ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/ Mål nr A xxx/09 Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm"

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/ Mål nr A xxx/09 Stockholm KÄRANDE GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Box 1152, Stockholm Ombud: förbundsjuristerna M W och E G, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, Stockholm SVARANDE 1. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Box 55525, Stockholm 2. Sia Rent A Pro, , Riga, Lacplesa icla , LV 1011 Ombud för båda: arbetsrättsjuristen A W, ARBIO AB, c/o Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Box 186, Malmö SAKEN kollektivavtalsbrott m.m. Mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och GS Facket för skogs-, träoch grafisk bransch gäller kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor avseende i skogsbruket förekommande arbeten (skogsavtalet). Det för tvisten aktuella skogsavtalet avser perioden den 1 april mars Avtalet innehåller bl.a. följande bestämmelser. 1 Avtalets omfattning Detta avtal äger giltighet och tillämplighet på de anställningsavtal om i skogsbruket förekommande arbeten som ingås mellan arbetsgivare tillhörande Skogs- och Lantarbetsgivareförbundets skogssektion och de arbetstagare som är medlemmar i Skogs- och Träfacket Lönebestämmelser (Riksavtalet) Baslön för arbetstagare fyllda 19 år Baslönens storlek beror på vilken i lönegrupp arbetstagaren inplaceras samt vilken yrkeserfarenhet som arbetstagaren har B. Perioden Lönegrupp * Kronor per utnyttjad timme Mindre än 1 år/säsong 87,48 90,99 94,54 Minst 1 år/säsonger 90,54 93,30 96, ,62 95,62 99, ,66 97,91 101, ,20 103,73 * Lönen i lönegrupp 4 fastställs från fall till fall Kostnadsersättningar Mom 2 Traktamenten m m Postadress Telefon Box STOCKHOLM Telefax Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B

2 2 2.1 Om arbetstagare för fullgörande av arbetsuppdrag hänvisas till logi utanför av arbetsgivaren godtagen bostadsort, utgår, då arbetsgivaren tillhandahåller logi, traktamente för uppkommande merkostnader för hel arbetsdag enligt vid varje tidpunkt gällande belopp enligt Skatteverkets normer. Traktamente för halv dag enligt Skatteverkets definition utbetalas med ett fast belopp om 200 kr, varav en del är skattefri. Om arbetsgivaren tillhandahåller måltid reduceras beloppet enligt Skatteverkets normer Avlöningsbestämmelser Mom 1 Avlöning baserad på specificerat underlag utbetalas i efterskott på bestämd dag varje kalendermånad eller däremot svarande avlöningsperiod. Om avlöningsdagen infaller på annan dag än måndag-fredag eller på helgdag, skall lönen normalt utbetalas vardagen före Mom 4 Det åligger arbetstagaren att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Ersättning härför är inräknat i arbetspriserna Ordningsföreskrifter Mom 1 Arbetstagaren åligger: att enskilt eller, vid lagpremietillämpning lagvis lämna underlag för tids- och produktionsuppföljning, Sia Rent A Pro (Sia) har sitt säte i Riga, Lettland, men bedriver verksamhet inom skogsbruket i Sverige. Sia är genom medlemskap i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet bundet av skogsavtalet. M L, R L (avliden augusti 2008), A R, B W, M Z, K B, K B, W K, M L, A L och P B (arbetstagarna), som samtliga är eller har varit medlemmar i förbundet, var under del av år 2008 anställda hos Sia för att utföra skogsarbete i Mellansverige. Arbetsuppgifterna bestod i röjning och plantering. Arbetstagarna är medborgare och har sitt hemvist i Polen. Dödsboet efter R L har sitt säte i Polen. Sedan arbetstagarna inte hade fått betalning för arbete utfört under sommaren 2008 lämnade de den 28 juli 2008 sina anställningar hos Sia. Mellan parterna har uppkommit tvist om arbetstagarna har rätt till lön och andra ersättningar från Sia för arbete som har utförts under tiden den 30 maj 28 juli Vidare föreligger tvist huruvida skogsavtalet har varit tillämpligt på arbetstagarnas anställningar och om Sia har tillämpat bestämmelserna på ett avtalsenligt sätt. Det råder även tvist huruvida bolaget brutit mot semesterlagen och kvittningslagen och därigenom ådragit sig skadeståndsskyldighet mot arbetstagarna. Parterna har fört förhandlingar i tvisten utan att kunna enas. Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen och har, som talan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Sia att till förbundet utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 27 mars 2009 till dess betalning sker. Vidare har förbundet i fråga om arbetstagarna i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Sia att till

3 3 1. M L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti dödsboet efter R L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, och d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008 till dess betalning sker. 3. A R utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 657 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti B W utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 910 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008

4 4 5. M Z utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti K B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 747 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti K B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 818 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti W K utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008

5 5 9. M L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti A L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 818 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti P B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) 739 kr avseende semesterersättning, d) 199 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att skogsavtalets villkor inte skulle vara tillämpliga har förbundet, med de enskilda anställningsavtalen som grund, i andra hand yrkat att Sia ska förpliktas att till 1. M L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen.

6 6 Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti dödsboet efter R L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, och d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008 till dess betalning sker. 3. A R utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 645 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti B W utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 919 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti M Z utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008

7 7 6. K B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 747 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti K B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 801 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti W K utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti M L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008

8 8 10. A L utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) kr avseende semesterersättning, d) 801 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti P B utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) 704 kr avseende semesterersättning, d) 189 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att ett anställningsförhållande mellan Sia och A R uppkommit först den 21 juli 2008 har förbundet, i tredje hand yrkat att Sia ska förpliktas att till honom utge a) kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) kr avseende traktamente, c) 927 kr avseende semesterersättning, d) 249 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på kr från den 15 augusti 2008 Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet i dess helhet. Förbundets beräkningar såvitt avser lönebeloppen för planteringsarbete har vitsordats som skäliga i och för sig. För röjningsarbete har en timlön om 93,30 kr vitsordats som skälig i och för sig. Vidare har för ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning och avsättning till arbetstidskonto de ersättningsnivåer som följer av skogsavtalet vitsordats som skäliga i och för sig. Samtliga ränteyrkanden har vitsordats som skäliga i och för sig. I övrigt har inte något belopp vitsordats. Om Arbetsdomstolen skulle finna att Sia är skadeståndsskyldigt har arbetsgivarparterna yrkat att skadeståndet till både förbundet och arbetstagare ska jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt.

9 9 Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. Förbundet Bakgrund Sia, som har sitt säte i Lettland, började under år 2007 bedriva verksamhet i skogsbruket i Sverige. Bolaget företräds av M F och C F. Under år 2007 arbetade Sia som underentreprenör åt RVK Entreprenad AB som sedan bytte namn till Vikarbyns Skog AB (Vikarbyn). Vikarbyn hade uppdrag åt Stora Enso Skog AB (Stora Enso) och Svenska Skogsplantor AB (Skogsplantor) och anlitade Sia för att utföra uppdragen. Arbetet utfördes av arbetstagare från Polen anställda hos Sia. Under år 2008 förändrades förhållandena på så vis att Sia fick uppdrag direkt från Stora Enso och Skogsplantor och därför självt agerade som entreprenör. Sia anlitade då R S, som tidigare bedrivit verksamhet i Vikarbyn. Han skulle fungera som arbetsledare för de polska arbetstagarna och dessutom försöka finna nya uppdrag åt Sia. Ytterligare ett företag, KMH Forest Consulting AB (KMH), är av intresse för tvisten. KMH, som sysslar med plantering, anlitade under år 2007 Vikarbyn för att utföra vissa uppdrag. Vikarbyn anlitade i sin tur Sia. Under våren 2008 utförde de polska arbetstagarna hos Sia på nytt arbete åt KMH. För det arbetet fakturerade inledningsvis Vikarbyn KMH. Därefter fakturerade även Sia KMH för arbetet. KMH har avvisat Sias krav på betalning. Det har föranlett tvist mellan Sia och KMH vid Östersunds tingsrätt. Sia har i den tvisten gjort gällande att Sia har utfört arbete åt KMH med anlitande av de polska arbetstagarna. KMH:s inställning har varit att KMH, Sia och Vikarbyn var överens om att betalning skulle ske till Vikarbyn eftersom Sia saknade F-skattesedel. Sia har även fakturerat Vikarbyn för det aktuella arbetet. Sias inställning i den föreliggande tvisten i Arbetsdomstolen var inledningsvis att arbetstagarnas arbete avseende KMH under år 2008 inte hade utförts för Sias räkning och att Sia inte hade något avtalsförhållande med KMH. Sia gjorde i stället gällande att R S och Vikarbyn har utnyttjat de polska arbetstagarna för egen vinning. Eftersom arbetstagarna har fått lön av Sia för arbetet åt KMH har Sia ansett sig ha krav på arbetstagarna. Detta är sannolikt skälet till att Sia inte har betalat ut lön och andra ersättningar till arbetstagarna. Under den period som är föremål för tvist vid Arbetsdomstolen, den 30 maj den 28 juli 2008, har arbetstagarna utfört arbete för Sias räkning utan att ha erhållit någon ersättning. Eftersom de inte fick lön lämnade arbetstagarna sina anställningar den 28 juli Arbetstagarna blev medlemmar i förbundet i augusti 2008, förutom P B som blev medlem under år Anställningsförhållandena och utförandet av arbetet

10 10 Samtliga arbetstagare har tecknat anställningsavtal med Sia. Anställningarna har tillkommit vid olika tidpunkter. Vissa av arbetstagarna började arbeta hos Sia redan under år 2007 och vissa arbetade större delen av år 2008 fram till dess att de lämnade sina anställningar. Anställningsförfarandet gick till på så vis att arbetstagarna först kom till Sverige från Polen och började arbeta omgående. Därefter träffade arbetstagarna företrädare för Sia och tecknade anställningsavtal och fick ett bankkonto. Arbetstagarna anställdes för att arbeta med röjning och plantering i skogsbruket. De har haft olika lång yrkeserfarenhet av arbete i skogsbruket. Arbetet var fördelat på så vis att arbetstagarna huvudsakligen arbetade i två arbetslag. För varje arbetslag fanns det en gruppledare bland arbetstagarna. Därutöver fungerade R S som arbetsledare. Att R S hade en arbetsledande roll har bekräftats av Sia i tvisten vid Östersunds tingsrätt. I viss mån fungerade ytterligare en person, U B, som arbetsledare. R S anvisade för bolagets räkning arbetstagarna att utföra arbete på olika platser i Mellansverige. Det skedde bl.a. genom kontakter med U B och gruppledarna för arbetslagen. R S hade även i uppgift att upprätta sammanställningar över utfört arbete. För de enskilda arbetstagarna var det inte känt vilka uppdragsgivare som Sia hade. Arbetstagarna kände endast till att det arbete som de anvisades att utföra var för Sias räkning. Under perioden den 30 maj 28 juli 2008 utförde samtliga arbetstagare arbete med röjning och plantering enligt anvisningar från Sia. Röjning avsåg uppdrag som Sia hade åt Stora Enso. Planteringsarbetet avsåg uppdrag som Sia hade åt Skogsplantor. Omfattningen av respektive arbetstagares arbete framgår huvudsakligen av tidrapporter som arbetstagarna har upprättat. Sia har inte betalat ut lön och andra ersättningar för utfört arbete under den aktuella perioden. När arbetstagarna inte erhöll betalning under sommaren 2008 vände de sig till gruppledarna och R S. Dessa tog i sin tur kontakt med Sias ledning som sade att pengarna skulle komma. Sedan Sia underlåtit att betala ut ersättningar under nästan två månader lämnade samtliga arbetstagare sina anställningar den 28 juli Redovisning av arbetet Arbetstagarna fick genom gruppledare eller mer erfarna arbetskamrater instruktioner om hur de skulle redovisa utfört arbete för Sia. Bolaget tillhandahöll förtryckta blanketter för redovisning av utfört arbete. Av blanketterna följer att namn, tidpunkt, plats och om man utfört röjning eller plantering var de uppgifter som skulle anges. Vad gäller plats angav arbetstagarna bostadsort bl.a. eftersom de inte alltid visste var de utförde arbete, men i varje fall visste var de bodde. Vid röjning skulle även antal timmar som arbete hade utförts anges. Vid plantering skulle antal plantor och ersättningsnivå anges. Anledningen till att det var tillräckligt att ange antal timmar vid röjning var att arbetstagarna hade avtalat med Sia om timlön för röjning. För planteringsarbete hade parterna avtalat om ackord med olika ersättningsnivåer för olika typer av plantering. Genom redovisningen var det möjligt för bolaget att räkna ut vilken ersättning som skulle utgå till arbetstagarna för arbete med

11 11 både röjning och plantering. När förtryckta blanketter inte fanns att tillgå begagnade arbetstagarna sig av vanliga pappersark för redovisningen. Tidrapporterna lämnades vanligtvis till närmsta gruppledare som i sin tur skickade in dem till Sias kontor. Tidrapporterna skickades in till bolaget var 14:e dag. Redovisningen gick till på precis samma sätt under år 2007 och under år 2008 fram till den period som är föremål för tvist. Sia har före den perioden avlönat arbetstagarna. Inte vid något tillfälle före denna tvist har Sia krävt att arbetstagarna ska redovisa några andra uppgifter än de som har redovisats för bolaget. Arbetstagarna hade därför inte någon anledning att tro att de behövde redovisa ytterligare uppgifter. Även för den period som är föremål för tvist har arbetstagarna redovisat utfört arbete genom tidrapporter på samma sätt som skett tidigare. Förbundet ifrågasätter inte att Sia har haft vissa krav från sina uppdragsgivare när det gäller uppgifter som Sia ska redovisa och sammanställa till sina beställare. Att Sia har haft sådana krav på sig påverkar dock inte arbetstagarnas rätt till lön och andra ersättningar. Av 16 Mom 4 i skogsavtalet följer att det åligger en arbetstagare att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Arbetstagarna har genom de uppgifter som har lämnats till bolaget uppfyllt sin skyldighet enligt skogsavtalet. Ordningsföreskrifterna i 17 kan inte anses fylla ut kraven på vilka uppgifter som ska lämnas på sätt som arbetsgivarparterna har gjort gällande. Arbetstagarna har dock lämnat sådant underlag för tids- och produktionsuppföljning som nämns i bestämmelsen. Även för det fall de inte skulle anses ha gjort det har bolaget inte haft rätt att hålla inne lön. De enda påföljderna enligt bestämmelsen är muntlig tillsägelse eller skriftlig varning. Vidare framgår av 16 Mom 1 i skogsavtalet att specificerat underlag ska lämnas till arbetstagare vid avlöning. Arbetstagarna har inte vid något tillfälle fått några lönespecifikationer. De har inte vid något tillfälle uttryckt att de inte skulle vilja ha några sådana. Bolagets underlåtenhet att utge lönespecifikationer utgör ett brott mot skogsavtalet. Lön och andra ersättningar Förbundets yrkande i första hand bygger på att skogsavtalet har varit direkt tillämpligt på arbetstagarnas anställningar. Respektive arbetstagares yrkeserfarenhet ska då beaktas avseende timlön för arbete med röjning. Förbundets yrkande i andra hand har arbetstagarnas enskilda anställningsavtal som grund. Parterna är för det fallet ense om att viss timlön för röjning har avtalats mellan parterna. Följden blir att yrkandena avseende lön, semesterersättning och arbetstidskonto blir något lägre. För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att skogsavtalet inte har varit direkt tillämpligt, och förbundets andrahandsyrkande därför blir aktuellt, görs gällande följande. Arbetstagarna och Sia har inte kommit överens om några särskilda bestämmelser utöver lönenivå för arbete med röjning och plantering. Skogsavtalets bestämmelser ska därför anses ha blivit en del av de enskilda anställnings-

12 12 avtalen i de delar särskilda bestämmelser inte har överenskommits. I varje fall ska skogsavtalets bestämmelser tillämpas för arbetstagarna eftersom dessa utgör sedvänja i branschen. Skogsavtalets bestämmelser ska i enlighet med detta tillämpas i fråga om ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning, ersättning för arbetstidskonto och traktamente. Beträffande A R har förbundet vidare framställt ett yrkande i tredje hand. Yrkandet avser den situationen att han skulle anses ha påbörjat sitt arbete hos bolaget först den 21 juli Vad gäller lön så har arbetstagarna och Sia kommit överens om att arbete med plantering skulle ersättas enligt ackord baserat på typ av plantering. Ersättningen har varit i nivå med skogsavtalet. För arbete med röjning har överenskommen timlön för samtliga arbetstagare uppgått till 93,30 kr. Enligt tillämpliga bestämmelser i skogsavtalet ska ersättningen för en arbetstagare i lönegrupp 2 med minst en säsongs yrkeserfarenhet uppgå till 93,30 kr. En arbetstagare med längre yrkeserfarenhet ska enligt skogsavtalet erhålla en högre timlön. Flera av arbetstagarna har haft längre yrkeserfarenhet än en säsong. Vad gäller ob-ersättning kan framhållas att arbetstagarna under den aktuella perioden har arbetat under lördagar och söndagar enligt vad som framgår av tidrapporter. Såväl R S som C F kände till att arbetstagarna arbetade under helgerna. Enligt skogsavtalet har arbetstagarna rätt till ob-ersättning för arbete under lördagar och söndagar. Parterna är ense i och för sig om det belopp som enligt skogsavtalet ska tillämpas vid beräkning av ersättningen. Beträffande övertidsersättning framgår av såväl skogsavtalet som enskilda anställningsavtal att den ordinarie arbetstiden uppgår till 40 timmar per vecka. Enligt skogsavtalet ska övertidsersättning utgå för arbete som har utförts utöver ordinarie arbetstid. Arbetstagarna har utfört arbete utöver ordinarie arbetstid och har därför rätt till övertidsersättning. Parterna är ense om ersättningsnivån enligt skogsavtalet. Parterna är ense om att semesterersättning ska uppgå till 13 procent av lönen och att ersättning för arbetstidskonto ska uppgå till 3,62 procent av lönen. Dessa ersättningsnivåer är de som gäller enligt skogsavtalet. Sia har vid tidigare löneutbetalningar till arbetstagarna betalt ut semesterersättning och arbetstidskonto löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Arbetstagarna har inte kommit överens med Sia om att dessa ersättningar ska betalas ut löpande. I fråga om semesterersättning hänvisar skogsavtalet till semesterlagen. Enligt semesterlagen ska semesterersättning betalas ut antingen i samband med semester eller vid anställningens upphörande. Sias agerande att betala ut semesterersättningen löpande har utgjort dels brott mot skogsavtalet, dels brott mot semesterlagen. Beträffande arbetstidskonto följer av skogsavtalet att en arbetstagare som avslutar sin anställning under avsättningsåret ska erhålla avsatt belopp vid avslutandet av anställningen. Genom att betala ut kontant ersättning för arbetstidskonto löpande har bolaget brutit mot skogsavtalet.

13 13 Av 12 Mom 2 skogsavtalet framgår att det vid bestämmandet av eventuell rätt till traktamente är antingen arbetstagarens bostadsort eller en överenskommen stationeringsort som ska användas som utgångspunkt för bedömningen. Det är således möjligt att vid träffandet av anställningsavtal komma överens om att en viss stationeringsort ska användas vid bedömningen. Om en arbetstagare och en arbetsgivare kommer överens om stationeringsort kan denna sedan inte ensidigt ändras av arbetsgivaren. Eftersom bestämmelser om traktamente inte alls har diskuterats mellan arbetstagarna och Sia ska arbetstagarnas bostadsort ligga till grund vid bedömningen av rätten till traktamente. Eftersom samtliga arbetstagare har haft bostadsort i Polen har de haft rätt till traktamente. För den händelse att bostadsorten inte skulle anses tillämplig ska i stället respektive arbetstagares första stationeringsort i Sverige läggas till grund för bedömningen. Även i sådant fall har arbetstagarna haft rätt till traktamente. Sia har under hela anställningsperioden underlåtit att betala ut traktamente. Agerandet utgör ett brott mot skogsavtalet. Kvittning I målet har framkommit att Sia har hållit inne lön till arbetstagarna eftersom bolaget har ansett sig ha en motfordran på arbetstagarna. Av brev från C F till förbundets lokalombudsman H E daterat den 24 september 2008 framgår att bolaget kvarhåller medel som säkerhet för fordran som bolaget anser sig ha på arbetstagarna. Att Sia hållit inne lön framgår även av protokoll från lokal förhandling daterat den 22 september Innan bolaget bestämde sig för att innehålla lön har inte inhämtats besked från kronofogdemyndigheten i enlighet med 4 och 6 kvittningslagen. De fordringar som bolaget har ansett sig ha mot arbetstagarna har varken varit klara eller förfallna. Sia har därför genom sitt agerande brutit mot kvittningslagen. Enligt skogsavtalet får kvittning endast ske i fall då en arbetstagare i förtid avtalsstridigt lämnar sin anställning. Att så skulle vara fallet i aktuellt mål har inte påståtts av arbetsgivarparterna. Sias innehållande av lön har därför även utgjort ett brott mot skogsavtalet. Allmänt skadestånd till arbetstagare Sias underlåtenhet att utbetala lön och andra ersättningar uppräknade ovan utgör brott mot skogsavtalet och berättigar arbetstagarna till allmänt skadestånd. Vidare har Sia i strid mot skogsavtalet underlåtit att upprätta lönespecifikationer. Grund för allmänt skadestånd föreligger även genom att bolaget brutit mot semesterlagen genom att inte utbetala lagenlig semesterersättning och genom att tidigare inkludera semesterersättning löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Sia har vidare gjort sig skyldigt till brott mot kvittningslagen, varför arbetstagarna har rätt till allmänt skadestånd även på denna grund. Allmänt skadestånd till förbundet Sia har genom sitt medlemskap i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet varit bundet av skogsavtalet. Bolaget har därför i förhållande till arbetstagarför-

14 14 bundet varit skyldigt att tillämpa bestämmelser om lönenivå, löneutbetalning, ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning, ersättning för arbetstidskonto, traktamente och lönespecifikationer. Genom att inte följa dessa bestämmelser har Sia ådragit sig skyldighet att betala allmänt skadestånd till förbundet. Sia har därtill i tiden innan den 30 maj 2008 brutit mot skogsavtalet genom att ob-ersättning, övertidsersättning och traktamente inte har utbetalats, genom att semesterersättning och ersättning för arbetstidskonto har utbetalats löpande och genom att lönespecifikationer inte har upprättats. Arbetsgivarparterna Bakgrund Sia har sitt säte i Lettland och företräds av M F som är VD och ensam styrelseledamot. C F arbetar på uppdrag av Sia. Under år 2007 etablerade sig Sia i den svenska skogsbranschen. I inledningsskedet var bolagets kontaktnät begränsat. Sia knöt dock kontakt med R S och dennes far, vilka var verksamma i Vikarbyn, och fick uppdrag som underentreprenör åt Vikarbyn år Sia upplevde samarbetet med Vikarbyn som problematiskt, bl.a. därför att R S bråkade med sin far, och bröt därför samarbetet. Sias kontaktnät var dock fortfarande begränsat. Sia anlitade därför R S som agent med uppgift att hitta uppdrag åt Sia. För de uppdrag som han ordnade skulle han få ersättning genom del av Sias vinst i slutet av året. I december 2007 slöt Sia avtal med Stora Enso om röjning. I mars eller april 2008 slöt Sia avtal med Skogsplantor om plantering. De två uppdragen var de enda som Sia hade under den tid som är aktuell i målet. Vikarbyn fortsatte att ta egna uppdrag under år 2008 och fakturerade bl.a. KMH för utfört arbete. Sia hade inte hört talas om KMH innan den föreliggande tvisten började nystas upp. Sia har då genom C F vänt sig till olika instanser för att få betalt eftersom han uppfattat situationen så att Sia har betalat arbetstagarna för arbete som bolaget inte har kunnat fakturera för. Tvisten vid Östersunds tingsrätt har ingen betydelse för tvisten i Arbetsdomstolen. Anställning och utförandet av arbetet Sia har tecknat anställningsavtal med samtliga arbetstagare utom A R innan dessa påbörjade arbetet för bolagets räkning under år Arbetstagarna anställdes för att utföra arbete med plantering och röjning enligt de uppdrag som Sia hade fått av Stora Enso och Skogsplantor. I fråga om A R tecknades anställningsavtal den 21 juli 2008 i samband med att han följde med två andra arbetstagare till ett möte med C F. A R skulle påbörja arbete för Sias räkning vid månadsskiftet juli/augusti Han kan inte ha påbörjat sitt arbete den 9 juli 2008, som förbundet gör gällande, eller omedelbart den 21 juli Det var inte endast de i målet aktuella arbetstagarna som var anställda hos Sia för att utföra arbete avseende uppdragen åt Stora Enso och Skogsplantor. Sia hade 25 anställda från Polen, 15 från Lettland och 10 från Ukraina. De polska arbetstagarna var huvudsakligen uppdelade i fyra arbetslag. De i målet aktuella arbetstagarna var uppdelade i två arbetslag som leddes av gruppledarna J M och R L.

15 15 Genom att Sia skaffade sig egna uppdrag som entreprenör tillkom nya administrativa uppgifter i form av de detaljerade redovisningar av utfört arbete till uppdragsgivare som krävdes för fakturering. R S förklarade för Sia att han kunde åta sig att göra sådana sammanställningar. Därför fick han i uppgift att utöver rollen som agent sköta sammanställningar åt Sia. Sia har inte vid något tillfälle avtalat med R S om att han skulle vara arbetsledare. Överenskommelserna mellan Sia och R S ingicks muntligen. Sia har aldrig tecknat vare sig anställningsavtal eller annat avtal med honom. Han har således inte haft rätt att företa rättshandlingar för Sias räkning. Sia hyrde däremot in U B, som var verksam vid ett annat skogsbolag, för att denne skulle fungera som arbetsledare för arbetstagarna. En arbetsledares uppgift är att se till att rätt antal plantor levereras till olika platser för plantering, att sköta kontakter med uppdragsgivare och skogsägare samt att hålla löpande kontakt med arbetsgivaren. U B utförde alla dessa arbetsuppgifter. Han bodde i anslutning till arbetstagarna och hade daglig kontakt med dessa. Avsikten var att U B skulle fortsätta som arbetsledare för det arbete som Sia skulle utföra under hösten Han lämnade dock sin anställning innan säsongen var slut och talade då om för bolaget att arbetstagarna troligtvis utnyttjades på annat håll. Arbetet med röjning åt Stora Enso påbörjades i april Samtliga fyra polska arbetslag deltog inledningsvis i röjningsarbetet. Sedan visst bråk uppstått bestämde sig Sia för att flytta de två arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna till andra platser för att utföra plantering. De två andra arbetslagen stannade kvar och fortsatte att utföra röjning. Ett större röjningsarbete skulle senare påbörjas i början av augusti Avsikten var att då flytta tillbaka arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna till platsen för röjning. Förbundet har yrkat ersättning till arbetstagarna för arbete med röjning i juli Arbetet skulle enligt förbundet ha utförts under ledning av R S. Företrädare för Stora Enso har emellertid varit på plats i skogen där röjning har utförts under sommaren 2008, och de har inte påträffat R S utan endast gruppledare för de arbetslag som inte är föremål för tvist. R S har vidare inte gjort sammanställningar beträffande det arbete som förbundet har yrkat ersättning för. Sådana sammanställningar har i stället C F gjort med ledning av uppgifter som har lämnats av gruppledarna för de arbetslag som inte är föremål för tvist. Det arbete med röjning för vilket yrkas ersättning åt arbetstagarna kan inte anses ha blivit utfört för Sias räkning. Arbetet med plantering för Skogsplantors räkning påbörjades i maj Arbetet skulle vara slutfört vid mitten av juli De två arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna samt två lettiska arbetslag var de som skulle utföra arbetet. Inledningsvis fungerade arbetet bra. Arbetstagarna redovisade utfört arbete på korrekt sätt och fick betalt. I juni 2008 upphörde dock redovisning att komma in från arbetstagarna. Sådan redovisning för utfört arbete fick Sia del av först i september 2008 i samband med lokal förhandling. Till saken hör att planteringsarbetet var kantat av många problem. Vid flera tillfällen upptäcktes att plantor hade levererats till vissa platser i skogen för att sedan bli stående utan att bli planterade med följden att de ruttnade efter ett tag. Arbetstagarna utförde vid de tillfällena troligtvis arbete på andra platser.

16 16 Det arbete med plantering för vilket yrkas ersättning åt arbetstagarna kan inte anses ha blivit utfört för Sias räkning. Redovisning av arbetet Skogsavtalet innehåller särskilda bestämmelser om vad som åligger en arbetstagare för att denne ska få sin lön. Enligt 16 Mom 4 åligger det arbetstagaren att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Bestämmelsen fylls ut av 17, där det anges att det åligger arbetstagaren att lämna underlag för tids- och produktionsuppföljning. Anledningen till att produktionsuppföljning nämns i 17 är att det är nödvändigt för arbetsgivaren att få in underlag för sammanställning till uppdragsgivaren för att kunna få betalt. För att lön ska utgå enligt skogsavtalet krävs således att arbetstagaren dels lämnar en korrekt ifylld tidrapport till arbetsgivaren, dels lämnar en fullständig produktionsuppföljning. För den händelse domstolen skulle finna att arbetstagarna har utfört arbete för Sias räkning görs gällande att de inte har uppfyllt det krav som ålegat dem i fråga om redovisningsskyldighet. Arbetstagarna har fått noggranna instruktioner av Sia om hur arbetet skulle utföras och om hur utfört arbete skulle redovisas. Instruktionerna har lämnats på så vis att gruppledarna har informerats om vilka regler som gäller. Dessa har sedan haft att förmedla informationen till arbetstagarna i sina respektive arbetslag. I de bilar som arbetstagarna disponerat har det funnits pärmar med bl.a. instruktioner för redovisning av utfört arbete. Den redovisning som arbetstagarna har haft att lämna bolaget har huvudsakligen bestått av tidrapporter och produktionsuppföljningar. Anledningen till att man inom skogsbruket tillämpar ett system med produktionsuppföljning är att arbetstagarna vanligtvis utför arbete långt bort från arbetsgivaren och på ytor som är svåra att övervaka. Det är därför nödvändigt att arbetstagarna redovisar vad de har gjort och var de har varit. Produktionsuppföljningen utförs av arbetstagarna själva genom att de går tillbaka till en avklarad yta och kvalitetskontrollerar det arbete som har utförts där. I samband därmed ska vissa uppgifter antecknas. Vid plantering ska produktionsuppföljningen bl.a. innehålla uppgifter om hur många plantor som satts inom en viss radie. Vid röjning ska produktionsuppföljningen bl.a. innehålla uppgifter om hur många träd som har röjts inom en viss radie. Uppgifterna från varje arbetstagares produktionsuppföljning ligger sedan till grund för de sammanställningar som Sia upprättar och skickar till uppdragsgivaren för att kunna få betalt. Det var dessa sammanställningar av produktionsuppföljningar som R S åtog sig att upprätta för Sias räkning. För den period som är föremål för tvist har bolaget inte erhållit några produktionsuppföljningar eller sammanställningar från vare sig arbetstagarna eller R S. Det är riktigt att bolaget har tillhandahållit förtryckta blanketter för tidrapporter. De uppgifter som genom tidrapporterna skulle lämnas till bolaget avsåg bl.a. namn, tidpunkt och plats. Vid arbete med röjning har arbetstagarna såvitt avser platsen för arbetet fått instruktioner om att ange skifte och avdelning, alternativt koordinater. Det är inte tillräckligt att bara ange orten som plats eftersom det kan finnas flera skiften och avdelningar på samma ort. Vid

17 17 arbete med plantering har arbetstagarna som plats haft att ange detaljerade uppgifter om exakt vilken plats och för vilken markägare arbete har utförts. Därtill har vid plantering krävts att arbetstagarna ska ange vilken typ av plantering det har rört sig om. Som plats för arbetet har arbetstagarna i sina tidrapporter konsekvent angett bostadsorten. En uppgift om bostadsort kan inte anses innebära att arbetstagarna har fullgjort sin redovisningsskyldighet. Skälen till att tidrapporterna måste vara utformade på sätt som arbetsgivarparterna har gjort gällande är att de tillsammans med produktionsuppföljningar ligger till grund för sammanställningar till uppdragsgivaren. Vidare är korrekta uppgifter nödvändiga för framtida planering och för att arbetsgivaren ska kunna kontrollera var och hur en arbetstagare har utfört ett visst arbete. Tidrapporterna skulle lämnas in till Sia var 14:e dag. Det fungerade väl under maj och i början av juni Därefter slutade tidrapporter från arbetstagarna att komma in till Sia. Bolaget fick därefter ta del av tidrapporterna först vid lokal förhandling med förbundet i september Sia har haft högt ställda krav från sina uppdragsgivare i fråga om de uppgifter som skulle redovisas genom sammanställningar. Att kraven uppfylldes var nödvändigt för att Sia skulle få betalt av uppdragsgivarna. Det ligger i sakens natur att Sia försäkrade sig om att ha motsvarande överenskommelser mellan sig och arbetstagarna. För den händelse domstolen skulle komma fram till att någon av arbetstagarna har utfört något arbete för bolagets räkning under den aktuella perioden görs alltså gällande att rätt till ersättning inte föreligger eftersom nödvändig och tillräcklig redovisning av det utförda arbetet inte har lämnats. Beräkning av lön och andra ersättningar Skogsavtalet var under den period som tvisten avser inte direkt tillämpligt på arbetstagarnas anställningar eftersom de då inte var medlemmar i förbundet. Sia och arbetstagarna har inte heller i enskilda anställningsavtal avtalat om att skogsavtalets bestämmelser skulle tillämpas. I vissa delar av de enskilda anställningsavtalen har Sia och arbetstagarna dock avtalat om bestämmelser som hämtat sitt innehåll från skogsavtalet. Vad gäller lön har för plantering avtalats om ackordsersättning i nivå med skogsavtalets bestämmelser. För röjning har avtalats om en timlön om 93,30 kr. Eftersom ingen av arbetstagarna har haft längre än två års yrkeserfarenhet har överenskommen ersättningsnivå i och för sig inte stått i strid mot skogsavtalet. I de enskilda anställningsavtalen har avtalats om semesterersättning och arbetstidskonto om 13 procent respektive 3,62 procent. Ersättningsnivåerna har varit i linje med skogsavtalet. Det är riktigt att semesterersättning och ersättning avseende arbetstidskonto har betalats ut löpande vid tidigare löneutbetalningstillfällen. Bakgrunden till det var att arbetstagarna uttryckligen bad om en sådan ordning.

18 18 Några andra ersättningar har parterna inte avtalat om i de enskilda anställningsavtalen. Således saknas överenskommelser beträffande ob-ersättning, övertidsersättning och traktamente. Inte heller har det avtalats om att arbetstagarna skulle erhålla lönespecifikationer. Arbetstagarna har trots detta erbjudits lönespecifikationer, men har avböjt att erhålla sådana. För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att skogsavtalet ska tillämpas för någon del av arbetstagarnas anställningar har arbetsgivarparterna följande inställning. Lön för plantering ska utgå enligt överenskommen ackordsnivå. För röjning kan en timlön om 93,30 kr vitsordas. Vad gäller semesterersättning och arbetstidskonto kan de nivåer som tidigare har betalats ut löpande, 13 procent respektive 3,62 procent, vitsordas. För ob-ersättning och övertidsersättning kan arbetsgivarparterna i och för sig vitsorda ersättningsnivåerna enligt skogsavtalet. Både för ob-ersättning och övertidsersättning krävs dock enligt skogsavtalet att arbete på sådana tider har beordrats av arbetsgivaren. Bolaget har inte beordrat arbete på tider som skulle berättiga arbetstagarna till sådana ersättningar. Någon rätt till traktamente kan inte anses föreligga och något belopp kan inte vitsordas i den delen. För att traktamente ska utgå krävs enligt 12 Mom 2.1 att arbetsgivaren har godtagit viss bostadsort. Bolaget har inte godtagit bostadsort i Polen för arbetstagarna. Utgångspunkten vid bedömningen av rätt till traktamente blir då i stället arbetstagarnas stationeringsort, som är den första ort där de har haft sitt boende i Sverige. Arbetstagarnas stationeringsort framgår inte av den utredning som förbundet har lagt fram. Kvittning i lön Det brev från C F till H E som förbundet har åberopat som skriftlig bevisning skickades mot bakgrund av att C F några dagar tidigare hade fått ett stort antal tidrapporter från förbundet. Av brevet framgår endast att bolaget vid den tidpunkten inte ansåg sig ha anledning att ändra ståndpunkt i sakfrågan, dvs. Sias ståndpunkt att arbetstagarna inte hade utfört arbete för bolagets räkning under aktuell period. Sia hade vid den tidpunkten inte hunnit utreda huruvida något belopp kvarstod att utbetala till arbetstagarna. Senare visade det sig att det inte kvarstod någon ersättning att betala ut till arbetstagarna. Visserligen uttryckte sig Sia så att bolaget hade för avsikt att utföra kvittning i framtiden om det skulle visa sig att det fanns något att kvitta mot. Något brott mot kvittningslagen kan dock inte anses ha förekommit eftersom arbetstagarna inte har utfört arbete under den tvistiga perioden och det därför inte har funnits någon kvarstående lönefordran att kvitta mot.

19 19 Allmänna skadestånd Arbetstagarna var inte medlemmar i förbundet under period som tvisten avser. Skogsavtalet gällde därför inte som kollektivavtal för dem. Det innebär att det saknas rättslig grund för allmänt skadestånd till arbetstagarna för kollektivavtalsbrott. Bolaget har inte brutit mot semesterlagen varför allmänt skadestånd inte heller kan utgå på den grunden. Bolaget har visserligen betalat ut semesterersättning löpande. Det har dock skett som en följd av arbetstagarnas uttryckliga önskemål om sådan utbetalning. Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att brott mot semesterlagen har förekommit ska skadeståndet jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt. Något brott mot kvittningslagen kan inte anses ha förekommit eftersom bolaget inte har företagit någon kvittning. Grund för allmänt skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott föreligger inte eftersom Sia inte har brutit mot skogsavtalet. För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att Sia har brutit mot skogsavtalet i något avseende ska skadeståndet jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt. Skäl för jämkning föreligger genom att Sia har följt skogsavtalet i alla väsentliga delar. Semesterersättning och ersättningen avseende arbetstidskonto har visserligen betalats ut löpande. Förfarandet har dock varit fördelaktigt för arbetstagarna eftersom de dels har tjänat på en sådan utbetalning, dels uttryckligen har bett om det själva. Domskäl Bakgrunden till tvisten i målet är i korthet följande. Arbetstagarna, som har sitt hemvist i Polen, har anställts av Sia för att utföra arbete inom skogsbruket i Mellansverige. Arbetstagarna skulle utföra arbete med röjning och plantering avseende de uppdrag Sia hade erhållit av Stora Enso och Skogsplantor. Inledningsvis fick arbetstagarna betalt av Sia när redovisningar för utfört arbete lämnades in. Lön för plantering ersattes enligt ackord och för röjning utgick en timlön om 93,30 kr. Arbetstagarna fick vidare semesterersättning och ersättning för arbetstidskonto enligt de procentsatser som följer av skogsavtalet. Dessa ersättningar betalades ut löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Några andra lönetillägg eller kostnadsersättningar utbetalades inte. Under sommaren 2008 upphörde Sia att betala ut lön till arbetstagarna, som med anledning därav lämnade sina anställningar den 28 juli Arbetstagarna var medlemmar i förbundet när talan väcktes i målet. Ingen av dem var dock medlem före den 1 augusti I tvisten uppkommer i huvudsak följande frågor: 1. Har arbetstagarna utfört arbete för bolagets räkning under perioden den 30 maj 28 juli 2008? 2. Vilka bestämmelser ska anses reglera arbetstagarnas anställningar, och har bolaget brutit mot dessa bestämmelser? 3. Har arbetstagarna uppfyllt krav på redovisning av utfört arbete? 4. Har bolaget ådragit sig skadeståndsskyldighet för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen?

20 20 Utredningen Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med A R, M Z, K B, K B, W K, A L och P B samt vittnesförhör med R S, lokalombudsmannen H E och förbundsombudsmannen J J. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med företrädaren för bolaget C F, regionchefen Erik Andersson och förhandlingschefen B L. Vidare har på båda parters begäran hållits vittnesförhör med lokalombudsmannen M L, skogsmästaren J L och skogsskötselchefen R B. Skriftlig bevisning har åberopats. Har arbetstagarna utfört arbete för bolagets räkning under perioden den 30 maj 28 juli 2008? Förbundet har gjort gällande att arbetstagarna under perioden den 30 maj 28 juli 2008 har utfört arbete för Sias räkning, huvudsakligen i enlighet med i målet ingivna tidrapporter. Arbetsgivarparternas inställning är att arbetstagarna visserligen kan ha utfört arbete under perioden, men att de i så fall inte har arbetat för Sias räkning. Inledningsvis kan konstateras att följande är ostridigt. Samtliga arbetstagare utom A R tecknade anställningsavtal med Sia före den tidsperiod som är föremål för tvist. Flera arbetstagare utförde även arbete för Sias räkning före den aktuella perioden och erhöll då betalning för arbetet. Sia har emellertid inte betalat ut lön eller andra ersättningar för det arbete som arbetstagarna enligt förbundets uppfattning har utfört under den aktuella perioden. Samtliga arbetstagare lämnade sina anställningar hos bolaget den 28 juli Det arbete som arbetstagarna var anställda för att utföra var av sådan karaktär att de ofta flyttade till nya platser och därför även ofta bytte bostadsplats. Bland arbetstagarna fanns gruppledare som hade ansvar för att ge instruktioner till övriga arbetstagare om arbetets utförande. Att arbetstagarna faktiskt har utfört arbete under den aktuella perioden får, inte minst mot bakgrund av de samstämmiga berättelser som hörda arbetstagare själva har lämnat inför Arbetsdomstolen, anses utrett. Att arbetstagarna över huvud taget inte skulle ha utfört något arbete under den aktuella perioden har inte heller påståtts av arbetsgivarparterna. Utredningen i målet, i form av skriftlig bevisning och arbetstagarnas uppgifter, får anses ge stöd för att arbetstagarna har utfört arbete i den utsträckning som förbundet har gjort gällande. I fråga om A R förhåller det sig emellertid annorlunda. Förbundet har gjort gällande att han utförde arbete under tiden den 9 28 juli Av utredningen rörande hans anställning hos Sia har framkommit att han träffade företrädare för bolaget första gången den 20 eller 21 juli och då tecknade anställningsavtal. Det står därmed klart att han innan dess inte var anställd av Sia eller av någon annan för bolagets räkning. Det har inte heller framkommit att Sia i efterhand skulle ha godkänt att A R började arbeta

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 Sammanfattning En arbetsgivare träffade ett skriftligt avtal med en arbetstagare om att dennes anställning i bolaget skulle avslutas. Av avtalet följde bl.a.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08 Sammanfattning Fråga om hur en bestämmelse i bussbranschavtalet ska tolkas för arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som dessförinnan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12 Sammanfattning Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 Enligt tillämpligt kollektivavtal har arbetstagare det år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag och arbetstagaren är i tjänst rätt till annan ledig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06 Sammanfattning Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom grundlön även lönetillägg i form av premiekompensation och befattningstillägg

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13 Hade arbetsgivaren rätt att, såsom vid en provanställning, avbryta en tidsbegränsad anställning i förtid? Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 Sammanfattning Fråga om ett hotells byte av städentreprenör inneburit en övergång av verksamhet mellan den gamla och den nya entreprenören. Postadress Telefon

Läs mer

Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box 74, 201 20 Malmö

Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box 74, 201 20 Malmö MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:4 2008: Datum 2011-03-01 Dnr C 3/10 KÄRANDE Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 Ett kollektivavtal, det s.k. partihandelsavtalet, ger arbetstagare rätt till måltidsersättning när arbetstagaren på grund av resa utanför sin ordinarie tjänstgöringsort

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10 Sammanfattning Enligt sågverksavtalet har arbetstagare rätt till permission under år då nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. I avtalet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12 En ishockeyspelare träffade ett anställningsavtal med en elitserieklubb för fyra säsonger. Fråga om avtalet upphörde när klubben åkte ur elitserien. Även fråga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11 Fråga huvudsakligen om en person som utfört arbete som pizzabagare under ca två månader har utfört arbetet som anställd eller på prov som presumtiv delägare

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03 Sammanfattning Fem frisörer har avskedats från sina anställningar. Enligt arbetsgivaren har frisörerna förskingrat betalningar som de mottagit av kunder.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02 Sammanfattning Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12 En tillsvidareanställd personlig assistent avskedades enligt lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. Mellan parterna var ostridigt att laga grund för att skilja

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13 Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09 Sammanfattning Sex arbetstagare har varit anställda på ett biluthyrningsföretag. De har haft blandade tjänster, innebärande att det utfört både arbete med bilvård

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 Sammanfattning En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11 Sammanfattning En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med en enskild näringsidkare efter att i en pågående process mot ett bolag avseende lönefordringar

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08 Sammanfattning En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/12 Mål nr B 98/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/12 Mål nr B 98/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/12 Mål nr B 98/11 Sammanfattning Huvudsakligen fråga om ett av två skriftliga anställningsavtal upprättats för skens skull. Därutöver fråga om arbetstagaren fått full betalning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07 Sammanfattning Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08 Sammanfattning I en tvist om avskedande uppkommer bl.a. frågan om rättsverkan enligt 35 medbestämmandelagen inträffat beträffande en arbetstagares anspråk på

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 Sammanfattning En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 Mål nr T 9295-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-05-21 Komplettering, 2015-05-22 Beslutat av: beredningsjuristen Björn Olof Bräutigam I första stycket under rubriken "Yrkanden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/12 Mål nr A 135/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/12 Mål nr A 135/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/12 Mål nr A 135/10 Sammanfattning I det s.k. filmavtalet finns en bestämmelse om att en anställds rätt till övertidsersättning kan avtalas bort under vissa förutsättningar. Den

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 11/03 Mål nr B 58/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 11/03 Mål nr B 58/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 11/03 Mål nr B 58/02 Sammanfattning Fråga om en arbetstagare över huvud taget haft rätt till övertidsersättning när frågan inte uttryckligen reglerats i anställningsavtalet. Postadress

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 En arbetstagare som arbetat som administratör hos ett byggbolag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad med hänsyn

Läs mer

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS KOMPLETTERANDE INFORMATION 2012-11-19 Utbetalning av lönegaranti i november och framgent kommer inte att kunna ske genom s.k. förskott som i september

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13 Fråga om talan ska avvisas på grund av rättegångshinder form av litispendens, dvs. därför att det redan pågick en rättegång i saken när talan väcktes. Postadress

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

DOM 2006-10-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2006-10-20 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 30 PARTER Kärande Kungliga biblioteket Box 5039 102 41 STOCKHOLM DOM 2006-10-20 Meddelad i Stockholm Ombud: verksjuristen Susanna Broms, adress som ovan Sid 1 (5) Mål nr

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 Sammanfattning En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 Sammanfattning Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år

Läs mer

DOM 2011-03-17 Meddelad i Kalmar

DOM 2011-03-17 Meddelad i Kalmar 1 Meddelad i Kalmar Mål nr KÄRANDE IL Trading HB, 916528-9456 Orkesterv 11 382 34Nybro Ombud: Cima Jan c/o Jan Laurentius Juridisk Byrå KB Storgatan 25 386 31 Färjestaden SVARANDE Yellow Register On Line

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/08 Mål nr A 213/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/08 Mål nr A 213/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/08 Mål nr A 213/06 Sammanfattning En resemontör hos ett företag som tillverkar svetsutrustning m.m. har i samband med ett installationsuppdrag i Kina blivit frihetsberövad under

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor Detta är Firma David Wibergh:s allmänna försäljningsvillkor för konsulttjänster. Vid all kontakt med Firma David Wibergh så förutsätts kunden ha läst och godkänt dessa villkor. Dessa villkor gäller ovillkorligen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

DOM 2008-03-03 Meddelad i Jönköping

DOM 2008-03-03 Meddelad i Jönköping JÖNKÖPINGS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Jönköping Mål nr Sid 1 (5) PARTER KÄRANDE Yellow Register On Line AB, 556447-0119 Yrkesregistret Box 1272 501 12 Borås Ombud: Monika Vulin c/o Law & Solution Sweden

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/10 Mål nr A 95/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/10 Mål nr A 95/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/10 Mål nr A 95/09 Sammanfattning Mellan ett bolag och vissa arbetstagarorganisationer hade tidigare gällt kollektivavtal angående bolagets anlitande av konsulter. I avtalen reglerades

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11 Sammanfattning I samband med en arbetsbristsituation har arbetsgivaren och den lokala fackklubben träffat en överenskommelse om att den arbetstagare som berördes

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013.

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013. Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013 Unga Örnar Avtal 1/10 2012 30/9 2013 KOLLEKTIVAVTAL mellan ARBETSGIVARFÖRENINGEN

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/09 Mål nr A 39/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/09 Mål nr A 39/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/09 Mål nr A 39/08 Sammanfattning Enligt bemanningsavtalet ska timlönen eller månadslönen under s.k. utbokad tid och vid längre uppdrag motsvara det genomsnittliga förtjänstläget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 105/03 Mål nr A 18/03. Fråga om anställningsavtal träffats.

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 105/03 Mål nr A 18/03. Fråga om anställningsavtal träffats. ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 105/03 Mål nr A 18/03 Sammanfattning Fråga om anställningsavtal träffats. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

Ramavtal Växtservice SMHI - XXX

Ramavtal Växtservice SMHI - XXX Bilaga 2 Ramavtal Växtservice SMHI - XXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13 En lärare har haft flera på varandra följande vikariatsanställningar. Fråga om tillämpning av den så kallade omvandlingsregeln i 5 andra stycket anställningsskyddslagen.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/11 Mål nr B 70/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/11 Mål nr B 70/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/11 Mål nr B 70/10 Sammanfattning Fråga huvudsakligen om huruvida en restaurangrörelse och en anställds anställningsavtal övergått enligt 6 b anställningsskyddslagen till en förvärvare

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/09 Mål nr B 46/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/09 Mål nr B 46/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 40/09 Mål nr B 46/08 Sammanfattning Fråga om arbetsgivaren har avskedat arbetstagaren eller om hon frånträtt anställningen och om det förelegat skäl för avskedande. Även fråga om

Läs mer

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn:.. Adress:.. Org.nr: Pers.nr:.. Telefon:.. Legal företrädare (ifylls i förekommande fall) Namn: Adress: nedan kallad anordnaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/13 Mål nr A 43/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/13 Mål nr A 43/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/13 Mål nr A 43/12 Ett företag som driver hotell har bytt städentreprenör. Entreprenörsbytet behandlades av parterna som en övergång av verksamhet enligt 6 b anställningsskyddslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 295-12 KLAGANDE MW Ombud: Advokat JJ MOTPART Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping 1 Meddelad i Norrköping Mål nr PARTER KÄRANDE Andris Kraulis, 390523-5770 Färjestadsvägen 4 D Lgh 1302 168 51 Bromma SVARANDE Sveriges Schackförbund, 802002-9347 Kabelvägen 19 602 10 Norrköping Ombud:

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren.

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden XXXX-XX-XX till XXXX-XX-XX med möjlighet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/10 Mål nr A 74/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/10 Mål nr A 74/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/10 Mål nr A 74/09 Sammanfattning Ett el- och VVS-företag har sagt upp en VVS-montör. Som grund för uppsägningen har gjorts gällande att montören olovligen med tillägnelseuppsåt

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2006 T 1447-02 KLAGANDE Förvaltning AB Spinetten Ombud: Advokat AM MOTPART MJ Ombud: Advokat OK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 T 1477-02 KLAGANDE Hotell du Nord Aktiebolag, 556251-9032, Box 62, 581 02 LINKÖPING Ställföreträdare: O. S. MOTPART Svenska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 februari 2004 T 4017-02 KLAGANDE MO Ombud: advokaten OÖ MOTPART Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-6536, 106 40

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 36/04 Mål nr A 39/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 36/04 Mål nr A 39/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 36/04 Mål nr A 39/03 Sammanfattning En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett antal arbetstagare med ett belopp motsvarande fyra timmars arbete.

Läs mer