EXAMENSARBETE. Hållbar projektledning. Integrering av hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt inom Faveo projektledning. Elin Forsling 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Hållbar projektledning. Integrering av hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt inom Faveo projektledning. Elin Forsling 2014"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Hållbar projektledning Integrering av hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt inom Faveo projektledning AB Elin Forsling 2014 Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 FÖRORD Detta examensarbete är ett avslutande moment för civilingenjörsutbildningen Arena jordens resurser med inriktning på miljö- och kvalitetsmanagement vid Luleå tekniska universitet. Hållbar utveckling är ett stort intresseområde för mig och jag hoppas att hållbarhetsfokus kommer att öka i samhället framöver. Jag hoppas att detta examensarbete kan hjälpa projektorienterade företag att få ett systematiskt och standardiserat arbetssätt för projektledare att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt. Jag vill tacka Thomas Zobel för att han som handledare har funnits tillgänglig, lyssnat och gett stöd i projektprocessen för detta examensarbete. Kontaktpersonerna på Faveo projektledning AB, Frida Pollak och Mikael Pyyny, vill jag tacka för stöd, idéinput, tålamod för mina frågor angående projektledning samt förslag till vilka personer som varit lämpliga för mig att kontakta. Jag vill tacka Helena Cedersjö, certifierad projektledare PMP och projektledningskonsult på Faveo, för att hon har hjälp mig med att få tillgång till information från Project Management Institute (PMI ), både via standarden PMBOK GUIDE och artiklar från PMI :s hemsida. Jag vill även rikta ett stort tack till alla som bidragit till examensarbetets resultat i och med medverkan i intervjuer och fokusgrupp under projektet. Slutligen vill jag också tacka Emma Serenander som har lyssnat och gett råd, både som vän och kurskamrat, under hela processen för examensarbetet. Elin Forsling Stockholm, I

3 SAMMANFATTNING Hållbar utveckling är ett brett begrepp där medvetenheten hos både privatpersoner och företag idag ökar angående ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsprojekt har en stor påverkan på samhälle och miljö eftersom de kräver omfattande resurser och byggs för ett långsiktigt tidsperspektiv. Det är viktigt att projektledare agerar för att få ett mer hållbart projektresultat och även tänker på möjligheten för utbytbar teknik inför framtiden. Syftet med denna studie var att hitta en metodik för att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt så att projektledare kan arbeta med detta på ett systematiskt och standardiserat sätt. Faveo projektledning AB (Faveo) är ett konsultföretag som bland annat erbjuder tjänster inom projektledning för samhällsbyggnadsprojekt. Faveo har i denna studie studerats som fallföretag och det har genomförts en empirisk och teoretisk undersökning för att uppnå syftet med studien. Från intervjuer och en fokusgrupp genomfördes en nulägesanalys där det konstaterades att Faveo har påbörjat ett arbete för att integrera en hållbarhetsfokus på företaget, men inte ännu tagit fram verktyg eller metoder för projektledare att arbeta med detta i projekt. Studien har resulterat i en checklista och en handbok som projektledare kan använda för att säkerställa att de beaktat de viktigaste aspekterna gällande hållbarhet i projekt. Checklistan har tagits fram utifrån de empiriska och teoretiska studierna och är uppdelad i hållbarhetsåtaganden för varje processgrupp: initiera, planera, utföra, övervaka och styra och avsluta. Handboken är en sammanfattning av studien där förbättringsförslag från fokusgruppen tagits hänsyn till för att den ska vara så effektiv som möjligt. Handboken ska fungera som en kunskapsbas för projektledare, där även checklistan finns med. Med hjälp av checklistan och handboken kan ett företag systematisera och standardisera sitt hållbarhetsarbete i projekt. För att uppnå detta krävs att checklistan används av samtliga projektledare på företaget och att den används under hela projektperioden. För att uppnå ett hållbarhetsarbete bör företaget också se till att en hållbarhetsfokus är etablerad i alla avdelningar, i företagsstrategin och i det praktiska utförandet av projektet. Utbildning behöver även introduceras för såväl nya som befintliga anställda för att få en accepterad kunskapsnivå inom hållbarhet. II

4 ABSTRACT Sustainable development is a wide term where the awareness increases for both individuals and companies about an environmentally, economically and socially sustainable society. Construction projects have a major impact on the society and the environment since it demands extensive recourses and is built for a long-term perspective. It is important that project managers act to provide a more sustainable project result and also keep in mind the possibility of technique replacement in the future. The aim with this thesis was to find a methodology to integrate sustainability into construction projects so that project managers can work with it in a systematic and standardized way. Faveo project management AB (Faveo) is a consulting firm that provides services of project management within construction projects. Faveo has been studied as a case and it has been conducted an empirical and theoretical study to achieve the aim of this thesis. Based on interviews and a focus group a situation analysis was conducted where it was found that Faveo has started a work on integrating sustainability focus in the firm, but has not yet developed tools or methods for project managers to work with this in projects. This thesis has resulted in a checklist and a handbook that project managers can use to ensure that they have taken the most important aspects into account regarding sustainability in projects. The checklist has been developed from the empirical and theoretical studies and is divided in sustainability commitments for each process group: initiate, plan, execute, monitor and control, and closing. The handbook is a summary of this thesis where suggestions for improvement from the focus group have been taken into consideration to accomplish an efficient handbook. The handbook is meant to serve as a knowledge base for project managers, where also the checklist is included. Using the checklist and the handbook, a company will be able to systematize and standardize its sustainability efforts in projects. To achieve this, the checklist needs to be used by all project managers in the firm and it needs to be used during the whole period of the project. To improve their sustainability efforts, the company also needs to ensure that a focus on sustainability is established in all departments, in the business strategy and in the execution of the project. Education has to be introduced for both new and existing employees to get an accepted level of knowledge in sustainability. III

5 BEGREPPSBESKRIVNING Anläggning Beställare BREEAM Byggvaror Med anläggning menas konstruktion, park, trädgård, installation. Kund som beställt projektet. Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Hållbarhetsbedömning av byggnad. Traditionella byggvaror och material samt kemisktekniska varor. CEEQUAL Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme. Hållbarhetscertifiering av byggnad och anläggning. CSR Corporate Social Responsibility. Företagets samhällsansvar. GRI Global Reporting Initiative. Internationell organisation som förespråkar hållbarhetsrapportering för att öka företags hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling Hållbarhet En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Något som är hållbart i ett långsiktigt perspektiv gällande miljö, ekonomi och samhälle. IPMA International Project Management Association. Globalt projektledningsförbund. LCA LCC Miljömässig/ekologisk hållbarhet Livscykelanalys (Life cycle analysis). Analys av en produkts livscykel från vagga till graven (från att den tillverkas till att den slängs). Livscykelkostnader (Life cycle cost). Beräknande av ett helhetspris för en vara, från vagga till graven. Bevarande av jordens resurser. PMI Project Management Institute. Internationell organisation för professionell projektledning. IV

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR FÖRETAGSBESKRIVNING 3 2 METOD FORSKNINGSANSATS INDUKTIV, DEDUKTIV OCH ABDUKTIV ANSATS FORSKNINGSSYFTE FORSKNINGSSTRATEGI DATAINSAMLING KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATAINSAMLING LITTERATURSTUDIE INTERVJU FOKUSGRUPP DATAANALYS TROVÄRDIGHET RELIABILITET VALIDITET GENERALISERBARHET ETIK 9 3 TEORETISK REFERENSRAM HÅLLBAR UTVECKLING HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG HÅLLBARHET - EN NYTTA FÖR FÖRETAGET? FÖRETAGETS SAMHÄLLSANSVAR, CSR HÅLLBARHETSNIVÅ HÅLLBARA METODER PROJEKT HÅLLBARA PROJEKT OCH KLASSIFICERINGSSYSTEM PROJEKTLEDNING HÅLLBAR PROJEKTLEDNING HÅLLBARHETSANSVAR OCH KOMPETENS HÅLLBARHETSPRINCIPER I PROJEKTLEDNING HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROCESSGRUPPERNA HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROJEKTPROCESSER 29 V

7 4 EMPIRI NULÄGESBESKRIVNING PROJEKTMETODIK MILJÖLEDNING HÅLLBARHETSARBETE HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN HÅLLBAR PROJEKTLEDNING INTEGRERING AV HÅLLBARHET I PROJEKTLEDNING KUNSKAPSNIVÅ OCH UTBILDNING UTMANINGAR MED HÅLLBARHETSARBETE 42 5 ANALYS NULÄGESANALYS ANALYS AV HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN HÅLLBAR PROJEKTLEDNING INTEGRERING AV HÅLLBARHET I PROJEKTLEDNING KUNSKAPSNIVÅ OCH UTBILDNING UTMANINGAR MED HÅLLBARHETSARBETE 47 6 RESULTAT & SLUTSATSER REKOMMENDATIONER 51 7 DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG TILL FRAMTIDA ARBETE 57 REFERENSER 58 BILAGA 1. INTERVJUMALL BILAGA 2. DISKUSSIONSPUNKTER TILL FOKUSGRUPP BILAGA 3. FAVEOS HÅLLBARHETSPOLICY BILAGA 4. CHECKLISTA BILAGA 5. HANDBOKENS UTFORMNING BILAGA 6. HANDBOK VI

8 1 INTRODUKTION 1 INTRODUKTION I detta avsnitt presenteras en bakgrundsbeskrivning och problembeskrivning till studien. Detta leder fram till studiens syfte och avgränsningar som ökar förståelsen för upplägget och metodvalet i studien. 1.1 BAKGRUND Människan har haft en mycket begränsad påverkan på jorden under största tiden vi funnits till, men sedan industrialiseringen på 1800-talet har den mänskliga påverkan på miljön ökat i och med ökad befolkningsmängd och mänskliga aktiviteter (Ammenberg, 2004). Samtidigt som befolkningsmängden ökar strävar utvecklingsländer att uppnå samma välfärd som rikare länder har idag. Om alla länder skulle inneha denna välfärd skulle det krävas 3,5 jordklot för att tillgodose alla människors behov eftersom det inte finns tillräckligt med resurser för detta. Den globala påverkan på miljön som orsakas av mänsklig aktivitet är bland annat uttunning av ozonskikt, luft- och vattenföroreningar, klimatpåverkan och utarmning av naturresurser. Ökad märkbar miljöpåverkan, som bland annat omfattande naturkatastrofer och förhöjd temperatur, orsakade ett ökat antal miljörörelser i slutet på 80-talet. I och med detta publicerade World Commission on Environment and Development rapporten Our common future, som även kallas Brundtlandrapporten, där ett internationellt arbete för en hållbar utveckling föreslogs. Definitionen av hållbar utveckling beskrivs i Brundtlandrapporten som En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Miljödepartementet, 2014). Denna definition används allmänt idag (Silvius, Schipper, Planko, van der Brink, & Köhler, 2012). En hållbar utveckling innebär ett samspel mellan ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv (Ammenberg, 2004). Dessa tre perspektiv tenderar att motstrida varandra (ibid.) men måste alla uppfyllas för att samhället ska vara hållbart (Olsson S., 2012). Med hjälp av sociala och ekonomiska medel kan många av dagens miljöproblem lösas (ibid.). Företag är redan starkt inriktade mot ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv i och med att företag oftast har som mål att vara lönsamt (Silvius et al., 2012). Däremot är det ekologiska och sociala perspektivet i hållbarhet mer sällan integrerat i ett företags strategi och utövning. I framtiden kommer det uppstå alltmer projektformade yrken vilket gör utvecklingen av projektledning viktig (McKinlay, 2008). En förändring till ett mer hållbart samhälle är kopplat till innovation och projektledning eftersom projektledning, främst vid byggskedet, är resurskrävande (Silvius et al., 2012). Då företag blir mer hållbara påverkas projekt och projektledning då företagets professionella ansvar ökar vilket medför att projektledare måste ta ansvar för att integrera hållbarhet i projekt (ibid). Projektledares roll måste utvecklas från att göra saker rätt till att göra rätt saker rätt och projektledare måste få en bredare syn på sin roll (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011). Genom att göra detta tar projektledaren ansvar för resultatet då det påverkar samhället, driftperioden samt slutligt omhändertagande (Tharp, 2011). 1

9 1 INTRODUKTION Enligt Arbex (2012), vice VD för Global Reporting Initiative (GRI ), har inte mycket gjorts inom detta område och menar att de som är med och utformar och planerar projekt måste ta sig an hållbarhet i sitt arbete eftersom de har ett stort ansvar. De verktyg och metoder som finns idag som hjälp för projektledare att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt är exempelvis certifieringssystem, materialdatabaser, ISO (standarden för Corporate Social Responsibility) med mera. Det saknas metoder som är enhetliga och holistiska för att implementera ett hållbart byggande i olika skeden i projekt (Shen, Hao, Tam, & Yao, 2010). 1.2 PROBLEMBESKRIVNING I samhällsbyggnadsprojekt har projektledaren ett stort ansvar gällande hållbarhet och kan påverka mycket i och med den stora resursåtgången samt att projektresultaten kommer bestå i många år framöver (Silvius et al., 2012). För att kunna genomföra ett lyckat hållbart projekt måste projektledaren ha en hållbar syn redan från början på projektet. I många projekt är projektledaren konsult och styrs av beställarens krav och mål för projekt. Projektledare kan därför inte alltid påverka projektet då beställaren ofta måste godkänna stora beslut. Det behövs hjälpmedel för att projektledare på ett konsultföretag ska kunna föreslå och ta fram hållbara förslag så beställaren blir informerad om möjliga alternativ innan projektet startar. Det handlar både om att konsultföretaget vill arbeta hållbart och att kunna ge sina beställare de bästa och mest attraktiva resultaten ur hållbarhetssynpunkt. Faveo projektledning AB (hädanefter kallat Faveo) är ett företag som levererar konsulttjänster inom bland annat projektledning för samhällsbyggnad. Faveo har idag inget systematiskt eller standardiserat arbetssätt för projektledare att, på frivillig basis utöver lagstiftningen, integrera hållbarhet i projekt. I och med denna studie fungerar Faveo som ett användbart fall för att undersöka empiriskt hur hållbarhet i projektledning arbetas med idag samt hur arbetet kan systematiseras och standardiseras. 1.3 SYFTE Syftet med denna studie är att ta fram en systematisk och standardiserad metodik för integrering av hållbarhet i professionell projektledning inom samhällsbyggnad. Följande forskningsfrågor ligger till grund för att uppfylla syftet: F1: Vad är hållbar projektledning? F2: Hur kan projektledare inom samhällsbyggnad arbeta med hållbarhet på ett systematiskt och standardiserat sätt? F3: Hur ska kompetensen inom hållbarhetsarbete säkerställas hos projektledare för att uppnå en accepterad nivå i förhållande till företagets mål? 2

10 1 INTRODUKTION 1.4 AVGRÄNSNINGAR Studien avgränsas till projektledning inom samhällsbyggnadsprojekt eftersom det är en avdelning som kräver mycket resurser samt har stor påverkan på samhället och miljön. Studien avser hållbarhetsåtaganden i alla processgrupper i projekt, det vill säga: initiera, planera, utföra, övervaka och styra samt avsluta projekt. I studien utgås det från att företaget följer all lagstiftning inom miljö, ekonomi och samhälle vilket därför inte behandlas vidare. Denna studie riktar sig till främst till företag och organisationer som levererar projektledningstjänster inom samhällsbyggnadsprojekt. 1.5 FÖRETAGSBESKRIVNING Faveo är ett norsk-svenskt företag som erbjuder professionell projektledning inom planering, ledning och genomförande av komplexa projekt inom energi, samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling (Faveo1, 2014). Faveo innehar totalt 13 kontor i Sverige och Norge med sammanlagt 320 medarbetare (ibid.). Organisationsschemat för Faveo Sverige visas i Figur 1 nedan. Avdelningen samhällsbyggnad är indelad i två: Miljö & Anläggning och Bygg & Anläggning. Faveo är samarbetspartner till Project Management Institute (PMI ) och är kvalitets- och miljöcertifierat enligt standarderna ISO 9001 och ISO (Faveo, Informationshäfte, 2013). Företaget är medarbetarägt och är oberoende av marknadens andra aktörer (ibid.). Exempel på projekt som Faveo deltar eller deltagit i är Citytunnel i Malmö, Norra länken, Citybanan, Tvärbanan och Spårväg City i Stockholm, Forsmark och Ringhals kärnkraftverk samt Miljösanering Fagervik i Timrå (Faveo2, 2014). Figur 1. Organisationsschema för Faveo projektledning AB. Studien har avgränsats till avdelningen Samhällsbyggnad. 3

11 2 METOD 2 METOD I detta avsnitt beskrivs och motiveras de metoder som använts i studien. Metodkapitlet avslutas med hur dataanalys har genomförts samt en diskussion kring hur reliabilitet, validitet samt etisk hänsyn har stärkts i studien. 2.1 FORSKNINGSANSATS Nedan redogörs den forskningsansats som använts i studien INDUKTIV, DEDUKTIV OCH ABDUKTIV ANSATS För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har forskningen utgått från befintlig teori för att pröva och tillämpa denna empiriskt, vilket enligt DePoy & Gitlin (1999) och Saunders, Lewis & Thornhill (2009) innebär en deduktiv ansats. Utifrån studier av enskilda fall och intervjuer har ny teori tagits fram vilket innebär en induktiv ansats (ibid.). I denna studie har alltså de båda ansatserna använts, vilket kallas för en abduktiv ansats (Olsson & Sörensen, 2011) och är enligt Saunders et al. (2009) fördelaktig. De induktiva metoder som använts i studien var främst intervju och fokusgrupp FORSKNINGSSYFTE I denna studie fanns både ett deskriptivt och explorativt syfte. Det är, enligt Olsson & Sörensen (2011) samt Saunders et al. (2009), möjligt att ha fler än ett syfte i ett projekt. Studien hade ett deskriptivt syfte eftersom det redan fanns forskning inom området och att forskaren skulle beskriva egenskaper för en situation (Olsson & Sörensen, 2011; Robson, 2002). I studien har det beskrivits, baserat på tidigare teori, hur projektinriktade företag kan applicera hållbarhet i sitt företag och i projektledning. Det explorativa syftet i studien kom sig av att forskaren sökte kunskap om händelseförlopp för att kunna beskriva orsakssamband (Olsson & Sörensen, 2011; Robson, 2002). Detta genom att ha tagit reda på hur projektledare kan arbeta hållbart i projekt i praktiken. Datainsamling genomfördes genom litteraturstudie, intervju med områdesexperter samt genomförande av fokusgrupp. Dessa metoder är enligt Saunders et al. (2009) tre principiella metoder för en explorativ undersökning FORSKNINGSSTRATEGI Enligt Saunders et al. (2009) ska en eller flera forskningsstrategier väljas utifrån vilken typ av forskningsfrågor som ställs. Det finns olika typer av forskningsstrategier som enkätundersökning, fallstudie, experiment samt arkivundersökning (ibid.). Den forskningsstrategi som passade denna studie bäst, utifrån de ställda forskningsfrågorna av typen Hur och Vad, var en fallstudie (Saunders et al., 2009) och genomfördes på Faveo. En fallstudie innebär att forskaren följer eller blir delaktig i ett händelseförlopp under en längre eller kortare tidsperiod och därigenom får en inblick i förhållanden vilka sedan kan klargöras (Olsson & Sörensen, 2011). Forskaren undersöker då ett fall, en grupp, en individ eller en social enhet (ibid.). Enligt Saunders et al. (2009) är fallstudie en bra metod för forskaren att förstå ett sammanhang och en aktuell process. En fallstudie passade denna studie eftersom det var önskvärt att få en inblick i projektledningsprocessen. 4

12 2 METOD 2.2 DATAINSAMLING Enligt Dahlström (1991), Olsson & Sörensen (2011) och Saunders et al. (2009) innebär primär datainsamling att forskaren samlar in ny data. I denna studie samlades den primära datainsamlingen in genom fokusgrupp och intervjuer. Litteraturstudie av forskningsartiklar och böcker inom ämnet har studerats för att ta fram sekundär data vilket innebär, enligt Saunders et al. (2009) och Olsson & Sörensen (2011), att data redan samlats in för tidigare undersökningar som forskaren får analysera på nytt. För en nulägesbeskrivning studerades även interndokument och information på Faveos intranät och hemsida KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATAINSAMLING I kvalitativ forskning undersöks ett område i dess naturliga miljö (DePoy & Gitlin, 1999) och icke-numerisk data i form av ord genereras och används (Saunders et al., 2009; Olsson & Sörensen, 2011.). Eftersom det i denna studie samlats in data genom intervjuer, fallstudie, och fokusgrupp innebär detta en kvalitativ metod (Olsson & Sörensen, 2011). En kvantitativ metod innebär framtagning av nya hypoteser genom insamling av numerisk data (Olsson & Sörensen, 2011) vilket inte genomförts i denna studie då det var viktigare att ta fram kvalitativa data i form av ord för att uppnå syftet med studien. I denna studie ville forskaren öka helhetsförståelsen för situationen, vilket även beskrivs av Olsson & Sörensen (2011) som en kvalitativ undersökning LITTERATURSTUDIE Den teoretiska referensramen i denna studie grundades på information från litteraturstudier av ett antal böcker, vetenskapliga forskningsartiklar och rapporter. Olsson & Sörensen (2011) menar att en datainsamling via litteraturstudier helst ska bestå av ett antal vetenskapliga artiklar eller rapporter. Elektroniska dokument angående företaget hämtades från Faveos intranät och hemsida. Information i tryckt form hämtades från Faveos kontor i Solna. Vid datainsamling från artiklar har ett antal sökord använts för att hitta relevanta artiklar för studieområdet. De sökord som använts på respektive databas visas nedan. DATABAS PRIMO, Google Scholar PMI Marketplace SÖKORD Sustainable project management, Social sustainability, Economic sustainability, Sustainability, Biodiversity Sustainable management INTERVJU I denna studie bestod den största delen i den primära datainsamlingen av intervjuer. Intervjuer är en bra metod för att få reda på individers attityder, åsikter, uppfattningar och kunskaper (Ejvegård, 2002). En intervju kan vara strukturerad med ett manuskript bestående av bestämda frågor vilken alla intervjuade får besvara (Ejvegård, 2002;Saunders et al., 2009). En ostrukturerad intervju istället innebär att intervjuaren kommer på frågor under tiden och då inte har några listade frågor att gå efter. 5

13 2 METOD I studien användes en semistruktur vid intervjuerna, vilket innebär en blandning av strukturerad och ostrukturerad intervju där samtalsämnena var listade men med obestämd ordning beroende på flödet i samtalet (Saunders et al., 2009). I en semistrukturerad intervju beskriver Saunders et al. (2009) även att frågorna inte behöver vara desamma för varje respondent vilket stämmer överens med denna studie. Detta framförallt vid intervju med områdesexperter eftersom olika erfarenheter och ämnen togs upp. Det går att genomföra samma typ av datainsamling via enkäter som med intervjuer (Ejvegård, 2002), men då det finns risk för bortfall i svaren, risk att undersökningen är för tidskrävande samt att det är svårt att få svar på öppna frågor av respondenten (Dahlström, 1991). På grund av detta passade inte den metoden för denna studie. Intervjuer av områdeskunniga/experter genomfördes för djupare förståelse för hållbarhetsarbete i projekt samt förståelse för projektledares arbetsroll. Respondenterna har tilldelats nummer för att underlätta vid läsning och referering i texten, se nedan. R3 intervjuades via telefon och många av respondenternas svar kompletterades efteråt via mailkonversation för att förtydliga information. Respondenterna var följande: NR R1 R2 R3 BEFATTNING/ARBETSUPPGIFTER Miljösamordnare, ansvar för hållbarhet på allmänna platser i Norra Djurgårdsstaden, Tyréns Projektstöd, Ansvarig för upphandling och juridiska frågor på Norra Djurgårdsstaden, Faveo Projektledare, Miljö, HUT, KMA, Förorenad Mark, Faveo INTERVJUTID, CA 1tim, 15 min 30 min 45 min R4 Miljöspecialist, Faveo 30 min R5 VD, Faveo 1 tim R6 Certifierad projektledare (PMP ) och projektledningskonsult, Faveo 2 tim FOKUSGRUPP En fokusgrupp har genomförts där ett utkast på studiens resultat, en checklista och handbok, diskuterades mellan miljöspecialist, avdelningschef, VD och erfarna projektledare för att komma fram till förbättringsförslag till dessa. Detta gjordes för att höra deras åsikter om vad som kan underlätta samt försvåra arbetet med resultatet i praktiken. En fokusgrupp innebär enligt Olsson & Sörensen (2011) en intervju i gruppform, och är att genomföra i flera fokusgrupper för att kunna jämföra variationer mellan dessa. Då det ansågs vara erfarna personer som närvarade, samt på grund av tidsbrist för att ha tid med fler fokusgrupper, genomfördes endast en fokusgrupp. Fokusgruppen genomfördes för att få ut mer information och förståelse än vad som skulle fås endast från individuella intervjuer, som DePoy & Gitlin (1999) menar. Det är själva diskussionen som är intressant och inte att komma fram till ett beslutsunderlag (Olsson & Sörensen, (2011). 6

14 2 METOD Under tillfället för fokusgruppen samlades information in angående känslor, reaktioner och åsikter från deltagarna, vilket Olsson & Sörensen (2011) menar att forskaren ska göra under en fokusgrupp. Under en fokusgrupp agerar forskaren neutral moderator för att inte påverka gruppen och kan till sin hjälp ha en person som också observerar gruppen och för anteckningar (ibid.). En fokusgrupp pågår i cirka en till två timmar (ibid.) och gruppens storlek bör bestå av fem till tio representanter (Olsson & Sörensen, 2011; DePoy & Gitlin, 1999). Gruppen bör vara homogen vad gäller kön och åsikt för att minska risk för att deltagarna ska känna utanförskap vilket stör undersökningen (Olsson & Sörensen, 2011). Fokusgruppen som genomfördes i denna studie var heterogen både vad gällde kön och ålder. Den hade kunnat delas upp i flera fokusgrupper för att öka homogeniteten men det bedömdes att den valda gruppen var van att diskutera på samma nivå trots skillnaderna. Fokusgruppen inleddes med en 15 minuter lång presentation där bakgrund och syfte till studien beskrevs samt det förväntade resultatet. Förutom diskussioner kring checklistan och handboken fördes även övergripande diskussioner om hållbar projektledning och projektledares ansvarsroll. Frågepunkterna som det diskuterades kring kan återfinnas i Bilaga 1. Det kan tänkas att det var riskfyllt att en avdelningschef och VD deltog i fokusgruppen, det bedömdes dock att deras erfarenhet var relevant i gruppen samt att de andra medlemmarna kände sig bekväma med att diskutera ämnet i deras närvaro. Alla deltagare i fokusgruppen var anställda på Faveo i Region öst. Deltagarna var följande: NR FOKUSGRUPPDELTAGARE 1 Projektledare, lång erfarenhet i branschen 2 Projektledare, lång erfarenhet i branschen 3 Avdelningschef, projektledare och miljöspecialist inom en avdelning för samhällsbyggnad 4 Miljöspecialist på Faveo, arbetar bland annat med kravhantering för Miljöbyggnad vid certifiering av byggnader 5 VD 2.3 DATAANALYS Enligt Saunders et al. (2009) måste insamlad data analyseras för att kunna bli användbar information. Enligt Yin (2003) kan det vid analysförfarande, för framförallt kvalitativt deduktiva undersökningar, användas så kallad mönsterpassning eller förklaringsbyggnad. Yin menar att mönsterpassning innebär att forskaren förutspår ett mönster i resultatet utifrån studerad teori. Om insamlat data sedan matchar med forskarens förutsägelser kan det sägas att validiteten är stärkt. Förklaringsbyggnad innebär att forskaren försöker förklara ett mönster samtidigt som datainsamling och analys genomförs. I denna studie har mönsterpassning använts som dataanalysmetod då det innan studiens start diskuterades vad resultatet skulle bli. Det önskades av fallföretaget en typ av manual med tillhörande checklista. Utifrån teori i ämnet försökte forskaren förutsäga både handbokens och checklistans innehåll. 7

15 2 METOD 2.4 TROVÄRDIGHET För att minska risken att komma fram till fel svar på forskningsfrågorna måste två aspekter tas hänsyn till: validitet och reliabilitet (Saunders et al., 2009) RELIABILITET Enligt Easterby-Smith, Thorpe, Jackson & Lowe (2008) innebär reliabilitet till vilken utsträckning som forskarens datainsamlingsteknik och analys kan ge konsekventa undersökningsresultat. Reliabilitet betyder även, enligt Olsson & Sörensen (2011) och Easterby-Smith et al. (2008), att flera mätningar med samma mätinstrument ska ge samma resultat vid senare tillfälle. Detta betyder alltså att studien ska kunna genomföras och uppnå samma resultat om en annan person skulle göra om studien med samma metod. Easterby- Smith et al. (2008) anger även två andra sätt att uppnå reliabilitet och det är att samma observationer ska kunna genomföras av andra observatörer samt att det bör finnas en öppenhet kring hur uppfattning gjorts från rådata. En utförlig beskrivning av metoden i studien har genomförts för att andra ska kunna genomföra en likadan studie, detta har bidragit till att stärka reliabiliteten. Det har inte genomförts kontrollintervjuer av respondenter för att kontrollera att svaret är detsamma efter en tid, däremot har det respondenterna kunnat kontrollera och komplettera svaren muntligen eller via i efterhand. Intervjuerna sammanställdes så att respondenten kunde läsa igenom, tillägga eller korrigera och slutligen godkänna informationen innan det användes i studien. Det har inte genomförts några direkta observationer i denna studie, och insamlad data har beskrivits och analyserats för att försöka få fram en öppenhet kring hur insamlad data uppfattats VALIDITET Enligt Olsson & Sörensen (2011) innebär validitet att graden av tolkning och verklighet överensstämmer med varandra, alltså mätinstrumentets förmåga att mäta rätt sak. Saunders et al. (2009) beskriver validitet som att resultatet verkligen är vad det uppges vara. I denna studie räknades forskaren som mätinstrumentet under intervju och fokusgrupp. Triangulering och källkritik i den teoretiska referensramen samt i den empiriska studien har bidragit till att stärka validiteten i studien. Validiteten har stärkts av att en sammanställning genomförs efter varje intervju som sändes till respondenten för att verifiera att forskarens tolkning stämde. I och med att mönsterpassning använts och att insamlad data matchat med forskarens förutsägelser gällande studiens resultat har validiteten också stärkts, som Yin (2003) menade tidigare GENERALISERBARHET Enligt Saunders et al. (2009) bör det i forskningsdesignen beaktas hur väl resultaten kommer att kunna appliceras generellt, detta kallas för extern validitet. I denna studie har insamlad data studerats ur ett brett perspektiv, vilket innebär att resultatet är generaliserbart enligt Olsson & Sörensen (2011). Forskningsfrågorna var generellt ställda för att studien skulle kunna användas av företag inom samma bransch som fallföretaget Faveo. Om en fallstudie däremot endast genomförs på en eller några få organisationer kan generaliserbarhet bli svårt menar Saunders et al. (2009), särskilt om organisationen skiljer sig från andra organisationer. 8

16 2 METOD Det har endast genomförts en fallstudie i denna studie vilket innebär att resultatet inte kan räknas som generaliserbart enligt Saunders et al. (2009). Faveo är dock ett konsultföretag med tjänster liknande många andra företag i branschen vilket gör att resultatet troligen kan användas i branschliknande företag. 2.5 ETIK Det är viktigt att som forskare ta hänsyn till etiska aspekter vid insamling av både primär- och sekundärdata. Om etik inte tas i beaktning kan det resultera i att forskaren inte får tillträde till informationskällan vilket då gör att planerade metoder för datainsamling misslyckas (Saunders et al., 2009). Forskningsetik innebär en motsättning mellan värdet av att söka kunskap och värdet av att skydda individers integritet (Olsson & Sörensen). Etisk hänsyn måste visas för sekretess och anonymitet, känslighet samt mängden tid och resurser som krävs för dataåtkomsten (Saunders et al., 2009). Etisk hänsyn har tagits i beaktning i denna studie då fråga om känslighet togs upp med handledare på företaget innan intervjuer eller informationsinsamling genomfördes. Sekretess och anonymitet har tagits upp i samband med intervjuer och fokusgrupp och har respekterats. Vid eventuell sekretessbelagd information har denna endast använts i förståelsesyfte angående verksamheten och därmed inte redovisats offentligt. Det har tagits hänsyn till tidsåtgång och resurser som krävdes för dataåtkomst i och med att detta var överenskommet innan projektets början. Vid intervju- och fokusgrupptillfällen informerades respondenterna om en ungefärlig tidsåtgång för mötet. Efter intervjuer och fokusgrupp genomfördes en sammanställning av datainsamlingen som skickades till respektive respondent för godkännande av texten innan informationen användes i studien. Detta för att få ett medgivande från respondenten om att informationen kunde användas offentligt. 9

17 3 TEORETISK REFERENSRAM 3 TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt beskrivs den teori som ligger till grund för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna i studien. Den teoretiska referensramen innehåller följande rubriker: RUBRIK 3.1 HÅLLBAR UTVECKLING 3.2 HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG 3.3 PROJEKT BESKRIVNING En förklaring ges för vad ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling innebär. I detta delavsnitt beskrivs: vilken nytta som hållbarhetsarbete ger för företag och kunder; företagets ansvar för samhälle och miljö; vilken ambitionsnivå i hållbarhetsarbete ett företag kan ha till hållbarhetsarbete samt en beskrivning av hållbara metoder som kan användas för att arbeta mer hållbart i företag, Här beskrivs projektdefinitioner och ett urval av klassificeringssystem för hållbara projekt. 3.4 PROJEKTLEDNING Här beskrivs definitioner på projektledning. 3.5 HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I detta avsnitt beskrivs hur projektledning kan genomföras med en hållbarhetsfokus i projekt. Hållbarhetsansvar och kompetens, hållbarhetsprinciper i projektledning, hållbarhet i processgrupperna samt hållbara projektprocesser tas också upp. 10

18 3 TEORETISK REFERENSRAM 3.1 HÅLLBAR UTVECKLING År 1987 publicerades rapporten Our common future av World Commission on Environment and Development (Ammenberg, 2004). Denna rapport föreslår ett internationellt arbete för en hållbar utveckling och fastslår att en hållbar utveckling innebär ett samspel mellan dimensionerna ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, se Figur 2. Figur 2. Illustration av samverkan mellan de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv i hållbar utveckling. Med ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv menas att jordens resurser måste skyddas och hushållas med (Silvius et al., 2012). Om miljön inte skulle vara hållbar skulle det innebära att den vore så förstörd att det vore outhärdligt att leva i den (ibid.). Mängden arter och populationer minskar i världen och kan leda till förenkling av ekosystemprocesser (Coleman, 1996). Coleman menar att detta hotar så kallade ekosystemtjänsters stabilitet och hållbarhet vilket har en betydande påverkan för människors välfärd i och med ekonomiska och ekologiska förhållanden. Enligt Savitz & Weber (2006) är typiska ekologiska hållbarhetsmått bland annat: luft- och vattenkvalitet, energianvändning samt genererad mängd avfall. Ett ekologiskt fotavtryck innebär den areal mark som krävs för att försörja människors användning av jordens varor och tjänster samt hur mycket areal mark som krävs för att ta hand om våra avfall och emissioner (Ammenberg, 2004). Eftersom det inte är möjligt att nyttja 3,5 jordklot, som skulle krävas om alla människor hade samma välfärd som i Sverige, är det viktigt att minska sitt ekologiska fotavtryck för att inte förstöra för nästkommande generationer samt för fattigare nationer som går miste om resurser på grund av de rika nationernas överkonsumtion (ibid.). 11

19 3 TEORETISK REFERENSRAM Den svenska regeringen har tagit fram 16 nationella miljömål varav ett är särskilt kopplat till denna studies syfte: God bebyggd miljö. Detta miljömål innebär att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö / / Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (Flygar, 2012) Nästan 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige står för bebyggelse (Naturvårdsverket, 2014). En bebyggd miljö ska bidra till en hållbar utveckling och samtidigt fylla samhällets behov av goda livsmiljöer. Behovet av transporter ökar även i och med att människor flyttar ut i tätorter utanför städer. Samtidigt förtätas städers centrala delar vilket gör att transporterna ökar bullernivån. Det är enligt Naturvårdsverket viktigt hur vägar och byggnader utformas och förvaltas ur miljösynpunkt. En socialt hållbar utveckling innebär att det ska vara en attraktiv livsmiljö för människor vilket innebär tillgång till ren luft, rent vatten, störningsfria miljöer samt tillgång till kollektivtrafik i stadsmiljö (Andersson, 2013). Människor ska kunna leva i välfärd med en trygg omgivande miljö och ha en hygglig möjlighet till arbete, inkomst, utbildning, bostad och omsorg för att kunna leva ett gott liv (ibid). Viktigast i människors liv har visat sig vara rättvisa vilket även betyder att välfärdens fördelning är av betydelse (Olsson S., 2012). Enligt den internationella standarden ISO 26000, Vägledning för socialt ansvarstagande, är ett socialt ansvarstagande föränderligt eftersom det speglas av samhällets förväntningar vid en viss tidpunkt (SIS2, 2012). Förr tolkades socialt ansvarstagande som filantropi, men under det senaste århundradet har det allt mer fokuserats på frågor kopplade till arbetsförhållanden och goda verksamhetsmetoder. Efterhand har fler punkter lagts till: miljö, etik, mänskliga rättigheter, konsumentskydd och motverkan av korruption och bedrägerier. I ISO står även att bilden av god praxis kommer att förändras i framtiden. Mer om ISO står i avsnitt Typiska sociala hållbarhetsmått är arbetskraftspraxis, samhällspåverkan, mänskliga rättigheter och produktansvar (Savitz & Weber, 2006). Typiska ekonomiska hållbarhetsmått är exempelvis omsättning, avkastning på investering (räntabilitet), penningflöde, skapade arbetstillfällen och vinst (Savitz & Weber, 2006). Kvantifiering av ekosystemtjänster innebär att ett pris sätts på värden av ett oräkneligt antal gynnsamma ekosystemtjänster. Exempel på detta är: hur mycket det skulle kosta att uppnå samma erosionskontroll som mangroveskogar ger, hur mycket insekter är värda som pollinerare för jordbruk, hur mycket människor är villiga att betala för naturens tjänster i att bland annat rena luft och vatten samt förse människan med råmaterial (Chouinard, Ellison, & Ridgeway, 2011). Om människan använder mer naturresurser än jorden kan återskapa riskeras ekosystemets framtida produktivitet att försämras (Hojem, 2013). 12

20 3 TEORETISK REFERENSRAM 3.2 HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG Detta avsnitt tar upp hållbarhetsarbete i företag eftersom projektledare ofta arbetar för företag som konsulter. Om projektledares företag har en integrerad hållbarhetsfokus ger det en grund för projektledare att arbeta hållbart i projekt. De största konsumenterna av resurser är företag, som även är de största förorenarna (Deland, 2009). Deland menar att de flesta företag och projektledare har möjlighet att genomföra förändringar under en kortare tidsperiod, till skillnad från vad regeringen har möjlighet till. Vidare kan ett företag genom utvecklingsstrategi, struktur och implementeringsmöjligheter leda samhället till mer hållbara verksamheter och levnadssätt. Deland menar även att företag måste förstå deras viktigaste sociala eller miljömässiga påverkan för att kunna ta itu med sina intressenters prioriteringar. Företag ger genom sin dagliga verksamhet både positiva och negativa sociala och samhällsmässiga konsekvenser (Tharp, 2011). Samhället behöver företag för att ge invånarna arbete och infrastruktur och företaget behöver samhället för att tillgodose en god arbetskraft. Vidare menar Tharp att intressenter som aktieägare, leverantörer, kunder, anställda, samhällsmedborgare och regering förväntar sig att företag är pålitliga för den egna prestandan, hela leverantörskedjan samt för ett växande antal hållbarhetsfrågor. Hållbarhet innebär även ett ansvar och en möjlighet till att hitta innovativa lösningar för att respektera och styrka människor, skydda och stärka miljö samt få ett bestående välstånd. Tharp menar att en förmåga att bedöma risker mer effektivt och att bli mer förebyggande gällande riskhantering resulterar i att hållbarhet blir integrerat i affärsmål hos organisationer. Hållbarhet är en nyckel till ekonomisk återhämtning, framtida framgång och konkurrenskraft samt bevarande av livskvalitet och naturresurser (Deland, 2009). Deland menar att hållbarhetsfrågan kommer att växa i och med att det blir fler tecken på klimatförändringar och miljöförstöring, mer synliga begränsningar för tillväxt samt ökad efterfrågan och tryck som stöds globalt genom TV och internet. Silvius et al. (2012) menar att organisationens affärsplan kan behöva utvidgas för att ta med icke-finansiella faktorer som innefattas av sociala och ekologiska aspekter. Genom att förändra produktionsprocesser och anpassa upphandlingsstrategier med leverantörer kan företag minska sin miljöpåverkan (ibid.). Författarna menar att företag kan uppnå en social hållbarhet genom att ge sina anställda goda möjligheter till att förena arbetsliv med privatliv samt motivera de anställda till att engagera sig i att hjälpa samhället på olika vis. Företag kan, för att minska sin miljöpåverkan, utbilda sina anställda i att vid allt beslutsfattande ta hänsyn till de tre dimensionerna samhälle, ekologi och ekonomi, som Silvius et al. (2012) kallar för People, Planet, Profit (PPP). Vidare kan tillverkande företag även hjälpa sina kunder att bli mer hållbara genom företagets produkter och även skapa möjligheter för att hyra ut produkter istället för att sälja dem vilket gynnar miljön. Ökad delaktighet till hållbarhet i företag kan genomföras med exempelvis inslag av hållbarhet i utbildningar inom företagsekonomi och ledarskap för att öka förståelse för företagens plats i samhället (Hojem, 2013). 13

21 3 TEORETISK REFERENSRAM Hållbarhet i företag innebär integrering i företagets uppdrag, långsiktiga strategi och processer samt utförande för att inkludera balansen mellan miljömässiga, ekonomiska, sociala och etiska ideal, mål och resultat (Deland, 2009). Vidare menar Deland att reducera, återanvända och återvinna är kärnan till hållbarhet. För integrering av hållbarhet i organisationsprocesser ska miljö tas hänsyn till genom en hållbar resursanvändning, förebyggande av utsläpp samt begränsning av klimatförändring (Tharp, 2011). Integrering av hållbarhet i processer innebär att en organisation måste ta ansvar för alla aspekter i verksamheten och dess aktiviteters påverkan på aktieägare, kunder, samhälle och miljö (ibid.). Deland (2009) har listat kritiska hållbarhetsmål som kräver mätbara framsteg för varje år, dessa är: Noll avfall 100 % förnybar energi Radikal vattenvård och återanvändning Starkt förvaltarskap av alla allmänningar och ekosystemåterhämtning, inklusive att vända förlust av biologisk mångfald Bred användning av förnybara resurser baserat på förnyelsecykler Eliminering och/eller noll introduktion av - Ämnen från jordskorpan: isolering av existerande toxiner, framförallt utsläpp - De många konstgjorda kemikalierna i miljön Möta mänskliga behov över hela världen, exempelvis - Arbetsförhållanden, jämlika möjligheter, fri arbetsval, rättvisa arbetsvillkor, mänskliga och barns rättigheter, etc. (Deland, 2009, ss. 1-2) Många västerländska nationer talar om miljöåtaganden under en tidsperiod på 50 år, men detta är en för lång tidsperiod för alla ansvarsskyldiga vilket kommer att resultera i misslyckande i att uppfylla dessa åtaganden (Deland, 2009). För att lyckas uppfylla åtagandena måste förändring ske snabbare genom så kallade år-efter-år åtaganden (s. 2) som ger kortsiktiga resultat för att uppnå både kort- och långsiktig framgång HÅLLBARHET - EN NYTTA FÖR FÖRETAGET? Aktieägare kan ställa hållbarhetskrav på företag och därmed öka företagets ansvar genom ökade förväntningar och krav på mer offentlig redovisning (Silvius et al., 2012). Författarna menar även på att investerare är intresserade av ett företags hållbarhetsarbete då de kopplar detta till företagets framgång. Enligt Deland (2009) ökar efterfrågan och tryck angående hållbarhetsfrågor i företag från anställda, kunder, regeringar, aktieägare samt icke-statliga organisationer. Enligt Silvius et al. (2012) kan ett hållbarhetsarbete kortsiktigt innebära högre kostnader för företag om det exempelvis krävs nya maskiner och utbildning av personal. Långsiktigt kan arbetet däremot vara fördelaktigt för affärsplanen i och med användning av exempelvis energi-, vatten-, material- och avfallssnåla metoder i processer vilket minskar kostnaderna för företaget. Integrering av hållbarhet i ett företag och projekt ger lägre drifts- och projektkostnader samt högre intäkter (Silvius et al., 2012; Deland, 2009). 14

22 3 TEORETISK REFERENSRAM Det uppstår dock en tidsskillnad mellan investering och inkomst för företaget att etablera sin hållbarhetsprofil på marknaden (Silvius et al., 2012). Förutom fördelar i lägre kostnader och högre intäkter är även den möjliga affärsnyttan: lägre utlåningsräntor, lägre försäkringspremier, lägre finansiella och operativa risker, reducerad skuld, företaget förblir leverantör samt ökad innovation i och med nya produkter, processer, material med mera (Deland, 2009). Företag kan minska sina kostnader genom att vara proaktiva och minska risker för exempelvis utsläpp och föroreningar som orsakar miljöskador vilket kan komma att orsaka kostnader för sanering och juridiska frågor (Silvius et al., 2012). De immateriella vinster som fås av hållbarhetsarbete i företag är enligt Deland (2009): högre produktivitet, engagemang, tillit och delaktighet hos de anställda; lättare att göra affärer i samhällen där verksamheten äger rum; säkerställande av hållbarhet i verksamheten; frångående av det reaktiva förhållningssättet till lagar och regler samt undvikande av kontradiktoriska relationer med aktivistgrupper och regering. Ett hållbarhetsarbete kan stärka företagets varumärke och rykte (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011) vilket gör att hållbarhet kan ses som en drivkraft för ökade resultat (Silvius et al., 2012). Tharp (2011) menar att ett hållbarhetsarbete ger bättre riskhantering och ökad tillgång till kapital. Vidare menar Tharp att ett företag som inte har investerat i att bygga upp ett positivt rykte genom hållbarhet är känsligt för att ta skada om negativa händelser uppkommer. Detta eftersom kunder inte balanserar ut negativ påverkan. Det är ofta lättare för företag att anställa personal om företaget tar ansvar för hållbarhet (Grafström, 2008; Silvius et al., 2012). Detta kan vara avgörande för att attrahera ny och behålla kvalificerad personal (Grafström, 2008; Silvius et al., 2012; Tharp, 2011) eftersom medvetenheten kring hållbarhet i samhället ökar, enligt Silvius et al. (2012). Silvius et al. menar även att ett hållbarhetsarbete på ett företag kan öka motivationen hos befintlig personal samt resultera i förbättrad arbetsmiljö vilket kan resultera i att befintlig personal stannar kvar FÖRETAGETS SAMHÄLLSANSVAR, CSR Ett sätt för företag att bidra till en hållbar utveckling är genom att arbeta med företagets samhällsansvar, som på engelska benämns Corporate social responsibility (CSR) (Grafström, Göthberg, & Windell, 2008). International Organisation for Standardization (ISO) har tagit fram en internationell standard för CSR som benämns ISO (SIS1, 2010). Syftet med CSR är att företag ska ta ett etiskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar för hur de påverkar samhället (Grafström et al., 2008). Arbetet med samhällsansvar är frivilligt men kan resultera i en mängd olika fördelar (ibid.). Dessa fördelar kan exempelvis vara att företaget får ett ökat anseende, att intresset från investerare kan öka samt ökad konkurrenskraft. Resultatet av ett arbete med CSR ska ses ur ett långsiktigt perspektiv och både kunder och anställda måste förändra sitt tankesätt kring hållbar utveckling för att företaget ska uppnå resultat (Silvius et al., 2012). Det grundläggande kännetecknet för ett socialt ansvarstagande är, enligt ISO 26000, en organisations vilja att införliva sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattande och att ta ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhället och miljön. (s. 6). 15

23 3 TEORETISK REFERENSRAM Enligt ISO innebär ett socialt ansvarstagande även att det ska vara integrerat i hela organisationen, att det praktiseras i organisationens relationer och att organisationen tar hänsyn till intressenternas intressen. (s. 6). Det finns även en ISO standard för miljöledning som benämns ISO 14001som är normativ till skillnad från ISO som innehåller riktlinjer (Silvius et al., 2012). Det går inte att certifieras i ISO vilket det går att göra med ISO 14001, detta eftersom det enligt ISO motsäger syftet med standarden (ISO, 2010). ISO och ISO är särskiljda och kan användas var för sig eller tillsammans för att komplettera varandra (Silvius et al., 2012) HÅLLBARHETSNIVÅ Många företag har redan integrerat hållbarhet i sin organisation, men nivån på hållbarhet kan variera mycket (Silvius et al., 2012). Detta kan beskrivas med fem faser av olika grader som ett företag kan åta sig hållbarhetsprinciper, faserna går från ett reaktivt till ett proaktivt åtagande i frågan (Willard 2005, refererad av Silvius et al., 2012, s. 13). Dessa fem faser är: före efterlevnad av tillstånd, efterlevnad av tillstånd, efter efterlevnad av tillstånd, integrerad strategi samt syfte och passion. Den första fasen av ett företags förhållningssätt till hållbarhetsprinciper, före efterlevnad av tillstånd, innebär att företaget inte följer sociala och miljömässiga regelverk samt att företaget endast har fokus på kortsiktiga vinster (Silvius et al., 2012). Efterlevnad av tillstånd är den andra fasen vilken innebär att företaget följer sociala och miljömässiga lagar men har ett reaktivt arbete endast för att uppfylla lagarna. Efter efterlevnad av tillstånd innebär att företaget tagit steget längre än att följa regelverken. Företaget börjar hantera hållbarhetsfrågor mer proaktivt i och med att initiativ för hållbarhet ökar, däremot är inte hållbarhet integrerat i alla avdelningar. Den fjärde fasen, integrerad strategi, innebär att företaget integrerar hållbarhet i företagsstrategin och fortsätter med initiativ och innovation inom hela företaget. Den sista och mest proaktiva fasen, syfte och passion, innebär att företaget, utöver ekonomiska vinster som drivkraft, har som mål att bidra till ett bättre samhälle med ett passionerat och värdebaserat engagemang för att förbättra företagets, miljöns och samhällets välmående. De fem faserna illustreras i Figur 3 nedan. Skillnaden mellan fas tre och fyra är viktig (Silvius et al., 2012). Detta eftersom ett företag som befinner sig i fas tre har som ambition att bete sig mindre dåligt genom att anstränga sig lite extra utöver att följa regelverket, medan ett företag i fas fyra har som ambition att bete sig bra genom att tillsätta aktiviteter i företaget för att uppnå hållbarhet. Även Tharp (2011) menar att det är stor skillnad på att undvika det dåliga och att sträva mot det goda. Om en organisation endast efterlever basstandarder höjer det inte ribban för konkurrenter och förbättrar inte livet för intressenterna (ibid.). Fas fem är ett tankeskifte från att ha sett hållbarhet som något kostsamt eller hotfullt till att se det som en affärsmöjlighet (Silvius et al., 2012). Werbach (2009) beskriver ett företags sätt att ta itu med hållbarhetsrisker på liknande sätt som Silvius et al. (2012) beskriver dessa faser, och det genom att företagets förhållningssätt går från blind fläck, till medvetenhet, till efterlevnad och slutligen till öppenhet (Werbach, 2009, s. 94). 16

24 3 TEORETISK REFERENSRAM Figur 3. De fem faserna av företags hållbarhetsnivå (Willard, 2005, refererad av Silvius et al., 2012, s. 13) HÅLLBARA METODER I detta delavsnitt nämns några vanliga metoder och standarder som kan tillämpas för ett ökat hållbarhetsarbete. Livscykelanalys (eng. Life Cycle Analysis/assessment) (LCA) är ett bedömningsverktyg för all miljömässig belastning som uppkommit från en produkts eller tjänsts råmaterial fram till dess avfallshantering (Klöpffer, 1997). I teorin ska en LCA hantera allt ingående och utgående i en produkt eller tjänst, men i praktiken går det inte att balansera allt, exempelvis är det särskilt svårt med energi (ibid.). Det som tidigare kallades från vagga till grav för en produkts livscykel kallas allt oftare för från vagga till vagga med tanke på återvinningsperspektivet. Livscykelkostnader (eng. Life Cycle Costing) (LCC) innebär en summering av totala kostnader för en produkt, process eller aktivitet beräknat under dess livstid och är en form av investeringskalkyl som används för att rangordna olika investeringsalternativ (Gluch & Baumann, 2000). Det kan löna sig att göra en dyrare investering om det ger lägre drifts- och underhållskostnader (Miljöstyrningsrådet, 2014). I en LCC tas, utöver investeringskostnader, även driftskostnader upp för produktens livstid samt exempelvis rivnings- och återvinningskostnader (Gluch & Baumann, 2000). LCC är inte gjort för att användas som ett miljömässigt redovisningsverktyg men används ofta i miljömässiga sammanhang (ibid.). GRI är en förkortning av The Global Reporting Initiative och är en ideell organisation som har tagit fram en standard med den vanligaste ramen för hållbarhetsrapportering (GRI, About GRI, 2014). Enligt GRI används hållbarhetsrapportering för att organisationer ska redovisa för intressenter och konsumenter sitt arbete med ekonomi, samhälle och miljö (ibid.). Denna hjälp för hållbarhetsrapportering är framtagen för att företag ska bli motiverade till att arbeta mer hållbart. Den senaste metoden för rapportering just nu är G4 Guidelines och är kostnadsfri att använda (GRI, G4, 2014). 17

25 3 TEORETISK REFERENSRAM FN har även ett ramverk med tio principer, kallat UN Global Compact, för att företag ska arbeta mer hållbart (GC, 2013). FN anser att företag är den primära drivkraften till globalisering och att företag kan underlätta ett långsiktigt och globalt värdeskapande till ekonomi och samhälle. Dessa principer är frivilliga för företag att arbeta efter och syftar till att företag ska använda mer hållbara metoder. Det naturliga steget (eng. The natural step) (TNS) är en idéburen organisation som genom rådgivning, utbildning och forskning hjälper organisationer och individer med att strategiskt arbeta med hållbar utveckling (TNS, 2014). 3.3 PROJEKT Den globala standarden för projektledning, A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK GUIDE) utfärdad av Project Management Institute (PMI ), definierar projekt enligt följande: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, en viss tjänst eller ett unikt resultat. Temporär betyder att det finns en bestämd början och ett bestämt slut. Slutet har nåtts när projektmålen har uppnåtts, eller när projektet avslutas på grund av att målen inte kan uppnås eller att projektet inte längre fyller något behov (PMI, PMBOK GUIDE, 2013, s. 5). Även den internationella standarden ISO 21500, Vägledning för projektledning begrepp och processer, och Silvius et al. (2012) definierar projekt som en temporär organisation med en unik uppsättning processer där resurser och budget kan variera. Enligt PMI är dock ett projekts resultat inte temporärt utan oftast varaktigt då sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser kan uppstå långt efter projektet är avslutat. I ISO står det att varje projekt ofta är indelat i faser och att skillnader mellan olika projekt kan förekomma gällande intressenter och hur processer är anpassade för att leverera så kallade leverabler (SIS2, 2012). Ett projekt kan innefatta en eller flera personer samt en eller flera organisatoriska enheter (PMI, PMBOK GUIDE, 2013). Enligt PMI finns många olika typer av projektformer vilket gör att det inte finns något ideal för hur projektstrukturen ska vara uppbyggd (Silvius et al., 2012). Silvius et al. (2012) beskriver även ett projekt som en temporär organisation relaterad till en icke temporär permanent organisation. De menar att ett projekt innebär att realisera en förändring som gynnar strategi eller mål för sådana organisationer. Om projektmål inte uppfyllts efter en organisationsprocess och den permanenta organisationen inte presterat som önskat kan det sättas in en temporär organisation i form av ett projekt för att se till att detta åtgärdas och förändras (ibid.). Exempel på projekt är: byggnation av hus eller infrastruktur, införande av ny affärsprocess samt utveckling av en ny produkt eller tjänst (PMI, PMBOK GUIDE, 2013) HÅLLBARA PROJEKT OCH KLASSIFICERINGSSYSTEM Arbex (2012), vice VD för GRI, menar att projekt möjliggör utveckling, men att projektkonceptet måste ändras om projektledare ska kunna driva framsteg och förbättring genom projekt. Utveckling och nya förändringar utgör en arena för konkurrens mellan organisationer (Silvius et al., 2012). Förändring från ett icke hållbart samhälle till ett hållbart är kopplat till innovation och projektledning eftersom det, framförallt vid produktion, innebär resursanvändning (ibid.). 18

26 3 TEORETISK REFERENSRAM Organisationer blir allt mer medvetna om hållbarhet vilket även påverkar deras projekt (Silvius et al., 2012). För att underlätta och öka hållbarhetsarbetet i projekt finns olika standarder och klassificeringssystem. CEEQUAL är ett certifieringssystem för hållbarhetsbedömning av projekt inom anläggning, infrastruktur, landskapsarkitektur och arbeten i den offentliga sfären (CEEQUAL, CEEQUAL Scheme Description for projects, 2013). CEEQUAL står för Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme och är ett verktyg för att mäta och bedöma ett projekts miljömässiga och sociala prestationer utöver minimumkrav och lagar (CEEQUAL, Press release, 2012). Dessa prestationer betygssätts sedan från hur väl de tre hållbarhetsaspekterna beaktats i ett projekt. BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method och är en bedömningsmetod för hållbara byggnader (BREEAM, 2014). BREEAM uppmuntrar formgivare och kunder att tänka på att bygga koldioxidsnåla byggnader med låg påverkan på omgivningen. BREEAM används bland annat för att minska driftskostnader, mäta och förbättra prestandan samt utveckla handlingsplaner. För BREEAM används också ett poängsystem. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är också ett bedömningssystem för alla typer av byggnader (SGBC, LEED, 2014). LEED kan användas för både projekterings- och driftstadiet och för befintlig byggnad. LEED bedömer fastigheters prestanda utifrån närmiljö, inomhusklimat, energianvändning och material. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem baserat på svenska bygg- och myndighetsregler och svensk byggpraxis (SGBC, Miljöbyggnad, 2014). Miljöbyggnad används på både nyproduktion och befintliga byggnader och är ett kvitto på viktiga kvaliteter gällande energi, inomhusmiljö och material. För Miljöbyggnad kan en byggnad få betyget Brons, Silver eller Guld. Byggvarubedömning är ett materialdatabassystem som tagits fram tillsammans av Sveriges största och viktigaste fastighetsägare och byggherrar och är en standard för miljöbedömning av byggvaror (Byggvarubedömningen, Om BvB, 2014). Ambitionen med byggvarubedömningen är att med en gemensam standard för bedömningar och ett lättanvänt systemstöd för att söka miljöbedömda varor är ambitionen att morgondagens hus ska byggas och förvaltas med enbart miljöbedömda produkter. I Byggvarubedömningen utgås det från kriterier som utvärderar ämnens egenskaper och produktens livscykelpåverkan (Byggvarubedömningen, Broschyr, 2014). Byggvarorna kan bedömas som grön: Rekommenderas, gul: Accepteras, eller röd: Undviks. BASTA är en annan materialdatabas som erbjuder fritt tillgänglig information om trygga materialval (BASTA, 2014). I denna materialdatabas finns bygg- och anläggningsprodukter som klarar BASTA:s miljö- och hälsokrav på kemiskt innehåll. BASTA har som slogan: Vägen till giftfritt byggande. Databasen är kostnadsfri och vid sökning av en produkt dyker godkända BASTA - godkända produkter upp, det finns även ett register med produkter som inte klarar alla krav. 19

27 3 TEORETISK REFERENSRAM Silvius et al. (2012) har tagit fram en så kallad mognadsmodell för att kunna redovisa eventuella skillnader i ambitioner eller värderingar hos en organisation gällande hållbarhetsåtaganden i projekt. Det finns fyra hänsynsnivåer för projektledningsmognad, utifrån dessa nivåer har författarna sammanställt ett frågeformulär för att integrera hållbarhet i projekt. Svaret på dessa frågor resulterar i en bedömning av nuvarande situation samt önskad situation vilket ger vägledning till förbättring. Graden av hänsynstagande till hållbarhet går från reaktivt förebyggande av skadliga miljöeffekter till proaktivt medverkande till att bidra till ett mer hållbart samhälle genom sina produkter och tjänster. 3.4 PROJEKTLEDNING PMI :s projektstandard PMBOK GUIDE definierar projektledning enligt följande: Projektledning innebär att kunskap, färdigheter, verktyg och metoder tillämpas på projektaktiviteter i syfte att uppfylla projektkraven... (PMI, PMBOK GUIDE, 2013, s. 6). En liknande definition finns i standarden ISO där projektledning även beskrivs omfatta integrering av de olika faserna i projektlivscykeln och att projektledning genomförs med hjälp av processer vilka bör samordnas ur ett helhetsperspektiv (SIS2, 2012). Silvius et al. (2012) definierar projektledning som att leda en projektorganiserad förändring i organisationer, produkter, tjänster, processer eller mellan organisationer. I standarden ISO nämns att påverkan från projekt på dess omgivning även kan ske åt andra hållet: Projektets omgivning kan påverka projektets resultat och framgång. Projektgruppen bör därför beakta: faktorer utanför organisationens gränser, såsom socioekonomiska, geografiska, politiska, rättsliga, tekniska och ekologiska (SIS2, 2012, s. 5). Även Tharp (2011) menar att projekt sker inom en strategisk helhetssyn där både interna och externa miljömässiga faktorer påverkar projektets resultat. Enligt Silvius et al. (2012) har ett projekts karaktär ändrats sedan 50-talet då projektledning tog fart. På den tiden var projektledning fokuserat på matematiska tekniker vilket senare utvecklades till organisering av strukturerade processer och hantering av organisationsförändring. Projektledning innefattar att tillämpa och integrera de fem processgrupperna: initiera, planera, utföra, övervaka och styra samt avsluta (PMI, PMBOK GUIDE, 2013). Vidare innefattar projektledning vanligen identifiering av krav, bemötande av intressenters behov, funderingar och förväntningar under projektets planeringsoch utförandefas samt balansering av projektrestriktioner som exempelvis omfattning, tidplan, budget och risk. Dessa restriktioner konkurrerar med varandra vilket innebär att om en restriktion ändras påverkas oftast något eller flera av de andra restriktionerna. För att en projektgrupp ska kunna leverera ett framgångsrikt projekt krävs, enligt PMI, att gruppen gör rätt bedömningar och hittar rätt balans mellan projektkraven. Denna balans kan vara svår att nå då projektets intressenter kan ha olika åsikter om vilka faktorer som är viktigast. Under projektets livscykel utarbetas projektplanen successivt vilket innebär att projektplanen ständigt förbättras och detaljeras när mer information blir tillgängligt (PMI, PMBOK GUIDE, 2013). Detta gör även att projektledningen kan leda projektet mer detaljerat ju längre projektet har framskridit. 20

28 3 TEORETISK REFERENSRAM 3.5 HÅLLBAR PROJEKTLEDNING Då projekt är en hjälp för företag att förverkliga långsiktiga investeringsmål bidrar det till hållbarhet i ett långsiktigt tidsperspektiv (Tharp, 2011). Den så kallade järntriangeln, som på senare tid brukar användas inom projektledning, består av de tre hörnen omfattning/kvalitet, tid och budget (Silvius et al., 2012). Denna är inte tillräcklig utan det krävs mer holistiska koncept för projektledning (ibid.). Projektledning är mer komplext då järntriangeln inte kan modellera osäkerheten i projektmiljön på ett tillfredsställande sätt (ibid). På liknande sätt som projektledare balanserar kostnad, tidplan och omfattning måste avvägningar också göras mellan ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer (Tharp, 2011). Arbex (2012) menar att hållbara utmaningar för projektledare är Hur man kan utveckla och implementera projekt som garanterar skyddet av planetens naturresurser och samtidigt skapar mer välstånd för fler människor? (s. xiii). Hållbar projektledning (eng. Sustainable Project Management) (SPM) är det centrala bidraget för alla projekt och ligger till grund för alla processgrupper (Deland, 2009). SPM innebär minimering av resursanvändning i projektet från initiering till avslut. Ett projekt medför ofta mycket pappersarbete, resor, möten samt resursanvändning. Enligt Deland finns redan viss kunskap hos projektledare om hur resursanvändning kan minimeras genom att exempelvis skicka dokument elektroniskt istället för att skriva ut, minska resande samt använda dricksvatten istället för på flaska. Projektledare kan dock göra mer än så och bör involvera projektgruppen i ämnet och upprätta specifika hållbarhetsåtaganden i projekthanteringen HÅLLBARHETSANSVAR OCH KOMPETENS Projektledare har ansvar för projektets påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv (Tharp, 2011). Då organisationens ansvar ökar innebär det även att projektledare för organisationen måste ta ansvar för att integrera hållbarhet i deras arbete (Silvius et al., 2012). Silvius et al. menar att projektledare inte kan underordna sig sina beställare och, hårddraget, bara göra som de blir tillsagda (s. 4). Projektledare måste ta ett självstyrande ansvar för hållbar utveckling eftersom beställaren kanske inte alltid uppskattar betydelsen av projektet. Silvius et al. menar vidare att hållbarhet i projekt även beror av projektledares personliga värderingar i etik, rättvisa, jämlikhet och ansvar. Angående projektledning menar Deland (2009) att Även om kunden inte efterfrågar hållbara lösningar i ett projekt så har alla ett ansvar att rekommendera och uppmana till hållbara handlingar och hållbara beslut (s. 8). Att ta ansvar för ekonomisk hållbarhet i ett projekt innebär att se längre än att få avkastning på investeringen samt se till att ekonomisk hållbarhet passar i den övergripande strategin för företaget (Tharp, 2011). Tharp menar vidare att ett ansvar för social hållbarhet i ett projekt innebär en reflektion över organisationens kultur, struktur, processer, nuvarande personalresursers färdigheter, personalens metoder inom företaget och genom hela värdekedjan. För att nå ekologisk hållbarhet krävs enligt Tharp en mogen utvärdering av kapitalvaror, inrättningskrav, användning av resurser, inköpsmetoder, kontraktshantering och branschstandarder. 21

29 3 TEORETISK REFERENSRAM Projektledare måste också förstå den långsiktiga påverkan på omgivningen som deras projekt resulterar i precis som att de måste förstå affärsnyttan som projektet ger i avkastning (Tharp, 2011). Då projektledare styr resursförbrukningen i projektet kan de integrera en livscykelmentalitet från projektets start till slutgiltigt omhändertagande (ibid.). Genom att integrera hållbarhetsprinciper i projektplanen kan även definiering av resultat, mål, villkor och framgångsfaktorer tas fram. Silvius et al. (2012) konstaterar att projektbeställare och projektledare har mest ansvar och möjlighet för att påverka integrering av hållbarhet i projektet. De menar att tekniker och byggledare i projektet har ansvar för och kan påverka hållbarheten, men inte i alla steg som projektledare har. Vidare ansvarar förvaltaren, efter att projektet är klart, för den sociala aspekten men kan även påverka ekonomiska och ekologiska aspekter. Enligt Hwang & Jian Ng (2012) har projektledare en betydande roll gällande hur lyckat ett projekt blir, och för att leda ett projekt professionellt och med framgång måste projektledare ha de kunskaper och färdigheter som krävs. Projektledarrollen måste även anpassas efter den ökade prioriteringen av frågor gällande hållbar utveckling, klimatförändringar och miljöskydd. Detta har traditionellt sett inte varit en del av projektledares kunskapsområde, men denne måste bredda sina kunskaper till mer icke-ingenjörsmässiga kunskaper och färdigheter för att kunna leva upp till dagens professionella efterfrågan. Hwang & Jian Ng (2012) kom fram till i en studie att projektledare som leder miljövänliga, så kallade gröna, konstruktionsprojekt kan stå inför utmaningar som högre materialkostnader, annan längd på planeringstid samt längre tid för tillåtelseprocessen på grund av nya gröna material och tekniker. Enligt författarna är de viktigaste färdigheterna hos en projektledare, för att kunna lindra dessa utmaningar: analytisk förmåga, beslutsfattande, samarbetsförmåga, delegering samt problemlösningsfärdigheter. Vidare är de viktigaste kunskapsområdena i projekt: schemahantering och planering, hantering av intressenter, kommunikationshantering, kostnadshantering och hantering av personella resurser (eng. Human Resources) (HR). Hållbarhet är ett komplext och holistiskt koncept och det krävs viss kompetens hos projektledare för att kunna integrera hållbarhet i projekt och projektledning (Silvius et al., 2012). Det finns olika kompetensstandarder för detta vilket Silvius et al. (2012) har studerat. Idag används International Project Management Association (IPMA ) Competence Baseline (ICB) version 3.0 mest flitigt som standard för projektledningskompetens. Denna standard bryter ner en projektledares kompetens i tre kategorier: teknisk kompetens för att täcka projektledningsprocesser, beteendemässig kompetens som gäller projektledarens personliga färdigheter och för relation med intressenter samt innehållsbaserad kompetens för projektets samspel med dess innehåll (Silvius et al., 2012). Enligt Arbex (2012) behöver projektledare ett nytt sätt att uppfatta omvärlden. De måste vara kreativa, tänka inom en komplex ram, utveckla ny professionell etik, förstå sitt ansvar och samarbeta mer än tidigare. Arbex menar vidare att detta kräver utveckling av nya verktyg för projektledare och att den nya generationen av projekt behöver nya prestandaindikatorer för att mäta projektets hållbarhetsmål. Projektledare kan och bör använda sitt stora inflytande för att öka hållbarhet i organisationen (Silvius et al., 2012). 22

30 3 TEORETISK REFERENSRAM Silvius et al. (2012) menar att attityd inför förändringen att kunna se världen från ett hållbarhetsperspektiv och inte ett vinstperspektiv kräver adoptering och utveckling av ett nytt värdesystem. Detta kan uppnås om den individuelle projektledaren accepterar att den tar ett särskilt ansvar för hållbarhet, både som privatperson och yrkesperson. Det behövs en attitydförändring så att orienteringen går från en resultatorienterad till en sammanhangsorienterad projektledning. Projektledare ska se till att följande kunskaper inom hållbarhet finns i projektorganisationen, enligt Silvius et al. (2012) (s. 71): Kunskap om: Hållbarhetsaspekter Mer djupgående kunskap om hållbarhet inom Hälsa, Miljö, Säkerhet (HMS) Ett mer hållbart arbete ökar antalet intressenter, så kallade hållbarhetsintressenter. För att tillgodose dessa typer av intressenters önskemål bör projektledaren skaffa sig en konceptuell och operationell kunskap angående intressenternas kunskapsområden. Dessa kunskapsområden är kopplade till hållbarhet såsom livscykelkostnad (LCC), vagga till vagga (LCA), avfallshantering, tillfällen för digital kommunikation, energiförbrukning, kriterier för ett anständigt arbete samt återvinningstekniker. De sociala och miljömässiga problemen ökar idag snabbare än vad företags framsteg ökar (Deland, 2009). Genom att tillämpa hållbarhet i alla projekt med varje kund, med hjälp av några grundläggande hållbarhetsverktyg, kan projektledare öka den pågående förändringen för hållbarhet (ibid.). Deland listar några stödord som kan vara till hjälp vid översättning av systemförhållanden till handling och som bas för beslutsfattande i projekt, dessa är: Eliminera användning (reducera) Återanvänd Återvinn Förnybart Nedbrytbart Icke toxiskt (både konstgjort material och från jordskorpan) Sorterbart Natur och förvaltarskap Spara Kvalitet, långvarigt Resurseffektivt, speciellt energi och vatten (Deland, 2009, s. 6) Enligt Deland (2009) är det mycket användbart för projektledare att ta sig tid att gå igenom hemsidor och så kallade Case av ledande företag inom hållbarhet. Medlemmar i PMI kan även dela erfarenheter och kunskaper inom hållbar projektledning med andra projektledare via PMI :s community på nätet som kallas Project Management Global Sustainability Community of Practice (PMI, Sustainability, 2014). 23

31 3 TEORETISK REFERENSRAM HÅLLBARHETSPRINCIPER I PROJEKTLEDNING Silvius et al. (2012) samt Gareis, Huemann & Martinuzzi (2012) föreslår ett antal hållbarhetsprinciper för projektledning som innehåller punkter av hänsyn och beskrivningar av dilemman. Dessa är att: Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen, Både kortsiktig och långsiktig inriktning, Både lokal och global inriktning samt Personliga värderingar och etik. Silvius et al. föreslår även principerna Konsumera intäkter, inte kapital samt Öppenhet och ansvarsskyldighet. Silvius et al. tog fram principerna utifrån bland annat standarden ISO och litteraturstudier, se Tabell 1. Tabell 1. Hållbarhetsprinciper i projektledning (Silvius et al., 2012, s ) HÅLLBARHETSPRINCIP 1 Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen. Proaktivt istället för reaktivt arbete för att uppnå goda effekter istället för att kompensera. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet påverkar och integrerar med varandra. 2 Både kortsiktig och långsiktig inriktning. Ur ett ekonomiskt perspektiv tenderar företag att tänka på kortsiktiga mål, ett direkt kontantflöde har mer värde än ett framtida kontantflöde enligt ekonomisk teori, däremot kan inte social eller miljömässig påverkan uppstå förrän efter en längre tidsperiod. 3 Både lokal och global inriktning. Företag blir ofta påverkade av internationella intressenter vilket gör att deras sociala, ekonomiska och ekologiska påverkan blir både lokal och global. ANVÄNDNING I PROJEKT Detta påverkar både projektinnehållet och -processen och har en stor påverkan i nästan alla projektledningsprocesser. Det som tillämpas i planeringsfasen tillämpas även i genomförandefasen. Förutom lägesrapporteringsprocessen så innehåller inte projektövervaknings- och kontrollprocessen mycket övervägande av hållbarhet, förutom behandling av projektetinnehållet. Sociala och ekologiska aspekter kan inte integreras i den avslutande processen. Denna princip lägger till en tidsskala på princip 1. I och med ett långsiktigt perspektiv kan processer, tjänster, produkter, system och resurser komma att ändras vilket kräver acceptans hos projektgruppen. Ett långsiktigt perspektiv i projekt kan innebära att materialvalet ändras. Mer hållbara material gynnar ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Principen påverkar projektledning i initierings- och planeringsprocesser vid definiering av omfattning, risker, planerat resultat, aktiviteter, kvalitet och intressenter. I genomförandeskedet kan utveckling av medarbetare ske ur ett långsiktigt perspektiv utanför projektbehoven. Avslutningsprocessen påverkas vid överlämning till den permanenta organisationen och vid acceptans av organisationsförändring som projektet skapat. Globala aspekter kan innebära att ansvar tas för goda arbetsvillkor i hela leveranskedjan om företaget har leverantörer och producenter utomlands. Lokala aspekter kan innebära att företaget tar hänsyn till intressenternas åsikter gällande effekter av projektet de berörs av. Princip 3 kan påverka både innehållet i projektet, projektprocessen och nästan alla projektledningsprocesser i initiering, planering och genomförandeskedet. Projektövervakning, kontroll och avslut blir mindre påverkat av detta. 24

32 3 TEORETISK REFERENSRAM Fortsättning på Tabell 1. HÅLLBARHETSPRINCIP 4 Konsumera intäkter, inte kapital. Förnybara naturresurser ska inte utarmas i större takt än de förnyas för att inte bryta ned resurserna. För att naturen ska kunna ta hand om vårt avfall gäller det att vi inte överskrider dess kapacitet att ta hand om det. Företaget måste använda inkomster och inte kapitalet till att betala kostnader. Till kapital räknas sociala och ekologiska resurser. För att vara ett hållbart företag ska såväl ekonomiska som ekologiska och sociala kapital hanteras väl. 5 Öppenhet och ansvarsskyldighet. Företaget ska vara öppen och ta ansvar för konsekvenserna av sina policies, beslut och handlingar för att intressenter ska ha möjlighet till att bedöma verksamheten. Företaget ska ha ett proaktivt engagemang för sina intressenter. 6 Personliga värderingar och etik. Förändring är nyckeln till hållbarhet som är ett normativt koncept som reflekterar värderingar och etiska omständigheter. För att kunna ändra vårt genomförande måste vi först ändra vår syn på hur vi genomför saker. ANVÄNDNING I PROJEKT Princip 4 innebär att resurser och material måste tas tillvara så att inte kapitalet riskeras. Detta genom att till exempel se till att alla medlemmar i projektgruppen mår bra och inte utsätts för en hög press vilken kan orsaka att vissa i gruppen mår dåligt och uteblir från arbetet. Detta orsakar förlust i kapital, istället ska resurserna tas tillvara på ett hållbart sätt. Denna fjärde princip fungerar som en guide till hur material och resurser ska användas i projekt, exempelvis att eko-vänligt material bör användas. Denna princip påverkar innehållet i projektet, planeringsskedet och genomförandeskedet. Principen har inte så stor påverkan på projektövervakning, kontroll och avslut i projektet. Detta är ingen ny princip i projektets innehåll eller process. Det gäller att vara öppen mot allmänheten och intressenter som berörs av projektet. Principen påverkar alla projektledningsprocesser i och med Hur det ska göras och Vad som görs inom kommunicering med och engagemang i intressenterna. Denna princip påverkar alla projektledningsprocesser och handlar snarare om Hur arbetet görs än Vad som görs. Silvius et al. (2012) menar att alla sex hållbarhetsprinciper ingår inom spannet för teknisk kompetens. Beteendemässig kompetens innefattas endast för principerna fyra till sex och innehållsgrundad kompetens främst för principerna ett till tre. Hållbarhetsprinciperna ett till tre kan även öka antalet intressenter från bland annat miljöskydds- och människorättsgrupper. I projektledningsprocessen bör frågor tas upp angående hur hållbarhetsprinciperna påverkar samhället och det organisatoriska innehållet i projektet (Silvius et al., 2012). Om principernas påverkan är relevant och hur denna påverkan kan översättas till projektet måste även tas upp. Hållbarhetsprincipernas inverkan på projektinnehållet bör enligt författarna även beaktas i projektmotiveringen. Enligt Deland (2009) resulterar fokus på hållbarhetsprinciper i initierings- och planeringsfasen i en mer hållbar slutprodukt i projektet. Även enligt Silvius et al. (2012) är det störst möjlighet att påverka hållbarhetsprinciperna i initierings-, planeringsoch genomförandefasen i ett projekt, se Tabell 2 nedan. Silvius et al. menar att den avslutande fasen är viktig ur hållbarhetssynpunkt eftersom det är där projektet lämnas över till den permanenta organisationen. Vidare är den avslutande fasen viktig ur hållbarhetssynpunkt eftersom det beror på hur väl den permanenta organisationen accepterar projektets resultat. 25

33 3 TEORETISK REFERENSRAM Misslyckade och oaccepterade projekt är ohållbara enligt Silvius et al. (2012) eftersom det slösar energi och resurser. Tabell 2. I tabellen redovisas den förväntade effekten av hållbarhetsprinciper på respektive processgrupp. Tabell 2 är en inverterad version av Silvius et al. (2012) tabell 4.1, s. 52. För att integrera dessa hållbarhetsprinciper i projekt och projektledning har IPMA Expert Seminar 2010 tagit fram en checklista baserat på GRI :s indikatorer från hållbarhetsrapportering (Silvius et al., 2012). Checklistan är kort, en sida, och författarna föreslår att checkpunkterna bryts ner för specifika typer av projekt. Checklistans punkter är kortfattade eftersom projekt är föränderliga och att checklistan ska kunna användas för alla projekt. Projektledare och sponsorer kan enligt författarna använda en checklista för att återblicka och gå igenom existerande projekt. Ett vidare steg i detta arbete är att integrera de viktigaste indikatorerna i projektrapporter. Denna checklista är uppdelad i de tre hållbarhetsaspekterna, ekonomi, ekologi och samhälle. Exempel på en checkpunkt är: Vatten vattenanvändning; återvinning (s. 41). I artikeln A checklist for assessing sustainability performance of construction projects har författarna Shen et al. (2010) tagit fram en mer detaljerad checklista, för hållbara samhällsbyggnadsprojekt. Denna checklista liknar IPMA :s checklista som beskrevs av Silvius et al., men listar mer detaljerade åtaganden för varje hållbarhetsaspekt indelat i de olika processgrupperna. Checklistan av Shen et al. är även indelad i olika skeden i projektet: startskede, projekteringsskede, byggskede, driftskede och rivningsskede. Checklistan är därför längre, fyra sidor, och mer omfattande. Exempel på en checkpunkt i checklistan av Shen et al. är: Ett projekt bör försörja både lokal ekonomi och utnyttja infrastrukturen i den lokala ekonomin för att generera ekonomiska fördelar (s ). 26

34 3 TEORETISK REFERENSRAM HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROCESSGRUPPERNA Nedan presenteras hur hållbarhet kan integreras i de övergripande processgrupperna i projektledning. INITIERA Projektledare bör, enligt Deland (2009), göra ökad hållbarhet till ett villkor för projektets slutprodukt samt använda begränsningen till att driva innovation och hög lagprestanda. Projektledare och företag arbetar för att leverera med givna begränsningar hela tiden (ibid.). Enligt Deland ligger det i projektledares uppgift att ställa svåra frågor i detta skede och projektledare kan här exempelvis ifrågasätta materialval samt föreslå materialval, transportval och förpackningsval. Trots att projektledare inte alltid kan vara delaktig i produktdesignen kan ändå frågorna ställas. Det är även viktigt enligt Deland att projektledare och projektgrupp prioriterar det som går att påverka om det inte går att rikta sig till alla hållbarhetsaspekter som ett projekt medför. Deland (2009) menar att tillämpning av Project Management Sustainability Integration (PMSI) bör vara en av de grundläggande principerna av utveckling av projektplan och preliminär projektomfattning. Detta genom att: Använda verktyget Tillbakablick (beskrivs nedan) som hjälp för att definiera hur ett hållbart slut på projektet skulle kunna se ut (exempelvis noll avfall). Tillämpa vagga till vagga (LCA) för att använda återvunna och förnyelsebara resurser för att skapa en effekt av projektet och i slutet av projektets livscykels effekt se till att det kan återvinnas eller brytas ned biologiskt. Tillämpa hållbarhetsprinciper och förhållanden från The Natural Step (TNS) på produkten/projektets beskrivning vid granskning av och vid tillhandahållning av inmatning till projektplanen. Projektledaren bör ta ett steg bakåt för att skapa en helhetssyn på projektet och dess pågående påverkan efter att projektet är klart då projektledaren utvecklar den preliminära projektomfattningen. Tillämpa systemtänk till själva projektet och även till projektets syfte. Starta uppströms för de mest hållbara resultaten. Om en toxin är introducerad i produkten/tjänsten eller i miljön är det svårare eller omöjligt att fånga eller ta bort än om det aldrig använts. Titta efter potential i slutna kretslopp, titta efter nya sätt att tillhandahålla produkten som en tjänst, exempelvis genom uthyrning istället för försäljning som gör att produkten kan återanvändas och/eller återvinnas av företaget. Tillämpa det översatta systemet för potentiella mål, handlingar, beslutsfattande för det övergripande projektet och individuella delar. (Deland, 2009, ss. 7-8) Deland menar även att mycket lite av resurserna som används för att skapa en produkt eller tjänst faktiskt finns i den slutliga produkten eller tjänsten, och att projektgruppen bör fråga sig hur de kan eliminera eller reducera några av de traditionella resurserna. Vidare menar Deland att om det är svårt att finna stöd för att integrera hållbarhet i ett aktuellt projekt kan projektledare kontrollera hur hållbart projektet hanteras för närvarande. 27

35 3 TEORETISK REFERENSRAM Ett nyckelverktyg för hållbar projektledning enligt TNS är Tillbakablick vilket innebär att projektledare definierar den önskade framtiden och sedan definierar de utförandena i projektet som krävs för att komma dit (Deland, 2009). PLANERA Silvius et al. (2012) menar att projektinnehåll, förväntat resultat samt framgångsfaktorer är baserat på en holistisk syn på projektet och inkluderar hållbarhetsperspektiven: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, kort- och långsiktigt samt lokalt och globalt. Enligt Deland (2009) bör integrering av hållbarhet förekomma i nästan varje planeringsprocess. Hållbara alternativ påverkar bland annat kostnadskalkyler och kostnadsbudgetering, och hållbarhetsproblem är även en viktig aspekt för riskprocesserna (ibid.). Några av de svåraste och dyraste aspekterna av hållbarhet är, enligt Deland, utveckling av grundlinjer för hållbarhetmått, spårning och rapporteringsmått. Dessa svårigheter är något minimerade om det planeras för detta i projektet och om projektgruppen är kreativ. I planeringsprocessen detaljeras även TNS verktyg Tillbakablick i och med detaljering av vad som krävs för att leverera den önskade framtiden av projektet och en detaljerad applicering av TNS principer och villkor. I projektplanen auktoriseras ett projekt formellt och de initiala nivåkrav som uppfyller intressenternas behov och förväntningar dokumenteras (Tharp, 2011). Resultat, mål, villkor och framgångsfaktorer kan tas fram för projektet genom att integrera hållbarhetsprinciper i projektplanen (ibid.). Enligt Deland (2009) är hållbarhetsstödjande baslinjer, mått och stöd till att samla in dessa mått definierade i planeringsprocessen. För att projektledare ska lyckas integrera hållbarhet i ett projekt krävs att alla medlemmar i den initiala projektgruppen är med på vad som gäller, detta innebär att projektledare måste förse gruppen med utbildning och inlärning av hållbarhet (Deland, 2009). Projektledare upplever, enligt Deland, att projektgruppen blir högre presterande då de åtar sig mer förpliktelser och får ökat engagemang när hållbarhet är ett grundliggande syfte i projektet. Det är även enligt Deland (2009) grundläggande att integrera hållbarhet i planering av inköp och uppköp samt i planering av upphandling för hållbara resursalternativ. Projektledare måste titta på leverantörers hållbarhetsåtaganden och resultat för deras egna företag. Vidare menar Deland att hållbarhetsåtagande leverantörer (eng. Sustainability Committed Sellers) (SCS) har som minimumnivå åtagit sig att driva verksamheten baserat på ett antal hållbarhetsvillkor eller principer. Det finns fyra sätt att bedöma en leverantör som SCS och detta används först i Planering och senare i Utförande. Deland menar vidare att det kanske inte går att driva SCS krav allmänt för leverantörerna men det viktiga är att projektledare kan påverka riktningen på val av leverantör. 28

36 3 TEORETISK REFERENSRAM UTFÖRA Enligt Deland (2009) är uppmärksamhet på hållbarhet som mest kritiskt i informationsdistributionen, utvecklingsprojektgruppen och processen för val av leverantör i utförandet. Deland menar att nyckelfaktorn är att tillgodose projektgruppen med baskunskaper inom hållbarhet och att även ett systemtänk måste vara en nyckelfaktor för projektutvecklingsgruppen. För att öka projektledares påverkan måste informationsdistributionen inkludera projektets hållbarhetsaspekter och även viljan till resursreducering/eliminering, vatten- eller energieffektivisering och att hitta resursalternativ. Vid leverantörsval kommer nivån av SCS bli en del av det slutliga valet menar Deland. ÖVERVAKA OCH STYRA Då projektledare och projektgrupp blir utmanade med problem kan det verka lättare att ändra, minska eller ignorera hållbarhetsåtaganden på grund av faktorer som exempelvis tid, kostnad eller kvalitet (Deland, 2009). Den integrerade förändringskontrollsprocessen ger möjlighet för projektledare att uppmuntra till fortsatt hållbarhetsåtagande i projektet och till att utveckla ytterligare alternativ, detta eftersom hållbarhet redan integrerats i projektomfattningen i projektplanen (ibid.). AVSLUTA Båda processerna för Avsluta är viktiga: Avsluta projekt och Avsluta avtal (Deland, 2009). Deland menar att det är här projektledare kan göra så att framgång skapar framgång. Vidare kan projektledare bidra till bedömning av hållbara resultat som uppnåtts och/eller förväntas av organisationsprocesser. Enligt Deland bör alla projekt kunna visa ett före och efter av dess hållbarhetsresultat, exempelvis hur mycket pengar som sparats. Många projekt kanske inte lämpar sig för denna typ av direktrapportering, men det är enligt Deland viktigt att kvantitativt och kvalitativt kommunicera hållbarhetsfördelar och framsteg som projektet resulterat i samt inlärning av integrering av hållbarhet. Deland (2009) menar att det är minst lika viktigt att överlämningen inkluderas av de pågående kraven för att leverera den förbättrade hållbarheten som är designad till projektet. Överlämningen till driften är avgörande för att förverkliga de förväntade hållbarhetsvinsterna HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROJEKTPROCESSER Här beskrivs hur vissa specifika projektprocesser, under processgrupperna, berörs av hållbarhetsarbete i projekt. RISKHANTERING En risk innebär en osäker händelse eller omständighet som påverkar minst ett projektmål som kan avse omfattning, tid, kostnad eller kvalitet och kan ha flera orsaker och konsekvenser (PMI, PMBOK GUIDE, 2013). Om risker däremot ska bedömas utöver projektets implementering och istället på projektets totala effekt på samhället och organisationen i stort behövs riskhantering utvärderas i större utsträckning (Tharp, 2011). 29

37 3 TEORETISK REFERENSRAM Risker som uppkommer på grund av miljömässiga problem eller socialt missnöje kring ett projekt kan kosta mycket i och med förseningar och avbrott, negativ publicitet, hot mot driftstillstånd samt oförutsägbara utgifter (Tharp, 2011). Kostnaden för ett projekt kan också överskridas om ryktet hos projektets organisation är skadat. HANTERING AV PERSONELLA RESURSER (HR) Enligt Tharp (2011) kräver en hållbarhetsfokus under ett långt tidsperspektiv att projektledare ser till att uppfylla följande moment för gruppmedlemmarna: Balans mellan arbetsliv och privatliv, upplärning, policy för personaladministration, möten och resor Rättvisa, kvalitet, förbättring av arbetsmiljö, utbildning, etik, utveckling av färdigheter och social delaktighet Tillräcklig inkomst för att kunna försörja sig, familjetjänster, hälsa och säkerhet, fackliga rättigheter, respekt, öppenhet och ärlighet Mycket av detta är utom projektledares direkta kontroll men denne har möjlighet att påverka detta. KRAV PÅ LEVERANTÖRER Återförsäljare och leverantörer måste upprätthålla samma principer på råmaterial som den inköpande organisationen, annars kan inte organisationen påstå att de har hållbarhetsfokus (Tharp, 2011). HANTERING AV PROJEKTKOMMUNIKATION Kommunikation, omfattande projektrapportering, presentation, dokumentering och lärdomar försäkrar att projektets intressenter är informerade om hållbarhetsaspekterna i ett projekt (Tharp, 2011). HANTERING AV INTRESSENTER För utveckla en hållbar projektstruktur och kultur är det mycket viktigt att omsorgsfullt identifiera och hantera intressenter eftersom alla beslut strömmar därifrån (Tharp, 2011). Projektledare utvecklar exempelvis krav genom att definiera intressenters behov. Projektledare bör även överväga frågor angående hur kommunikation ska ske med ytterligare intressenter som aktivistgrupper, icke statliga organisationer, statliga myndigheter eller samhällsmedborgare som vill veta projektets påverkan samt hur information ska tas emot från sådana intressenter. HANTERING AV PROJEKTUPPHANDLING Projektledare är vana att hantera risker i upphandlingsdokument, däremot är de riskerna ofta begränsade till tidsbegränsning, kostnad och omfattning för projektet (Tharp, 2011). Då en organisation har en hållbar och långsiktig syn på företagande bör även hållbara värden bli reflekterade i riskhantering i upphandlingskontrakt liksom andra faktorer som kan orsaka risk till företaget som helhet. 30

38 3 TEORETISK REFERENSRAM I driften tenderar organisationer att endast hantera reducering av avfall som en enda aktivitet (Tharp, 2011). Det är endast när detta är integrerat i organisationen och i projektledning som organisationen ser på hela leverans- och värdekedjan för att reducera mängden avfall genom att reducera mängden inköp. Tharp nämner att följande frågeställningar bör beaktas vid hantering av upphandling: Inkluderas det hållbarhetskriterier i leverantörsbedömningar? Är åtaganden och utnämnanden gällande hållbarhet invävt i kontraktet? Hur öppen är hela leverantörskedjan gällande hållbarhetsprioriteter? (Tharp, 2011, s. 7) 31

39 4 EMPIRI 4 EMPIRI I detta avsnitt presenteras insamlad primär- och sekundärdata som krävts för att uppnå syftet med studien samt för att kunna besvara forskningsfrågorna. I avsnittet ges en nulägesbeskrivning av Faveos projektmetodik samt respondenters svar från intervjuer, fokusgrupp samt mailkonversationer angående hur projektledare kan arbeta mer hållbart. Respondenter och interndokument har tilldelats referensnummer för att underlätta läsning och referering. Referensnumren tilldelades enligt följande: NR R1 R2 R3 R4 R5 R6 FG BESKRIVNING Miljösamordnare, ansvar för hållbarhet på allmänna platser i Norra Djurgårdsstaden, Tyréns Projektstöd, ansvarig för upphandling och juridiska frågor på Norra Djurgårdsstaden, Faveo Projektledare, Miljö, HUT, KMA, Förorenad Mark, Faveo Miljöspecialist, Faveo VD, Faveo Certifierad projektledare PMP och projektledningskonsult, Faveo Fokusgrupp, Faveo ID1 Interndokument 1, Kursmaterial från kurs i professionell projektledning, 2013 ID2 Interndokument 2, Intranätet Portalen ID3 Interndokument 3, Kursmaterial från kurs i miljöledning, 2010 ID4 Interndokument 4, Affärsplan 2014 Faveo Projektledning AB Empirins struktur ser ut som följande: RUBRIK 4.1 NULÄGESBESKRIVNING 4.2 HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN BESKRIVNING Beskrivning av Faveos projektmetodik samt företagets nuvarande miljölednings- och hållbarhetsarbete i projekt. Här beskrivs insamlad primär- och sekundärdata angående: vad hållbar projektledning innebär i praktiken, vad nyttan för kund och företag är med att arbeta hållbart, hur hållbarhet kan integreras i projektledning, vilka verktyg och metoder som kan användas för hållbarhetsarbete, hållbarhetskrav som bör ställas på leverantör och entreprenör, kunskapsnivå och utbildning för projektledare samt utmaningar som kan finnas med hållbarhetsarbete. 32

40 4 EMPIRI 4.1 NULÄGESBESKRIVNING Enligt R5 och R4 är Faveos tre största kunder Trafikverket, Vattenfall (Forsmark, Ringhals, SKB) och Trafikkontoret (SL). Vidare utgörs Faveos kunder till största delen av offentliga kunder och resterande är privata. Anledningen till att företaget vill integrera ett hållbarhetsarbete i projektledning är att de vill främja en hållbar utveckling, hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden samt locka nya anställda (R4). Ett av företagets mål är att växa organiskt vilket gör att en hållbarhetsprofil är av intresse för att locka nya anställda PROJEKTMETODIK R5 beskriver att en projektledares uppgift är att leda byggprocessen, ta in rätt kompetens i rätt tid, ställa krav, minimera risker och skapa struktur. Enligt Faveos informationshäfte till kunder tar företaget gärna på sig ett helhetsåtagande från projektens start till mål (Faveo, Informationshäfte, 2013). Faveos projektmetodik grundar sig enligt R6 på PMI :s standard PMBOK GUIDE, ISO-standarderna ISO (Vägledning för projektledning - Begrepp och processer) och ISO (Ledningssystem för kvalitet - Vägledning för kvalitetsledning i projekt). Även IPMA :s ramverk ICB (IPMA Competence Baseline) används, men denna är inte processbaserad som de tidigare nämnda (R6). I PMBOK GUIDE beskrivs vilka åtaganden som ska hanteras i respektive projektledningsprocess samt hur dessa ska hanteras för integration i projekt. I Faveos nuvarande projektmetodik finns inget systematiskt eller standardiserat arbetssätt för integrering av hållbarhet i projekt, som det finns för exempelvis riskhantering eller hantering av intressenter. Hållbarhet nämns i början av PMBOK GUIDE men inte mer än en mening om att projektledare ska visa hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter. Figur 4, från ID1, visar projektledningens arbetsflöde i form av processgrupperna: initiera, planera, utföra, övervaka och styra samt avsluta. Varje projekt består av flera faser (i bilden illustreras 5 faser) som organisationen eller projektet själv definierar (R6). Projektledningens arbetsflöde används som grund på Faveo, dels för projektet som helhet och dels för respektive fas i projektet. B0 - B5 står för beslutspunkter. Faserna kan genomföras överlappande, en fas kan alltså starta innan den föregående slutförts. Figur 4. Faveos befintliga projektmetodik (ID1) 33

41 4 EMPIRI I Figur 5 nedan, från ID1, illustreras i vilken fas och till vilken grad i ett projekt som intressenterna har störst påverkansmöjlighet. I figuren kan det utläsas att i början av ett projekt har intressenterna ett stort inflytande och projektorganisationen har en större möjlighet till att genomföra förändringar till en lägre kostnad än i ett senare skede i projekt (R6). I senare skede blir det svårare och dyrare att genomföra samma förändring eftersom projektprodukten fastställs mer detaljerat ju längre projektet pågår. På grund av detta är det önskvärt att få reda på intressenternas synpunkter så tidigt som möjligt i projektet. På Faveos intranät finns deras projektmetodik tillgänglig och medarbetare kan där läsa om respektive kunskapsområde (ID2). Där finns även hjälpmedel och tips för vissa kunskapsområden. Exempelvis för kunskapsområdet Ekonomi finns flikar för hjälpmedel, erfarenheter och tips på hur arbetet kan genomföras. Figur 5. Karakteristiskt för ett projekt är att intressenternas inflytande på projektet är störst i början samtidigt som ändringskostnaderna är som lägst. Ju tidigare förändringar genomförs i ett projekt desto lättare och billigare är det att genomföra. (ID1) MILJÖLEDNING Faveos kvalitets- och miljöcertifiering, enligt ISO-standarderna ISO 9001 och ISO 14001, gäller för de fysiska kontoren och omfattar bland annat inköp av kontorsmaterial, källsortering, digital kommunikation samt belysning med rörelsedetektorer (R4). Vidare omfattar certifieringarna även arbetet med kunder, men Faveo kan exempelvis inte kräva miljöstyrning av inköp i ett projekt som ägs av en annan beställare, det bestäms av beställaren. Miljöledning tillämpas dock i de flesta stora projekt. Dagens miljöledningsarbete på Faveo innebär enligt ID3 att Säkerställa att projektet tillfredsställer de krav och behov som medarbetare, företaget/beställaren, myndigheter och andra externa intressenter kräver avseende miljö. samt att Miljöhänsyn i projekt ska tas både under projekttiden samt för drift och användning av färdig anläggning eller utrustning. 34

42 4 EMPIRI HÅLLBARHETSARBETE R4 säger att personal tidigare har varit engagerad i hållbarhet, men något standardiserat arbetssätt har inte fåtts fram. Enligt fokusgruppen har Faveo (som förr hette Swepro) tidigare tänkt fokusera på hållbarhetsfrågor, då kallades det för Green project management. Tanken var då att utgå från standarden PMBOK GUIDE. Enligt R4 har Faveo en ny VD som är engagerad i hållbarhetsfrågor vilket även är en orsak till att företaget åter lyfter ämnet. I Faveos affärsplan (ID4) redovisas företagets mål om bland annat att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling samt skapa värde för kunden och samhället. Enligt Faveos hållbarhetspolicy, se Bilaga 3, ska företaget bland annat mäta och rapportera sin klimatpåverkan samt ställa hållbarhetskrav på sina leverantörer. Enligt R4 är Faveos hållbarhetspolicy inte inarbetad i det dagliga arbetet och känner inte till rutiner eller instruktioner för hur policyn ska uppnås eller något systematiskt sätt att mäta hållbarhet idag på företaget. Hållbarhet är enligt R4 inte integrerat i Faveos strategi och utförande förutom då det gäller att följa lagar och kundens önskemål. R4 menar även att hållbarhetsfokus ligger i tiden vilket också har gjort att Faveo tagit steget mot ett mer hållbart arbete. Vidare kommer företagets framtida hållbarhetsfokus förhoppningsvis locka nya kunder och medarbetare. R4 förklarar att det i arbetet som miljöspecialist redan ingår arbetsuppgifter som innefattar miljökrav från beställaren i projekt. Vissa kunder har endast miljökrav på projekt i enlighet med lagen och vissa kunder vill göra mer och exempelvis miljöcertifiera sig. I projekt där det tagits ställning till att ligga i framkant med att tänka på miljön ställs fler krav. Till R4 har inga direkta önskemål kommit in från beställare angående miljökrav utöver certifiering eller lagstiftning. R4 upprättar bland annat miljöprogram där projektspecifika krav anges, som exempelvis krav på miljövänliga byggvaror. Vid miljöcertifiering av byggprojekt följer R4 standarden för Miljöbyggnad där specifika krav arbetas fram tillsammans med beställaren. Enligt R5 vet vissa kunder vad de vill ha och andra inte, vissa kunder ställer krav på hållbarhet. Bland annat arbetar Faveo för kommuner som ställer krav på att alla nya byggnader ska certifieras enligt Miljöbyggnad. Fokusgruppen konstaterade att ett visst hållbarhetsarbete redan kan utföras idag genom projektledning, men det görs inte på ett systematiskt sätt. Projektledaren kanske däremot inte är medveten om handlingar eller beslut som kan öka hållbarheten i projektet. Faveo stödjer organisationerna Läkare utan gränser, Rädda barnen, Håll Sverige Rent, KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) och RNS (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle). Faveo deltar även i ett projekt för uppbyggnad av skolor i Kenya. (Faveo, Vision och värderingar, 2014) Det har hållits kurser inom miljöledning i projektledning på företaget samt en kurs i livscykelkostnad (LCC). Miljöledningskusen var senast år 2010 och livscykelkostnadskursen var år I kursmaterialet för introduktionskursen för nyanställda står det att: Med professionell projektledning bidrar vi till ett hållbart samhälle. Enligt fokusgruppen planeras en hållbarhetsutbildning för alla anställda på Faveo till hösten. 35

43 4 EMPIRI 4.2 HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN HÅLLBAR PROJEKTLEDNING Hållbar utveckling är viktigt att arbeta med eftersom det handlar om att överleva menar R3. Vidare förklarar R3 att Hållbarhet innebär i högsta grad att arbeta med professionell projektledning, risk & säkerhet, arbetsmiljö, miljö och kvalitet i projektet, vilka är Faveos kärnverksamheter. Alla dessa delar bidrar till att skapa maximal social, ekologisk och ekonomisk nytta. Enligt R5 är det viktigt för projektledare och samhällsbyggare att tänka framåt och inte bara i nuet och säger att Som projektledare har vi stora möjligheter att påverka utvecklingen av vårt samhälle. Vi kan bidra till att skapa bestående värden genom att bygga vårdeffektiva sjukhus, inspirerande skolor, produktiva anläggningar, trivsamma arbetsplatser, väl fungerande infrastruktur och hälsosamma bostäder. R5 förklarar att eftersom samhällsbyggnadssektorn kräver cirka 40 procent av Sveriges energi- respektive materialåtgång brukar den kallas för 40 procentsektorn. R2 säger att det är fullt möjligt att som projektledare ge förslag till kund och att projektledare kan ställa många krav, men det är upp till kunden om denne vill betala för detta. R2 säger även att en projektledare egentligen inte kan ställa högre krav än de som finns i förfrågningsunderlaget. R2 säger också att det sällan händer att det uppstår tvister med kunden. Fokusgruppen nämner att enda gången det skulle kunna uppstå motstånd från beställaren, angående hållbarhetsfokus i projektet, skulle vara om beställaren redan har bestämt exakt vad som ska användas i projektet, men detta brukar nästan aldrig uppstå. R5 menar att projektledare inte behöver kunna allt men att denne är chef för hela projektet och kan ställa kloka frågor samt ta in specialister. Fokusgruppen menar att Den viktigaste egenskapen hos en projektledare är att man måste veta vilka som kan svara på frågorna och veta vem man ska fråga." Hållbarhetsfokus bör komma in i ett så tidigt skede som möjligt i projekt (R4, R5, FG, R1). Fokusgruppen menar att det troligen går att påverka hållbarheten mest i projekteringsskedet. Enligt R5 får kunderna en långsiktigt hållbar produkt om företaget och samhällsbyggnadssektorns kompetenser kan komma in tidigt i processen för att ta fram smarta lösningar. R5 menar även att det är billigare och lättare att lägga tid och resurser i tidiga skeden där det är lättare att påverka, vilket även illustrerades i Figur 5 tidigare. R3 håller också med om att projektledare bör lägga mer tid på planering för att ge mervärde till kunden och till hållbar utveckling. Enligt R1 får en överenskommelse göras, angående en strategi utifrån de utmaningar som finns i projektet, i tidiga skeden i projekt. Enligt fokusgruppen kan projektledaren påverka ännu mer om denne kommer in innan tidplan och ramar är satta. De menar dock att det kan vara svårare att integrera hållbarhetsfrågor hos mindre beställare. Där kan det däremot finnas möjlighet att ta upp hållbarhetsfrågor i ett senare skede, om exempelvis en entreprenör har ett egenintresse för detta. Fokusgruppen menar att det även kan ställas hållbarhetskrav i entreprenadspecifikationen. Projektledare bör ställa sig frågan om vad hållbarhetsbesluten innebär och vad det får för konsekvenser för projektet och projektledningen. Enligt fokusgruppen brukar projektledaren kunna bestämma mycket själv om det ska bli mer hållbarhetsfokus i projektet. 36

44 4 EMPIRI Ofta tar projektledaren fram en budget och kan då se till att hållbarhet finns med i investeringsbeslut. Projektledare bör, enligt fokusgruppen, även göra en hållbarhetsbedömning ur ett helhetsperspektiv. Enligt R4 bör en hållbarhetsansvarig person vara med på planeringsmöten för att kunna påverka i tid. Vidare behövs en ansvarig person för att förankra frågorna i styrgrupp och projektledning för att kunna få igenom frågorna i hela projektet samt för att få ett bra resultat. Detta menar R4 är för sent att börja tänka på i byggfasen, det måste planeras för hållbarhet. Eftersom byggnader kan stå i 100 år kan det vara värt att lägga ned extra tid på planeringsfasen och då få in hållbarhetsfrågorna. R1 säger också att det skulle behövas en utpekad roll som arbetar med hållbarhetsperspektivet i ett tidigt skede, och att det kan behövas specialister i senare skeden vid framtagning av krav. Enligt R5 måste fokus flyttas från själva byggprocessen till slutprodukten. Det måste vara fokus på vilken produkt som ska byggas, hur den ska byggas för att bli långsiktigt hållbar, vilka kompetenser som behövs för detta och hur samverkan kan skapas för att nå slutprodukten. R5 menar vidare att i en optimal byggprocess bör det ha tänkts klart innan spaden sätts i backen, så att inte snabba beslut behöver tas på byggarbetsplatsen. Enligt R2 måste dock entreprenören ibland handla snabbt på grund av säkerhetsrisker, exempelvis vid rasrisk. Fokusgruppen menar att Faveo kan upplysa beställaren om att de kan hjälpa till med att se helheten och tänka hållbart över hela projektet. Projektledare är dock inte alltid med i initieringsfasen, säger fokusgruppen, utan kommer oftast in när det ska tillsättas en projekteringsgrupp och när det är dags att börja bygga. Enligt fokusgruppen kan projektledaren ibland komma in mitt i genomförandet och då är det ett gyllene tillfälle att ifrågasätta beställaren. Ibland är anledningen till att projektledaren kommer in i ett projekt att det inte går så bra, då finns det verkligen möjlighet att påverka. Fokusgruppen menar att det i projekt innebär en process att prioritera och väga alla faktorer sinsemellan, det krävs ofta kompromisser. Fokusgruppen är enig om att kraven ska sättas upp tidigt och sedan mätas att de uppfylls. R3 påpekar också att det underlättar om hållbarhet görs mätbart. R5 säger att för att bedöma risker och möjligheter kopplade till projekt och mäta nyttan som projektledningen ger bör projektledaren kunna definiera Green project management, prata mer om materialval och föra ihop kompetenserna i projektorganisationen. Det behövs information om hur och hur mycket projektledare eller ingenjörer påverkar. R5 menar även på att Målet är att bidra till hållbarhet och inte att mäta det.. R1 menar att projektledaren ju vill tillföra något i projekt och inte bara göra som beställaren säger. Projektledaren ska hjälpa beställaren att ta bra beslut och då kanske frågor behövs lyftas som kanske inte finns med från början. R1 menar vidare att projektledaren bör ställa frågor till beställaren för att se till att de har tänkt igenom möjligheter och även tänkt på den långsiktiga ekonomiska kalkylen. Fokusgruppen menar att om ett certifieringssystem inte kommer att användas i ett projekt kan ändå vissa delar ur systemet plockas ut för att höja hållbarhetsfokus på projektet. Då underlättar det att projektledaren vet vilka system som finns. 37

45 4 EMPIRI Enligt R3 bör ekosystemtjänster tas till vara och det bör ifrågasättas hur detta ska genomföras. Vidare bör ekologiska värden tas upp i projekt och en underökning av hur växter och vattendrag ser ut i området. Det bör även vara ett mål att inte ta in så mycket ny växtlighet utan använda den som redan finns naturligt. Vidare nämner R3 att det kan vara svårt att diskutera miljö med landskapsarkitekter då det kan finnas olika synsätt på vad som är ekologiskt och inte. R3 föreslår en smartare vattenanvändning, exempelvis genom att nyttja översvämningsvatten till att exempelvis tvätta bilar eller spola toaletter eftersom det inte behöver vara lika rent som dricksvatten. R3 påpekar att projektledare får se till att ta reda på nya lösningar och ny teknik som kommer hela tiden. Enligt R3 bör den sociala aspekten i hållbar utveckling konkretiseras. Det behöver förklaras hur Faveo kan bli mer inkluderande, exempelvis genom samtal med arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen för att ta reda på om arbetslösa kan tas in i arbete. Detta och liknande arbete kan ge plusvärde för projektet i sig och det bidrar till att skapa sociala mervärden i ett område. Enligt fokusgruppen kan projektledare optimera hållbarheten i ett projekt bland annat genom att försöka öka trygghetsfaktorn i den sociala aspekten, tänka på underhållsdelen i den ekonomiska aspekten samt ur miljösynpunkt bygga optimalt ur materialhänseende och optimala uppvärmningslösningar. Enligt R3:s erfarenhet kan det även vid nyanställning informeras om att det på arbetsplatsen finns en hållbarhetsfokus NYTTAN FÖR KUND OCH FÖRETAG Fokusgruppen menar också, liksom tidigare nämnts i samband med miljöledning, att genom att tillämpa ett mer hållbart arbete i projekt hjälper projektledaren kunderna att bli mer attraktiva. Om en byggnad blir lättare att sälja eller hyra ut uppfyller det även hållbarhet ur en ekonomisk aspekt och inte endast en ekologisk. Socialt sett kan det även vara lättare att rekrytera för exempelvis en stadsdel om denna är hållbarhetsprofilerad. R5 menar att om kunden inte har uttalade krav på hållbarhet kan projektledare synliggöra vilka möjligheter som finns, som exempelvis genom att föreslå miljöcertifiering. Vidare förklarar R5 att om kunden väljer att miljöcertifiera en byggnad får kunden ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad avseende energi, inomhusmiljö och material. I tillägg kan fastighetsvärdet öka vid en eventuell försäljning och byggnaden kan, liksom fokusgruppen nämnde, vara lättare att hyra ut till allt mer miljömedvetna hyresgäster. R1 menar på att många stadsdelar vill profilera sig mot hållbarhet och därför bör företaget lyfta fram att det kan detta. Det är varumärkeshöjande att kunna och ha erfarenhet av att hantera de här frågorna. R1 fortsätter med att för att bli framgångsrik måste man ha koll på det som går framåt och inte bara göra så som man brukar göra. R1 påpekar också att exempelvis miljöklassade byggnader är attraktiva på marknaden, så om projektledaren inte tar med hållbarhet i åtanke kanske beställaren går miste om en god affärsmöjlighet. R1 fortsätter med att förklara att vissa av dessa saker är lätta att åstadkomma, ett exempel på detta var att placera odlingslådor för de boende för att kunna odla själva. Detta skapade en social träffpunkt samtidigt som det gynnade biologisk mångfald. Dessa odlingslådor var mycket populära, kostade inte mycket att ordna och en oanvänd yta kom till nytta. R1 menar att det är enkelt att plocka poäng av att ha detta tankesätt, det kan vara lättare att skapa hållbarhet än vad många tror. 38

46 4 EMPIRI R1 berättar att det inte heller behöver kräva mycket tid för att göra ett projekt mer hållbart, R1 spenderar inte speciellt mycket tid på hållbarhetsarbete i projekt men höjer ändå nivån på projektet genom att följa kraven. R1 nämner även att det finns en fördom om att det blir dyrare av att satsa på hållbarhet. Däremot kan det, enligt R2, exempelvis tillkomma nya författningar som ställer miljökrav och därmed gör att projektet blir dyrare. R3 har märkt av ett ökat intresse från kunder angående hållbara projekt. Faveo hade ett kundmöte kallat Träffpunkt Faveo där R3:s uppgift var att lyfta fram hållbarhetsfokus och ge exempel på hur de kan gå från ord till handling. Detta togs emot med stort intresse och gillande och många kunder har hört av sig. R1 märker även av ett stort intresse från kunder i och med kompetensen och erfarenheten som kommer av att arbeta med projektet Norra Djurgårdsstaden (NDS), som är hållbarhetsprofilerat. R1 blir attraktiv som konsult tack vare arbetet med NDS. R1 menar att ett hållbarhetsarbete är en styrka för det personliga varumärket och för företaget. Det kan skada varumärket att inte ha arbetat med sociala och etiska frågor, som ingår i hållbarhetsfrågor. Fokusgruppen menar även att om Hållbar projektledning introduceras på företaget kan det skapa stolthet hos medarbetarna INTEGRERING AV HÅLLBARHET I PROJEKTLEDNING VERKTYG OCH METODER FÖR HÅLLBARHETSARBETE Enligt fokusgruppen kan en handbok skapa en kunskapsbas, och en checklista kan användas då det praktiska arbetet startar för att projektledaren ska kunna se vad som är avstämt och inkluderat. Det betyder mycket att projektledaren har kunskap och kan tala om ämnet med självförtroende, det är större sannolikhet att hållbarhetsarbetet blir genomfört då. Handboken och checklistan kan bli verktyg för att uppnå det. Fokusgruppen menar att i och med hållbarhetsutbildningen som kommer att hållas för projektledare på Faveo i höst är det bra att ha tagit fram en handbok som stöd. De tycker att den ekonomiska och ekologiska aspekten ofta känns mer självklar i projektledning än den sociala aspekten som behöver mer fokus. Fokusgruppen fastställde att handbok, utbildning och kompetensseminarier är nödvändigt för hållbar projektledning. Fokusgruppen föreslog att arbetsuppgifterna för hållbarhetsfokus i projekt kanske kunde anpassas till den befintliga projektledningsmetodiken i PMBOK GUIDE, men som ett separat kunskapsområde. De ansåg att om ämnet inte behandlas separat finns risk att det tappas bort. De ansåg även att om hållbarhet ska läggas in på portalen bör det vara ett separat kunskapsområde i metodiken och inte integrerat i de andra områdena. Fokusgruppen ansåg att det vore bra om det kunde stå i handboken om vilka befintliga kunskapsområden som påverkar hållbarhet Även upplägget för handboken borde gå att strukturera upp efter PMBOK GUIDE ansåg de. Enligt fokusgruppen saknas det verktyg och hjälpmedel idag för hållbarhet i projektledning. De tyckte att det är bra att ha med kunskapsbyggande i handboken för att få igång tankar kring hållbarhet. Fokusgruppen gav ett antal förbättringsförslag till den dåvarande handboken, se Bilaga 5. 39

47 4 EMPIRI Fokusgruppen ansåg att fokus i checklistan bör vara på processgrupperna initiera och planera samt att checklistan måste göras för alla kunskapsnivåer hos projektledare. Verktyg och metoder behöver även listas i checklistan, som exempelvis LCA, LCC, Byggvarubedömning och vilka certifieringssystem som finns. Fokusgruppen ansåg även att det borde finnas möjlighet att ha en lista på verktyg i portalen så det blir enkelt för projektledare att hitta. Checklistan ska finnas för att projektledare ska kunna gå igenom allt som behövs för att leda ett hållbart projekt. Fokusgruppen ansåg att Att skapa en hållbarhetskultur i projektorganisationen bör vara den första checkpunkten i initieringsfasen. Fokusgruppen poängterade att checklistor och goda exempel alltid är bra. Det är bra att kunna påminna sig samt få exempel på hur andra har jobbat med detta. R3 menar att det är viktigt att visa goda exempel på att det är en vinst ekonomiskt, socialt och ekologiskt att arbeta med hållbarhet. R3 menar även att det är viktigt att framhäva att ett hållbarhetsarbete för med sig ett mervärde för kunden. Det är bra att exemplifiera hur projektledare kan arbeta med detta. R3 menar vidare att rutiner och hjälpmedel bör införas för projektledare, och det krävs utbildning och föreläsare som kan informera och ge konkreta exempel. R3 håller med fokusgruppen om att checklistor är ett bra hjälpmedel för att hjälpa projektledare med hållbarhetsarbete i projekt. Enligt R3 är det bra att finna eldsjälar inom ämnet som kan leda hållbarhetsarbetet. Vidare är hållbar utveckling ingen teknik så det ska hållas isär från ingenjörernas tekniska krav i projekt. R1 håller även med om att projektledare bör hantera hållbarhetsfrågor på ett systematiskt sätt, exempelvis med hjälp av en enkel checklista. R1 menar att det är en projektledares roll att lyfta hållbarhetsfrågor, om detta inte görs kan det orsaka att exempelvis en certifiering uteblir. Vidare kan ett beslut för projektets bygglov avgöras på om projektledaren inte fått med de frågeställningar om hur exempelvis avfallshanteringen ska skötas i en byggnad. Fokusgruppen föreslog att en workshop skulle kunna genomföras tidigt i projektet med projektgruppen och få ihop en slags risklista för hållbarhet. Detta vore ett bra sätt att få samma tankesätt hos beställare, projektledare och de närmaste intressenterna. Därmed skulle de kunna hitta de viktigaste frågorna för det specifika projektet och dela ut ansvar till alla i gruppen. R1 har även erfarenhet av att gå igenom en bruttolista med hållbarhetskriterier i ett tidigt skede för ett nytt projekt. R1 instämmer även med fokusgruppens resonemang om att det är viktigt att lyfta hållbarhetsfrågor, och det exempelvis i en workshop. R1 menar att ta upp frågorna med olika experter och gå igenom vad som är relevant för projektet ligger i projektledarens roll. Fokusgruppen menar på att det behövs en diskussion för att öka medvetenheten. Även om en liknande risklista tas fram som för tidigare hållbarhetsprojekt så har tankesättet väckts för alla involverade angående hållbarhet. Fokusgruppen poängterar att processen är nog så viktig som resultatet. De menar även på att det är viktigt att alla deltagare i workshopen får träda fram och väcka nya tankar. De säger att sådana här typer av möten redan genomförs och kan genomföras i initieringsfasen eller när som helst och flera gånger under olika projektfaser. Fokusgruppen menar att då projekt pågår under långa tidsperioder kan ibland stora delar av projektorganisationen hinna bytas ut, då kan ett sådant möte behövas. 40

48 4 EMPIRI Vidare menar R1 att det är viktigt att ta medvetna beslut och inte basera beslut på okunskap, om en projektledare inte har kompetens inom ett specifikt ämne behöver en specialist tas in ganska snabbt för att se om det är en viktig fråga i det aktuella projektet. R1 menar att det gäller att vara systematisk med hållbarhet precis som med traditionella risker. R1 förklarar vidare att det definitivt ligger i projektledarens uppgift att hantera alla hållbarhetskraven eller att lyfta frågan och tillsätta en resurs som gör det. R1 menar även att det troligen sparas mycket tid på att systematisera och standardisera hållbarhetsarbetet HÅLLBARHETSKRAV PÅ LEVERANTÖR OCH ENTREPRENÖR Kompetens är viktigt menar R3, projektledare inom samhällsbyggnadsprojekt borde börja med att exempelvis välja rätt betongleverantör, vilket kan minska koldioxidutsläpp med hela 40 procent. Om detta även levereras med järnväg resulterar det i både miljömässiga och ekonomiska vinster. Oftast sker det mesta av utsläppet i leverantörskedjor vilket innebär att det är viktigt att börja arbeta med leverantörer för att öka ekonomiska och ekologiska vinster. Vidare menar R3 att projektgruppen inom samhällsbyggnad har ansvar för vilket byggnadsmaterial som används samt för hur byggnader används efteråt. Projektgruppen bör vara mer aktiva i valet av leverantör i framtiden, det finns exempelvis möjlighet att välja KRAV märkta leverantörer. R3 säger också att projektledare bör titta på hur det ser ut före ett projekt och hur det kommer se ut efteråt. R1 ger exempel på hur antalet gröna ytor kan ökas i ett projekt genom att ställa krav på entreprenörer. Projektgruppen för NDS har tagit fram krav för entreprenörer att förhålla sig till en viss Grönytefaktor. Grönytefaktor kan exempelvis innebära att det ska finnas träd eller parker som ger gröna ytor i samhället. Grönytefaktor handlar om grönska, rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning vilket omfattar hela hållbarhetsbegreppet. R1 förklarar att NDS har krav på entreprenörer att uppfylla en grönytefaktor på minst 0.6 poäng för att få bygga där. Detta kan uppnås genom att entreprenörer utgår från en poänglista som projektgruppen har tagit fram. Där har olika grönytefaktorer olika poäng och entreprenörer kan välja vilka faktorer de vill använda för att uppnå kravet. Enligt R1 kallas projektet med Grönytefaktor för Care of City och är inspirerat av Cities biodiversity index som innebär att Vidareutveckla verktyg och metoder som kvantifierar och värderar ekosystemtjänster. Då NDS upprättade odlingslådor för de boende i området, som tidigare nämnts, ökade det grönytefaktorn i projektet. Enligt R2 inleds projektet NDS med en halv dags introduktionsutbildning vid projektstart för entreprenörens arbetare. Uppdragsgivaren informerar då bland annat om vilka krav som gäller på arbetsplatsen. Eftersom entreprenören genomför det fysiska byggandet så har deras arbete mest påverkan på miljö och samhälle. R2 berättar även att det vid upphandling av entreprenör används ett dokument som heter Miljökrav för entreprenadens Genomförande (MEG) för varje entreprenadobjekt i NDS. Dokumentet är detaljerat angående vilka miljökrav som finns på entreprenaden. 41

49 4 EMPIRI KUNSKAPSNIVÅ OCH UTBILDNING Fokusgruppen menar att för att kunna påverka måste alla projektledare ha en kunskapsbas för att kunna argumentera för hållbarhet. Enligt fokusgruppen behöver det inte handla om projektledares kunskapsbrist inom hållbarhet, de menar att projektledare säkert har kompetens men att alla kanske inte vet vad som är hållbarhetsfokus och inte. De föreslår att några personer på företaget kan besitta den här specialkunskapen till att börja med. Hållbarhetskompetensen kanske kan spridas på företaget med tiden så att det tillslut blir allmän kunskap. Enligt fokusgruppen borde det ingå i projektledarutbildningar att projektledare ska känna till alla hållbarhetssystem. Projektledare bör göra de vanliga valen men även väga in hållbarhetsfrågor. Enligt R3 är utbildning, goda exempel, rutiner och mallar, så kallade SMARTA mål (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet, Attraktivt), samarbete över nationsgränser och mellan aktörer samt uppföljning viktigt UTMANINGAR MED HÅLLBARHETSARBETE Fokusgruppen förklarar att det alltid finns en ekonomi och tidplan att hålla i ett projekt vilket kan vara en utmaning. Fokusgruppen håller inte med om alla utmaningar som listades handboken utifrån enkätundersökningen av Hwang & Jian Ng (2012). Fokusgruppen anser att det är bättre att de själva listar möjliga utmaningar, i förebyggande syfte, som de själva ser med hållbarhetsfokus i projektledning samt lista egna erfarenheter. Eftersom författarnas enkätundersökning genomfördes i Singapore kan fokusgruppen inte heller känna igen utmaningar med miljöförhållandena som togs upp i listan. R1 säger att det är viktigt att se till att projektledare med lång erfarenhet inte går tillbaka till gamla banor. R1 menar vidare att erfarna projektledare troligen redan kan hållbarhetsarbete i projekt, som också fokusgruppen menade, men kanske behöver hjälp med dialogen med beställaren, ett slags processtöd. R1 tycker att en person krävs för att stötta där projektledaren inte själv har kompetensen. R1 säger att Man hamnar på efterkälken om man inte lär sig att hantera det här. En projektledare hanterar ju en massa krav /.../ Det är ju själva jobbet med att vara projektledare att ta reda på vilka projektförutsättningarna är, i och med detta ska ju dessa hållbarhetsfrågor in. Ställ frågan Vad är det vi INTE har tänkt på? R1 berättar även att det redan arbetas med exempelvis kollektivtrafik och dagvatten i projekt men kanske inte ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta gör att projektledaren kan behöva tänka lite annorlunda för att få igång hållbarhetsfrågorna. R3 illustrerar framtidens utmaningar med utbytbar teknik som med ett Lego-tänk : Genom att få med ett Lego-tänk kan vi få in hur en anläggning kan användas såväl idag som imorgon: ska det alltid spelas fotboll här? Om inte - kan arenan byggas om till kontorshotell, köpcentra, park eller lägenheter? Detta Lego-tänk måste finnas med tidigt i ett projekt för att det ska vara enkelt och riskfritt att bygga om en anläggning. R1 beskriver att projektledare kan få svar från beställaren att de inte har råd med en hållbarhetsfokus i projektet, men hållbarhet behöver inte kosta någonting. Exempel på detta är att upprätta ett återbrukscentrum i stadsdelen, detta är populärt och barnfamiljer kan byta kläder och saker med varandra vilket är både hållbart och billigt. 42

50 5 ANALYS 5 ANALYS I detta avsnitt analyseras empiri mot den teoretiska referensramen för att nå resultat och rekommendationer för hur företag kan arbeta med hållbar projektledning. Analysstrukturen ser ut som följande: RUBRIK 5.1 NULÄGESANALYS 5.2 ANALYS AV HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN BESKRIVNING Här ges en analys av Faveos nuvarande hållbarhetsarbete i förhållande till den teoretiska referensramen. En analys utifrån empiri och teoretisk referensram ges angående: vad hållbar projektledning innebär, vad nyttan för kund och företag kan vara, hur integrering av hållbarhet i projektledning kan genomföras, verktyg och metoder för hållbarhetsarbete, hållbarhetskrav som bör ställas på leverantör och entreprenör, vilket kunskapsnivå och utbildning som bör finnas i projektorganisationen samt vilka utmaningar som kan finnas med hållbarhetsarbete. 5.1 NULÄGESANALYS Enligt Grafström et al. (2008) ser kunder ett företags arbete med samhällsansvar som avgörande vid kundens val av leverantör och tjänster. Deland (2009) säger däremot att alla har ett ansvar att rekommendera hållbara lösningar i projekt, även om kunden inte efterfrågar det. Detta verkar Faveo ha insett eftersom företaget, som är ett tjänsteföretag, vill hållbarhetsprofilera sig trots att det enligt R4 inte verkar vara några direkta påtryckningar från kunder angående hållbarhet, utöver lagar och eventuellt miljöcertifieringar. Faveo verkar alltså vilja införa en hållbarhetsfokus på företaget och i projekt utan att endast ha kundernas önskemål som orsak. Det verkar dock som att beställaren kan ställa mer hållbarhetskrav på entreprenörer eftersom R2, som sitter i ett hållbarhetsprofilerat projekt NDS, nämnde att de använder Miljökrav för entreprenadens Genomförande (MEG) vid upphandling av entreprenörer. Det verkar som att beställare ställer hållbarhetskrav på entreprenörer som utför byggandet snarare än på projektledare som planerar och organiserar det. Därav kan det komma sig att det inte visats så mycket intresse från beställare angående hållbarhetskrav på Faveos tjänster. Faveo har enligt sin affärsplan (ID4) bland annat som mål att mäta och rapportera sin klimatpåverkan. Enligt R5 är målet att bidra till hållbarhet och inte att mäta det. Hållbarhetsrapportering enligt GRI är framtaget för att företag ska bli motiverade till att arbeta mer hållbart. Att mäta hållbarhet är ett bra verktyg för att uppnå det målet. GRI är alltså enig med R5 i och med att det viktiga är att uppnå hållbarhet och inte fokus på själva mätandet. 43

51 5 ANALYS Faveo stödjer idag ett antal samhällsorganisationer och är även delaktig i ett välgörande projekt. Att ta ett samhällsansvar innebär dock enligt ISO att organisationen, utöver filantropiska metoder, även införlivar sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattande och tar ansvar för organisationens påverkan från dess praktiska utförande på samhället och miljön. Faveos nuvarande åtaganden till hållbarhetsprinciper bedöms vara nära fas tre i Willards modell av ett företags hållbarhetsnivå. Fas två beskrivs av Silvius et al. (2012) som Efterlevnad av tillstånd, att företaget följer sociala och miljömässiga lagar men har ett reaktivt arbete endast för att uppfylla lagarna. Detta görs redan hos Faveo. Fas tre är Efter efterlevnad av tillstånd, enligt Silvius et al., och företaget borde i så fall ha tagit steget längre än att följa regelverken. I fas tre ska ett företag, enligt författarna, även ha börjat hantera hållbarhetsfrågor mer proaktivt och börjat integrera hållbarhet i vissa avdelningar. Hållbarhetsfokus på Faveo har inte ännu integrerats i alla avdelningar och Faveo har inte ännu börjat hantera hållbarhetsfrågor proaktivt i praktiken på ett systematiskt sätt. Faveo har dock börjat väcka tanken angående hållbarhet då de har upprättat en hållbarhetspolicy, haft informationsträff för kunder och har diverse notiser på hemsidan och portalen angående hållbar utveckling kopplat till samhällsbyggnad. Däremot är inte hållbarhetspolicyn känd för alla och det finns inga specifika rutiner eller instruktioner idag för att uppfylla den. Därför bedöms Faveo inte riktigt ha uppnått fas tre ännu, men om de fortsätter med sitt engagemang, sprida en hållbarhetsfokus i alla avdelningar och börjar använda verktyg och metoder för hållbar projektledning har de all möjlighet att lyckas uppnå fas tre och även fortsätta avancera uppåt i faserna (till fas fyra eller fem). I och med att en utbildning i hållbarhet planeras för de anställda i höst, och i och med att detta examensarbete genomförts, kan hållbarhet uppmärksammas och spridas på företaget. Det vore bra om alla anställda kunde delta i hållbarhetsutbildningen för att se till att hållbarhetsfokus finns i alla avdelningar. Om Faveo strävar mot fas fyra kommer företagets hållbarhetsarbete förändras avsevärt genom att, enligt Silvius et al., gå från ett förhållningssätt som är mindre dåligt till ett förhållningssätt som är bra och även integrera hållbarhet i företagsstrategin. 5.1 ANALYS AV HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN HÅLLBAR PROJEKTLEDNING Enligt R4, R5, FG och R1 bör hållbarhetsfokus komma in i ett så tidigt skede som möjligt i projekt, och enligt R5 är det även billigare och lättare att genomföra förändringar i projektet i ett tidigt skede. R4 säger att det måste planeras för hållbarhet, i byggfasen är det för sent att börja tänka på det. R4 tycker även att en hållbarhetsansvarig person bör utses och vara med på planeringsmöten för att kunna påverka i tid. Även R1 säger att det skulle behövas en utpekad roll som arbetar med hållbarhetsperspektivet i ett tidigt skede. R5 säger även att fokus måste flyttas från byggprocessen till slutprodukten. Enligt Deland (2009) och Silvius et al. (2012) går det att påverka hållbarhetsprinciper främst i initierings- och planeringsfasen för att få en mer hållbar slutprodukt. Detta verkar Faveo ha insett vilket är en bra förutsättning för att lyckas påverka hållbarheten i projekt i tid. 44

52 5 ANALYS NYTTAN FÖR KUND OCH FÖRETAG Både R1 och R5 resonerar om att ett hållbarhetsarbete ökar värdet för kunden i och med att exempelvis en miljöklassad eller certifierad byggnad kan öka intresset på marknaden och därmed ge en förbättrad affärsmöjlighet. Detta stämmer överens med resonemanget som Silvius et al. (2012) för, att medvetenheten kring hållbarhet i samhället ökar samt att ett hållbarhetsarbete kan stärka ett företags varumärke och rykte, som även Tharp (2011) och Grafström et al. (2008) håller med om. Detta verkar även gälla specifika projekt som R1 och R5 nämner INTEGRERING AV HÅLLBARHET I PROJEKTLEDNING VERKTYG OCH METODER FÖR HÅLLBARHETSARBETE Fokusgruppen säger att det behövs verktyg och metoder för att nå hållbarhet i projekt. Enligt fokusgruppen och R1 kan en checklista vara ett bra hjälpmedel för projektledare att se till att de får med alla hållbarhetsaspekter i ett projekt. Silvius et al. (2012) redovisar en checklista för integrering av hållbarhet i projekt och projektledning. Denna lista är dock kort och punkterna är inte uppdelade för varje projektprocess. Vad som antas från fokusgruppens diskussion är att det krävs en checklista som är mer konkret för vad projektledare faktiskt ska göra. Checklistan som upprättats av Shen et al. (2010) är ganska lik checklistan av Silvius et al., men är på mer detaljerad nivå med projektet i fokus, och alltså inte direkt anpassad efter projektledare. Båda dessa checklistor är indelade efter ekonomiska, sociala samt ekologiska aspekter. Checklistan av Shen et al. är även indelad i olika skeden i projektet: startskede, projekteringsskede, byggskede, driftskede och rivningsskede. Checklistan av Shen et al. är riktad för samhällsbyggnadsprojekt och är längre och mer detaljerad än checklistan av Silvius et al. som är riktad för projekt och projektledning. Det finns alltså framtagna checklistor som projektledare kan använda enligt teorin, men dessa är inte indelade i kunskapsområden och är på övergripande respektive detaljerad nivå gällande hållbarhetsåtaganden. Enligt fokusgruppen kan en handbok skapa en kunskapsbas som är nödvändig för hållbar projektledning. De menar att en handbok vore ett bra stöd inför hållbarhetsutbildningen som kommer hållas på Faveo i höst. Fokusgruppen och R1 tycker även att en workshop med projektgruppen är en bra metod för att etablera samma tankesätt kring hållbarhet hos beställare, projektledare och de närmaste intressenterna. Handbok eller workshop nämns inte i litteraturen, men kan vara två sätt att sprida och upprätthålla kompetensen i projektgruppen. Andra verktyg och metoder för att underlätta att ett projekt blir mer hållbart är att certifiera det enligt CEEQUAL, LEED, BREEAM eller Miljöbyggnad samt använda LCA, LCC och materialdatabas vid materialval. Genom att certifiera ett projekt finns färdiga hållbarhetskrav för projektledare att utgå från. R1 menar att det troligen sparas väldigt mycket tid på att systematisera och standardisera hållbarhetsarbetet. För att Faveo ska uppfylla sin hållbarhetspolicy krävs rutiner och instruktioner för medarbetarna att arbeta efter på ett systematiskt standardiserat sätt. Detta kan göras genom att använda checklista, handbok och hållbarhetsverktyg som nyss nämnts. 45

53 5 ANALYS R3 säger att projektledare även bör titta på hur det ser ut före och efter projektet, detta liknar det sätt som TNS verktyg Tillbakablick syftar till: att definiera den önskade framtiden och sedan planerar utföranden för att uppnå detta HÅLLBARHETSKRAV PÅ LEVERANTÖR OCH ENTREPRENÖR Deland (2009), Tharp (2011) och Silvius et al. (2012) menar att det är viktigt att ställa hållbarhetskrav på leverantörer om företaget vill nå ett hållbart resultat. Tharp (2011) menar att hållbara värden bör bli reflekterade i upphandlingskontrakt liksom andra risker. Vidare menar Tharp att återförsäljare och leverantörer måste upprätthålla samma principer på råmaterial som den inköpande organisationen, annars kan inte organisationen påstå att de har en hållbarhetsfokus. Enligt Tharp bör projektledaren se till att hållbarhetskriterier ingår i leverantörsbedömningar, att hållbarhetsåtaganden är invävt i kontraktet samt att ta reda på hur öppen leverantörskedjan är gällande hållbarhetsprioriteter. Enligt Deland (2009) kan projektledare påverka valet av leverantör, men det kanske inte alltid går att allmänt kräva att leverantörerna ska vara helt hållbarhetsåtagande. R3 är enig med Deland, Tharp och Silvius et al. i att det är viktigt att ställa hållbarhetskrav på leverantörer. R2, som arbetar med upphandling på NDS, ställer även krav på entreprenörer genom dokumentet MEG som innehåller de hållbarhetskrav som finns på entreprenad. Vid projektstart av NDS får även entreprenörerna, enligt R2, en introduktionsutbildning för att informeras om kraven för projektet. Faveo har enligt sin affärsplan (ID4) bland annat som mål att ställa krav på leverantörer. Att ställa liknande krav på entreprenörer som det görs i NDS, och ställa krav på leverantörer som litteraturen säger, är ett viktigt steg för projektledare på Faveo att ta om de ska uppnå hållbara projekt KUNSKAPSNIVÅ OCH UTBILDNING Utbildning, rutiner och mallar, SMARTA mål samt uppföljning är viktigt säger R3. Enligt Hwang & Jian Ng (2012) måste projektledare bredda sina kunskaper till mer ickeingenjörsmässiga kunskaper och färdigheter för att kunna leva upp till dagens professionella efterfrågan på hållbarhet. R3 håller med författarna om att hållbar utveckling inte är en teknik och att det ska hållas isär från ingenjörernas tekniska krav i projekt. Fokusgruppen konstaterade att hållbarhetsarbete redan kan utföras i projektledning idag men inte på ett systematiskt sätt. Vissa saker kanske inte projektledaren är medveten om att det är handlingar eller beslut som gynnar hållbarheten i projektet. Därför är det bra att se till att alla projektledare går en utbildning i hållbarhet om vad hållbarhet är och varför hållbarhetsperspektivet är viktigt i projektledning. R3 nämner att samarbete över nationsgränser och mellan aktörer är viktigt. För R3 och fokusgruppen var också goda exempel en av några viktiga delar för att hjälpa projektledare att uppnå mer hållbara projekt. Detta kan fås genom exempelvis PMI :s så kallade Project Management Global Sustainability Community of Practice, där erfarenheter och kunskaper kan delas världen över angående goda exempel på hållbarhetsarbete i projekt. 46

54 5 ANALYS Kunskapshöjning kan även genomföras genom att, enligt Deland (2009), projektledare studerar så kallade Case och/eller hemsidor av ledande företag inom hållbarhet. Projektrestriktionerna i standarden PMBOK GUIDE konkurrerar med varandra vilket kan jämföras med de tre hållbarhetsaspekterna som enligt Ammenberg (2004) kan motstrida varandra. Projektledare har redan erfarenhet i att avväga olika restriktioner vilket även krävs för hållbarhetsaspekter som Tharp (2011) också nämner UTMANINGAR MED HÅLLBARHETSARBETE Fokusgruppen håller inte med om alla utmaningar som listades i den dåvarande handboken utifrån enkätundersökningen av Hwang & Jian Ng (2012). Då författarna menade på att mindre erfarna projektledare ser utmaningarna i listan som speciellt svåra stämmer detta med att de erfarna projektledarna i fokusgruppen inte håller med. Fokusgruppen kom fram till att det är bättre att de på företaget själva listar möjliga utmaningar som de ser med hållbarhetsarbete i projektledning och även listar egna erfarenheter. I fokusgruppen nämndes även att hållbarhetsarbete i projekt kan bli lättare med tiden då det har arbetats ett tag med hållbarhet. Enligt R1:s erfarenhet är det en fördom att det blir dyrare att satsa på hållbarhet, det behöver inte kosta. Hwang & Jian Ng (2012) kom fram till att projektledare för så kallade gröna konstruktionsprojekt kan stå inför utmaningar som bland annat högre materialkostnader och tillåtelseprocess för nya gröna material och tekniker. Silvius et al. (2012) menar att ett hållbarhetsarbete kan innebära högre kostnader kortsiktigt på grund av exempelvis inköp av nya maskiner, däremot kan ett hållbarhetsarbete vara långsiktigt fördelaktigt i och med exempelvis energi- och materialsnåla metoder i processer. Förutom lägre driftskostnader och projektkostnader menar både Silvius et al. och Deland (2009) att ett hållbarhetsarbete i ett företag eller projekt även ger högre intäkter. Även genom att vara proaktiv och minska risker för exempelvis utsläpp som orsakar miljöskador kan företag minska sina kostnader enligt Silvius et al. Enligt Tharp (2011) kan det uppstå kostnader för ett projekt om det uppkommer miljömässiga problem, som även Silvius et al. nämnde, eller socialt missnöje kring ett projekt, i och med förseningar, negativ publicitet och oförutsägbara utgifter. Om utgångspunkten istället är mer övergripande, som Chouinard et al. (2011) beskriver, kan en ohållbar utveckling orsaka kostnader för ekosystemtjänster, som är ovärderliga. Ur denna synvinkel är det en investering att satsa på hållbarhet, samtidigt som en ekonomisk hållbarhet även, enligt Savitz & Weber (2006), måste vara kortsiktigt inriktad för att uppnå vinst, omsättning och avkastning på investering. I R1:s projekt NDS har de bland annat placerat ut odlingslådor och upprättat et återbrukscentrum. Detta är billigt, uppskattat och hållbart. Enligt R1 behöver det inte heller krävas mycket tid för att göra ett projekt mer hållbart. Fokusgruppen säger att Hållbar projektledning kan skapa stolthet hos medarbetarna. Detta kan kopplas till det som Grafström (2008), Tharp (2011) och Silvius et al. (2012) säger om att ett företags hållbarhetsarbete även gör att befintliga anställda lockas att stanna kvar eftersom företaget tar sitt ansvar. 47

55 5 ANALYS R1 säger även att för att bli framgångsrik måste man ha koll på det som går framåt och inte bara göra så som man brukar göra. vilket kan kopplas till det som Silvius et al. (2012) och Tharp (2011) menar att projektledarens roll måste utvecklas från att göra saker rätt till att göra rätt saker rätt och måste få en bredare syn på sin roll. Även R3 menar på att i projektledning måste ett Lego-tänk finnas för att kunna byta ut nuvarande teknik i framtiden mot ny. Både R1 och R3 visar på att projektledare måste ha ett välkomnande förhållningssätt till ny teknik och nya metoder vilket stämmer överens med Silvius et al. och Tharps resonemang. 48

56 6 RESULTAT & SLUTSATSER 6 RESULTAT & SLUTSATSER Syftet med denna studie var att ta fram en systematisk och standardiserad metodik för integrering av hållbarhet i professionell projektledning inom samhällsbyggnad. I detta avsnitt presenteras de resultat och slutsatser som tagits fram utifrån analysen, vilka redovisas som svar på forskningsfrågorna. Slutligen presenteras de rekommendationer som tagits fram för företag som vill integrera hållbarhet i projektledning. F1: Vad är hållbar projektledning? Ett hållbarhetsarbete i projekt ger nytta för både kund och företag i och med ett ökat intresse på marknaden. Det behöver inte kosta, kräva mycket tid eller vara svårt för att satsa på hållbarhet. Hållbarhetsarbete är dessutom en investering eftersom att det kan ge billigare driftskostnader och minska risken för framtida kostnader av förlorade ekosystemtjänster. Det tillkommer även ett antal immateriella vinster med att arbeta hållbart, såsom att det är varumärkeshöjande, ger bättre riskhantering samt ger nöjdare och mer produktiva medarbetare. Hållbar projektledning innebär att projektledaren ser till att det finns tillräcklig kompetens i projektorganisationen för att kunna genomföra ett hållbart projekt. Projektet ska vara hållbart ur alla tre perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Utifrån dessa ska projektledaren basera sina beslutsfattanden. Att lägga mycket tid på planering av ett hållbart projekt karaktäriserar även hållbar projektleding. Ju tidigare skede i projektet (i initierings- och planeringsprocesser) desto större möjlighet finns att påverka hållbarheten samt desto billigare och lättare är det att genomföra förändringar. Projektledare bör i projektplaneringen föreställa sig det önskade projektets resultat och dess påverkan på samhälle och miljö. Hållbar projektledning innebär även att det ställs hållbarhetskrav på leverantörer och entreprenörer. Projektledare har ett ansvar att rekommendera hållbara lösningar och lyfta hållbarhetsfrågor i projekt för beställaren. Projektledare bör sträva efter att arbeta med hållbarhet även om kunden inte efterfrågar det. Om projektledare inte informerar beställaren om eventuella hållbara lösningar i ett projekt kan det hända att nyttan för kunden minskar eftersom efterfrågan idag är stor på hållbara produkter. Utebliven certifiering eller lägre fastighetsvärde kan bli konsekvenserna för projektresultatet om inte hållbarhetsfrågor tagits hänsyn till i projektet. Projektledares kunskapsområde för hållbara projekt ska innefatta ickeingenjörsmässiga kunskaper inom hållbarhet för att leva upp till dagens efterfrågan på hållbarhet. Projektledare måste också ändra synen på sin roll och inte bara göra saker rätt utan även se till att välja rätt utförande ur hållbarhetssynpunkt. F2: Hur kan projektledare inom samhällsbyggnad arbeta med hållbar projektledning på ett systematiskt och standardiserat sätt? Genom att ett företag systematiserar och standardiserar hållbarhetsarbetet sparas tid och arbetet utförs med större sannolikhet på samma sätt av alla projektledare i företaget. 49

57 6 RESULTAT & SLUTSATSER Studien har resulterat i en handbok och en checklista för projektledares arbete med hållbarhet i projekt. Om projektledare följer dessa kan det skapa ett systematiskt och standardiserat arbetssätt med hållbarhet. Projektledare kan använda checklistan för att säkerställa att frågor angående viktiga hållbarhetsaspekter tagits upp i projektet, säkerställa att rätt kompetens finns i projektorganisationen samt ha som stöd vid dialog med beställaren angående hållbarhetsfrågor i projektet. Checklistan finns bifogad i Bilaga 4 och listar checkpunkter som tagits fram utifrån slutsatserna och litteraturstudien. Till denna checklista finns en medföljande handbok, se Bilaga 6. Genom att använda handboken och checklistan får projektledaren en bra kunskapsbas i sitt hållbarhetsarbete i projekt. Handboken baseras på studien och har anpassats efter fokusgruppens diskussion om vad som är viktigt att inkludera i handboken, se Bilaga 5. Enligt fokusgruppen och R3 är det även viktigt att visa på goda exempel, därför är Bilaga B i handboken avsedd just för företaget att fylla i med sina egna erfarenheter och exempel angående hållbar projektledning som alla kan ta del av. Checklistan är indelad i varje processgrupp (initiera, planera, utföra, övervaka och styra samt avsluta). I checklistan sorteras hållbarhetsåtgärder för respektive processgrupp under olika ämnesområden. Exempel på ämnesområden i checklistan är: Hantera hållbarhetsåtaganden, Materialhantering, Riskhantering, Hantering av intressenter och Hantering av personella resurser. Se utdraget ur checklistan i Figur 6 nedan. Checklistan är tänkt att användas som en mall för projektledare att gå efter. Alla checkpunkter är inte applicerbara eller uppnåeliga för varje projekt men huvudsaken är att projektledaren har avvägt varje checkpunkt. Det är projektledarens uppgift att avväga vad som är relevant att använda i respektive projekt. 2 PLANERA 2.1 Hantera hållbarhetsåtaganden Integrera hållbarhetsprinciper i projektplanen Certifiera projektet i exempelvis CEEQUAL, BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad, eller arbeta mot samma krav om projektet inte ska certifieras 2.2 Materialhantering Välj material ur både ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv Använd materialdatabas Utför LCA 2.3 Riskhantering Utvärdera riskhantering utifrån projektets livscykelseffekt på samhället och organisationen i stort. Bedöm risker som kan uppkomma p.g.a. miljömässiga problem och socialt missnöje 2.4 Hantering av personella resurser Se till att ansvar tas till goda arbetsvillkor i hela leverantörskedjan - lokalt och globalt 2.5 Hantering av intressenter Identifiera och hantera intressenter omsorgsfullt för utveckla en hållbar projektstruktur och kultur Figur 6. Utdrag ur processgruppen PLANERA från checklistan i Bilaga 4. 50

58 6 RESULTAT & SLUTSATSER F3: Hur ska kompetensen inom hållbarhetsarbete säkras hos projektledare för att uppnå en accepterad nivå i förhållande till företagets mål? Checklistan och handboken är bra metoder för ett företag att se till att en accepterad kunskapsnivå och utförande av hållbarhetsarbete i projekt kan uppnås. Handboken och checklistan kan höja grundkunskaperna inom hållbarhetsarbete, men det krävs kontinuerlig utbildning, goda exempel och erfarenhetsutbyte för att säkerställa att kunskaperna är på en god nivå. Handboken är ett levande dokument där projektledare kan förbättra, lägga till och ta bort information så att handboken uppfyller sitt syfte praktiskt. Även checklistan är till för att ständigt förbättras för att innehålla uppdaterad information. Genom kontinuerlig utbildning för befintliga anställda samt utbildning för nyanställda, kan även en accepterad kunskapsnivå upprätthållas och uppnås. Genom att företaget har uttalade mål med rutiner och instruktioner kan projektledare uppnå dem. Projektledare behöver inte själva besitta all kunskap inom hållbarhet utan det viktiga är att se till att all kompetens finns i projektorganisationen. Detta kan projektledare göra genom att se över checklistans ämnesområden för respektive processgrupp för att få reda på vilka specialistkunskaper som krävs i projektet. Projektledare måste sedan se till att dessa specialister kommer in tidigt i projektet och att de tar ansvar för respektive hållbarhetsåtagande. Ökad erfarenhet ger även ett annorlunda tankesätt på hållbarhet, det kan finnas många lätta och billiga hållbara lösningar. Ökad erfarenhet och kunskap i ämnet gör även att projektledaren mer självsäkert kan föreslå mer hållbarhetsfokus i projekt. Projektledare kan även lära av andra projektledare genom att dela kunskaper och erfarenheter angående praktiskt arbete med hållbara projekt. 6.1 REKOMMENDATIONER KUNSKAPSHÖJANDE Företaget bör: Utbilda nyanställda och befintliga projektledare samt företagets ledning inom hållbar projektledning för att öka förståelse för företagets ansvar och möjligheter att påverka i samhället. Hållbarhetsfokus, och därmed även företagets hållbarhetspolicy, bör vara en del i de nyanställdas introduktionskurs. En gemensam utbildning gör att alla på företaget har samma grundkunskaper inom hållbarhetsarbete. Utbildningen bör ske kontinuerligt under året och i samband med nyanställning. Fortsätt att utbilda projektledare inom hållbar projektledning fortlöpande för att påminna och se till att projektledarna bibehåller kompetensen. Det kan vara en utmaning att få projektledare att ändra sin syn på hur saker ska genomföras. Genom utbildning och information om varför det är viktigt för samhället, företaget och kunden att arbeta med hållbarhet kan en ökad förståelse fås för ämnet. 51

59 6 RESULTAT & SLUTSATSER Möjliggöra erfarenhets- och kunskapsdelning för projektledare genom att kontakta andra projektledare som har arbetat med hållbar projektledning. Medlemmar i PMI kan göra detta genom deras community kallad Project Management Global Sustainability Community of Practice. Kunskapshöjning kan även genomföras genom att projektledare studerar så kallade case och/eller hemsidor av ledande företag inom hållbarhet för kunskapen för hur hållbara projekt genomförs i praktiken. Använda den framtagna handboken som kunskapsbas. ARBETSSÄTT Företaget bör: Följa den framtagna handboken och checklistan som denna studie resulterat i för att se till att alla projektledare arbetar på ett systematiskt och standardiserat sätt med hållbarhet. Handboken och checklistan kan höja grundkunskaperna inom hållbarhetsarbete, men det krävs utbildning, goda exempel och erfarenhetsutbyte för att säkerställa att kunskaperna är på en god nivå i företaget. Informera de anställda angående hållbarhetsarbete via intranätet, men som ett separat ämne för att det ska vara lätt att använda. Integrera hållbarhetsfokus tidigt i ett projekt samt i företagsstrategin. Introducera ett arbetssätt med fokus på att reducera, återanvända och återvinna resurser. Inleda projekt med att ha en workshop med projektgruppen för att få samma tankesätt kring hållbarhet hos beställare, projektledare och de närmaste intressenterna. Utse en roll med ansvar för hållbarhetsperspektiv i tidigt skede i projektet. Denna kan finnas med som ett processtöd och som stöd i dialog med beställare gällande hållbarhetsfrågor. Ständigt förbättra metoder för hållbarhetsarbete. Handboken och checklistan är levande dokument som är till för att ständigt utvecklas och förbättras. Regelbundet fylla på med goda exempel som bilaga i handboken för att kunna inspirera och dela erfarenhet och kunskap till andra projektledare på företaget. Utvärdera projektet ur hållbarhetssynpunkt när det avslutats samt ta fram kvantitativ och kvalitativ mätdata angående företagets hållbarhetsåtaganden för att kunna göra jämförelser och sträva efter ständiga förbättringar. 52

60 6 RESULTAT & SLUTSATSER Överväga att undersöka ett projekts hållbarhetsnivå genom att använda mognadsmodellen som Silvius et al. (2012) tagit fram. Detta för att stämma av eller jämföra projektets befintliga hållbarhetsmognad med vilka ambitioner företaget/projektledare har för hållbarhetsmognaden i nuvarande eller nästa projekt. Bedöma, genom Willards modell, vilken hållbarhetsnivå företaget befinner sig i och utifrån det avancera och vara mer proaktiva i sitt hållbarhetsarbete. Systematisera och standardisera hållbarhetsarbetet för att spara tid och se till att arbetet utförs på samma sätt. För att få ett systematiskt och standardiserat hållbarhetsarbete bör checklistan användas av samtliga projektledare på företaget och under hela projektets gång. Använda verktyg och metoder för hållbar projektledning. En checklista kan vara ett bra verktyg för projektledare att se till att de beaktat alla hållbarhetsaspekter i ett projekt. Andra användbara verktyg och metoder är exempelvis GRI rapportering, standardisering enligt CSR, certifiering enligt CEEQUAL, LEED, BREEAM eller Miljöbyggnad samt användning LCA och LCC vid materialval. 53

61 7 DISKUSSION 7 DISKUSSION I detta avsnitt diskuteras resultat och slutsatser samt genomförandet av studien. Avsnittet avslutas med förslag på framtida arbete. 7.1 RESULTATDISKUSSION I och med detta examensarbete kan det konstateras att det finns mycket en projektledare kan göra för att öka hållbarhetsfokus i projekt. Att använda checklista, handbok och kontinuerliga utbildningar är några sätt att systematisera och standardisera att projektledare tar upp hållbarhetsfrågor i projekt. Det viktigaste med resultatet i denna studie är att öka projektledares medvetenhet angående hållbarhet och deras holistiska syn på projekt. Det är lätt att anse att ett arbete med hållbar utveckling är svårt att få konkret. Resultatet i denna studie är på en övergripande nivå men målet har varit att göra hållbar projektledning så konkret som möjligt i och med checklistan och framöver även goda exempel i handboken. Det verkar som att hållbar projektledning i praktiken mycket väl stämmer överens med den teoretiska referensramen. R2 tog upp hantering av entreprenörer vilket inte direkt har behandlats i litteraturen. Även metoderna med att använda handbok och workshops är inte nämnt i litteraturen utan är förslag från Faveo och respondenter. På portalen finns flikar för olika kunskapsområden inom projektmetodik som exempelvis Ekonomi där det står listat Hjälpmedel och Tips och erfarenheter. Detta skulle kunna användas för kunskapsområdet Hållbarhet, om det behandlas separat. Då resultatet inte testats, mer än att en fokusgrupp diskuterat handbokens innehåll och användbarhet, kan hållbarhetsarbetet på Faveo komma att ändras, justeras och anpassas efter erfarenheter av vad som fungerar bäst. Fokusgruppen hade som önskemål att handboken gärna skulle koppla hållbar projektledning till de befintliga projektprocesserna som används på företaget idag samt att processer i handboken gärna skulle illustreras med bilder. Detta har inte genomförts då det inte är några direkta processer som föreslås i litteraturen eller i de empiriska studierna, utan snarare frivilliga åtaganden som inte alltid går att tillämpa på samma sätt för alla projekt som det går med andra kunskapsområden. Jag försökte även koppla punkterna i checklistan till den befintliga projektmetodiken, men eftersom förutsättningarna till ett hållbart projekt ser olika ut för olika projekt såg jag att det var bättre med en checklista där projektledare själva kan avgöra vilka punkter som är relevanta för det aktuella projektet. Faveo har goda chanser att lyckas med att få sina projektledare att arbeta mer hållbart på ett systematiskt och standardiserat sätt genom att använda checklistan och handboken. Om Faveo följer checklistan, startar en hållbarhetsutbildning och använder sig av handboken som stöd, kan även deras hållbarhetspolicy uppnås, se Bilaga 3. Detta genom att kompetensen kan utvecklas genom utbildning för att leverera miljömässig, social och kommersiellt inriktad projektledning och rådgivning. Projektledare kommer kunna bedöma risker och möjligheter kopplat till projekten utifrån ett hållbarhetsperspektiv och företaget kan börja mäta nyttan av detta genom GRI rapportering. 54

62 7 DISKUSSION Företaget kan uppnå målet med att utbilda sina medarbetare i hållbarhetsfrågor. Det interna ledningssystem som fokuserar på och underlättar effektiv användning av resurser kan utvecklas samt att företagets klimatpåverkan kan mätas och rapporteras och företaget kan utveckla realistiska förbättringsmål. Detta kan uppnås genom att mål kan sättas för att komma upp i en högre fas i Willards modell. Till sist kan målet med att ställa krav på leverantörer uppfyllas för att förbättra hållbarheten på de varor och tjänster som köps in. Min egen teori är att det nog kommer att bli lättare att tillämpa hållbar projektledning med tiden eftersom det troligtvis kommer att bli lättare att få tag i ekologiska och hållbara material och tekniker då efterfrågan ökar och högre krav ställs från samhälle och konsumenter. I fokusgruppen nämndes även att hållbarhetsarbete i projekt kan bli lättare med tiden i och med ökad erfarenhet som projektledare. Att certifiera ett projekt kan göra det lättare för projektledare att förhålla sig till krav eftersom dessa då kommer med på köpet. Projektledaren kan alltså få veta vad som krävs för att göra projektet mer hållbart i och med ett certifieringssystem. Det är enkelt att få produktinformation via materialdatabaser. Byggvarubedömning och BASTA är två av många sådana. Ett problem med materialdatabaser verkar vara just att det finns flera olika, och eftersom leverantörer måste betala för att deras produkter ska finnas med så finns inte alltid alla produkter i respektive databas. Detta kan orsaka tidsslöseri på grund av att det ibland kräver att en person måste leta i flera databaser för att hitta information om en specifik produkt. Det skulle underlätta och spara tid om det fanns en databas där personer kan söka på byggvaror för alla databaser och där se i vilken databas som information kan hittas om den specifika byggvaran. Kanske projektledare är oroliga för vad beställaren ska säga eller tycka om projektledaren föreslår mer hållbarhetsfokus i projekt, men enligt R2 och fokusgruppen händer det sällan att det blir motstånd hos beställaren. Det kan eventuellt uppstå om beställaren redan har bestämt exakt hur projektet ska göras, vilket sällan brukar inträffa enligt fokusgruppen. I resultatet blev det endast en checklista till slut. Först fanns en tanke om att ha två checklistor, ena skulle vara en övergripande checklista för hur projektledaren ska leda projektorganisationen så att en hållbarhetsfokus integreras. Den andra checklistan var tänkt att ta upp hållbarhetsaspekter mer på detaljnivå, som exempelvis att ta hänsyn till att det ska vara nära till kommunikationsmöjligheter för att stärka den sociala hållbarhetsaspekten. Det bedömdes att det som var önskvärt var en övergripande checklista för att projektledare ska få hjälp till hur ett hållbart projekt ska ledas. Denna slutliga checklista listar bland annat metoder som exempelvis Utför LCA. Detta innebär att om projektledaren själv inte besitter kunskapen i att utföra en LCA har projektledaren själv ett ansvar att se till att någon med kunskapen tar tag i den punkten. 7.2 METODDISKUSSION Från början var tanken att genomföra en kundundersökning med några av Faveos kunder för att undersöka kundernas behov eller önskemål i att Faveos projektledare har erfarenhet i hållbara projekt. 55

63 7 DISKUSSION Eftersom Deland (2009) säger att Även om kunden inte efterfrågar hållbara lösningar i ett projekt så har alla ett ansvar att rekommendera och uppmana till hållbara handlingar och hållbara beslut (Deland, 2009, s. 8) ansåg jag att det inte var nödvändigt att genomföra en sådan undersökning. Om kunder inte är intresserade av projektledares hållbarhetsfokus så är det ändå projektledares ansvar att skapa hållbara samhällen genom att föreslå och ifrågasätta hållbara lösningar. Det har heller inte genomförts någon undersökning huruvida de anställda på Faveo ser på hållbarhetsfokus i projekt. Detta uteslöts eftersom företagets ledning har som önskan att arbeta mer hållbart. Liksom beslutet med kundundersökningen kom jag fram till att det dels är ledningens önskemål att bli ett mer hållbarhetsfokuserat företag samt att det enligt litteraturen blir mer och mer en trend i att arbeta hållbart och kan påverka företagets varumärke och rykte negativt om det inte görs. Tanken var även att söka goda exempel för företaget att utgå från som konkreta förslag på hur de kan arbeta hållbart i projekt. Det har istället resulterat i att erfarna projektledare på företaget själva får fylla på med de goda exempel de tycker är konkreta, inspirerande och hjälpsamma i bilagan i handboken. Jag har bidragit med ett gott exempel i Bilaga B i handboken för att ge lite inspiration. I efterhand hade det varit bra om den teoretiska referensramen varit helt klar innan intervjuerna utfördes. Då hade mer direkta frågor kunnat ställas till respondenterna om särskilda verktyg och metoder och hur de i så fall tillämpas i praktiken. Då den teoretiska referensramen byggdes upp samtidigt som intervjuer pågick kunde inte detta genomföras. Under intervjuerna fick jag tips om verktyg och metoder vilket jag då fick söka information om i efterhand. Tillgång till artiklar via PMI :s hemsida har varit mycket hjälpsamt för att få en inblick i hur projektledare kan arbeta hållbart, då det ofta är certifierade projektledare som skrivit artiklarna. Dock kände jag inte till denna databas förrän sent i examensarbetet vilket gjorde att jag inte hann ställa frågor om detta i intervjuerna som redan hade genomförts. För att bidra till att stärka reliabiliteten har en utförlig beskrivning av metoden genomförts i metodavsnittet för att andra ska kunna genomföra en likadan studie. Det har inte använts samma intervjuunderlag till alla respondenter eftersom det har varit intressant att fråga om respektive respondents erfarenheter gällande hållbarhetsarbete, vilket gjorde frågorna öppna och semistrukturerade. Därför är det svårt att exakt ange vilka frågor som ställts. Två av intervjuerna hade samma struktur och finns bifogade i Bilaga 1. Intervjuerna sammanställdes så att respondenten kunde läsa igenom, komplettera eller korrigera innan de godkände att informationen användes i studien, för att stärka validiteten, och detta genomfördes via . På grund av detta kan det vara svårt att redogöra de exakta intervjufrågorna på ett bra sätt då det dels var semistrukturerade intervjuer och dels kan ha ändrats i efterhand via komplettering eller korrigering från respondenten. Metodvalet var bra för denna studie och semistrukturerade intervjuer var det som gav mest information då det inte fanns kunskap angående respondenternas erfarenheter. I analysen kunde det konstateras att mycket av det som står i litteraturen håller respondenterna med om, dock finns mycket mer i litteraturen som kan användas i praktiken idag. 56

64 7 DISKUSSION Som tidigare nämnts i metodavsnittet har det endast genomförts en fallstudie vilket innebär att denna studie inte kan räknas som generaliserbar. Eftersom Faveo är ett konsultföretag med tjänster liknande många andra företag i branschen kan dock resultatet troligtvis användas i branschliknande företag. Jag anser att resultatet gott och väl kan utgöra en god grund i ett företags arbete för mer hållbara projekt. Projektledare har redan mycket på sitt bord men checklistan och handboken är menade att vara effektiva och pedagogiska verktyg för integrering av hållbarhet i projekt. Checklistan och handboken är bra verktyg för projektledare att veta var och hur de ska påbörja detta arbete. I handboken kan projektledare med olika kunskapsnivå inom ämnet söka sig fram till det de saknar kunskap inom. Processen för examensarbetet har genomförts på ett liknande sätt som jag hade tänkt. Många av intervjuerna var i början till för min egen förståelse angående projektledning och projekt, men i efterhand märkte jag att det var mycket information som blev mer värdefull senare när projekt och projektledning kändes mer bekant. Det största hindret som jag har upplevt i studien var att sålla bland artiklar och information, det blev lättare mot slutet av projektet då jag fick tillgång till PMI :s artikeldatabas där artiklarna var inriktade direkt mot mitt ämne. Den teoretiska referensramen växte mer och mer, tillslut var jag tvungen att avgränsa arbetet och därmed endast nämna ett urval av verktyg och metoder och inte beskriva dem på djupet. Läsaren kan vid intresse undersöka de nämnda verktygen och metoderna på egen hand. Under tidsperioden för examensarbetet har jag fått mycket stöd från olika människor på Faveo. De har svarat på , jag har fått komma förbi och fråga eller ringa för att reda ut oklarheter eller fördjupa mina kunskaper. Detta är jag verkligen tacksam för! 7.3 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA ARBETE I denna studie har det inte genomförts någon undersökning för hur implementering av ett hållbarhetsarbete i företag och projekt kan genomföras. Det vore intressant att studera detta vidare, både empiriskt och teoretiskt, för att ge ytterligare stöd för vad som kan göras för att uppnå ett lyckat resultat av ett hållbarhetsarbete. Handboken och checklistan kan fortsätta utvecklas genom att sätta ihop en workshop eller fokusgrupp med erfarna projektledare för att se om resultatet av dessa är vad de anser kan användas för hållbara projekt. När eventuellt ytterligare förbättringsförslag tagits fram kan handboken och checklistan komma att ändras med tiden då projektledare märker vad som kan läggas till, förbättras eller tas bort. I denna studie har det inte tagits fram hur respektive punkt i checklistan ska/kan hanteras. Det har endast genomförts en sammanställning av vad litteraturen säger och erfarenheter från respondenter angående vad som kan göras. Detta skulle även kunna studeras vidare. Det vore bra för företag att ta fram exempel för respektive kunskapsområde och hållbarhetsåtagande i checklistan för att ytterligare konkretisera vad som kan göras. Examensarbetet utgör ett ramverk för företaget att bygga vidare på. 57

65 REFERENSER Ammenberg, J. (2004). Miljömanagement (1:9 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Andersson, U. (den ). Miljöarbete i samhället. Hämtat från Naturvårdsverket: Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Hallbarhetsarbete/Hallbara-stader/Staden-somattraktiv-livsmiljo/ den Arbex, N. (2012). Förord. i G. Silvius, R. Schipper, J. Planko, J. van der Brink, & A. Köhler, Sustainability in Project Management (ss. xiii-xiv). Surrey: Gower Publishing Limited. BASTA. (den ). BASTAonline AB. Hämtat från BASTA: BREEAM. (den ). BREEAM. Hämtat från BREEAM: Byggvarubedömningen. (den ). Broschyr. Hämtat från Byggvarubedömningen: Byggvarubedömningen. (den ). Om BvB. Hämtat från Byggvarubedömningen: CEEQUAL. (den ). Press release. Hämtat från CEEQUAL: %20Press%20Release%2007%2011%2012.pdf CEEQUAL. (2013). CEEQUAL Scheme Description for projects. CEEQUAL. Chouinard, Y., Ellison, J., & Ridgeway, R. (2011). The sustainable economy. The big idea, 52. Coleman, G. W. (1996). Biodiversity and industry ecosystem management. Electric power research institute, Dahlström, K. (1991). Från data insamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Deland, D. (2009). Sustainability through project management and net impact. PMI Global congress proceedings - Orlandeo, FL. DePoy, E., & Gitlin, L. N. (1999). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, R. (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur.

66 Faveo. (2013). Informationshäfte. Faveo projektledning. Faveo. (2014). Vision och värderingar. Hämtat från Faveo: Faveo/Vision-och-varderingar/ den Faveo1. (den ). Faveo. Hämtat från Faveo: den Faveo2. (den ). Faveo. Hämtat från Faveo: den Flygar, T. (den ). Preciseringar till miljökvalitetsmålen. Hämtat från Regeringen: Gareis, R., Huemann, M., & Martinuzzi, A. (2012). Rethinking project initiation and project management by considering sustainable principles. GC. (den ). About the GC. Hämtat från UN global compact: Gluch, P., & Baumann, H. (2000). The life cycle costing (LCC) approach: a conceptual discussion of its usefulness for environmental decision-making. ELSEVIER, 1. Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagaransvar i förändring (1:1 uppl.). Korotan Ljubljana: Liber AB. GRI. (den ). About GRI. Hämtat från Globalreporting: https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is- GRI/Pages/default.aspx GRI. (den ). G4. Hämtat från Global reporting: https://www.globalreporting.org/reporting/g4/pages/default.aspx Hojem, P. (2013). På vägen till en grönare framtid. Stockholm: Framtidskommissionen. Hwang, B.-G., & Jian Ng, W. (2012). Project management knowledge and skills for green construction: Overcoming challenges. International journal of project management, 272. ISO. (den ). ISO. Hämtat från Klöpffer, W. (1997). Life Cycle Assessment from the beginning to the current state. ESPR - Environmental science & pollution research, 1. McKinlay, M. (2008). Where is project management running to...? Rome: International Project Management Association, 22 World Congress. Miljödepartementet. (den ). Hållbar utveckling. Hämtat från Regeringen:

67 Miljöstyrningsrådet. (den ). LCC. Hämtat från msr: Naturvårdsverket. (den ). God bebyggd miljö. Hämtat från Miljömål: Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3 uppl.). Stockholm: Liber AB. Olsson, S. (2012). Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. PMI. (2013). PMBOK GUIDE (5 uppl.). Newtown square, USA: Project mangement institute Inc. PMI. (den ). Sustainability. Hämtat från PMI: Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students (5 uppl.). Essex: Pearson education limited. Savitz, W. A., & Weber, K. (2006). The Triple Bottom Line. San Fransisco: Jossey-Bass. SGBC. (den ). LEED. Hämtat från SGBC: SGBC. (den ). Miljöbyggnad. Hämtat från SGBC: Shen, Hao, Tam, W.-Y., & Yao. (2010). A checklist for assessing sustainability performance of construction projects. Journal of Civil Engineering and Management, Silvius, G., Schipper, R., Planko, J., van der Brink, J., & Köhler, A. (2012). Sustainability in project management. Surrey: Gower Publishing Limited. SIS1. (den ). SS-ISO 26000: Vägledning för socialt ansvarstagande. Sverige: Swedish Standards Institute. SIS2. (den ). SS-ISO 21500:2012 Vägledning för projektledning - begrepp och processer. Sverige: Swedish Standards Institute (SIS). Tharp, J. (2011). Project Management and Global Sustainability. PMI Global Congress Proceedings, 1-9. TNS. (den ). Om oss. Hämtat från Det naturliga steget: Werbach, A. (2009). Strategy for sustainability. Boston: MA: Harvard Business Press.

68 BILAGA 1 BILAGA 1. INTERVJUMALL Denna intervjumall användes vid semistrukturerade intervjuer av Miljöspecialist (R4) och VD (R5). Definiera era kunder Varför är det viktigt för Faveo att få en hållbarhetsprofil och varför kom ni att tänka på detta nu? Vad är dina upplevda och/eller kundens uttalade krav på hållbarhet idag? Var i projektfasen är det viktigast respektive lättast att arbeta med hållbar utveckling?

69 BILAGA 2 BILAGA 2. DISKUSSIONSPUNKTER TILL FOKUSGRUPP HANDBOKEN Åsikter och förbättringsförslag gällande: o Struktur - Vad tycker ni om ordningsföljden på avsnitten? Lätt/svårt att hänga med i konceptet? o Innehåll - Vad tycker ni om informationen och informationsmängden? - Vad tycker ni om att handboken tar upp utmaningar? - Vad tycker ni om användbarheten av handboken? - Något som saknas/är överflödigt? CHECKLISTA 1 Vad är bra? Vad kan förbättras? Vad kan tas bort? CHECKLISTA 2 Vad är bra? Vad kan förbättras? Vad kan tas bort?

70 BILAGA 3 BILAGA 3. FAVEOS HÅLLBARHETSPOLICY Hållbarhetspolicy Som professionella projektledare vill vi bidra till utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Med vår kunskap och erfarenhet ska vi bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar framtid. I våra uppdrag ska vi verka för ett hållbart samhälle och aktivt bidra till en hållbar utveckling av infrastruktur, transportsystem, energiförsörjning, boendemiljö och industriell verksamhet. Vi ska fortlöpande Utveckla vår kompetens för att leverera miljömässig, social och kommersiellt inriktad projektledning och rådgivning som skapar mervärde för våra kunder. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv bedöma risker och möjligheter kopplat till projekten samt mäta nyttan av det mervärde vår projektledning och rådgivning ger. Utbilda våra medarbetare i hållbarhetsfrågor. Utveckla vårt interna ledningssystem som fokuserar på och underlättar effektiv användning av resurser. Vår klimatpåverkan ska mätas och rapporteras och vi ska utveckla realistiska förbättringsmål. Ställa krav på våra leverantörer för att förbättra hållbarheten på de varor och tjänster vi köper.

71 BILAGA 4 BILAGA 4. CHECKLISTA På följande sidor visas den framtagna checklistan med åtaganden, verktyg och metoder för respektive projektprocess, vilka har tagits fram från denna studie. Nedan visas index över checklistans innehåll. Checklistan börjar på nästa sida. INDEX 1 Initieringsprocesser (processgrupp) 1.1 Hantera hållbarhetsåtagande 1.2 Materialhantering 1.3 Riskhantering 1.4 Hantering av personella resurser 1.5 Hantering av intressenter 1.6 Hantering av upphandling 2 Planeringsprocesser (processgrupp) 2.1 Hantera hållbarhetsåtaganden 2.2 Materialhantering 2.3 Riskhantering 2.4 Hantering av personella resurser 2.5 Hantering av intressenter 2.6 Kostnadshantering 2.7 Hantera leverantörskrav 3 Utförandeprocesser (processgrupp) 3.1 Hantera hållbarhetsåtaganden 3.2 Hantering av personella resurser 3.3 Hantera intressenter 3.4 Hantera projektkommunikation 3.5 Hantera leverantörskrav 4 Övervaknings- och styrningsprocesser (processgrupp) 4.1 Hantera hållbarhetsåtaganden 4.2 Hantering av intressenter 5 Avslutningsprocesser (processgrupp) 5.1 Hantera hållbarhetsåtaganden 5.2 Hantering av intressenter 5.3 Hantera projektkommunikation

72 BILAGA 4 1 INITIERA 1.1 Hantera hållbarhetsåtagande Integrera en hållbarhetsfokus och kultur i projektorganisationen Säkerställ en tidig involvering av beställaren för ett hållbart projekt Rekommendera och uppmana beställaren till hållbara handlingar och beslut Gör hållbarhet till ett villkor för projektets slutprodukt Säkerställ acceptans hos projektgruppen i att det ska vara ett långsiktigt och hållbart perspektiv på projektet Vid svårighet att påverka initieringsfasen: Kontrollera hur hållbart projektet hanteras för närvarande Prioritera de hållbarhetsaspekter som går att påverka Integrera en livscykelmentalitet i projektgruppen gällande resursförbrukningen från projektets start till slutgiltigt omhändertagande Definiera nivå på integrationen i projektleveransprocessen med beställaren Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen Undersök vilka prestandaindikatorer som ska mätas för att uppnå projektets hållbarhetsmål Undersök uppkomsten av utsläpp till land, luft och vatten i projektet Undersök uppkomsten av avfall under både konstruktions- och driftskedet Undersök uppkomsten av buller under både konstruktions- och driftskedet Använd TNS verktyg Tillbakablick 1.2 Materialhantering Utför LCA Ifrågasätt materialval samt föreslå materialval, transportval, förpackningsval etc Minska/eliminera giftiga ämnen i produkten i ett tidigt skede Minska mängden resurser vid produktion 1.3 Hantering av personella resurser Se till att ansvar tas till goda arbetsvillkor i hela leverantörskedjan - lokalt och globalt Säkerställ uppfyllnad av följande för projektmedlemmarna: - Balans mellan arbetsliv och privatliv - Rättvisa, god arbetsmiljö, utbildning, social delaktighet - Tillräcklig inkomst, familjetjänster, hälsa och säkerhet, fackliga rättigheter, respekt, öppenhet och ärlighet Säkerställ kunskap i projektorganisationen angående hållbarhetsaspekter samt hälsa, miljö och säkerhet (HMS) 1.4 Hantering av intressenter Skaffa kunskap angående hållbarhetsintressenter Ta hänsyn till intressenternas åsikter gällande projektets effekter - lokalt och globalt Var öppen i kommunikation med intressenter och allmänheten som berörs av projektet angående vad som görs och hur

73 BILAGA Kostnadshantering Utför LCC-kalkylering 1.6 Hantering av upphandling Hantera hållbarhetsåtagande Integrera åtaganden gällande hållbarhet i projektkontraktet Materialhantering Se över hela leverans- och värdekedjan för att reducera mängden inköp och på så sätt reducera mängden avfall Riskhantering Reflektera hållbara värden i upphandlingskontraktet, liksom andra faktorer som kan orsaka risk till företaget som helhet Hantera leverantörskrav Inkludera hållbarhetskriterier i leverantörsbedömningar Bedöm hur öppen hela leverantörskedjan är gällande hållbarhetsprioriteter 2 PLANERA 2.6 Hantera hållbarhetsåtaganden Integrera hållbarhetsprinciper i projektplanen Ha en genomgång med beställaren angående vilka viktiga hållbarhetsaspekter som identifierats och behöver hanteras i projektet samt hur dessa ska arbetas in under utförandet Utse en hållbarhetsansvarig i projektet Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen Certifiera projektet i exempelvis CEEQUAL, BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad, eller arbeta mot samma krav om projektet inte ska certifieras Utvärdera kapitalvaror, inrättningskrav, användning av resurser, inköpsmetoder, kontraktshantering och branschstandarder Förse projektgruppen med utbildning och inlärning av hållbarhet så att alla får samma förutsättningar Integrera hållbarhet i planering av inköp, uppköp samt planering av upphandling Se till att få vägledning av experter inom miljöjuridik och hållbarhet Minimera utsläpp till luft, land och vatten Minimera energianvändning under både konstruktions- och driftskedet Minimera genererad mängd avfall under både konstruktions- och driftskedet 2.7 Materialhantering Ta tillvara resurser och material så att inte kapitalet riskeras Välj material ur både ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv Använd materialdatabas Diskutera över teknikgränser Utför LCA Bas för beslutsfattande: Eliminera/reducera användning, Återanvänd, Återvinn, Förnybart, Nedbrytbart, Icke toxiskt, Sorterbart, Natur och förvaltarskap, Spara, Kvalitet, Långvarigt samt Resurseffektivt

74 BILAGA Riskhantering Utvärdera riskhantering utifrån projektets livscykelseffekt på samhället och organisationen i stort. Bedöm risker som kan uppkomma p.g.a. miljömässiga problem och socialt missnöje 2.9 Hantering av personella resurser Se till att ansvar tas till goda arbetsvillkor i hela leverantörskedjan - lokalt och globalt 2.10 Hantering av intressenter Identifiera och hantera intressenter omsorgsfullt för utveckla en hållbar projektstruktur och kultur Dokumentera initiala nivåkrav som uppfyller intressenternas behov och förväntningar Ta hänsyn till intressenternas åsikter gällande projektets effekter - lokalt och globalt Informera intressenterna om projektets hållbarhetsaspekter genom kommunikation, omfattande projektrapportering, presentation, dokumentering och lärdomar Var öppen i kommunikation med intressenter och allmänheten som berörs av projektet angående vad som görs och hur Överväg hur kommunikationen ska ske med ytterligare intressenter som aktivistgrupper, icke statliga organisationer, statliga myndigheter eller samhällsmedborgare som vill veta om projektets påverkan, samt hur information ska tas emot från dessa intressenter 2.11 Kostnadshantering Utför LCC-kalkylering Ta fram hållbara alternativ för kostnadskalkyler och kostnadsbudgetering med kostnadsökning och sparande 2.12 Hantera leverantörskrav Undersök leverantörers hållbarhetsåtaganden och deras företags resultat Påverka val av leverantör Se till att återförsäljare och leverantörer upprätthåller samma hållbarhetsprinciper på råmaterial som projektorganisationen Ställ krav på leverantörerna att de måste uppfylla en viss grad av grönytefaktor i projektet 3 UTFÖRA 3.1 Hantera hållbarhetsåtaganden Integrera hållbarhetsfokus i projektgruppen Integrera ett tankesätt angående hur projektet görs snarare än vad som görs Tillgodose projektgruppen med baskunskaper inom hållbarhet och systemtänk Resursreducera/eliminera, resursalternera, vatten- eller energieffektivisera etc Minimera utsläpp till land, luft och vatten Minimera mängden genererat avfall Minimera bullernivån Mät de uppsatta prestandaindikatorerna för att uppnå projektets hållbarhetsmål

75 BILAGA Hantering av personella resurser Ta tillvara resurser och material så att inte humankapitalet riskeras, se till att alla projektmedlemmar mår bra och inte utsätts för hög press Se till att utveckling av medarbetare sker utanför projektbehoven, för ett långsiktigt perspektiv Se till att ansvar tas till goda arbetsvillkor i hela leveranskedjan lokalt och globalt 3.3 Hantera intressenter Ta hänsyn till intressenternas åsikter gällande projektets effekter - lokalt och globalt Var öppen i kommunikation med intressenter och allmänheten som berörs av projektet angående vad som görs och hur 3.4 Hantera projektkommunikation Inkludera hållbarhetsaspekterna i informationsdistributionen 3.5 Hantera leverantörskrav Ställ hållbarhetskrav på leverantörer Bedöm nivån på leverantörers hållbarhetsåtaganden 4 ÖVERVAKA OCH STYRA 4.1 Hantera hållbarhetsåtaganden Integrera ett tankesätt angående hur projektet görs snarare än vad som görs Uppmuntra till fortsatt hållbarhetsåtagande vid hållbarhetsrelaterade delar i projektet och till att utveckla ytterligare alternativ 4.2 Hantering av intressenter Var öppen i kommunikation med intressenter och allmänheten som berörs av projektet angående vad som görs och hur 5 AVSLUTA 5.1 Hantera hållbarhetsåtaganden Integrera ett tankesätt angående hur projektet görs snarare än vad som görs Säkerställ en god överlämning genom att se till att den permanenta organisationen (beställaren) accepterar hur projektet ska fortsätta drivas ur ett långsiktigt hållbart perspektiv Överlämningen måste inkludera de pågående hållbarhetskraven för att leverera den förbättrade hållbarheten till projektet Bedöm/mät de hållbara resultat som uppnåtts och/eller förväntas uppnås Utvärdera och följ upp de uppsatta prestandaindikatorerna som mätts för att uppnå projektets hållbarhetsmål 5.2 Hantering av intressenter Var öppen i kommunikationen med intressenter och allmänheten som berörs av projektet angående vad som görs och hur 5.3 Hantera projektkommunikation Kommunicera kvantitativa och kvalitativa hållbarhetsfördelar och framsteg som projektet resulterat i och lärandet som är associerat till integrering av hållbarhet

76 BILAGA 5 BILAGA 5. HANDBOKENS UTFORMNING Utdrag ur fokusgruppens diskussion kring synpunkter och förbättringsförslag angående handbokens utformning: Fokusera handboken på att initiera och planera, det är där projektledare kan påverka. Olika förslag på certifieringssystem och liknande för hållbara projekt. Om möjligt koppla hållbar projektledning till de befintliga projektprocesserna som används på företaget idag. Gärna illustrera processer med bilder, liknande som det ser ut idag. Definiera ord i början för att underlätta förståelsen. Figuren som förklarar hållbarhet bör finnas med. Ha inte med resonemang i handboken, utan endast fakta. Bestäm om handboken ska rikta sig endast till företag eller även till offentliga institutioner. Ofta byggs byggnader av företag och infrastruktur av offentliga institutioner som har ett annat syfte med sin ekonomi. Vissa ekonomiska resonemang samt checkpunkter i handboken är enbart applicerbara för privata företag som ska bygga byggnader. Det bör beskrivas utmaningar med hållbarhetsarbete i handboken som kan tänkas uppkomma enligt Faveo, och inte exempel från andra delar av världen som handboken först gjorde. Denna punkt behöver inte vara så vetenskaplig. En punkt i checklistan kan vara: Ska vi använda oss av en materialdatabas för miljövänligt material? I handboken behövs ett visst kapitel som visar på varför det är viktigt att vara fanbärare i hållbarhetsfrågorna. En inledning om varför företaget ska arbeta med de här frågorna.

77 BILAGA 6 BILAGA 6. HANDBOK HÅLLBAR PROJEKTLEDNING Integrering av hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt HANDBOK Skriven av Elin Forsling den Senast uppdaterad:

78 BILAGA 6 BEGREPPSBESKRIVNING BREEAM Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Hållbarhetsbedömning av byggnad. CEEQUAL Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme. Hållbarhetscertifiering av byggnad och anläggning. CSR Corporate Social Responsibility. Företagets samhällsansvar. GRI Global Reporting Initiative. En internationell organisation som förespråkar hållbarhetsrapportering för att öka företags hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling Hållbarhet LCA LCC Miljömässig/ekologisk hållbarhet En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Något som är hållbart i ett långsiktigt perspektiv gällande miljö, ekonomi och samhälle. Livscykelanalys (Life cycle analysis). Analys av en produkts livscykel från vagga till graven (från att den tillverkas till att den slängs). Livscykelkostnader (Life cycle cost). Beräknande av ett helhetspris för en vara, från vagga till graven. Bevarande av jordens resurser.

79 BILAGA 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTORDUKTION BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION SYFTE MÅLGRUPP 2 2 HÅLLBARHETSARBETE I TEORIN HÅLLBAR UTVECKLING HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG HÅLLBARHET - EN NYTTA FÖR FÖRETAGET? HÅLLBARA METODER HÅLLBAR PROJEKTLEDNING HÅLLBARA KLASSIFICERINGSSYSTEM HÅLLBARHETSANSVAR OCH KOMPETENS HÅLLBARHETSPRINCIPER I PROJEKTLEDNING HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROCESSGRUPPERNA HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROJEKTPROCESSER 17 3 HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PRAKTIKEN 19 REFERENSER 22 BILAGA A. CHECKLISTA BILAGA B. GODA EXEMPEL

80 BILAGA 6 FÖRORD Denna handbok har upprättats som ett resultat av ett examensarbete gjort av Elin Forsling våren Syftet med examensarbetet var att ta fram en systematisk och standardiserad metodik för integrering av hållbarhet i professionell projektledning inom samhällsbyggnad. En checklista har även tagits fram och finns bifogad i Bilaga A. Handboken är tänkt att vara en kunskapsbas för projektledare vid tillämpning av hållbarhet i projekt. Checklistan är ett verktyg för att systematisera och standardisera hållbarhetsarbete i projekt. Hållbar utveckling är ett brett begrepp där medvetenheten hos både privatpersoner och företag ökar angående ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsprojekt har en stor påverkan på samhälle och miljö eftersom det kräver omfattande resurser och byggs för ett långsiktigt tidsperspektiv. Det är viktigt att projektledare agerar för att få ett mer hållbart projektresultat och även tänker på möjligheten för utbytbar teknik inför framtiden. Jag hoppas att denna handbok kommer att öka medvetenheten hos projektledare angående hållbarhet och att de kommer att påverka projekt framöver i beslutsfattande och utövning till att bli mer hållbara. Elin Forsling Stockholm

81 BILAGA 6 1 INTORDUKTION 1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION Människan har haft en mycket begränsad påverkan på jorden under största tiden vi funnits till, men sedan industrialiseringen på 1800-talet har den mänskliga påverkan på miljön ökat i och med ökad befolkningsmängd och mänskliga aktiviteter (Ammenberg, 2004). Samtidigt som befolkningsmängden ökar strävar utvecklingsländer att uppnå samma välfärd som rikare länder har idag. Om alla länder skulle inneha denna välfärd skulle det krävas 3,5 jordklot för att tillgodose alla människors behov eftersom det inte finns tillräckligt med resurser för detta. Den globala påverkan på miljön som orsakas av mänsklig aktivitet är bland annat uttunning av ozonskikt, luft- och vattenföroreningar, klimatpåverkan och utarmning av naturresurser (ibid.). Ökad märkbar miljöpåverkan, som bland annat omfattande naturkatastrofer och förhöjd temperatur, orsakade ett ökat antal miljörörelser i slutet på 80-talet. I och med detta publicerade World Commission on Environment and Development rapporten Our common future, som även kallas Brundtlandrapporten, där ett internationellt arbete för en hållbar utveckling föreslogs. Definitionen av hållbar utveckling beskrivs i Brundtlandrapporten som En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Miljödepartementet, 2014). Denna definition används allmänt idag (Silvius, Schipper, Planko, van der Brink, & Köhler, 2012). En hållbar utveckling innebär ett samspel mellan ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv (Ammenberg, 2004). Dessa tre perspektiv tenderar att motstrida varandra (ibid.) men måste alla uppfyllas för att samhället ska vara hållbart (Olsson S., 2012). Med hjälp av sociala och ekonomiska medel kan många av dagens miljöproblem lösas (ibid.). Företag är redan starkt inriktade mot ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv i och med att företag oftast har som mål att vara lönsamt (Silvius et al., 2012). Däremot är det ekologiska och sociala perspektivet i hållbarhet mer sällan integrerat i ett företags strategi och utövning. I framtiden kommer det uppstå alltmer projektformade yrken vilket gör utvecklingen av projektledning viktig (McKinlay, 2008). En förändring till ett mer hållbart samhälle är kopplat till innovation och projektledning eftersom projektledning, främst vid byggskedet, är resurskrävande (Silvius et al., 2012). Då företag blir mer hållbara påverkas projekt och projektledning då företagets professionella ansvar ökar vilket medför att projektledare måste ta ansvar för att integrera hållbarhet i projekt (ibid). Projektledarens roll måste utvecklas från att göra saker rätt till att göra rätt saker rätt och projektledare måste få en bredare syn på sin roll (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011). Genom att göra detta tar projektledaren ansvar för resultatet då det påverkar samhället, driftperioden samt slutligt omhändertagande (Tharp, 2011). I samhällsbyggnadsprojekt har projektledaren ett stort ansvar gällande hållbarhet och kan påverka mycket i och med den stora resursåtgången samt att projektresultaten kommer bestå i många år framöver (Silvius et al., 2012). För att kunna genomföra ett lyckat hållbart projekt måste projektledaren ha en hållbar syn redan från början på projektet. 1

82 BILAGA 6 Projektledare kan inte alltid påverka projektet då beställaren ofta måste godkänna stora beslut. Det behövs hjälpmedel för att projektledare på ett konsultföretag ska kunna föreslå och ta fram hållbara förslag så beställaren blir informerad om möjliga alternativ innan projektet startar. Det handlar både om att konsultföretaget vill arbeta hållbart och att kunna ge sina beställare de bästa och mest attraktiva resultaten ur hållbarhetssynpunkt. 1.2 SYFTE Syftet med handboken är att den ska fungera som ett hjälpmedel för projektledare att leda hållbara projekt. Med hjälp av handboken och checklistan, i Bilaga A, kan projektledare säkerställa att de beaktat hållbarhetsaspekter i projekt. Handboken syftar till att fungera som en kunskapsbas för projektledare som stöd vid dialog med beställare samt för att säkerställa att rätt kompetens finns i projektorganisationen. Med hjälp av handboken och checklistan kan även hållbarhetsarbete i projekt systematiseras och standardiseras. För att uppnå detta krävs att checklistan används av samtliga projektledare på företaget och att den används under hela projektperioden. Handboken är ett levande dokument vilket innebär att det ska uppdateras kontinuerligt för att fortsätta vara relevant och effektivt att använda för projektledare. 1.3 MÅLGRUPP Denna handbok riktar sig till projektledare inom samhällsbyggnadsprojekt på företag eller organisationer. 2

83 BILAGA 6 2 HÅLLBARHETSARBETE I TEORIN 2.1 HÅLLBAR UTVECKLING År 1987 publicerades rapporten Our common future av World Commission on Environment and Development (Ammenberg, 2004). Denna rapport föreslår ett internationellt arbete för en hållbar utveckling och fastslår att en hållbar utveckling innebär ett samspel mellan dimensionerna ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, se Figur 1. Figur 1. Illustration av samverkan mellan de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv i hållbar utveckling. Med ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv menas att jordens resurser måste skyddas och hushållas med (Silvius et al., 2012). Om miljön inte skulle vara hållbar skulle det innebära att den vore så förstörd att det vore outhärdligt att leva i den (ibid.). Mängden arter och populationer minskar i världen och kan leda till förenkling av ekosystemprocesser (Coleman, 1996). Coleman menar att detta hotar så kallade ekosystemtjänsters stabilitet och hållbarhet vilket har en betydande påverkan för människors välfärd i och med ekonomiska och ekologiska förhållanden. Enligt Savitz & Weber (2006) är typiska ekologiska hållbarhetsmått bland annat: luft- och vattenkvalitet, energianvändning samt genererad mängd avfall. Ett ekologiskt fotavtryck innebär den areal mark som krävs för att försörja människors användning av jordens varor och tjänster samt hur mycket areal mark som krävs för att ta hand om våra avfall och emissioner (Ammenberg, 2004). Eftersom det inte är möjligt att nyttja 3,5 jordklot, som skulle krävas om alla människor hade samma välfärd som i Sverige, är det viktigt att minska sitt ekologiska fotavtryck för att inte förstöra för nästkommande generationer samt för fattigare nationer som går miste om resurser på grund av de rika nationernas överkonsumtion (ibid.). 3

84 BILAGA 6 Den svenska regeringen har tagit fram 16 nationella miljömål varav ett är särskilt kopplat till denna studies syfte: God bebyggd miljö. Detta miljömål innebär att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö / / Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (Flygar, 2012) Nästan 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige står för bebyggelse (Naturvårdsverket, 2014). En bebyggd miljö ska bidra till en hållbar utveckling och samtidigt fylla samhällets behov av goda livsmiljöer. Behovet av transporter ökar även i och med att människor flyttar ut i tätorter utanför städer. Samtidigt förtätas städers centrala delar vilket gör att transporterna ökar bullernivån. Det är enligt Naturvårdsverket viktigt hur vägar och byggnader utformas och förvaltas ur miljösynpunkt. En socialt hållbar utveckling innebär att det ska vara en attraktiv livsmiljö för människor vilket innebär tillgång till ren luft, rent vatten, störningsfria miljöer samt tillgång till kollektivtrafik i stadsmiljö (Andersson, 2013). Människor ska kunna leva i välfärd med en trygg omgivande miljö och ha en hygglig möjlighet till arbete, inkomst, utbildning, bostad och omsorg för att kunna leva ett gott liv (ibid). Viktigast i människors liv har visat sig vara rättvisa vilket även betyder att välfärdens fördelning är av betydelse (Olsson S., 2012). Enligt den internationella standarden ISO 26000, Vägledning för socialt ansvarstagande, är ett socialt ansvarstagande föränderligt eftersom det speglas av samhällets förväntningar vid en viss tidpunkt (SIS2, 2012). Förr tolkades socialt ansvarstagande som filantropi, men under det senaste århundradet har det allt mer fokuserats på frågor kopplade till arbetsförhållanden och goda verksamhetsmetoder. Efterhand har fler punkter lagts till: miljö, etik, mänskliga rättigheter, konsumentskydd och motverkan av korruption och bedrägerier. I ISO står även att bilden av god praxis kommer att förändras i framtiden. Mer om ISO står i avsnitt Typiska sociala hållbarhetsmått är arbetskraftspraxis, samhällspåverkan, mänskliga rättigheter och produktansvar (Savitz & Weber, 2006). Typiska ekonomiska hållbarhetsmått är exempelvis omsättning, avkastning på investering (räntabilitet), penningflöde, skapade arbetstillfällen och vinst (Savitz & Weber, 2006). Kvantifiering av ekosystemtjänster innebär att ett pris sätts på värden av ett oräkneligt antal gynnsamma ekosystemtjänster. Exempel på detta är: hur mycket det skulle kosta att uppnå samma erosionskontroll som mangroveskogar ger, hur mycket insekter är värda som pollinerare för jordbruk, hur mycket människor är villiga att betala för naturens tjänster i att bland annat rena luft och vatten samt förse människan med råmaterial (Chouinard, Ellison, & Ridgeway, 2011). Om människan använder mer naturresurser än jorden kan återskapa riskeras ekosystemets framtida produktivitet att försämras (Hojem, 2013). 4

85 BILAGA HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG De största konsumenterna av resurser är företag, som även är de största förorenarna (Deland, 2009). Deland menar att företag måste förstå deras viktigaste sociala eller miljömässiga påverkan för att kunna ta itu med sina intressenters prioriteringar. Hållbarhet är en nyckel till ekonomisk återhämtning, framtida framgång och konkurrenskraft samt bevarande av livskvalitet och naturresurser (ibid.). Deland menar att hållbarhetsfrågan kommer att växa i och med att det blir fler tecken på klimatförändringar och miljöförstöring, mer synliga begränsningar för tillväxt samt ökad efterfrågan och tryck som stöds globalt genom TV och internet. Intressenter som aktieägare, leverantörer, kunder, anställda, samhällsmedborgare och regering förväntar sig att företag är pålitliga för den egna prestandan, hela leverantörskedjan samt för ett växande antal hållbarhetsfrågor (Tharp, 2011). Hållbarhet i företag innebär integrering i företagets uppdrag, långsiktiga strategi och processer samt utförande för att inkludera balansen mellan miljömässiga, ekonomiska, sociala och etiska ideal, mål och resultat (Deland, 2009). Vidare menar Deland att reducera, återanvända och återvinna är kärnan till hållbarhet HÅLLBARHET - EN NYTTA FÖR FÖRETAGET? Aktieägare kan ställa hållbarhetskrav på företag och därmed öka företagets ansvar genom ökade förväntningar och krav på mer offentlig redovisning (Silvius et al., 2012). Författarna menar även på att investerare är intresserade av ett företags hållbarhetsarbete då de kopplar detta till företagets framgång. Enligt Deland (2009) ökar efterfrågan och tryck angående hållbarhetsfrågor i företag från anställda, kunder, regeringar, aktieägare samt icke-statliga organisationer. Enligt Silvius et al. (2012) kan ett hållbarhetsarbete kortsiktigt innebära högre kostnader för företag om det exempelvis krävs nya maskiner och utbildning av personal. Långsiktigt kan arbetet däremot vara fördelaktigt för affärsplanen i och med användning av exempelvis energi-, vatten-, material- och avfallssnåla metoder i processer vilket minskar kostnaderna för företaget. Integrering av hållbarhet i ett företag och projekt ger lägre drifts- och projektkostnader samt högre intäkter (Silvius et al., 2012; Deland, 2009). Det uppstår dock en tidsskillnad mellan investering och inkomst för företaget att etablera sin hållbarhetsprofil på marknaden (Silvius et al., 2012). Förutom fördelar i lägre kostnader och högre intäkter är även den möjliga affärsnyttan: lägre utlåningsräntor, lägre försäkringspremier, lägre finansiella och operativa risker, reducerad skuld, företaget förblir leverantör samt ökad innovation i och med nya produkter, processer, material med mera (Deland, 2009). Företag kan minska sina kostnader genom att vara proaktiva och minska risker för exempelvis utsläpp och föroreningar som orsakar miljöskador vilket kan komma att orsaka kostnader för sanering och juridiska frågor (Silvius et al., 2012). 5

86 BILAGA 6 De immateriella vinster som fås av hållbarhetsarbete i företag är: Högre produktivitet, engagemang, tillit och delaktighet hos de anställda Deland (2009) Lättare att göra affärer i samhällen där verksamheten äger rum (Deland, 2009) Säkerställande av hållbarhet i verksamheten (Deland, 2009) Frångående av det reaktiva förhållningssättet till lagar och regler (Deland, 2009) Undvikande av kontradiktoriska relationer med aktivistgrupper och regering (Deland, 2009) Kan stärka företagets varumärke och rykte (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011). Bättre riskhantering och ökad tillgång till kapital (Tharp, 2011) Ofta lättare att anställa personal om företaget tar ansvar för hållbarhet (Grafström, Göthberg, Windell, 2008; Silvius et al., 2012). Detta kan vara avgörande för att attrahera ny och behålla kvalificerad personal (Grafström, 2008; Silvius et al., 2012; Tharp, 2011) eftersom medvetenheten kring hållbarhet i samhället ökar, enligt Silvius et al. (2012). Ett hållbarhetsarbete kan öka motivationen hos befintlig personal samt resultera i förbättrad arbetsmiljö vilket kan resultera i att befintlig personal stannar kvar (Silvius et al, 2012). Tharp (2011) menar att ett företag som inte har investerat i att bygga upp ett positivt rykte genom hållbarhet är känsligt för att ta skada om negativa händelser uppkommer. Detta eftersom kunder inte balanserar ut negativ påverkan HÅLLBARA METODER I detta delavsnitt listas några vanliga metoder och standarder som kan tillämpas för ett ökat hållbarhetsarbete. Livscykelanalys (eng. Life Cycle Analysis/assessment) (LCA) är ett bedömningsverktyg för all miljömässig belastning som uppkommit från en produkts eller tjänsts råmaterial fram till dess avfallshantering (Klöpffer, 1997). I teorin ska en LCA hantera allt ingående och utgående i en produkt eller tjänst, men i praktiken går det inte att balansera allt, exempelvis är det särskilt svårt med energi (ibid.). Det som tidigare kallades från vagga till grav för en produkts livscykel kallas allt oftare för från vagga till vagga med tanke på återvinningsperspektivet. Livscykelkostnader (eng. Life Cycle Costing) (LCC) innebär en summering av totala kostnader för en produkt, process eller aktivitet beräknat under dess livstid och är en form av investeringskalkyl som används för att rangordna olika investeringsalternativ (Gluch & Baumann, 2000). Det kan löna sig att göra en dyrare investering om det ger lägre drifts- och underhållskostnader (Miljöstyrningsrådet, 2014). I en LCC tas, utöver investeringskostnader, även driftskostnader upp under produktens livstid samt exempelvis rivnings- och återvinningskostnader (Gluch & Baumann, 2000). LCC är inte gjort för att användas som ett miljömässigt redovisningsverktyg men används ofta i miljömässiga sammanhang (ibid.). GRI är en förkortning av The Global Reporting Initiative och är en ideell organisation som har tagit fram en standard med den vanligaste ramen för hållbarhetsrapportering (GRI, 2014). 6

87 BILAGA 6 Enligt GRI används hållbarhetsrapportering för att organisationer ska redovisa för intressenter och konsumenter sitt arbete med ekonomi, samhälle och miljö (ibid.). Denna hjälp för hållbarhetsrapportering är framtagen för att företag ska bli motiverade till att arbeta mer hållbart. Den senaste metoden för rapportering just nu är G4 Guidelines och är kostnadsfri att använda (GRI, G4, 2014). FN har även ett ramverk med tio principer, kallat UN Global Compact, för att företag ska arbeta mer hållbart (GC, 2013). FN anser att företag är den primära drivkraften till globalisering och att företag kan underlätta ett långsiktigt och globalt värdeskapande till ekonomi och samhälle. Dessa principer är frivilliga för företag att arbeta efter och syftar till att företag ska använda mer hållbara metoder. Det naturliga steget (eng. The natural step) (TNS) är en idéburen organisation som genom rådgivning, utbildning och forskning hjälper organisationer och individer med att strategiskt arbeta med hållbar utveckling (TNS, 2014). International Organisation for Standardization (ISO) har tagit fram en internationell standard för företagets samhällsansvar (eng. Corporate social responsibility) (CSR) som benämns ISO (SIS1, 2010). Syftet med CSR är att företag ska ta ett etiskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar för hur de påverkar samhället (Grafström et al., 2008). Resultatet av ett arbete med CSR ska ses ur ett långsiktigt perspektiv och både kunder och anställda måste förändra sitt tankesätt kring hållbar utveckling för att företaget ska uppnå resultat (Silvius et al., 2012). Socialt ansvarstagande innebär enligt ISO att införliva sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattande och att ta ansvar för organisationens aktiviteters påverkan på samhället och miljön. Det ska även vara integrerat i hela organisationen och intressenternas intressen måste tas hänsyn till. Det går inte att certifieras i ISO (ISO, 2010) och standarden går att använda separat eller tillsammans med miljöledningsstandarden ISO (SIS1, 2010). 2.3 HÅLLBAR PROJEKTLEDNING Den så kallade järntriangeln, som på senare tid brukar användas inom projektledning, består av de tre hörnen omfattning/kvalitet, tid och budget (Silvius et al., 2012). Denna är inte tillräcklig utan det krävs mer holistiska koncept för projektledning. Silvius et al. menar att projektledning är mer komplext och att järntriangeln inte kan modellera osäkerheten i projektmiljön på ett tillfredsställande sätt. På liknande sätt som projektledare balanserar kostnad, tidplan och omfattning måste avvägningar också göras mellan ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer (Tharp, 2011). Hållbar projektledning (eng. Sustainable Project Management) (SPM) innebär minimering av resursanvändning i projektet från initiering till avslut (Deland, 2009). Projektledare kan påverka mer i projekt, än att exempelvis digitalisera möten för att minska resandet, och bör involvera projektgruppen i ämnet samt upprätta specifika hållbarhetsåtaganden i projekthanteringen. 7

88 BILAGA HÅLLBARA KLASSIFICERINGSSYSTEM Organisationer blir allt mer medvetna om hållbarhet vilket även påverkar deras projekt (Silvius et al., 2012). För att underlätta och öka hållbarhetsarbetet i projekt finns olika standarder och klassificeringssystem. CEEQUAL är ett certifieringssystem för hållbarhetsbedömning av projekt inom anläggning, infrastruktur, landskapsarkitektur och arbeten i den offentliga sfären (CEEQUAL, CEEQUAL Scheme Description for projects, 2013). CEEQUAL står för Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme och är ett verktyg för att mäta och bedöma ett projekts miljömässiga och sociala prestationer utöver minimumkrav och lagar (CEEQUAL, Press release, 2012). Dessa prestationer betygssätts sedan från hur väl de tre hållbarhetsaspekterna beaktats i ett projekt. BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method och är en bedömningsmetod för hållbara byggnader (BREEAM, 2014). BREEAM uppmuntrar formgivare och kunder att tänka på att bygga koldioxidsnåla byggnader med låg påverkan på omgivningen. BREEAM används bland annat för att minska driftskostnader, mäta och förbättra prestandan samt utveckla handlingsplaner. För BREEAM används också ett poängsystem. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är också ett bedömningssystem för alla typer av byggnader (SGBC, LEED, 2014). LEED kan användas för både projekterings- och driftstadiet och för befintlig byggnad. LEED bedömer fastigheters prestanda utifrån närmiljö, inomhusklimat, energianvändning och material. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem baserat på svenska bygg- och myndighetsregler och svensk byggpraxis (SGBC, Miljöbyggnad, 2014). Miljöbyggnad används på både nyproduktion och befintliga byggnader och är ett kvitto på viktiga kvaliteter gällande energi, inomhusmiljö och material. För Miljöbyggnad kan en byggnad få betyget Brons, Silver eller Guld. Byggvarubedömning är ett materialdatabassystem som tagits fram tillsammans av Sveriges största och viktigaste fastighetsägare och byggherrar och är en standard för miljöbedömning av byggvaror (Byggvarubedömningen, Om BvB, 2014). Ambitionen med byggvarubedömningen är att med en gemensam standard för bedömningar och ett lättanvänt systemstöd för att söka miljöbedömda varor är ambitionen att morgondagens hus ska byggas och förvaltas med enbart miljöbedömda produkter. I Byggvarubedömningen utgås det från kriterier som utvärderar ämnens egenskaper och produktens livscykelpåverkan (Byggvarubedömningen, Broschyr, 2014). Byggvarorna kan bedömas som grön: Rekommenderas, gul: Accepteras, eller röd: Undviks. BASTA är en annan materialdatabas som erbjuder fritt tillgänglig information om trygga materialval (BASTA, 2014). I denna materialdatabas finns bygg- och anläggningsprodukter som klarar BASTA:s miljö- och hälsokrav på kemiskt innehåll. BASTA har som slogan: Vägen till giftfritt byggande. 8

89 BILAGA 6 Databasen är kostnadsfri och vid sökning av en produkt dyker godkända BASTA - godkända produkter upp, det finns även ett register med produkter som inte klarar alla krav. Silvius et al. (2012) har tagit fram en så kallad mognadsmodell för att kunna redovisa eventuella skillnader i ambitioner eller värderingar hos en organisation gällande hållbarhetsåtaganden i projekt. Det finns fyra hänsynsnivåer för projektledningsmognad, utifrån dessa nivåer har författarna sammanställt ett frågeformulär för att integrera hållbarhet i projekt. Svaret på dessa frågor resulterar i en bedömning av nuvarande situation samt önskad situation vilket ger vägledning till förbättring. Graden av hänsynstagande till hållbarhet går från reaktivt förebyggande av skadliga miljöeffekter till proaktivt medverkande till att bidra till ett mer hållbart samhälle genom sina produkter och tjänster HÅLLBARHETSANSVAR OCH KOMPETENS Projektledare har ansvar för projektets påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv (Tharp, 2011). Då organisationens ansvar ökar innebär det även att projektledare för organisationen måste ta ansvar för att integrera hållbarhet i deras arbete (Silvius et al., 2012). Silvius et al. menar att projektledare måste ta ett självstyrande ansvar för hållbar utveckling eftersom beställaren kanske inte alltid uppskattar betydelsen av projektet. Författarna menar vidare att hållbarhet i projekt även beror av projektledares personliga värderingar i etik, rättvisa, jämlikhet och ansvar. Angående projektledning menar Deland (2009) att Även om kunden inte efterfrågar hållbara lösningar i ett projekt så har alla ett ansvar att rekommendera och uppmana till hållbara handlingar och hållbara beslut (s. 8). Att ta ansvar för ekonomisk hållbarhet i ett projekt innebär att se längre än att få avkastning på investeringen samt se till att ekonomisk hållbarhet passar i den övergripande strategin för företaget (Tharp, 2011). Tharp (2011) menar vidare att ett ansvar för social hållbarhet i ett projekt innebär en reflektion över organisationens kultur, struktur, processer, nuvarande personalresursers färdigheter, personalens metoder inom företaget och genom hela värdekedjan. För att nå ekologisk hållbarhet krävs enligt Tharp en mogen utvärdering av kapitalvaror, inrättningskrav, användning av resurser, inköpsmetoder, kontraktshantering och branschstandarder. Projektledare måste också förstå den långsiktiga påverkan på omgivningen som deras projekt resulterar i precis som att de måste förstå affärsnyttan som projektet ger i avkastning (Tharp, 2011). Då projektledare styr resursförbrukningen i projektet kan de integrera en livscykelmentalitet från projektets start till slutgiltigt omhändertagande (ibid.). Genom att integrera hållbarhetsprinciper i projektplanen kan även definiering av resultat, mål, villkor och framgångsfaktorer tas fram. Silvius et al. (2012) konstaterar att projektbeställare och projektledare har mest ansvar och möjlighet för att påverka integrering av hållbarhet i projektet. De menar att tekniker och byggledare i projektet har ansvar för och kan påverka hållbarheten, men inte i alla steg som projektledare har. Vidare ansvarar förvaltaren, efter att projektet är klart, för den sociala aspekten men kan även påverka ekonomiska och ekologiska aspekter. 9

90 BILAGA 6 Enligt Hwang & Jian Ng (2012) måste projektledarrollen anpassas efter den ökade prioriteringen av frågor gällande hållbar utveckling, klimatförändringar och miljöskydd. Detta har traditionellt sett inte varit en del av projektledares kunskapsområde, men denne måste bredda sina kunskaper till mer icke-ingenjörsmässiga kunskaper och färdigheter för att kunna leva upp till dagens professionella efterfrågan. Hwang & Jian Ng (2012) kom fram till i en studie att projektledare som leder miljövänliga, så kallade gröna, konstruktionsprojekt kan stå inför utmaningar som högre materialkostnader, annan längd på planeringstid samt längre tid för tillåtelseprocessen på grund av nya gröna material och tekniker. Enligt författarna är de viktigaste färdigheterna hos en projektledare, för att kunna lindra dessa utmaningar: analytisk förmåga, beslutsfattande, samarbetsförmåga, delegering samt problemlösningsfärdigheter. Vidare är de viktigaste kunskapsområdena i projekt: schemahantering och planering, hantering av intressenter, kommunikationshantering, kostnadshantering och hantering av personella resurser (eng. Human Resources) (HR). Hållbarhet är ett komplext och holistiskt koncept och det krävs viss kompetens hos projektledare för att kunna integrera hållbarhet i projekt och projektledning (Silvius et al., 2012). Det finns olika kompetensstandarder för detta vilket Silvius et al. (2012) har studerat. Idag används International Project Management Association (IPMA ) Competence Baseline (ICB) version 3.0 mest flitigt som standard för projektledningskompetens. Denna standard bryter ner en projektledares kompetens i tre kategorier: teknisk kompetens för att täcka projektledningsprocesser, beteendemässig kompetens som gäller projektledarens personliga färdigheter och för relation med intressenter samt innehållsbaserad kompetens för projektets samspel med dess innehåll (Silvius et al., 2012). Enligt Arbex (2012) behöver projektledare ett nytt sätt att uppfatta omvärlden. De måste vara kreativa, tänka inom en komplex ram, utveckla ny professionell etik, förstå sitt ansvar och samarbeta mer än tidigare. Arbex menar vidare att detta kräver utveckling av nya verktyg för projektledare och att den nya generationen av projekt behöver nya prestandaindikatorer för att mäta projektets hållbarhetsmål. Projektledare kan och bör använda sitt stora inflytande för att öka hållbarhet i organisationen (Silvius et al., 2012). Silvius et al. (2012) menar att attityd inför förändringen att kunna se världen från ett hållbarhetsperspektiv och inte ett vinstperspektiv kräver adoptering och utveckling av ett nytt värdesystem. Detta kan uppnås om den individuelle projektledaren accepterar att den tar ett särskilt ansvar för hållbarhet, både som privatperson och yrkesperson. Det behövs en attitydförändring så att orienteringen går från en resultatorienterad till en sammanhangsorienterad projektledning. 10

91 BILAGA 6 Projektledare ska se till att följande kunskaper inom hållbarhet finns i projektorganisationen, enligt Silvius et al. (2012) (s. 71): Kunskap om: Hållbarhetsaspekter Mer djupgående kunskap om hållbarhet inom Hälsa, Miljö, Säkerhet (HMS) Ett mer hållbart arbete ökar antalet intressenter, så kallade hållbarhetsintressenter. För att tillgodose dessa typer av intressenters önskemål bör projektledaren skaffa sig en konceptuell och operationell kunskap angående intressenternas kunskapsområden. Dessa kunskapsområden är kopplade till hållbarhet såsom livscykelkostnad (LCC), vagga till vagga (LCA), avfallshantering, tillfällen för digital kommunikation, energiförbrukning, kriterier för ett anständigt arbete samt återvinningstekniker. De sociala och miljömässiga problemen ökar idag snabbare än vad företags framsteg ökar (Deland, 2009). Genom att tillämpa hållbarhet i alla projekt med varje kund, med hjälp av några grundläggande hållbarhetsverktyg, kan projektledare öka den pågående förändringen för hållbarhet (ibid.). Deland (2009) listar några stödord som kan vara till hjälp vid översättning av systemförhållanden till handling och som bas för beslutsfattande i projekt, dessa är: Eliminera användning (reducera) Återanvänd Återvinn Förnybart Nedbrytbart Icke toxiskt (både konstgjort material och från jordskorpan) Sorterbart Natur och förvaltarskap Spara Kvalitet, långvarigt Resurseffektivt, speciellt energi och vatten (Deland, 2009, s. 6) Enligt Deland (2009) är det mycket användbart för projektledare att ta sig tid att gå igenom hemsidor och så kallade Case av ledande företag inom hållbarhet. Medlemmar i PMI kan även dela erfarenheter och kunskaper inom hållbar projektledning med andra projektledare via PMI :s community på nätet som kallas Project Management Global Sustainability Community of Practice (PMI, Sustainability, 2014). 11

92 BILAGA HÅLLBARHETSPRINCIPER I PROJEKTLEDNING Silvius et al. (2012) samt Gareis, Huemann & Martinuzzi (2012) föreslår ett antal hållbarhetsprinciper för projektledning som innehåller punkter av hänsyn och beskrivningar av dilemman. Dessa är att: Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen, Både kortsiktig och långsiktig inriktning, Både lokal och global inriktning samt Personliga värderingar och etik. Silvius et al. föreslår även principerna Konsumera intäkter, inte kapital samt Öppenhet och ansvarsskyldighet. Silvius et al. tog fram principerna utifrån bland annat standarden ISO och litteraturstudier, se Tabell 1 nedan. Tabell 3. Hållbarhetsprinciper i projektledning (Silvius et al., 2012, s ) HÅLLBARHETSPRINCIP 1 Balansera eller harmonisera sociala, miljömässiga och ekonomiska intressen. Proaktivt istället för reaktivt arbete för att uppnå goda effekter istället för att kompensera. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet påverkar och integrerar med varandra. 2 Både kortsiktig och långsiktig inriktning. Ur ett ekonomiskt perspektiv tenderar företag att tänka på kortsiktiga mål, ett direkt kontantflöde har mer värde än ett framtida kontantflöde enligt ekonomisk teori, däremot kan inte social eller miljömässig påverkan uppstå förrän efter en längre tidsperiod. 3 Både lokal och global inriktning. Företag blir ofta påverkade av internationella intressenter vilket gör att deras sociala, ekonomiska och ekologiska påverkan blir både lokal och global. ANVÄNDNING I PROJEKT Detta påverkar både projektinnehållet och -processen och har en stor påverkan i nästan alla projektledningsprocesser. Det som tillämpas i planeringsfasen tillämpas även i genomförandefasen. Förutom lägesrapporteringsprocessen så innehåller inte projektövervaknings- och kontrollprocessen mycket övervägande av hållbarhet, förutom behandling av projektetinnehållet. Sociala och ekologiska aspekter kan inte integreras i den avslutande processen. Denna princip lägger till en tidsskala på princip 1. I och med ett långsiktigt perspektiv kan processer, tjänster, produkter, system och resurser komma att ändras vilket kräver acceptans hos projektgruppen. Ett långsiktigt perspektiv i projekt kan innebära att materialvalet ändras. Mer hållbara material gynnar ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Principen påverkar projektledning i initierings- och planeringsprocesser vid definiering av omfattning, risker, planerat resultat, aktiviteter, kvalitet och intressenter. I genomförandeskedet kan utveckling av medarbetare ske ur ett långsiktigt perspektiv utanför projektbehoven. Avslutningsprocessen påverkas vid överlämning till den permanenta organisationen och vid acceptans av organisationsförändring som projektet skapat. Globala aspekter kan innebära att ansvar tas för goda arbetsvillkor i hela leveranskedjan om företaget har leverantörer och producenter utomlands. Lokala aspekter kan innebära att företaget tar hänsyn till intressenternas åsikter gällande effekter av projektet de berörs av. Princip 3 kan påverka både innehållet i projektet, projektprocessen och nästan alla projektledningsprocesser i initiering, planering och genomförandeskedet. Projektövervakning, kontroll och avslut blir mindre påverkat av detta. 12

93 BILAGA 6 Fortsättning på Tabell 1. HÅLLBARHETSPRINCIP 4 Konsumera intäkter, inte kapital. Förnybara naturresurser ska inte utarmas i större takt än de förnyas för att inte bryta ned resurserna. För att naturen ska kunna ta hand om vårt avfall gäller det att vi inte överskrider dess kapacitet att ta hand om det. Företaget måste använda inkomster och inte kapitalet till att betala kostnader. Till kapital räknas sociala och ekologiska resurser. För att vara ett hållbart företag ska såväl ekonomiska som ekologiska och sociala kapital hanteras väl. ANVÄNDNING I PROJEKT Princip 4 innebär att resurser och material måste tas tillvara så att inte kapitalet riskeras. Detta genom att till exempel se till att alla medlemmar i projektgruppen mår bra och inte utsätts för en hög press vilken kan orsaka att vissa i gruppen mår dåligt och uteblir från arbetet. Detta orsakar förlust i kapital, istället ska resurserna tas tillvara på ett hållbart sätt. Denna fjärde princip fungerar som en guide till hur material och resurser ska användas i projekt, exempelvis att eko-vänligt material bör användas. Denna princip påverkar innehållet i projektet, planeringsskedet och genomförandeskedet. Principen har inte så stor påverkan på projektövervakning, kontroll och avslut i projektet. 5 Öppenhet och ansvarsskyldighet. Företaget ska vara öppen och ta ansvar för konsekvenserna av sina policies, beslut och handlingar för att intressenter ska ha möjlighet till att bedöma verksamheten. Företaget ska ha ett proaktivt engagemang för sina intressenter. 6 Personliga värderingar och etik. Förändring är nyckeln till hållbarhet som är ett normativt koncept som reflekterar värderingar och etiska omständigheter. För att kunna ändra vårt genomförande måste vi först ändra vår syn på hur vi genomför saker. Detta är ingen ny princip i projektets innehåll eller process. Det gäller att vara öppen mot allmänheten och intressenter som berörs av projektet. Principen påverkar alla projektledningsprocesser i och med Hur det ska göras och Vad som görs inom kommunicering med och engagemang i intressenterna. Denna princip påverkar alla projektledningsprocesser och handlar snarare om Hur arbetet görs än Vad som görs. Silvius et al. (2012) menar att alla sex hållbarhetsprinciper ingår inom spannet för teknisk kompetens. Beteendemässig kompetens innefattas endast för principerna fyra till sex och innehållsgrundad kompetens främst för principerna ett till tre. Hållbarhetsprinciperna ett till tre kan även öka antalet intressenter från bland annat miljöskydds- och människorättsgrupper. I projektledningsprocessen bör frågor tas upp angående hur hållbarhetsprinciperna påverkar samhället och det organisatoriska innehållet i projektet (Silvius et al., 2012). Om principernas påverkan är relevant och hur denna påverkan kan översättas till projektet måste även tas upp. Hållbarhetsprincipernas inverkan på projektinnehållet bör enligt författarna även beaktas i projektmotiveringen. Enligt Deland (2009) resulterar fokus på hållbarhetsprinciper i initierings- och planeringsfasen i en mer hållbar slutprodukt i projektet. Även enligt Silvius et al. (2012) är det störst möjlighet att påverka hållbarhetsprinciperna i initierings-, planeringsoch genomförandefasen i ett projekt, se Tabell 2 nedan. Silvius et al. menar att den avslutande fasen är viktig ur hållbarhetssynpunkt eftersom det är där projektet lämnas över till den permanenta organisationen (beställaren). 13

94 BILAGA 6 Vidare menar Silvius et al. (2012) att den avslutande fasen är viktig ur hållbarhetssynpunkt eftersom det beror på hur väl den permanenta organisationen accepterar projektets resultat. Misslyckade och oaccepterade projekt är ohållbara eftersom det slösar energi och resurser. Tabell 4. I tabellen redovisas den förväntade effekten av hållbarhetsprinciper på respektive processgrupp. Tabell 2 är en inverterad version av Silvius et al. (2012) tabell 4.1, s HÅLLBAR PROJEKTLEDNING I PROCESSGRUPPERNA Nedan presenteras hur hållbarhet kan integreras i de övergripande processgrupperna i projektledning. INITIERA Projektledare bör, enligt Deland (2009), göra ökad hållbarhet till ett villkor för projektets slutprodukt samt använda begränsningen till att driva innovation och hög lagprestanda. Projektledare och företag arbetar för att leverera med givna begränsningar hela tiden (ibid.). Enligt Deland ligger det i projektledares uppgift att ställa svåra frågor i detta skede och projektledare kan här exempelvis ifrågasätta materialval samt föreslå materialval, transportval och förpackningsval. Trots att projektledare inte alltid kan vara delaktig i produktdesignen kan ändå frågorna ställas. Det är även viktigt enligt Deland att projektledare och projektgrupp prioriterar det som går att påverka om det inte går att rikta sig till alla hållbarhetsaspekter som ett projekt medför. Deland (2009) menar att tillämpning av Project Management Sustainability Integration (PMSI) bör vara en av de grundläggande principerna av utveckling av projektplan och preliminär projektomfattning. Detta genom att: Använda verktyget Tillbakablick (beskrivs nedan) som hjälp för att definiera hur ett hållbart slut på projektet skulle kunna se ut (exempelvis noll avfall). Tillämpa vagga till vagga (LCA) för att använda återvunna och förnyelsebara resurser för att skapa en effekt av projektet och i slutet av projektets livscykels effekt se till att det kan återvinnas eller brytas ned biologiskt. Tillämpa hållbarhetsprinciper och förhållanden från The Natural Step (TNS) på produkten/projektets beskrivning vid granskning av och vid tillhandahållning av inmatning till projektplanen. 14

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer 1 SCA 2 Drivkrafter 3 Innovationer för

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Korta fakta om Skanska idag

Korta fakta om Skanska idag Korta fakta om Skanska idag 1 Grundat 1887 Skanska är ett av världens ledande byggföretag Cirka 133 miljarder SEK omsättning 2003 Cirka 4,000 återkommande kunder 60,000 medarbetare (12000 i Sverige) Czech,

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar christian walén psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar psykologifabriken agenda hållbart ledarskap? introduktion till beteendeperspektivet varför människor

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer