Riskanalys för kv Hilton, Frösunda i Solna

Transkript

1 Riskanalys för kv Hilton, Frösunda i Solna avseende risker med transporter med farligt gods på E4 September Stockholm Box Stockholm Tel: Fax: Karlstad Box Karlstad Tel: Fax: Lidköping Box Lidköping Tel: Fax: Gävle Skolgatan Gävle Tel: Fax: Brandskyddslaget AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Innehar F-skattebevis

2

3 PROJEKTNUMMER PROJEKTNAMN Riskanalys kv Hilton PROJEKTLEDARE Rosie Kvål PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Peab Sverige AB Projektutveckling REFERENS UPPDRAGSGIVARE Angelica Andersson DOKUMENTTYP Analys av olycksrisker ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV (SIGNERAS) Rosie Kvål INTERNKONTROLL (SIGNERAS) Karl Harrysson Revidering Riskanalys KHn DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK) (25)

4

5 1 SAMMANFATTNING Peab planerar att uppföra ett kontorshus inom kv Hilton i Frösunda i Solna kommun. Planområdet ligger utmed E4/Uppsalavägen. Avståndet till vägen är som minst cirka 40 meter vilket innebär att krav ställs på att riskerna ska analyseras. Syftet med analysen är att utvärdera vilken hänsyn man behöver ta till identifierade risker som förknippas med trafiken på E4. Det är viktigt att människor inom området inte utsätts för onödiga risker. Utifrån trafiken på E4 har ett antal möjliga olycksscenarier studerats. För respektive händelse har frekvens och konsekvens bedömts och värderats. Scenarier med bedömt hög risknivå har sedan studerats vidare i en mer detaljerad analys. För dessa scenarier har frekvens och konsekvens beräknats och ställts samman till risknivå. Resultatet av beräkningarna visar att risknivån är relativt hög men inte oacceptabel. Risknivån är sådan att man ska sträva efter att sänka den med rimliga medel så långt det är möjligt. Störst bidrag till risknivån medför en olycka som leder till utsläpp av giftig gas. Åtgärder för att lindra en sådan olycka är därför effektivast även om människor utomhus inte går att skydda. Nedan föreslås åtgärder som bedöms nödvändiga för att uppnå en tillräcklig säkerhet inom planområdet med hänsyn till trafiken på E4. - I fönster mot E4 kan exempelvis härdat glas lamineras på insidan av ett treglasfönster för att lindra konsekvenserna av en explosion. - Central nödavstängning av ventilationen ska finnas med möjlig åtkomst för räddningstjänst och fastighetsskötare. - Luftintagen ska placeras så att friskluft inte tas från sida som vetter mot E4. - Huvudutrymningsvägar ska inte finnas mot E4 så att människor förhindras att utrymma mot en eventuell fara. Om föreslagna åtgärder genomförs anser vi att projektet kan genomföras enligt studerat förslag. Föreslagna åtgärder bör inte skrivas in direkt som planbestämmelser utan att först formuleras på ett sådant sätt att de är förenliga med gällande plan- och bygglagar (25)

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Bakgrund Metod och underlag Omfattning Osäkerheter/förenklingar/antaganden Internkontroll LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER Riskhänsyn vid fysisk planering Riskvärdering ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET RISKANALYSMETODIK Riskinventering Grovanalys Detaljerad analys Riskvärdering Åtgärder RISKINVENTERING E4/Uppsalavägen GROVANALYS Olycksscenarier Uppskattning av riskernas omfattning Samlad bedömning Slutsats KVANTITATIV RISKANALYS Beräkning av olycksfrekvens Beräkning av konsekvens Bedömning av risk Åtgärder DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 Sannolikhetsberäkningar Konsekvensberäkningar (25)

8

9 2 INLEDNING 2.1 Syfte Syftet med riskanalysen är att utvärdera vilka risker som människor inom planområdet kan komma att utsättas för, samt föreslå hur eventuella risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 2.2 Bakgrund Planområdet ligger utmed E4 som är en primär transportled för farligt gods. Avståndet till vägen underskrider 100 meter vilket ställer krav på att risksituationen ska analyseras. 2.3 Metod och underlag Inledningsvis görs en inventering av riskobjekt som kan påverka det aktuella området. Utifrån denna identifieras möjliga olyckor. För identifierade olyckor görs sedan en kvalitativ bedömning (grovanalys) av sannolikheten för att händelsen ska inträffa och möjlig konsekvens av händelsen. Den kvalitativa bedömningen jämförs med uppställda riskkriterier och en värdering av risknivån görs. Rekommendationer för den fortsatta planeringen föreslås utifrån resultatet av grovanalysen. För scenarier med bedömt hög risk görs en fördjupad (kvantitativ) analys. Resultatet av denna jämförs med uppställda kriterier för acceptans av risker. Om risknivån är hög föreslås säkerhetshöjande åtgärder med syfte att uppnå en acceptabel säkerhet. 2.4 Omfattning Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas inom det aktuella området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen eller buller. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 2.5 Osäkerheter/förenklingar/antaganden Beräkningarna omfattas av ett stort antal antaganden och förenklingar. Begränsningar finns även i de metoder som används för att beräkna konsekvenser av en olycka. För att kunna genomföra bedömningar och beräkningar har ett antal antaganden gjorts. Dessa berör bland annat läge och tid för olyckan, persontäthet inomhus och utomhus, utbredning av läckage och spridningsbild. 2.6 Internkontroll Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetssystem. Detta innebär en granskning av en annan konsult vid företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Signatur i kolumnen för internkontroll i dokumentationen, sid 3, bekräftar kontrollen (25)

10 3 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER 3.1 Riskhänsyn vid fysisk planering Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet ur hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/ att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare anges även ett rekommenderat skyddsavstånd från väg med transport av farligt gods till sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet på 75 m. Det konstateras även vidare att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även utanför 100 m. 3.2 Riskvärdering Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, liksom vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida potential för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: 1) Principen om undvikande av katastrofer Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. 2) Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. 3) Rimlighetsprincipen En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). 4) Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker (25)

11 ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Dessutom skall åtgärder vidtas för att undvika stora konsekvensutfall i större utsträckning än för mindre konsekvensutfall Riskkommunikation Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas vanligen i form av samhällsrisk eller individrisk. Samhällsrisk utgör den risk som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för den. Frekvenser för olika olyckor sammanvägs med konsekvenserna av dessa. Vanligen utrycks frekvenser i år -1 och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en riskkälla. Resultaten presenteras normalt i form av F/N-diagram där fördelningen mellan små och stora olyckor framgår. Individrisk är den risk som en enskild fiktiv individ exponeras för genom att nyttja eller vistas i närheten av en riskkälla. Denna kan presenteras på olika sätt. Medelindividrisk Platsspecifik individrisk Individspecifik risk I denna analys bedöms att det framförallt är samhällsrisken som är intressant att studera, varför beräkning av individrisk ej genomförs Acceptabel risk Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är ej entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I SRV:s publikation Värdering av risk ges förslag på riskkriterier för samhällsrisk och individrisk. För samhällsrisk formuleras detta i ett F/Ndiagram. Detta innehåller en gråzon som benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Risker i detta område skall förebyggas så långt möjligt såvida inte kostnaderna för riskreducerande åtgärder inte är orimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. 1.0E E-04 Oacceptabel risk 1.0E-05 Frekvens (per år) 1.0E E-07 ALARP SRV Värdering av risk övre SRV Värdering av risk lägre 1.0E E E Konsekvens antal döda (N) Fig3.1. Exempel på förslag på riskkriterier Acceptabel risk (25)

12 4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Det aktuella planområdet ligger i Frösunda i Solna kommun norr om Stockholm. Planområdet är beläget utmed E4/Uppsalavägen mitt emellan Enköpingsvägen (norr) och Frösundaviks allé (söder). Fastigheten som utgör en del av Järva 4:1 ligger norr om befästningskullen. Ungefärligt läge för kv Hilton. Figur 4.1. Översikt över aktuellt område. Inom planområdet planerar Peab att uppföra en kontorsbyggnad i sex våningar. Totalt omfattar byggnaden över kvadratmeter yta ovan mark. I två plan under mark görs parkeringsplatser, totalt 183 stycken. Entré görs på den västra sidan och ytterligare parkeringsplatser görs söder om kontorsbyggnaden. Planområdet ligger högre än E4. I höjd med området går en avfart från E4 till Frösundaviks allé. Den vägen är inte klassad som transportled för farligt gods. Mellan E4 och planerad byggnad kommer eventuellt snabbspårvägen att dras. Denna kommer då att ligga lägre i förhållande till planområdet. I samband med planläggning av området planeras en gång- och cykelväg över E4. Läget för denna är söder om planerad kontorsbyggnad (se figur 4.2) (25)

13 N Figur 4.2. Planerad kontorsbyggnad i entréplan. (Berg Arkitektkontor, ) Figur 4.3. Planerat kontorshus, östra sidan mot E4. (Berg Arkitektkontor ) (25)

14 5 RISKANALYSMETODIK 5.1 Riskinventering En inventering av risker i anslutning till det aktuella området genomförs som ett första steg i denna riskanalys. En noggrann identifiering av tänkbara riskkällor utgör grunden för fortsatt analys. För att kunna hantera riskerna på ett medvetet sätt är det viktigt att samtliga riskkällor som kan påverka säkerheten identifieras. Ett brett spektrum av risker kan påverka säkerheten för personer inom området. I detta fall begränsas dock inventeringen till att omfatta endast tekniska riskkällor. Inventeringen utgår från kunskap om ungefärliga verkningsavstånd för tänkbara olycksförlopp vid identifierade riskkällor. I de fall där det erfarenhetsmässigt, exempelvis på grund av långa avstånd, går att utesluta hälsoeffekter inom det berörda området kommer dessa risker ej att analyseras närmare. Om inte speciella faktorer, såsom exempelvis topografi, innebär att särskilt långa verkningsavstånd kan erhållas, kommer risker på avstånd som överstiger de av Länsstyrelsen angivna riktlinjerna /1/ ej att studeras närmare. Utifrån genomförd inventering ges en bild över vilka riskkällor som på ett eller annat sätt bedöms kunna påverka säkerheten för människor inom området. 5.2 Grovanalys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga olyckshändelser. För respektive händelse görs en kvalitativ bedömning av sannolikheten för att händelsen ska inträffa och konsekvensen av händelsen. Bedömningen baseras på erfarenhet från tidigare projekt samt specifika platsegenskaper som gäller för det aktuella projektet. Bedömningen utgår ifrån följande nivåer på sannolikhet (frekvens) och konsekvens: Frekvensnivåer Mkt låg 1 gång på år ( ) Låg 1 gång på år ( ) Medel 1 gång på år ( ) Hög 1 gång på år ( ) Mkt hög 1 gång på år ( ) Konsekvensnivåer Små Enstaka personskador Lindriga Flera skadade, även svårt skadade Stora 1-10 döda Mkt Stora döda Katastrofala döda (25)

15 Bedömda händelser (risker) jämförs med riskkriterier framtagna av Det Norske Veritas (DNV) i samarbete med Räddningsverket (SRV) /2/. Risker som anses acceptabla representeras av de ofärgade fälten till vänster i matrisen (se figur 5.1). Risker som anses oacceptabla är markerade med orange i den högra övre halvan av matrisen. Gulmarkerade fält innebär risker som man ska sträva efter att minska med rimliga medel. Riskmatris Konsekvens Liten Stor Små Lindriga Stora Mkt stora Katastrofala Sannolikhet Låg Hög Mkt hög Hög Medel Låg Figur 5.1. Exempel på enkel riskmatris som används i grovanalysen. Risker som hamnar inom de färgade områdena har en bedömt hög risk. Dessa analyseras därför vidare i en mer detaljerad analys. Om inga risker hamnar inom det färgade området är risknivån inom området låg och inga kompletterande beräkningar behöver göras. I grovanalysen föreslås inga åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett för dåligt underlag till förslag på åtgärder. 5.3 Detaljerad analys En mer detaljerad analys av identifierade risker genomförs om det visar sig att aktuella risker hamnar över den nivå i grovanalysen där de kan betraktas som direkt acceptabla. Riskerna anses då vara av den karaktär att en närmare kvantifiering av risknivån är nödvändig. Vilka metoder som används för kvantifiering av sannolikhet och konsekvens för identifierade risker beror på riskernas respektive egenskaper. Generellt används konservativa antaganden i beräkningarna. Genom att använda konservativa antaganden underskattas ej risknivåerna. Detta är att betrakta som en form av osäkerhetshantering i analysen. 5.4 Riskvärdering Den beräknade risken som de studerade olyckshändelserna innebär redovisas i detta fall som en sammanvägning av frekvens och konsekvens för studerade olyckor. Sammanvägningen görs i ett F/N-diagram där kumulerade frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Genom att jämföra beräknad risknivå med Mkt låg (25)

16 utvalda acceptanskriterier kan en bedömning göras av huruvida risknivån är att betrakta som acceptabel eller om riskreducerande åtgärder behövs. 5.5 Åtgärder I de fall där det, utifrån använda acceptanskriterier, visar sig att risknivån är oacceptabelt hög anges förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. Förslag till åtgärder ges även i de fall där risknivån befinner sig i gråzonen mellan acceptabla och oacceptabla risker. I vilken utsträckning åtgärder vidtas i detta fall beror till stor del på kostnadseffektiviteten i föreslagna lösningar. För att verifiera de föreslagna åtgärdernas effektivitet görs beräkningar av erhållen risknivå under förutsättningen att föreslagna åtgärder utförts (25)

17 6 RISKINVENTERING 6.1 E4/Uppsalavägen Utmed planområdets östra del går E4/Uppsalavägen som är en motorväg med tre filer i vardera riktningen. De båda körriktningarna är åtskilda av mittbarriärer med en smalt dike emellan. Enligt mätningar från 2005 /3/ passerar fordon varje dygn på E4, av dessa fordon utgjordes ca 12 % av tung trafik. Hastigheten på vägen förbi aktuellt område är 70 km/tim. E4 är en primär transportled för farligt gods, vilket innebär att transporter med farliga ämnen får köra på vägen i princip utan restriktioner. Alla typer av farliga ämnen kan förväntas passera området på vägen till eller från Stockholm. Avståndet till närmaste vägkant på E4 till planområdet är meter Transporter med farligt gods påe4/uppsalavägen Enligt erhållen statistik /4/ transporteras följande mängder farligt gods på E4. Tabell 6.1. Farligt gods förbi aktuellt område på E4. Klass Antal ton/kvartal Antal ton/år Antaget antal ton/transport Antal transporter/år TOTALT (25)

18 7 GROVANALYS 7.1 Olycksscenarier Möjliga olycksscenarier har valts utifrån identifierat riskobjekt samt erfarenhet från tidigare projekt. 1. Explosion med explosivämne (klass 1) 2. Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2) 3. Utsläpp av giftig gas (klass 2) 4. Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) 5. Explosion med klass 5 6. Urspårning av snabbspårvägen 7.2 Uppskattning av riskernas omfattning Scenario 1: Explosion med explosivämne (klass 1) Erhållen statistik och Räddningsverkets kartläggning visar att det förekommer transporter med explosiva ämnen på E4. Lasten kan detonera till följd av stötar vid exempelvis en krock eller vid brand i fordonet. Trycket som uppstår kan medföra att människor skadas eller att hus raseras. Människor klarar tryck relativt bra och skadas bara allvarligt om de vistas i direkt närhet till explosionen. Byggnader klarar tryck sämre och kan rasa och på så sätt skada människor inuti byggnaden. Vid detonation kan byggnader raseras på upp till 100 meter och fönster krossas på upp flera hundra meters avstånd. Konsekvensområdet beror av den detonerade lasten. Sannolikheten för olycka bedöms som mycket låg men konsekvenserna kan medföra att människor i byggnaden skadas eller i värsta fall omkommer. Scenario 1: Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora Scenario 2: Utsläpp och antändning av brännbara gaser (klass 2) Sannolikheten för att en olycka ska inträffa är mycket låg. Om en olycka sker kan konsekvenserna bli stora. Gasen kan antändas och orsaka hög värmestrålning mot omgivningen. I värsta fallet kan också gasen utvidgas så snabbt att en explosion uppstår. Vid mindre utsläpp bedöms skadan endast bli lokal, vid stora utsläpp kan människor och byggnader påverkas på 100 meter eller mer från olyckan. På stora avstånd är det huvudsakligen människor utomhus som skadas. Scenario 2: Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora (25)

19 7.2.3 Scenario 3: Utsläpp av giftig gas (klass 2) Erhållen statistisk visar inte vilka farliga ämnen som transporteras inom respektive farligt godsklass. Troligt är att både brännbara och giftiga gaser passerar området. Giftig gas behöver inte aktiveras för att bli farlig, den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor utan att tunnas ut. Människor både utomhus och inomhus kan skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd i värsta fall. Scenario 3: Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: mycket stora Scenario 4: Utsläpp och antändning av brännbara vätskor (klass 3) Transporter av brännbara vätskor är vanligt förekommande i Stockholm. Särskilt på vägar utgör denna typ av transporter ofta % av alla transporter med farligt gods. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller antända byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom cirka meter från branden. I detta fall ligger byggnaden mellan 40 och 50 meter från vägen och högre än vägen. En brand på E4 bedöms därför inte påverka byggnaden. Eventuellt kan människor skadas till följd av att de andas in rökgaser. Scenario 4: Sannolikhet: låg Konsekvens: lindriga Scenario 5: Explosion med exempelvis ammoniumnitrat (klass 5) Om exempelvis ammoniumnitrat blandas med brännbar vätska, exempelvis från läckage av det egna fordonets drivmedel, kan blandningen bli explosiv. Ämnet kan även detonera till följd av orenheter i lasten eller värmepåverkan. Detonationen kan motsvara explosion med explosivämne. På väg är transporter av klass 5 vanliga. Konsekvenserna blir liknande de för en olycka med klass 1. Scenario 5: Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora Scenario 5: Urspårning av snabbspårvägen Den planerade sträckningen görs relativt rak så att snabbspårvägen kan hålla en hög hastighet. Banan kommer dock troligen att ligga lägre än planerad byggnad och ett urspårat tåg bedöms inte kunna köra in i byggnaden eller skada människor inom planområdet. Scenario 6: Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: små (25)

20 7.3 Samlad bedömning I matrisen nedan redovisas bedömningen av respektive olycksscenario. Riskmatris Konsekvens Liten Stor Små Lindriga Stora Mkt stora Katastrofala Frekvens Låg Hög Mkt hög Hög Medel Figur 7.1. Samlad bedömning av identifierade olyckshändelser. 7.4 Slutsats Låg 4 Utifrån genomförd grovanalys har det i detta fall bedömts nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av vissa risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: Scenario 1 och 5 explosion Scenario 2 utsläpp och antändning av brännbar gas Scenario 3 utsläpp av giftig gas Genom att närmare kvantifiera sannolikhet respektive konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans. Detaljerade sannolikhetsberäkningar för studerade scenarier redovisas i bilaga 1. Beräkningar av konsekvenser med avseende på akut hälsopåverkan redovisas i bilaga 2. Mkt låg 6 1, 2, (25)

21 8 KVANTITATIV RISKANALYS 8.1 Beräkning av olycksfrekvens I bilaga 1 redovisas beräkningar av olycksfrekvensen. I tabellen nedan görs en sammanfattning av dessa beräkningar. Tabell 8.1. Olycksfrekvenser för respektive scenario. Scenario Olycksfrekvens (/år och km) 1. Explosion Jetflamma (2a) 2, BLEVE (2b) 8, Fördröjd gasmolnsexplosion (2c) 5, Utsläpp av giftig gas 1, Explosion med ammoniumnitrat Beräkning av konsekvens Konsekvenser för respektive olycksscenario har beräknats i bilaga 2. En sammanställning görs nedan. Tabell 8.2. Konsekvenser för respektive scenario. Scenario Utan åtgärder Antal omkomna Med åtgärder 1. Explosion Jetflamma (2a) BLEVE (2b) Fördröjd gasmolnsexplosion (2c) Utsläpp av giftig gas Explosion med ammoniumnitrat Bedömning av risk Risknivån utan åtgärder är relativt hög men ligger inom det område där riskerna ska sänkas så långt det är rimligt. Risknivån är således inte oacceptabel men åtgärder är nödvändiga. Störst bidrag till risknivån ger en olycka med giftig gas (se figur 8.2) (25)

22 Sannolikhet (F) 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 Samhällsrisk utan åtgärder Antal omkomna (N) Risknivå utan åtgärder Övre gräns för acceptabla risker Nedre gräns för oacceptabla risker Figur 8.1. Samhällsrisk utan åtgärder. Sannolikhet (F) 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 Samhällsrisk utan åtgärder Antal omkomna (N) Risknivå utan åtgärder Övre gräns för acceptabla risker Nedre gräns för oacceptabla risker risknivå utan giftig gas Figur 8.2. Samhällsrisk utan åtgärder och utan scenariot läckage av giftig gas (25)

23 8.4 Åtgärder Nedan presenteras de åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå en acceptabel säkerhet inom planområdet. - I fönster mot E4 kan exempelvis härdat glas lamineras på insidan av ett treglasfönster. - Central nödavstängning av ventilationen ska finnas med möjlig åtkomst för räddningstjänst och fastighetsskötare. - Luftintagen ska placeras så att friskluft inte tas från sida som vetter mot E4. - Huvudutrymningsvägar ska inte finnas mot E4 så att människor förhindras att utrymma mot en eventuell fara. Med åtgärder sänks risken betydligt och ligger fortfarande inom ALARP-zonen. Sannolikhet (F) 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 Samhällsrisk med åtgärder Antal omkomna (N) Figur 8.3. Samhällsrisk med åtgärder. Risknivå med åtgärder Övre gräns för acceptabla risker Nedre gräns för oacceptabla risker Risknivå utan åtgärder (25)

24 9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Risknivån utmed E4 är hög. Vägen utgör också en av Sveriges mest trafikerade vägar även när det gäller genomfartstrafik. Avståndet till vägen är relativt stort även om det finns olyckor som har konsekvensområden som är betydligt större. Störst bidrag till risknivån ger en olycka med läckage av giftig gas. Detta beror dels på att denna typ av transport förekommer relativt frekvent och dels på att en olycka medför ett stort konsekvensområde. I beräkningarna har vi valt att göra konservativa antaganden och har bland annat inkluderat människor även utanför det aktuella planområdet. Ingen hänsyn har tagits till höjdskillnaden eller förhärskande vindriktning. Risknivån är inte oacceptabel enligt tillämpade acceptanskriterier men är sådan att man ska sträva efter att sänka den så långt det är möjligt. Med de åtgärder som föreslås fås en lägre risknivå. När det gäller just en olycka med giftig gas så är antalet som drabbas utomhus svåra att åtgärda. Även här bedöms att en överskattning av personantalet utomhus har gjorts. Genom att uppföra byggnaden på aktuell plats kommer antalet som vistas i området att öka men ökningen är inte betydande. Inte heller bedöms det vara särskilt lockande att uppehålla sig längre tider utomhus nära vägen. Utifrån den beräknade risknivån, de konservativa antaganden som har gjorts, typen av verksamhet som planeras och föreslagna åtgärders påverkan på risknivån anser vi att planerad byggand kan uppföras enligt förslag. Detta förutsätter dock att föreslagna åtgärder (se kap 8.4) genomförs (25)

25 10 REFERENSER /1/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /2/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 /3/ Allan Hedman, trafikingenjör, Solna kommun, /4/ Trafikflödet av farligt gods på väg, fjärde kvartalet 1998, Räddningsverket, 1998, finns att hämta på deras hemsida (25)

26 BILAGA 2 KONSEKVENS- OCH RISKBERÄKNINGAR

27

28 BILAGA 2 3 (11) INLEDNING I denna bilaga presenteras de konsekvens- och riskberäkningar som har gjorts för olycksscenarier med bedömt hög risknivå i den grova riskanalysen (se huvudrapport). ANTAGANDEN För beräkningarna har ett antal antaganden varit nödvändiga. Dessa redovisas nedan. - Områden utomhus närmast vägen utgör gräsyta. Människor förväntas inte uppehålla sig i någon större utsträckning på dessa ytor. Persontätheten utomhus sätts konservativt till 50 personer/hektar. - Gång- och cykeltrafikanter på bron över E4 tas inte med i beräkningarna. - I kontorsbyggnaden förutsätts en person per 20 kvadratmeter inomhus. - Vi antar att byggnaden är maximalt utnyttjad vid tidpunkt för olycka. - Trafikanter på E4 tas inte med i beräkningarna. - Avståndet till E4 är som minst 40 meter. KONSEKVENSBERÄKNINGAR SCENARIO 1 OLYCKA MED EXPLOSIVA ÄMNEN (KLASS 1) En olyckshändelse med farligt gods klass 1 kan uppkomma till följd av kollision eller avåkning som i sin tur kan leda till explosion direkt eller brand som kan leda till explosion. Även om explosion uppkommer är det inte säkert att hela lasten av klass 1 deltar och inte heller att det sker samtidigt för hela lasten. Det är möjligt att transportera farligt gods av klass 1 i stora mängder. Som ett rimligt värde för detonation av farligt gods klass 1.1 väljs samtidig detonation av 2 ton Vid detonation av explosivämne uppkommer ett mycket högt tryck i närzonen. Trycket avtar sedan snabbt med avståndet. Skador på människor kan uppkomma direkt av trycket men framför allt genom att byggnader skadas vilket i sin tur kan skada människor. Skador på byggnader bestäms både av tryckets maximala värde och av tryckets varaktighet. Vid dynamisk belastning från explosioner beror skadornas omfattning på byggnader av både det maximala trycket och impulstätheten (integralen under tryck/tidkurvan). För en känd konstruktion går det att beräkna samband mellan tryck och impulstäthet som t.ex. gör att väggen kollapsar.

29 BILAGA 2 4 (11) Rimliga värden på vad byggnader klarar är för: Maximalt tryck Impulstäthet Träbyggnader och plåthallar 10 kpa 0,5 kpas Tegel- och äldre betongbyggnader 20 kpa 1 kpas Nyare betongbyggnader 40 kpa 1,5 kpas Konsekvens Med ett antagande om att kontorsbyggnaden klarar ett karakteristiskt tryck 40 kpa och 1,5 kpas karakteristisk impulstäthet sker byggnadsras på drygt 50 m fritt avstånd från väg. Det antas här att vid byggnadsras dödas 30 % av de personer som vistas i byggnaden. Även skador av glassplitter från fönsterkrossning kan uppkomma på människor. Normala fönster skadas på stora avstånd från en explosion. Kontorsbyggnaden antas ha ett fönster per fem meter fasad. Bakom två tredjedelar av dessa bedöms människor vistas vid en olycka. Av dessa omkommer 10%. Det bedöms också att skador pga. explosionstrycket på människor som befinner sig utomhus är försumbart jämfört med skador på personer pga. byggnadsras. EXPLOSION Antal omkomna personer Utan åtgärder Utomhus 0 Inomhus fönster 3 (200 m) Inomhus byggnadsras 18 (1 200 m 2 ) Totalt 21 Möjliga åtgärder Som åtgärd kan fasad och stomme dimensioneras upp att klara viss explosionslast samt att stommen klarar bortfall av delar av bärningen utan att huset raseras. Då avståndet är relativt stort bedöms dock denna åtgärd inte vara rimlig att genomföra. Det är även bra med laminerade fönster för att minska antalet omkomna till följd av glassplitter. Denna åtgärd bedöms innebära att inga människor omkommer till följd av glassplitter. Ett grovt antagande är då att endast en mindre del av byggnaden raseras vilket innebär att antalet omkomna vid en olycka reduceras med 50 %. Ingen bedöms omkomma till följd av glassplitter. Detta innebär att med åtgärder bedöms följande antal personer omkomma.

30 BILAGA 2 5 (11) EXPLOSION Antal omkomna personer Med åtgärder Utomhus 0 Inomhus fönster 0 Inomhus byggnadsras 18 Totalt 18 SCENARIO 2 OLYCKA MED KLASS 2 jetflamma Om en tank med gasol punkteras kommer gasolen att strömma ut och om den antänds bildas omedelbart en jetflamma. Om hålet uppstår under vätskenivån (vilket är troligast) bildas en betydligt större flamma än om hålet bildas över vätskenivån. Som typisk skada antas ett hål på cm 2 under vätskenivån. Jetflamman som bildas får ungefärliga mått 5 ggr 85 m. Personer utomhus inom en area av ca m som träffas av flamman kommer att dödas. Figur 2. Schematisk bild för hur en jetflamma kan se ut. Konsekvens Det är främst människor utomhus som omkommer. Människor inomhus kan omkomma om eldflamman antänder byggnaden och branden sprids inuti denna. Här bedöms att huvudsakligen människor utomhus omkommer vid en olycka. JETFLAMMA Antal omkomna personer Utan åtgärder Utomhus 1

31 BILAGA 2 6 (11) Möjliga åtgärder Eftersom det främst är människor utomhus som drabbas kan åtgärder genomföras som hindrar människor att uppehålla sig i utsatta områden. Sådana åtgärder är exempelvis att undvika entréer och utrymningsvägar mot vägen, vilket också är gjort till stor del i det planförslag som finns. BLEVE En olycka kan orsakas av avåkning, kollision mm. En brand under en gasoltank kan förorsaka att tanken rämnar och hela innehållet snabbt kommet ut, blandar sig med luften, antänds och ger upphov till ett eldklot som ger hög värmestrålning och viss tryckförhöjning på stora avstånd. Det krävs långvarig påverkan, dvs. ca 10 minuter, av värme på tanken för att den ska rämna. Eldklotet som bildas brinner snabbt och värmestrålningen blir därför kortvarig. Konsekvens Som typisk mängd antas 25 ton gasol vilket ger ett eldklot med ca 190 m diameter. 2:a gradens brännskador kan uppkomma hos personer med oskyddad hud på nästan 200 m fritt avstånd från källan. 200 m Figur 3. Schematisk bild för hur en BLEVE kan se ut. Här antas att av personer utomhus inom aktuellt område och omgivande områden sker följande påverkan: Avstånd (meter) Andel döda Yta som inte skuggas av huskroppar el dyl. (ha) Antal döda utomhus (50 pers/ha) % 0, % 0, % 0, ,5 % 0,4 2 Totalt 48

32 BILAGA 2 7 (11) Områden utomhus är delvis skuggade av topografin och annan bebyggelse varför antalet omkomna bedöms bli färre än maximalt antal omkomna. Den värmestrålning som uppkommer till följd av BLEVE är kortvarig och bedöms i detta fall ej ge upphov till att planerade byggnader inom planområde antänds. Detta medför i sin tur att ingen av de personer som vistas inomhus i planerad byggnad bedöms omkomma till följd av en BLEVE. Möjliga åtgärder Eftersom det är främst människor utomhus som drabbas så måste åtgärder användas som hindrar/försvårar för människor att vistas utomhus mot riskobjektet inom konsekvensområdet. Detta görs främst genom att inte ha entréer, uteplatser eller annat som lockar folk att vistas längre tider utomhus. Fördröjd Gasmolnsexplosion Brännbara gaser som släpps ut i luften kan om de antänds under olyckliga omständigheter explodera och ge upphov till tryck som kan skada människor och byggnader. Det avgörande för om skadliga tryck ska uppkomma är hur snabbt förbränningen sker och hur pass öppen geometrin är där förbränningen sker. En snabb förbränning som dessutom sker mer eller mindre inneslutet gör att de varma gaserna med stor volym som bildas inte hinner trycka iväg omkringliggande luft tillräckligt fort utan luften (och de bildade varma gaserna) komprimeras och man får en tryckhöjning jämfört med normalt atmosfärstryck. Om man däremot har en långsam förbränning som sker ute i det fria kommer inte några märkbara höga tryck att bildas eftersom de varma gaser som bildas kan expandera fritt utan att stoppas upp av omkringliggande luft eller inneslutningar. En parameter som påverkar hur snabbt förbränningen sker är typen av brännbart ämne där gaserna väte och acetylen har en snabb förbränning jämfört med t.ex. vanliga kolväten som propan och butan. Graden av turbulens är väldigt betydelsefull för om höga tryck ska uppkomma. Om man har hög turbulens i flammans väg så kommer flamfronten att veckas och därigenom få stor yta vilket innebär att mycket gas förbränns på kort tid och alltså att höga tryck kan alstras. Turbulens uppkommer t.ex. om det finns mycket hinder i flammans väg, speciellt om hinderna är skarpkantade, men också om gasblandningen är mer eller mindre innesluten. Ett inte orimligt scenario bedöms vara att en viss ansamling av brännbar/explosiv gasblandning sker som kan ge en viss tryckökning på maximalt 20 kpa. I det här aktuella fallet betraktas emellertid värdet som konservativt. Tryck på 20 kpa bedöms inte på ett avgörande sätt påverka människor inne i byggnader men brännskador kan uppkomma på människor utomhus.

33 BILAGA 2 8 (11) Konsekvens Den yta som täcks av ett brinnande gasmoln uppskattas grovt vara i storleksordningen ca m 2. Med antagandet om 50 personer per hektar ( kvadratmeter) beräknas 2500 antalet dödade utomhus till personer FÖRDRÖJD GASMOLNSEXPL. Utan åtgärder Antal omkomna personer Utomhus 13 Detta bedöms vara ett konservativt värde eftersom personer i närheten av den här typen av utsläpp får antas avlägsna sig från platsen om utsläpp av brännbar gas sker. Möjliga åtgärder Möjliga säkerhetshöjande åtgärder är att inte uppmuntra folk att vistas utomhus vid vägen liknande tidigare föreslagna åtgärder. SCENARIO 3 UTSLÄPP AV GIFTIG GAS (KLASS 2) En olycka där giftig gas läcker ut kan orsakas av exempelvis en kollision där tanken punkteras. Utsläpp av ammoniak (eller annan giftig gas) ger även med svag vind störst täckningsområden med dödlig koncentration på betydligt större avstånd (km) än som omfattas av aktuellt planområde. Konsekvens Här antas att den giftiga substansen är ammoniak. Vid läckage antas att de som befinner sig utomhus inom ett 100 ggr 400 m stort område dödas och inom samma område 5 % av de som befinner sig inomhus. GIFTIG GAS Utan åtgärder Antal omkomna personer Utomhus 25 (5 000 m 2 ) Inomhus 25 ( m 2 ) Totalt 50 Möjliga åtgärder För att undvika att människor omkommer till följd av ett utsläpp av giftig gas gäller som tidigare att undvika att locka människor att uppehålla sig utomhus. För att skydda människor inomhus kan man se till att ta frisk luft från en trygg sida och att

34 BILAGA 2 9 (11) ventilationen kan stängas av på ett snabbt och enkelt sätt. Detta kan exempelvis göras genom att centralt placera en nödavstängningsknapp som räddningstjänst eller fastighetsskötare kan komma åt. Genom att stänga av ventilationen hindras den giftiga gasen att komma in i byggnaden. Innan ventilationen stängs av kommer en viss tid att ha förflutit. Detta innebär att giftig gas kan hinna läcka in i byggnaden innan ventilationen slås av. Vi antar här att nödavstängning av ventilationen innebär att antalet omkomna inomhus minskar till en tiondel. GIFTIG GAS Med åtgärder Antal omkomna personer Utomhus 25 Inomhus 3 Totalt 28 För att demonstrera effekten av att stänga av ventilationen redovisas nedan beräkningar av antal döda som funktion av avstånd från några olika typer av utsläpp. Värdena gäller för de som befinner sig i maximalt ogynnsamt läge dvs. rakt i vindriktningen. Beräkningarna är gjorda med programmet Bfk /1/. Beräkningsförutsättningar: tankbil med kg klor, tryck i tank 5 bar, packningsläckage med källstyrka 0,41 kg/s, område bebyggt, ventilationsintag (i byggnader) på 5 m höjd, väder: 10ºC och 5 m/s vindstyrka, höst i Svealand, klar dag. Variation av antalet luftväxlingar per timme: 0,5, 0,1, 0,05 och 0, ute Andel döda (%) inne, 0,5 luftväxl/h inne, 0,1 luftväxl/h inne, 0,05 luftväxl/h inne, 0,01 luftväxl/h Avstånd i vindriktningen (m) Figur 4. Andel omkomna beroende av avståndet till utsläpp av giftig gas. Det är tydligt att reduktion av antalet luftväxlingar också reducerar skadeutfallet väsentligt. Det är därför befogat att tillse att möjlighet till nödavstängning av ventilationen finns.

35 BILAGA 2 10 (11) SCENARIO 5 OLYCKA MED KLASS 5, EXPLOSION, PÅ E4 En explosion uppstår om klass 5 ämnet blandas med brännbart ämne (t.ex. från fordons smörj eller drivmedel) och antänds. Explosioner av samma styrka som med explosivämne kan uppkomma (jfr E18 utanför Köping 1988). Här antas att det finns 400 kg smörj och drivmedel tillgängligt i lastbil. En explosiv oxidator/bränsleblandning innehåller 13 % bränsle. Det betyder att man kan få maximalt 400/0,13 = 3000 kg explosiv blandning. En viss reduktion av effekten om man översätter till ekvivalent mängd trotyl är rimlig varför antas att laddningen motsvarar 2 ton trotyl. Konsekvensen blir därför samma som för scenario 1, klass 1. RISKNIVÅ SAMHÄLLSRISK UTAN ÅTGÄRDER Underlag till beräkningar är hämtade dels från denna bilaga samt från bilaga 1. Scenario Antal omkomna (N) Frekvens (F) Summerad frekvens 3 läckage av giftig gas 50 1,20E-06 1,20E-06 2 BLEVE 48 8,40E-09 1,21E-06 5 explosion, ammoniumnitrat 21 3,00E-07 1,51E-06 1 explosion 21 8,00E-07 2,31E-06 2 VCE 13 5,80E-07 2,89E-06 2 jetflamma 1 2,50E-07 3,14E-06 SAMHÄLLSRISK MED ÅTGÄRDER Underlag till beräkningar är hämtade dels från denna bilaga samt från bilaga 1. Scenario Antal omkomna (N) Frekvens (F) Summerad frekvens 2 BLEVE 48 8,40E-09 8,40E-09 3 läckage av giftig gas 28 1,20E-06 1,21E-06 5 explosion, ammoniumnitrat 18 3,00E-07 1,51E-06 1 explosion, ammoniumnitrat 18 8,00E-07 2,31E-06 2 VCE 13 5,80E-07 2,89E-06 2 jetflamma 1 2,50E-07 2,56E-06

36 BILAGA 2 11 (11) REFERENSER /1/ Simulering av Kem-olyckor och C-angrepp, Bfk version 1.3b1, FOA NBS skydd, 1999.