Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer"

Transkript

1 Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

2 Bilaga till regionalt politiskt dokument för inriktning av vården patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, med behovsanalyser och förslag till åtgärder Den politiska viljeinriktningen är en rekommendation till samtliga i regionen ingående landsting för att kunna uppfylla målet för bättre KOL-vård och samverkan inom regionen. Den politiska viljeinriktningen har utformats med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/kol, samt en praxisanalys i förhållande till de nationella riktlinjerna och patient-/befolkningssynpunkter. Avsikten med den politiska viljeinriktningen är att skapa harmoniserade förutsättningar inom vår sjukvårdsregion så att vi inom respektive landsting; får ett behovs- och befolkningsfokus som grund för planering/överenskommelser/avtal med verksamhetsansvariga kan skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården skall åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser på ett öppet sätt kan redovisa vilka prioriteringar som måste göras för att bedriva en god KOL-vård Övergripande syfte för regionens samarbete kring hälsooch sjukvården Samverkansavtalet för Uppsala/Örebro-regionen syftar till att solidariskt säkerställa tillgång till högspecialiserad sjukvård, garantera en fortsatt gynnsam utveckling av hälso- och sjukvården genom stöd till utvecklings- och uppföljningsarbete inom regionens landsting, samt stödja specifika områden med regionala organisationer. Samverkansnämnden har också sedan 2003 bestämt sig för att samverka inom andra delar inom hälso- och sjukvården, bl.a. länssjukvården. Samverkan ska ske både ur ett befolkningsperspektiv och ett produktionsperspektiv. Målet för samverkan är en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande i regionen. 1

3 Tillvägagångssätt Socialstyrelsen presenterade riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/kol under Den regionala samverkansnämnden har tagit initiativ till en praxisstudie med syfte att undersöka i vilken grad sjukvården i Uppsala-Örebroregionen uppfyller riktlinjerna. Studien har omfattat över patienter med KOL vid 56 vårdcentraler samt 14 sjukhus i hela regionen. Studien bygger på data från perioden Praxisstudien presenterades vid ett seminarium i september Vid seminariet deltog politiker, ledande tjänstemän och verksamhetsföreträdare. Praxisstudien utgör ett viktigt underlag för den politiska viljeinriktningen, som har tagits fram i samverkan mellan den forskargrupp som genomfört praxisstudien och den regionala utvecklingsgruppen. I utvecklingsgruppen ingår tjänstemän från samtliga landsting i regionen Mottagare Mottagare av Samverkansnämndens rekommendation är respektive landsting inom. Genom Samverkansnämndens antagande av rekommendationen får även de regionala specialitetsråden i internmedicin och allmänmedicin samt aktuella vårdprogramgrupper kunskap om den politiska viljeinriktningen, med ambitionsnivå och förutsättningar. Tidsperiod Viljeinriktningen gäller fram till nästa revidering av de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen avser att regelbundet stämma av riktlinjerna mot gällande aktuell kunskap, vid behov kommer enskilda avsnitt att revideras. Regionens utvecklingsgrupp kommer att bevaka dessa revisioner och i förekommande fall föreslå Samverkansnämnden att justera viljeinriktningen. 2

4 Förutsättningar/utgångspunkter för bedömning av nuvarande situation inom KOL-sjukvården i Uppsala/ Örebroregionen Behovsgrupper och hälsoläge/ Utveckling av KOL och riskfaktorer KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) är en långsamt progressiv inflammatorisk lungsjukdom. Hos % av alla rökare uppkommer kronisk luftvägsobstruktion. Förekomsten av KOL har ökat de senaste åren. I åldersgruppen år har fem till åtta procent av alla rökare redan definitionsmässigt KOL och i åldersgruppen år cirka 50 %. Det finns dock sannolikt en stor mängd odiagnostiserade KOL-patienter eftersom KOL i tidiga stadier kan vara helt symtomlös. Cigarettrökning är den viktigaste riskfaktorn för KOL men vi vet nu att sjukdomen också kan försämras av ogynnsam exposition på arbetsplatsen. WHO beräknar att dödligheten i KOL kommer att stiga och år 2020 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Praxisstudien visar att KOL nu är minst lika vanligt hos kvinnor som män. Kvinnor förefaller vara känsligare för sjukdomen än män och rökning tycks skada kvinnor mer än män. Detta väcker oro, eftersom de kvinnliga rökvanorna i Sverige ännu inte nått maximal effekt i KOL-sjuklighet och död. Utvecklingen i I en nyligen presenterad studie, baserad på data från Uppsala, framgår att 7 % av befolkningen > 40 år har KOL. Med ovanstående prevalenstal kan man uppskatta antalet personer med KOL till personer i regionen. Enligt en studie från Karolinska Institutet 1 beräknades kostnaden per patient med KOL till ca kronor per år, varav drygt 40 % utgjordes av sjukvårdskostnader, resterande kostnader hänfördes till produktionsbortfall. Kostnaderna för patienter med KOL varierar dock avsevärt med hänsyn till sjukdomens allvarlighetsgrad. Studien visar att kostnaderna för patienter med allvarlig KOL uppgår till drygt kronor per år. Den sammanlagda kostnaden för det svenska samhället för KOL beräknas till ca 9 miljarder kronor. Förväntad utveckling För KOL finns det idag inte någon botande behandling och forskningsläget tyder inte på några genombrott inom överskådlig tid. För personer med KOL medför rökstopp avsevärt förlängd överlevnad och minskning av symtom och är den enda 1 Health economic epidemiology of obstructive airway disease, 2007, Sven-Arne Jansson, Karolinska Institutet. 3

5 åtgärd som kan bromsa sjukdomen. Vid svår KOL, vilket innebär kraftigt försämrad lungfunktion, kan även syrgasbehandling förlänga livet något. Den förväntade ökningen av personer som insjuknar i KOL kommer att medföra ökade behov av insatser för rökavvänjning samt omvårdnadsinsatser. Inriktning och mål Inriktning Minskad sjuklighet och dödlighet i KOL samt förbättrad livskvalitet hos KOL-sjuka genom ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vården av KOL-sjuka i ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Patienter/anhöriga/närstående anser att man får god vård och gott omhändertagande - i hela vårdkedjan. Rekommenderade gemensamma mål för KOL-sjukvården Mål för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Rökning är en av de största riskfaktorerna för att utveckla ohälsa. Tobaksrökning är med få undantag själva grundorsaken till KOL. Att sluta röka är i allt väsentligt den enda åtgärd som gynnsamt kan förändra prognosen. Det är känt att om man kan undvika att börja röka före 20-års ålder minskar risken för att bli vanerökare. Att förhindra rökdebut måste således betraktas som den viktigaste primärt förebyggande åtgärden. Ansträngningarna att minska tobaksbruket i samhället har intensifierats, dels på nationell nivå genom de nationella hälsomålen och skärpt lagstiftning, dels genom intensifierade åtgärder inom landstingen. Dock finns det fortfarande ytterst starka skäl till att öka och förfina de åtgärder som behövs för att åstadkomma en effektiv tobaksprevention, vilket innebär: arbete för att alla barn får en tobaksfri start i livet aktiv kunskapsförmedling till barn och ungdomar om rökningens betydelse för hälsan att hälso- och sjukvårdspersonal ska ta upp levnadsvanornas betydelse för hälsan att motivera rökslut och bedriva rökavvänjning riktade insatser för rökstopp inför operation 4

6 Mål för diagnostik och behandling KOL är en sjukdom som både kan förebyggas och behandlas. Korrekt och tidig diagnos samt rökstopp vid KOL är en förutsättning för att förhindra försämring av sjukdomen. Det övergripande målet för behandling är att individen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med bästa möjliga livskvalitet. För KOL-patienter är förutom läkemedel och rökstopp även andra åtgärder, såsom exempelvis fysisk träning och åtgärder för viktkontroll, led i att bevara en god livskvalitet. Information till patienten är också viktigt för att individen skall kunna bli delaktig i sin behandling. Målsättning vid behandling av KOL kan sammanfattas med nedanstående punkter: förhindra fortsatt sjukdomsförsämring minska symtomen förhindra och behandla akuta försämringsepisoder förbättra ansträngningsförmågan förbättra patientens livskvalitet förhindra och behandla komplikationer minska dödlighet förhindra och minimera biverkningar till behandling Viljeinriktning - med behovsanalys och rekommendation av insatser Hälsofrämjande och förebyggande insatser Den främsta orsaken till utveckling och fortsatt försämring av KOL är tobaksrökning. Behandling av tobaksberoende är därför den viktigaste åtgärden vid behandling av KOL. Rökstopp är också den viktigaste behandlingen för att påverka långtidsförloppet. Det finns idag goda möjligheter inom hälso- och sjukvården att i ett antal steg professionellt hjälpa rökare som vill sluta. Vetenskapliga studier har visat att frågor om rökvanor och en kort strukturerad rådgivning inom vården lägger grunden för en framgångsrik rökavvänjning. Rådgivning i rökfrågor samt nikotinsubstitut rangordnas med 1 i Socialstyrelsens riktlinjer, således högsta prioritet. Praxisstudien visar dock att endast hälften av vårdcentralerna i regionen kan erbjuda rökavvänjningsstöd på den egna mottagningen. Studien visar även att den största bristen, relaterat till de sex kvalitetskriterier som satts upp för struktur av KOL-vården på sjukhus, gällde tillgång till rökavvänjning. 5

7 i större utsträckning än idag erbjuda rökslutarstöd och utveckla motivationshöjande metoder vid alla tobakspreventiva åtgärder också ge information om KOL i arbetet med förebyggande insatser och rökavvänjning särskilt uppmärksamma könsskillnader Sjukvårdande insatser och rehabilitering Astma- och KOL-mottagningar Socialstyrelsens riktlinjer tar bland annat upp etablerandet av särskilda astma- och KOL-mottagningar med verksamhetsansvarig läkare och specialutbildad sjuksköterska. Utvärderingar - inom och utom Sverige - har visat att de ger ett bättre omhändertagande av patienter med astma och KOL. För att en astma och KOL-mottagning ska anses ha god kvalitet så har en lista över vilka krav som bör ställas på en sådan mottagning formulerats av bland andra Nätverket för astma- och allergiintresserade läkare inom SFAM 2. Listan anger bland annat att patienterna ska kallas regelbundet, att man ska arbeta strukturerat efter ett vårdprogram, att spirometri utförs regelbundet samt att information ges om inhalationsteknik, läkemedel, prevention, rökstopp och självbehandling vid försämring (patientutbildning). Dessutom ska ett register föras över behandlade patienter för att möjliggöra kvalitetssäkring av verksamheten. SFAM:s kriterier för astma och KOL-mottagningar har reviderats och skärpts under Bl.a. har hänsyn tagits till att KOL-patienter numera ingår i mottagningarnas uppdrag (se appendix). Resultat från Praxisstudien visar att 64 % av vårdcentralerna anger att de har astma och KOL- mottagning, dock med en relativt stor spridning mellan länen. ge befolkningen i alla delar av länet tillgång till astma- och KOLmottagning enligt etablerade kriterier verka för att ett ansvar för rökavvänjningsinsatser ingår i astma- och KOL-mottagningens uppdrag Korrekt och tidig diagnos KOL är en folksjukdom och de flesta patienterna bör kunna få sin diagnos ställd i primärvården. Särskilt viktigt är detta för rökare med luftvägsbesvär. En av de viktigaste åtgärderna för att påvisa eller verifiera KOL-diagnos är att mäta lungfunktionen (spirometri). Andelen patienter som vid diagnostik utretts med spirometri är enligt Socialstyrelsens riktlinjer en viktig kvalitetsindikator. Praxisundersökningen visar att det finns en god situation inom regionen vad gäller utrustning för KOLvård som t ex spirometrar, men att det finns påtagliga brister vad gäller utnyttjandet av denna utrustning. Spirometrar finns på 93 % av vårdcentralerna. Journaldata visar dock att endast 66 % av patienterna i primärvården och 86 % av patienterna på sjukhuskliniker fått en spirometriundersökning utförd vid diagnostillfället. Det finns också här en stor spridning inom regionen. 2 Svensk Förening för Allmänmedicin. 6

8 verka för att spirometri görs i diagnostiskt syfte vid misstanke om KOL verka för att patienter med KOL, framförallt de som fortfarande röker, följs upp regelbundet med spirometriundersökningar Rehabilitering vid KOL Rehabilitering vid KOL avser samordnade vårdinsatser utifrån patientens behov, till exempel kostrådgivning, fysisk träning, ergonomisk rådgivning och hjälpmedelsutprovning samt information, psykosocialt stöd och rådgivning. Målsättningen med KOL-rehabilitering är att via teamarbete med patienten i centrum bibehålla och om möjligt öka den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan, samt förbättra livskvaliteten. I teamarbetet kan ingå olika kompetenser, såsom sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och psykolog och kurator. KOL medför en successiv nedsättning av den fysiska förmågan allteftersom sjukdomen fortskrider. Regelbunden fysisk träning har visat sig förbättra både livskvalitet och ansträngningsförmåga hos patienter med KOL. Sjukgymnastledd fysisk träning vid svår och medelsvår KOL har fått en medelhög prioritering i riktlinjerna (rangordning 5). Praxisstudien visar att 63 % av vårdcentralerna anger att de har tillgång till sjukgymnastik inom primärvården, endast 5 % av KOL-patienterna har dock fått denna behandling. Variationen mellan länen i regionen är här relativt stor. För att kunna tillgodogöra sig fysisk träning bör den inledningsvis vara ledd av sjukgymnast vid medelsvår eller svår KOL. Träningen genomförs med fördel i grupp. I takt med att sjukdomen fortskrider får patienter med KOL ofta svårigheter att hålla vikten av olika skäl. Undernäring är ett mycket allvarligt problem som oberoende av andra faktorer påverkar sjukdomens förlopp samt överlevnaden. Det är mycket svårt att vända en negativ viktutveckling hos patienter med svår KOL. Det är därför av betydelse att eventuell viktnedgång upptäcks i ett tidigt stadium. Dietisternas informationsarbete samt de individuella kostråd som ges till patienter och anhöriga är ett mycket viktigt led i behandlings- och uppföljningsarbetet. i teamarbetet runt KOL-patienten uppmärksamma behovet av kostrådgivning, sjukgymnastik samt arbetsterapi bör inledningsvis erbjuda alla patienter med medelsvår till svår KOL, sjukgymnastledd fysisk träning öka användningen av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) för patienter med lindrig KOL. Information, delaktighet och inflytande Behovet av information, delaktighet och medinflytande till patienter och anhöriga är centrala delar av KOL-vården. Det finns idag en hel del stöd för detta, men de psykosociala konsekvenserna behöver uppmärksammas bättre så att stödet kan utvecklas och förbättras, inte minst mot bakgrund av allt kortare vårdtider. Det gör att det både under rehabilitering och senare måste finnas möjlighet att kunna få ett 7

9 bra psykosocialt stöd som skapar förutsättningar för patienten att bli delaktig i sin egen vård och förstå konsekvenserna av sin sjukdom, både på kort och på lång sikt. Här bör också beaktas andra resurser, till exempel självhjälpsgrupper och samverkan med brukarorganisationerna och deras olika stödaktiviteter. i sina uppdrag och överenskommelser med verksamhetsföreträdare särskilt beakta vikten av ett väl fungerande psykosocialt stöd för patienter med KOL och deras anhöriga, samverka med brukarorganisationerna och deras olika stödaktiviteter. Samverkan och samordning av insatser Riktlinjerna medför behov av prioriteringar, omfördelningar av resurser och i viss mån även behov av organisatoriska förändringar mellan olika vårdnivåer. Även inom den primärkommunala vården medför riktlinjerna behov av utveckling och kunskapsuppbyggnad. Det är viktigt att säkerställa hela vårdprocessen för de KOL-sjuka, vilket kräver att konsekvenserna av riktlinjerna beaktas på alla vårdnivåer. utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte med kommunerna om KOL; förlopp och konsekvenser, vikten av fysisk aktivitet samt åtgärder för att motverka viktnedgång särskilt utveckla samverkan med kommunerna beträffande de svårast sjuka KOL-patienterna med sammansatta vårdbehov samt för de som har behov av vård i livets slutskede Uppföljning Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer kan ses utifrån två perspektiv, verksamhetens respektive sjukvårdhuvudmannens, där det senare utgår från ett grupp-/befolkningsperspektiv. Kvalitetsindikatorer ur ett sjukvårdshuvudmannaperspektiv bör vara sådana att de belyser att önskade resultat uppnås i verksamheten. De efterfrågade resultaten kan vara direkta hälsoresultat men även resultat ur andra aspekter som att vården tillhandahålls när den behövs, att vården ges på lika villkor och att hänsyn tas till den enskilde patienten. Detta innebär att kvalitetsindikatorer ur ett sjukvårdshuvudmannaperspektiv bör hänföras till sådana som i första hand återfinns i dimensionerna Hälsoeffekt, Vård i rimlig tid, Jämlik vård samt Patientfokuserad vård. Det betyder dock inte att andra dimensioner är ointressanta ur detta perspektiv. Praxisstudiens resultat visar på vissa brister vad gäller efterlevnad av riktlinjerna. Den visar också på att det finns relativt stora regionala skillnader i praxis. Ett antal 8

10 kvalitetsindikatorer som det är särskilt angeläget att följa upp utifrån studiens resultat har formulerats (se appendix). använda de framtagna indikatorerna för uppföljning årligen lämna en anpassad och analyserad regiongemensam sammanställning till Samverkansnämnden Rangordningslistan och prioriteringar Rangordningslistorna Rangordningslistorna närmar sig nu den kvalitet att de kan användas som ett rangordningsinstrument för att också kunna prioritera användningen av sjukvårdens resurser. Framöver borde det kunna bli möjligt för landstingen att med rangordningslistorna som underlag börja föra en dialog om fördelning av sjukvårdens resurser. Prioriteringarna Prioriteringarna i rangordningslistan för KOL-sjukvården är praktiskt tilllämpbar i sjukvården, även om omfattningen kan medföra praktiska svårigheter. Det är möjligen av vikt att följa upp de eventuella undanträngningseffekter som rangordningslistan kan skapa. tillämpa riktlinjernas rangordningslistor som underlag för interna vertikala prioriteringar Samverkansnämnden bör ge beredningsgruppen i uppdrag att ta fram underlag för att utveckla samverkan kring horisontella prioriteringar. Utbildning, forskning, implementering och uppföljning Utbildning, metodutveckling och forskning är viktigt för att kunna förverkliga de nationella riktlinjerna och ta tillvara öppna jämförelser samt kvalitetsregister i landstingens styrprocesser. Samverkan inom regionen är avgörande för hur framgångsrikt ett sådant arbete blir. När det gäller KOL saknas det idag en naturlig gruppering i regionen som kan arbeta med dessa frågor. Ett kvalitetsregister för KOL är under uppbyggnad. Det är angeläget att landstingen i regionen är delaktiga i detta arbete. gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning, metodutveckling och forskning 9

11 Samverkansnämnden bör ge specialitetsråden i allmänmedicin och internmedicin i uppdrag att överväga att bilda en samverkansgrupp kring KOL med uppdrag att ta fram förslag på hur regionen gemensamt ska implementera riktlinjerna. I gruppen bör representanter för både primärvården och sjukhusvården ingå. Frågor som kan behandlas i gruppen är exempelvis utbildningsplanering, gemensamma vårdprogram, gemensamma terapirekommendationer samt uppföljning av kvalitetsindikatorerna. Resultat från gruppens arbete bör återredovisas till Samverkansnämnden. 10

12 Kvalitetsindikatorer för KOL i primärvården i Uppsala-Örebro-regionen Tabellen visar situationen vid Praxisstudien och föreslagna mål efter implementering av den politiska viljeinriktningen. Indikator Praxis Mål Metod för utvärdering Typ av indikator Andelen patienter som genomgått 66% 90% Journalgranskning Process spirometri när diagnosen KOL satts Andelen rökande KOL-patienter 38% 60% Patientenkät Process som erbjudits rökavvänjning Andelen KOL-patienter som erhållit 50% 75% Patientenkät Process influensavaccination senaste 12 månaderna Andelen KOL-patienter där oxygensaturationen 13% 30% Journalgranskning Process mäts senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter där längd 30% 50% Journalgranskning Process och vikt mätts under senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter som remitterats 5% 30% Journalgranskning Process för fysisk träning (sjuk- gymnast eller Fysisk aktivitet på recept) under de senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter som är 33% 20% Patientenkät Resultat dagligrökare Andelen KOL patienter som sökt akut senaste 6 månaderna 30% 20% Patientenkät Resultat 11

13 Beskrivning av organiseringen för implementering av nationella riktlinjer i. Sjukvårdregioner Landsting Socialstyrelsen Politiska intentioner Samverkansnämnden Uppsala/Örebro SBU Stödfunktioner Beredningsgrupp Samordningsgrupp för effektivt resursutnyttjande Utvecklingsgrupp 23 specialitetsråd vårdprogramgrupper vårdprogram Tvärgrupper FoU CKF Landsting Vårdenhet Uppdragsbeskrivning/ intentioner 12

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Stockholms läns (andsting 1 (4)

Stockholms läns (andsting 1 (4) Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Att leva med KOL Innehåll Allmänt om KOL 3 Sjukdomen KOL 5 Symtom och diagnos 6 Hur ställs diagnosen? 5 Sluta röka! 6 Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Fysisk aktivitet och träning 7 Patientutbildning

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Qulturum Rapport Rökning och KOL i Reftele Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Författare: Elisabeth Ahlenhed, distriktsköterska Reftele vårdcentral Järnvägsgatan

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) LiÖ 2012-3871 Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Behovsanalys 2012 Henning Elvtegen Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Dålig koll på kol. tema.kol

Dålig koll på kol. tema.kol tema.kol NUMMER 11 2013 Kol. Det är den enda folksjukdom där dödligheten fortfarande ökar. Drygt en halv miljon beräknas vara drabbade i Sverige, men endast var femte får en diagnos och behandling. Nationella

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer