19 En ny generation marschkängor

Transkript

1 Förändrat uppdrag FMV har regeringens uppdrag att ansvara för den samlade materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Det innebär allt från utveckling och inköp till avveckling, med ett stort fokus på drift och underhåll. Ett helhetstänk istället för den tidigare inriktningen på enbart nyanskaffning av försvarsmateriel. Målsättningen är att det ska effektivisera försvarslogistiken och ge ett överskott på 760 miljoner till Försvarsmaktens förband. För att klara detta har medarbetare inom förråd, service och verkstäder flyttat från Försvarsmakten till FMV, och 300 medarbetare inom materiel- och teknikkontoren. Förutom de materielprojekt som FMV genomför och som leder fram till anskaffning av materiel och tjänster tillkommer nu en lång rad uppdrag inom service och underhåll. I den här foldern berättar vi om några av uppdragen vi genomförde 2013 och några av våra nu drygt 3000 medarbetare. Det handlar om effektiv försvarslogistik när och där den behövs. FMV:s bidrag till svensk försvarsförmåga.

2 Innehåll Ett nytt FMV miljoner olika skäl att göra på ett nytt sätt 9 Gripen- Sveriges största industriprojekt 10 Under utvecklingsarbetet av JAS 39 E använder FMV en demonstratorversion av det nya stridsflygplanet för att testa olika teknologier. Den nya JAS 39 E kommer bland annat att ha en starkare motor, mer internt bränsle som ger ökad räckvidd och uthållighet, samt fler vapenbalkar och en högre lastförmåga. Här finns också ny radar med elektroniskt styrbar antenn (AESA), uppgraderade presentationssystem i cockpit och modern avionik (flygelektronik) som underlättar vid genomförande av uppdrag. 4 Certifierade projektledare 12 Snabb, säker och med koll på omgivningen 15 Explosivt på robotverkstaden 17 En bättre miljö för Dante 19 En ny generation marschkängor 21 Modifierad för insats 23 Färdiga containerkoncept 25 Säkrare minskydd 27 Internationella samarbeten 28 Leverans av ett komplett flygvapen 31 Knutpunkt för kommunikation 33 På spaning 35 FMV i siffror 37 Styrelse

3 Ett nytt FMV FMV förändras för att möta det nya uppdraget att ansvara för hela försvarslogistikkedjan med anskaffning och underhåll av materiel. Samtidigt genomför vi komplexa affärer, många i samverkan med andra länder. Torsdagen den 14 februari 2013 skrev jag och Dan Averstad för FMV:s räkning på Sveriges förmodligen största industriavtal. Avtalet gäller utveckling och modifiering av 60 stycken JAS 39 E till Försvarsmakten och nyproduktion av JAS 39 E till Schweiz. Den totala ordersumman översteg 50 miljarder kronor. Avtalet med Saab i februari var slutpunkten på en lång tids arbete med kravställningar, leveranstidpunkter och betalningslinjaler. Det var också startpunkten för ett gemensamt arbete med att förse Försvarsmakten med ett förmågelyft för stridsflygplanssystemet JAS 39. Det som är unikt med det svenska systemet är att det är extremt kostnadseffektivt och att det kommer att finnas kvar i operativ drift bortom år Att leverantören lever upp till intentioner och åtaganden enligt avtalet är en mycket viktig uppgift för FMV, precis som de åtaganden som vi själva har enligt avtalet. I december 2013 meddelade Brasilien att de också valt JAS 39. Ungern har valt och Tjeckien överväger att förlänga sina hyres- och leasingavtal. Vi har också slutlevererat till Thailand. Fördelarna med JAS 39-systemet är alltså inte enbart en svensk uppfattning. Internationella samarbeten Försvarsmakten har behov av högteknologiska vapensystem som ligger i teknikens framkant. Ibland till och med framför den. Nackdelen med spetsteknik är att den är dyr. Höga kostnader gör det svårt att få med nya projekt i de europeiska begränsade försvarsbudgetarna. Därför är internationella samarbeten oftast en förutsättning även för den svenska Försvarsmaktens förmågelyft. Exempel på internationella materielsamarbeten finns det många av. Stridflygplanssystemet JAS 39 är ett. Den långräckviddiga radarjaktroboten Meteor, artillerisystemet Archer, pansarskottet NLAW, Robot 57, NH 90 Helikopter 14, precisionsgranaten Excalibur, är andra. Vissa av projekten har haft problem sedan starten och andra är framgångar. De internationella samarbetena har tidigare granskats av Riksrevisionen och granskas fortlöpande av media. Den granskningen är viktig och bidrar till ökad kunskap om försvarsmaterielfrågor. Men alternativen för FMV till internationella samarbeten är inte att avstå från dem utan att bli bättre på att i samarbete med våra partners genomföra dem. Det blir mycket mer av ett helhetstänk istället för den tidigare fokuseringen på nyanskaffning. Vi blir en helt ny myndighet där bara namnet är det samma. Lena Erixon, generaldirektör FMV. FMV förändras Inom FMV pågår just nu den största förändringen av FMV:s uppdrag sedan myndigheten bildades Sedan försvarsstrukturutredningen i april 2011 lämnade in sina förslag har Försvarsmakten och FMV arbetat gemensamt för att renodla uppgifterna för respektive myndighet. FMV får ansvar för hela försvarslogistikkedjan, från anskaffning till drift, underhåll och avveckling. 760 miljoner kronor ska sparas och gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet. Vi anpassar vår organisation för de nya uppgifterna. Men alla omorganisationer riskerar att ta energi och tid från kärnverksamheten. Många gånger uppfattar personal omorganisationer som negativa störmoment. I vårt fall på FMV har jag tvärtom slagits av personalens beslutsamhet och förståelse för att nya uppgifter kräver nya arbetsformer. De är värda ett stort tack för arbetet under 2013 och för att de visat förståelse för att också 2014 kommer att bli ett år där inte allt kommer att vara på plats från start. Inriktningen för verksamheten är dock tydlig, att bidra till effektiv försvarslogistik, när och där den behövs. Lena Erixon, generaldirektör Försvarets materielverk 6 7

4 760 miljoner olika skäl att göra på nytt sätt FMV genomgår just nu den största förändringen sedan Verksamhet och personal inom försvarslogistikområdet förs över från Försvarsmakten och FMV får ansvar för hela materielkedjan, från anskaffning till avveckling, med ett stort fokus på drift och underhåll. FMV och Försvarsmakten har arbetat fram ett underlag för hur ledning och beställning av försvarslogistik ska gå till. Jag vill betona att vi gör det här förändringsarbetet tillsammans. Metoden ska vi fi nslipa under Lena Erixon, generaldirektör FMV. Det handlar om renodling av roller. Försvarsmakten ska beställa förvarslogistik utifrån ett behov av funktion och FMV ska leverera den materiel och de tjänster som fyller dessa funktioner. Och de ska finnas där när Försvarsmakten behöver dem. Målet är att försvarslogistiken ska bli effektivare och ge en besparing på 760 miljoner kronor. Pengar som ska gå direkt in i Försvarsmaktens förbandsverksamhet. Vi har 760 miljoner olika skäl att göra på ett nytt sätt, säger Leif Nylander, chef för Försvarsmaktens materielproduktion. Förändringen kommer att påverka all personal i båda myndigheterna. Kanske inte i inledningsskedet eftersom förändringen genomförs i flera steg, men i slutändan kommer alla att beröras på ett eller annat sätt. FMV och Försvarsmakten har ett nära samarbete för att tillsammans kunna hitta de bästa lösningarna för hur den framtida försvarslogistiken ska se ut. Startskotten har gått Onsdagen den 30 oktober var en viktig milstolpe för det nya FMV. Då lämnade ett myndighetsgemensamt projekt sitt underlag till respektive myndighet för hur ledning och beställning av försvarslogistik ska gå till. Den nya modellen ska utvecklas vidare både gemensamt mellan myndigheterna och inom respektive myndighet blir ett år då gamla och nya arbetssätt kommer att leva parallellt. Planeringen av försvarslogistiken ska göras enligt den nya modellen, men genomförandet ska ske som tidigare. Det är naturligtvis inte optimalt att jobba i en gammal modell och planera i en ny, men utifrån de givna förutsättningarna är det här är den bästa lösningen, säger Jan Salestrand, chef för Försvarsmaktens ledningsstab. Det är mycket kvar att göra än. Vi kommer under en period att få stå ut med ofullständighet i verktyg och system och alla måste hjälpa till. Vi kommer klara det och det kommer att bli bra, om vi håller fast vid att prata med varandra när problem uppstår, säger FMV:s generaldirektör Lena Erixon. 8 9

5 Gripen Sveriges största industriprojekt Det har kallats Sveriges största industriprojekt och kommer under de kommande 13 åren att omsätta drygt 47 miljarder kronor. Satsningen på denna version av Gripen, JAS39 E, förlänger livstiden för systemet bortom år Startskottet gick i februari Då tecknade FMV avtal med Saab om utveckling och modifiering av 60 JAS39 E till det svenska försvaret och nyproduktion av 22 flygplan till Schweiz. Förutom att vara ett viktigt industriprojekt för Sverige är det också ett viktigt projekt för Försvarsmakten, utifrån de operativa behov som man ser framför sig. Utveckling av JAS39 E är det som lyfter Gripensystemet och säkerställer en operativ användbarhet bortom Projektet är en förutsättning för att Gripen ska kunna fortsätta att vara ryggraden i flygvapnet och det svenska försvaret, säger Dan Averstad, chef för Gripenprogrammet vid FMV. Med bakgrund som affärsdirektör och förhandlingsledare på FMV har han bra förutsättningar för att leda jätteprojektet. FMV:s uppgift är att se till att projektet håller tid, kostnad och prestanda. Eftersom JAS39 E ska vara i drift bortåt 20 år så ligger vårt fokus även på att driva utvecklingen mot en kostnadseffektiv lösning i det som vi kallar vidmakthållandefasen, alltså under den långa period som flygplanen kommer att användas av Försvarsmakten. Vi ser till kostnaderna under hela livslängden och inte bara för utveckling och anskaffning, så vi arbetar för att få så låga kostnader för helheten som möjligt, säger Dan Averstad. Det är många perspektiv att ta hänsyn till i ett projekt av den här kalibern. Industrin har delvis andra drivkrafter än vad FMV har, som måste ta hänsyn till alla aspekter och till helheten i ett livscykelperspektiv. Ett sätt att göra det är att se till att det finns möjligheter till konkurrens på delsystemnivå. Genom hela projektet kommer vi att väga prestanda, pris, livscykelkostnader och utvecklingspotential mot varandra Gripensystemet ska leva länge, så det är viktigt att det går att utveckla vidare på ett kostnadseffektivt sätt efterhand, säger Dan Averstad. Efter att Försvarsmakten tydliggjort sina operativa behov, kravställningar och tidsram är FMV:s uppgift att omsätta det till något upphandlingsbart, så att industrin förstår vad som behöver åstadkommas. Tidigare har vi på FMV ofta specificerat ner i minsta detalj, men idag försöker vi ge större frihet till industrin genom att tydliggöra vilka krav som gäller på funktionell nivå. På det sättet har vi kunnat minska kostnaderna utan att göra avkall på funktionella krav. Vi ser till kostnaderna under hela livslängden och inte bara för utveckling och anskaffning. Ett bra system för underhåll och service under många år är något som ger låga kostnader för helheten. Dan Averstad, chef för Gripenprogrammet vid FMV. Fakta: Gripenprogrammet på FMV hanterar alla fl ygplansversioner. Den första versionen, JAS A/B, avvecklas inom kort. JAS C/D är den version som Försvarsmakten använder idag och versionen kommer att fortsätta att utgöra ryggraden i det svenska fl ygvapnet till 2026, då hela JAS-systemet ska vara levererat. Arbetet med vidmakthållande och införande av beställda uppgraderingar av JAS C/D kommer att utgöra en viktig del av FMV:s verksamhet inom Gripenprogrammet. Systemet ska användas i 15 år till i Sverige och även av de andra länderna som använder Gripen: Thailand, Tjeckien, Ungern och Sydafrika

6 Certifi erade projektledare Det har varit jätteroligt att gå de olika kurserna och jag har de här kunskaperna med mig när vi planerar vår verksamhet, säger Caroline Löfgren som är projektledare för Helikopter 16-projektet vid FMV. FMV satsar mycket på att utveckla kompetensen inom de tre kärnområdena projektledning, systems engineering och inköp. Här finns en utvecklingstrappa i fyra steg med ett antal kurser för varje nivå exempelvis riskhantering, förhandlingsteknik och ledarskap. Jag har varvat utbildningarna med den praktiska erfarenheten jag får här på FMV. Det har gett mig ett mer systematiskt tänkande som hjälper mig som projektledare. Inte minst när vi förbereder arbetet med kommande modifieringar av materielsystem, säger Caroline. En del i utvecklingstrappan är den så kallade PMI-certifieringen som består av mycket teori kring en speciell projektmetodik och som avslutas med en tentamen. Ett 60-tal För en projektintensiv myndighet som FMV är skickliga projektledare guld värda. Andreas Lörinc och Caroline Löfgren är två erfarna projektledare som under 2013 blev klara med sin certifi ering. medarbetare vid FMV har under de senaste tio åren kvalificerat sig och klarat att bli certifierade. Andreas Lörinc arbetar som programledare för undervattensmateriel. Han menar att även om FMV har mest att göra innan själva projektet drar igång, med kravställning och upphandling, är det så här som FMV ska driva projekt. FMV har i och för sig många olika typer av projekt. Men i de stora projekten finns många aktörer och olika roller. Här krävs koll på vad som är styrande dokument och hur ändringar ska föras in, då behövs ett strukturerat arbetssätt, säger han. När sedan industrin sätter in folk som ska konstruera, programmera och tillverka drar sig FMV tillbaka och har ett mindre antal medarbetare för granskning och tester. Det är viktigt för oss att ha den här kontrollen och styrningen så att det inte blir en kravglidning. Det handlar mycket om ordning och reda i projektet, säger Andreas. På frågan om FMV arbetar så här idag svarar Andreas att en hel del av det här finns inarbetat i det interna verksamhetsledningssystemet. Men det kan bli bättre tycker han. Standardiserade strukturer borde finnas i än större utsträckning. Idag skiljer det mycket mellan de olika enheterna. Vi måste också bli ännu bättre på att ställa krav så att det är kristallklart vad det är industrin ska leverera, säger Andreas. Ett strukturerat arbetssätt är en bas i hur man driver projekt. Sedan finns det något som är minst lika viktigt. De så kallade mjuka faktorerna som hur man skapar team och Det är viktigt för oss att ha den här kontrollen och styrningen i projekten så att det inte blir en kravglidning. Det handlar mycket om ordning och reda i projektet. Andreas Lörinc, programledare undervattensmateriel FMV. genomför möten. För att bli riktigt framgångsrik bör en projektledare ha koll på båda delarna. I FMV:s program för utveckling av projektledare finns därför ledarskap med som en viktig del. Det finns projektledare som är bra på att ta folk men som är sämre på det administrativa, det gör att man kan förlora kontrollen. Å andra sidan kan en övertro på strukturen leda till sämre engagemang och svårigheter att hålla tidplanen. Båda sidor behövs, säger Andreas

7 Snabb, säker och med koll på omgivningen Snabbhet, hög skyddsnivå och bra möjligheter till att observera gör Pansarterrängbil 360 till ett efterlängtat tillskott i det svenska försvaret. Trots tidspress och höga förväntningar ser det ut som att FMV kan gå i mål med leveranserna. Ett riktigt bra fordon med en framkomlighet nästan i nivå med bandgående fordon, med en väldigt bra komfort för skyttetruppen. Och så är den rolig att köra. Bodil Böös, kapten P7 och utbildare på Pansarterrängbil Överklagad upphandling När FMV fick göra om den första upphandlingen efter ett överklagande hamnade projektet i en svår sits. Tidplanen blev pressad med förväntningar på att ändå hålla leveransplanen. Det har ställt och ställer stora krav både på FMV och på leverantören Patria när det gäller det dagliga arbetet i projektet. Det menar FMV:s projektledare Ulf Öberg. Vi har tre stora utmaningar, tidplanen och förväntningarna från Försvarsmakten, men också att hitta en bra relation till leverantören. I och med de överenskommelser vi gjort det senaste året så har vi en plan som håller, men visst återstår det mycket arbete innan vi är i mål med hela leveransen. Pansarterrängbil 360 tillför transportförmåga till Försvarsmaktens lätta mekaniserade bataljoner. I anskaffningen av fordonssystemet ingår fyra fordonsvarianter: trupp-, lednings-, sjukvårds- och reparationstransport. FMV:s avtal med Patria omfattar 113 fordon. Trots ojämnheter rör sig pansarterrängbilen snabbt över övningsfältet. Att fordonet väger runt 25 ton verkar inte vara något problem, fordonet skjuter iväg med hög fart. En vagnchef, förare och skytt samt åtta soldater kan förflytta sig snabbt och observera omgivningen utan att behöva lämna den skyddande miljön. Det här är ett efterlängtat och nödvändigt fordon för de uppdrag som väntar framöver. Det har den framkomlighet, förmåga att observera och det skydd som behövs,samtidigt som soldaterna får en bra komfort, säger major Jonas Nilsson som är projektledare för införandet av pansarterrängbil 360 på P7 vid Revingehed FMV levererade de första exemplaren av pansarterrängbil 360 till Försvarsmakten under våren De används för utbildning av instruktörer som sedan i sin tur ska utbilda besättningarna. Under 2015 kommer Sverige genom vår 71:a bataljon här på P7 att ingå i EU:s snabbinsatsstyrka och där kommer det här fordonet att ha en given plats, säger Jonas Nilsson. 15

8 Explosivt på robotverkstaden Bunkern är låst, området avspärrat och bevakat när startraketer, verkansdel och pyroteknik demonteras. Nu väntar sluttest av roboten. Det är roligt att felsöka, det är ju det som gör att man lär sig något nytt. Christer Hultberg, robottekniker på FMV:s marinverkstad Muskö. Efter en cykeltur in i berget vid Muskö når man robothallen. I taket hänger en robot kopplad till datorer och mätutrustning. Innan roboten har hamnat här har alla explosiva ämnen monterats bort. Strax utanför berget, avsides från annan verksamhet, ligger verkstaden. Här demonterar vi alla explosivämnen, vingar, stabbe och formkåpor innan roboten förs vidare till robothallen för underhåll, säger Lennart Larsson, chef för robotavdelningen på FMV:s marinverkstad Muskö. Max åtta personer får vistas i verkstaden när de explosiva ämnena tas bort, lokalen är låst och området avspärrat. Eftersom det dessutom krävs bevakning, så att inga obehöriga kan komma i närheten och bli skadade om något skulle hända, arbetar man i så kallade kampanjer. Vi river till exempel tio robotar på en vecka. Sedan gör vi det jobb som inte behöver bevakning. Därefter sätter vi ihop alla robotarna igen under bevakning. Genom att jobba på det här sättet sparar vi in på bevakningskostnader. Flygsimulering I robothallen inne i berget sitter robotteknikern Christer Hultberg vid ett stort bord med flera datorer. En robot hänger i testutrustningen strax bredvid. Christers datorer är kopplade till roboten och han simulerar flygning med målpåhak. Jag provar bland annat roderutslag och testar målsökaren med magnetron. Magnetronen är den del av roboten som gör mikrovågor för radarsök. Mikrovågorna skickas ut genom en antenn mot målet och reflekteras sedan tillbaka till roboten. Under testet, som tar en och en halv timme, kollar han att allt fungerar som det ska eller om något behöver bytas. Högre krav Förutom underhåll på själva roboten gör man i verkstaden också underhåll på tuben, som roboten förvaras i ombord på fartygen och i ammunitionsförråd. På de vanliga korvetterna förvaras en robot i tub uppe på däck. Men på Visbykorvetterna förvaras de i tub under däck. Det ställer högre krav på tuben och har krävt en hel del modifieringar av bland annat tuben, lucksystemet och avgassystemen. Men även sådana saker som var tätningarna ska sitta. - Vi har jobbat med integreringen av robotsystemet på Visbykorvetterna sedan Det har varit ett komplicerat jobb där vi har haft en del svårigheter. Men nu är det på rätt spår, säger Lennart Larsson

9 En bättre miljö för Dante Schäfern Dante är specialiserad på att söka efter personer. Vid uppdrag på olika ställen i världen behöver han en bra miljö mellan jobben. Det får han med de mobila hundgårdar som FMV tagit fram. Kristina. Det finns en hel del regler kring arbete med djur som vi tagit med när vi har utformat den här utrustningen. I varje container finns det plats för fyra hundar. De har gott om utrymme med koja, egen skyddad uteplats och en separat rastgård. Containern har rinnande vatten och klimatanläggning för att kunna fungera både i kallt och i varmt klimat. När jag har varit ute på studiebesök och sett hundarna på Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, så har det varit jätteroligt. Hundarna är helt fantastiskt väluppfostrade och duktiga. Det känns väldigt bra att kunna få ta fram en sådan här praktisk och bekväm lösning för dessa fina hundar, säger Kristina Almqvist. Försvarsmaktens hundtjänstenhet i Märsta tränar hundar till olika specialiteter. De ska vara patrullhundar eller ammunitions-, narkotika- och minsökande hundar. I och med Försvarsmaktens fokus på att genomföra internationella uppdrag finns ett behov av att använda hundar för olika specialuppdrag. När de ska ut på uppdrag är det inte bara att ta med en hund hur som helst. Det finns många krav, som bland annat regleras i djurskyddslagstiftningen. FMV:s uppgift var att ta fram en hundgård som uppfyller alla dessa krav. Hundgården ska också vara mobil för att kunna transporteras till olika platser, både inom landet och utanför Sveriges gränser. Kristina Almqvist var projektledare för att ta fram den transportabla hundgården. Hon berättar att FMV tidigare har tagit fram en prototyp som används i Afghanistan. Ytterligare fyra hundgårdar är nu färdiga att användas av Försvarsmakten. Vi fick många bra synpunkter från dem som använt prototypen i Afghanistan, både det som saknades och saker som kunde förbättras. Det har vi inarbetat i de nya hundgårdarna. 18 Kristina Almqvist, projektledare FMV. Allt ryms i en container Hundgården är i grund och botten en container som byggts om. All utrustning som behövs för hundarna finns i containern, bland annat ett speciellt bord för medicinska undersökningar. Vi har haft ett väldigt bra samarbete med Försvarsmakten och särskilt med försvarsöverveterinären, säger 19

10 En ny generation marschkängor Genomgripande tester där soldater från Markstridsskolan testade kängorna under olika förhållanden var en viktig del av FMV:s utvärdering av anbuden i upphandlingen av nya marschkängor till försvaret. Med insats och två olika sulor blir kängan väldigt flexibel och ger en mycket bra komfort för den som bär mycket och går långt. Ett lyft för den svenske soldaten. Marja Appelblom, projektledare vid FMV, den som tillsammans med inköparen Eva-Lena Olnils och skoexperten Eddie Isaksson drivit projektet. 20 Ett år efter att testerna av marschkängorna inleddes landade 8000 par kängor på centrallagret i Arboga, färdiga att distribueras ut. Det här är verkligen ett lyft för den svenske soldaten, Den nya kängan ger en mycket bra komfort för den som bär mycket och går långt, säger Marja Appelblom, projektledare vid FMV. nien och består av runt 500 olika delar. Det är en känga med mycket hög kvalitet menar Eddie Isaksson. Trots det lyckades teamet som genomförde upphandlingen vid FMV att pressa priset. Vi breddade kravspecifikationen, vilket resulterade i fem anbud. Av dem gick två till slutlig utvärdering, säger Eva-Lena Olnils, inköpare vid FMV. Komforten avgjorde Det var just komforten som fällde avgörandet mellan de två leverantörerna som var med i slutet av utvärderingen i upphandlingen. Soldaterna vid Markstridsskolan som deltog i testerna satte höga betyg på den tyska kängans passform. Och skor är viktigt, för soldaten kan det vara direkt avgörande för förmågan att verka. Här har vi inte enbart en känga, säger Eddie Isaksson, FMV:s skoexpert. Det är ett flexibelt system som går att anpassa till olika väderförhållanden. Genom att växla mellan en insatskänga, olika sulor och kompletterande sockor ger den en bra komfort för soldaten mellan minus 20 och plus 40 grader, i vått och torrt väder. Kängan från det tyska företaget Meindl tillverkas i Slove- Konkurrens pressade priset Den bredare kravspecen gav fler anbudsgivare. Tillsammans med en större volym kängor och ökad konkurrens ledde det till att FMV kunde upphandla den andra omgången kängor till ett pris som låg 35 procent under priset vid den första upphandlingen. Det var det svenska företaget Moxter som stod som vinnare i upphandlingen och som kommer att leverera en känga från tyska Meindl till det svenska försvaret. Marschkänga 08 införs i försvaret parallellt med Marschkänga 90, som är mer av en baskänga. De soldater som har en tjänst och uppgifter där man bär mycket kommer få den nyare kängan. 21

11 Möjlighet att basera helikopter ombord, en ny båt för bordningsstyrkan och en patientlyft för att kunna flytta skadade personer direkt från helikopter till vårdutrymmen. Det är några av modifieringarna som FMV genomförde på fartyget HMS Carlskrona inför Försvarsmaktens insats i Adenviken utanför Afrikas horn under Modifierad för insats att göra det möjligt att kunna basera en helikopter ombord under en längre period. Tidigare har man enbart kunnat starta och landa med helikopter från fartyget med ett kortare uppehåll ombord. Sjukvårdsutrustningen kompletterades med en patientlyft. Den gör det möjligt att förflytta skadade personer i en obruten kedja direkt från helikopter ner till vårdutrymmen under däck. När Nils Dalborg kliver ombord på HMS Carlskrona vid kajen i Karlskrona är det inte första gången. Han var FMV:s projektledare för de materiella förberedelserna inför den svenska insatsen i Adenviken. Under fyra månader övervakade fartyget med besättning sjötrafiken och eskorterade hjälpsändningar under EU:s operation Atalanta. Vad vi gjorde var egentligen den första etappen av förvandlingen av Carlskrona till ett stödfartyg som kan förse stridsfartyg med reservdelar och förnödenheter till sjöss, säger Nils Dalborg. De förändringarna kom även till nytta i samband med insatsen förra året. Nu är vi mitt uppe i den andra etappen. Det blir mycket planering när man bygger om ett fartyg på så kort tid. Lägg till den årliga översynen och att besättningen ska hinna träna mellan våra arbeten så förstår man att det blir komplicerat. Lösningen heter samarbete och goda relationer. Nils Dalborg, projektledare ME03 på FMV. 22 Pressad tidplan Samtidigt med alla de här förändringarna gjorde Försvarsmakten den årliga översynen av fartyget. Och efter nyår 2013 tränade besättningen inför insatsen växelvis med våra arbeten. Trots en pressad tidplan fungerade det faktiskt bra, mycket tack vare ett utmärkt samarbete mellan alla inblandade, berättar Nils Dalborg. Fartyget lämnade Sverige den 13 mars 2013 och själva insatsen pågick för Försvarsmaktens del från början av april till augusti. Efter insatsen inledde FMV den andra etappen för att göra Carlskrona till ett komplett stödfartyg. Då ska bland annat utrustning för att kunna förse andra fartyg med drivmedel till sjöss installeras. Inriktningen är att få allt färdigt till början av Förvandling De konkreta åtgärderna i den här förvandlingen började i november Bland annat byggde vi om det gamla mindäcket till ett stort däck för lastning och lossning av gods. Här är också ett flexibelt skåpsystem installerat för att hålla ordning på reservdelar och annan utrustning. En del modifieringar gjordes också av lednings- och sambandssystemen. En ny RIB-båt till bordningsstyrkan som drivs med flygbränsle kom till. Fartyget fick ett antal funktioner för 23

12 Färdiga containerkoncept ger effektivare logistik Utvändigt ser de likadana ut, men invändigt skiljer sig plåtskalen åt. Och förvandlingen sker i en förrådsbyggnad på en grusplan invid järnvägen på FMV:s verkstad i Skövde. Två blev en i lyckad modifiering Containerverkstaden i Skövde håller precis på att avsluta ett stort modifieringsprojekt. Det handlar om Försvarsmaktens vattentankar som tidigare bestått av två separata enheter, en tank- och en pumpenhet, som måste beställas var för sig och som har varsina egna instruktionsböcker. Pumpenheten låg i en trälåda som transporterades ovanpå tanken, så det var delvis ett ergonomiskt problem att lyfta pumpen upp och ner för att använda den. Självklart hände det också att personer bara beställde tanken och glömde pumpen. Då fick de väldigt svårt att komma åt vattnet i tanken, säger Claes Binnberg. Genom att istället konstruera ett skåp framför tanken för pump och övrig utrustning fungerar tankenheten nu som ett komplett system. När brukare beställer en tank är den numera komplett med pumputrustning och en enkel instruktion. Vi har fått väldigt bra respons från dem som utbildar inom vattenhantering på Trängregementet, säger Claes Binnberg. Försvarsmaktens personal sover i dem, duschar, tvättar, lagar mat, leder verksamhet, tar hand om skadade, transporterar och förvarar materiel i dem. De senaste 15 åren har många av Försvarsmaktens funktioner flyttat in i containrar. Anledningen är att de är helt kompatibla med civila transportsystem, vilket är extra smidigt vid internationella insatser. Det senaste tillskottet när det gäller skräddarsydda containrar är en kokcontainer för amfibieregementets trossbåt. Systemet består av två containrar, ett containerkök och diskstation i tält som står på båten och en förrådscontainer som står på land. Nära samarbete med brukarna ger bättre ergonomi och funktion för containrarna. Vi kommer rätt från början, och slipper dyra modifieringar i efterhand. Claes Binnberg, detaljchef vid FMV:s containerverkstad i Skövde, som tillsammans med Ove Larsson leder arbetet med modifiering av containrar vid FMV:s verkstad i Skövde. 24 Fler kockar FMV:s markverkstad i Skövde tog tidigt med kockar från Amfibieregementet och utvecklingsenheten på Trängregementet för att utforma köket. Det är viktigt att ta med brukarna tidigt för att kunna konstruera efter deras önskemål, med hänsyn till regler och ekonomi. På det här sättet har vi kunnat göra rätt från början, istället för att få göra dyra modifieringar i efterhand. Genom att arbeta såhär har vi kapat kostnader i projektet, säger Claes Binnberg, detaljchef och arbetsledare för containerverkstaden. 25

13 Säkrare minskydd Test och Evaluering, T&E, i Karlsborg spränger en laddning under ett fordon som är bemannat av mätutrustade krockdockor och fullproppat med sensorer, höghastighetskameror och annan mätutrustning. Svaren från testerna bidrar till att minska risken för skador på soldater som ska använda fordonen. Om man på våra filmer har sett vad som händer med benen vid en explosion när man har fötterna mot golvet så är man som soldat väldigt noga med att använda fotstöden i fordonet. Torben Gustavsson, jobbar med mätteknisk fotografering vid FMV:s provplats Karlsborg. 26 På det sättet kan vi ta reda på om besättningen skulle klara att bli träffad av till exempel brandsläckare, splitter, lossade bultar eller en läskburk som står på golvet när det smäller. Det analyserade resultatet levereras till kunden i en rapport med mätprotokoll och filmer. Filmerna från resultatet kan bland annat användas för att motivera soldaterna att använda fotstöden istället för att ha fötterna mot golvet. Har man själv sett vad som händer med benen när man har fötterna mot golvet så är man väldigt noga med att använda fotstöden. Detsamma gäller med att ställa lösa föremål i fordonet. Smäller det förvandlas ett föremål som till exempel en läskburk till en dödlig projektil, säger Torben Gustavsson. Primärt genomförs skyddsproven för att minimera risken för skador på soldaterna som ska använda fordonet, men man tittar även på fordonets funktionalitet och förmåga. Det låter som en klyscha, men vi pratar faktiskt ofta om varför vi gör det här. På det personliga planet känns det tillfredställande att jobba med skyddsteknologi, säger Torben Gustavsson. Utöver femtiotalet anställda personer vid FMV:s provplats i Karlsborg finns en egen och ett antal inhyrda krockdockor. De används för att mäta biomekanisk belastning på människokroppen i olika situationer. Det handlar oftast om att testa hur soldaterna i fordonet skulle påverkas av en mindetonation under eller vid sidan av fordonet. Dockorna väger 78 kilo enligt en internationell standard. De är utrustade med komplexa mätsystem och en mängd sensorer. Bland annat mäts ryggradskompression, kraft i underben, moment och kraft i nacken samt påverkan på invärtes organ. Genom att kombinera mätdata från dockorna med uppmätta krafter från sensorerna och höghastighetskamerornas filmer räknar FMV:s provingenjörer i Karlsborg ut hur en människa skulle klara sig i ett fordon som utsätts för en minsprängning. Vi värderar våra mätdata mot en Nato-standard som enkelt uttryckt säger att man ska kunna stå och gå efter en sprängning, säger Torben Gustavsson, som arbetar med mätteknisk fotografering vid provplatsen i Karlsborg. Med hjälp av höghastighetskamerorna ser provingenjörerna även om saker lossnar inne i fordonet och kan då räkna fram deras rörelseenergi. 27

14 Internationella samarbeten Internationella materielsamarbeten har som mål att dela risker och kostnader. I förlängningen underlättar det även att ha gemensamma system vid övningar och insatser. Det är drivkraften när FMV söker andra länder som partners vid utveckling och anskaffning av materiel. Internationella materielsamarbeten innebär visserligen alltid risk för friktioner och förseningar, men i slutändan finns det mer att vinna än att förlora på att samarbeta. Anders Carell, chef för Armésystem vid FMV. Artillerigranaten Excalibur och jaktroboten Iris-T är exempel på materielsamarbeten med andra länder där dessa målsättningar har infriats. Att det blir svårare när fler parter är med i arbetet, det vet alla som varit med i projekt över nations- och kulturella gränser, men fördelarna överväger menar chefen för arméförbandsmateriel vid FMV, Anders Carell. Internationella materielsamarbeten innebär visserligen alltid risk för friktioner och förseningar, men i slutändan finns det mer att vinna än att förlora på att samarbeta. Under 2013 stötte två av FMV:s samarbeten över nationsgränserna på problem. Det var dels artillerisystemet Archer och dels upphandlingen av tunga lastbilar, båda med Norge. Utvecklingsprojektet Archer har likt många komplicerade projekt i teknikens framkant dragits med förseningar, men FMV kunde ändå lämna över de första pjäserna till den svenska försvarsmakten under hösten Strax därefter meddelade det norska försvarsdepartementet att man vill dra sig ur Archerprojektet. När de 24 norska artilleripjäserna försvinner från beställningslistan riskerar det att långsiktigt öka kostnaderna för svenska försvaret. Det som nu händer är att FMV under våren 2014 förhandlar med representanter för Norge där målet är att hitta en lösning som är acceptabel för alla inblandade parter. Bästa förmåga till bäst pris Upphandlingen av tunga lastbilar ska ge norska och svenska försvaret lastbilar med bästa förmågan till det bästa priset. När båda länderna köper likadana fordon ger det en volymeffekt på priset och skapar förutsättningar för en kostnadseffektiv drift, eftersom mycket av underhållsfunktionerna delas. Upphandlingen var nästan klar när den överklagades av en av leverantörerna som inte fick kontraktet. Samma leverantör drog strax därpå tillbaka överklagandet. Men resultatet blev att Konkurrensverket nu granskar om det var rätt av FMV att låta norska upphandlingsregler styra upphandlingen. I detta fall bedömde vi att det fanns starka försvars- och säkerhetspolitiska skäl inom ramen för det nordiska samarbetet att göra upphandlingen tillsammans med Norge. Vi menar att det gör att vi kan göra avsteg från lagen om offentlig upphandling och låta norska regler gälla, säger Anders Carell, men vi får se vad Konkurrensverket säger, i värsta fall måste vi göra om upphandlingen. Vid samanskaffning med annan nation finns sedan lång tid en internationell praxis att ett land väljs ut som så kallad lead-nation. Upphandlingen sker enligt lagstiftningen i det land som är kommersiellt ansvarig för upphandlingen. Därefter förutsätts det ansvariga landet sköta upphandlingen på bästa sätt med tillämpning av sitt lands regler. Reglerna är inte kristallklara. Anders Carell efterlyser tydligare regler om vad som ska gälla när två eller flera länder gör gemensamma upphandlingar. Vi välkomnar en ökad tydlighet, för det här med gemensamma utvecklingsprojekt och inköp det är ett måste i tider av krympande försvarsbudgetar och ökade kostnader för nya system

15 Leverans av ett komplett fl ygvapen Sverige har levererat ett flygvapen i mindre skala till Thailand. Ett komplext projekt med kulturella skillnader och långa avstånd. Tack vare erfarna medarbetare och ett bra samarbete med alla inblandade lyckades vi så bra med att leverera all den här materielen i tid. Gunnar Lindberg, projektledare vid FMV Test och Evaluering var den som höll i samordningen av leveranserna till Thailand. När de tre Gripenplanen lämnade FMV:s anläggning på Malmen utanför Linköping för leveransflygningen till Thailand i oktober 2013 innebar det slutfasen för FMV:s leveranser av materieldelarna till det thailändska flygvapnet. Tolv stridsflygplan med kringutrustning, ett transportflygplan, två luftburna radarspaningssystem, ett ledningssystem och ett robotsystem är nu på plats som ett resultat av de två avtal som Sverige tecknade med Thailand 2007 respektive Gunnar Lindberg vid FMV Test och Evaluering, höll i samordningen av leveranserna. Jag hade en lång åtgärdslista som vi bockade av i ett högt tempo. Provflygningar, tekniska åtgärder och diplomatiska kontakter är några av punkterna på listan. Det är många parter inblandade i ett projekt av den här typen. Försvarsexportmyndigheten som FMV genomför uppdraget åt, Försvarsmakten och industrin är viktiga spelare. Och i mitten sitter FMV och projektledaren Per Nilsson. Han konstaterar att kunden, det thailändska flygvapnet, har idel lovord över hur leveransen av både själva materielen fungerat och de tjänster som är kopplade till avtalen. -Vi får mycket positiv återkoppling från kunden och berömmet baseras på att vi levererat utrustning och tjänster när vi sagt att vi ska göra det, säger Per Nilsson. Kulturella skillnader När projektet inleddes fanns erfarenheter från tidigare exportprojekt vid FMV, Gripen till Ungern och Tjeckien. Men Thailand ligger inte i Europa. Vi var inte riktigt förberedda på de kulturella skillnaderna. Ett tydligt exempel är vårt sätt att arbeta med delegerat personligt ansvar. I Thailand handlar det mycket om kollektivt ansvar och arbete i kommittéer, säger Per Nilsson. Och då finns bara ett råd: ha tålamod och försök förstå. Det svenska åtagandet vilar på tre ben, det är de tolv Gripenflygplanen och materiel kopplat till dem, utbildning av piloter och tekniker samt en del som handlar om teknologiöverföring. Sverige överför den modernaste tekniken inom olika områden till Thailand. Exempelvis kompositteknik, logistikhantering och hantering av geodata. Vi bidrar till att utveckla flyg- och försvarskunnandet i Thailand. Och det gör det möjligt att Thailand kan nå sin målsättning att bli ett av de bästa flygvapnen inom ASEAN-länderna, säger Per Nilsson

16 Att få till den här otroligt flexibla kommunikationen har länge varit en dröm. Det är först nu som tekniken gjort det möjligt att göra det till en rimlig kostnad. Roland Thorsson, projektledare FMV. Knutpunkt för kommunikation markradio, har alla operatörer möjlighet att upprätta talsamband med vem som helst i nätet. Om den inbyggda routern har kontakt med datanätet inom det mobila kärnnätet kan användaren koppla upp en dator och kommunicera med omvärlden, exempelvis med de tjänster som finns inom lednings- och infosystemen SLB och Sweccis. Operatörerna kan också enkelt anpassa KomNod till olika situationer och de som har administratörsrättigheter kan konfigurera det för olika typer av missioner, säger Roland. Det här är en dröm som går i uppfyllelse, säger Roland Thorsson, projektledare på FMV. Vi började fundera på det här redan på och 80-talet, med datorns intåg fick vi redskapen, men först nu har vi kunnat realisera det till en rimlig kostnad. I hjärtat av KomNod finns en router som styr trafiken. Med hjälp av avancerad mjukvara, specialanpassad för varje plattform, behöver användaren inte fundera på vilken väg som meddelandet ska skickas. Användaren behöver bara ett verktyg för att klara en rad olika saker. Man kan vara uppkopplad mot flera nät och lyssna på många stationer samtidigt, säger Roland Thorsson. Flera plattformar får KomNod FMV gjorde en ingående studie och tog fram en teknisk specifikation som låg till grund för en konkurrensupphandling. Leverantören Thales tog hem uppdraget och sommaren 2013 levererade de version 1.0 av KomNod. I denna första leverans ingick också 170 system anpassade till Pansarterrängbil 360 och Bandvagn 410. I nästa fas anskaffar vi KomNod till bland annat Stridsvagn 122, Stridsfordon 90 och Amfibiebataljonens fartyg, berättar Roland. Förändras med uppgiften Med hjälp av en centralenhet och ett antal operatörspaneler där personalens telehjälmar kopplas in kan alla kommunicera internt. Radiostationer, externa telefonförbindelser och andra ljudkällor kan också anslutas. Varje operatör har sin egen panel och kan få olika rättigheter att använda funktionerna. När pansarterrängbilen har förbindelse med andra noder i det mobila kärnnätet, antingen via kabel eller via 32 Hur löser man den interna och externa talkommunikationen och datatrafiken i en pansarterrängbil med tre i besättningen plus upp till åtta soldater? Svaret heter KomNod, en IP-baserad kommunikationsväxel som styr kommunikationen så att den hamnar rätt. 33

17 På spaning De är batteridrivna, lätta att ta med sig och de levererar spaningsbilder i nära nog realtid. Det handlar om mini UAV-system. Ett avtal som även omfattar reservdelar, utbildning, dokumentation samt stöd för certifiering och kontinuerlig luftvärdighet. - Certifieringen enligt reglerna för militär luftfart blev klar i början av 2013 och trots att det är små farkoster utan större risk för omgivningen gick vi igenom hela processen för att säkerheten ska vara garanterad. Det är väldigt smidigt att hantera den här utrustningen, vi monterar en farkost, sätter upp markstationen och kontrollerar systemet, sedan är vi igång, säger Peter Düberg Banke, gruppchef på P7 som går en 12-veckors utbildning på UAV-systemet. Hela det nya mini UAV-systemet ryms i några väskor. Från det att väskorna packas ut ur fordonet som de transporteras i tar det mellan fem och tio minuter till dess att en farkost är i luften och på väg mot det område som ska övervakas. Det är små farkoster men för att få dem certifierade enligt reglerna för militär luftfart har vi gått igenom samma process som för större flygsystem. Stefan Tenor, projektledare FMV. 34 Tv-spel ger fördel Det är det amerikanska företaget AeroVironment Inc som levererar de nya mini UAV-systemen. De ersätter Falkensystemet som används av Försvarsmaktens förband i Afghanistan. FMV kommer att leverera tolv kompletta system och till skillnad från Falken, som endast används av Försvarsmaktens specialförband, kommer Svalan och Korpen att spridas bredare inom markförbanden. Peter Düberg Banke kommer efter UAV-utbildningen att arbeta som instruktör på P7 i Revinge. - De här farkosterna är ganska lätta att flyga, svårigheten är att flyga så att bildkvaliteten blir bra. Om man spelat mycket tv-spel har man en fördel. Det handlar om att tolka en skärmbild och agera utifrån det. Bilder under alla förhållanden I ett system ingår tre eldrivna flygfarkoster. Två mindre och en större. Med hjälp av en gemensam markstation kan personalen styra farkosterna och ta emot spaningsbilder. Den mindre har en flygtid på 45 minuter och den större kan vara uppe i luften i två timmar. Under tiden kan de skicka ner video i nära realtid till operatören på marken. Både i dagsljus och under sämre ljusförhållanden med hjälp av IR-kamera. Stefan Tenor, är projektledare vid FMV, han har varit med hela vägen från kravställning och konkurrensupphandling till utvärdering, förhandling och avtal. 35

18 12,7% FMV i siffror Resultat för 2013 FMV:s resultat för 2013 blev en förlust med 122 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade minusresultatet 120 miljoner kronor. Orsakerna till det negativa resultatet är utvecklings- och omställningskostnader samt kostnader kopplade till övergång till ny IT-driftleverantör. Minskad debitering på grund av vakanser och en något för låg timdebitering är andra orsaker. Med ett resultat på 21,4 miljarder kronor är förlusten cirka minus 0,6 procent, vilket är nära målsättningen att uppnå ett nollresultat. Den nya verksamheten inom Förråd, service och verkstäder, FSV, har ett minusresultat på bara 7 miljoner kronor trots omställningskostnader på 40 miljoner kronor. Det beror på att arbetet med att hålla ner kostnaderna och skapa nya intäkter har gett resultat. För den nya verksamheten återstår att ta fram jämförbara sätt att mäta och följa upp på. Verksamheten inom FSV har levererat planenligt under 2013 och omfattningen har varit på samma nivå som verksamheten levererade året innan. Leveransförmågan för FMV exklusive FSV backade något till 88 procent. En orsak till det är att offertberedningen för JAS 39 E tog stora resurser i anspråk vilket lett till att andra leveranser inom området omprioriterats. Kvalitetsbrister hos leverantörer har bidragit till försenade leveranser. Ändrade lagregler för att öka konkurrensutsättningen och FMV:s ambition att samla uppdrag till större enheter har gjort att upphandlingar blivit mer komplexa. Detta har resulterat i fler överprövningar i domstol, vilket i sin tur inneburit att leveranser förskjutits i tiden. Ekonomi Intäkter, mdkr 19,3 18,6 21,4 Fördelning av kundorderstock 2013 Leveranser Kostnader, mdkr 19,3 18,7 21,5 Ekonomiskt resultat, mnkr % Balanserat kapital, mnkr Fakturering, mdkr 19,1 17,8 18, var ett förändringens år för FMV. Samtidigt som medarbetare och chefer skulle genomföra ordinarie verksamhet så effektivt som möjligt skulle man genomföra en av de största förändringarna som någonsin gjorts inom en myndighet i Sverige, att ta över medarbetare och verksamhet inom förråd, service och verkstäder. Resultat och indikatorer visar att FMV har lyckats behålla en hög nivå, i linje med budget och satta mål. Debiteringsgrad, procent 73,8 73,8 73,0 Myndighetskostnad kr/debiterbar timme Denna tabell avser FMV totalt, det vill säga FMV och FSV Källa: FMV:s produktionsledningssystem 83 % Försvarsmakten Övriga 36 37

19 Verksamhet (avser FMV exklusive FSV) Leveransåtagande, antal Leveransförmåga, procent Kostnad per prestation, tkr * Källa: FMV:s produktionsledningssystem Verksamhet (avser FSV) Ordrar, antal Förvaltningskostnad, mnkr nad, mnkr Totalkost- Administrativt stöd Arbetsplatsservice Förnödenhetsförsörjning Logistikkompetens Reservmateriel Transporter Upphandling och inköp Verkstadstjänst Luft Verkstadstjänst Mark Verkstadstjänst Sjö Totalt * Källa: FMV:s produktionsledningssystem Personal Antal fast anställda, genomsnittsvärden under året Andel kvinnor, procent Andel anställda med högskoleexamen, procent * Andel anställda över 55 år, procent Andel anställda under 35 år, procent Medelålder Sjukfrånvaro, procent 2,2 2,2 2,3 Kompetensutveckling, procent av arbetstiden 3,5 3,5 2,6 Källa: FMV:s produktionsledningssystem * Exklusive FSV Vill du ha FMV:s fullständiga årsredovisning för 2013, mejla gärna info: info@fmv.se Inköparen Maria i Boden, fl ygmekanikern Jonas i Luleå, provfl ygaren Jussi i Linköping, systemingenjören Veronica i Stockholm, stridsfordonreparatören David i Skövde, projektledaren Karl- Gustav i Stockholm, och provledare Annika vid Vidsel. Alla jobbar de i det nya FMV, som från och med 2013 fi nns på ett 40-tal orter från Revinge i söder till Boden i norr. Tillsammans ser de och deras 3400 kollegor till att det svenska försvaret får den utrustning de behöver, när de behöver den

20 Styrelse FMV leds av en styrelse vars ledamöter utses av regeringen. Lena Erixon är förordnad av regeringen till generaldirektör för Försvarets materielverk. Hon leder myndigheten efter styrelsens direktiv och riktlinjer samt fattar beslut i de ärenden som inte omfattas av styrelsens beslutsrätt. Generaldirektören är myndighetens högsta operativa ledning. ORDFÖRANDE: SVEN-CHRISTER NILSSON F 1944 Fil. kand. i matematik och teoretisk fysik vid Lunds universitet. Tidigare VD och koncernchef i telekomföretaget Ericsson. Innehade olika chefsbefattningar i koncernen mellan 1982 och 1997 och var koncernchef Ledamot i styrelserna för Assa Abloy AB, Sprint Nextel Corporation och CEVA, Inc. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin och av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Lång erfarenhet från att leda stora högteknologiska och globala industriföretag och har särskilt engagerat sig i bolagsstyrningsfrågor och motsvarigheten inom den statliga förvaltningen

21 LENA ERIXON F 1960 SUSANNE ÅS SIVBORG KERSTIN PAULSSON JOHAN ADOLFSSON F 1959 F 1962 F 1960 Examen Förvaltningslinjen Stockholm Universitet, ekonomisk inriktning. Kompletterande utbildningar inom ekonomi och management vid Stockholms Universitet och Göteborgs handelshögskola. Har bland annat varit ekonomidirektör och generaldirektör för Vägverket och efter bildandet av Trafikverket chef för verksamhetsområde Samhälle samt stf generaldirektör vid Trafikverket. Har även varit ekonomidirektör i Södertälje kommun samt arbetat på Finansdepartementet. Utnämndes till generaldirektör för Patent- och registreringsverket (PRV) Började karriären på PRV som patentgranskare och blev sedan granskare på European Patent Organisation (EPO) med säte i München. Har haft ledande poster på koncernnivå inom den privata sektorn, Electrolux och AstraZeneca. Inom AstraZeneca verksam i London. Den röda tråden har varit immaterialrättsfrågor på olika nivåer. Sitter även i styrelse för Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Elektroteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Sedan 1999 VD för och delägare i Netsoft Lund AB, som utvecklar och marknadsför styr- och övervakningslösningar för telekomnät på den internationella marknaden. Är även ledamot av styrelserna för Elanders AB och Tillväxtverket. Tidigare styrelseuppdrag i bland annat Getinge AB, Lifco AB, KK-stiftelsen och NUTEK. Civilekonom med doktorandstudier. Forskningsprojektet är valutakursers påverkan på aktiekurser samt kvalitetsmätningarnas förutsägbarhet av aktiekursutveckling. Har publicerat ett antal vetenskapliga artiklar och författat två böcker i företagsekonomi. Delägare BDO AB. Arbetar som auktoriserad revisor med revison av börsnoterade företag och som konsult med riskkapitalanskaffning, företagsvärderingar och omorganisation av större företag som specialitet. Styrelseordförande i Arbetsförmedlingen, Öresundsbrokonsortiet och Svedab. Deltagit i flera statliga utredningar och översyner och var under ansvarig för utredningen för att öka kapaciteten i transportsystemet (kapacitetsutredningen). Har även arbetat med liknande frågor internationellt för UNDP, SIDA och OECD. Lärare vid Stockholms universitet i redovisning och finansiering sedan Är också reservofficer och tjänstgjorde bland annat i Sudan för FN 2005 som kanslichef på Joint Military Commission