24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning"

Transkript

1 DATUM DIARIENR 24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning Bakgrund Landstinget årsredovisning 2003 redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Till årsredovisningen finns även fogad en miljöredovisning för Landstinget Sörmland redovisar för 2003 ett resultat på minus 45 mkr, vilket är 11 mkr bättre än budget. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8.4 % under Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5.3 %. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha givit ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. I ärendet fanns följande förslag till beslut: Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. Yrkande och proposition Mikael Edlund (s), Margareta Grundström (s), Lola Nilsson (s), Kristina Jonsson (s), Inger Jonasson Sjödin (s) Göte Eriksson (s) och Alf Svensson (s) yrkade att landstingsstyrelsens föreslår landstingsfullmäktige godkänna årsredovisningen i dess helhet. Ordföranden ställde proposition dels på föreliggande förslag dels på Mikael Edlunds med fleras förslag och fann att föreliggande förslag bifallits. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. besök tel fax ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 04\( 3) mars 04\ 24 bokslut\24 årsredovisning doc Utskriftsdatum: :43 SID 1(2)

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR Bilaga Årsredovisning Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige i april 2004 Därefter: Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter Landstingsrevisionen ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 04\( 3) mars 04\ 24 bokslut\24 årsredovisning doc Utskriftsdatum: :43 SID 2(2)

3 med Miljöredovisning

4 DATUM DIARIENR LKD04081 Sörmlänningen i fokus...5 Arbeta aktivt med etik...7 Folkhälsa...7 Personal och utveckling...9 Ekonomisk översikt...10 Information och kommunikation...13 FN:s konvention om barnets rättigheter...14 Landstingsgemensamma IT-frågor...15 Säkerhets- och beredskapsarbete...15 Kvalitetsmål ur patientperspektivet...16 Patientnämnden...19 Utveckling av Primärvård...21 Utomlänsvård...22 Specifika Hälso- och sjukvårdsfrågor...26 RAR...38 Sexualitet och hälsa...40 Kompetenscentrum...41 IT-frågor inom hälso- och sjukvården...41 Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet...43 Södra hälso- och sjukvårdsområdet...44 Regionsjukhuset Karsudden...45 Privata vårdgivare...47 Det särskilda tandvårdstödet...48 Barn- och ungdomstandvård...49 Vuxentandvård...50 Helgjour allmäntandvård...51 Tillgänglighet till allmäntandvård...51 Folktandvården Sörmland...52 Handikapp och habilitering...54 Dammsdalskolan...56 Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd) Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax e-post ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 1(99)

5 Sjuk- och behandlingsresor...58 Kultur och utbildning Sörmland...59 Annan utförare...61 Jord & Skog...62 Regionförbundet Sörmland...63 Kollektivtrafik och infrastruktur...63 Näringslivsutveckling...63 Landstingsfastigheter...64 D-data...65 Serviceverkssamheten...66 Attraktiv och hälsobefrämjande arbetsplats...68 Jämställdhet...69 Integration...69 Lönebildning...70 Arbetstidsmodeller...70 Projekt Yrkesroller i förändring...70 Strategisk kompetensutveckling...71 Personalförsörjning...73 Anställda...74 Personalkostnadsanalys...78 Tillämpade redovisningsprinciper...87 Ersättning landstingets åtagande...89 Resultaträkning...90 Balansräkning...91 Kassaflödesanalys...92 Noter...93 ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 2(99)

6 Bilagor 1. Vårdutnyttjande, sammanfattande översikt 2. Vårdstatistik, 5 år i sammandrag 3. Väntetider för nybesök 4. Personalstatistik 5. Landstingets pensionsskuld 6. Landstingets donationsstiftelser Miljöredovisning för Landstinget Sörmland år 2003 Beslut Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 3(99)

7 Inledning Landstinget Sörmland redovisar ett negativt resultat på 45 mkr för 2003, vilket är 11 mkr bättre än budget. Resultatet blev också betydligt bättre än vad som prognostiserades under hösten. Förbättringarna beror bl a på skatteintäkter, uppskrivning av värdet på aktier samt förvaltningarnas resultat. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8,4 % under Det är bland de högsta ökningstakterna jämfört med övriga landsting. Skatteintäkter och statsbidrag, landstingets huvudsakliga intäktskällor, ökade med 5,3 %. Ökningen av skatteintäkter är inte lika stor som under de senaste åren, vilket beror på den konjunkturavmattning som varit. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha resulterat i ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. Landstingets förvaltningar redovisar totalt ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Södra hälso- och sjukvårdsområdet uppvisar den största negativa avvikelsen, 18 mkr, vilket vägs upp av positiva avvikelser framförallt inom Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, Handikapp & habilitering, Hjälpmedelsverksamheten och D-data. Sjukvårdens resultat hade sannolikt blivit sämre om inte landstinget haft en så gynnsam kostnadsutveckling på receptläkemedel som varit fallet. Kostnaden för dessa uppgår till 530 mkr, vilket är i stort sett samma nivå som 2002 (-0,1 %). Ökningstakten mellan 2001 och 2002 låg på 9,8 %. Den positiva kostnadsutvecklingen för läkemedel beror bl a på patentutgångar för läkemedel med hög försäljning och effekten av de nya reglerna med utbyte till billigare preparat på apoteken. Landstingets interna arbete har självklart också bidragit. Under 2003 fortsatte genomförandet av den nationella och förstärkta handlingsplanen. Ökad tillgänglighet och kvalitetsförbättringar kan noteras liksom ökad samverkan med vårdgrannar och förebyggande arbete. Under året har landstinget även gjort insatser för att öka tillgängligheten med hjälp av de statliga medel som skjuts till för ändamålet. De åtgärder som vidtagits har varit av både tillfällig och permanent karaktär. Bland annat mot bakgrund av ovan redovisade förstärkningar, har antalet anställda ökat under 2003 med 126 stycken, vilket motsvarar 1,8 %. Landstinget hade vid årets slut anställda. Den arbetade tiden ökade med timmar, vilket motsvarar en ökning med 1,7 % eller omräknat till heltidsanställda ca 97 stycken. Sjukfrånvaron i landstinget ligger på oförändrad nivå jämfört med (99)

8 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Sörmlänningen i fokus Demokrati- och medborgardialog Under 2003 har landstingsfullmäktiges utskott för demokrati, jämställdhet och integration påbörjat sitt arbete. Utskottets första år har handlat mycket om kunskapsinhämtning, omvärldsbevakning och att diskutera gränssnitt och nätverk. Den planerade satsningen på att utveckla ett internationellt samarbete kring demokratifrågor med andra regioner i Europa har av praktiska skäl senarelagts. Detsamma gäller arbetet med att ta fram en strategi för landstingets demokratisatsningar. Demokratinätverk har inrättats Under året har ett demokratinätverk inrättats mellan de landsting som har infört utskott/beredningar för demokratifrågor. Syftet är att utbyta erfarenheter och inspirera varandra. I första nätverksträffen deltog tolv landsting, vilket innebär en god början på ett nationellt nätverk. Satsningen stöds av kommun- och landstingsförbunden. Det goda livet slutrapporteras under hösten Studiecirkelsatsningen Det goda livet, som pågått i två år, har lockat sörmlänningar att delta i en studiecirkel. För att nå målet med sörmlänningar under tre år och locka fler att delta i en studiecirkel, har projektet bl a genomfört en föredragsserie av cafémodell under hösten Projektet kommer att slutredovisas under hösten Under 2003 köpte även landstinget i Östergötland studiekonceptet. Därmed är det tre landsting som gjort så. Cirkeldemokratin har utvärderats Utvärderingen av cirkeldemokratin, som genomförts av Mälardalens högskola, har slutredovisats för demokratiutskottet under hösten. Under våren 2004 kommer resultatet av utvärderingen att presenteras och diskuteras på ett särskilt seminarium. Gemensam utvecklingsdag gav stimulans till utskotten Under augusti genomfördes en gemensam utvecklingsdag mellan demokratiutskottet och de lokala utskotten för att bland annat utbyta erfarenheter samt utveckla och diskutera förtroendemannarollen. Arbetet med lokala rådslag går trögt Eftersom det var många nya ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala utskott under 2003, har arbetet med att arrangera lokala rådslag gått trögt. Utskottsarbetet har mest handlat om kunskapsinhämtning och interna diskussioner. I Södra hälso- och sjukvårdsområdet har ändå Gnesta- och Oxelösundsutskotten medverkat tillsammans med kommunerna i äldre- och 5 (99)

9 Landstinget ur ett helhetsperspektiv seniordagar. I Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet har Strängnäsutskottet arrangerat ett offentligt möte om vårdcentralen. Brukarråd genomförs på försök Under hösten har ett tvåårigt försök inletts med ett brukarråd under Strängnäs lokala utskott. Brukarrådet är en fast referensgrupp - bollplank - under det lokala utskottet med valda representanter från olika medborgargrupper i Strängnäs kommun. Brukarrådet har nio ledamöter. Handikappting har genomförts för andra gången Under oktober genomförde landstinget tre nya Handikappting i nära samverkan med länets kommuner och handikapporganisationerna. Arrangemanget genomfördes som en aktivitet under EU:s handikappår. Totalt deltog runt 550 personer. Rådslag efter tingen kommer att prövas För att ta ner bollarna från Handikapptingen kommer landstinget och kommunerna i samverkan under våren 2004 att arrangera rådslag mellan politikerna och personalen för att diskutera rimligheten i förslagen från tingen. Medborgarsamtal i en förändringsprocess Under oktober bjöd landstingsstyrelsen in sörmlänningarna till fem offentliga samtal omkring en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Dessutom erbjöds alla pågående studiecirklar att byta tema under oktober för att diskutera hälso- och sjukvård. Totalt var det ett 70-tal cirklar som nappade på detta erbjudande med runt 600 deltagare. Däremot var de offentliga mötena ingen publiksuccé. Synpunkterna från dessa samtal har vägts in i den fortsatta processen. Jämställdhetsfrågor ur ett medborgarperspektiv En ny jämställdhetsstrategi har fastställts av landstingsfullmäktige. Strategin har både ett brukar-/medborgarperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Målen och intentionerna i strategin ligger till grund för landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser och följs upp årligen i samband med årsredovisningen. Under 2004 kommer nuläget att beskrivas och ribban preciseras för de fyra mål som satts upp ur brukar-/medborgarperspektiv. Integrationsfrågor Under slutet av 2003 avsatte demokratiutskottet särskilda projektmedel för att stödja integrationsarbete. Den planerade satsningen på att påbörja en mångkulturell dialog har däremot senarelagts av praktiska skäl. Under det kommande året kommer både detta arbete och arbetet med en integrationspolitisk strategi att prioriteras. 6 (99)

10 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Arbeta aktivt med etik Under 2003 har arbetet med att implementera landstingets nya program tagit fart genom att göra programmet känt i verksamheten och få i gång arbetet i de lokala etiska grupperna. Under hösten inrättades ytterligare en lokal etisk grupp. Den här gången på Regionsjukhuset Karsudden. Det finns nu fem sådana grupper i landstinget. Samtliga är nu igång med verksamhet. Med hänsyn till diskussionen och utvecklingen i samhället i stort känns det viktigare än någonsin att det finns utrymme för etiska samtal i det vardagliga arbetet. Under året har etikombud utsetts inom både NVHSO och SHSO. Som exempel på aktiviteter kan nämnas att NVHSO har startat en utbildning för cirkelledare. Vidare har den lokala gruppen ordnat arbetsplatsträffar och seminarier. I SHSO har den lokala gruppen arbetat med att få ett fungerande kontaktnät mellan etikombuden. Dessutom har flera verksamheter bedrivit lokala enskilda projekt kring etiska problem. Inom Handikapp och habilitering har all personal varit samlad för att diskutera etik. För utbyte av erfarenheter och diskutera hur landstinget arbetar vidare med de etiska frågorna samlade etiska rådet samtliga lokala etiska grupper. Detta är en aktivitet som kommer att återkomma årligen. För att ytterligare sätta fokus på de etiska frågorna kommer de lokala grupperna tillsammans med det centrala etiska rådet att arrangera en etisk vecka under hösten Folkhälsa I Sörmland är målet för folkhälsoarbetet att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i länet. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Modernt folkhälsoarbete har ett befolkningsperspektiv och berör många olika samhällssektorer. Arbetet bygger till stor del på processtänkande, vilket innebär en mängd kontakter och samverkan med olika aktörer, både inom och utanför landstinget, såväl på lokal, regional, nationell som internationell nivå. Som exempel kan nämnas samverkan i det lokala folkhälsoarbetet t ex i folkhälsoråd, på länsnivå t ex i DROGSAM och i nätverket för hälsofrämjande skola, regionalt t ex inom CDUST-länen och nationellt i nätverk, genom erfarenhetsutbyte m m. Inom hälso- och sjukvården pågår en hel del förebyggande insatser, vilka redovisas under hälso- och sjukvårdsavsnittet. 7 (99)

11 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Länsstrategin för folkhälsoarbete Landstingsstyrelsen fattade i september beslut om att lägga ner projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiskt handlingsprogram och Hälsovård för äldre. Medlen ska fr o m 2004 användas för Program för länsstrategins förverkligande. En viss del av medlen har också överförts till organisationsbidragen. Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola är ett internationellt koncept som vilar på en grundtanke om att hälsa och lärande gynnas av många gemensamma faktorer. Handboken Hälsofrämjande skola en handbok som ger Dig fria händer är ett metodstöd för skolor som vill utveckla skolans hälsofrämjande arbete. Ca 90 skolor av länets 142 har beställt handboken sedan den lanserades i augusti Folkhälsa, integration och kultur Det övergripande målet för projektet Folkhälsa, integration och kultur har varit att främja invandrares integration och hälsa genom i första hand riktade utbildningsinsatser som utformas i samverkan med kommunerna i Sörmland. Arbetet har skett i samverkan mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoenheten (FHE) under tiden Resultaten från de två delprojekten Integrationsprojekt vid Eskilstuna folkhögskola och, Brobyggarprojektet, Nyköping visar på både fungerande pedagogik och arbetsmetoder och kommer att vidmakthållas efter projekttidens slut. Barnrapport Sörmland del III Barnrapport III bygger på Barnrapport del I och II, som publicerades Barn i åldern år har filmats under samtal kring relationer, skola, fritid och hälsa. Resultatet har blivit fyra videofilmer med tillhörande studiematerial innehållande 8 noveller, introduktion till varje tema samt samtals- och diskussionsfrågor till varje avsnitt. Avsikten med materialet är att det ska fungera som ett verktyg i samtal och diskussioner kring barns livsvillkor, hälsa och rättigheter. Arbetet har skett i samarbete mellan FHE och Film i Sörmland, som ett tredje delprojekt i projektet Folkhälsa, integration och kultur. Tobaksstrategi för Sörmland En tobaksstrategi för Sörmland i samverkan med flera aktörer i länet har utarbetats och kommer att färdigställas under Under året har utbildning i samtalsmetodik genomförts för all skolhälsovård i länet. Ett samar- 8 (99)

12 Landstinget ur ett helhetsperspektiv betsprojekt mellan idrottsrörelsen och sju landsting (varav Sörmland är ett) har startat med stöd av statliga medel. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Landstinget Sörmland har av Socialdepartementet beviljats projektmedel för att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Arbetet under 2003 har inriktats på att inventera vilket alkoholskadeförebyggande arbete som sker i primärvården i syfte att senare diskutera förslag på eventuella fortsatta åtgärder. Personal och utveckling Personal- och utvecklingsfrågorna ska ses i ett sammanhang där såväl verksamhetsinnehåll och ekonomiska villkor förändras kraftigt under åren. De flesta landsting genomgår kraftiga strukturförändringar för att långsiktigt kunna säkra en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Diskrepansen mellan vad som är medicinskt möjligt att göra och de begränsningar som såväl personella som ekonomiska resurser innebär, är stor. Målinriktade, ambitiösa medarbetare i samspel med organisationer som är pressade av samhällsutvecklingen och befolkningens förväntningar är många komplexa förklaringsmodeller till den ohälsa som ökat kraftigt. För att klara framtida förväntningar på den offentliga sektorn behöver organiseringen och samordningen av kompetens skärpas, inte minst för att utnyttja de olika kunskapsområdena optimalt. Såväl högskolor, utbildningsinstanser och arbetsgivare måste fokusera på tvärprofessionella utbildningsinsatser där det blir naturligt att i olika sammanhang och praxisnära möta sina samarbetspartners. Arbetsgivarna måste få större påverkan på innehållet i olika typer av utbildningar för att de bättre än nu ska anpassas till verksamheternas behov. På landstingsnivå finns såväl nationellt som regionalt samarbete för denna anpassning. Högskolorna måste samverka på ett annat sätt för att exempelvis uppfylla arbetsgivarnas behov av specialistutbildningar. I bokslut 2002 angavs rekryteringsläget per kategori. Under 2003 anger i stort sett samtliga landsting ett förbättrat rekryteringsläge. Detta paradoxalt nog i en situation där de flesta landsting också pga strukturförändringar och begränsade ekonomiska resurser, har anställningsstopp alternativt kraftiga restriktioner vad gäller anställningar. 9 (99)

13 Landstinget ur ett helhetsperspektiv De förhållandevis snabba växlingarna mellan goda och dåliga tider gör att personalförsörjningen måste balanseras noggrant och bygga på långsiktig planering. Ekonomisk översikt Samhällsekonomisk bedömning De ekonomiska problem som landsting och kommuner nu brottas med förklaras till viss del av den konjunkturavmattning som tog sin början Dämpningen av världsekonomin har varit mer utdragen än vad majoriteten av bedömare förutsåg. Under 2003 syntes vissa tecken i USA och Japan på att konjunkturen vänt uppåt. I europaområdet har dock utvecklingen varit överraskande svag. I och med att den internationella konjunkturen stärks och via en ökad export stiger successivt efterfrågan i svensk ekonomi. I Sverige är arbetsmarknaden fortsatt svag. Sysselsättningen, mätt som arbetade timmar, har minskat kraftigt under 2003 och arbetslösheten har stigit. Efterfrågan på arbetskraft är sedan länge svag i den privata sektorn. Nu har även arbetskraftsefterfrågan i den offentliga sektorn mattats till följd av det kärva ekonomiska läget, inte minst bland kommuner och landsting. Till stor del förklaras den ökade arbetslösheten av att det är färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som studerar. Situationen på arbetsmarknaden förbättras normalt sett sent i en konjunkturuppgång. Utvecklingen på vår arbetsmarknad är fortfarande svag och Landstingsförbundet har därför reviderat tidigare antaganden. Antalet sysselsatta antas fortsätta att minska även 2004 och lönerna antas öka långsammare. Mot slutet av 2004 väntas dock sysselsättningen vända uppåt och 2005 bedöms den åter öka. Årets resultat Landstinget redovisar för 2003 ett resultat på -45 mkr. Resultatet är drygt 11 mkr bättre än budgeterat. Även om budgetavvikelsen totalt sett inte är så stor, finns det, liksom de senaste åren, kraftiga avvikelser mellan olika intäkts- och kostnadsposter samt verksamheter. De största avvikelserna gentemot budget specificeras nedan. mkr Skatteintäkter och statsbidrag -31 Pensioner +25 Gemensamma kostnader -26 Åtagande -8 Förvaltningarna, resultatförbättring +12 Räntenetto inkl uppskrivning (99)

14 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Ökningen av skatteintäkterna är inte lika stor som under de senaste åren, vilket sammanhänger med konjunkturavmattningen. Skatteintäkterna gav ett budgetunderskott på 47 mkr. Detta uppvägs till en del av överskott för generella statsbidrag och utjämning. Bland annat gav det tillfälliga sysselsättningsstödet 8 mkr mer än budgeterat. Förändringen av pensionsskulden blev betydligt lägre än vad som förutsattes i budgeten. Under posten gemensamma kostnader redovisas en negativ avvikelse på 26 mkr. Huvuddelen av denna avvikelse, 22 mkr, utgörs av en reaförlust vid försäljningen av Lötfastigheten. Åtagandet avser den ersättning, landstingsbidrag, som landstinget betalat till respektive nämnd/förvaltning samt till anslagsstyrda verksamheter. Merkostnader kan noteras för asylverksamheten och tandvård. Beträffande tandvården uppvägs detta av ett utökat statsbidrag. Överskott återfinns framför allt avseende den centrala tjänstemannaledningen och landstingsövergripande projekt. Förvaltningarna redovisar tillsammans ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna redovisar en avvikelse på 12 mkr, vilket är betydligt bättre än under de senaste åren. I övrigt uppvisas negativa avvikelser för Sjukresor, Folktandvården och Serviceverksamheten. Övriga förvaltningar uppvisar överskott jämfört med budget. Tydligast är detta på D-data, där det framför allt är kostnaden för funktions-pc som blivit lägre än beräknat. Räntenettot uppvisar ett kraftigt överskott, som till största delen beror på att aktievärdet skrivits upp med 35 mkr. Landstingets nettokostnad ökade under 2003 med 8,4 %, vilket kan jämföras med en ökning på 7,5 % året innan. Kostnadsökningar på de nivåer som varit under de senaste åren innebär med automatik underskott när intäkterna har en lägre ökningstakt. Under 2003 ökade skatteintäkter och statsbidrag med tillsammans 5,3 %. 11 (99)

15 Landstinget ur ett helhetsperspektiv 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1998/ Verksam hetsnetto (kostnad) Skatt o Statsbidrag Landstingets finansiella situation Den finansiella analysen delas upp i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansiell verksamhet, såsom framgår av kassaflödesanalysen i avsnittet Ekonomiska sammanställningar. För 2003 genererar den löpande verksamheten ett överskott på 114 mkr. Det motsvarar årets resultat justerat med avskrivningar och andra poster som inte påverkar kassaflödet. Investeringsverksamheten, som innefattar köp och försäljning av tillgångar såväl materiella som finansiella redovisar ett underskott på 245 mkr. Den finansiella verksamheten bidrar med ett överskott på 62 mkr. Det är ett netto av årets förändringar i långfristiga skulder och fordringar. Slutligen har rörelsekapitalet, dvs nettot av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, påverkat kassaflödet med 93 mkr. Sammantaget resulterar dessa förändringar i att landstingets likvida medel ökat med 24 mkr och därmed vid årets slut uppgår till 466 mkr. Landstingets betalningsförmåga på kort sikt mäts i kassalikviditet, vilken försämrats från 88,7 % till 81,4 % under Den långsiktiga betalningsförmågan mäts i soliditet. Denna har minskat från 51 % till 48. Balanskravet Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det blir ett underskott, måste detta täckas under de närmaste 12 (99)

16 Landstinget ur ett helhetsperspektiv två åren efter att det uppstått. Enligt balanskravet kan resultatet justeras för eventuella realisationsvinster/förluster. mkr Årets resultat enligt bokslutet -45,0-10,2 82,7 Täckning av underskott ,7 Reservering enl LF 31/02-82,0 Avgår realisationsförlust 22,0 Årets resultat enligt balanskravet -23,0-10,2 0 I enlighet med balanskravet har landstinget totalt 33,2 mkr att återställa. Landstinget har redan tidigare identifierat att åtgärder måste vidtas för att en långsiktigt balanserad ekonomi ska uppnås. Mot bakgrund av detta har landstingsfullmäktige beslutat att en strategisk översyn av hälso- och sjukvården ska genomföras. Utgångspunkten är att fullmäktige vid sitt sammanträde i april 2004 ska fatta beslut om ett åtgärdspaket för att minska kostnaderna. Vid sidan av balanskravet har landstinget satt upp målet att likvida medel ska ligga i intervallet mkr beroende på rådande konjunkturläge. Beloppet ska gälla efter avsättning till pensioner. Vid årsskiftet uppgår de likvida medlen till 466 mkr, och överstiger således det uppsatta målet. Information och kommunikation Mycket av det landstingsövergripande informationsarbetet under året har handlat om insatser i samband med strukturarbetet. Förutom att arbetet kontinuerligt följts i såväl Chefsinfo som Sörmlandstinget har det under året skapats särskilda informationsplatser på webbplatsen för allmänheten och på intranätet för anställda. Olika kompletteringsmaterial som talarmanus, annonser, OH-bilder och broschyrer har också tagit fram. En annan del i arbetet har varit att arrangera de medborgarsamtal som politikerna förde under hösten Landstinget Sörmland fick också en speciell uppgift att ansvara för det sammanhållande informationsarbetet i projektet om Länssjukvård i samverkan tillsammans med Västmanland. Massmediainsatserna i samband med de olika delarna i strukturarbetet har inte varit försumbara. Att ansvara för informationsarbetet i Programmet för arbetsmiljö och hälsa har också varit en viktig arbetsuppgift under året. I det arbetet handlar det mest om intern information till personalen, i form av nyhetsbrev, artiklar och notiser i Sörmlandstinget och Chefsinfo, en informationsplats på intranätet, men också om massmedieinsatser. En viktig uppgift för den centrala informationsenheten är att stötta landstingets chefer i olika kommunikationsinsatser, ett sådant är fax-brevet 13 (99)

17 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Chefsinfo som ger regelbunden, snabb och kortfattad info om sådant som är på gång inom landstinget. Ett annat är kurser i massmediahantering. Under året har också initiativ tagits till att skapa en bättre föreberedelse för såväl krishantering som kriskommunikation. Ett PM med regler och riktlinjer för krishantering togs fram och spreds i tjänstemannaorganisationen. I uppdragen för 2003 fanns förutom det allmänna uppdraget att utveckla arbetet enligt de Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget Sörmland som landstingsstyrelsen antagit, fyra särskilda uppdrag. En kartläggning av landstingets informationsflöden, såväl internt som externt Uppdraget har genomförts och resultatet lades som en grund i det delprojekt om Administrativ samverkan/samordning som ingår i strukturarbetet. Utveckling av landstingets externa webbplats med fokus på de synsvagas perspektiv Hela landstingets webbplats är nu handikappanpassad enligt Handikappinstitutets rekommendationer. Det innebär bland annat att webbplatsen är lätt att anpassa efter olika tekniska hjälpmedel, att texten går att anpassa storleksmässigt, att man kan koppla bort musfunktionen och att man kan anpassa kontraster så att texten fungerar för det egna synfelet. Till skillnad från andra landsting och de flesta kommuner är alla sidor på landstingets webbplats anpassade, inte bara de på den översta nivån. Byte av publiceringssystem på Kanal D, intranätet Under våren och sommaren inleddes arbetet med att gå över till ett gemensamt publiceringsverktyg för den externa webbplatsen och intranätet. Alla nya verksamheter som får en plats på intranätet använder nu det nya verktyget och allteftersom flyttas sidor över till detta. Det är ett arbete som kommer att ta lång tid. En handbok/policyskrift om hur landstinget kommunicerar med människor som har särskilda informationsbehov, t ex på grund av olika funktionsnedsättningar, språkproblem, läsproblem osv. Detta uppdrag är försenat. FN:s konvention om barnets rättigheter Det strategiska arbetet med att föra in ett kontinuerligt och aktivt barnperspektiv, med FN:s konvention om barnets rättigheter som grund, har påbörjats. I arbetet har bl a ingått att ge kunskap om och göra barnkonventionen känd hos beslutsfattare och i verksamheterna. 14 (99)

18 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Landstingsgemensamma IT-frågor Baserat på den under 2002 slutförda översynen av landstingets strategi för datakommunikation, genomfördes under 2003 en rad åtgärder som bidrar till ökad kapacitet och hög tillgänglighet i kommunikationsnätet. I och med detta har förutsättningar skapats för att genomföra flera verksamhetsspecifika projekt, särskilt inom hälso- och sjukvården. Landstingets gemensamma ekonomisystem har under 2003 uppgraderats till en helt ny version. Samtliga förvaltningar i landstinget hade vi utgången av 2003 bytt system. Under 2003 har landstingets IT-säkerhetsorganisation blivit komplett genom att lokalt IT-säkerhetsansvariga utsetts för och av landstingets förvaltningar. Befattningsbeskrivning för rollen lokalt IT-säkerhetsansvarig har utformats och godkänts. Arbetsformer för IT-säkerhetsorganisationen har fastställts och IT-säkerhet har blivit ett etablerat arbetsområde. Säkerhets- och beredskapsarbete Landstinget Sörmland arbetar på ett flertal sätt med riskhantering. Det handlar bl a om att trygga patienters och personalens vistelse i våra lokaler vad gäller brand, inbrott, stöld m m. En del i riskhanteringen är beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, liksom beredskapen att tillsammans med övriga myndigheter i länet kunna hantera andra extraordinära händelser som t ex avbrott i el, IT, vatten, värmeförsörjning eller ett större utbrott av smitta. Sedan 2002 pågår ett arbete med uppbyggnaden av ett internt systematiskt förebyggande brandskyddsarbete som möjliggör att bibehålla och utveckla tryggheten för patienter och personal. Det arbetet faller väl in inom ramen för nya lagen om Skydd mot olyckor som började gälla 1/ De åtgärder för skydd mot inbrott som gjorts under 2003 har givit avsedd effekt och minskat skadekostnaden och antal inbrott jämfört med 2002 Under året har landstinget inrättat en krisledningsnämnd som en del i nationella krishanteringssystemet. I beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, ingår förutom resursplanering på sjukhusen också en ledningsdoktrin för att samordna resurserna. Under 2003 har den doktrinen fastställts och övats. Årligen genomförs utbildningar på sjukhusen och större övningar tillsammans med samverkande parter för att optimalt kunna ta hand om skadade vid en stor olycka. Under 2003 genomfördes 2 större övningar, varav en var att testa hela sjukvårdsorganisationen i norra delen av länet. 15 (99)

19 Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet Landstingets kvalitetspolicy utgör grunden för arbetet med kvalitetsfrågor inom hälso- och sjukvård. Utifrån områden i kvalitetspolicyn har ett antal delmål angetts som är ekonomiskt ersättningsbara för Arbetet med ersättningsbara mål har dock tonats ner under andra hälften av 2003 med anledning av det strukturarbete som pågår i Landstinget Sörmland. Någon modellutveckling har inte varit möjlig att prioritera i nuläget. Uppställda krav på åtgärder för att uppnå delmål har infriats av sjukvårdsområdena. Det innebär att de preciserade målen i det närmaste är uppfyllda. Sjukvårdsområdena har erhållit samtliga avsatta ekonomiska medel för målersättning. Här följer en redovisning av vissa delområden. Tillgänglighet Huvudmål inom detta område är att Invånarna i Sörmland ska utifrån sina behov ha en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Befolkningens önskemål om hög tillgänglighet måste emellertid ställas mot medicinskt grundade prioriteringar och andra begränsande faktorer. Här följer en redovisning av resultat kopplat till delmål för tillgänglighet. Kraven under 2003 har varit de samma som tidigare år. Möjligheter att få komma i kontakt med primärvården samma dag som kontakt sökes Inom samtliga primärvårdsområden får medborgarna kontakt per telefon samma dag som vård söks. Samtliga vårdcentraler har idag det webbaserade talsvarssystemet Tele-Q: Detta har lett till bättre kontaktmöjligheter. För den som inte kommer fram till vårdcentralen tillräckligt fort finns möjlighet att vända sig till landstingets gemensamma sjukvårdsrådgivning. Patienternas möjligheter att få komma till allmänläkare inom 7 dagar Båda förvaltningarna rapporterar att läkarbesök kan erbjudas inom 7 dagar när medicinskt behov föreligger. Den fjärde nationella väntetidsmätningen till allmänläkare, som gjordes hösten 2003, visar att 74 % av de som omfattades av besöksgarantin fick komma inom 7 dagar. Primärvården arbetar med att finna andra vägar för att bemöta patienternas vårdbehov än via läkarbesök. Det kan innebära ett besök till andra yrkeskategorier, såsom sjuksköterska eller undersköterska eller satsning på egenvård. På angivna telefontider kunna nå specialistläkarmottagningarna vid sjukhus och vid medicinska frågeställningar få tala med sjuksköterska/läkare ( ersättningsbart mål ) 16 (99)

20 Patientperspektivet Inom SHSO saknas ett bra system för att mäta och registrera telefontillgängligheten för detta målområde. Verksamheterna rapporterar förbättrad telefontillgänglighet för 2003 än tidigare. Önskemål om införande av Tele-Q föreligger från flera kliniker men det kärva ekonomiska läget har hittills inte medgivit det. Inom NVHSO har de flesta kliniker ACD-köfunktion och uppföljning har gjorts under en veckas tid vid åtta mättillfällen. Basenheternas resultat har diskuterats med förvaltningsledningen. Kvinnokliniken på MSE som inte uppnått sitt mål för framkomlighet på mottagningen har intensifierat uppföljningen och undersöker möjligheten att installera Tele-Q. Samlad mottagning på KSK har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete avseende rutiner och telefontider. Nybesök till specialistläkarmottagning inom 1 månad respektive 3 månader ( ersättningsbart mål ) Nybesök inom 1 månad Inom både NVHSO och SHSO uppges samtliga verksamheter klara målet för prioriterade besök. Nybesök inom 3 månader Kliniker som klarar ett första oprioriterat besök inom tre månader är barnoch ungdomskliniken, BUP samt flera psykiatriska öppenvårdsmottagningar i länet. Övriga kliniker i länet klarar inte detta. Goda medicinska resultat Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i nationella eller med dessa jämställda kvalitetsregister för att identifiera och vidta förbättringsåtgärder i den egna verksamheten som är till nytta för patienten ( ersättningsbart mål ) Målsättningen inom detta delområde har varit att säkra och förbättra de medicinska resultaten med tonvikt på god samverkan och vårdkedjor. Förvaltningarna deltar i olika relevanta nationella kvalitetsregister motsvarande 1-3 register per klinik. Rapporteringsgraden är god och de register som återrapporterat medicinska resultat visar att verksamheterna följer praxis och håller förväntad kvalité. Dock kvarstår problemet att enkelt kunna registrera och rapportera in till registren. Det vanligaste sättet att tillämpa resultaten från kvalitetsregistren är att de diskuteras i läkarkåren och berörda personalgrupper. Ett exempel på förbättringsarbete finns på Mälarsjukhuset, som utifrån data från kvalitetsregistren tagit fram vårdprogram för handläggning av patienter med lunginflammation. Omhändertagandet av patienter med smärta ska ske enligt överenskomna behandlingsprinciper ( ersättningsbart mål ) 17 (99)

21 Patientperspektivet Inom båda hälso- och sjukvårdsområdena har omhändertagandet av patienter med smärta skett enligt överenskomna riktlinjer. Utifrån dessa riktlinjer har bl a kvalitetsrutiner arbetats fram. Smärtbehandling följs upp genom dokumentation av patientens smärtupplevelse på VAS-skalan (visuell analog skala). Inom SHSO har smärtmottagningen arbetat i god samverkan med primärvården rörande patienter som har kroniska smärttillstånd. Resultatet har visat goda behandlingsresultat och ökad produktion. Respekt för patientens vilja, integritet och behov Vården och behandlingen ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten För 2003 var detta mål inte ersättningsbart. Det är i dagsläget svårt att mäta och följa upp detta område. I arbetet med kvalitetsmålen ur patientperspektivet har vikten av att vård och behandling så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten framhållits. Secondopinion erbjuds patienterna när olika behandlingsalternativ kan övervägas. Valfrihet Den 1 juli 2001 beslutade Landstinget Sörmland att följa Landstingsförbundets rekommendation om valfrihet inom hälso- och sjukvården. De ökade informationsinsatserna till personalen inom respektive sjukvårdsområde samt en ökad medvetenhet hos befolkningen har bidragit till att fler patienter sökt vård utanför länet 2003 än De flesta vänder sig till sjukvården i våra grannlän, med Stockholms län i topp. Valfrihets- och rättighetskansliet, förlagt till patientnämndens kansli, informerar både patienter och personal om valmöjligheter såväl inom som utanför länet, upplyser om väntetider till mottagningar och behandlingar samt om vilka regler som gäller för vård utanför länet. En under året genomförd enkätundersökning till personer som sökt kontakt med kansliet gav ett gott betyg till verksamheten. Genomgående synpunkter var att det är lätt att få kontakt, att få svar på sina frågor samt att man får ett bra bemötande. Av de nästan samtalen har de flesta handlat om valfrihet, vårdgaranti och väntetider, främst då till specialiteterna ortopedi, kirurgi, medicin samt radiologi och klinisk fysiologi. Efterfrågan på sjukvård utanför länet ökar, framförallt inom verksamheter med långa väntetider till besök och behandlingar, främst då till specialiteterna ortopedi och kirurgi. Även kostnaderna för öppenvårdsbesök utan remiss samt remiss till medicinsk service d v s radiologi och klinisk fysiologi står för en stor del av ökningen. 18 (99)

22 Patientperspektivet Kostnader (mkr) valfrihet hela länet Diff 22,7 35,5 * -12,8 * * I 2003 års kostnader ingår även 4 mkr avseende ortopediska kliniken vid Mälarsjukhusets avtal med St-Görans Sjukhus om knäoperationer. Med justering för den summan har en ökning av kostnaderna skett med 24 %. Patientnämnden Till patientnämnden kan patienter och anhöriga avgiftsfritt vända sig när det uppstått problem i kontakterna med offentligt finansierade vårdgivare, vilket omfattar vårdgivare inom landstinget, kommunerna, folktandvården samt privata vårdgivare. Patientnämnden, som är opartisk och fristående från vården, kan utifrån inkomna ärenden som utreds uppmärksamma problemområden och systemfel. Antal diarieförda ärenden har ökat med 3 % från 727 år 2002 till 748 år Förändring Informationssamtal Diarieförda ärenden - Sjukhusvård Primärvård Tandvård Kommuner Övriga ex HSAN Totalt Att antalet informationssamtal minskat kraftigt beror sannolikt på att samtal om patienträttigheter nu registreras på valfrihetskansliet. Den vanligaste orsaken till kontakt när det gäller sjukhusen är missnöje med vård och behandling. Denna utgör över hälften av samtalen. Andelen missnöjda med bemötandet har ökat något från 19 till 21 %. Övriga ärenden handlar till stor del om tillgänglighet och väntetider. De flesta samtalen rör specialiteterna ortopedi, kirurgi samt invärtesmedicin. Inom primärvården dominerar klagomål som rör tillgänglighet och väntetider, de utgör drygt hälften av samtalen. Det är dels svårt att komma fram per telefon, men även att få läkartid. Det senaste halvåret har en majoritet av samtalen handlat om svårigheterna att få en fast läkarkontakt i Eskilstuna. 19 (99)

23 Patientperspektivet När det gäller tandvård är det framförallt missnöje med höga avgifter i förhållande till de behandlingar man får som dominerar. Antalet anmälningar till patientförsäkringen har ökat något, från 198 till 213. Däremot har antalet beslutade ärenden i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, minskat från 20 till 16, varav sju ledde till varning/erinran. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har även enligt lag till uppgift att rekrytera och förordna stödpersoner till patienter som vårdas mot sin vilja inom psykiatrin. De flesta patienter som begärt en stödperson vårdas på Karsuddens sjukhus. Under året har drygt 75 personer förordnats. 20 (99)

24 Hälso- och sjukvård Utveckling av Primärvård Under åren har ett länsövergripande arbete pågått med att utforma primärvården i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut ( 99/2000) Utveckling av primärvården i Sörmland. Uppdraget har avslutats och det fortsatta utvecklingsarbetet sker inom ramen för närsjukvårdskonceptet. I samband med färdigställande av den nya ersättningsmodellen tydliggjordes olikheter i primärvårdens dimensionering över länet. Dessa olikheter kan inte hanteras enbart inom primärvårdens budgetram utan att få negativa konsekvenser för de vårdcentraler som väl uppfyller sitt åtagande. Ersättningen till vårdcentraler i områden där sjukhuset utför en del av primärvårdsuppdraget bör hanteras genom att analysera uppdrag och finansiering utifrån det specifika upptagningsområdet utan att ersättningen till andra primärvårdsområden påverkas. Ersättningsmodellen ligger nu vilande i avvaktan på att nytt ersättningssystem för hälso- och sjukvården ska utvecklas. Det arbete som påbörjats för att ge IT-stöd till modellen, och som också omfattar hantering av ersättning till privata vårdgivare, beräknas fortsätta för att färdigställas under våren Arbetet med införande av primärvårdsmodellen har genomförts länsövergripande och medfört att en samsyn skapats mellan vårdcentralerna i hela länet. Avseende uppföljning och rapportering av primärvårdens mått har arbetet skapat incitament för att denna sker på ett mer metodiskt sätt i hela länet. Modellen har gjort det möjligt att avgränsa den enskilde läkarens uppdrag i de delar av länet som har stor brist på allmänläkare. För att kunna lösa primärvårdens framtida utveckling erfordras ökad samverkan med sjukhusspecialiteterna och kommunerna i en lokalt anpassad närsjukvård. Det är därför naturligt att utvecklingen av länets primärvård fortsätter inom ramen för närsjukvårdsarbetet. Inom det fortsatta arbetet gäller: Listning med fokus på vårdenhet. Listningsnivå på enskild läkare är en arbetsmiljöfråga som hanteras inom enheten Primärvårdens grunduppdrag beskriver även fortsättningsvis det uppdrag som ligger inom den allmänmedicinska specialiteten Fortsatt kvalitetssäkring av registrering och rapportering IT-stöd till ersättningsmodellen färdigställs Utrymme för alternativa driftsformer 21 (99)

25 Hälso- och sjukvård Utomlänsvård I allt större omfattning kan allt fler äldre patienter framgångsrikt vårdas och behandlas både i den egna verksamheten och inom den högspecialiserade vården. Kostnaden för utomlänsvård har ökat med 35 mkr 2003 jämfört med föregående år (+9 %), trots något minskad remittering. Kostnadsökningen talar för att nya och dyrare behandlingar erbjuds. Orsaken till att behandlingarna blir dyrare står att finna i den medicinska utvecklingen. I nedanstående tabell redovisas kostnadsutvecklingen under den senaste 5- årsperioden för utomlänsvården per hälso- och sjukvårdsområde. Uppgifterna är hämtade från respektive hälso- och sjukvårdsområdes redovisade bokslut (12 månader). tkr NVHSO SHSO Total kostnad När ovan redovisade kostnader fördelas per invånare och per hälso- och sjukvårdområde blir resultatet följande. kr NVHSO SHSO Kostnadsökningen i södra hälso- och sjukvårdsområdet har bromsats upp, men ligger fortfarande något högre än för invånarna i nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, vilket kan förklaras av närheten till länssjukvården i Eskilstuna. Utomlänsvård - remissflöden I tabellen nedan redovisas antal patientremisser till Uppsala, Karolinska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro samt Huddinge Universitetssjukhus. Övriga som visar den största ökningen gäller företrädesvis fritt vårdval. Fördelningen mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena redovisas i tabellen därefter. 22 (99)

26 Hälso- och sjukvård Antal skickade remisser (totalt) Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga Totalt Antal skickade remisser fördelade per hälso- och sjukvårdsområde NVHSO SHSO Diff Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga Totalt Andel remisser till UAS i förhållande till övriga sjukhus Diff NVHSO SHSO NVHSO SHSO NVHSO SHSO UAS 28,8 % 38,0 % 40,5 % 36,5 % -11,7 % +1,5 % När en remiss utfärdas för vård och behandling utanför länet anger ansvarig överläkare typ av remiss. Typ A är Medicinska skäl, dvs specialistvård, Typ B är Fritt vårdval, Typ C är Enl. vårdgaranti och Typ D Akut. I tabellen nedan redovisas remitteringen från Sörmland till regionsjukhusen. Största mottagaren av remitterade patienter är Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS), vilket Landstinget Sörmland har avtal med. Antalet remisser till UAS har dock minskat med 7 % 2003 jämfört med Även till övriga region- sjukhus minskade remitteringen 2003 (ca 8 %). Däremot har remisserna fritt vårdval (Typ B) ökat kraftigt mellan åren. Detta redovisas i tabeller nedan. Av dessa framgår också att antalet remisser ökat med 218 %, medan kostnaderna ökat med 125 %. 23 (99)

27 Hälso- och sjukvård Antal remisser för specialistvård (Typ A) NVHSO SHSO Diff Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga 1) Totalt ) Övriga = Andra regionsjukhus och specialistenheter i landet. Antal remisser per remisstyp NVHSO SHSO Diff Diff A B C D Övriga Totalt Utomlänsvård kostnader och vårdutnyttjande Nedanstående redovisning av utomlänsvård och vårdutnyttjande gäller för perioden januari oktober 2003 och motsvarande period Skälet till att inte redovisning sker för hela året är att inte alla fakturor inkommit. I tabellerna nedan redovisas både volymer och kostnader. Vad gäller öppenvårdsbesök, avser dessa besök av såväl läkare, sjuksköterskor som sjukgymnaster m fl. 1 Övriga =NVHSO beviljade behandlingshemsvistelser (psykiatrisk vård) 24 (99)

28 Hälso- och sjukvård Januari oktober 2003 Total utomlänsvård Varav UAS Andel UAS Öppenvårdskostnad % Antal besök Kostnad/besök Slutenvårdskostnad % Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Kostnad/vårdtillfälle Kostnad/vårddag Januari oktober 2002 Total utomlänsvård Varav UAS Andel UAS Öppenvårdskostnad % Antal besök Kostnad/besök Slutenvårdskostnad % Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Kostnad/vårdtillfälle Kostnad/vårddag Kostnad per remisstyp (10 månader respektive år) Diff A B C D Övrigt Totalt Genomsnittskostnad per besök (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast e t c) 3 Är kostnaden för alla öppenvårdsbesök där remiss saknas. 25 (99)

29 Hälso- och sjukvård Specifika Hälso- och sjukvårdsfrågor Asylsökandes hälso- och sjukvård Landstingen övertog ansvaret för hälso- och sjukvård åt asylsökande fr o m Det innebär att landstingen ska ge vuxna asylsökande omedelbar sjukvård och tandvård samt sjukvård och tandvård som inte kan vänta. Barn mellan 0-18 år får fullständig sjukvård och tandvård. Staten ersätter landstingen med en schablonersättning, olika för olika åldersgrupper. Ersättningen ska täcka kostnader för sjukvård, tolk, sjukresor, hjälpmedel samt sjukvård och tandvård för barn upp till 18 år, även de barn som vistas här utan uppehållstillstånd s k gömda barn. Utöver schablonersättningen ersätter staten kostnader över kr för asylsökandes sjukvård under en sammanhängande vård/behandlingsperiod. Trots att antalet asylsökande ligger på samma nivå som år 2002 har kostnaderna för den slutna vården, framförallt inom psykiatrin ökat. I överenskommelsen ingår även att landstingen ska erbjuda de asylsökande hälsosamtal. För varje genomfört samtal utgår en ersättning på kr år Antalet genomförda hälsokontroller ligger på ungefär samma nivå som år Antal Antal asylsökande Genomförda hälsoundersökningar Läkemedel Material kommer senare Nationella och förstärkta handlingsplanen Inledning Landstinget Sörmland fastställde hösten 2001 (LS 178) en lokal handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården för åren , med förslag på satsningar utifrån intentionerna i den nationella handlingsplanen (Regeringens proposition 1999/2000:149). Handlingsprogrammet utökades genom att landstinget tillförde särskilda medel genom skattehöjning. Den förstärkta handlingsplanen följer de prioriteringsprinciper som riksdagen lagt fast, med att utveckla primärvården, öka insatserna för äldre och kroniskt sjuka, förbättra vården i livets slutskede och vården av människor med nedsatt autonomi. Merparten av medlen har fördelats befolkningsrelate- 26 (99)

19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning

19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning PROTOKOLL DATUM 2004-04-20 DIARIENR 19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 24 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden Gustaf Wachtmeister (m), Ulrika

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-03-13 LS-LED06-123 27 Kortare arbetstid för äldre, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Förkortad arbetstid för äldre skall icke genomföras i form

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

30 Årsredovisning för 2002 (Lf)

30 Årsredovisning för 2002 (Lf) PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-03-24 LKD 02594 30 Årsredovisning för 2002 (Lf) Bakgrund Landstingets årsredovisning redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

113 Anmälningsärenden LS-LED07-386 LS-LED07-400 LS-LED07-013

113 Anmälningsärenden LS-LED07-386 LS-LED07-400 LS-LED07-013 113 Anmälningsärenden Följande ärenden anmäldes under landstingsstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2007. A Delegationsbeslut Landstingsdirektören 21/07 Bevarande- och gallringsbeslut för projektdokument,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport MÅNADSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 1 2 UPPFÖLJNING AV HUVUDMÅL... 1 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL... 2 4 VERKSAMHETENS

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

HjälpmedelsCentrum Hjälpmedel för rörelsehinder, kommunikation, kognition och samordningsansvar för inkontinens Organisatoriskt i landstinget Budget ca 80 Mkr 56 medarbetare 700 förskrivare Gemensam nämnd

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2006-06-19 LS-LED06-269 60 Omfördelning av investeringsramen för fastigheter 2006 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner omfördelning av medel ur 2006

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Hantering av avknoppningar

Hantering av avknoppningar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0712-1381 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsen Hantering av avknoppningar Ärendet Landstingsfullmäktige har den 12 juni 2007 fattat beslut om Ökad

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt BESLUTSUNDERLAG Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (4) Administrativ enhet Dnr LD15/01693 Uppdnr 1090 2015-06-01 2015-06-15 16 Landstingsfullmäktige Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Läs mer

Primärvårdsnämnden i Halmstad

Primärvårdsnämnden i Halmstad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-02-03 Primärvårdsnämnden i Halmstad Tid: Tisdagen den 3 februari 2004 kl. 14:00 Plats: Primärvårdsförvaltningen, Torsgatan 1 1 Justering Primärvårdsnämnden i Halmstad

Läs mer

Landstingsfullmäktiges föredragningslista

Landstingsfullmäktiges föredragningslista Landstingsfullmäktiges föredragningslista Sammanträdet den 16-17 november 2011 Tid: 16 november kl 10.00 17 november kl 09.00 Lokal: Landstingshuset, sessionssalen Sammanträdet öppnas...3 Anmälan om ny

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005 2006-03-29 1 (10) Avdelningen för vård och omsorg Stig Wintzer Tfn direkt 08 452 77 04 stig.wintzer@skl.se Till landstingens och regionernas kanslier Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer