Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM)"

Transkript

1 Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM) En utmaning med många möjligheter Niklas Rosenblad Examensarbete för ingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Automationsteknik & IT Raseborg 2012

2 EXAMENSARBETE Författare: Niklas Rosenblad Utbildningsprogram och ort: Automation & IT, Raseborg Inriktningsalternativ/Fördjupning: Elplanering Handledare: Tommy Lindén Titel: Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM) Datum: Sidantal: 65 Bilagor: 0 Sammanfattning Vid de flesta större offertförfrågningar och upphandlingar inom offentliga planeringsoch konsultuppdrag, men också vid projektering av större privatfinansierade objekt krävs idag informationsmodellering, BIM. De flesta stora byggföretag kräver idag informationsmodeller i sina processer. För många elplanerings- och ingenjörsbyråer allmänt sett föranleder denna utveckling en minst lika omvälvande förändring idag, eller inom en snar framtid, som när CAD/CAM togs i allmänt bruk i slutet av talet. Arbetet ger möjlighet att skapa sig en insikt i de grundläggande idéerna inom BIM, 4D, IFC och processerna runt ämnet. Arbetets praktiska del ger insikt i planeringsarbetenas utförande, ritnings och programtekniska detaljer. Examensarbetet genomförs vid ett privatägt eltekniskt företag, där examinanden fungerar som ägare och företagare sedan år Genom arbetet skapas en handbok för terminologin inom BIM-miljöer. Arbetet kan fungera som grund för vidareforskning och praktisk tillämpning inom området fastighetsteknisk planering och projektering. Språk: Svenska Nyckelord: Elplanering, informationsmodellering, BIM, IFC, 3D, CADS

3 BACHELOR S THESIS Author: Niklas Rosenblad Degree Programme: Automation and IT, Raseborg Specialization: Electrical Systems Design Supervisors: Tommy Lindén Title: Electrical Systems Design Supporting Building Information Modeling / Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM) Date: 29 November 2012 Number of pages: 65 Appendices: 0 Summary Currently the major part of RFPs and contracts in public planning, consulting assignments and projects as well as the projecting of bigger privately funded items, require information modeling, BIM. Most of the largest construction companies are today requiring information models in their processes. For many smaller electrical engineering companies and planning firms this development causes an equally revolutionary change today, or in the near future, as when CAD / CAM came into general use in the late 1980s. This study provides an opportunity to create an understanding of the fundamental concepts in BIM, 4D, IFC and processes around the subject. The practical part of this work gives an insight into the execution of the planning work methods, drawing techniques and software technical details. The practical part of this study is done in a privately owned electrical company, where the respondent acts as owner and entrepreneur since the year Through the work a handbook of terminology in BIM environment is created. This work can serve as a basis for further research and practical application in the field of BIM in the engineering, planning and design of buildings. Language: Swedish Key words: Electrical engineering, information modeling, BIM, IFC, 3D, CADS

4 OPINNÄYTETYÖ Tekijä: Niklas Rosenblad Koulutusohjelma ja paikkakunta: Automaatio & IT, Raasepori Suuntautumisvaihtoehto/Syventävät opinnot: Sähkösuunnittelu Ohjaajat: Tommy Lindén Nimike: Sähkösuunnittelu tietomallinnuksen (BIM) osana / Elplanering som stöder ByggnadsInformationsModellering (BIM) Päivämäärä: Sivumäärä: 65 Liitteet: 0 Tiivistelmä Useammissa vähänkin suuremmissa julkisen sektorin tarjouspyynnöissä sekä projektineuvotteluissa, mutta myös yksityishankkeissa vaaditaan nykyään tietomallinnusta ja BIM:ä. Monet isot rakennusliikkeet vaativat jo prosesseissaan tietomallinnusta. Tämän takia useat insinööri- ja suunnittelutoimistot ovat joutuneet nykyään valtavan muutoskynnyksen eteen. Tämä tarkoittaa monelle vähintäänkin yhtä isoa ponnistusta kuin 1980-luvun lopussa, jolloin piirtopöydät vaihtuivat tietokoneiksi CAD/CAM:n yleisen käyttöönoton jälkeen suomalaisessa talotekniikkasuunnittelussa. Opinnäytetyö antaa mahdollisuuden tutustua sähköalan tietomallinnukseen ja BIM suunnitteluun, sekä siihen rinnastettavaan terminologiaan, kuten esimerkiksi 4D ja IFC. Työssä esitellään, miten tietomallinnusta sekä siihen kuuluvaa teknistä suunnittelutyötä sekä ohjelmistokäyttöä on mukautettu sähkötekniikan yksityisyrityksessä. Opinnäytetyön laatija on toiminut yrityksen omistajana sekä toimitusjohtajayrittäjänä 2000-luvun alusta lähtien. Opinnäytetyön toiminnallisena osana on käsikirja tietomallinnuksen terminologiasta sekä BIM-sähkösuunnittelun haasteista. Työtä voidaan käyttää perustana jälleenkehittelyssä sekä käytännön työkaluna talotekniikan alalla ja suunnittelussa tietomallinnuksen piirissä. Kieli: Ruotsi Avainsanat: Sähkösuunnittelu, Tietomallinnus, BIM, IFC, 3D, CADS

5 Förord För att bredda den egna insynen i byggbranschens som helhet, och för att kunna ta del av andra fastighetstekniska aktörers åsikter och erfarenheter har jag delat flertalet uppbyggande och informativa samtal i studiesyfte med flertalet aktiva aktörer inom branschen. Bland dessa hittas arkitekter, konstruktörer, övervakare, bygg- och huvudentreprenörer, EL- och VVSA-planerare och större entreprenadföretag. Flertalet av dem är aktiva inom regionen, men även utanför den. De större företagen är verksamma internationellt. Alla dessa företags nyckelpersoner har bidragit med viktiga aspekter till arbetet. Jag vill rikta ett tack alla dessa ovan nämnda parter, samt alla de av planeringsbyråns kunder samt kolleger som känner sig berörda genom detta arbete. Till min handledare samt alla lektorer och föreläsare ger jag en ödmjuk omtanke vid skrivandes stund. Ni har alla genom er insats och er pedagogik bidragit med nyanser till detta arbete. Till min fru och mina barn för deras enorma tålamod och förståelse, tack för att ni gav mig möjligheten att genomföra dessa studier. I Raseborg, senhösten 2012

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Omfattning... 2 Frågeställningar... 3 Avgränsning Slutarbetets beställare Kunskap som konkurrensfördel... 4 Företaget Kundkrets Arbetets syfte En handbok... 5 En fördjupad och tillämpad projektmetodik... 6 En sammanställande exempelsamling BIM Vad och är en BIM, och vad är inte det... 7 Hur åstadkommer man det här och varför Syftet med BIM Byggbranschens förbättringsmöjligheter... 9 Billagaste priset vinner offerttävlingen totalekonomiskt mest fördelaktigt? Närmaste utvecklingszonen En möjlig lösning Avtalstyper Problem med BIM Teoretisk förankring Byggprocessens faser... 13

7 6.2 BIM som fastighetsteknisk planeringsmetodik Standardisering Samordning Visualisering Byggprocessens kostnader Utmärkande särdrag Flerdimensionell miljö Objektorientering Objektbaserad planering Kunskapsexpertis- och yrkesgrupper Visualisering BIM och elplaneraren Planeringsteknik Systemnivå BIM-regler Elplanerarens CAD och visualiserings programvaror Planeringsprogram för fastighetsteknik Programmens uppbyggnad och krav på hårdvara Objektbaserad elplanering Till elplaneringens objekt relaterade yttre data Yttre dokument som knyts till modellen Mapp och filstruktur Backup Dokumentdatabank Samordning och kollisionsgranskning Planeringsdokument Dokumentförteckning... 34

8 Situationsplan Planritningar Centralernas huvudscheman Centralernas kretsscheman Stigarledningsschema Svagströmssystemens scheman Armaturförteckning Elarbetsbeskrivning Utskrifter i 2D Belysningssimulering och beräkning Den samordnade ByggnadsInformationsModellen BIM i polemik mot traditionell 2D-planering Fördelar kontra nackdelar med BIM Helhetskostnadsstruktur Praktiska exempel över elplaneringsprojekt Programvara Projekten De planerade anläggningarna Beskrivning av projekteringsmetodik Beskrivning av tekniskt arbetsflöde Beskrivning av ekonomistyrning i planeringsprojekten Anskaffningslagen och lag för offentlig upphandling Programanvändning Ritningssymboler och dess 3D motsvarigheter Apparater Hyllor och rutter Centraler... 50

9 12.2 Generering av 3D-symboler Överföring till IFC Visualisering Avvikande höjder Konfliktgranskning Slutsats Förkortningar och begrepp KÄLLFÖRTECKNING... 64

10 1 1 Inledning Vid många projekt inom sektorn för fastighetstekniska planeringar och entreprenader faller berörda aktörer ofta i samma fallgropar gång på gång. I projekt efter projekt beskådat över tid uppstår varandra likadana problem, som alla löses på liknande sätt, men lösningarna hittas inte med en enhetlig standardiserad lösningsmodell. För att problemen och lösningarna liknar varandra kunde man kanske tillämpa en standardiserad processteknik, men detta har hittills strandat på att alla byggobjekt antytts vara unika. För byggherrar och investerare som låter bygga mindre fastigheter för försäljning, kan byggerfarenheten kanske vara av engångskaraktär. Då uppstår misstag som kanske kan undvikas för erfarna aktörer inom branschen. Misstagen kanske upprepar sig själv i projekten i dessa fall på grund av viss blåögdhet, likgiltighet, okunskap eller till och med machokultur. Det som är svårare att ta till sig är varför branschens företag trots att de väl är medvetna om fallgroparna i processerna, blir tvingade att gå in i liknande förhållande under upprepade gånger. Roten till problemet kan tänkas vara det, att den billigaste offereraren av en anläggning får jobbet. Och till det, att den som lämnat in det billigaste priset har räknat mest fel (Kuitunen 2006). Andra orsaker vid medveten netto-, eller rent förlustbringande prissättning, kan vara företagens sinande orderstock, trängda ekonomiska utsikter och/eller trängt kassaläge. Dessa tidigare nämnda orsaker leder oftast till dålig kvalité på anläggningarna. Orsaken till underpris kan naturligtvis också vara planerad övertagning av marknadsandelar. Dessa aspekter representerar orsaker, som inte direkt går att påverka med BIM. Dock kan högt ställda krav inom BIM-projektering påverka att oseriösa aktörer inte leds in i processerna över huvudtaget. Kvalitetsstyrningssystemen samt de inom elbranschen tillämpade projektmetodikerna har säkert i de allra flesta fall redan listat upp kontrollpunkter för vilka saker som aldrig får gå fel i olika skeden av processen. Dylika system har tagits fram för att undvika att aktörerna skapar och går ner i sina egna fallgropar och för att kunna påvisa en viss nivå av kvalitet. Det finns inom elbranschen vid det här laget ofta standardiserade lösningsmodeller i företagen för de flesta problem vid det här laget. Detta till trots skapas det fortsättningsvis, för att ge en ironisk vinkling till det hela, förutsättningar till att välja genvägar som kan leda projektgrupperna in i återvändsgränder i

11 2 processens olika skeden. Även små misstag eller felbedömningar som gjorts för att spara resurser i form av tid och pengar i början av projekteringen (inkluderande även planeringsupphandlings och systemskedet) kan bli verkligt kostsamma att korrigera i slutskedet av projektet. De missar som kanske kunnat gömmas in i konstruktionerna och i systemen blir bestående i den byggnad som överlåts till slutanvändaren oberoende. Det gamla ordspråket Det som göms i snö kommer fram i tö håller alltså streck även här. Branschen har alltså ett uppenbart utvecklingsbehov. BIM handlar långt om att skapa en tvärdisciplinär och glappfri informationsdelning i processerna. Med detta avses att få byggbranschens alla planerar- och yrkesgrupper, entreprenörer och andra aktörer att hitta större förståelse för varandra, dra i snöret åt samma håll, inte motarbete varandra i strävan att uppnå effektivitet och god kvalitet (Kymmell 2008). 1.1 Omfattning Examensarbetets första teoretiska studiedel, som inleds efter en kortfattad beställar- och företagspresentation, omfattar en begreppsutredning och en beskrivning, eller tolkning om man så vill, av vad BIM är och vad det borde vara. Vissa skillnader kan ses förekomma inom Norden, men med ännu större spridning globalt sett. Det teoretiska utgångsläget väljs utgående från teorier skapade av tunga namn inom BIM. Grund, teoretisk förankring och infallsvinkel väljs med hänvisande till Villem Kymmells och Marko Granroths forskning inom ämnet. Teorier och konstateranden har valts ut från andra studier och examensarbeten inom ämnet (se källhänvisning). Teoristudiens allmänna del tar upp rådande uppfattning om BIM som planeringsmetodik i sig själv, medan de senare rubrikerna ger en insikt i vad BIM innebär specifikt för elplanerare. BIM som planeringsmetod prövas i den andra och praktiska delen av arbetet. Den andra delen av arbetet beskriver vidare genomströmningsflödet och arbetesmetoderna i några planeringsobjekt som genomförs i planeringsbyrån, som verkar som extern beställare för studien och examensarbetet. Den analytiska och tredje delen av arbetet tolkar på basis det teoretiska utgångsläget jämfört med erfarenheter från projekten analyserande

12 3 fram slutsatserna som besvarar de ställda frågeställningarna som nämns i underrubrik 1.2. Några frågor får sina svar redan under teoridelen av arbetet. 1.2 Frågeställningar Fallgroparna är ibland dolda i planeringsprocessen, som på traditionellt byggsätt ofta kan anses ha varit separerad från den egentliga byggprocessen av anläggningarna. Ofta blir diskursen vinklad till att i efterhand söka fram och beskylla någon part som gjort en eventuell planeringsmiss genom att försummat någonting. Detta kan sedan leda till vidare sanktioner om försummelsen varit grov. Mänskliga misstag händer lätt, och även här är det alltid lätt att vara efterklok. Tyvärr leder misstag i planeringsprocesserna oftast till mindre behagliga överraskningar i senare byggprocess eller vid användning av slutprodukt. Planeringsmissar sker oftast på grund av brist på information eller felaktig sådan. Planeringsmissar kan också ske vid bristande eller otillräcklig områdeskunskap och brist på erfarenhet. Inom elplanerings och installationsbranschens projektering borde aktörerna åta sig projekt som lämpar sig för respektive företags resurser och kunskapsnivå. Naturligtvis gäller denna sanning alla branscher. En fråga som man bör ställa sig själv som planerare är: Har vi resurser och kunskap för att genomföra ett tillfrågat uppdrag. En bra planering är viktig eftersom det är en grund för kvalitativa anläggningar. Om entreprenadernas avtal skapats med dåliga planeringar som grund, är problem nästan mera en regel mera än ett undantag. Om projektering inleds med svaga planeringsstyrkor blir projektets utförande allmänt sätt svårt och tungt. Därför är det viktigt att planeraren även i fortsättningen består av ett team som har bred kompetens, sakkännedom och erfarenhet. En fråga som arbetet ställer är: Kommer BIM att underlätta planerarens roll eller minska krav på kompetens och erfarenhet? I slutet av projekten kanske diskussionerna går ut på att hitta betalare för en lång lista tilläggsarbeten. Dessa arbeten vill inte beställaren gärna se vare sig de baserar sig på planeringsmissar eller installationsfel eller andra försummelser och tvisten blir ett faktum som i svåra fall slutar i rätten. Kan BIM hjälpa oss vara noggranna och förutseende? och kan vi genom att använd BIM som projekteringsmetod undvika dessa döda vinklar i planeringarna som föder behov för entreprenörerna att utföra arbete som inte har omfattats i någon av de fastighetstekniska entreprenaderna?

13 4 När ska vi ingå ett BIM-projekt och när ska vi köra ett standard dokumentbaserat 2D projekt? Och hur tillverkar vi oss verktyg för att kunna avgöra detta? Vad är resultatet av en ofullständig BIM-process? Och vad kan en avbruten BIM-process resultera i. Slutresultatet av en dålig planering blir oftast ovillkorligen förhöjda kostnader totalekonomiskt sett. Framflyttad överlåtelse och mottagning av slutprodukten och missnöjda medspelare är i dessa fall ett faktum. 1.3 Avgränsning Denna studie avgränsas till elplanerarens och installatörens utgångsläge och roll inom BIM-projektering. Arbetet jämför likheter och skillnader mellan standard 2D och BIMstödd elplanering. 2 Slutarbetets beställare Här presenteras slutarbetets beställare, tillsammans med en marknadsekonomisk återblick som beskriver orsaken till satsningen på studier, investering i kunskap och IT-utrustning. 2.1 Kunskap som konkurrensfördel Hos företaget som beställer arbetet finns en vision om att även små företag har behov av att ständigt utveckla sig för att ens kunna stå på ställe i en föränderlig värld. Det marknadsekonomiska läget är ansträngt och detta gör att nya företag skapas som kanske gör konkurrensen än mera hård rent ekonomiskt sett. Hos de inarbetade och aktiva företagen, som förstår vikten av att följa med utvecklingen och tar alla möjligheter i bruk för att hitta konkurrensfördelar inom innovation, kan dessa tider vara lägliga för utveckling. BIM är idag ett område som kräver specialkompetens och en god grundutbildning för att kunna omfatta såväl som planerare men även som förverkligande part av entreprenader som underlyder BIM-projektering. 2.2 Företaget Eltjänst Sähköpalvelu Rosenblad Ab Oy är ett privatägt familjeföretag inom elbranschen, företaget grundades år 2000 av Niklas Rosenblad som renodlat elinstallations- och planeringsföretag. Genom åren har personalsyrkan varierat mellan 2 och 9 personer. Läget

14 5 har nu stabiliserat sig till en personalstyrka på 6-7 personer och ekonomin är stabil. År 2009 ändrades bolagsformen till aktiebolag med Niklas som ägare, vd och styrelseordförande. År 2010 bildades sidoverksamhetsnamnet ESR Elkonsulten som omförsörjer renodlade planerings och konsulttjänster. ESR Elkonsulten sysselsätter för tillfället två ingenjörer utöver skrivande som fungerar som företagets vd. Installationsdelen av företaget som verkar direkt under det registrerade företagsnamnet sysselsätter en ingenjör och två till tre montörer. För att utjämna beställningstoppar används vid behov några underentreprenörer Kundkrets Till kundkretsen hör större elentreprenörsföretag, tillvekande industri, arkitektbyråer, TeleCom- och IT-företag, offentliga instanser, städer och kommuner, husbolag och till en viss del privata kunder och egnahemshusbyggare. Företagsidén är fortsättningsvis helhetslösningar inom el och automation, men en ökande efterfrågan på renodlade ingenjörsbyråbeställningar samt skolningsuppdrag inom elsäkerhet har under de senaste åren har varit märkbar. ESR Elkonsulten svarar på den efterfrågan som opartisk elteknisk byrå. 3 Arbetets syfte Här beskrivs vad som ämnats åstadkommas med arbetet, och hur arbetet kan användas inom el- och den fastighetstekniska planeringsbranschen och dess vidareutveckling. 3.1 En handbok Meningen med examensarbetet är förutom att bredda den personliga kunskapsytan också att skapa ett verktyg och en samling för fackterminologi. Branschen har saknat en finlandssvenskt skriven teoretisk förankring för EL- och fastighetstekniska planerare i mindre finländska ingenjörsbyråer och elföretag. På finskt håll finns en del forskning, fackliterära sammanställningar och examensarbeten, men på finlandssvenskt håll har man, om man velat ta del av svenskspråkigt material, ganska fort sett sig hänvisad till vårt västra grannland. Där kan infallsvinklar ännu tillsvidare vara strukturerade på ett annat sätt än i rent finländska kontexter. Standarder och dess tolkningar är andra än den Finska, som vi naturligtvis ska tillämpa i Finland.

15 6 Behovet att skapa en kortfattad manual och att ge beskrivande exempel på vad BIM inom disciplinen elteknik inom SFS 6000, alltså lågspänningsinstallationer för fastigheter är kanske uppenbar allmänt. Behovet att på det personliga planet, såväl kognitivt som på det praktiska planet, utvecklas i området har fötts genom företaget, skolningsuppdragen och projektgrupperna jag är verksam inom är den utlösande faktorn varför ämnet BIM valdes till ämne för examensarbetet. 3.2 En fördjupad och tillämpad projektmetodik BIM har de senare åren även påvisats vara en projektmetodik, som till exempel internationella LEAN. Även i nordisk och finsk byggprocess har BIM de senaste åren anknutits till att vara en projektmetod (Buildingsmart 2012). Metoden bygger på vision om en strukturerad byggprocess men också på livscykeltankesätt (Granroth 2011, s.18). För vår byrå ger studien möjlighet påvisa kunskap och insikt i en kanske, vid första inblick, flummig värld. Som syfte har ställts att kunna använda arbetet delvis som en presentation i var vi står som företag inom området BIM. Inom företaget ser vi idag BIM som en möjlighet till förbättring av kvalitet, lönsamhet med samtidigt utökande av kompetensområde. Genom BIM vill man åstadkomma ett dynamiskt sammarbete inom byggnadsprojekt, detta passar oss som projektteam mycket bra. 3.3 En sammanställande exempelsamling Samtidigt med den praktiska delens utformande skapas modellbibliotek och projektreferenser, men också modellsymboler och strukturer för framtida planeringsprojekt.

16 7 4 BIM Under denna rubrik beskrivs BIM som metodik och förklaring ges för dess begrepp. 4.1 Vad och är en BIM, och vad är inte det Konceptet omfattar en objektorienterad planeringsprocess där ritningarna tas fram i 3D direkt eller automatiskt genereras till 3D. Planeringsprocessen kallas för ByggnadsInformationsModellering, på finska tietomallinnus eller tietomallintaminen. Detta betyder själva skapandet planerandet av byggnaden inkluderande dess tekniska system och installationer. ByggnadsProduktModell, motsvarar den finska redan rätt kända termen TuoteTietoMalli (Buildingsmart 2012). Detta har på senare tid blivit något av en synonym med Byggnads Informations Modell, på engelska Building Information Model (Kymmell 2008). Objekten bildar en elektronisk modell av byggnaden, inte en ritning, i ordets rena bemärkelse av den. Ur produktmodellen kan och ska tas ut ritningar som presenterar 3D vyer eller skalade, exakta och detaljerade 2D ritningar, skärningar med mera (Granroth 2011). Modellen har information om byggnadens kommande element, komponenter, kostnader, energiförluster, det mesta. Den färdiga produkten kallas modell, medan framtagning av modellen då språkligt korrekt kan benämnas modellering. En 3D-ritning i sig är alltså inte en byggnadsinformationsmodell, en BIM. En elektronisk visualiseringsmodell av en byggnad i exakt fotografisk noggrannhet, ljus och färgsättning är inte heller en informationsmodell. En vy skapad i ett visualiseringsprogram som exempel DiaLux som används för belysningsberäkning och simulering är inte en BIM. För att skapa en BIM behövs djupgående information som bildar en så kallad solid modell. Den solida modellen innehåller relationsorienterade objekt. Ur den solida modellen kan exempelvis tas ut exakta och skalade 2D-ritningar, materialspecifikationer, listor, materialmassor, mängder, kostnader, livslängd med mera (Kymmell 2008, s. 29). Ur elplaneringens BIM-modell kan utöver det ovan nämnda tas ut kabellängder, elteknisk data och beräknad information, beräknade kortslutningsströmmar, kablars beräknade belastbarhet, belysnings- och ljussimuleringar, med mera. Genom att byggnaden består av objekt som kan tilldelas information och variabler kan de också innehålla uppgifter om installationsskede (4D) och pris/kostnad för montering (5D). Byggnadsprocessen kan

17 8 genom dessa faktorer simuleras virtuellt likt ett tetrisspel, fast tredimensionellt och utfört över tidsaxel. 4.2 Hur åstadkommer man det här och varför Modellen skapas, används och uppdateras under hela byggnadstidens gång och uppdateras sedan under byggnadens resterande livstid. Genom modellen kan man slutligen, vid byggnadens livstids slutskede planera och optimera rivningen och återvinningen av den. Modellen bildar en elektronisk, intelligent kunskapsintensiv och visuell miniatyrmodell av byggnadsobjektet. Produktmodellen kan vidare tjäna fastighetens användare, servicepersonal och förvaltare under hela dess livscykel (Granroth 2011). Genom BIM skapar möjligheten att planera och på riktigt testa den planerade produktens funktionalitet och produktens ihopmontering, byggande, långt före inledandet av den egentliga byggprocessen. Genom BIM skapar vi möjligheter att kunna identifiera och definiera risker med projektet på ett överlägset sätt jämfört med standard eller traditionella planeringsmetoder, där det förutsätts det mänskliga tolkandet genom läsandet av 2Dritningar (Kymmell 2008, s. 46). Denna förmåga har inte alla människor och hanterandet av 2D ritningar kan också för en oerfaren planerare eller projektör vara utmanande att behärska till tillräcklig nivå. Kymmell påpekar vidare i sin studie att en människa säger I see när hon förstår någonting. Detta menar han, relateras till visualisering och riktar vidare uppmärksamheten mot den nära kopplingen till ordet förstå (Kymmell 2008, s. 47). Med anledning av detta kan vi redan se den direkta nyttan att se och förstå byggnadens slutliga skepnad i planeringsskedet. Av detta, för att gå förbi ämnet, har naturligtvis kommande användare, försäljare och investerare en direkt nytta av.

18 9 5 Syftet med BIM Här beskrivs mera ingående syfte och visioner inom området ByggnadsInformationsModellering, som alltså av namnet härleds till planeringsprocessens BIM. 5.1 Byggbranschens förbättringsmöjligheter Länge har byggnadsbranschen saknat gemensamma standardiserade lösningar, eller åtminstone tillräckligt bra verktyg för att effektivt kunna tillämpa verktyg för mera systematisk och strukturerad projektering. Genom BIM skapas en helhetslösning med märkbara fördelar. Speciellt samordning av de olika disciplinerna inom byggprojekt upplevs fortsättningsvis som utmanande (Granroth 2011). De senaste årtionden har vi upplevt en tidspress på utförandet av så väl planeringsprocess som förverkligande process, som ytterligare har försvårat samarbetet. Viktiga tidsskeden och ställningstaganden kanske fattas på felaktiga grunder beroende av trängda förhållanden som stram budget, tidspress och kanske resursbrist. Lösningen har tidigare sökts i strukturerade samarbetsformer och tunga kvalitetssystem (Kymmell 2008). Idag förstår man gärna att det inte är lönt att skapa kvalitetssystem för ett självändamål. Det måste också vara en nytta med kvalitetssystemen om de skapas. Påtvingade system leder till verkligt tungmanövrerade belastningsmoment, som skapar en mångfaldig arbetsbörda åt projektledare och andra av projektet berörda parter. Diskussioner med många av ortens större och ledande bygg-, el-, och VVS entreprenörers nyckelpersoner präglade inledningens kanske färgade tonläge. Det rådande missnöjet med nuvarande 2D planeringar formar en ny avgränsande frågeställning formulerad till: Är BIM är en möjlig väg till förbättring av det rådande klimatet? Åtminstone inom teorin tror man detta. I Norden uppstod för cirka tio år sedan diskussioner om att utveckla byggbranschen för att kunna undvika rådande problem som finns. Då var partnering en möjlig lösning, där problem som uppstod skulle lösas tillsammans entreprenörer, huvudentreprenörer, planerare och byggherre sinsemellan. I samma tids era lades press på entreprenörer och planeringsbyråer att påvisa kvalitetssystem för att kunna vara med och konkurera om entreprenaderna.

19 10 Nu ser man BIM som en möjlig lösning, och vi kommer igenom denna omvälvande omstrukturering förmodligen också att hitta metoder som certifierad projektledning PMI, som är allmänt känd inom IT, men också andra erkända verktyg som LAN, LEED samt utvecklat miljötänkande i form av Green Building och Green Star Rating kommer att platsa i större objekt (Granroth 2011, s. 11). Praxis för nuvarande avtalsmodell är bindande entreprenadavtal där behovstriangelns hörn gärna samtliga ska vara spikade. Planerare och entreprenörer väljs enligt det förmånligaste priset (Kuitunen 2006). Syftet med BIM, kan om man vill kritisera nuvarande system, vara att bygga upp någonting nytt och bättre fungerande (Granroth 2011). 5.2 Billagaste priset vinner offerttävlingen totalekonomiskt mest fördelaktigt? Konkurrens skapar effektiveringskrav, och dessa återskapar behovet att finna innovativa lösningar för att hålla konkurrenskraften. När inte nya lösningar hittas måste det prutas på någonting annat för att kunna hålla de billigaste priserna vid offertrundorna. När detta av marknadsekonomins krafter drivs till sin ytterlighet skapas, enligt en diskussion som förts med Jörgen Henriksson, teknisk direktör för ortens ledande företag inom fastighetsteknisk entreprenad, nya problem som idag kan färgar verkligheten bland aktörer inom fastighetsteknik. Slutresultatet blir i de mera ledsamma fallen bara en dåligt fungerande fastighet. Idag ser man förhoppningsvis också nyttan i att inte göra resultat på bekostnad av kvalitet. Klart bör ändå för var och en vara uppenbart att inte ens den bästa projektmetodik, problemlösningsmodell eller kvalitetssystem kan kompensera avsaknaden av kompetens eller yrkesskicklighet (Granroth 2011). 5.3 Närmaste utvecklingszonen När man kritiskt jämför byggbranschen med annan industriell tillverkning kan konstateras att byggnadsbranschens ingenjörer och arkitekter länge har varit traditionella i sina arbetssätt. Experter har inte lätt har tagit till sig ny teknik för att skapa bättre verktyg för tillverkningens planerings och projekteringsprocessen.

20 11 Denna utveckling mot effektiverad och högre nivå användning av IT-hjälpmedel för dessa processer kommer i detta arbete att vara i fokus. Branschen som helhet kommer antagligen att de närmaste åren utvecklas just bland annat inom områden som tas upp i detta arbete. Byggbranschen har de senare åren fått kritik från flertalet håll för att vara föråldrade i sitt processtänkande och för att vara dåliga på att utnyttja modern teknologi. I Tekniikka & Talous hävdar Trimbles verkställande direktör Seven W. Berglund att byggnadsbranschen är 50 år på efterkälken gällande utnyttjande av teknologiska innovationer. Så illa tror jag branschens aktörer inte anser sig ligga till, men visst kan man kanske konstatera att fast varje byggprojekt är unikt, så är problemställningar och processtyrning rätt lika för de flesta projekt av liknande karaktär och omfattning. I polemik till påståendet ovan kan ställas att enligt artikel publicerad i Hufvudstadsbladet hävdar Ola Andersson, svensk arkitekt från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, att finskt byggande är känt för att vara av hög kvalitet och att beslut kring byggandet fattas på väl genomtänkta lösningar och att byggandet sker på grunden av god planering. Många stora aktörer inom finsk byggindustri har redan åren börjat kräva 3Dinformationsmodellering vid sina planeringar. Senaattikiinteistöt har sedan , då de konstaterade BIM vara tillräckligt färdigt för att kunna tas i bruk i de statligt finansierade byggentreprenaderna, krävt informationsmodellering enligt IFC-standarden av konsulterna vid projektering av nya objekt. Med dem följde HKR, NCC, Skanska och YIT. (Kuitunen 2007, s. 10) Enligt Jörgen Henriksson vid företaget Hangö Elektriska Ab borde ett företag idag ständigt utveckla sina metoder och investera i kunskap och ny teknik för att hålla konkurrenskraften. Även bland mindre planerings- och ingenjörsbyråer kan BIM vara en möjlighet att profilera sig och genom kunskap och relativt små investeringskostnader i modern programvara kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Den närmaste utvecklinszonen för flertalet företag idag kan ligga inom ramen för vad BIM kan erbjuda oss. 5.4 En möjlig lösning När tankar uppstår om vad som kunde göras för att förbättra resultaten även vid produktion av lite mindre byggnadsobjekt (<5000 m 2 byggnadsyta), är det av betydande skäl viktigt att aktörer inom branschen tar hänsyn till några aspekter: Inga av de i detta arbete nämnda

21 12 metoder för modern projektering kan ge oss verktyg för att lösa problem som uppstått på grund av personkemiska förslitningar eller allmän osämja. Det som eftersträvas genom användning av BIM, är minimering av bristande informationsflöde och eliminerande av luckor som lätt kan uppstå i den till synes mest vattentäta och omsorgsfullt gjorda traditionella planeringsdokumentationen (Granroth 2011, s. 16). Övergången från standard 2D-ritning och dokumentbaserad planering till att ta fram en 3Dinformationsmodell kan anses vara lika omvälvande som när ritborden i de finländska ingenjörsbyråerna mot slutet av 1980-talet byttes ut mot datorassisterade ritprogram (Kuitunen 2007, s. 9) Avtalstyper Tidigare utvecklades former för olika entreprenadtyper och den allmänt tillämpade avtalsformen för elentreprenader är YSE 1998, för planeringarnas del har TATE-95 (TaloTekniikka -95) varit populär (Sähköinfo 2012). TATE förnyades grundligt genom Yleiset Tietomallivaatimukset 2012 del 4 TATE för att stöda BIM inom fastighetsteknisk planering och entreprenad (Insinööritoimisto Granlund Oy 2012). Mera om avtalsformer och lagstiftningen kring området går att läsa om i Sähköalan Säännökset 2012 (Seti Oy 2012). 5.5 Problem med BIM Som planeringsmetodik verkar ju BIM vara bra, men vad kan det resultera i om planeraren vill leverera BIM, men beställaren inte behöver, kan omfatta, eller värdesätter detta. Vad betyder en ofullständig BIM-process? Om en planeringsprocess inleds som objektbaserad men informationsmodellen senare på grund av upplevd tidsbrist eller annan störfaktor överges, blir följderna en förhöjd planeringskostnad. Eftersom en förhöjd planeringskostnad för en standard 2D planering betyder att samma problem i förverkligandeprocessen kvarstår som tidigare, kommer den totala kostnaden för projektet att vara högre än om planeringsskedet skulle ha gjorts enligt 2D standardutförande från början. Prisstegringen beror av i vilket skede i processen den objektbaserade modellen övergetts. Fördelar med BIM nås alltså endast om hela projekteringen omfattas som sådan ända från början till slut. Förhöjda kostnader kommer också att uppstå genom att många beslut

22 13 koncentreras till slutet av förfrågningsprocessen och viktiga beslut påverkas av deadline. Ofullständig eller avbruten BIM-process kan bli aktuell till exempel om projekteringsgruppen inte fullständigt kan omfatta BIM som projektmetod, eller om beställaren och projektgruppen har missförstått varandra gällande vad som ska levereras. (Granroth 2011, s. 27) 6 Teoretisk förankring Processen i att planera och bygga en fastighet delas upp i två processer - den immateriella och den materiella. Den immateriella delen omfattar planering och förvaltning medan den materiella delen handlar om byggandet och underhållandet av fastigheten i fråga. 6.1 Byggprocessens faser Planeringsarbetet upphör inte genom att byggnadens egentliga produktion inleds. Planerarens roll kanske blir mera att uppfölja och stå till stöd inom traditionella projekt. Inom BIM är planeraren en mycket aktiv part under hela projekteringens gång. Principiellt kan man beskriva byggprocessen som tre delskeden med börjande från (I) enligt: I. Planeringsfasen a. Behov av byggnation b. Förstudie, kartläggning och förplanering c. Budgetering och finansiering d. Planeringar och systemdesign II. Upphandlings- och förverkligandefasen a. Entreprenadavhandlingar b. Byggande c. Övervakning d. Ibruktagningar e. Överlåtelse och garanti III. Användnings- och förvaltningsfasen a. Återbetalning av investerat kapital b. Boende eller annan användning som t.ex. produktion c. Service och underhåll

23 14 Slutligen följer sanering av fastigheten som återuppspelar byggprocessen som en saneringsprocess där BIM-modellen kan användas. Livscykeln avslutas slutligen med rivning av fastigheten. Den immateriella såväl som den materiella delen av byggprojekt greppar de delprocesser som utspelar sig under byggnadens hela livstid. (Granroth 2011, s.10) 6.2 BIM som fastighetsteknisk planeringsmetodik När BIM används som metod för planering och systemframtagning förutsätts som grundförutsättning alltid CAD-ritningar tas fram i eller genereras till 3D. En tredimensionell ritning (3D) är inte en BIM-modell i sig, utan endast en 3D-ritning. För att åstadkomma en informationsmodell måste datainformation om objekten som planeringen innehåller tilldelas och relationsbindas till varandra. Systemens utformande sker genom dialogiskt samarbete. Det i CAD format genererade materialet överförs sedan till maskinkod i en IFC-fil. Alla planeringsdiscipliners samordnade IFC-material bildar gemensamt en fastighetsteknisk BIM. Diametralt görs detta i 2D dokumentbaserad planering exempelvis genom samplottning, men då finns endast den grafiska informationen om systemen som funktion i en plan. Arkitektur är en viktig del av BIM, men det är inte allt. Till exempel fastighetstekniska ingenjörer bildar en mycket viktig del i BIM (Kymmell 2008, s. 170). En fastighet utan El, automation och VVS är som ett tomt, kallt och mörkt skal. Detta gäller då också för fastighetens virtuella förebild, BIM-modellen. Inom BIM är det alla bidragande expertoch planeringsgrupper som tillsammans genom sina egna discipliners material skapar den samordnade modellen som slutligen kan ges namnet en BIM. Mellan olika discipliners program finns behov att ständigt kunna utbyta information sinsemellan (Kymmell 2008, s. 192). Detta faktum gör det viktigt att ha strukturerad form och en standardiserad modell att följa. Detta samarbete beskrivs i IDM som A och O för ett väl förlöpande projekt. En BIM-samordnare har i de flesta fall hand om planeringsstrukturens gemensamma databas där innehållet genereras efterhand, kan verifieras och effektivt uppdateras under hela planeringens och informationsmodelleringens gång för att slutligen överlåtas till beställaren eller förvaltaren.

24 Standardisering För dataimport och export har en internationell IAI-standard för datatransaktionsformat IFC (Industry Foundation Classes) tagits fram. BuildingSmart är en internationellt fungerande sammarbetsorganisation, International Alliance for Interoperability (IAI) (Granroth 2011, s. 20). Figur 1. IFC 2X3 - Cerificat Den allmänt använda och internationellt tillämpade versionen av IFC idag heter IFC-2x3, även om IFC 4 har lanserats. Inhemska Kymadata Oy har certifierad IFC export och CADS Planner PRO är fullt kompatibel med det också finska programmet Tekla Structures (Kymdata Oy 2012). Finska fastighetsägare, programföretag och ingenjörsbyråer samt större byggföretag är medlemmar i samarbetsforumet BuildingSmart Finland. Ändamålet för samarbetsforumet är att stöda dess medlemars implementering av BIM-baserade processer (BuildingSmart Finland 2012). För processtandardisering har en informationsstandard i form av en manual för leveranser tagits fram. I manualen beskrivs hur de till BIM underliggande processernas program- och informationskrav ska utformas. Här beskrivs och styrs när och hur information ska bytas mellan de olika projektgrupperna. Manualen kallas för Information Delivery Manual, IDM och är en under utveckling varande standard vid namn ISO :2010 ISO/PAS (Granroth 2011, s. 20).

25 Samordning BIM-visualiseringskonsulten eller -samordnaren kan ta in alla deldisciplinernas genererade objektbaserade 3D-modeller ur IFC-filer in i den helhetsomfattande modellen för visualisering konfliktgranskning och sammanställning. Kollisionsgranskning kan utföras i realtid mellan disciplinerna för fastighetsteknisk planering. Som direkt fördel av detta kan också konstruktören och arkitekten bearbeta hållfasthetskrav och -beräkningar, belastningar och utrymmesbehov under hela planeringsprocessens gång. Information om utrymmeskrav för de olika installationskulturernas krav blir belysta i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Dessa aspekter är några av de mest utmärkande fördelarna med BIM. De utmaningar som återuppstår är naturligtvis ett oavbrutet informationsflöde de olika planeringsdisciplinerna emellan under hela projektets gång (Granroth 2011). För att sammanfatta konstateras att BIM strävar efter är att minska eller eliminera informationsförluster och luckor mellan system, program och expertis, inte att ingripa i problematik skapad av den mänskliga sektorn i sig (Granroth 2011). Genom BIM kan man dock kunna tänka sig att förekommande även av dessa konflikter och förslitningar minskar, genom att rätt information verkligen finns innanför modellen och är lättillgänglig för alla Visualisering Samordnaren och arkitekten som använder sig av effektiva visualiseringsprogram kan göra upp imponerande vyer och walk thrue filmsnuttar ut BIM-modellen som många gånger är fotografiskt detaljerade med skuggor, ljus och färger. När nu dessa baserar sig på den solida modellen är det en BIM visualisering, som nu kan ge mervärde åt planeringsteamet och skapa förståelse och insikt hos beställare, entreprenörer och kommande användare. Figur 2 BIM-visualisering av en byggnads fasad och närmaste gatuparti (http://www.buildingsmart.fi/)

26 17 Figur 3 Bild över en BIM från BuildingSmart Finlands hemsida (http://www.buildingsmart.fi/) 6.4 Byggprocessens kostnader I traditionella byggprojekt kan till och med 30 % av byggkostnader vara uppkomna genom slarv, informationsförluster och missförstånd. Genom BIM och objektbaserad planering och entreprenadform som stöder detta antar man att dessa kostnader kan komma ner till 15 %. BIM ökar planerings och övervakningskostnaderna med % över kostnaderna för en traditionell planering, men besparing för hela projektets kostnader kan vara 10 % (Granroth, s. 24, 25). Figur 4. Modell framtagen av Granroth, M. över möjlighet att göra förändringar vid en specifik tidpunkt, kontra vad det kostar, BIM-byggprocess. Z = Möjlighet att påverka kostnad och utförande, K = Kostnad för att förändra, E = Arbetsflöde, traditionell ritningsorienterad, Δ = Arbetsflöde, objektorienterad (Granroth 2011, s. 27). BIM kommer inte komplettera vikten av god projekt- och arbetsledning, men BIM har ansetts vara en projektmetod i sig. Vikten av glappfritt informationsutbyte vid skapandet av informationsmodellen är en förutsättning för att det hela överhuvudtaget ska kunna fungera (Granroth 2011, s. 10). Genom en mycket väl och omsorgsfullt genomförd

27 18 traditionell 2D planering kan man komma ner till att 2 % av kostnader beror av kvalitetsfel. Genom BIM går det att minska andelen till under 2 % (Granroth 2011, s. 24). Vidare konstaterar Granroth att man bör gå in för objektorienterad planeringsprocess endast om man kan garantera att samtliga involverade parter omfattar processen och dess metoder, eftersom kostnaderna vid en ofullständig eller avbruten BIM-process kommer att vara högre än i traditionellt utförda projekt. (Granroth 2011, s. 27) 7 Utmärkande särdrag Genom utvecklingen av programvaror har det skett en möjlighet att tillföra djupgående information bakom element i CAD-ritningar. Genom denna utveckling kan det skapas objektorienterade miljöer. Vikten ligger fortfarande, lika som vid traditionell 2D-ritning, vid exakt måttsättning och noggrannhet. 7.1 Flerdimensionell miljö Arbetssätten utvecklas och till ritningen förs dimensioner som förutom längd och bredd (på x, y -skala) nu består även av djup eller höjd (z) samt annan information som vikt, belastningsförmåga och hållfasthetskalkylering, livslängd, monteringsskede och tillverkningstid med flera har tillkommit. Nya dimensioner i planerandet har framtagits. Det talas idag om dimension 4D som består av 3D + tid och installationsordningsföljd och 5D som består av 3D + kostnadsuppskattning. (Granroth 2011, s. 13) Figur 5. X, Y och Z axlarna presenterade grafiskt (Kull 2012, s. 19)

28 19 Ovan i figur 5 är de tre axlarna för bredd höjd och djup presenterade. Särskilt utmärkande drag för BIM inom byggnadsproduktion, återgivna av Lund, M. 2012, är att modellens funktioner och systemens eller delarnas påverkan sinsemellan är definierad. För byggnadsplaneraren eller konstruktören kan detta betyda att om en vägg flyttas så flyttas också dörren och fönstren med den. För elplaneraren betyder detta att informationen om väggens flytt inte blir ouppmärksammad. Granroth 2011 påpekar vidare att möjligheten för mängdavtagning ur informationsmodellen är en stor fördel. Givetvis ligger samma behov kvar som tidigare att kunna ritningstekniskt producera en bra planering, men framtagning av olika tabeller och eventuella skärningsbilder kommer att kunna tas fram automatiskt från modellen och behöver inte ritas var för sig. Genom att tilldela objekten hänvisningstexter som 2D symbol kommer dessa att följa med 2D-plottningen automatiskt. Ändring av texterna och hänvisningarna sker centrerat från databas vilket gör allting effektiv och exakt och minimerar slarvfelsriskerna. 7.2 Objektorientering Inom programmering finns det om begrepp som objektorienterad. Det innebär ungefär att man berättar för programmet man bygger hur det ska fungera för att likna en människas syn på världen. I objektorienterad programmering uppfattar man programmet som en modell av den verklighet där programmet ska fungera. Objekten manipuleras av programmet genom i klasser angivna funktionsbeskrivningar. Ett objektorienterat program kan innehålla en varierande mängd föremål, objekt som alla har en unik identitet Ett inte objektorienterat program kan förliknas med en apparat vart information matas in (indata) och funktioner tas ut (utdata). Detta traditionella och kanske föråldrade synsättet på programmering kan kallas för funktionsorienterat. (Skansholm 2008, s. 59, 60) Med BIM som utgångsläge kan vi konstatera en likhet mellan objektorienterad programmering och objektbaserad planering. Som exempel visas en enkel C#-kod där användaren vill komma åt specifika objekts identitet ur Autodesk Revit programmet. När man använder Autodesk är detta möjligt genom API (Application Programming Interface). Autodesk låter användaren komma åt en

29 20 del av programkoden genom användandet av sin egen API-applikation. Denna låter användaren skapa egna macron och add-ins till programmet. (Kull 2012) Figur 6. Identiteter av valda objekt visade i C#-miljö. Materialet framtaget genom Andreas Kull vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (Kull 2012).

30 21 Informationen under 7.2 presenteras för att påvisa vissa likheter mellan objektorienterade program och BIM, vilket kan ge fingervisning till att den renodlade modellframställningen inom BIM förutsätter en djupgående programanvändning när det utförs rätt. Kodning och skapande av C#-program utförs enklast genom Microsoft Visual Studio Express. Programmet kan laddas ner och installeras gratis från Microsoft. För att kunna köra C#-program krävs att ramvärket.net är installerat på datorn. Vid installering av Visual Sudio kommer.net med automatiskt. (Skansholm 2008) Figur 7. Konfiguration av.net. Exempel på objektorienterade programmeringsspråk är C#, C++ och Java. Objektorienterad planering, som kan anses ha vissa liknande särdrag med objektorienterad programmering, som besår av objekt som tillsammans bildar en interaktiv helhet. I vårt fall informationsmodellen. 7.3 Objektbaserad planering Traditionell 2D-ritning består av funktioner och data, inte objekt. Data framställs i grafisk form bestående av symboler och streck i ett 2-dimensionellt plan, som bildar en för människan läslig graf, en bild eller en ritning. Funktionerna beskrivs i form av text, eller inom elplanering i form av funktionsschema eller vad vi vill kalla det. Vikten av att ha kompletterande dokument och beskrivningar är stor. Vi kan kalla traditionell planering för dokumentbaserad planering i detta samanhang.

31 22 Lund, A. påpekar i sitt examensarbete BIM inom byggnadsproduktion 2012, (genom Aecbytes AutodeskRevitArchitecture, 2009) att inom BIM-stödd byggnadsplanering är objekten i modellen uppbyggda så, att elementens utseende och egenskaper samt dimensioner och dess objektorienterade information går lätt att ändra. Detta kallas att objekten är parametriserade. En regelrätt utförd informationsmodell inom byggnads- och konstruktionsplanering innehåller relationsinformation. För att på ett förenklat sätt beskriva sambanden så betyder detta inom byggdisciplin att fönster och dörrar anges av positioner som är relaterade till en viss vägg där de är monterade. (Lund 2012) Inom fastighetsteknisk planering behandlas objekt, även om en viss typ av relationsinformation är nödvändig även inom det området. Man kommer inom BIM åt att manipulera objekten antingen direkt, vid namn eller genom referenser. Inom objektorienterad programmering lyder samma sanning som ovan. Ytterligare beskrivs objekten beskrivs av instansvariabler och operationer (tillståndsvariabler respektive metoder) (Skansholm 2008). 7.4 Kunskapsexpertis- och yrkesgrupper Olika lagar, standarder och förordningar samt tillverkares direktiv, som är baserade på gällande standarder bildar idag ramarna för möjligheter och skyldigheter inom byggnadsproduktion. För att åstadkomma en större, i synerhet en offentlig byggnad, krävs att många yrkeskrupper tillför sin expertis i såväl planerings- som byggnadsskedet. Vid små byggnadsobjekt (egnahem, radhus, mindre höghus) kanske planerarens och förverkligarens yrkesskicklighet långt kan vila på kunskap införskaffad genom arbetserfarenhet. Vid större byggnadsobjekt är kraven på anpassad arkitektur, spetskompetens och expertis stora. Konsulter och entreprenörer är alltmer inriktade på smalare expertområden. Denna utveckling har uppstått efterhand som system och leveranser har blivit tekniskt mera utvecklade och expertis och spetskompetens ofta idag krävs för att uppnå bra resultat. Efter hand som experterna och projektgrupperna blir flera till antalet så blir det mera krävande att uppnå ett fungerande informationsutbyte expertgrupperna emellan. Som tidigare nämnt är behovet att kunna samla denna utspridda

32 23 intelligens och kunskap på ett glapp- och friktionsfritt sätt stort. Ett fungerande team med samlad gruppintelligens är viktigt för projektets framgång ur såväl ekonomisk som praktisk synvinkel beskådat. Vid ett stort byggprojekt kan expertgrupperna för planering till exempel bestå av: - Projektledarbyrå o Byggledning och koordinering, övervakning, hållande av möten - Byggherrens representanter och övervakare för bygg, el, VVSA, brand o.s.v. - Arkitektbyrå o Huvudplanerare, helheten - Konstruktör o Byggnadskonstruktioner, hållfasthetsberäkningar - GEO-teknisk konsultbyrå o Markgrund, område, infra - Akustikplanerare - Inredningsarkitekt och interiörplanerare - Brandkonsult o Rökgasevakuering, nödutrymningsvägar - Sprinklerplanerare o Släckningssystem - VVS-planeringsbyrå o Vatten, värme, ventilation, sanitet och automation för reglerteknik - Elplaneringsbyrå (El, brandalarm, data/tele, AV-teknik, styrteknik, belysning mm.) o Intern kollisionsgranskning och visualisering o Belysningsberäkning och simulering - Automationsplanering (om inte ingår i El- eller VVS-planering) o Reglerkretsar och fastighetsautomation - CAD/BIM-samordnare o Har hand om informationsmodellens sammanställning (om inte arkitekten) o Kollisionsgranskning Det kan redan ur denna förenklade lista över aktörer dras slutsatsen att informationsutbytet och trafiken av datafiler mellan dessa planerare är omfattande och behöver en ledd systematik och strukturerad modell för att fungera väl (Kymmell 2008, s. 193, 198). Ofta är expertgrupperna spridda över ett geografiskt stort område och planerings- och

33 24 projektmöten sker ofta över videokonferens. Inom BIM är en av de mest fundamentära grundförutsättningarna ett fungerande informationsutbyte (Kymmell 2008). 7.5 Visualisering En väl sammanfogad objektbaserad modell presenterad genom en grafiskt visualisering i form av byggnadens elektroniska 3D-modell (Se figur 3), skapad av dessa expertisers producerade elektroniska material ger oss en mera konkret bild av vad BIM är. Samordning genom visualisering är enkel och exakt i BIM-projekt. 8 BIM och elplaneraren En genomgång av BIM som helhetskoncept var viktigt för att skapa en teoretisk grund att vila tillbaka på. Eftersom detta arbete behandlar elplanering, är frågeställningen skriven ur elplanerarens utgångsläge. Arbetet tangerar i fortsättningen BIM ut elplanerarens synvinkel. Saker som tas upp är dennes problem- och utmaningar gällande BIM-krav, programanvändning, ritteknik, IT och förutsättningar samt omöjligheter. Frågeställningarna som ställdes inledningsvis besvaras under arbetets fortsatta gång. 8.1 Planeringsteknik För elplanerarens deldisciplin tas ritningarna vanligtvis fram i 2D med genererande funktion till 3D genom att tillföra objekten information om längd, bredd och djup samt installationssätt. BIM som idé fungerar i regel lite tvärtom, men detta behöver inte vara ett problem eller ett hinder för elplaneraren att delta i BIM-processen som sådan. Elplaneraren bör i tidigt skede av projekteringen leverera information till konstruktörer och arkitekt om utrymmesbehov för centraler, kopplingsstativ för tele och data (ethernet och fiber), BUSS, kameraövervakning, passerkontroll och brandsystem. Viktigt är att utrymmen för kabelrutter och stigarschakt, håltagningsbehov som kan påverka hållfasthet i bärande konstruktioner samt som exempel brandpåfrestning och utvecklande av farliga rökgaser ur elmaterial tas i beaktande i ett tidigt skede av planeringen. När schaktbehov och kabelrutter planeras bör brandzoner och brandklasser tas i beaktande. 3D modellen skapas ur planritningar, dessa används fortfarande på traditionellt sätt under installationsskedet men med stöd ur BIM-modellen och elritningens 3D-utförande. BIM

34 25 har inte skapat märkbar förenkling i elplanerarens behov av att skapa övriga dokument i form av beräkningar, tabeller och beskrivningar förutom att den tidigare rätt tunglästa elarbetsbeskrivningen kan förkortas märkbart. (Kymmell 2008) Dokumenten ska bindas till modellen, som ska gå att integrera i den gemensamma visualiserings- och informationsmodellen. (Granroth 2011, s.45). Till informationsmodellen bör elplaneraren bidra med IFC-filer innehållande centralernas, kabelkanalernas och hyllornas, armaturernas 3D symboler och placeringar. (YTV 2012, s 29) Systemnivå Objekten tilldelas information till attributen som kan synkroniseras med material databaser och elgrossisternas prislistor enligt SSTL-nummer. Inom fastighetsteknisk planering har objekten olika nivåer i de systemspecifika hierarkierna. Hit hör exempelvis kabelhyllor till programhuvudnivå SH11. De objekt och komponenter i modellens elanläggning som har anknytning till SH11 kan belysas eller släckas, frysas och manipuleras centralt genom att utföra operationer på nivå SH11. SH11 kaapelihyllyjärjestelmä tilldelas en specifik Electric-systemnivå S110. Namnet S... härleds till den internationell Sähkönikkeistö namnrymden Nummerserien som följer efter S är en logisk sammansättning av systemnivåernas kodning. Figur 8. Urklipp ur ST-kort Exemplet i figur 8 beskriver att Systemnivå S254 ur sähkönimikkeistö 2010 systemet där: S står för elenergidistributions och användarsystem, 2 eldistribution och till denna kopplade belastningar, 5 belysningssystem och 4 fasadbelysningssystem. (Sähköinfo 2012, ST 70.10)

35 26 I detta avseende, för att dra parallell till objektorienterad programmering, kan kabelhylla i nivå SH11 anses vara en klass. Objekt i system S110, som klassen SH11 beskriver, kan vara unika objekt. De unika objekten tilldelas ytterligare information om bredd, höjd, Sstlnummer och typkod (t.ex. MEKA_K80). Kabelhyllan tilldelas ytterligare information om monteringskoordinater i planet (x, y-koordinat) och rummet (z-koordinat). SH11och andra huvudnivåer kan skilt inkluderas eller exkluderas av IFC-transport. Genom detta väljs vilka objekt som tillförs BIM från de deldisciplinära planeringsinstanserna. 8.2 BIM-regler Vissa regler är viktiga att följa när man delar BIM-modellen (skickar ut eller laddar upp till projektdatabas). Nedan en komprimerad lista över detaljer som bör beaktas när man opererar med DWG-filer. Dokumentens revision och ursprungs- samt senaste handläggare och datering framgår klart DWG-filer bör sparas och genereras med standard AutoCAD font. Inga customfonter används För alla AutoCAD baserade modeller ska EXTERNAL REFERENCE (X-ref) kommandot användas. Inga X-ref binds vid eller importeras till modellen. (I CADS: Viitekuva.) Rita ingeting i layer noll (0). ( Taso 0 i CADS.) Rita ingenting i print-layer. (I CADS Tulostustaso.) Packa DWG-filer med AutoCAD-kommando (inte till zip eller WinRar) före sparning i DWG eller transformering till IFC för att förhindra att onödigt material medföljer utskick (minimerar också risken att filer kraschar). Alla layers (nivåer) är tända och aktiva. Text som hänvisas till objekt sparas som 2D nivå och som annan systemnivå än objektets 2D och 3D symbol för att möjliggöra släckning, frysning och uteslutande ur IFC. Alla entiteter är olika varandra, definierade av olika färger, linjetyper och bredder och av systemspecifika layers. (Kymmell 2008, s. 189)

36 Elplanerarens CAD och visualiserings programvaror Bland elplaneringsföretag och fastighetstekniska planeringsbyråer finns i användning CAD-program som till exempel: - CADS Planner o Med programutförande: ElectricLite, ElectricStandard och PRO o (För BIM lämpar sig endast PRO) - AutoCAD - MagiCAD (som fungerar ovanpå AutoCAD) - VERTEX - AutoCAD LT (Muittari 2009, s. 36) Planeringsprogram för fastighetsteknik CadsPlanner electric PRO v. 16 har en förbättrad 3D ritningsfunktionalitet jämfört med tidigare versioner, och programmet är användbart i objektorienterade planeringsprojekt vilket även bekräftas i arbetets praktiska del. Programmet stöder IFC-informationsmodell filimport och export. Programmets är fullständigt kompatibelt med.dwg-filer (Kymdata 2012). Bland renodlade elföretag inom planering och installation är Kymdatas CADS Planner det mest använda programmet. Muittari påpekar 2009 i sitt examensarbete att elplaneringar för fastigheter i de flesta fall görs i CADS Planner vilket stämmer överens med undersökningens resultat i tabellen nedan som är tagen ur en undersökning publicerad i programföretagens tidskrift Valokynä 2009 (Muittari 2009, s 32).

37 28 Figur 9. Diagram över planeringsprogramanvändare (Valokynä 2009, s. 24) 8.4 Programmens uppbyggnad och krav på hårdvara De flesta program som används inom planeringsbyråer och av arkitekter samt konstruktörer är använda i Windowsmiljöer. Genom CADS Planner PRO 16 och CADS Planner DM är det också möjligt att exportera mängdberäkningskalkyler och annat material i tabellform till exempel till Microsoft Excel. CADS Planner ställer idag följande krav på hårdvara var programmet installeras: Centralenhet och minne Intel Pentium 4 eller AMD Athlon, 1,6 GHz eller större 4 Gt centralminne Fritt utrymme på hårdskivan minst 200 Mt, beroende på applikation, för att försäkra felfritt funktionsmönster önskas att fritt utrymme vore 400 Mt eller mera Drivrutin Windows XP, Windows Vista eller Windows 7, 32- eller 64-bitars drivrutin Grafikkort och monitor OpenGL-kompatibel, 1280 x 1024 True Color noggranhet avklarande grafikkort med eget minne CADS Planner stöder användandet av alla till monitorer som passar ihop med Windows, stöder möjlighet till delbar skärm

38 29 Inmatningsutrustning Standard mus och tangentbord lämpade för Windows Mus med scroll-funktion är att rekommendera eftersom zoomning och panoramafunktioner är märkbart lättare genomförbara då (Kymdata Oy 2012) 8.5 Objektbaserad elplanering Objektens information skapas genom användning av databaser, elektroniska produktdatablad som knyts till objekten samt olika typer av relationsinformation Till elplaneringens objekt relaterade yttre data Information om SSTL-nummer, ljussimuleringar, effektinformation, belysningseffektinformation samt eltekniska teoretiska beräkningar som kablars belastbarhet, förläggningssätt, kortslutningsströmmar tilldelas objekten. Av stor vikt är att ritningstekniskt producera och upprätthålla olika ritningsdokument som samverkar genom projektets databas, för CADS-Planner Electrics del bildas det specifika projektets databasinformation i en Projektmappen med filnamn EDBproject.mdb. Information tilldelas om möjligt till attribut bundna till objekten i modellen Yttre dokument som knyts till modellen Tyvärr är det inte alltid möjligt eller ens vettigt att lagra all information i ritningens objekt även om det eftersträvas, programvara sätter dels begränsningar för vad som är möjligt. Mycket information tas inom elbranschen fram utanför modellen och projektgruppen i synerhet i entreprenadskedet. Sådana dokument är det viktigt att binda till ritningsförteckningar och elplaneringens struktur på andra sätt. Yttre dokument som knyts till modellen bör vara uppgjorda i standard format. (Kymmell 2008, s.185) Mapp och filstruktur Det rekommenderas att en logisk mappstruktur byggs upp på ett, i nätverket för projektgruppen publikt, serverområde där filerna läggs in logiskt. Ett sparningssystem som stöder evaluering efteråt och som sparar historia om arbetet och arbetsflödet är nödvändigt

39 30 för att generellt sett åstadkomma ett ingenjörsmässigt arbetssätt. Således gäller detta också inom projektmetodiken BIM. Till projektmapparna styrs sedan alla yttre filer som dokument, protokoll, presentationer, dokumentation, fotografier eller videosnuttar som tillhör projektet i sin helhet. Inom ESR Elkonsulten används ett utkvitterings och sparningssätt av filer genom att filen som öppnas för bearbetning alltid sparas om till dagens datum enligt (ååååmmdd) till exempel FilnamnBenämning_ *, eller RitningsNummer_ Alla CAD/BIM filer lagras i roten i en mapp som heter exempelvis ElPlanering. I den mappen finns ytterligare mapp för A-ritningar var alla filer som anknyts till byggnadens huvudplanering sparas. Genom detta kan refetrensbilder och X-ref filer till den egentliga elplaneringen mjukkodas som.ark/filnamn_beskrivning_ååååmmdd.*. Detta förfarande möjliggör evaluering av arbetsflöde, enkel delning av filmaterial och byte av referensfiler med mera. Övrig information som dokument, foton, protokoll med flera sparas i mappar och undermappar, som på ett beskrivande men kort sätt berättar respektive pärms innehåll. Ingen kritisk information får lagras stationärt på användarmaskinerna Backup Backup på datamaterial dygnsvis är nödvändigt för att förhindra dataförlust ifall ett maskinhaveri eller annan störning inträffar. Enligt (Kymmell 2008) påvisas nödvändigheten i ett fungerande och logiskt system enligt ovan i sin publikation om BIM, 4D CAD simulering från Inom ESR används SBServer2011 med tre hårdskivor och extern backup-enhet. Systemet gör innehålls- och system backup till band alla vardagsnätter. Banden klarar datamaterial på 160GB/st Dokumentdatabank För hela projektgruppen bestående förutom av expertisgrupperna listade i kapitel 8, även byggherren och dess övriga representanter, är det vanliga sättet idag att låta upprätthålla ett filarkiv man kommer åt via en webbplats. Exempel på liknande portaler och projektbanker är Raksanet, Buildercom, pärmen.se, och ProIT. De berörda parternas projektledare eller kontaktpersoner tilldelas användarnamn och lösen för inloggning och rättigheter att

40 31 använda portalen är sedan ofta utformad att passa respektive användare. För att få publicera material och ladda upp filer och dokument på det web-baserade sparningsområdet bör en självkontrollsrapport över det överförda materialet publiceras undertecknat i samband med uppladdningen. 8.6 Samordning och kollisionsgranskning De fördelar BIM definitivt för med sig är exakt utförd och visualiserad kollisionsgranskning av de olika installationsplanerarnas system och anläggningar. Det är skäl att kontrollera det producerade materialet kompabilitet med visualiseringsprogrammet separat. Detta sker genom att göra körning till IFC-fil och importera filen till ett BIM visualiseringsprogram. Före utskick till CAD samordnaren är det av orsak att kontrollera att positioner och koordinater är enligt de begärda enligt CAD/BIM-manualen som projektkoordinatorn skickar ut. De vanligast använda koordinaterna är 0, 0, 0 (Kuitunen 2007, s. 14). Några program för visualisering av IFC-material för byggnader och infrastrukturer, som tills vidare kan laddas ner gratis är: - Tekla BIM sight - Solibri Model Viewer Figur 10. Printvy ur TEKLA BIM sight programmet

41 32 Figur 11. Armatur i printvy ur TEKLA BIM sight programmet Figur 12 Solibri Model Viewer demobild Det går med enkla medel att i realtid åstadkomma mycket intressanta och verklighetsrelaterade grafiska presentationer genom samordning i ett visualiseringsprogram. CAD/BIM samordningskonsulterna och arkitekterna kan skapa mäktiga vyer och helhetsbilder av deldisciplinernas material, ofta med fotolika exaktheter över rummens

42 33 detaljer, färger, skuggor och ljussättning. Godtyckliga presentationer går det även att skapa själv till exempel genom ovan nämnda program (Figur 10, 11). Fotografisk kvalitet är inte nödvändigt att eftersträva i fastighetstekniska visualiseringar där kollisionsgranskning och överensstämmandet med konstruktörens höjder och håltagningsreservationer är de väsentliga sakerna att få gjorda. Konflikter, kollisioner korrigeras efter granskningen, och kollas därefter på nytt tills en konfliktfri modell kan konstateras. Nämnas bör att BIM-modellen inte endast är en grafik utan är en riktig återgivning av byggnaden och dess system i en elektronisk modell. En BIM modell innehåller alltså massvis med information. För den fastighetstekniska elplaneraren generellt sett, kommer tyngdpunkten att bli vilande på objektorientering och inprogrammering av typer och data för systemets komponenter och utrustning. Det gäller att i planeringsskedet noggrant specificera och välja material samt installationssätt för att kunna få ut tillförlitliga massalistor före förfrågningsskedet. Det saknas i CADS och de flesta CAD-baserade program idag möjligheter att enkelt skapa relationer till 4D och 5D. Dessa är exempel på tillfällen där koppling till yttre dokument som projekttidtabell och massaberäkningskalkylernas prissättning sker. 8.7 Planeringsdokument Till en bra elplanering hör fortsättningsvis även dokument enligt den gamla vana ordningen, strukturen utgår från dokumentförteckningen som anger ritningarnas och dokumentens nummer, beskrivning, länk till lagringsplats, datum, revidering och handläggare. I Finland kan elbeskrivningssystemet enligt Sähkönimikkeistö S2010 användas. Kategorierna för systemen används inom BIM redan vid genererande av ritningar i CADS. I ett inte BIM-orienterat projekt är den immateriella massan av olika ritningar och tabeller lätt överväldigande stor. Även om ritningar och tabellmaterial samt beskrivningar i välorganiserade och välgjorda fall är strukturerad och för den väl insatta också förståelig, skapas lättare ett informationsglapp mellan de olika discipliner och genom detta stegrade produktionskostnader grundade av rivning, återuppbyggnad och korrigeringar i byggskedet. Samordning är svårutförd i standard planering. (Granroth 2011, s 18).

43 34 Planritningar och skärningar för förfrågning och detaljplanering kan lätt tas ut ur informationsmodellen i 2D. Dokumenten i elplaneringens förfrågningsskede kan vara: Dokumentförteckning Tabell som innehåller information om upphandlingsdokumentens ritningar, deras nummer, datering, skala, pappersark och senaste revidering Situationsplan Ritning som anger fastighetens placering på kartan, när ritning tas ut ur modellen presenteras den i 2D och då bör höjdkurvor vara angivna och ritningen skalad i lämpligt förhållande till arkets storlek. Utgångsläge i pappersark A1 och skala 1:500 är allmänt använt Planritningar Presenterade i 2D tas dessa ut ur 3D modellen, vanligtvis skalade i förhållandet 1:50 eller 1:100. Ritningarna återger elpunkter, kablage och gruppering enligt standard elplaneringar. Kanaler, hyllor och kulvertar bör vara synliga på den allmänna planritningen elpunkter och gruppering. 3D-vyer ur strategiskt utvalda vinklar och områden kan vara presenterade också i papperseller.pdf -form för att återge kabelhyllor och centralers visualisering. Detta kan underlätta entreprenörernas visualisering av byggnadsobjektet om de räknar massor på traditionellt sätt. För att BIM ska kunna komma till sin fulla nyttograd krävs att installatörerna kan ta ut visualiseringar ur modellen under installationsarbetenas gång. En verklighetsrelaterad 3D vy ger så mycket mera information än endast en ritning i pappers- eller.pdf-format. BIM är dock tänkt att omfatta hela byggprocessen och då är det av vikt att alla entreprenörer och aktörer omfattar det elektroniska modellerings viset att tänka. Antagligen har vi ännu långt hit och det realistiska är att massaberäkningar och mängdavtagning sker av planeraren och presenteras i tabellform parallellt med de traditionella 2D ritningarna ännu länge. Åtminstone i förfrågningsskedet återger planritningarna systemen dokumentvis på de printade ritningarna enligt: - Elpunkter och gruppering o centraler, hyllor mm.

44 35 - Data och tele - AV-system - Övervakning o alarm, passerkontroll, kamera - Brandalarmanläggning o systemritningar och utrymningsplan - Rökgasutsug och brandgasevakuering Det är viktigt att planeraren och installationskonsulterna ges möjlighet att träffa entreprenörerna under upphandlingsskedet för att återge information om BIM-modellen och de i den innehållande information och på vilka grunder allting har tagits fram. Dessa är saker som en dator inte klarar av att förmedla utan en mänsklig dialog är av stor betydelse Centralernas huvudscheman De på planritningarna genererade elgrupperna med relaterad information om ledningstyp, skyddsanordning, gruppkabellängd (som programmet beräknar utgående från den 3- dimensionella planritningen) tas genom databasen in till centralscheman. För lite större byggnader blir centralområdena och centralerna lätt flera till antalet. Automatiserad databasanvändning minskar riskerna för mänskliga faktorns misstag. Scheman och tabeller skapas genom programfunktioner exakt och tidseffektivt. Scheman bör idag innehålla uppgifter om gruppkablarnas längd, impedans och teoretiskt beräknad kortslutningsström i matnings- och den mest ofördelaktiga punkten Centralernas kretsscheman Dessa ritas ofta först i detalj eller arbetsritningsskedet på traditionellt genomförda entreprenader och planeringsbeställningar. Enligt TATE2012:s nya utförandemodell kan dessa ritningar höra till planeraren att ta fram och bör då ursprungligen vara uppmärksammade i dokumenthandlingarna. Här presenteras styrkretsar i schematisk form med ett logiskt och standardiserat ritningssätt. Ritningen är svår att generera helt genom programfunktioner men dessa underlättar arbetet betydligt. Kretsscheman är ofta framställda genom ett kunskapskomprimerat hantverk likt PLC programmering. Arbetssättet för krävande kretsschemaritning liknar långt ett sätt som ofta används inom framtagning av ladderdiagram ur ett sekvensdiagram.

45 Stigarledningsschema Detta schema kan rimligtvis genereras i planritningarna och tas in genom databasen ProDB men kan även i vissa fall göras för hand. Schemat presenterar centraler, deras område och positioner, stigarkablering samt kortslutningsströmberäkningar i schematisk form Svagströmssystemens scheman Här specificeras de olika systemens kablering och komponenter i scheman I schemat bör åtminstone framgå komponenternas antal och exempelprodukter, kablar och kopplingsexempel Armaturförteckning Armaturförteckningen tas direkt ur databasen som genererad information från planritningarna. Här framkommer på traditionellt sätt armaturernas typ, tillverkare, installationssätt, reflektor, anslutningsdon, lampsockel, lamptyp, effekt och effektfaktor samt armaturernas antal relaterade till positioner som överensstämmer med de på planritningarna angivna positionerna Elarbetsbeskrivning Denna, från traditionella planeringsprocesser kända långa beskrivning, av elanläggningens beställare, olika systemkrav, installationsätt, granskningsförfarande, garantisummor med mera kan genom BIM göras betydligt kortare. De mest väsentliga beskrivningarna kommer fortfarande att vara presenterade i dokumentet. Riktlinjen bör vara att modellen och ur modellen tagna 2D ritningar berättar vad som ska installeras, beskrivningen specificerar hur Utskrifter i 2D Det är tillsvidare nödvändigt att göra utskrifter till PDF- och pappersdokument vid olika skeden av projektet. Utskriftserier brukar göras vid offertförfrågan/upphandlingsskedet, vid fastställande av detalj- och arbetsritningar och vid överlåtelse av slutritningar. Vid olika revideringar är det också (om projektet styrs av dokumentbaserade godkännande och arbetsprocesser) viktigt att få ut exakta och skalade ritningar. Det är att rekommendera att utskrifter sker i standard dokumentformat, till exempel A1. När ritningarna skalas till 1:50 eller 1:100 bör noggranna konvektionslinjer göras för sektionerna av byggnaden. Till dessa sektioner fastställs sedan ett

46 37 utskriftsområdesnummer. Eftersom dokumenten bör vara exakt lika genom projektets gång, borde en extern referens-fil innehållande konvektionslinjer och koordinatsystem för segmenten skapas av arkitekt eller konstruktör. Denna fil används sedan av alla planeringsdiscipliner under projektets gång. Filen borde höra till standardupplägget över projektets allmänt använda referensfiler. När utskriftområdena tilldelas dokumentnumrering områdesvis, kan samma indelningssystem tillämpas för alla planeringsexpertisers utskrifter på ett genomgående logiskt vis. Till exempel ett system där Planeringsdisciplin-System-VåningUtskriftdel är presenterade i numreringslogiken är bra. Exempelvis till en byggnad runt 3000 m 2 kunde en i figur 13 presenterad karta över utskriftområden användas, när skalan är 1:50 och standardiserad arkstorlek A1 (594 x 841 mm) används. Utskrift till olika pappersark är sedan lätt att göra efter behov eftersom standarddokument har likadana proportioner. Ritningar skalade i 1:50 på A1-ark utskrivna på en A3 (297 x 420 mm) har samma proportioner, men skalan blir i stället 1:100. Motsvarande en till 1:100 skalad ritning på A1-ark får skala 1:200 vid utskrift på papper A3. Pappersark standardiserade enligt ISO-A typen har utgångsläget att yta för ark A0 (841 x 1189 mm) = 1m 2. Alla ritningar som berörs av områdesindelningen bör ha en översiktsvy över områdena, med det specifika dokumentets aktuella område enligt indelningen, inlagd i titelfältet. Området bör vara märkt på något vis, exempelvis diagonalsträckat eller gråskalat som i exempelmodellen i figur 13. I exempelmodellen är det aktuella området 110 gråskalat och kunde vara presenterat i en ritningsnummerserie enligt figur Figur 13. Utskriftområden, del 110 gråskalad

47 38 Disciplin (EL) System Electric Andra våningen Utskriftsområde huvudnivå S2010-nivå S Figur 14. Exempel på ritningsnummerlogik Alltså skulle utskrift i 2D över kabelhyllor få ritningsnummer S för andra våningens aktuella printdel Belysningssimulering och beräkning Beräkning och simulering kommer förmodligen att kunna göras i modellen i framtiden, men för stunden används skilda simuleringsverktyg för beräkning av belysningseffekter. DiaLux är ett bra verktyg som kan laddas ner och installeras gratis. Beräkningsplan kan exporteras ur CADS direkt till DiaLux och vice-versa. Visualiseringsprogrammen som används inom BIM kan användas till bestämmande av ljussättning med beaktande av skuggor och dagsljusets inverkan. 9 Den samordnade ByggnadsInformationsModellen Informationsmodellen skapas alltså inte endast av att en eller några discipliner bidrar med sina objektbaserade modeller, utan av att alla berörda deldiscipliner tillför informationsmodellen material för att BIM-modellen ska vara användbar. (Granroth 2011, s. 53) Som framgick redan tidigare borde informationsmodellering som projekteringsteknik alltså endast vara befogad att inleda om den kan göras fullständig. I andra fall förlorar den sin egentliga mening, att vara en elektronisk helhetsomfattande modell. Processen resulterar då endast i en dyr och ofullständig 3D-modell av en byggnad som inte behöver motsvarar verkligheten.

48 BIM i polemik mot traditionell 2D-planering Genom informationsmodellen kan projektets parter som inte är bygg- eller teknikbranschens yrkespersoner ta del av byggnadens teknik och egentliga utformning redan i tidigt planeringsskede. Flertalet fördelar som uppnås med BIM ligger hos investeraren och slutanvändaren. Ljussimulering, dagsljus och skuggområdesmodeller, monteringsordning och utmanande byggnadsskeden kan visualiseras på ett förståeligt sätt. Dylika anföranden har tidigare bara genom konsulternas muntliga och förenklade presentationer av 2D-ritningar och presentationer av system i form av Power Points eller andra liknande metoder eller delgivning av broschyrernas information samt samplottning kunnat ta del av byggnadens planerade system. Nu kan dessa projektets nyckelpersoner redan i inledningsskedet av planeringsprocesserna vara delaktiga i projekteringen på ett omfattande sätt. I välstrukturerade BIM-projekt kan byggherre, investerare, beslutsfattare samt som exempel, kommande användare av byggnaden, tidigt invigas i byggnadens visuella utseende, och de kan delgivas information på en mycket praktisk och förståelig nivå från början. (Kymmell 2008) I traditionellt genomförda större projekt samlas dokument ofta i en webbaserad projektbank där.pdf-filer kan laddas ner. Dock är alla ritningar här presentationer av deldisciplinernas ritningar och dokument enskilt. Dessa filer är oförståeliga för många vanliga användare. Dokumentmassorna är stora och hierarkin krånglig att omfatta. Ledarskapet i 2D projekt är ofta hierarkiskt uppbyggd. Information pantas i planeringsföretagen och knippas ihop i dokument just före överlåtelse av planeringsuppdraget. Ritningar levereras till beställaren eller till betalaren, information ges inte till någon annan. (Paappanen 2011, s. 12) Ritningar och filer hanteras givetvis fortfarande i BIM-projekt disciplinvis inom byråerna, men presentationer för användarna kan ske genom den samordnade modellen. Presentationer sker inte längre i BIM-projekt på basis av klara ritningar skilt för sig, utan genom modellen under tiden den framställs av projektgruppen bestående av samlad yrkesexpertis.

49 40 I standard 2D planering är kollisionsgranskningar svårgenomförda eftersom de grundar sig på manuell kontroll av 2D-bildernas angivna montagehöjder, djup och bredd. Här spelar den mänskliga noggrannheten en betydande roll. I bästa fall görs samplattning av 2D- DWG filer men ofta inte ens det. I en 3D-mall kan kollisionsgranskning göras disciplinerna emellan, genom programmen. Detta genomförs på några minuter, med mänskliga misstagfaktorn så gott som eliminerad. Denna fördel är tankeställande eftersom alla planerare ändå bör tänka sig in i hur byggnaden kommer rent geometriskt att se ut som färdig också vid 2D planeringsprocesser. Med 3D behöver höjdförhållandet inte endast föreställas för planeraren själv genom sin visuella fantasi och förmåga, det går att dra nytta av 3Dvisualisering genom programmen rent i praktiken. I en 3D-modell som tillförts 4D och 5D kan byggnadsprojektets gång simuleras bit för bit samtidigt som man ser de i realtid uppsående kostnaderna byggskedesvis. Direkt kostnads och tidsmässig inverkan på borttagna objekt respektive tillagda objekt görs genom BIM överskådlig i direktanknuten relation Fördelar kontra nackdelar med BIM Nedan presenters fördelar respektive nackdelar med BIM. Det bör vid tolkning av tabellen tas i beaktande att även om nackdel konstateras, är funktionen kanske inte ens möjlig att utföra i en traditionell 2D-planering. FÖRDELAR NACKDELAR Kollisions och konfliktkontroller Programkompatibilitet kan vara en utmaning Virtuella och exakta visualiseringsmöjligheter kommer kanske inte att vara villiga att Kan vara svårt att tillämpa ny teknik, alla medverka Mindre fel i planerings- och Bör omfatta hela byggprocessen över tid byggprocesserna och alla dess parter Simuleringar - Inbyggt stöd för projekttidtabeller mm. - Mängdavtagning och kostnadsberäkningar Vem tar ansvarar för eventuella fel Projektmetod som sammanfogar projektets Är detta inte alltid möjligt till 100 (?)

50 41 olika yrkesgrupper tvärgående Förvaltningsinformation Sparar papper och resande, miljövänligt Utvecklande och innovativ utmaning Höjer IT-kostnader något Alla involverade bör ha datakunskap Figur 15. Några för- kontra nackdelar med BIM. 9.2 Helhetskostnadsstruktur Genom BIM kan man enligt Marko Granroths påpekande i sin bok, BIM ByggnadsInformationsModellering, Orientering i en modern arbetsmetod, spara märkbara kostnader totalt sett jämfört med traditionell planering. Kostnadsinbesparingarna kan totalt sett uppgå till 13 % av de totala produktionskostnaderna för ett hus på m 2. Nedan presenteras en tabell framtagen av Granroth. Figur 16. Granroth om total kostnadsinbesparing i BIM kontra standard 2D projektering (Granroth 2011, s 26).

51 42 10 Praktiska exempel över elplaneringsprojekt I den andra delen av examensarbetet, som börjar från och med rubrik 10 beskrivs praktiska exempel och delar av arbetsinsatser som gjorts till två regionala planeringsprojekt samt ett till utlandet exporterat projekt. Ur planeringsprocessernas tekniska programanvändning tas det fram belysande exempel samt beskrivningar av mer generella metoder, som sedan tillämpats i praktiken. Planeringarna utfördes av ESR Elkonsulten / Eltjänst Rosenblad Ab under hösten 2012 när processen för examensarbetet pågått. Vissa av planeringarna och byggnadsprocesserna pågår delvis ännu. Ett av objekten planerades som traditionellt 2D projekt, men CADSritningarna har sedan till examensarbetet och självstudier genererats om till 3D för modellbeskrivning. De övriga planeringarna projekteras som objektbaserade processer Programvara Eltjänst Rosenblad Ab och senare ESR Elkonsulten använder CADS Planner sedan 2002 vilket påverkar att projekt presenterade i detta examensarbete använder CADS Planner PRO som huvudsakligt planeringsverktyg. Förutom detta används DiaLux, Tekla BIMsight samt Microsoft Office program (Word, Excel, Access). Förutom dessa kan det skapas hjälpapplikationer i Visual Studio C#. För mängdavtagningarnas prissättning används X- Paja av PajaData Oy som är en del av den nordiska HantverksData koncernen Projekten Byggnaderna består av en ishalls elplanering, en fabrikshalls budgeteringsplanering för el och fastighetsteknisk samordning, en del av planeringsarbetet med en logistikcentral ämnad för tungtrafikspedition samt en BIM-stödd elplanering till ett arkitektritat egnahemshus. I presentationen av projektens planeringsprocesser beskrivs arbets- och projektmetoder, tekniska programfunktioner i form av bilder och beskrivningar samt förklaringar och beräkningar. Presentation över planeringsdokument och teknik för framställande av dessa.

52 De planerade anläggningarna Ishallens elanläggnings budgeteringsplanering gjordes redan under hösten och vintern 2011, beställningen fortsatte sedan som ändringsplanering gentemot byggherren. Ishallens yta är ca 3000 m 2. Projekteringen fortsatte under våren och sommaren 2012 genom detaljoch arbetsritningar samt simulering och kollisionsgranskningar för den fastighetstekniska entreprenören till vilken även samtliga kretsscheman till centralerna gjordes. VVSA och EL planeras med CADS Planner PRO. Produktionshallen budgeteringsplanering gjordes under sensommaren och hösten Hallen utrustas med traversbom (lyftkran) som ställer speciella krav på el- och ventilationssystemens rent praktiska planering och samordning genom att utrymmet för ändamålet inte är stort, dels kan inga vertikala hyllor eller föremål finnas i vägen för traversbommen som kan köras längs hela hallens längd på 130 m. Hallens yta är 3000 m 2 och höjd 8,7 m. Byggnaden planeras helt i 3D, huvud-, konstruktions- och arkitektplanering genomförs med Tekla Constructions programvara och VVSA och EL planeras med CADS Planner PRO. Huvudplanerare för objektet är en ansedd aktör inom området Aaro Kohonen och FMC Group, som även har framträtt som pionjärer i finskt 3D och BIM projektering. Aaro Kohonens historia och utveckling presenteras även på Teklas hemsidor. Det som presenteras av logistikcentralens är delar av projektering som görs till Sverige, planeringen sköts som underentreprenad till entreprenören av elanläggningen som har helhetsentreprenad. Helheten består av allt från projektering till driftsättande av anläggningen. Planeringen är krävande på grund av fastighetens stora yta och volym. Hallens golvyta är m 2 och höjden är 11,7 m. Ett egnahemshus som samordnas genom BIM presenteras också. Planeringen hann inte bli färdig vid examensarbetets sammanställandetidpunkt så endast en del visualiserat IFCmaterial kan delges i arbetet.

53 44 11 Beskrivning av projekteringsmetodik Här beskrivs projektmetodik och arbetsmetoder vi tillämpat i projekten Beskrivning av tekniskt arbetsflöde En arbetsflödesprincip som rätt långt beskrivs i visualiseringsprogramleverantören Tekla BIMsights manual tillämpas i BIM-baserade planeringsprocesser. Flödet är presenterat i figur 8. Metoden bygger på att skapa förhållande där informationsluckor mellan planerardisciplinerna och entreprenörerna inte ska uppstå. Figur 17 Arbetsprocessen i BIM baserad planering enligt Tekla. Processens flödesbeskrivning: 1 Förbereder modeller, 2 Skapar projekt, 3 Kombinerar modeller, 4 Visualiseringar, 5 Konfliktgranskningar, 6 Revidering av resultat, 7 Kommunikation, 8 Uppdateringar i projektet (Tekla 2012). Närmare analys av flödesdiagrammet ger en insikt i de olika momentens skeden där projektet inleds i moment ett (1), efter att ett behov av att bygga en fastighet uppstått och investerare samt byggherre finns. Projekteringen behöver naturligtvis stöd av IDM för att kunna kallas en BIM (sidan 15). Inom BIM är utgångsläget alltid fungerande och oavbrutet informationsutbyte. Flödet fortsätter sedan till moment två (2) där projektet sätts igång, inledande planeringsmöte samt fortsatta projektmöten hålls. Här sker planerings- och ritningsarbete samt beräkningar och framtagning av CAD/BIM material inom

54 45 planeringsgrupperna. Här sker samordning och interna visualiseringar och samkörning av system. Noggrannhet, försiktiga framskridanden och detaljarbete präglar en BIM-process. Processen övergår i moment fyra (4). Här utförs visuella granskningar av system och disciplinernas modeller kontrolleras visuellt i modellen. Flödet övergår till moment fem (5), där konflikt- och kollisionsgranskningar utförs systematiskt i en samordnad modell. Efter konfliktgranskning revideras resultaten i moment sex (6). Genom kommunikation genom dialog i moment sju (7), som naturligtvis även överlappar och framkommer som viktig även i de övriga momenten görs överenskommelser om vilken planeringsgrupp som gör hurudana korrigerar för att uppnå en konfliktfri modell. Projektet uppdateras i moment åtta (8) varefter modellen igen tas in till moment fyra för upprepad granskning, kontroll revidering, uppdatering och kontroll. Genomgång av faserna sker upprepningsvis ända tills en konfliktfri och fungerande helhetsmodell har uppnåtts. Nämnas bör att denna process inte upphör genom att det egentliga byggandet har inletts, men redan i upphandlingsskedet har redan en långt felfri och noggrant detaljerad objektmodell skapats. Genom denna process skiljer sig BIM märkbart från en traditionell dokumentbaserad planeringsprocess. Tanken med metoden är vidare att ingen planerare gör långt framskridna egna lösningar som kan bli motstridiga med de andra systemens uppbyggnad. Genom täta projektmöten och informationsutbyte av datamaterial kan ett smidigt arbetsflöde uppnås där inget dubbelarbete eller onödigt korrigerande uppstår. Huvudsaken är att det vid inledande av de egentliga utförandeentreprenaderna inte längre finns konflikter som gör att egentliga installationer eller konstruktioner i byggnaden måste rivas och byggas om (Stycke 6.4). När modellen är klar för budgeteringsförfrågan, kan offertförfrågningsmaterialet skickas ut. I synnerhet i offentlig upphandling sker förfrågan enligt strikta rutiner där offerterna oftast tas in i slutna kuvert. En annan metod att tillämpa är en förhandlindmodell där byggherre, planerare (konsult) och entreprenörer träffas och går igenom handlingarna tillsammans. Den valda entreprenören bör ha påvisad dataanvändarkunskap för att kunna omfatta fördelarna med BIM. I dessa fall är entreprenören en aktiv part i den fortsatta BIM-projekteringen. Efter att entreprenörer valts deltar de med andra ord i arbetsflödet med den objektbaserade

55 46 modellen. Denna process fortgår sedan och modellen revideras och uppdateras ända tills byggnaden med dess installationer och system står klar och välfungerande för att börja betjäna användare och beta sitt investerade kapital tillbaka Beskrivning av ekonomistyrning i planeringsprojekten Det är skäl att ha överenskommen faktureringsrätt i de olika skedena, som motsvarar kostnaderna för insatserna. Faktureringsraterna bör det kommas överens om i upphandlingsskedet och kontraktet för uppdraget bör stöda och binda raterna eller faktureringstidpunkterna. Företaget borde ha koll på sin egen kostnadsbas och utifrån den kunna beräkna ett arvode per timme som finansierar de verkliga kostnaderna. I ett kontrakt för BIM elplanering borde förutom de självklara sakerna om beställare, leverantör, kravspecifikation, planeringsobjekt och planeringens omfattning, faktureringsvillkor med flera, framgå åtminstone följande saker: Tidtabell för BIM-möten och mötenas antal för prisuppskattning Programvaror och kompabilitetskrav IFC filformat Immateriella materialets äganderätt Vid Eltjänst Rosenblad Ab och ESR Elkonsulten tillämpas en projektmetodik som omfattar integration av ekonomistyrning i projektens tekniska arbetsflöde så att dessa två tillsammans med möjliga tilläggsleveranser bildar en överskådlig och hållbar helhet. Det är viktigt att de tillämpade projektmetodikerna stöds av företagets kvalitetssystem och kvalitetssystemet i sin tur tilldelar projektmetodiken spelrum för att vara effektiv och dokumenterande. För att kunna leverera kvalitativa produkter och ekonomiskt effektivt utförda leveranser krävs fungerande och upplevt lättrodda system som inte belastar processerna som ett självändamål. Granroth nämner i sin sammanfattning att faktorer som finansiell stabilitet, organisation och kvalitetsarbete är viktiga att ta fasta på vid utvärderingen av anbuden för entreprenaderna (Granroth 2011). Samma gäller naturligvis också redan i upphandlingsskedet med planerarorganisationer.

56 Anskaffningslagen och lag för offentlig upphandling Ekonomidelen i projektmetodiken bör innehålla beskrivning av rutiner som stöder lagar och myndigheternas krav för påvisande av tillräcklig tillförlitlig ekonomistyrning inom företaget. Som exempel vid offentliga upphandlingar bör idag ekonomin hos de aktörer vars anbud tas med i upphandlingarna vara stabil (Anskaffningslagen 348/2007). Mellan företag finns även en lag som förbinder beställaren att kontrollera det ekonomiska skicket i vilket leverantörsföretaget eller -näringsidkaren befinner sig i. Förfarandet gäller skatter, pensioner, olycksförsäkring och arbetsavtal (Lag 1233/2006).

57 48 12 Programanvändning Här presenteras några arbetsflöden i CADS Planner PRO v16 och Tekla BIM Sight endast ur elplanerarens synvinkel. Observera att processerna styrs från information som fås från planeringsmöten och andra discipliners IFC-material, visualiseringar med mera Ritningssymboler och dess 3D motsvarigheter Som exempel presenteras nedan några vanliga symboler, dess 2D-motsvarighet och apparetens verkliga motsvarighet i praktiken Apparater Nedan presenteras några apparaters standard 2D symbol med dess motsvarande 3D symbol ur CADS symbolregister. För att göra en jämförelse till en verklig apparat så har 3D symbolen importerats genom en IFC-fil till en visualisator. Slutligen presenteras ett fotografi av samma apparat i verkligheten. I figurserie 18 presenteras en strömställare av typ Artic. Figur 18. Vänster: Strömfors Artic kronbrytare ur CADS 3D symbolregister. Mitten: Samma strömställare visad ur BIM visualiseringsprogram genom IFC filtransport. Höger: Samma strömställare i verkligheten

58 49 I figurserie 19 presenteras ett uttag av typ Artic, IP44. Figur 19. Vänster: Strömfors Artic dubbeluttag IP 44 ur CADS 3D symbolregister. Mitten: Samma uttag visad ur BIM visualiseringsprogram genom IFC filtransport. Höger: Samma uttag i verkligheten Hyllor och rutter I figur 20 har en kabelhyllas symbol i en 2D skärmdump jämförts med samma kabelhylla visualiserad i Tekla BIMsight och sedan kabelhyllan som den monterats i verkligheten. Ovan kabelhyllan löper ett ventilationsrör som tyvärr saknas i visualiseringsbilden i mitten av figurserien. Figur 20. Vänster: Kabelhylla och ventilationsrör presenterad i 2D i ett CADS fönster. Mitten: Samma kabelhylla visualiserad i Tekla BIM sight. Höger: Samma kabelhylla och ventilationsrör i verklighaten. Planering och fotografi är taget från Raseborgs ishall. I figur 21 finns kabelhyllan presenterad i ett lite större sammanhang i en 2D skärmdump. Bilderna och ritningarna är från Raseborgs Ishall Kabelhyllans T-avgrening under ventilationsröret från figur 20 har visats med en pil i bilden.

59 50 Figur 21. Kabelhyllan från figur 16 i en 2D vy som omfattar allmän el och gruppering I figur 22 framgår kabelhylla och belysningsramper i 2D skärmdump från CADS, samma kabelhylla och ramper visualiserade i BIMsight och slutligen till höger i serien samma upplägg i verkligheten. Ritningar och fotografier är från Raseborgs Ishall Figur 22. Vänster: Kabelhylla och armaturskenor i 2D CADS fönster. Mitten: Kabelhylla och armaturskebor visualiserade i Tekla BIM sight. Höger: Samma kabelhylla och armaturskenor i verkligheten. Planering och fotografi är tagna ur Raseborgs ishall Centraler I bildserie 23 presenteras en central, kabelhyllor och armaturer med kontaktskenor i 2D i CADSfönster, samma anläggning visualiserad i BIMsight. Planeringsvy i 2D och BIM visualisering är tagna ur industrihallens planeringsmaterial.

60 51 Figur 23. Vänster: Central och kabelhyllor i 2D CADS fönster. Höger: Samma kabelhyllor och central visualiserade i Tekla BIM sight. Vyerna är tagna ur en fabrikshalls planeringsprojekt Generering av 3D-symboler När man gör upp planritningar i CADS Planner eller även andra CAD baserade program som till exempel MagiCADS som körs på AutoCAD genereras alla 3D symboler från motsvarande 2D symbol. Händelseförkoppet som följer beskriver denna process Överföring till IFC I figurerna presenteras generering av 3D-symboler, släckning av valfria 2Dsymboler och slutligen export till IFC-filformat i CADS Planner Pro. Nu förutsätts det att 2D symboler (objekt) med specifikt definierade nivåer har tilldelats modellen. 2D symbolerna genereras till synliga 3D-nivåer med kommando: 3D osien generointi kuvaan. Här kan väljas hurudan typ av objekt som väljs ha med i körningen. Figur 24. Generererande av 3D symboler i CADS Planner PRO

61 52 Efter att objekten nu har genererats 3D synlighet kan vi definiera vilka huvudnivåer vi väljer att hålla synliga. Figur 25. Efter att 3D symbolerna är genererade väljs vilka 2D och 3D symbolnivåer ska vara tända eller släckta. Efter det här kan vi överföra modellen till IFC. Videxporten väljs vilka delar eller nivåer vi ska köra till IFC-filen. Vi ska också nu definiera koordinater för vår anläggning. Om inget annat angetts ska 0, 0, 0 gälla för x, y, z koordinaterna. Om byggnaden inte har byggnadsorigo definierat enligt kartkordinater så gäller 0, 0, 0 även här. Figur 26. För att visualisera eller sända/ta emot material i BIM-projekt överförs materialet till en IFC-fil.

62 53 När man för över material till IFC är det viktigt att känna till positionerna för de olika våningarnas origokoordinater om de avviker från 0, 0, 0. Om inte origokoordinaterna överensstämmer går det så att elsystemet tas in avvikande från höjd från havet (exempelvis på 100 m höjd under eller över den egentliga byggnadskroppens modell) varvid elmodellen inte svarar mot målet (Kuitunen 2006, s. 33). Om x, y koordinaterna avviker förskjuts elanläggningens placering i motsvarande riktning. En fullständig BIM modell har korrekt definierad position för byggnadens fysiska läge enligt kartkoordinater och höjd över havet. Det är viktigt att ha höjderna och positionen rätt i IFC filen. Naturligtvis går höjden att ändra även i visualiseringsprogrammet men om filerna är många kan det bli krångligt. Visualiseringen och kollisionskontrollen mistar sin exakthet om inte höjderna för de olika nivåerna är korrekt. Arkitekten eller konstruktören kan meddela exakta origokoordinater om de inte är kända. Dock framgår dessa ur byggnadens A-ritningar och det är skäl att använda bottenen som referensbild vid uppgörandet av de tekniska ritningarna. Då är måtten rätt från början. Om våningarna är flera till antalet kan man med fördel ha alla våningar i samma IFC-fil. CADS har en skild parameter för byggnadens 0-koordinat som ska överensstämma med våningarnas 0-nivå. På detta sätt kan symboler och hyllor mm. ritas in på deras rätta höjder från golvet. Slutligen kan IFC materialet importeras till en visualiserare i figur 27.

63 54 Figur 27. IFC-materialets import till Tekla BIM sight Visualisering Nedan i figurerna 28 och 29 framgår ett arkitektritat egnahemshus i vilken inomhus elpunkter tagits in i modellen för visualisering och godkännande av beställaren. Övre våningens elpunkter är ritade till golvnivå 0, källarens elpunkter är förskjutna enligt Byggnadsorigo koordinater x = 0 mm, y = 0 mm, z = 2720 mm. Figur 28. Elpunkter importerade med IFC till Tekla BIM sight. Vyn är ur planeringen är till ett arkitektritat privatägt egnahemshus

64 55 Figur 29. Elpunkter i samma objekt som i figur 28, till höger elcentralen. Väggen som leder från trapphuset till rummet med elcentralen har gjorts genomskinlig. Till en fullständig BIM-projektering hör också landkapsplaneringens BIM-modeller. Den samordnade modellen kan på det sättet senare återanvändas i större projekt som exempelvis projektering för infrabyggande. Då krävs kännedom om kartkoordinaterna och höjd över havet som bör överensstämma med modellens respektive koordinater. Nedan i figur 30 en vy över en del av m 2 kabelhyllor, armaturskenor och centraler visade i 3D CADS. Figur 30 CADS 3D-vy Och samma vy intagen som IFC-fil till TeklaBIMsight presenterad i figur 31.

65 56 Figur 31 Kabelhyllor, armaturer och centraler i TeklaBIMsight I Tekla kan man steglöst rotera och förstora 3D-modellen vilket underlättar visualiseringen Avvikande höjder Nedan i figur 32 presenteras en armatur förlagd på kontaktskena i CADS Figur 32. 2x54 W T5 industriarmatur monterad på kontaktskena i CADS Planner Respektive samma armatur och skena i TeklaBIMsight i figur 33. Nedan kan lätt konstateras att höjden för armaturens förläggning är några centimeter för låg, vilket var svårt att se i CADS. Kontaktskenans undre kant bör överensstämma med montagehöjd för armaturen. Vid ritningstillfället är det knepigt att avgöra respektive höjder i Z-koordinat

66 57 vilket leder till att man i början bör testa sig fram och ändra höjden tills rätt montagehöjd kan konstateras visuellt. Figur 33 Samma armatur och kontaktskena som i figur 32 intagna till TeklaBIMsight Det är skäl att kontrollera sitt egna IFC-material genom en visualiserare för utskick till samordnare. Denna del bör tas in som egenkontroll i rutinerna vid arbete i BIM-projekt Konfliktgranskning Genom att skapa regler för alarmnivåer för konflikter och kollisioner kan dessa lätt upptäckas. I figur 34 ser vi konflikterna i ett visst rum angivna som rektanglar innehållande en blixt. Figur 34. Start av konfliktgranskning i TeklaBIMsight Närmare granskning av området för konflikterna i figur 34 visar att ventilationstrumma angetts med för hög installationshöjd varvid den kolliderar med takbalkarna i konstruktionen. Detta framgår i figur 35. Sådana missar leder lätt till problem om de

67 58 passerar kontrollen eftersom de lätt leder till sänkt innertakhöjd och ändrad installationshöjd på sprinklerrör, kabelkanaler och arbaturer som kommer ovan och under ventilationsröret. Figur 35 Ventilationskanal kolliderar med bärande konstruktion När en konflikt påträffas korrigeras samtliga systems installationshöjder till att motsvara ett kollisionsfritt tillstånd. Figur 36 Konfliktpositioner och deras koordinater I figur 36 visas de olika konflikterna numrerade positionsvis. Om man dubbelklickar en konfliktposition leder programmet en direkt till den ifråga varande koordinaten i modellen och man kan även visuellt se vad konflikten handlar om. Regler för toleransvärde med mera kan ställas in centralt i hanteringsmenyn för kollisionsgranskning.

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Virtuell produktionsplanering

Virtuell produktionsplanering Virtuell produktionsplanering Mattias Roupé, Chalmers Mikael Viklund-Tallgren, Chalmers Mikael Johansson, Chalmers Roger Andersson, Peab AB Kortrapport om forskning 2014: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning

Läs mer

BIM Pilot Kom igång-guide. nästa

BIM Pilot Kom igång-guide. nästa BIM Pilot Kom igång-guide Att övergå till BIM kan verka krångligt. Den här guiden innehåller ett enkelt ramverk som hjälper dig komma igång och tillämpa BIM i din organisation. En framgångsrik implementering

Läs mer

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD.

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. Kraven på att minska ledtiderna ökar. Hur kan man med de verktyg som finns på marknaden organisera det hela så att det förenklar konstruktörens arbete och hela

Läs mer

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB Upphandling av BIM Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB Linus Malm PIO Project Information Officer Tre case Man måste följa upp krav man ställer Priset

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE Manual och Metodbeskrivning för IFC-export från Revit till IDA ICE EnergiBIM ett branschgemensamt projekt Denna manual ingår som ett delresultat av ett utvecklingsprojekt mellan Skanska, NCC, Peab och

Läs mer

Strategisk standardisering

Strategisk standardisering TMALL 0141 Presentation v 1.0 Strategisk standardisering avseende BIM, GIS & PLM Mikael Malmkvist 2015-02-27 Inledning och allmän frågeställning Vad Behövs Vad är Är BIM Är en BIM betyder inte det är samma

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Building Information Modelling

Building Information Modelling Building Information Modelling BIM som vi ser det Du har säkert märkt att man i byggbranschen idag pratar högt och lågt om BIM. BIM står för Building Information M M:et råder det delade meningar om. Många

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

Effektivare Byggprocesser

Effektivare Byggprocesser FRIENDS ARENA Stockholm Effektivare Byggprocesser BEAst Lyfter Blicken Informatik Arkitektur SWEDBANK STADION Malmö TELE2 ARENA Stockholm Affärsutveckling hur då? - vi lyfter blicken! Inköp Produktion

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Bygg- och förvaltningsprocesserna Bygg- och förvaltningsprocesserna Informationsleveranser i bygg och förvaltning Exempel Regionservice Verksamhetsstöd Regionservice ska vara en självklar partner i allt arbete som rör förvaltning av våra

Läs mer

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen Noteringar från workshop 2009-04-24 Projektgruppens analys av konstruktören Nuläge: AutoCad och ADT vanligast med 2D Sällan respons på granskningshandlingar Fasförskjutning mellan projektering och produktion

Läs mer

Armering i byggprocessen

Armering i byggprocessen Armering i byggprocessen manual till nytt informationsflöde Innehållsförteckning Inledning... 1 1. K-modell... 1 2. Analysmodell... 2 3. K-modell med armering... 2 4. Produktionsanpassning... 3 5. Armeringsritning...

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör

SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Förberedelsefas Konceptutveckling program- och systemhandlingar A tt delta i ett arenaprojekt är få förunnat.

Läs mer

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Betong överraskar Betong är ett spännande material. Med sina unika egenskaper hjälper det arkitekter och byggare över hela världen att skapa hus, broar,

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM

NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM Hur Linz i Österrike blev pionjär inom stadsplanering i 3D 5 MINUTERS LÄSTID INLEDNING Linz pionjär inom stadsplanering i 3D 2 3D-modeller och sofistikerade

Läs mer

BIM Tillämpning och effekt i byggprocessens olika skeden

BIM Tillämpning och effekt i byggprocessens olika skeden BIM Tillämpning och effekt i byggprocessens olika skeden BIM Application and effects Viktor Linder BY1325 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Förord Detta examensarbete utgör

Läs mer

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Sesjon Grenseløse data Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Allmänt Mycket tid och kostnader går åt i projekt till dataöverföring mellan olika

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje BIM Samgranskning Riktlinje BIM Samgranskning Skapad: 2012-02-17 Senast ändrad: 2013-03-04 R 25.3 Saija Thacker Daniel Sjölund Karin Sjöndin 2012-02-17 2013-03-04 2013-03-04 2(7) INNEHÅLL Inledning... 3 Om riktlinjen...

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Framtidens produktion

Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens Framtidens produktion Siemens är en pionjär inom Future of Manufacturing. Vi hjälper Sveriges industrier att ta klivet upp till

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16 3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,

Läs mer

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

Digitala leveranser av förvaltningsinformation ICT Digitala leveranser av Digitala leveranser av Version: 080902, Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (13) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

BIM konceptuell överblick och utblick

BIM konceptuell överblick och utblick BIM konceptuell överblick och utblick Dr Väino Tarandi, Eurostep Ordförande buildingsmart Sweden Agenda BIM vad är det, och vad är det inte?» Hur samverkar man? openbim» Definition» Hur samverkar man?

Läs mer

Steget efter CAD Data Management. Per Ekholm

Steget efter CAD Data Management. Per Ekholm Steget efter CAD Data Management Per Ekholm Agenda Vilka processer/discipliner stöds i PDMLink Dokument management Configuration Management Change Management Project Management Hur utvärderar jag behovet?

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

NYHETER I INVENTOR 2012

NYHETER I INVENTOR 2012 NYHETER I INVENTOR 2012 NYHETER I INVENTOR 2012 Här nedan följer en kort beskrivning av de flesta nyheterna och förbättringarna i Autodesk Inventor 2012 jämfört med Autodesk Inventor 2011. AUTODESK INVENTOR

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net Booking, Dispatch and Tracking system Birssi.net har utvecklats i samarbete med yrkesmänniskor från taxi-branschen och drar nytta av modern teknologi. Ett av målen med Birssi.net är att ge taxiförmedlings-centralen

Läs mer

Banbrytande BIM-projektering

Banbrytande BIM-projektering Banbrytande BIM-projektering Huvudentré till nya Østfoldsykehuset. (Illustr.: Helse Sør-Øst/Arkitektgruppen) En mindre världsnyhet: COWI och ViaNova är på väg mot total-bim. Företagen utför kombinerad

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen Sammanfattning Interaktiv visualisering innebär att man själv agerar och bestämmer vart man vill gå i en digital modell. Under en 20-års period har utvecklingen av intelligenta projekteringsverktyg för

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm MASSHANTERING Förbifart Stockholm 11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm Presentationen behandlar på en övergripande nivå hur masshanteringen är tänkt att lösas i Förbifart Stockholm. Hinder

Läs mer

Företagspresentation 2014

Företagspresentation 2014 Företagspresentation 2014 Affärsidé Hitta bygget Sverige AB s affärsidé är en mobilapp med tillhörande hemsida som förenklar kommunikationen och förmedlar förutsättningar mellan leverantörers chaufförer

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Kvalitetsplanering 8.1

Kvalitetsplanering 8.1 8.1 - Planering av kvalité, miljö och arbetsmiljö Mål: Att identifiera kvalitémiljö-, och arbetsmiljökraven för projektet och bestämma hur de skall uppfyllas. Indata: Angivna mål, policy ritningar, beskrivning

Läs mer

entrépartier Entrépartier

entrépartier Entrépartier entrépartier Entrépartier Entrépartier från SSC Entrépartier som välkomnar och skapar intryck. För allt från stora offentliga byggnader till privata villor. Som både kan bevara gamla kulturvärden och förverkliga

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen

Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen En undersökning från Svensk Byggtjänst Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen 1. Bakgrund och metodik...4

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

För smartare belysning

För smartare belysning För smartare belysning CityTouch LightPoint Lighting Asset Management. CityTouch LightPoint / Asset Management 3 Välkommen till framtidens smarta belysning Professionell hantering av offentlig belysning

Läs mer

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Den är bäst! Du får den mest avancerade bygg- och arkitektapplikationen för AutoCAD LT som finns på marknaden. Programmet arbetar i både 2D och 3D, är lättarbetat,

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning En elritning är elinstallatörens (elektrikerns) underlag för elinstallationen. Med en genomtänkt ritning underlättas dennes arbete och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Kollisionskontroll. LTH 2015-10-07 Calle Lindhe, BIM-konsult

Kollisionskontroll. LTH 2015-10-07 Calle Lindhe, BIM-konsult Projekt Genomgång av övning LTH 2015-10-07 Calle Lindhe, BIM-konsult Projekt Genomgång av övning Projekt Genomgång av övning BIM-Manual Förvaltning Modelljämförelse Datasamordning Projekteringsstöd 5D

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i februari 2009 Fyra röster om vägen till en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 3 februari 2009 arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet en branschträff på temat Mot en lönsammare

Läs mer

Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS. Solving problems before they occur

Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS. Solving problems before they occur Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS Solving problems before they occur Förutse riskerna och se till att de inte uppstår Safety Solutions Jonsereds har specialistkunskapen som behövs för att göra

Läs mer

BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt

BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt 2008:04 FORSKNINGSRAPPORT BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt En jämförelse mellan dagens byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM Rogier Jongeling Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

BIM i Förvaltning Samverkanforum

BIM i Förvaltning Samverkanforum BIM i Förvaltning Samverkanforum 19 Maj 2008 Bo Tyrefors ordförande Bo Johansson v ordförande Anna Brita Krakenberger Arkitekt Sweco 1 Program 13.00 13.15 Begreppet BIM Bo Tyrefors 13.15 13.45 Byggnadsverksinformation

Läs mer

Framtidens byggande och BIM

Framtidens byggande och BIM Framtidens byggande och BIM Mårten Lindström Projektledare OpenBIM (J&W/WSP, Sweco, NCC, More10 m m) 1970-1985 BIM mycket mer än att rita! 98 % handritat, 2 % ritat med stordatorer, logiskt tänkt, men

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer