Konstnärlig forskning utvecklas allt mer i framtiden 5/2012. sid 12. utbildningsdepartementet Brytpunkten är här expansionen är över sid 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärlig forskning utvecklas allt mer i framtiden 5/2012. sid 12. utbildningsdepartementet Brytpunkten är här expansionen är över sid 4"

Transkript

1 5/2012 Konstnärlig forskning utvecklas allt mer i framtiden sid 12 utbildningsdepartementet Brytpunkten är här expansionen är över sid 4 uppsägningar Stort varsel aktuellt på BTH sid 6 Studieavgifter mycket merarbete för lärosätena sid 10

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Anställningsformer Det kom ett brev till SULF från en uppgiven medlem som blivit det som på modern högskolesvenska heter utlasad. Det vill säga: lärosätet hon arbetat på i flera år hade undervisningsarbetsuppgifter för henne men menade sig inte kunna behålla henne eftersom hon då skulle bli tillsvidareanställd. Medlemmen skickade också med (avidentifierade) kopior på mejl från olika studierektorer och prefekter som vidimerade hennes påstående om att hon behövdes, men inte kunde anställas på grund av LAS. Av mejlen framgick dock också att man från lärosätets sida menade att det var fackets fel att man inte kunde ha henne kvar, eftersom det på grund av de havererade förhandlingarna om meriteringsanställningarna inte var möjligt att anställa henne tidsbegränsat. Det senare är ett märkligt påstående. De förhandlingar som pågick under hösten handlade om meriteringsanställningar, anställningar för nydisputerade som skulle ersätta de tidigare förordningsreglerade anställningarna som forskarassistent och biträdande lektor. Inom parentes kan tilläggas att förhandlingarna avbröts av Saco-S eftersom det stod klart att det avtal som kunde uppnås inte var tillräckligt bra. Det skulle sedermera visa sig att regeringen redan lovat läro sätena en viss reglering om inte ett avtal kom till stånd, och från arbets givarsynpunkt är en förordning att föredra framför ett kollektivavtal. Så det är kanske inte så konstigt att man inte ville ge efter särskilt mycket i förhandlingarna. Men detta är en parentes. Det viktigaste är att det avtal som diskuterades inte skulle ha givit lärosätet i fråga möjlig het att anställa medlemmen ifråga tidsbegränsat. Att man missuppfattat förhandlingarna är en sak. Allvarligare är att man från lärosätet så tydligt säger att man gärna vill ha medlemmen kvar om det inte vore för att hon riskerade att bli tillsvidareanställd. Som medlemmen påpekar är detta olyckligt av många skäl. Ett viktigt skäl är att det avskräcker från att göra en akademisk karriär. Det är paradoxalt att samtidigt som utbildningsminister Jan Björklund lyfter fram vikten av goda karriärmöjligheter för forskare så agerar lärosätena som om motsatsen gäller. Mellan 30 och 40 procent av universitetslärarna/forskarna är inte tillsvidareanställda, och lärosätena har uppenbarligen inget intresse av att låta dem bli det. Sorgligast av allt är dock medlemmens egen inställning. Det har gått så långt att en del universitetslärare kommit att uppfatta tidsbegränsade anställningar som fullt acceptabla, ja rent av som normen. Men det finns inget skäl att vår sektor ska ha större andel tidsbegränsat anställda än andra sektorer. Det skäl som vanligen anges, nämligen de externa forskningsanslagen, är inte ett godtagbart skäl. I varje bransch där man lever på att sälja varor eller tjänster har man betydligt kortare framförhållning än lärosätena har. Ett forskningsanslag är normalt tre år eller längre, men inget företag vet hur mycket de kommer att sälja om ett år. Ändå tillsvidarean ställer de och säger upp personal när försäljningen går ner. Och de lyder under samma lagar som lärosätena. Grunden för kvalitet i lärosätenas verksamhet måste vara tillsvidareanställning, inte rovdrift på personal som luras att tro att tidsbegränsning är det normala. GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 Universitetsläraren 5/2012

3 INNEHåLL 5: Ledare: Anställningsformer 6 4 Tiden för expansion är förbi Nu står vi inför en brytpunkt 6 många uppsägningar på gång Stort varsel vid Blekinge Tekniska Högskola Inför SUlF:s kongress i november 8 förslag till högskolepolitik är klart och går ut på remiss 10 Studieavgifter har medfört mycket merarbete för lärosätena 11 Innovation är inte bara teknik Ny mötesform lanseras i uppsala 12 konstnärlig forskning utvecklas mer i framtiden 14 Strindberg en sällsynt aktiv man dock oftast avfärdad som forskare I högskolan: 16 kvinnor i majoritet visar senaste statistiken debatt 20 Svar till kalle Grill: fas har flera stödformer 21 SuLf-kommentar till fas /2012 på omslaget: Högskolan i Borås vill satsa på konstnärlig forskning och begär därför mer pengar från regeringen. läs mer på sidorna På GåNG: 25 SuLf kalendariet 25 SuLf informerar Konstnärlig forskning utvecklas allt mer i framtiden sid 12 Utbildningsdepartementet Uppsägningar Brytpunkten är här Stort varsel expansionen är över aktuellt på BTH sid 4 sid 6 Studieavgifter Mycket merarbete för lärosätena sid 10 Foto: istockphoto universitetsläraren nr 7/2012 har manus- och annonsstopp 13 april Universitetsläraren 5/2012 3

4 Tiden för expansion är förbi Nu står vi inför en brytpunkt foto: högskolan i skövde De som är verksamma i högskolesektorn är vana vid expansion, men nu står vi inför en brytpunkt. Det säger Jan Björklund om kritiken mot processen med sammanslagningar av lärosäten. Han försäkrar att Utbildningsdepartementet inte har någon egen, dold agenda, utan att det endast är demografi och kvalitet som avgör. TEXT: MarieLouise Samuelsson Om några år kan en liten högskola sitta på pottkanten, utan varken studenter eller examensrätter, säger utbildningsministern. Sigbritt Karlsson, rektor vid Högskolan i Skövde, efterlyser mer omfattande debatt kring sammanslagningar och samgåenden. Det värsta tänkbara scenariot är om små högskolor genom att slås samman med större universitet skulle reduceras till att enbart utgöra utbildningsfilialer. Sigbritt Karlsson, rektor vid Högskolan i Skövde Det värsta tänkbara scenariot är om små högskolor genom att slås samman med större universitet skulle reduceras till att enbart utgöra utbildningsfilialer. Hon har själv varit aktiv i debatten, genom att replikera på utbildningsminister Jan Björklunds artikel på DN Debatt i höstas där han pekade på samgående mellan regionala hög skolor och starka forskningsuniversitet som lösning på utmaningar i form av minskande ungdomskullar och förlorade examensrätter och därmed studieplatser. I SVT:s Rapport talade Sigbritt Karlsson om processen kring eventuella sammanslagningar som odemokratisk, hon anser att Utbildnings departementet agerar genom informell styrning. Jag är forskare och lärare och det vore konstigt om jag skulle släppa den akademiska vanan att debattera bara för att jag nu är rektor. Det som präglar akademien är dialog och förankring, därför är det oroväckande med så lite offentlighet kring sammanslagningsfrågan. Hon menar också att frågan skulle förtjäna en rejäl utredning, men uppfattar att Utbildningsdepartementet har bråttom och vill påskynda beslut om samgående. Medveten om vad man kan kalla pressen från departementet har rektor för Högskolan i Skövde givit Dan Brändström i uppdrag att tillsammans med Sigbrit Franke, Christina Rogestam och Sara Sjöberg (se fotnot) utreda möjligheterna av en strategisk allians med något annat lärosäte. Brändström och utredningsgruppen presenterar sin rapport och rekommendation i början av april. Utredningsgruppen tittar förutsättningslöst på någon form av allians med lärosäten i vår närhet, säger Sigbritt Karlsson. Hon ser det som självklart att Högskolan i Skövde fortsatt ska ha både utbildning och forskning och vidare att det allmänt kan vara svårt att förutse effekterna av en allians. Det kan vara bättre med en större miljö, men frågan är om två små högskolor blir starkare av att gå samman med varandra. Å andra sidan kan en sammanslagning mellan en mindre högskola och ett stort universitet innebära att den mindre hög skolan riskerar att försvinna om det är för stor skillnad mellan de bägge lärosätena. Sigbritt Karlsson menar också att idealet är att ett samgående innebär att man bildar ett nytt lärosäte, med nytt namn, som skedde när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar blev Linnéuniversitetet. Det är psykologiskt viktigt att bägge parter får starta om, med något nytt, under nytt namn. Hon säger att hon, trots allt, är optimistisk inför framtiden. I bästa fall kan det här yttre trycket leda till att vi skapar en ännu tydligare profil som attraherar studenter och forskare och därmed blir en mer synlig högskola. Och hon hoppas alltså på betydligt mer av diskussion och debatt. Det handlar om förändring av högskolelandskapet, en förändring som i värsta fall kan innebära att vi om tio år inte kan tillgodose regionernas behov eller leverera den kompetens som hela Sverige behöver. Högskolan i Borås överväger, precis som Skövde, allians eller samgående med andra lärosäten och har låtit utreda förutsättningarna. Universitetsläraren 4 Universitetsläraren 5/2012

5 foto: musikhögskolan har tidigare refererat Högskolan Gotlands utredning som kan leda till att man går samman med Uppsala universitet. De mindre högskolorna är alltså aktiva, samtidigt finns en utbredd uppfattning om att man inte har så mycket att välja på, eftersom Utbildningsdepartementet ägnar sig åt offensiv övertalning. Det är ingen tvekan om att diskussionen om sammanslagning pågår på flera nivåer, många av mina rektorskolleger upplever en stark önskan från Utbildningsdepartementets sida, om färre och därmed större lärosäten. Det säger Johannes Johansson, rektor för Musikhögskolan, som uppfattar detta som en strävan att stärka universitetens och högskolornas kvalitet. Det är en grundtanke och vilja som alla delar, samtidigt finns det ingen linjär koppling som innebär att det automatiskt blir bättre bara för att ett lärosäte blir större. Insikten att högskolorna är konkurrensutsatta är klok och respektabel, men det finns risk för en alltför endimensionell syn på kvalitet genom för mycket betoning av enskilda indiktatorer som till exempel bibliometri. När det gäller de fristående konstnärliga högskolorna i Stockholm, som Musikhögskolan, har Utbildningsdepartementet klargjort att man vill se samgående. Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen lämnade de konstnärliga högskolorna i Stockholm in ett förslag om gemensam plattform för forskarutbildning, men fick då klara besked från departementet: Det räcker inte, ni måste gå ihop. Vilket inte kan förklaras av missnöje med högskolornas nuvarande kvalitet. I princip alla är överens om att de konstnärliga högskolorna håller god kvalitet, dock kan det finnas de som är så små att de, trots hög kvalitet, kan ha svårt att upprätthålla sin roll som myndighet, säger Johannes Johansson. Han menar, gällande Musikhögskolan, att ett land mår bra av ett fristående musikuniversitet, det är också så Musikhögskolans konkurrenter, som finns i Europa, är organiserade. Samtidigt talar han om att det går en våg av fusioner över Europa gällande de konstnärliga högskolorna. Det finns krafter som vill se färre och kanske helst bara några få gigantiska, mångdisciplinära universitet. Å andra sidan finns en motrörelse som framhåller profilering, det exklusiva i små, goda miljöer som tar hand Det är ingen tvekan om att diskussionen om sammanslagning pågår på flera nivåer, många av mina rektorskolleger upplever en stark önskan från Utbildningsdepartement ets sida, om färre och därmed större lärosäten. Johannes Johansson, rektor vid Musikhögskolan om anställda och studenter. Johannes Johansson understryker att han inte generellt har något emot samgåenden mellan högskolor. Man kan också instämma i att det inte går att se högskolepolitik som regionalpolitik, men också där finns risk för alltför endimensionell syn. Man måste också vara realistisk och inse att den som vill bli till exempel sjuksköterska eller lärare inte självklart är beredd att flytta till en helt annan ände av Sverige för att gå en sådan utbildning. I vilken mån politiker vill och kan styra i riktning mot sammanslagning påpekar Johannes Johansson att den högskola som blir av med utbildningsplatser också blir av med pengar. Däremot tror han att det finns tvekan att alltför öppet och offensivt verka för färre högskolor: Det är lätt att vara departement i expansionstider, i tider av motsatsen, det vill säga neddragningar, är det sanno likt frestande att delegera besluten till sektorn. Utbildningsminister Jan Björklund säger att han inte tänker styra utvecklingen och försäkrar alltså att det inte finns någon dold agenda. Däremot har jag länge varit tydlig med att peka på förutsättningarna, dels minskande ungdomskullar, dels tuffare kvalitetsgranskning Men det finns väl inget som säger att det enbart är de mindre högskolorna som riskerar Jan Björklund, utbildningsminister. att förlora examensrätter på grund av bristande kvalitet? Nej, det kan lika gärna gälla stora lärosäten, men de små högskolorna är mer sårbara i det sammanhanget. Jag frågar om inte Utbildningsdepartementet, med tanke på lärosätenas autonomi, helt enkelt kan luta sig tillbaka och strunta i hur det går för den enskilda högskolan? Eller finns det, från departementets sida, också en ekonomisk aspekt av detta, att det i framtiden skulle vara gynnsamt för statsbudgeten, med färre högskolor? Nej, den kamerala aspekten är helt likgiltig, däremot inte kvalitetsaspekten. Därför underlättar vi för dem som vill gå samman med ett större lärosäte. De som nu är verksamma i sektorn är inte vana vid annat än expansion, vid att högskolesektorn har byggts ut och studenterna blivit flera, men nu står vi inför en brytpunkt. Om man inte är medveten om förutsättningarna kan en högskola sitta på pottkanten om några år, utan både studenter och examensrätter. l Fotnot: Högskolan i Skövdes utredningsgrupp utgörs, förutom av Sara Sjöberg, ordförande i Högskolan på Gotlands studentkår, av tre styrelseproffs och veteraner inom högre utbildning och forskning: Dan Brändström, bland annat tidigare vd för Riksbankens jubileumsfond, Sigbrit Franke, bland annat före detta universitetskansler och Christina Rogestam, bland annat före detta vd för Akademiska hus. foto: johan ödman Universitetsläraren 5/2012 5

6 Bild från huvudcampus, Blekinge Tekniska Högskola. Många uppsägningar på gång Stort varsel vid Blekinge Tekniska Högskola Vid Blekinge Tekniska Högskola och flera andra lärosäten är varsel om uppsägningar på gång. När arbetsgivaren varslar om uppsägningar träder facket in. Det är de lokala företrädarna för Saco-S som står för förhandlingarna. De kan den lokala verksamheten och är bäst lämpade för uppgiften, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. TEXT: Per-Olof Eliasson foto: Blekinge tekniska högskola Uppskattningsvis personer kommer att varslas vid Blekinge Tekniska Högskola, hur många av dem som kommer att vara universitetslärare är inte klart. Men Mikael Åsman, ordförande i Saco-S-föreningen, bedömer att majoriteten troligen kommer att vara lärare. Till detta kommer ungefär lika många visstidsanställda som tvingas sluta eller redan har slutat sina anställningar. Orsaken till de befarade uppsägningarna är förlorade utbildningsplatser. I ett paket för att möta krisen i bilindustrin fick Blekinge Tekniska Högskola från Utbildningsdepartementet för några år sedan först 250 temporära studieplatser och sedan 250 platser till. Vi visste att de var temporära, men det fanns en förhoppning att vi skulle få ha kvar platserna, säger Mikael Åsman. Men 1 januari i år försvann 250 platser och ytterligare 250 platser dras in 1 januari Detta utöver att cirka 100 platser för utomeuropeiska studenter försvann när avgifter infördes. Mikael Åsman hävdar att i rekryteringen av utländska betalande studenter har BTH procentuellt lyckats bäst av alla lärosäten med över 70 betalande studenter. Dessutom har lärosätet tecknat större avtal om studentutbyte och uppdragsutbildningar för internationella studenter som inleds Men den sammantagna effekten blir en temporär nedgång 2013 och 2014 som BTH inte klarar utan neddragningar. Det är den snabba neddragningen som Utbildningsdepartementet gör som är problemet. En längre övergångsperiod hade vi klarat. Även en del andra högskolor har fått liknande neddragningar, men dessa har då blivit kompenserade med ökade forskningsmedel, dock inte BTH. I första hand drabbas visstidsanställda som inte får förlängt och det råder även anställningsstopp. Men det kommer inte att räcka när ytterligare 250 platser försvinner vid nyåret Varslen läggs nu under våren och uppsägningarna börjar till sommaren. Men förhoppningen är att antalet som behöver sägas upp kan bli betydligt mindre än vad högskolan bedömer idag. Några kommer att gå pension, ett antal kommer att söka sig till andra arbetsplatser, några tyvärr från områden där vi behöver folk, och det kommer att bli omplaceringar, säger Mikael Åsman. Också Sveriges lantbruksuniversitet står inför nedskärningar. Regeringen har beslutat om besparingar på cirka 30 miljoner kronor. Dessutom minskar statsanslagen för SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande Miljöanalys med 47 miljoner kronor. Tina Zethraeus, kommunikationschef vid SLU, meddelar per mail: Det är för tidigt att uttala sig om eventuella varsel, men inget vi kan utesluta. I första hand har vi gjort en neddragning av kursutbudet, vilket berör relativt få lärare. Nu gör vi en översyn av hela utbildningsutbudet och först när 6 Universitetsläraren 5/2012

7 den är klar vet vi hur lärarkollektivet påverkas. Olle Thegeby, ordförande i Sacoföreningen på Högskoleservice vid Högskolan i Jönköping meddelar, likaledes per mail: Med stor sannolikhet blir det fråga om uppsägningar på Högskolan i Jönköping. Det handlar dels om personer som tillhör stödfunktionerna, dels om lärare. Däremot vet jag inget om omfattningen ännu. Vid Högskolan på Gotland väntar också uppsägningar. Efter nedskärningar från regeringen på i storleksordningen 11 miljoner kronor vill arbetsgivaren säga upp 16 personer av TA-personalen. En andra omgång uppsägningar kan gälla även lärare och forskare, meddelar Bengt Jönsson, ordförande i Saco-Sföreningen vid Högskolan på Gotland. När arbetsgivaren varslar om uppsägningar träder det lokala facket in. Det är de lokala företrädarna för Saco-S som står för förhandlingarna. De kan den lokala verksamheten och är därför bäst lämpade för uppgiften. Vår uppgift centralt är att ge stöd och råd till de lokala företrädarna, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. Saco-S-föreningen företräder samtliga Saco-S-medlemmar på lärosätet. Eftersom SULF är det största Saco-förbundet på de flesta lärosätena och därmed kontaktförbund är det i praktiken oftast SULF-medlemmar som står för förhandlingarna och som träffar medlemmarna och informerar. Robert Andersson berättar att det kan finnas olika grund för neddragningar som leder till varsel. Det kan vara besked från regeringen att lärosätet får mindre pengar eller färre utbildningsplatser. Det kan också vara enskilda forskare som mister sina externa anslag. Eller så kan det vara lokala beslut om förändring av verksamheten som gör att man inte behöver lika många anställda. I vissa sådana fall kan förändringen vara bra för verksamheten och för våra medlemmar, till exempel att lärosätet väljer att ha färre anställda för att kunna betala konkurrenskraftiga löner och då måste vi bejaka utvecklingen, säger han. Men han påpekar att det är arbetsgivaren som beslutar. Vi har från fackets sida inte möjlighet att förhindra uppsägningar. Den lokala Saco-S-föreningens roll är att se foto: thomas söderberg till att det går rätt till, se till att få ett bra underlag från arbetsgivaren och komma med förslag till lösningar. Ambitionen från Saco-S-föreningen är att så få som möjligt ska behöva sluta ofrivilligt. Ofta går det att hitta lösningar. Det finns ofta många äldre medarbetare som kan få avtalspension eller som väljer att gå i deltidspension. Antalet som sägs upp kan därför bli färre än den bedömning som arbetsgivaren gör inledningsvis. Det kan vara frivilliga lösningar eller att när det börjar bli oroligt är det några som väljer att byta jobb på eget initiativ. Det kan minska behovet av uppsägningar. Robert Andersson understryker att sådana diskussioner måste man föra lokalt Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. vid varje lärosäte. Vad vi centralt kan bidra med är att hjälpa de lokala representanterna med bra argument och kanske med tolkning av regelverket. En del av jobbet är så att säga gjort i förväg genom det trygghetsavtal som ger anställda ett extra skyddsnät. Trygghetsavtalet innebär att den som blir uppsagd får genom Trygghetsstiftelsen förlängd uppsägningstid, hjälp till nytt jobb och ekonomisk kompensation utöver a-kassan vid arbetslöshet. Äldre arbetstagare kan också få avtalspension genom avtalet. Saco-S-föreningen ska också se till att arbetsgivaren följer det regelverk som finns, bevaka turordningsregler och omplaceringsskyldighet till andra lediga jobb inom organisationen. Vi ska lokalt bevaka så att arbetsgivaren följer reglerna och inte efter eget godtycke väljer vilka som ska sägas upp. Vi kan också behöva hjälpa enskilda medlemmar om vi anser att arbetsgivaren gjort fel. En särskild fråga är de många visstidsanställda som arbetar vid lärosätena. Ofta börjar nedskärningarna med att de foto: bth Mikael Åsman, ordförande i Saco-Sföreningen vid BTH. foto: Jenny Svennås-Gillner inte får förlängda förordnanden. Även för dem spelar Trygghetsavtalet stor roll, avtalet ger de flesta av dem rätt till skydd. Men många visstidsanställda borde ju vara tillsvidareanställda, kommenterar Robert Andersson. Han påpekar att det är skillnad på uppsägningsprocessen när exempelvis enskilda forskare inte får forskningsanslag och måste sägas upp och när det är stora neddragningar som berör många, som nu vid exempelvis BTH. Är det många som berörs är det extra viktigt att se till att de som arbetsgivaren säger upp inte väljs ut på fel grunder. Till exempel måste Saco-S-föreningen bevaka hur turordningskretsarna är utformade och att man på ett seriöst sätt prövar möjligheten till omplacering Tina Zethraeus kommunikationschef vid SLU. foto: Sofia Nodén Olle Thegeby, ordförande i Saco-föreningen vid Högskolan i Jönköping. eller förändrade arbetsuppgifter istället för att säga upp någon. Allmänt är det i vårt intresse att turordningskretsarna blir så stora som möjligt, det minskar arbetsgivarens möjlighet att kringgå turordningsreglerna och handplocka vilka som sägs upp. En viktig fråga är information och öppen het i processen. För att förebygga att enskilda medlemmar uppfattar att uppsägningarna inte gått rätt till är det viktigt att processen är så öppen som möjligt, både från arbetsgivaren och från Saco-S-föreningen. Även om det kan vara smärtsamt för den som sägs upp är det ofta lättare att gå vidare om man känner att det hela hanterats på ett bra sätt. Det är i det här sammanhanget viktigt att komma ihåg att vi, bland annat genom de undersökningar som Trygghetsstiftelsen gör, vet att de flesta som blir uppsagda hittar ett nytt jobb relativt snabbt. Många upplever i efterhand att uppsägningen var början på något nytt och spännande, säger Robert Andersson. l Universitetsläraren 5/2012 7

8 Inför SULF:s kongress i november Förslag till högskolepolitik är klart och går ut på remiss Universitetspolitiken har en framsida och en baksida. Framsidan är forskningen, där finns engagemanget, visionerna och utspelen. Baksidan är utbildningen, kring den finns inga visioner, där handlar det om sådant som demografi, genomströmning och kundnytta. TEXT: MarieLouise Samuelsson Det säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och ledamot av SULF:s förbunds styrelse. Han är också sammankallande i den arbetsgrupp som lagt fram rapporten, För en sammanhållen högskolepolitik: beskrivning, analys och förslag, som nu går på remiss inför beslut på SULFkongressen i november. Arbetsgruppen konstaterar bland annat att den svenska högskolepolitiken inte präglas av den annars omhuldade visionen kunskapstriangeln, det vill säga något som binder samman utbildning, forskning och innovation. I sektorn finner arbetsgruppen istället det man kallar kunskapsdyader, där forskning och innovation saknar tydlig koppling till utbildning. I rapporten beskriver man de rådande förutsättningarna för samspel mellan forskning och högre utbildning och konstaterar att det krävs en tydlig och förhållandevis välfinansierad utbildning och en väldefinierad krets av forskningsfinansiärer för att uppfylla högskolelagens krav på vetenskaplig grund för all utbildning och för ett nära samband mellan utbildning och forskning. De institutionsmiljöer som man vanligen finner delar SULF in i tre modeller, en forskningstung, en sammanhållen, men alltmer uppdelad samt en utbildningstung. Hur har det då blivit så här? Mats Benner menar att högskolepolitiken har utmärkts av många små steg, snarare än av någon masterplan. Man kan inte tala om slump, men inte heller om systematisering. Det är viktigt att understryka att resurser inte foto: Kennet Ruona saknas, det finns mycket pengar i sektorn. Däremot saknas en samlad plan, vilket innebär mycket av lotteri och satsningar som inte stödjer lärosätena som helhet, utan som belönar delar av verksamheten. Rapporten innehåller en historisk tillbakablick, där slutsatsen blir att de flesta reformerna har vidgat klyftorna mellan undervisning och forskning. Detta eftersom statsmakterna, oavsett regering, huvudsakligen har haft en instrumentell syn på såväl utbildning som forskning. De politiska ambitionerna har handlat om att matcha arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft, utveckla regioner och kortsiktiga nyttoaspekter på forskningsresultat. Det har ju inte heller lyckats sett ur systemets perspektiv. Tittar vi på forskningsstatistiken har Sverige en stabil nedgång i vetenskapligt genomslag över tid. Eftersom utvecklingen alltså har skett i små steg, under lång tid, går det inte heller att tala om någon avgörande reform eller enskilt beslut som orsak. Men när vi lade ihop fördubblingen av antalet högskoleplatser med den våldsamma förändringen av sättet att fördela forskningsresurser kunde vi konstatera att det har inneburit ett splittrat högskolelandskap och att rollen som lärare har fragmentiserats. Vilket, enligt Benner, är långt ifrån det ideal som bland andra Jonathan R Cole framhåller i The Great American Det är av största betydelse att satsa på de yngre och att göra det på rätt sätt, bland annat med tanke på den kommande generationsväxlingen. Det är viktigt att de yngre börjar med att ha rätt krav och rätt förväntningar. Mats Benner, professor vid Lunds universitet och ledamot av SULF:s förbundsstyrelse University, där lärosätet utgör en miljö där det finns en levande, krävande kollegial kultur och en levande, krävande samverkan mellan forskning och utbildning. I Sverige saknar vi nu en helgjuten akademikeridentitet. Man förväntas antingen undervisa eller också dra in pengar. Sverige är, jämfört med andra länder, extremt i sin åtskillnad av å ena sidan utbildning och å andra sidan forskning. Han beskriver hur de första åren av en forskarkarriär handlar om pragmatisk överlevnad. Här finns risk för att det glamouriseras i efterhand, ungefär som nostalgiska lumparhistorier, etableras berättelser om hur man kämpade och klarade av de befängda förutsättningarna, om 8 Universitetsläraren 5/2012

9 att det var jobbigt och skitigt, men att man fick sin tjänst till slut. Det är en tämligen dyster bild av den svenska högskolan, men Mats Benner betonar att rapporten inte är någon facklig veklagan : Vi har samlat en facklig organisations professionella kunskaper. ARBETSGRuPPEN LEvERERAR också det man kallar förslag på önskade förändringar. När det gäller statsmakterna efterlyser SULFrapporten gemensamma propositioner för högre utbildning och forskning, ett gemensamt anslag för forskning och utbildning till varje lärosäte samt att utbildning ska inkluderas i eventuella satsningar på strategiska områden. Man ser också en bred politisk enighet som en helt nödvändig förutsättning för att garantera en långsiktigt hållbar högskola. För lärosätenas del vill SULF:s arbetsgrupp ha kollegialt sammansatta beslutsorgan med ansvar för både utbildning och forskning. Vi vill med vår rapport peka på möjligheten att restaurera en akademisk kultur. Det finns ingen återvändo när det gäller sådant som externa medel, sådana måste man ha och man måste också publicera sig. Men vi vill också påminna om att vi har offentliga institutioner av olika skäl och att universiteten finns för att vi ska kunna föra kunskap framåt. Vi behöver akademiska miljöer som inte enbart betraktas som leverantörer av outputs. På frågan om sektorns beredskap och önskemål till en bättre akademisk miljö säger Mats Benner att han personligen har mest förhoppningar på den generation som nu är under rekrytering. Det är av största betydelse att satsa på de yngre och att göra det på rätt sätt, bland annat med tanke på den kommande generationsväxlingen. Det är viktigt att de yngre börjar med att ha rätt krav och rätt förväntningar. Rapporten betonar även studenternas betydelse, på ett individplan, men också ur ett samhällsperspektiv. Studenterna ska inte bara lämna högskolan med aktuella kunskaper, utan också ha med sig ett vetenskapligt förhållningssätt: Därigenom ges de förutsättningar att under resten av sitt liv kunna söka och finna den nya kunskap som olika delar av samhället kommer att behöva dagens studenter blir de främsta agenterna för kunskapsspridning i morgondagens samhälle. HuR SER Du på vilja och möjligheterna till förändring, med tanke på att det så länge har rått politisk konsensus kring den instrumentella synen på lärosätenas verksamhet och nytta? Med tanke på hur nämnda klyfta mellan utbildning och forskning har etablerats som ett normaltillstånd? Vi som arbetar vid universitet och högskolor lever självfallet i nuet, vi måste varje dag hantera de rådande förutsättningarna. Tanken med arbetsgruppens rapport är därför att fundera också över framtiden och över vad vi gör, på vad det innebär att vara universitetslärare. Avsikten är att åstadkomma en diskussion med sikte främst på att ändra formulering av politikområdet som för samman utbildning och forskning. Sverige har ju bidragit till offensiv lansering av begreppet kunskapstriangeln i den europeiska forskningsoch utbildningspolitiken. Vi vill medverka till att alla tar ansvar för begreppets fulla innebörd och inte förminskar utbildning som del av den triangeln. l Ny upplaga av Projektledning! Nu finns det en ny upplaga av vår bok Projektledning som idag används på de flesta utbildningar i projektledning. I den nya upplagan har program- och fått större utrymme. Boken stödjer IPMA/ PMI certifiering och har fått utmärkelsen Bästa läromedel på högskolenivå portföljhantering samt de agila arbetssätten i företagsekonomi. Läs mer och beställ ditt lärarexemplar på Agil projektledning Andra böcker av intresse Skriva för att övertyga Juridik Mervärdesskattens grunder Ny chef Vi hette tidigare Bonnier Utbildning Order/Information tel fax Universitetsläraren 5/2012 9

10 Studieavgifter har medfört mycket merarbete för lärosätena foto: Melker Dahlstrand Avgiftsreformen har inneburit ett stort merarbete för lärosätena. Och av de drygt betalstudenter som antogs började bara knappt att studera i Sverige. Det visar en ny rapport från Högskoleverket. Rapporten baseras på en enkätundersökning på lärosätena. TEXT: Per-Olof Eliasson Enkätsvaren visar att det för lärosätena har varit väldigt mycket arbete med reformen, speciellt eftersom den genomfördes så snabbt. Mycket måste lösas medan Marie Kahlroth, utredare vid Högskoleverket. antagningen pågick. Många lärosäten har också byggt upp särskilda organisationer för detta, säger utredaren Marie Kahlroth vid Högskoleverket. Det var förhållandevis många studenter som betalade anmälningsavgiften på 900 kronor, blev antagna vid ett svenskt lärosäte, men sedan inte började studera. Många blev säkert avskräckta av studieavgifterna, men intrycket från flera lärosäten är att levnadsomkostnaderna i Sverige upplevs som så höga att en del studenter, även om de fick stipendier, inte hade råd att studera i Sverige. Ett hundratal studenter började aldrig studera trots att de betalat studieavgiften. Det vanligaste skälet var problem med uppehållstillstånd. Enligt förordningen om studieavgifter har studenten ingen rätt att få tillbaka avgiften, men lärosätet har möjlighet att betala tillbaka. Om de 100 studenterna fått tillbaka avgiften framgår inte av rapporten. 42 procent av de studenter som började studera fick stipendier för en del eller hela studieavgiften. Sammanlagt var det 780 av de betalande studenterna som inte fått stipendier från Sverige. Lärosätena har haft olika sätt att genomföra reformen. En del lärosäten som varit mycket internationellt aktiva tidigare har intensifierat sina insatser. Andra verkar ha blivit mera medvetna om behovet av internationaliseringsarbete. Några lärosäten har inte satsat på att få betalande studenter, foto: Hans M Karlsson kanske vill de vänta och lära av andras erfarenheter, säger Marie Kahlroth. Vissa lärosäten har svårigheter med storleken på studieavgifterna. De konstnärliga högskolorna tycker det är bekymmersamt att det krävs full kostnadstäckning eftersom det för dem blir väldigt höga avgifter som konkurrerar prismässigt med de mest ansedda utbildningarna i världen. Och till skillnad från i Sverige har de utbildningarna ett utbyggt stipendieprogram, säger Marie Kahlroth. Det finns också andra sätt att få studenter från så kallat tredje land än att de betalar studieavgifter. Lärosäten kan både ha utbytesavtal med och genomföra uppdragsutbildningar för utländska universitet. Det är fullt tillåtet att göra på det sättet. Men det verkar som regeringen inför reformen hade en fundering om att ökat studentutbyte kunde vara ett sätt att kringgå avgifter. Lärosätena är medvetna om det och många ser över sina avtal så att de inte ska strida mot bestämmelserna, säger Marie Kahlroth. Thomas Blom, prorektor vid Karlstads universitet. Karlstads universitet har tappat cirka 300 freemovers från tredje land. Från cirka 320 innan reformen till cirka 20 betalande studenter. Karlstads universitet har främst haft fokus på att locka studenter genom samarbetsavtal med lärosäten i tredje land, i Sydostasien och framförallt Kina, säger Thomas Blom, prorektor vid Karlstads universitet. Universitetet har inte använt sig av exempelvis agenter för att locka studenter utan alltså lagt kraften på att odla bilaterala samarbeten. Vi har skrivit utbytesavtal med ett antal lärosäten. Det kommer mastersstudenter till oss och vi har möjlighet att skicka svenska studenter till deras lärosäten. Då kvittas det så vi tar inte betalt av deras studenter. Men vi har totalt sett ett större inflöde än utflöde. Så vi försöker övertyga våra studenter att de ska lägga en termin av sina studier utomlands. Thomas Blom påpekar att troligen kommer Utbildningsdepartementet att på sikt göra en revision och stämma av så att lärosätena inte tar emot fler studenter än de skickar i utbyte med lärosäten utanför EES. Den balansen jobbar vi med. Men med i samarbetet är ju inte bara studentutbyte utan det finns en koppling till lärarutbyte och forskarkontakter som så småningom kan spilla över också på studentutbyte. När avgifterna infördes gick antalet tredjelandsstudenter vid Högskolan Dalarna ned från drygt 200 till ett 50-tal betalande. Ändå hade högskolan medvetet trappat ned antalet internationella kurser innan reformen för att inte avbräcket skulle bli för dramatiskt. Att vi fick så många som 50 betalande studenter var glädjande men också lite förvånande, säger Andrew Casson, chef för utbildningsoch forskningskansliet vid Högskolan Dalarna. Högskolan hade inte marknadsfört sig aktivt utanför Europa. Andrew Casson, chef för utbildnings- och forskningskansliet vid Högskolan Dalarna. Men vi har förstått att vi har ett gott rykte genom att vi haft så pass många kurser tidigare för tredjelandsstudenter. Vi vet att det ofta gjort att studenter sökt upp oss. Men i framtiden ska man komplettera med marknadsföring Vi håller på att anställa en ansvarig för att rekrytera studenter. Vi räknar med att fördubbla eller till och med tredubbla antalet betalande studenter de närmaste åren, säger Andrew Casson. l foto: Anna Hägglund 10 Universitetsläraren 5/2012

11 Välbesökt AIMday i Uppsala. Innovation är inte bara teknik Ny mötesform lanseras i Uppsala Innovation är modeord för dagen i forskningssammanhang. Men det handlar inte bara om tekniska uppfinningar och avknoppade företag. Uppsala universitet satsar även på tjänsteinnovationer inom humaniora och samhällsvetenskap. TEXT: Annika Engström foto: Jocke Gustafsson, F22 Äldreåret har inletts, det av EUkommissionen utsedda Europaåret för aktivt åldrande. Alla medlemsländer uppmanas att fokusera på de utmaningar det innebär att en växande andel av Europas befolkning blir allt äldre. Det passar in i den profil som Uppsala universitet inledningsvis valt för sin innovationssatsning inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område. Åldrande är ett av tre teman, vid sidan av Religion och samhälle samt Regional utveckling. Åldrande var också ämnet för den så kallade AIMday som nyligen arrangerades vid universitetet. Det är en mötesform som matchar företags och andra organisationers konkreta frågeställningar med rätt akademisk kompetens. Mötesformen är utvecklad av innovationsenheten, UU Innovation, och står för Academy Industry Meeting. Konceptet började användas inom materialvetenskap redan 2008 men detta var den första stora sammankomsten inom hum-samområdet. Cirka 45 forskare från olika discipliner träffade ungefär lika många praktiskt verksamma från kommuner, företag och organisationer. De möttes i 20-talet workshops som var och en utgick från frågor som praktikerna sänt in i förväg. Det var frågor om bland annat konsekvenser av upphandling av privat vård och omsorgsverksamhet, hur anhöriga kan stödjas, HBT-personers särskilda omsorgsbehov, delaktighet för personalen och organisation för vård av multisjuka äldre. Med vår bredd kan vi spela en viktigt roll för att ge behövligt perspektiv. Med AIMday vill vi finna samverkansformer, skapa nätverk och kanske hitta projekt att jobba vidare med. Det är viktigt att träffas för diskussioner och att forskare får en bild av vilka frågor som är relevanta, sade vicerektor för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, Margaretha Fahlgren, när hon inledde mötesdagen. Begreppet tjänsteinnovation kan vara svårt att förklara ibland, tillstår Kirsi Höglund, språkvetare som är projektkoordinator inom hum-samområdet vid UU Innovation. Innovation har av tradition förknippats med tekniska uppfinningar och patentansökningar. Och kopplingen till innovation i forskningspolitiken uppfattas lätt som liktydigt med något konkret som ska leda till fler arbetstillfällen. Det är så flitigt använt att begreppet blivit urvattnat. Men vi talar om nyttiggörande av forskning inom humaniora och samhällsvetenskap i alla dess former, säger hon. UU Innovation står på två ben, framhåller Kirsi Höglund. Dels stöd för kommersialisering av idéer från akademisk forskning genom bland annat affärs- och patentrådgivning och finansiering som kan ges till enskilda forskare och nya företag. Dels skilda arrangemang för möten och samverkan mellan forskare och praktiker, där AIMday är ett exempel. Bo Lerman och Gudrun Tevell från Regionförbundet Uppsala län (kommuner och landsting) hade kommit till universitetet för att diskutera det ökande antalet aktörer inom vård och omsorg för äldre och de hade frågor kring varför det främst handlar om privata företag och mindre om ideella, så kallade nonprofit, verksamheter. fortsättning på nästa sida Universitetsläraren 5/

12 Flera forskare framhöll hur en drivkraft i uppbyggnaden av välfärdsstaten var att komma bort från välgörenhetsmodellen, en folkhemstanke som alltjämt har stort inflytande i vårt samhälle. När det gäller de religiösa samfundens betydelse för välfärdsfrågor, skiljer sig traditionerna mycket åt i olika europeiska länder och vid en jämförelse är omfattningen av välfärdstjänster lägst i Sverige, sade Anders Bäckström, professor i religions sociologi som ansvarat för ett projekt om välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv. Han berättade att han och andra forskare dock ser en tydlig förändring nu när välfärdsstaten upplevs som mer osäker och hänvisade bland annat till att kyrkomötet för första gången tillsatt en utredning om hur utvecklingen av tunga välfärdstjänster kan ske. Anders Forssell, docent i företagsekonomi, påpekade att systemet med upphandling av tjänster på flera sätt medför problem för mindre organisationer och företag att ta sig in på marknaden. Det är även en osäker tillvaro för det lilla företaget som riskerar att försvinna helt om det förlorar vid nästa upphandling. Här blandas också begreppen. I företagsvärlden är kunden den som betalar. Men vid upphandling är det inte konsumenten som väljer utan köparen är kommunen, påpekade han. Efteråt var Gudrun Tevell nöjd och tyckte att hon fått sina frågor belysta på olika sätt. Det var väldigt intressant att höra om forskning och kommande utredningar. Vi har mött nya forskare här som vi absolut kommer att fortsätta ha kontakt med, sade hon. Även forskningsassistent David Isaksson och doktorand Linda Moberg var positiva. Det var bra att höra praktikernas erfarenheter men också att få insyn i vad andra forskare gör, framhöll David Isaksson, och Linda Moberg instämde. Hon, som ska lämna in sin forskningsplan i höst om medborgarnas roll i servicesektorn, tyckte det var värdefullt att få en bred information om en del frågor hon själv grubblat på. I en annan workshop hade två anhörigkonsulenter, Christianne Simson från Knivsta kommun och Ulla-Britt Ericsson från Uppsala kommun, väckt frågan om hur man kan stötta yrkesverksamma anhöriga som får ta allt större ansvar för omvårdnaden av sina äldre närstående. Förvärvsarbetande anhöriga är en bortglömd grupp och i Sverige finns lite forskning om detta. Flera andra EU-länder har ett juridiskt mer utvecklat skydd för anhöriga än vad vi har, sade sociologiforskare Ann-Britt Sand, verksam inom Stockholms universitet samt Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga vars uppgift är att samla och sprida kunskap. Ett stort problem är att samhällets insatser varierar mycket i olika kommuner, menade hon och var exempelvis kritisk till att många kommuner har tagit bort möjligheten att få anställning som anhörigvårdare. Anställningen kan inte ses som en lösning på en komplex problematik, men som ett viktigt ekonomiskt stöd i speciella situationer, sade hon. Christianne Simson bekräftade efteråt att forskarna är mycket viktiga för henne i hennes arbete som anhörigkonsulent. Att kunna hänvisa till vad forskarna säger och när de visat vad som är gynnsamt med vissa insatser, ger det en annan tyngd och är till stor hjälp för oss praktiker. Dessutom är det bra att få veta att vi jobbar med rätt saker, sade hon. En första snabbutvärdering av AIMday, besvarad direkt av cirka hälften av deltagarna, visade att 100 procent angav att de fått nya kontakter och drygt 90 procent av såväl forskare som praktiker tyckte att de lärt sig något nytt under dagen, berättade Sara Jernberg, projektledaren för innovationsenhetens humoch samsatsning. Vid sidan av mötesplatser som denna resulterar också innovationsarbetet i en del affärsrådgivningar och bolagsbildningar. I universitetets tidning Innovations senaste nummer ges exempel på tre olika tjänste företag som uppsalaforskare startat. Ett företag utför undersökningar och analyser inom området immigration, integration, kultur och religion. Ett annat är ett språkteknologiskt företag med inriktning mot maskinell översättning och automatisk språkkontroll. Ett tredje är ett konsultföretag som är fokuserat på organisation, ledarskap och management. l Konstnärli utvecklas Högskolan i Borås vill satsa på konstnärlig forskning och begär därför mer pengar från regeringen. Konstnärlig forskarutbildning är relativt ny i Sverige och utveck las starkt, alla konstnärliga högskolor har nu några konst närliga doktorander. TEXT: Per-Olof Eliasson I det budgetunderlag som högskolan i Borås lämnat in till regeringen begär högskolans styrelse, på förslag från rektor, 12 miljoner kronor per år för att utveckla den konstnärliga forskningen. Vi har en omfattande forskning inom textil och mode. Konstnärlig forskning är ett nytt fält och det är jätteviktigt att regeringen verkligen gör extra satsningar inom området. Och då talar vi inte bara för Borås utan också för de andra lärosätena som har konstnärlig forskarutbildning, säger Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås. Han menar att det är en framtidsbransch att jobba med design och applikationer inom textil och mode. Vi har goda argument för att satsa utifrån ett nationell perspektiv, det är en viktig satsning. Idag har högskolan i Borås 13 doktorander inom mode och textil. Men det är inte antalet doktorander som Högskolan i Borås vill utveckla, utan framförallt rekrytera seniora forskare och lärare till högskolan. De som leder verksamheten idag är disputerade. Vi har redan en stark forskargrupp som vi vill förstärka ytterligare och räknar med att också behöva rekrytera internationellt. Det ger ju också positiva effekter genom internationalisering. Konstnärlig forskning är en ny typ av verksamhet som kan samverka med praktiker i näringslivet. Men Björn Brorström poängterar att det är viktigt med grundforskning. Det är viktigt att forskarna har frihet att utforska ny design och att de inte ska behöva ta fram tydliga tillämpningar, utan de kan man upptäcka senare. Forskarna ska inte vara pressade att ta fram det som är användbart. Ett exempel är att man vid högskolan utvecklat en matta som lyser när man går på den, det har ju idag ingen 12 Universitetsläraren 5/2012

13 g forskning allt mer i framtiden särskild praktisk tillämpning. Men den visar sig kanske så småningom, säger Björn Brorström. foto: Lars Ardarve Redan innan en konstnärlig doktorsexamen inrättades hade universiteten i Göteborg och Lund inom ramen för den generella doktorsexamen utfärdat även examina för konstnärliga doktorander, som filosofie doktorer. Dessa examina utfärdas fortfarande. Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås, och Jana Hejzlar, utredare vid Högskoleverket. foto: Anna Hallenbom 2008 prövade vi Göteborg och Lund för konstnärliga forskarexamina och de blev godkända, säger Jana Hejzlar, utredare vid Högskoleverket. I januari 2009 startades en nationell konstnärlig forskarskola som administreras av Lunds universitet, men genomförs av både Lund och Göteborg i samarbete med alla andra högskolor som har examenstillstånd för konstnär liga examina på grund och avancerad nivå. Forskarskolan rekryterar därmed doktorander från alla konstnärliga utbildningar. Från och med 2009 har alla konstnärliga utbildningar några doktorander inskrivna vid den nationella konstnärliga forskarskolan. Vid nationella forskarskolan tar de examen vid antingen Göteborgs universitet eller Lunds universitet. Hand ledarna, eller åtminstone biträdande handledare, har de ofta på sitt eget lärosäte. Men det finns också doktorander på konstnärliga utbildningar som disputerar vid andra lärosäten. Här i Stockholm är det inte ovanligt att man disputerar på KTH. Men då blir man teknologie doktor. Avhandlingen består precis som vid forskarskolan huvudsakligen av en gestaltande del, men foto: privat också en dokumentation och den kan vara skriftlig eller i annan form. Men den dokumenterande delen har mindre tyngd, säger Jana Hejzlar. Hon menar att det finns vissa beröringspunkter mellan konst och teknik, exempelvis kan musiker som håller på med ljud finna intressanta gränsytor med tekniker som också håller på med ljud. Och det förekommer också att konstnärer disputerar vid Karolinska Tryck av Therese Lindberg, student Textilhögskolan i Borås. institutet och hittar samarbeten där. Däremot är det inte så vanligt att konstnärliga forskare attraheras av samarbete med humanister. Det finns någon slags misstro från de konstnärliga forskarna mot humanisterna. Det är inte en lika vanlig anomali i de andra nordiska länderna som här. Jana Hejzlar anser att det inte är något problem att de konstnärliga forskarna söker samarbete med andra discipliner så länge som de också får möjligheter och utrymme att själva utveckla sin egen. Det finns också konstnärliga forskare som disputerar utomlands, som Kungliga Musikhögskolans doktorander vid Sibeliusakademin i Finland prövade Högskoleverket några av de mindre anordnarna med mera specialiserat utbud av konstnärliga utbildningar för tillstånd att utfärda forskarexamina. Det gällde Luleå tekniska universitet (musik), Umeå universitet (fri konst), Konstfack, Danshögskolan och Högskolan i Borås. Av dem är det bara Högskolan i Borås som fått tillstånd, de övriga har fått avslag. Och det handlar om att miljön på det egna lärosätet är för liten samtidigt som den nationella forskarskolan inte har haft tillräckligt tid på sig att utvecklas, säger Jana Hejzlar. Av de tre lärosäten som nu har tillstånd att utfärda konstnärlig doktorsexamen hade Lund och Göteborg en tradition av konstnärlig forskarutbildning. Borås ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå var intressant eftersom de har konstnärliga examina i textil och mode, vilket är smalt jämfört med Göteborg och Lund, men högskolan har haft en omfattande doktorandutbildning främst tillsammans med Chalmers. Dessutom kom de in med en ansökan som samlade hela textilområdet. Inom företagsekonomi finns det möjlighet att specialisera sig mot designmanagement och tekniker håller på med utveckling av textila material. Det tyckte de sakkunniga var ett spännande nytänkande. De konstnärliga forskarutbildningarna har expanderat kraftigt sedan möjligheten till konstnärlig forskarexamen infördes. Men fortfarande är det ett område som måste fortsätta att arbeta med att skapa sin identitet. Därför är det en förutsättning att det finns ett forum i den nationella forskarskolan där de här forskarna och doktoranderna kan mötas. Där kan också de som ska handleda få handledarutbildning ur ett konstnärligt perspektiv, säger Jana Hejzlar. På många lärosäten är de konstnärliga forskarna och doktoranderna fortfarande ganska få. De konstnärliga högskolorna i Stockholm är relativt små och har inte de möjligheter och det stöd som motsvarande utbildningar som är en del av ett universitet kan få. Det är ingen hemlighet att Högskoleverket anser att det krävs någon paraplyorganisation i Stockholm om de konstnärliga högskolorna ska kunna få examensrättigheter på forskarnivå. De konstnärliga utbildningarna har krav att stå på konstnärlig grund, men det har tidigare varit si och så med möjligheterna till konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning. De har ju samma behov som alla andra discipliner att i viss avskildhet utveckla sin egen grund. Då måste man också nämna att det är viktigt att det kommer forskningsresurser till de konstnärliga utbildningarna. Det har vi redan 2006 pekat på från Högskoleverket i samband med utvärderingen av det konstnärliga området, säger Jana Hejzlar. l Universitetsläraren 5/

14 Strindberg en sällsynt aktiv man dock oftast avfärdad som forskare I maj är det 100 år sedan August Strindberg dog och han hyllas nu i Sverige och världen som stor dramatiker, romanförfattare och målare. Själv betraktade han sig även som forskare, men som sådan blev han och hans rön inom vitt skilda områden med få undantag avfärdade, både då och nu. foto: MIKAEL WALLERSTEDT TEXT: Annika Engström foto: kungliga biblioteket En vinterdag i början av 1890-talet lägger August Strindberg huvudet mot isen och studerar en granruska längre bort. Han är insatt i hur man matematiskt beräknar hur långt man kan se över en buktad yta och hans experiment borde leda till att granruskan till synes sjunker ner under isen. Men nej, han finner inga bevis för att jorden buktas och är rund. Detta och andra försök leder honom fram till att jorden istället kan vara som en skiva eller ring. Att en jordenruntresa skulle fungera även på en platt jord förklarar Strindberg Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. så här i Antibarbarus II: lägg kartan på ett bord och för kompassen runt om och man skall se att man kommer tillbaka till samma plats utan att ha behövt gå under bordet. Det säger något om Strindbergs uppblåsta självbild att han ofta inkompetensförklarar resten av forskarsamhället. Storhet och genialitet inom ett område garanterar inte på något sätt framgång inom ett annat, säger Ulf Danielsson, Uppsalaprofessor i teoretisk fysik. Han har granskat Strindbergs insatser som naturvetenskaplig forskare i ett avsnitt av Strindbergiana (tjugofjärde samlingen), Strindbergssällskapets årliga skrift där Strindbergsforskare med olika inriktning bidrar. August Strindberg förstod sig inte på naturvetenskap, slår Ulf Danielsson fast. Han kan sträcka sig så långt som att Strindberg som amatörforskare ibland hade ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Strindberg hade en teori och gjorde experiment, men hans observationer var undermåliga och hans slutsatser fel och förhastade. Han var slarvig och saknade det som utmärker varje forskare, att kritiskt granska sina egna hypoteser och slutsatser. Men som Strindberg själv sade: När man ställer upp hypoteser, får man inte vara småaktig, ett citat som Ulf Danielsson återger. Kommentaren fälldes sedan någon hade kritiserat Strindbergs uppfattning om att månen var en spegel STRINDBERGSÅRET 2012 Kulturrådet, Stockholms stad och Svenska institutet informerar gemensamt om alla aktiviteter som sker under Strindbergsåret på I hela landet pågår teaterföreställningar, föreläsningar, utställningar och diskussioner. Även i länder som Egypten, ryssland, Grekland och Venezuela uppmärksammas Strindberg 100 år efter sin död. Strindberg som ung, 26 år gammal (1875). G. W, Brunstedt/tillhör kb 14 Universitetsläraren 5/2012

15 där man kunde se jordens kontinenter. August Strindbergs naturvetenskapliga studier kulminerade under talet. Mest känt är kanske hans försök att framställa guld. Genom beräkningar utifrån ämnens olika atomvikt och genom att anta att det existerar ett gemensamt urämne, försökte Strindberg förvandla ett grundämne till ett annat, främst då guld, alkemisternas gamla dröm. Att han misslyckades är bekant, Ulf Danielsson visar i sin Strindbergiana text i detalj hur Strindbergs beräkningar faller när de kontrolleras. Tanken på ett urämne har funnits genom historien men det var först med den moderna fysikens hjälp, inte kemins, som den senare fått sitt förverkligande. Nu vet vi att det finns ett väldigt begränsat antal beståndsdelar; protoner, elektroner och neutroner, som har pusslats ihop på olika sätt i alla ämnen. Och med kärnfysik kan man förvandla ett grundämne till ett annat och faktiskt framställa guld. Det finns som biprodukt i alla våra kärnkraftverk. Men det är i så mikroskopiska mängder att det ekonomiskt skulle vara helt meningslöst att ta vara på, säger Ulf Danielsson som bestämt vänder sig mot varje fundering på att Strindberg var framsynt och skulle kunnat förutspått kärnfysikens guldmakeri. August Strindberg var även språkforskare i slutet av sitt liv. Men inte heller som sådan fick han eller har senare fått något erkännande. Han hade en ambition att kartlägga alla språk och varifrån de kom. Han hade själv svaret klart det gemensamma urspråket var hebreiskan. Men som språkvetenskap är hans rön nonsens, anser språkforskare Bo Ralph, professor i nordiska språk och ledamot av Svenska akademien. Han har (tillsammans med Camilla Kretz) redigerat och kommenterat den del av nationalupplagan av Strindbergs samlade verk som utgörs av Språkvetenskapliga skrifter I och II. Strindbergs bredd framgår av rubriker som Modersmålets anor (1910), Världs-Språkens Rötter (1911) och Kinesiska Språkets Härkomst I II (1912). När Bo Ralph i Strindbergianas tjugofjärde samling redogör för sitt arbete kring de språkliga skrifterna drar han följande slutsats av Strindbergs studier: Han följer inga vedertagna regler. När han i stora drag tycks använda gängse metoder bryter han plötsligt med all tradition. Han tolkar och tillämpar det mesta såväl data som regler för deras analys på ett högst personligt sätt, och han använder terminologin ganska godtyckligt. Som kulturhistorisk forskare ( tal) hade dock August Strindberg vissa poänger, anser Strindbergssällskapets ordförande, etnolog Katarina Ek-Nilsson, avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Hon ger några exempel. Han var först med att beskriva hur kulturimpulser kommit till Sverige när han konstruerade en Nyckelpigekarta där han kartlade olika folkliga, dialektala benämningar på nyckelpigan. Flera decennier senare blev det här sättet att se på kulturföreteelsers spridning en stor vetenskap inom folklivsforskningen, foto: privat Katarina Ek-Nilsson, Institutet för språk och folkminnen vid Uppsala universitet. dagens etnologi, säger Katarina Ek- Nilsson. Strindberg har också fått rätt av eftervärlden när han vände sig emot dåtidens romantiserade syn på folkmusik och folkdräkter som framvuxna ur folkdjupen. Han hävdade i princip det som i dag är en självklarhet, menar Katarina Ek-Nilsson, att det kommer uppifrån, att folket tar upp danser och kläder från överklassalonger och herrskapsfröknar. Strindberg var också modern när han ville fara ut på fältarbete och reportage på landsbygden för att skilda bondelivet i Franska bönder. Och han gick emot dåtidens historiker när han gjorde sin egen historieskrivning ur folkets, inte kungarnas, perspektiv i Svenska öden och äventyr (1883). August Strindbergs har själv givit upphov till omfattande forskning. En bibliografi om Strindbergsforskningen fram till år 2005 omfattar tre tjocka band (2 200 sidor), An International Annotated Bibliography of Strindberg av Michael Robinson. Strindbergsforskningen är så spretig, omfattande och nationellt överskridande att den i princip är omöjlig att överblicka, konstaterar litteraturvetare Ann-Sofie Lönngren, Uppsala universitet, när hon i senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap, skriver om tendenser inom forskningen de senaste femtio åren. Strindbergsforskningen har breddats med studier av författaren i relation till måleri, foto, TV, radio, musik och poesi, noterar hon bland annat, och genusperspektivet på Strindbergs liv och verk har expanderat mycket. Ändå är det fortsatt angeläget, avslutar hon, att på alla tänkbara sätt belysa och vidareutveckla denna oformliga och gigantiska kulturkonstruktion som går under paraplybeteckningen Strindberg.l strindbergsmuseet Svartsjukans natt, olja på pannå. Målad av August Strindberg, Berlin hedning/wikipedia kungliga biblioteket Ovan: August Strindbergs begravningsprocession vid Norrtullsgatan i Stockholm. Vänster: Carl Eldhs staty över August Strindberg i Tegnérlunden i Stockholm. August Strindberg dog den 14 maj 1912, 63 år gammal. Han var en oerhört produktiv mångsysslare: dramatiker, poet, författare av romaner, noveller, skrifter och artiklar, samhällsdebattör, amatörforskare, fotograf och brevskrivare, nära brev finns bevarade. Som målare fick han sent erkännande men år 2007 såldes hans tavla Alplandskap 1 för 29,4 miljoner kronor vid en auktion i London, den dittills dyraste svenska tavlan. När den så kallade Nationalupplagan av August Strindbergs samlade verk efter drygt 30 år avslutas i år omfattar det 72 band. De två sista är Ockulta Dagboken (i vår) och Hemsöborna (på senhösten). Universitetsläraren 5/

16 I högskolan: Kvinnor i majoritet visar Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack PROOFREADING PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Förbättra engelskan i era akademiska dokument! I can proofread Success in your academia thesis, article, is dependent CV, presentation, on how etc. written in UK ideas or US and English. Native research English are Speaker presented. / California Attorney with proofreading experience. I focus Native on spelling, English punctuation, Speaker / California / grammar, Attorney Attorney with sentence with structure, proofreading experience. word choice, etc I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning choice, and clarity. Price: 1.25 kr/ord kr/tim. (exkl. (exkl moms) moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Foto: alexander Florencio kvinnors prestationsgrad i högskolan är högre än mäns. detta gäller oavsett ålder, studieform, distans- eller campus studier. kvinnorna tar också examen i högre utsträckning, även på mansdomi nerade utbildningar. det visar ny statistik från Högskoleverket och scb. TEXT: PER-OLOf ELIASSON GENOmGåENDE HAR kvinnor högre examensfrekvens och det gäller både traditionella manliga och Ingeborg Amnéus, utredare vid HSV. kvinnliga utbildningar, säger Ingeborg Amnéus, utredare vid Högskoleverket. Detta gäller till exempel också om man ser på civil ingen jörsoch högskoleingenjörsprogrammen. På civilingenjörspro grammen var examensfrekvensen 59 procent för kvinnor och 49 för männen. Men det är i utbildningar till legitimationsyrken i vårdsektorn som examensfrekvensen är högst. Och där är det framförallt kvinnor som utbildas. 288 s, hårdband Så det är en dubbelverkande effekt, säger Ingeborg Amnéus. Att det dessutom totalt är betydligt fler kvinnor än män som studerar vid högskolan betyder att det sammanlagt är många fler kvinnor än män som tar högskoleexamen. Kvinnor presterar också bättre än män i alla åldersgrupper. Störst skillnad är det bland studenter som är 35 år eller äldre, där kvinnor har en prestationsgrad på 77 procent mot 67 procent för män. På alla större lärosäten (med minst studenter) presterar kvinnorna bättre än männen. Minst var skillnaden mellan könen på Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan med 2 pro centenheter och störst på Högskolan Väst med 13 procentenheter. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor var 5 procentenheter. Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism Hot mot eu:s sammanhållning? Europaperspektiv 2012 Vilka konsekvenser har den stigande arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för migrationspolitiken i Europa? Räcker tilliten mellan eu länderna för att enas om ett regelverk kring arbetskraftsinvandringen, som på en gång tillvaratar migranternas rättigheter och löser unionens långsiktiga demografiska problem? 279: (rek. pris 380: ) 16 Universitetsläraren 5/2012

17 senaste statistiken Yrkesutbildningar har generellt den högsta examensfrekvensen men det är mycket stora skillnader mellan olika utbildningar. Vad som utmärker sig är de program som leder till legitimationsyrken, där man måste ha en examen för att få en legitimation. Man kan inte jobba som läkare om man inte har en läkarexamen. Samma sak för sjuksköterskor. 90 procent av studenterna på läkarprogrammet och 80 procent på sjuksköterskeprogrammet tog examen läsåret 2009/2010. Men det är stora skillnader mot andra typer av utbildningar som inte kräver legitimation. Exempelvis för civilingenjörsprogram är examensfrekvensen cirka 50 procent. Högskoleingenjörsprogram sticker ut, bara 33 procent tar examen. De ligger väldigt lågt och vi har tittat lite speciellt på dem, säger Ingeborg Amnéus. En orsak till att få tar examen kan vara att det går att jobba som högskoleingenjör utan att ha en examen, det kanske fattas något i utbildningen men man går ändå inte klart. Och så är det många som tar ut en kandidatexamen istället för högskoleingenjörsexamen, så till viss del är inte examensfrekvensen så låg som det ser ut i statistiken. Orsaken är oklar till att man väljer kandidatexamen, men en hel del utbildningar till högskoleingenjör marknadsförs som kandidatexamina. Genomströmning är i fokus hos Högskoleverket och lite HÖGSKOLAN I SKÖVDE SÖKEr EN PRofeSSoR i socialpsykologi Mer information finns på Ansökan senast 19 april 2012 Ref nr HS 2012/79-42 oroande är att genomströmningen har minskat de senaste åren. Prestationsgraden på grundnivå och avancerad nivå minskade från 84 till 79 procent under läsåren 2004/ /10. Det är klart bättre genomströmning på program än på fristående kurser. Minskningen var 2 till 4 procentenheter för program medan prestationsgraden på fristående fortsättning på nästa sida Masterprogram i utbildningsvetenskap för universitetsadjunkter Fördjupa din kompetens Masterprogrammet ger dig förmågan att betrakta din verksamhet konstruktivt och att leda och bedriva utvecklings- och förändringsarbete inom område du själv väljer. Vi erbjuder dig också möjlighet att fördjupa dig i frågor som rör professionslärande, praktik och verksamhetsförlagt lärande i högre utbildning. Första steget mot en forskarkarriär Programmet ger dig möjlighet att fördjupa dig i ett självvalt intresseområde, kopplat till något forskningsfält som finns representerat bland högskolans forskningsmiljöer. Upplev det nära samarbetet med aktiva forskare och ta första steget mot en forskarkarriär eller mot excellent pedagogisk verksamhet. Sök Masterprogrammet i utbildningsvetenskap 120 hp alternativt 60 hp I bilden syns Jerry Rosenqvist, Christer Ohlin, Catarina Grahm och Ulla Christiansson-Banck Högskolan Kristianstad Universitetsläraren 5/

18 Stockholms universitet söker Universitetslektor med inriktning mot informationsutvinning till Institutionen för data- och systemvetenskap Sista ansökningsdag är den 28 mars Närmare information finns på Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än studenter och medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhälls vetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas Karolinska Institutet utlyser Ett lektorat i Socialt arbete förenad med befattning som specialistkurator vid Kuratorskliniken, Karolinska universitetssjukhuset Den förenade tjänsten ger en unik möjlighet att förena forskning och undervisning med kliniskt utvecklingsarbete. Sista ansökningsdag 1 maj Läs mer på jobb.ki.se LÄS MER PÅ MdH.se/joBB Vik. universitetslektor i tyska heltid Vik. universitetsadjunkt i tyska heltid Högskolan är en arbetsplats där forskning och pedagogisk utveckling ligger i framkant. Är du en av våra nya kollegor? kurser minskade med 7 procentenheter, från 70 till 63 procent. Orsaken till minskningen är inte klarlagd. Men till viss del kan det hänga ihop med att distansutbildningen har ökat. Det kan vara en del av förklaringen Prestationsgraden på distansutbildningar ligger generellt lågt. Speciellt gäller det de fristående kurserna. Men man kan misstänka att en hel del av distansstudenterna aldrig börjar på kursen utan är inaktiva och borde räknas bort, säger Ingeborg Amnéus. Många nybörjare försvinner från högskolan helt och hållet efter första terminen och är inte registrerade nästa termin. Hälften av högskolenybörjarna på kurser var registrerade högst en termin. Också på program är det en hel del studenter som avbryter studierna. Här är det en klar skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnorna börjar ofta på en annan utbildning istället medan männen oftare lämnar högskolan helt. Det är samma mönster som vi tidigare tittat på, männen avbryter studierna medan kvinnorna fullföljer studierna. Det verkar finnas en önskan bland kvinnorna att gå en högskoleutbildning och om den första inte fungerar väljer de en annan. Männen verkar däremot inriktade på en enstaka utbildning och funkar inte den väljer de ett annat alternativ utanför högskolan. Kvinnorna presterar alltså bättre över hela linjen och är dessutom totalt fler på hög skolan. Kan man säga att högskolemiljön blir alltmer kvinnlig? Ja, den går mot att bli alltmer kvinnodominerad, fram förallt om man ser på de examinerade, säger Ingeborg Amnéus. l Fotnot: Examensfrekvens = andelen i en nybörjargrupp som examinerats inom programmets nominella studietid plus tre år. Prestationsgraden = antalet helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter. 18 Universitetsläraren 5/2012

19 Universitetsläraren 5/

20 Institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap UNIVERSITETSLEKTORER I PEDAGOGIK med inriktning mot utbildningsvetenskaplig kärna i lärarprogrammen UNIVERSITETSLEKTOR I PEDAGOGIK med inriktning mot arbetslivspedagogik och högre utbildning UNIVERSITETSLEKTOR I RELIGIONSVETENSKAP (50%) UNIVERSITETSLEKTOR I RELIGIONSVETENSKAP (50%) med inriktning mot religionsfi losofi Välkommen med ansökan som ska vara inkommen senast Läs fullständig annons på debatt Svar till Kalle Grill: FAS har flera stödformer K alle Grill har i ett inlägg i Universitetsläraren nr 1/ 2012, diskuterat FAS postdoc-stöd. FAS vill ge några kommentarer med anledning av det. De tvååriga postdoc-anställningar som FAS finansierar har som förutsättning att den sökande har avlagt doktorsexamen högst ett år före det år när ansökan ska inges. Det innebär att för innevarande år, 2012, ska den sökande ha avlagt doktorsexamen under 2011 och ansökan lämnas in i februari, med, som Grill konstaterar, beslut i september. Malmö högskola Vi har valt denna 12-månadersperiod för att kunna ha ett större antal sökande att jämföra i konkurrens istället för ett rullande system med möjlighet att söka omedelbart efter doktorsexamen. Den vetenskapliga granskningen av dessa ansökningar, i genomsnitt ca 100, tar tid, men FAS strävar efter att göra beredningen så snabbt som möjligt, utan att pruta på kvaliteten i bedömningarna. För att öka den internationella mobiliteten för unga forskare införde FAS 2009, COFAS Marie Curie postdoc, mah.se Fakulteten för lärande och samhälle söker Universitetslektor i matematikdidaktik med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan Universitetslektor i naturgeografi med didaktisk inriktning Sista ansökningsdag För mer information se: Malmö högskola är en arbetsplats och ett lärosäte som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där mångfald och jämställdhet tillför mervärde i vår verksamhet högskolan i skövde söker en UniveRSitetSlektoR i företagsekonomi Mer information finns på Ansökan senast 2 april Ref.nr HS 2012/ Universitetsläraren 5/2012

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Del A) Övergripande plan för år (Ifylles i omedelbar anslutning till antagningen)

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Statistik om internationell mobilitet bland doktorander och lärare

Statistik om internationell mobilitet bland doktorander och lärare Swedish Higher Education Authority Statistik om internationell mobilitet bland doktorander och lärare Jan-Åke Engström Carin Callerholm 2013-04-15 Sidan 1 Bakgrunden till insamlingen Varför? Krav i förordning

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1

Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1 KLASSIFICERINGSSTRUKTUR Bilaga 1 (5) 2015-03-23 dnr V 2015/322 Juridik och dokumenthantering Sektionschef Annette Nilsson Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1 1 Styra verksamhet 1.1 Hantera

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Barbro Molander Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Anmälan NN har i anmälan till Högskoleverket anfört bl.a. följande. Han är inskriven

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 10.00 15.00 Plats: Högskolan i Borås, C728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas Andersson, Roland

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer