av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009"

Transkript

1 av Landskrona stads folkhälsoarbete 2009 Sandra Beletic Folkhälsosamordnare

2 Inventering av folkhälsoarbete Bakgrund...2 Syfte...2 Avgränsning...2 Mål...2 Definition av folkhälsoarbete Frisk-, skydds- och riskfaktorer...3 Främja och förebygga...3 Översikt Redovisning...4 Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Målområde Bilaga 1: De 11 nationella folkhälsomålen 1

3 Bakgrund: I samband med omorganisation av stadsledningskontoret 2009 flyttades ansvaret för folkhälsofrågor till Fritids- och Kulturförvaltningen. Detta har lett till att fr.o.m. den 1/ har en folkhälsosamordnare anställts under Fritidsnämnden. Samordnarens arbete inleddes med att ta fram en arbetsplan för 2009 med det folkhälsopolitiska principprogrammet som bas. Denna arbetsplan är godkänd av Fritidsnämnden och förvaltningschefsgruppen. I den framgår det bl.a. att ett folkhälsoråd ska upprättas och att pågående folkhälsoarbete ska inventeras. Folkhälsorådet är överens om att inventeringen ska omfatta de förvaltningar/verksamheter som ingår i folkhälsorådet. Syfte: Syftet är att belysa det folkhälsoarbete som görs i staden eftersom det är en förutsättning att känna till vad andra gör för att kunna samverka kring folkhälsa. På många förvaltningar och verksamheter inom kommunen bedrivs ett ambitiöst arbete som har effekt på folkhälsan. Frågor att besvara vid inventeringen är: o Vad för typ av folkhälsoarbete bedrivs idag utanför ordinarie verksamhet? o Vad för typ av insatser/åtgärder inom respektive förvaltning/verksamhet är angelägna att initiera för att förbättra folkhälsoläget? Avgränsning: Aktiviteter som ska ingå i inventeringen är enbart direkt utvecklingsarbete som syftar till att förbättra dagens folkhälsoläge. Ordinarie vardaglig verksamhet skall ej ingå. Insamlingen sker utifrån förvaltningens/verksamhetens koppling till de 11 nationella folkhälsomålen (bilaga 1). Mål: Målet med inventeringen är att den ska utgöra ett underlag för vidare planering och prioritering av folkhälsoarbete. Tillvägagångssätt: o Folkhälsosamordnaren utformar en checklista med syfte att underlätta datainsamlandet och göra den enhetlig. o Representanterna i folkhälsorådet ansvarar för insamling av materialet för sin förvaltning/verksamhet utifrån checklistan. o Folkhälsosamordnaren sammanställer inventeringen med indelning i de 11 nationella folkhälsomålen. 2

4 Frisk-, skydds- och riskfaktorer Avsikten med folkhälsoarbete är att påverka faktorer såsom frisk-, skydds och riskfaktorer, samt förhållanden såsom struktur- och miljöförhållanden. Friskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorerna Friskfaktorer är bl.a. stödjande miljöer, sociala sammanhang, säker och trygg miljö, möjlighet till delaktighet, medinflytande, kontroll samt meningsfull sysselsättning. Som skyddsfaktorer kan det t.ex. nämnas tillgång till service, transporter och hälso- och sjukvård, sociala sammanhang, god bebyggd miljö och tillgång till rekreation. Bland riskfaktorerna finner vi skadliga miljöer, trafik, brist på sysselsättning, social isolering samt brist på kontroll och medinflytande. Främja och förebygga Målet är att påverka ovanstående faktorer så att de främjar hälsa och förebygger sjukdom och ohälsa. Främjande arbete Främjande arbete bygger på faktorer och kunskaper kring vad som gör att människor förblir friska. Arbetet fokuserar på att stödja, gynna och lyfta fram. Ex. underlätta fysisk aktivitet i anslutning till skola och arbete, föräldrarstödsprogram. Förebyggande arbete Förebyggande arbete bygger på kunskaper om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka. Arbetet inriktas oftast mot en specifik riskgrupp och riskbeteende med målet att hindra eller att sätta stopp. Ex. minska tobaksbruket, fetma, dålig tandhälsa och höga ohälsotal. 3

5 Redovisning Aktiviteterna/projekten för var förvaltning/verksamhet redovisas tillsammans under varje målområde. Förvaltningarna/verksamheterna kommer att rangordnas i bokstavsordning och markeras med egen färg för bättre lättöverskådlighet Capio Cityklinik 3. Centrum/Österlyftet 4. Fritids- och Kulturförvaltningen 5. Försäkringskassan 6. Gymnasieförbund 7. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett 8. Omsorgsförvaltningen 9. Primärvården 10. Teknik- och Stadsbyggnadskontoret 11. Tandvården 12. Vuxenförvaltningen BoStaden/AB Landskronahem, Räddningstjänsten och Samla ingår inte i inventeringen. 4

6 Målområde 1. Delaktighet och inflytande Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Enheten för förebyggande arbete Karlslundsprojektet Öppna en ny arena för barn och ungdomars fritid J.Patriksson, Harlekin Landskronahem Meningsfull fritid, socialt deltagande, delaktighet i sitt bostadsområde Föräldrautbildning Stödja föräldrarollen Viktora Fransson Jämställdhet, socialt deltagande och stöd Barnrättsveckan Stärka barns rätt till inflytande J.Patriksson Milena Cendric Ungdom mot rasism Minska diskrimineringen Patrik Hohmann Senija Halalkic Öka ungdomars insikter om diskrimineringens faror Tillgänglighet för egna aktiviteter Tonårscafé. Ålder: år 2ggr/månad kvällstid Plats: Plantan Ridgrupp på Ridhuset i Landskrona. Ålder: från 6 år 1ggr/vecka Alla barn/ungdomar ska ha tillgång till sina fritidssysselsättningar även under sin vistelsetid på korttidsboende. Enheten för LSS-insatser Gunilla Malmsten Enheten för barn- och ungdomshabiliteringen Syftet är att skapa en Kurator meningsfull och Psykolog tillgänglig fritid för Specialpedagog ungdomar med funktionshinder. Barn/ungdom med funktionshinder lär sig grunderna i ridning under 1-2 terminer för att därefter kunna delta i Ridklubbens ordinarie ridgrupper. Sjukgymnast Inom befintlig ram Flytta verksamheten till en annan lokal. Detaljplanen stödjer inte en ungdomsverksamhet. Digtal Storytelling. En metod där man lär sig att uttrycka sin åsikt och delta i dialoger. Stöd till föreningslivet genom bidrag, nyttjande av anläggningar, utbildning och arrangemang. Samt erbjuds föreningsservice på Plantan. Centrum/Österlyftet Erbjuda medborgare Christophe Contassot möjligheter att producera digitala berättelser i syfte att dessa publiceras och kan bli föremål för diskussioner och möten och på så vis uppnå delaktighet. Fritids- och Kulturförvaltningen Genom föreningslivet Fritid och Kultur stödja och uppmuntra socialt deltagande. 5

7 Intern folkhälsogrupp. Start: mars Förbättring av hemsida: Landskrona Fritid Publicerad: maj Fritidsmail. Start: september Kulturmail Löpande. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Våren Kultur i vården. Museet anordnar ett par träffar årligen med ca 40 kulturombud för inspirera till ett bredare bruk av kulturella resurser. Löpande. Rothoffska kolonin. Löpande. Stöd för grupper med läs- och skrivsvårigheter. Löpande. Samarbete med äldreomsorgen i form av bokprat, läsecirkel och stöd till högläsare. Löpande. Stöd i form av visningar, lättlästa böcker, läsecirklar, projekt för analfabeter, bokprat m.m. Löpande. Hälsolördagar. Februari - april 2009 Projekt: Friska seniorer. September 2009 Syftet är att samordna Fritids- och kulturförvaltningens folkhälsoinsatser. Syftet är att ha en lättillgänglig kommunikationsplats, då hemsidan är ett viktigt verktyg för god medborgarservice. Syftet är att öka informationen om aktuella fritidskulturaktiviteter. Syftet är att få en bild av vad invånarna gör på sin fritid. Målet är att den ska utgöra ett underlag för framtida planering. Syftet är att öka kulturupplevelse för äldre, handikappade och sjuka. En visningsträdgård och stuga med ekologisk odling som kan inspirera besökarna till eget odlande. Skolklasser kan också odla själva i kolonin. Syftet är att öka delaktighet och mångfald. Syftet är att öka delaktighet, mångfald och kreativitet bland äldre genom att öka den utåtriktade verksamheten. Syftet är att öka delaktighet, mångfald och kreativitet bland elever på KomVux Syftet är att ge ökad kunskap om hälsa via föreläsningar och seminarier till inv. Målet är att bidra till förbättrad hälsa hos seniorer i åldern år genom att inspirera till ett aktivare och hälsosammare liv. Fritid och Kultur Fritid Fritid och Kultur Fritid och Kultur Museet, Omsorg och Biblioteket Museet Museet och KomVux Biblioteket och Omsorg Biblioteket och KomVux Biblioteket Biblioteket, Anhörigcentrum, Centrum/Österlyftet, Capio Cityklinik och pensionärsföreningar 6

8 Riktade satsningar inom likabehandlingsplan Träffpunkter inom hemvården Anhörig-centrum Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning Samhällskola Gymnasieförbund Ett demokratiskt All personal förhållningssätt bland elever och personal Främjar social delaktighet och nätverksskapande i närområdet Kommunens invånare ska vara informerade om att ett varierat utbud av stöd finns. Omsorgsförvaltningen 1. Respektive enhetschef inom hemvårdsområdena Hvilan och Larvi Enhetschef för Anhörigcentrum Teknik- och Stadsbyggnadskontoret Öka tillgängligheten för alla. Andreas Hall/Curt Jansson Vuxenförvaltningen Ge kunskap om det Introduktionen svenska samhället, normer, värderingar, ge introduktion, skapa delaktighet och stöd Kontinuerligt, varierande över läsåret 7

9 Målområde 2. Ekonomisk och social trygghet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Elevhälsa Hälsosamtal för elever. Skolhälsovårdpersonal Riktade LSS-insatser Service till berörd personkrets. Individ och familjenheten Enheten för förebyggande arbete Karlslundsprojektet Öka tryggheten i J.Patriksson, Harlekin Trygghet i närmiljön Socialrådgivare i Karlslundsområdet Planering inför framtida bostäder Entreny Rabatter för att nyttja badet mer. Goda kontakter med samres/serviceresor Samarbete med sociala myndigheter Hälsoundersökning för asylsökande Ljuspolicy Samarbete mellan VUX och PMI området Förebygga social ohälsa genom tidig rådgivning. Landskronahem J.Patriksson, Susanne Trade Enheten för LSS-insatser Vi har en löpande och systematisk dialog med OMS angående framtida behov av gruppbostadsplatser. Att det startas fler företag och att befintliga företag utvecklas av/inom målgrupperna: Ungdomar år, personer med annan kulturell bakgrund samt personer i utanförskap. Centrum/Österlyftet Gunilla Malmsten/LSS handläggare Johanna Klapp och LSS handläggare inom OMS Jan Nilsson Peder Enhörning Fritids- och Kulturförvaltningen Stödja resurssvaga Karlslundsbadet gruppers möjlighet till att besöka badet. Gymnasieförbund Förenkla för elever i behov av resor, förbättra elevers rutiner och närvaro. Öka helhetsinsikten Mentorer och kring skolans elever elevvårdsteam Genomgång av hälsostatus för asylsökande. Förebygga och fånga upp sjukdom/symtom. Primärvården Distriktssköterska på hälsoenhet Teknik- och stadsbyggnadskontoret Lysa upp gator och byta Christer Danielsson lampor Tar emot arbetslösa och Åke Olsson praktikanter för att minska arbetslösheten. Inom befintlig ram Kontinuerligt Stort 8

10 Kartlägga de värst utsatta platserna för skadegörelse. Det är ett samverkansavtal med polisen. Trygghetsvandringar i samarbete med strategikontoret för att kartlägga de otrygga platserna. Planprocessen - Få in trygghetsfrågorna i tidigt skede. Öresundsjobb (ESF projekt)/ny resurs (ESF -projekt) KRIS Arbetslivsingång (ESF - projekt) Skapa tryggare närmiljö. Ökat engagemang bland de boende. Leda till tryggare närmiljö. För att minska otrygghet, skadegörelse genom god planering. Självförsörjning. Snabbare väg till arbete, vissa platser med garanti om jobb, social och ekonomisk trygghet. Offentlig, ideell samt privat sektor ska tillsammans arbeta för att skapa en modell som syftar till att minska de kända problemen med missbruk, våld, kriminalitet, arbetslöshet, bostadslöshet och övrigt utanförskap bland ungdomar i Landskrona. Birthe Bunke Birthe Bunke Birthe Bunke Vuxenförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Vuxenenheten (Landskrona stad, organisationen KRIS samt konsultföretaget PPAB) Det finns ett stort antal ungdomar som ej har påbörjat, eller avbrutit gymnasieutbildning. Många av dessa ungdomar har ej kommit in på arbetsmarknaden. Ett antal av dem har debuterat såväl i kriminalitet som missbruk. Förutom problematik med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet så saknar många av dessa även ordnat boende. 9

11 Målområde 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Utegrupper i förskolan I Ur och Skur - verksamhet inom förskolan Sova ute i förskolan Lilla Dag och Natt Kulturskolan Föräldrautbildningar inom förskola och skola Öppen förskola Öppet Dammhag och Ungdomshuset Nova GRUM Graviditet utan missbruk Regnbågen - Gruppverksamhet för barn till missbrukare Skilda världar - gruppverksamhet för barn vars föräldrar haft en konfliktfylld separation Karlsundsprojektet Socialrådgivare i Karlslundsområdet Aktiviteter och frisk luft Lägga grunden till ett sunt leverne. Medveten metod att främja utevistelse. Berörd Rektor Service åt föräldrar som BUN (ansvarig chef) arbetar på oregelbundna tider Breddat utbud av kulturella aktiviteter Handleda föräldrar att främja barnens utveckling till trygga individer Möjlighet till träffpunkt för hemmavarande föräldrar med barn Främja barns och ungas möjligheter till en meningsfull fritid Enheten för utredning och behandling Samarbete mellan BUN/Mödravården/ Vuxenförvaltningen Fånga upp gravida kvinnor med överkonsumtion av alkohol/narkotika Mål: Drogfri graviditet Ge barnen redskap och att dela med andra i samma situation så att de bättre kan hantera sin livssituation. Veta var de kan få hjälp. Ge barnen redskap att leva i konfliktfältet mellan föräldrarna. Dela med andra. Mål: Lyfta bort skuldkänslor/ansvar Familjestödsgruppen/ BUN Familjerätten BUN Enheten för förebyggande arbete Genom aktiviteter i området öka intresset för föreningslivet Bättre utnyttjande av social rådgivning på öppen förskola J.Patriksson, Harlekin Landskronahem Susanne Trade Enheten för LSS-insatser Vi har ett övergripande Gunilla Malmsten mål att barnen och Föräldrars behov vid avvikande arbetstider Ökad information om alkoholens skadeverkningar under graviditeten (unga kvinnor etablerar tidigt alkoholvanor). Utveckla rekryteringen av barn till grupperna. Mer information till invånarna. Bredare rekryteringsbas Meningsfull fritid Deltagande i föreningsliv Bättre livsvillkor under graviditet och goda uppväxtförhållande för barn och unga Inom befintlig ram 10

12 Rådgivning och information angående de föreningar i Landskrona med omnejd som har möjlighet att anpassa sin verksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar. Ungdomsdialog Nationellt projekt Mentorskap av unga till barn samt av vuxna till ungdomar Samarbete med och mellan elevråd i Landskronas skolor Lions Quest I samarbete med Lions. Pedagogiskt program riktat till lärare samt ledare inom föreningslivet. Första hjälpen. I samarbete med Röda Korset. Sluten ungdomsverksamhet. Löpande. Prova-på-aktiviteter för barn mellan 7-12 år. Löpande. Ungdomsledarutbildning. Löpande. Samarbete med BVC kring barns språkutveckling. Löpande. ungdomarna skall få upplevelser/aktiviteter och så mycket utevistelser som möjligt. Enheten för barn- och ungdomshabiliteringen Syftet är: Fritidskonsulent Att ge möjlighet till gemenskap. Att öppna dörrar mot samhället. Att ta vara på det friska. Syftet med projektet är att utveckla och pröva metoder för dialog och delaktighet för och med unga. Stöttning och mentorskap till barn och unga. Skapa möten och gemensamma aktiviteter mellan skolorna Utbilda målgrupperna inom b l a konflikthantering, samarbete och respekt. Utbilda språksvaga målgrupper i b l a. hjärtoch lungräddning Centrum/Österlyftet Monika Amaral- Skowronski (i samarbete med Barnoch Ungdomsförv. och Fritid- och Kulturförv.) Monika Amaral- Skowronski Monika Amaral- Skowronski Kimmo Kolehmainen Monika Amaral- Skowronski Kimmo Kolehmainen Kimmo Kolehmainen Fritids- och Kulturförvaltningen Syftet är att det Plantan friska /fungerande och utvecklingsbara hos ungdomar ska stödjas. Syftet är att främja en meningsfull fritidssysselsättning bland barn. Syftet är att stödja föreningar med ungdomsledarutbildning med satsning på uppvisning. Information till nyblivna föräldrarna om vikten att läsa med sina barn och dela ut Barnet första bok. Kultur- och Fritidsklubben Kultur- och fritidsklubben, Skåneidrotten Bibliotek och BVC Detaljplanen stödjer inte konserter, utställningar, snackekvällar och Kafé Kolon. Nya lokaler behövs. Detaljplanen stödjer inte en del aktiviteter. Nya lokaler behövs. 11

13 Projekt: Läsbiten 3. Start: Våren Löper året ut. Äppelhyllan för barn med funktionshinder. Löpande. Samarbete med NOVA/Plantan Årlig allergirond i skolans lokaler Olika Utbildningsinsatser på BVC Trädplan (ligger still just nu) Active parenting (projekt) och barnhandläggare på introduktionen UTSIKTER Projektet bedrivs i samverkan mellan städerna Helsingborg och Landskrona samt region Skåne och vänder sig till riskgrupperna nyanlända barn och barn, vars föräldrar är långvarigt beroende av försörjningsstöd. Syftet är att främja intresset för boken, berättandet och framförandet samt, stimulera förskolebarnens språkutveckling. Syftet är att barn med funktionshinder ska ha tillgång till anpassade böcker. Biblioteket, Regionsbiblioteket och Förskolan Biblioteket Försäkringskassan Öka helhetsinsikten Mentorer och kring skolans elever elevvårdsteam Förbättra arbetsmiljön Skolledning och och minska risken för skolsköterska utvecklande av överkänslighet mot allergener Förebygga olyckor i hemmet och öka hälsomedvetenhet hos föräldrar i form av ex kostinformation Primärvården BVC-sköterskor på aktuella hälsovalsenheter Teknik- och stadsbyggnadskontoret Ersätta de träd som Curt Jansson försvinner. Vuxenförvaltningen Tillförsäkra barnen Introduktionen goda levnadsvillkor, arbeta förebyggande i barnfamiljerna, lära ut en utvald metod i föräldraskap, stärka föräldrarollen Målet är att utveckla en Landskrona stad modell som förbättrar Vuxenförvaltningen framtidsutsikterna för Introduktionen barn som är nyanlända i Barn- och ungdoms- Sverige eller lever i Förvaltningen familjer med långvarigt försörjningsstöd. Det är en prioriterad uppgift att tillvarata föräldrarnas erfarenheter och stimulera skolutveckling genom föräldrarnas aktiva medverkan. Stort Litet 12

14 Målområde 4. Ökad hälsa i arbetslivet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Projekt FINSAM: Samarbete mellan försäkringskassan och primärvården i Landskrona Reducera sjukskrivningar i Landskrona. Åter till arbete eller annat alternativ. Primärvården Primärvård/Försäkringskassan 13

15 Målområde 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Regler för kioskverksamhet vid skolor Borttagning av utvändig trappa. Blå flagg-märkning av Landskronas stränder: Lill-Olas, Borstahusen camping och Borstahuen cement. Maj Simskola för vuxna. Riktar sig till särkskilda grupper. Löpande. Ökad tillgänglighet för handikappade. Löpande. Bullerplan Hastighetsplan Främja en sund mellanmålsförtäring Respektive rektor Enheten för LSS-insatser Mål att minska Gunilla Malmsten inbrottsförsök via en balkong på ett korttidsboende på Silvergården. Fritids- och Kulturförvaltningen Blå Flagg är en Fritid internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Utmärkelsen delas ut till dem som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. Syftet är att öka andelen Karlslundsbadet simkunniga. Arbetar löpande med tillgänglighetsfrågan utifrån tillgänglighetsplanen. Fritid Teknik- och stadsbyggnadskontoret Ligga till grund för Emilia Löfgren trafik- och stadsplanering. Utforma gaturummet Birthe Bunke till den tänkta hastigheten. Inom befintlig ram. Mer resurser för att kunna certifiera resten av stadens stränder. Saknar handikapptoaletter och tillgängligheten för rörelsehindrade på biblioteksfilialen på Ven är obefintlig 14

16 Målområde 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Enheten för förebyggande arbete Risk-bruksveckan Tandvård på rådstugan Astma-KOL mottagning Diabetesmottagning Distriktssköterskemottagning Rökavvänjning (enskilt eller i grupp) Vaccinationer Barnvårdcentral Hudmottagning Hälsokontroll Anställd folkhälsoplanerare Information om bruk och risk av alkohol bland föräldrar Förebyggande tandvård och kostråd Målet är att patienten får information om sin sjukdom och lär sig inhalationsteknik för att själv kunna kontrollera sin sjukdom. Capio Cityklinik Vårt mål är att utbilda patienterna och närstående om diabetes och hur det påverkar det dagliga livet. Målet är att öka patienternas kunskap om sin hälsa, kost, vikt och tobak, egenvård samt hur det är att leva med en sjukdom mm. Ökat rökstopp och minska rökvanor bland patienter. Målet är att med hjälp av vaccination, råd och upplysningar minska smittspridning inför t.ex. utlandsresan Målet är att följa barns (0-6 år) utveckling och att förebygga sjukdomar genom att ge vaccinationer och informera om egenvård. Målet är att förebygga hudsjukdomar genom att kontrollera födelsemärken, ge solråd samt ge information om egenvård. Målet är att patienten få en helhetsbild över sin hälsosituation och att åtgärder sätts in vid behov. Målet är att utveckla folkhälsoarbetet både internt och externt Susanne Trade/Ann- Sofie Roslund Rådstugan Susanne Trade/Ann- Sofie Roslund Rådstugan Astma- och KOL sjuksköterska Diabetessköterska Distriktssköterskor Distriktssköterskor Vaccinationssköterska Distriktssköterska Hudläkare Läkare och sjuksköterska Folkhälsoplanerare Minska konsumtionen av alkohol bland föräldrar Information om kost och tandhälsa 15

17 Hälsosamtal Fysisk aktivitet på recept (FaR) Motiverande samtals utbildning till personal Interna folkhälsogrupper Öppna föreläsningar till befolkningen Interna folkhälsoplaner Resursteam. Friska seniorer Finsam 93 Överenskommelse mellan Försäkringskassan och vårdcentralerna i Landskrona och Svalöv samt psykiatriska kliniken i Landskrona Antistressprojekt Målet är att identifiera och bidra till livsstilsförändring hos patienter för att minska utveckling av livsstilssjukdomar Förebyggande och behandling av olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet Motiverande samtal - MI är en metod vars huvudsakliga mål är att hjälpa människor till förändring. Målet är att finna nya strategier för det hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården. Öka befolkningens kunskap inom olika folkhälsoområden. Målet är att det hälsofrämjande arbetet blir en naturlig del i verksamheten. Målet är att minska och undvika sjukskrivningar genom att arbeta strukturerat med andra behandlingsmetoder och samarbeta med andra aktörer. Projektets syfte är att genom kunskap och inspiration, bejaka och stödja det friska åldrandet hos seniorer i åldern år, bosatta i Landskrona samt att öppna möjlighet för umgänge över etniska och kulturella gränser. Att förbättra samarbetet mellan vården och FK och därmed förbättra sjukskrivningsprocessen och sänka ohälsotalet. Distriktssköterska och sjuksköterska Distriktssköterska All personal Försäkringskassan Folkhälsoplanerare Folkhälsoplanerare Folkhälsoplanerare Psykolog I samarbete med Region Skånes vårdcentraler i Landskrona och Svalöv samt försäkringskassan Folkhälsoplanerare I samarbete med anhörigcentrum, biblioteket, Landskrona Stad samt pensionärsföreningar Håkan Rundberg, Region Skåne Kerstin Andersson och Kristina Svensson Försäkringskassan Gymnasieförbund Minska stressrelaterade Skolsköterska symtom hos elever Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Individrelaterat, ökande 16

18 Medlem i nätverket Hälsofrämjande-sjukhus Uppdrag 2009 Starta HFS-Forum Fokusgrupper: Tobak Fysisk aktivitet, Psykisk hälsa Kost Alkohol KOL Syrgasbehandling i hemmet, KOL-skola Hjärtkärlsjukdomar Hjärtskola Hälsovinstmätning på patienter som deltar i Hjärtskolan Arbeta mot en verksamhetsutveckling mot en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Starta upp ett fungerande forum för hälsofrämjande frågor på Lasarettet i Landskrona under Syftet är att stödja god hälsa på lika villkor inriktat på befolkning, medarbetare och patienter. Ökad frihet för patienterna genom att möjliggöra behandling i hemmet Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Processledare för Hälsofrämjande sjukhus KOL sjuksköterska Läkare, KOL sjuksköterska, sjukgymnast Läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast Diabetes utveckla arbetet inom diabetesteamet genom team verksamhet på Medicinmottagningen fot mottagning Barnövervikt Steg för steg. Arbetsbok för barnen och deras familjer. Föräldrainformation Fortsatt samarbete med Korpen. samarbete med skolsköterskor samarbete med socialen Deltagande i det nationella FHSnätverkets arbete med uppföljningsindikatorerna. Ge patienter information och kunskap om sin sjukdom för att nå följsamhet i behandlingen Ge patienterna och deras familjer information och kunskap om övervikt/fetma och dess risker. Erbjuda anpassade aktivteter för barnen med målet att de kan bli mer aktiva. Arbeta mot en verksamhetsutveckling mot en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Läkare och diabetes sjuksköterska Barnläkare och barnsjuksköterska Processledare för Hälsofrämjande sjukhus 17

19 Deltagande i det nationella nätverkets projekt med hälsovinstmätning Deltagande i Folkhälsorådet Kunskapsspridning. Nyhetsblad hälsofrämjande sjukhus ges ut till sjukhusledning, samtliga chefer, samverkansgrupp samt läggs på intranätet. information på chefsmöte information om Hälsofrämjande sjukhus vid introduktionsdag för nyanställda vid annonsering ska det framgå att vi är ett hälsofrämjande sjukhus internföreläsning aktivitetskatalog på nationella nätverkets hemsida Öppna föreläsningar Till befolkningen Fallförebyggande projekt för 75-åringar Friska seniorer.hälsoundersökning för asylsökande Motiverande samtal FAR (Fysisk aktivitet på recept) Erbjuder fluorsköljning i alla skolor klass 0-9 Temagrupp PROM Samverkan mellan olika aktörer i Landskrona i folkhälsofrågor Syftet är att öka och förbättra information om hälsofrämjande sjukhus och lasarettets aktiviteter. Kunskapsförmedling till befolkningen. Uppsökande verksamhet av sjukgymnast för att förebygga fall genom individuella insatser Ge seniorer (60-75 år) bra kunskaper om hälsofrämjande åtgärder Genomgång av hälsostatus för asylsökande. Förebygga och fånga upp sjukdom/symtom Ökad hälsomedvetenhet gällande rökstopp, motion, kost Ökad fysisk aktivitet Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Nationella HFS nätverket Sjukhuschefen Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Personalansvarig Omsorgsförvaltningen Primärvården Tandvården Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Informationssekreterare Rehabenheten inom Omsorgsförvaltningen Anhörigcentrum, CentrumÖsterlyftet, Capio Citykliniken, Region Skåne Distriktssköterska på aktuell hälsoenhet Distriktssköterskor, sjukgymnast, läkare på aktuell hälsoenhet Distriktssköterskor, sjukgymnast, läkare på aktuell hälsoenhet. Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Stort! 18

20 Undervisar på SFI/nyanlända flyktingar Informationsverksamhet Öppna förskolan/ Rådstugan Initierar tandborstning på fritidshemmen efter frukost. Erbjuder tandborstar/tandkräm Erbjuder munhälso/kostinfo vid föräldramöten Hälsa -grupper FINSAM Intro-krehab Målgrupp: långtidssjukskrivna. Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Minska kariesfrekvensen med särskilt fokus på utsatta grupper Få en bättre tillvaro genom att finnas i ett sammanhang och ev. kunna återgå till ordinarie insatser Arbeta för att sjukskrivna Landskronabor ska få rätt insatser från rätt myndighet i sin rehabprocess tillbaka till arbetsmarknaden I medvetet mindre deltagargrupper ge SFI undervisning tillsammans med individuella handläggarkontakter samt arbetspsykologkontakt för att så småningom kunna ta del av ordinarie verksamhet inom introduktionen Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Pernilla Juréus /Klinikchef Folktandvården Sturegatan, Landskrona Vuxenförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Introduktionen 19

21 Målområde 7. Gott skydd mot smittspridning Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Utvecklat samarbete med Region Skåne/Landskronas vårdcentraler Information om svininfluensan till anställda och allmänhet I enlighet med smittskydds rutiner Agera förebyggande vid risk för smittspridning samt goda kontakter när olyckor inträffar eller skador uppstår. Förebygga och förhindra smittspridning Gymnasieförbund Omsorgsförvaltningen Samtliga i personalen, främst skolsköterskan. MAS och Räddningstjänst Primärvården Minska smittspridning Samtliga i personalen på aktuell hälsoenhet Litet. 20

22 Målområde 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Se under målområde 7. Föreställning The Big Bög Show Krismottagningen Manfred (projektmedel från Länsstyrelsen) Gymnasieförbund Öka insikter bland All personal. personal och elever kring den särbehandling som sker samt bekämpa förekomsten. Vuxenförvaltningen Syftar till att få våldsutövarna att ta sitt Vuxenenheten ansvar för sitt våld och att bryta våldsanvändandet. Genom stöd och behandling för de individer som brukar våld i nära relationer går det att stärka individernas resurser att hantera känslor av vanmakt och desperation, vilket i sin tur gör att våldsbenägenheten minskar. Medelstort. Målgruppen är svår att nå och har i regel en låg motivationsnivå till behandling. Mycket kraft måste läggas på kontaktsökande aktiviteter. 21

23 Målområde 9. Ökad fysisk aktivitet Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Medveten satsning på motorik och rörelse i skolan Vi har ett övergripande mål att gå och promenera vid alla tänkbara tillfällen som ges i vardagen under barnens vistelser på något av våra korttidsboenden. Det samma gäller att använda kommunala färdmedel i stället för vår buss, då möjlighet ges. Grannsamverkan för motion i samarbete med Friskis&Svettis. Stegtävling på Sfi, tillsammans med Friskis&Svettis. En del mindre projekt tillsammans med idrottsföreningar. Bedriver gruppträning i form av vattengympa och In-door-walking. Löpande. Fysisk aktivitet på recept. Löpande. Utvidgning av Landskrona vandringsleder söderut. Sträcka: Centrum Järavallen. Hösten Inrätta en tipspromenad längs Landskrona Vandringsleder. Hösten Främja inlärning genom stimulans till ökad rörelse Berörd rektor Enheten för LSS-insatser Att ge barn/ungdomar Gunilla Malmsten en sund inställning till motion. Centrum/Österlyftet Öka den fysiska Kimmo Kolehmainen aktiviteten med utgångspunkt från grannområdet. Ökad fysisk aktivitet Kimmo Kolehmainen hos SFI-elever Ökad fysisk aktivitet hos barn och unga. Kimmo Kolehmainen Fritids- och Kulturförvaltningen Bredda verksamheten Karlslundsbadet för ökad folkhälsa. Målgrupp är vuxna och pensionärer. FaR är en arbetsform för Fritid, Karlslundsbadet, att i ett förebyggande Omsorg, Primärvården, och behandlande syfte Korpen och Hälsohuset stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. Öka möjligheter till motion och rekreationsnyttjandet. Syftet är att främja nyttjandet av vandringsleden. Fritid, Teknik- och Stadsbyggnadskontoret och Miljö Fritid Inom befintlig ram. 22

24 Granskning av Landskrona Vandringsleders skyltning. Sommar Deltagande i Vårruset, Blodomloppet osv. Fysisk aktivitet på recept informera om FaR på läkartimmen börja skriva FaR samarbete med föreningar och kommun Utveckla samarbete med kommunen kring FaR. Se målområde 6. Stegtävling, fysisk aktivitet på såväl fritid som arbete Syftet med granskningen Fritid är att förbättra skyltningen genom att den ska vara tydlig, enhetlig, orienterbar, rätt placerad och med rimliga avståndsangivelser. Gymnasieförbund Öka aktivitet bland Skolledning. personal samt förbättra hälsan. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil. Kunna erbjuda ett utbud av anpassade aktiviteter Processledare för hälsofrämjande sjukhus Legitimerad personal Processledare för hälsofrämjande sjukhus Primärvården Vuxenförvaltningen Initiera en start att Vuxenförvaltningen påbörja någon form av mer frekvent och bestående aktivitet Stort. 23

25 Målområde 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Satsning på ekologiska produkter i måltider i förskola och skola Drogvanearbetet ÖPP start Risk-bruksveckan Vi har ett övergripande mål att erbjuda frukt i stället för sötsaker och att enbart ha lördagsgodis under vistelser på helgerna. Se målområde 6. Miljömedvetenhet och sunda vanor Kostenheten Berörd chef Enheten för förebyggande arbete Följa upp J.Patriksson drogundersökningen Jessica Roos Föräldrainfo om ungdomars alkoholvanor och föräldrars förhållningssätt gentemot ungdomars droganvändning Information om bruk och risk av alkohol J Patriksson Jessica Roos Susanne Trade Rådstugan Enheten för LSS-insatser Att vara goda förebilder Gunilla Malmsten till goda matvanor. Primärvården Mer aktivt arbete mot droger, alkohol och tobak. Förändrad attityd hos föräldrar gentemot ungdomars alkoholkonsumtion Minska alkoholkonsumtionen av alkohol bland föräldrar Inom befintlig ram. 24

26 Målområde 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Aktivitet/projekt Syfte/Mål Ansvarig Behov Förskola och skola Drogvaneundersökning bland elever i skolan. Drogförebyggande insatser i skolan PLUTO- Rådgivningsbyrå Samarbete med polis, narkotikapolis, Pluto. Tobak rökning tillåten endast utomhus på anvisad plats utstämpling innan rökning för medarbetare för medarbetare ombyte till privata kläder vid rökning rök enkät till medarbetare patienter erbjuds nikotinersättningsmedel för hjälp till att sluta röka Astma/KOLmottagning. Information, undersökning, behandling Implementering av gemensamma riktlinjer av missbruk/beroende av alkohol i Landskrona/Svalöv Ett tobaksfritt L-a En projektidé som är i utveckling i samarbete med Region Skåne. Projektet bygger på bred samverkan med aktörer från samhället, näringslivet och från föreningslivet. Medvetandegöra de unga och ge en nulägesbeskrivning Förebyggande enheten inom Individ och Familj Berörd rektor Enheten för utredning och behandling Råd och stöd till unga BUN/VUX och föräldrar. Även behandling. Gymnasieförbund Minska All personal. droganvändandet bland elever. Hälsofrämjande sjukhus/landskrona Lasarett Rökfritt sjukhus Personalansvarig, Processledare för Hälsofrämjande sjukhus Rökstopp Minska antalet KOLdiagnoser Förebygga och fånga upp patienter med alkoholberoende Primärvården Läkare, sjuksköterskor på respektive avdelning Astma/KOL-ansvarig på respektive hälsoenhet. Behandlande läkare på respektive hälsoenhet Centrum/Österlyftet Minska antalet individer Kimmo Kolehmainen som börjar bruka tobak samt få fler att sluta använda tobak. Primära målgruppen är barn och ungdomar i skolåldern, deras föräldrar samt vuxna som i sitt arbete eller fritid kommer i kontakt med barn och ungdomar. Stärka samarbetet med ungdomsmottagningen Ökande. 25

27 SIKTA Ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska vara vägledande för kommunerna i Skåne län. Vuxenförvaltningen Vuxenförvaltningen Vuxenenheten Tobaksfritt Centrum/ Öster Samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Landskrona stad Lokalt samverkar IFO i Landskrona och Svalöv samt Region Skåne utifrån följande mål för utvecklingsarbetet: att implementera och bedriva utvecklingsarbete på samtliga preventionsnivåer enligt Gemensamma riktlinjer tagna i september att fokusera insatser att arbeta tvärsektoriellt och gränsöverskridande att skapa förutsättningar för att kunna följa utveckling och mäta resultat att bedriva förändringsarbete utifrån erfarenheter och resultat av arbetet med enskilda patienter/ klienter Syftet med projektet är att medvetandegöra boende i centrum/öster om hälsofaran med tobaksbruk. Man avser att i samverkan med olika aktörer agera för ett minskat bruk av tobak i allmänhet och i synnerhet bland ungdomar mellan 13 och 19 år. Bland annat är stadens tobakstillsyn ett viktigt verktyg i detta arbete. Förebyggande tillsyn är både en rådgivande och förebyggande verksamhet Vuxenförvaltningen Tillsynsansvarig 26

28 11 nationella målområden År 2003 beslutade den svenska riksdagen om elva målområden för folkhälsan. Dessa målområden fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, och ansvaret är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. De sex första målområden rör förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt barn, ungdomar och äldre. 2 Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser påverkar deras hälsa, både under uppväxten och senare i livet, dels genom att påverka val av yrke och dels genom direkta effekter på levnadsvanor. 4 Ökad hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal delområden: Sund utomhusmiljö Sunda produkter Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Säkra miljöer och produkter skadeperspektivet 27

29 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. De ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre funktionsnedsättning och mindre smärta men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. De ska också förebygga sjukdom genom att ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. 7 Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Samhället måste därmed värna om de framsteg som har gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. 9 Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta skall ske genom insatser som stimulerar till: Mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet. Mer fysisk aktivitet under fritiden. Att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. 10 Goda matvanor och säkra livsmedel En näringsriktig kost främjar god hälsa och förebygger kroniska sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer och diabetes. Människor i Sverige har i genomsnitt bra matvanor, men det finns sociala skillnader som behöver uppmärksammas. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst, och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Ju fler riskfaktorer individen är belastad med desto större risk för att hon eller han utvecklar ett missbruk. Därför är åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 28

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Aktivitetsplan FOLKHÄLSOPOLITISKA PROGRAMMET VINDELNS KOMMUN

Aktivitetsplan FOLKHÄLSOPOLITISKA PROGRAMMET VINDELNS KOMMUN Aktivitetsplan 2014-2017 FOLKHÄLSOPOLITISKA PROGRAMMET VINDELNS KOMMUN Kommunen har valt att prioritera fem målområden år 2014-2017. Dessa är: Barns och ungas uppväxtvillkor. Fysisk aktivitet. Matvanor

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009 Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Plan för folkhälsa och trygghet

Plan för folkhälsa och trygghet Plan för folkhälsa och trygghet 2016-2020 Plan för folkhälsa och trygghet 2016-2020 Lokalt arbete med folkhälsa och trygghetsskapande åtgärder Hälsa är en resurs för individen och en god folkhälsa är ett

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010 Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...

Läs mer