. Ökad frihet för patienterna genom att möjliggöra behandling i hemmet Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Processledare för Hälsofrämjande sjukhus KOL sjuksköterska Läkare, KOL sjuksköterska, sjukgymnast Läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast Diabetes utveckla arbetet inom diabetesteamet genom team verksamhet på Medicinmottagningen fot mottagning Barnövervikt Steg för steg. Arbetsbok för barnen och deras familjer. Föräldrainformation Fortsatt samarbete med Korpen. samarbete med skolsköterskor samarbete med socialen Deltagande i det nationella FHSnätverkets arbete med uppföljningsindikatorerna. Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Ge patienterna och deras familjer information och kunskap om övervikt/fetma och dess risker. Erbjuda anpassade aktivteter för barnen med målet att de kan bli mer aktiva. Arbeta mot en verksamhetsutveckling mot en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Läkare och diabetes sjuksköterska Barnläkare och barnsjuksköterska Processledare för Hälsofrämjande sjukhus 17

19 Deltagande i det nationella nätverkets projekt med hälsovinstmätning Deltagande i Folkhälsorådet Kunskapsspridning. Nyhetsblad hälsofrämjande sjukhus ges ut till sjukhusledning, samtliga chefer, samverkansgrupp samt läggs på intranätet. information på chefsmöte information om Hälsofrämjande sjukhus vid introduktionsdag för nyanställda vid annonsering ska det framgå att vi är ett hälsofrämjande sjukhus internföreläsning aktivitetskatalog på nationella nätverkets hemsida Öppna föreläsningar Till befolkningen Fallförebyggande projekt för 75-åringar Friska seniorer.hälsoundersökning för asylsökande Motiverande samtal FAR (Fysisk aktivitet på recept) Erbjuder fluorsköljning i alla skolor klass 0-9 Temagrupp PROM Samverkan mellan olika aktörer i Landskrona i folkhälsofrågor Syftet är att öka och förbättra information om hälsofrämjande sjukhus och lasarettets aktiviteter. Kunskapsförmedling till befolkningen. Uppsökande verksamhet av sjukgymnast för att förebygga fall genom individuella insatser Ge seniorer (60-75 år) bra kunskaper om hälsofrämjande åtgärder Genomgång av hälsostatus för asylsökande. Förebygga och fånga upp sjukdom/symtom Ökad hälsomedvetenhet gällande rökstopp, motion, kost Ökad fysisk aktivitet Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Nationella HFS nätverket Sjukhuschefen Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Personalansvarig Omsorgsförvaltningen Primärvården Tandvården Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Informationssekreterare Rehabenheten inom Omsorgsförvaltningen Anhörigcentrum, CentrumÖsterlyftet, Capio Citykliniken, Region Skåne Distriktssköterska på aktuell hälsoenhet Distriktssköterskor, sjukgymnast, läkare på aktuell hälsoenhet Distriktssköterskor, sjukgymnast, läkare på aktuell hälsoenhet. Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Stort! 18

20 Undervisar på SFI/nyanlända flyktingar Informationsverksamhet Öppna förskolan/ Rådstugan Initierar tandborstning på fritidshemmen efter frukost. Erbjuder tandborstar/tandkräm Erbjuder munhälso/kostinfo vid föräldramöten Hälsa -grupper FINSAM Intro-krehab Målgrupp: långtidssjukskrivna. Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Få en bättre tillvaro genom att finnas i ett sammanhang och ev. kunna återgå till ordinarie insatser Arbeta för att sjukskrivna Landskronabor ska få rätt insatser från rätt myndighet i sin rehabprocess tillbaka till arbetsmarknaden I medvetet mindre deltagargrupper ge SFI undervisning tillsammans med individuella handläggarkontakter samt arbetspsykologkontakt för att så småningom kunna ta del av ordinarie verksamhet inom introduktionen Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Vuxenförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Introduktionen 19

21 Målområde 7. Gott skydd mot smittspridning Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Utvecklat samarbete med Region Skåne/Landskronas vårdcentraler Information om svininfluensan till anställda och allmänhet I enlighet med smittskydds rutiner Agera förebyggande vid risk för smittspridning samt goda kontakter när olyckor inträffar eller skador uppstår. Förebygga och förhindra smittspridning Gymnasieförbund Omsorgsförvaltningen Samtliga i personalen, främst skolsköterskan. MAS och Räddningstjänst Primärvården Minska smittspridning Samtliga i personalen på aktuell hälsoenhet Litet. 20

22 Målområde 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Se under målområde 7. Föreställning The Big Bög Show Krismottagningen Manfred (projektmedel från Länsstyrelsen) Gymnasieförbund Öka insikter bland All personal. personal och elever kring den särbehandling som sker samt bekämpa förekomsten. Vuxenförvaltningen Syftar till att få våldsutövarna att ta sitt Vuxenenheten ansvar för sitt våld och att bryta våldsanvändandet. Genom stöd och behandling för de individer som brukar våld i nära relationer går det att stärka individernas resurser att hantera känslor av vanmakt och desperation, vilket i sin tur gör att våldsbenägenheten minskar. Medelstort. Målgruppen är svår att nå och har i regel en låg motivationsnivå till behandling. Mycket kraft måste läggas på kontaktsökande aktiviteter. 21

23 Målområde 9. Ökad fysisk aktivitet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Medveten satsning på motorik och rörelse i skolan Vi har ett övergripande mål att gå och promenera vid alla tänkbara tillfällen som ges i vardagen under barnens vistelser på något av våra korttidsboenden. Det samma gäller att använda kommunala färdmedel i stället för vår buss, då möjlighet ges. Grannsamverkan för motion i samarbete med Friskis&Svettis. Stegtävling på Sfi, tillsammans med Friskis&Svettis. En del mindre projekt tillsammans med idrottsföreningar. Bedriver gruppträning i form av vattengympa och In-door-walking. Löpande. Fysisk aktivitet på recept. Löpande. Utvidgning av Landskrona vandringsleder söderut. Sträcka: Centrum Järavallen. Hösten Inrätta en tipspromenad längs Landskrona Vandringsleder. Hösten Främja inlärning genom stimulans till ökad rörelse Berörd rektor Enheten för LSS-insatser Att ge barn/ungdomar Gunilla Malmsten en sund inställning till motion. Centrum/Österlyftet Öka den fysiska Kimmo Kolehmainen aktiviteten med utgångspunkt från grannområdet. Ökad fysisk aktivitet Kimmo Kolehmainen hos SFI-elever Ökad fysisk aktivitet hos barn och unga. Kimmo Kolehmainen Fritids- och Kulturförvaltningen Bredda verksamheten Karlslundsbadet för ökad folkhälsa. Målgrupp är vuxna och pensionärer. FaR är en arbetsform för Fritid, Karlslundsbadet, att i ett förebyggande Omsorg, Primärvården, och behandlande syfte Korpen och Hälsohuset stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. Öka möjligheter till motion och rekreationsnyttjandet. Syftet är att främja nyttjandet av vandringsleden. Fritid, Teknik- och Stadsbyggnadskontoret och Miljö Fritid Inom befintlig ram. 22

24 Granskning av Landskrona Vandringsleders skyltning. Sommar Deltagande i Vårruset, Blodomloppet osv. Fysisk aktivitet på recept informera om FaR på läkartimmen börja skriva FaR samarbete med föreningar och kommun Utveckla samarbete med kommunen kring FaR. Se målområde 6. Stegtävling, fysisk aktivitet på såväl fritid som arbete Syftet med granskningen Fritid är att förbättra skyltningen genom att den ska vara tydlig, enhetlig, orienterbar, rätt placerad och med rimliga avståndsangivelser. Gymnasieförbund Öka aktivitet bland Skolledning. personal samt förbättra hälsan. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. Kunna erbjuda ett utbud av anpassade aktiviteter Processledare för hälsofrämjande sjukhus Legitimerad personal Processledare för hälsofrämjande sjukhus Primärvården Vuxenförvaltningen Initiera en start att Vuxenförvaltningen påbörja någon form av mer frekvent och bestående aktivitet Stort. 23

25 Målområde 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Satsning på ekologiska produkter i måltider i förskola och skola Drogvanearbetet ÖPP start Risk-bruksveckan Vi har ett övergripande mål att erbjuda frukt i stället för sötsaker och att enbart ha lördagsgodis under vistelser på helgerna. Se målområde 6. Miljömedvetenhet och sunda vanor Kostenheten Berörd chef Enheten för förebyggande arbete Följa upp J.Patriksson drogundersökningen Jessica Roos Föräldrainfo om ungdomars alkoholvanor och föräldrars förhållningssätt gentemot ungdomars droganvändning Information om bruk och risk av alkohol J Patriksson Jessica Roos Susanne Trade Rådstugan Enheten för LSS-insatser Att vara goda förebilder Gunilla Malmsten till goda matvanor. Primärvården Mer aktivt arbete mot droger, alkohol och tobak. Förändrad attityd hos föräldrar gentemot ungdomars alkoholkonsumtion Minska alkoholkonsumtionen av alkohol bland föräldrar Inom befintlig ram. 24

26 Målområde 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Drogvaneundersökning bland elever i skolan. Drogförebyggande insatser i skolan PLUTO- Rådgivningsbyrå Samarbete med polis, narkotikapolis, Pluto. Tobak rökning tillåten endast utomhus på anvisad plats utstämpling innan rökning för medarbetare för medarbetare ombyte till privata kläder vid rökning rök enkät till medarbetare patienter erbjuds nikotinersättningsmedel för hjälp till att sluta röka Astma/KOLmottagning. Information, undersökning, behandling Implementering av gemensamma riktlinjer av missbruk/beroende av alkohol i Landskrona/Svalöv Ett tobaksfritt L-a En projektidé som är i utveckling i samarbete med Region Skåne. Projektet bygger på bred samverkan med aktörer från samhället, näringslivet och från föreningslivet. Medvetandegöra de unga och ge en nulägesbeskrivning Förebyggande enheten inom Individ och Familj Berörd rektor Enheten för utredning och behandling Råd och stöd till unga BUN/VUX och föräldrar. Även behandling. Gymnasieförbund Minska All personal. droganvändandet bland elever. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Rökfritt sjukhus Personalansvarig, Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Rökstopp Minska antalet KOLdiagnoser Förebygga och fånga upp patienter med alkoholberoende Primärvården Läkare, sjuksköterskor på respektive avdelning Astma/KOL-ansvarig på respektive hälsoenhet. Behandlande läkare på respektive hälsoenhet Centrum/Österlyftet Minska antalet individer Kimmo Kolehmainen som börjar bruka tobak samt få fler att sluta använda tobak. Primära målgruppen är barn och ungdomar i skolåldern, deras föräldrar samt vuxna som i sitt arbete eller fritid kommer i kontakt med barn och ungdomar. Stärka samarbetet med ungdomsmottagningen Ökande. 25

27 SIKTA Ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska vara vägledande för kommunerna i Skåne län. Vuxenförvaltningen Vuxenförvaltningen Vuxenenheten Tobaksfritt Centrum/ Öster Samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Landskrona stad Lokalt samverkar IFO i Landskrona och Svalöv samt Region Skåne utifrån följande mål för utvecklingsarbetet: att implementera och bedriva utvecklingsarbete på samtliga preventionsnivåer enligt Gemensamma riktlinjer tagna i september att fokusera insatser att arbeta tvärsektoriellt och gränsöverskridande att skapa förutsättningar för att kunna följa utveckling och mäta resultat att bedriva förändringsarbete utifrån erfarenheter och resultat av arbetet med enskilda patienter/ klienter Syftet med projektet är att medvetandegöra boende i centrum/öster om hälsofaran med tobaksbruk. Man avser att i samverkan med olika aktörer agera för ett minskat bruk av tobak i allmänhet och i synnerhet bland ungdomar mellan 13 och 19 år. Bland annat är stadens tobakstillsyn ett viktigt verktyg i detta arbete. Förebyggande tillsyn är både en rådgivande och förebyggande verksamhet Vuxenförvaltningen Tillsynsansvarig 26

28 11 nationella målområden År 2003 beslutade den svenska riksdagen om elva målområden för folkhälsan. Dessa målområden fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, och ansvaret är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. De sex första målområden rör förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt barn, ungdomar och äldre. 2 Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser påverkar deras hälsa, både under uppväxten och senare i livet, dels genom att påverka val av yrke och dels genom direkta effekter på levnadsvanor. 4 Ökad hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal delområden: Sund utomhusmiljö Sunda produkter Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Säkra miljöer och produkter skadeperspektivet 27

29 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. De ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre smärta men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. De ska också förebygga sjukdom genom att ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. 7 Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Samhället måste därmed värna om de framsteg som har gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. 9 Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta skall ske genom insatser som stimulerar till: Mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet. Mer fysisk aktivitet under fritiden. Att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. 10 Goda matvanor och säkra livsmedel En näringsriktig kost främjar god hälsa och förebygger kroniska sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer och diabetes. Människor i Sverige har i genomsnitt bra matvanor, men det finns sociala skillnader som behöver uppmärksammas. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst, och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Ju fler riskfaktorer individen är belastad med desto större risk för att hon eller han utvecklar ett missbruk. Därför är åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 28

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016 Foto: Sara Marklund Norsjö kommun - en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Policy för folkhälsa i Salems kommun

Policy för folkhälsa i Salems kommun Policy för folkhälsa i Salems kommun Inblick i folkhälsan Hälsa och ohälsa är ett radarpar som påverkar människor i alla åldrar i Sverige och världen. Den positiva utvecklingen av folkhälsan som kan skönjas

Läs mer