Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer"

Transkript

1 Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

2 Bilaga till regionalt politiskt dokument för inriktning av vården patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, med behovsanalyser och förslag till åtgärder Den politiska viljeinriktningen är en rekommendation till samtliga i regionen ingående landsting för att kunna uppfylla målet för bättre KOL-vård och samverkan inom regionen. Den politiska viljeinriktningen har utformats med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/kol, samt en praxisanalys i förhållande till de nationella riktlinjerna och patient-/befolkningssynpunkter. Avsikten med den politiska viljeinriktningen är att skapa harmoniserade förutsättningar inom vår sjukvårdsregion så att vi inom respektive landsting; får ett behovs- och befolkningsfokus som grund för planering/överenskommelser/avtal med verksamhetsansvariga kan skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården skall åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser på ett öppet sätt kan redovisa vilka prioriteringar som måste göras för att bedriva en god KOL-vård Övergripande syfte för regionens samarbete kring hälsooch sjukvården Samverkansavtalet för Uppsala/Örebro-regionen syftar till att solidariskt säkerställa tillgång till högspecialiserad sjukvård, garantera en fortsatt gynnsam utveckling av hälso- och sjukvården genom stöd till utvecklings- och uppföljningsarbete inom regionens landsting, samt stödja specifika områden med regionala organisationer. Samverkansnämnden har också sedan 2003 bestämt sig för att samverka inom andra delar inom hälso- och sjukvården, bl.a. länssjukvården. Samverkan ska ske både ur ett befolkningsperspektiv och ett produktionsperspektiv. Målet för samverkan är en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande i regionen. 1

3 Tillvägagångssätt Socialstyrelsen presenterade riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/kol under Den regionala samverkansnämnden har tagit initiativ till en praxisstudie med syfte att undersöka i vilken grad sjukvården i Uppsala-Örebroregionen uppfyller riktlinjerna. Studien har omfattat över patienter med KOL vid 56 vårdcentraler samt 14 sjukhus i hela regionen. Studien bygger på data från perioden Praxisstudien presenterades vid ett seminarium i september Vid seminariet deltog politiker, ledande tjänstemän och verksamhetsföreträdare. Praxisstudien utgör ett viktigt underlag för den politiska viljeinriktningen, som har tagits fram i samverkan mellan den forskargrupp som genomfört praxisstudien och den regionala utvecklingsgruppen. I utvecklingsgruppen ingår tjänstemän från samtliga landsting i regionen Mottagare Mottagare av Samverkansnämndens rekommendation är respektive landsting inom. Genom Samverkansnämndens antagande av rekommendationen får även de regionala specialitetsråden i internmedicin och allmänmedicin samt aktuella vårdprogramgrupper kunskap om den politiska viljeinriktningen, med ambitionsnivå och förutsättningar. Tidsperiod Viljeinriktningen gäller fram till nästa revidering av de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen avser att regelbundet stämma av riktlinjerna mot gällande aktuell kunskap, vid behov kommer enskilda avsnitt att revideras. Regionens utvecklingsgrupp kommer att bevaka dessa revisioner och i förekommande fall föreslå Samverkansnämnden att justera viljeinriktningen. 2

4 Förutsättningar/utgångspunkter för bedömning av nuvarande situation inom KOL-sjukvården i Uppsala/ Örebroregionen Behovsgrupper och hälsoläge/ Utveckling av KOL och riskfaktorer KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) är en långsamt progressiv inflammatorisk lungsjukdom. Hos % av alla rökare uppkommer kronisk luftvägsobstruktion. Förekomsten av KOL har ökat de senaste åren. I åldersgruppen år har fem till åtta procent av alla rökare redan definitionsmässigt KOL och i åldersgruppen år cirka 50 %. Det finns dock sannolikt en stor mängd odiagnostiserade KOL-patienter eftersom KOL i tidiga stadier kan vara helt symtomlös. Cigarettrökning är den viktigaste riskfaktorn för KOL men vi vet nu att sjukdomen också kan försämras av ogynnsam exposition på arbetsplatsen. WHO beräknar att dödligheten i KOL kommer att stiga och år 2020 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Praxisstudien visar att KOL nu är minst lika vanligt hos kvinnor som män. Kvinnor förefaller vara känsligare för sjukdomen än män och rökning tycks skada kvinnor mer än män. Detta väcker oro, eftersom de kvinnliga rökvanorna i Sverige ännu inte nått maximal effekt i KOL-sjuklighet och död. Utvecklingen i I en nyligen presenterad studie, baserad på data från Uppsala, framgår att 7 % av befolkningen > 40 år har KOL. Med ovanstående prevalenstal kan man uppskatta antalet personer med KOL till personer i regionen. Enligt en studie från Karolinska Institutet 1 beräknades kostnaden per patient med KOL till ca kronor per år, varav drygt 40 % utgjordes av sjukvårdskostnader, resterande kostnader hänfördes till produktionsbortfall. Kostnaderna för patienter med KOL varierar dock avsevärt med hänsyn till sjukdomens allvarlighetsgrad. Studien visar att kostnaderna för patienter med allvarlig KOL uppgår till drygt kronor per år. Den sammanlagda kostnaden för det svenska samhället för KOL beräknas till ca 9 miljarder kronor. Förväntad utveckling För KOL finns det idag inte någon botande behandling och forskningsläget tyder inte på några genombrott inom överskådlig tid. För personer med KOL medför rökstopp avsevärt förlängd överlevnad och minskning av symtom och är den enda 1 Health economic epidemiology of obstructive airway disease, 2007, Sven-Arne Jansson, Karolinska Institutet. 3

5 åtgärd som kan bromsa sjukdomen. Vid svår KOL, vilket innebär kraftigt försämrad lungfunktion, kan även syrgasbehandling förlänga livet något. Den förväntade ökningen av personer som insjuknar i KOL kommer att medföra ökade behov av insatser för rökavvänjning samt omvårdnadsinsatser. Inriktning och mål Inriktning Minskad sjuklighet och dödlighet i KOL samt förbättrad livskvalitet hos KOL-sjuka genom ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vården av KOL-sjuka i ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Patienter/anhöriga/närstående anser att man får god vård och gott omhändertagande - i hela vårdkedjan. Rekommenderade gemensamma mål för KOL-sjukvården Mål för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Rökning är en av de största riskfaktorerna för att utveckla ohälsa. Tobaksrökning är med få undantag själva grundorsaken till KOL. Att sluta röka är i allt väsentligt den enda åtgärd som gynnsamt kan förändra prognosen. Det är känt att om man kan undvika att börja röka före 20-års ålder minskar risken för att bli vanerökare. Att förhindra rökdebut måste således betraktas som den viktigaste primärt förebyggande åtgärden. Ansträngningarna att minska tobaksbruket i samhället har intensifierats, dels på nationell nivå genom de nationella hälsomålen och skärpt lagstiftning, dels genom intensifierade åtgärder inom landstingen. Dock finns det fortfarande ytterst starka skäl till att öka och förfina de åtgärder som behövs för att åstadkomma en effektiv tobaksprevention, vilket innebär: arbete för att alla barn får en tobaksfri start i livet aktiv kunskapsförmedling till barn och ungdomar om rökningens betydelse för hälsan att hälso- och sjukvårdspersonal ska ta upp levnadsvanornas betydelse för hälsan att motivera rökslut och bedriva rökavvänjning riktade insatser för rökstopp inför operation 4

6 Mål för diagnostik och behandling KOL är en sjukdom som både kan förebyggas och behandlas. Korrekt och tidig diagnos samt rökstopp vid KOL är en förutsättning för att förhindra försämring av sjukdomen. Det övergripande målet för behandling är att individen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med bästa möjliga livskvalitet. För KOL-patienter är förutom läkemedel och rökstopp även andra åtgärder, såsom exempelvis fysisk träning och åtgärder för viktkontroll, led i att bevara en god livskvalitet. Information till patienten är också viktigt för att individen skall kunna bli delaktig i sin behandling. Målsättning vid behandling av KOL kan sammanfattas med nedanstående punkter: förhindra fortsatt sjukdomsförsämring minska symtomen förhindra och behandla akuta försämringsepisoder förbättra ansträngningsförmågan förbättra patientens livskvalitet förhindra och behandla komplikationer minska dödlighet förhindra och minimera biverkningar till behandling Viljeinriktning - med behovsanalys och rekommendation av insatser Hälsofrämjande och förebyggande insatser Den främsta orsaken till utveckling och fortsatt försämring av KOL är tobaksrökning. Behandling av tobaksberoende är därför den viktigaste åtgärden vid behandling av KOL. Rökstopp är också den viktigaste behandlingen för att påverka långtidsförloppet. Det finns idag goda möjligheter inom hälso- och sjukvården att i ett antal steg professionellt hjälpa rökare som vill sluta. Vetenskapliga studier har visat att frågor om rökvanor och en kort strukturerad rådgivning inom vården lägger grunden för en framgångsrik rökavvänjning. Rådgivning i rökfrågor samt nikotinsubstitut rangordnas med 1 i Socialstyrelsens riktlinjer, således högsta prioritet. Praxisstudien visar dock att endast hälften av vårdcentralerna i regionen kan erbjuda rökavvänjningsstöd på den egna mottagningen. Studien visar även att den största bristen, relaterat till de sex kvalitetskriterier som satts upp för struktur av KOL-vården på sjukhus, gällde tillgång till rökavvänjning. 5

7 i större utsträckning än idag erbjuda rökslutarstöd och utveckla motivationshöjande metoder vid alla tobakspreventiva åtgärder också ge information om KOL i arbetet med förebyggande insatser och rökavvänjning särskilt uppmärksamma könsskillnader Sjukvårdande insatser och rehabilitering Astma- och KOL-mottagningar Socialstyrelsens riktlinjer tar bland annat upp etablerandet av särskilda astma- och KOL-mottagningar med verksamhetsansvarig läkare och specialutbildad sjuksköterska. Utvärderingar - inom och utom Sverige - har visat att de ger ett bättre omhändertagande av patienter med astma och KOL. För att en astma och KOL-mottagning ska anses ha god kvalitet så har en lista över vilka krav som bör ställas på en sådan mottagning formulerats av bland andra Nätverket för astma- och allergiintresserade läkare inom SFAM 2. Listan anger bland annat att patienterna ska kallas regelbundet, att man ska arbeta strukturerat efter ett vårdprogram, att spirometri utförs regelbundet samt att information ges om inhalationsteknik, läkemedel, prevention, rökstopp och självbehandling vid försämring (patientutbildning). Dessutom ska ett register föras över behandlade patienter för att möjliggöra kvalitetssäkring av verksamheten. SFAM:s kriterier för astma och KOL-mottagningar har reviderats och skärpts under Bl.a. har hänsyn tagits till att KOL-patienter numera ingår i mottagningarnas uppdrag (se appendix). Resultat från Praxisstudien visar att 64 % av vårdcentralerna anger att de har astma och KOL- mottagning, dock med en relativt stor spridning mellan länen. ge befolkningen i alla delar av länet tillgång till astma- och KOLmottagning enligt etablerade kriterier verka för att ett ansvar för rökavvänjningsinsatser ingår i astma- och KOL-mottagningens uppdrag Korrekt och tidig diagnos KOL är en folksjukdom och de flesta patienterna bör kunna få sin diagnos ställd i primärvården. Särskilt viktigt är detta för rökare med luftvägsbesvär. En av de viktigaste åtgärderna för att påvisa eller verifiera KOL-diagnos är att mäta lungfunktionen (spirometri). Andelen patienter som vid diagnostik utretts med spirometri är enligt Socialstyrelsens riktlinjer en viktig kvalitetsindikator. Praxisundersökningen visar att det finns en god situation inom regionen vad gäller utrustning för KOLvård som t ex spirometrar, men att det finns påtagliga brister vad gäller utnyttjandet av denna utrustning. Spirometrar finns på 93 % av vårdcentralerna. Journaldata visar dock att endast 66 % av patienterna i primärvården och 86 % av patienterna på sjukhuskliniker fått en spirometriundersökning utförd vid diagnostillfället. Det finns också här en stor spridning inom regionen. 2 Svensk Förening för Allmänmedicin. 6

8 verka för att spirometri görs i diagnostiskt syfte vid misstanke om KOL verka för att patienter med KOL, framförallt de som fortfarande röker, följs upp regelbundet med spirometriundersökningar Rehabilitering vid KOL Rehabilitering vid KOL avser samordnade vårdinsatser utifrån patientens behov, till exempel kostrådgivning, fysisk träning, ergonomisk rådgivning och hjälpmedelsutprovning samt information, psykosocialt stöd och rådgivning. Målsättningen med KOL-rehabilitering är att via teamarbete med patienten i centrum bibehålla och om möjligt öka den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan, samt förbättra livskvaliteten. I teamarbetet kan ingå olika kompetenser, såsom sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och psykolog och kurator. KOL medför en successiv nedsättning av den fysiska förmågan allteftersom sjukdomen fortskrider. Regelbunden fysisk träning har visat sig förbättra både livskvalitet och ansträngningsförmåga hos patienter med KOL. Sjukgymnastledd fysisk träning vid svår och medelsvår KOL har fått en medelhög prioritering i riktlinjerna (rangordning 5). Praxisstudien visar att 63 % av vårdcentralerna anger att de har tillgång till sjukgymnastik inom primärvården, endast 5 % av KOL-patienterna har dock fått denna behandling. Variationen mellan länen i regionen är här relativt stor. För att kunna tillgodogöra sig fysisk träning bör den inledningsvis vara ledd av sjukgymnast vid medelsvår eller svår KOL. Träningen genomförs med fördel i grupp. I takt med att sjukdomen fortskrider får patienter med KOL ofta svårigheter att hålla vikten av olika skäl. Undernäring är ett mycket allvarligt problem som oberoende av andra faktorer påverkar sjukdomens förlopp samt överlevnaden. Det är mycket svårt att vända en negativ viktutveckling hos patienter med svår KOL. Det är därför av betydelse att eventuell viktnedgång upptäcks i ett tidigt stadium. Dietisternas informationsarbete samt de individuella kostråd som ges till patienter och anhöriga är ett mycket viktigt led i behandlings- och uppföljningsarbetet. i teamarbetet runt KOL-patienten uppmärksamma behovet av kostrådgivning, sjukgymnastik samt arbetsterapi bör inledningsvis erbjuda alla patienter med medelsvår till svår KOL, sjukgymnastledd fysisk träning öka användningen av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) för patienter med lindrig KOL. Information, delaktighet och inflytande Behovet av information, delaktighet och medinflytande till patienter och anhöriga är centrala delar av KOL-vården. Det finns idag en hel del stöd för detta, men de psykosociala konsekvenserna behöver uppmärksammas bättre så att stödet kan utvecklas och förbättras, inte minst mot bakgrund av allt kortare vårdtider. Det gör att det både under rehabilitering och senare måste finnas möjlighet att kunna få ett 7

9 bra psykosocialt stöd som skapar förutsättningar för patienten att bli delaktig i sin egen vård och förstå konsekvenserna av sin sjukdom, både på kort och på lång sikt. Här bör också beaktas andra resurser, till exempel självhjälpsgrupper och samverkan med brukarorganisationerna och deras olika stödaktiviteter. i sina uppdrag och överenskommelser med verksamhetsföreträdare särskilt beakta vikten av ett väl fungerande psykosocialt stöd för patienter med KOL och deras anhöriga, samverka med brukarorganisationerna och deras olika stödaktiviteter. Samverkan och samordning av insatser Riktlinjerna medför behov av prioriteringar, omfördelningar av resurser och i viss mån även behov av organisatoriska förändringar mellan olika vårdnivåer. Även inom den primärkommunala vården medför riktlinjerna behov av utveckling och kunskapsuppbyggnad. Det är viktigt att säkerställa hela vårdprocessen för de KOL-sjuka, vilket kräver att konsekvenserna av riktlinjerna beaktas på alla vårdnivåer. utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte med kommunerna om KOL; förlopp och konsekvenser, vikten av fysisk aktivitet samt åtgärder för att motverka viktnedgång särskilt utveckla samverkan med kommunerna beträffande de svårast sjuka KOL-patienterna med sammansatta vårdbehov samt för de som har behov av vård i livets slutskede Uppföljning Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer kan ses utifrån två perspektiv, verksamhetens respektive sjukvårdhuvudmannens, där det senare utgår från ett grupp-/befolkningsperspektiv. Kvalitetsindikatorer ur ett sjukvårdshuvudmannaperspektiv bör vara sådana att de belyser att önskade resultat uppnås i verksamheten. De efterfrågade resultaten kan vara direkta hälsoresultat men även resultat ur andra aspekter som att vården tillhandahålls när den behövs, att vården ges på lika villkor och att hänsyn tas till den enskilde patienten. Detta innebär att kvalitetsindikatorer ur ett sjukvårdshuvudmannaperspektiv bör hänföras till sådana som i första hand återfinns i dimensionerna Hälsoeffekt, Vård i rimlig tid, Jämlik vård samt Patientfokuserad vård. Det betyder dock inte att andra dimensioner är ointressanta ur detta perspektiv. Praxisstudiens resultat visar på vissa brister vad gäller efterlevnad av riktlinjerna. Den visar också på att det finns relativt stora regionala skillnader i praxis. Ett antal 8

10 kvalitetsindikatorer som det är särskilt angeläget att följa upp utifrån studiens resultat har formulerats (se appendix). använda de framtagna indikatorerna för uppföljning årligen lämna en anpassad och analyserad regiongemensam sammanställning till Samverkansnämnden Rangordningslistan och prioriteringar Rangordningslistorna Rangordningslistorna närmar sig nu den kvalitet att de kan användas som ett rangordningsinstrument för att också kunna prioritera användningen av sjukvårdens resurser. Framöver borde det kunna bli möjligt för landstingen att med rangordningslistorna som underlag börja föra en dialog om fördelning av sjukvårdens resurser. Prioriteringarna Prioriteringarna i rangordningslistan för KOL-sjukvården är praktiskt tilllämpbar i sjukvården, även om omfattningen kan medföra praktiska svårigheter. Det är möjligen av vikt att följa upp de eventuella undanträngningseffekter som rangordningslistan kan skapa. tillämpa riktlinjernas rangordningslistor som underlag för interna vertikala prioriteringar Samverkansnämnden bör ge beredningsgruppen i uppdrag att ta fram underlag för att utveckla samverkan kring horisontella prioriteringar. Utbildning, forskning, implementering och uppföljning Utbildning, metodutveckling och forskning är viktigt för att kunna förverkliga de nationella riktlinjerna och ta tillvara öppna jämförelser samt kvalitetsregister i landstingens styrprocesser. Samverkan inom regionen är avgörande för hur framgångsrikt ett sådant arbete blir. När det gäller KOL saknas det idag en naturlig gruppering i regionen som kan arbeta med dessa frågor. Ett kvalitetsregister för KOL är under uppbyggnad. Det är angeläget att landstingen i regionen är delaktiga i detta arbete. gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning, metodutveckling och forskning 9

11 Samverkansnämnden bör ge specialitetsråden i allmänmedicin och internmedicin i uppdrag att överväga att bilda en samverkansgrupp kring KOL med uppdrag att ta fram förslag på hur regionen gemensamt ska implementera riktlinjerna. I gruppen bör representanter för både primärvården och sjukhusvården ingå. Frågor som kan behandlas i gruppen är exempelvis utbildningsplanering, gemensamma vårdprogram, gemensamma terapirekommendationer samt uppföljning av kvalitetsindikatorerna. Resultat från gruppens arbete bör återredovisas till Samverkansnämnden. 10

12 Kvalitetsindikatorer för KOL i primärvården i Uppsala-Örebro-regionen Tabellen visar situationen vid Praxisstudien och föreslagna mål efter implementering av den politiska viljeinriktningen. Indikator Praxis Mål Metod för utvärdering Typ av indikator Andelen patienter som genomgått 66% 90% Journalgranskning Process spirometri när diagnosen KOL satts Andelen rökande KOL-patienter 38% 60% Patientenkät Process som erbjudits rökavvänjning Andelen KOL-patienter som erhållit 50% 75% Patientenkät Process influensavaccination senaste 12 månaderna Andelen KOL-patienter där oxygensaturationen 13% 30% Journalgranskning Process mäts senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter där längd 30% 50% Journalgranskning Process och vikt mätts under senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter som remitterats 5% 30% Journalgranskning Process för fysisk träning (sjuk- gymnast eller Fysisk aktivitet på recept) under de senaste 24 månaderna Andelen KOL-patienter som är 33% 20% Patientenkät Resultat dagligrökare Andelen KOL patienter som sökt akut senaste 6 månaderna 30% 20% Patientenkät Resultat 11

13 Beskrivning av organiseringen för implementering av nationella riktlinjer i. Sjukvårdregioner Landsting Socialstyrelsen Politiska intentioner Samverkansnämnden Uppsala/Örebro SBU Stödfunktioner Beredningsgrupp Samordningsgrupp för effektivt resursutnyttjande Utvecklingsgrupp 23 specialitetsråd vårdprogramgrupper vårdprogram Tvärgrupper FoU CKF Landsting Vårdenhet Uppdragsbeskrivning/ intentioner 12

Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VARDEN AV PATIENTER MED KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM, KOL Dnr LD09/00106

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VARDEN AV PATIENTER MED KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM, KOL Dnr LD09/00106 ~~ Landstinget ~_ DALARNA 151 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VARDEN AV PATIENTER MED KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM, KOL Dnr LD09/00106 INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen En rapport från PRAXIS-studien astma/kol Karin Lisspers Björn Ställberg Josefin Sundh Christer Janson På

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebro En rapport från Praxisstudien astma/kol Karin Lisspers Björn Ställberg Christer Janson På uppdrag av Centrala Samverkansnämnden

Läs mer

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-1145-2 42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,

Läs mer

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-06-05 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Astma hos barn och unga

Astma hos barn och unga Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Astma och KOL; folksjukdomar Förekomst av astma i Sverige: cirka 8% Värmland: 22 000 personer Förekomst av KOL i Sverige: 5-15% i åldrar över 45 år

Läs mer

Omhändertagande av patienter med Astma i Uppsala-Örebroregionen

Omhändertagande av patienter med Astma i Uppsala-Örebroregionen Omhändertagande av patienter med Astma i Uppsala-Örebroregionen En rapport från Praxisstudien astma/kol Karin Lisspers Björn Ställberg Christer Janson På uppdrag av Centrala Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Stockholms läns (andsting 1 (4)

Stockholms läns (andsting 1 (4) Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Våra ställningstaganden:

Våra ställningstaganden: SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM 2013-2016 PATIENTENS RÄTT TILL VÅRD OCH REHABILITERING Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas bästa möjliga vård, medicinering och sjukdomsförebyggande livsstilsinsatser.

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer www.svnuppsalaorebro.se 2015-01-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer