24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning"

Transkript

1 DATUM DIARIENR 24 Årsredovisning 2003 med miljöredovisning Bakgrund Landstinget årsredovisning 2003 redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Till årsredovisningen finns även fogad en miljöredovisning för Landstinget Sörmland redovisar för 2003 ett resultat på minus 45 mkr, vilket är 11 mkr bättre än budget. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8.4 % under Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5.3 %. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha givit ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. I ärendet fanns följande förslag till beslut: Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. Yrkande och proposition Mikael Edlund (s), Margareta Grundström (s), Lola Nilsson (s), Kristina Jonsson (s), Inger Jonasson Sjödin (s) Göte Eriksson (s) och Alf Svensson (s) yrkade att landstingsstyrelsens föreslår landstingsfullmäktige godkänna årsredovisningen i dess helhet. Ordföranden ställde proposition dels på föreliggande förslag dels på Mikael Edlunds med fleras förslag och fann att föreliggande förslag bifallits. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Resultat- och balansräkning godkänns. Årsredovisningen i övrigt läggs till handlingarna. besök tel fax ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 04\( 3) mars 04\ 24 bokslut\24 årsredovisning doc Utskriftsdatum: :43 SID 1(2)

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR Bilaga Årsredovisning Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige i april 2004 Därefter: Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter Landstingsrevisionen ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 04\( 3) mars 04\ 24 bokslut\24 årsredovisning doc Utskriftsdatum: :43 SID 2(2)

3 med Miljöredovisning

4 DATUM DIARIENR LKD04081 Sörmlänningen i fokus...5 Arbeta aktivt med etik...7 Folkhälsa...7 Personal och utveckling...9 Ekonomisk översikt...10 Information och kommunikation...13 FN:s konvention om barnets rättigheter...14 Landstingsgemensamma IT-frågor...15 Säkerhets- och beredskapsarbete...15 Kvalitetsmål ur patientperspektivet...16 Patientnämnden...19 Utveckling av Primärvård...21 Utomlänsvård...22 Specifika Hälso- och sjukvårdsfrågor...26 RAR...38 Sexualitet och hälsa...40 Kompetenscentrum...41 IT-frågor inom hälso- och sjukvården...41 Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet...43 Södra hälso- och sjukvårdsområdet...44 Regionsjukhuset Karsudden...45 Privata vårdgivare...47 Det särskilda tandvårdstödet...48 Barn- och ungdomstandvård...49 Vuxentandvård...50 Helgjour allmäntandvård...51 Tillgänglighet till allmäntandvård...51 Folktandvården Sörmland...52 Handikapp och habilitering...54 Dammsdalskolan...56 Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd) Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax e-post ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 1(99)

5 Sjuk- och behandlingsresor...58 Kultur och utbildning Sörmland...59 Annan utförare...61 Jord & Skog...62 Regionförbundet Sörmland...63 Kollektivtrafik och infrastruktur...63 Näringslivsutveckling...63 Landstingsfastigheter...64 D-data...65 Serviceverkssamheten...66 Attraktiv och hälsobefrämjande arbetsplats...68 Jämställdhet...69 Integration...69 Lönebildning...70 Arbetstidsmodeller...70 Projekt Yrkesroller i förändring...70 Strategisk kompetensutveckling...71 Personalförsörjning...73 Anställda...74 Personalkostnadsanalys...78 Tillämpade redovisningsprinciper...87 Ersättning landstingets åtagande...89 Resultaträkning...90 Balansräkning...91 Kassaflödesanalys...92 Noter...93 ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 2(99)

6 Bilagor 1. Vårdutnyttjande, sammanfattande översikt 2. Vårdstatistik, 5 år i sammandrag 3. Väntetider för nybesök 4. Personalstatistik 5. Landstingets pensionsskuld 6. Landstingets donationsstiftelser Miljöredovisning för Landstinget Sörmland år 2003 Beslut Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige ORG NR \\ddnfp01\lt$\processer\bokslut\2003\produkter\helhetsdokument\bokslut 2003, version4.doc Utskriftsdatum: :19 SID 3(99)

7 Inledning Landstinget Sörmland redovisar ett negativt resultat på 45 mkr för 2003, vilket är 11 mkr bättre än budget. Resultatet blev också betydligt bättre än vad som prognostiserades under hösten. Förbättringarna beror bl a på skatteintäkter, uppskrivning av värdet på aktier samt förvaltningarnas resultat. Kostnadsökningen för landstingets verksamheter uppgick till 8,4 % under Det är bland de högsta ökningstakterna jämfört med övriga landsting. Skatteintäkter och statsbidrag, landstingets huvudsakliga intäktskällor, ökade med 5,3 %. Ökningen av skatteintäkter är inte lika stor som under de senaste åren, vilket beror på den konjunkturavmattning som varit. Glappet mellan intäkts- och kostnadsökningen skulle ha resulterat i ett betydligt sämre resultat men uppvägs till viss del av finansnettot. Den nedskrivning av värdet på aktier som skedde under 2002 har nu återförts med 35 mkr. Landstingets förvaltningar redovisar totalt ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Södra hälso- och sjukvårdsområdet uppvisar den största negativa avvikelsen, 18 mkr, vilket vägs upp av positiva avvikelser framförallt inom Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, Handikapp & habilitering, Hjälpmedelsverksamheten och D-data. Sjukvårdens resultat hade sannolikt blivit sämre om inte landstinget haft en så gynnsam kostnadsutveckling på receptläkemedel som varit fallet. Kostnaden för dessa uppgår till 530 mkr, vilket är i stort sett samma nivå som 2002 (-0,1 %). Ökningstakten mellan 2001 och 2002 låg på 9,8 %. Den positiva kostnadsutvecklingen för läkemedel beror bl a på patentutgångar för läkemedel med hög försäljning och effekten av de nya reglerna med utbyte till billigare preparat på apoteken. Landstingets interna arbete har självklart också bidragit. Under 2003 fortsatte genomförandet av den nationella och förstärkta handlingsplanen. Ökad tillgänglighet och kvalitetsförbättringar kan noteras liksom ökad samverkan med vårdgrannar och förebyggande arbete. Under året har landstinget även gjort insatser för att öka tillgängligheten med hjälp av de statliga medel som skjuts till för ändamålet. De åtgärder som vidtagits har varit av både tillfällig och permanent karaktär. Bland annat mot bakgrund av ovan redovisade förstärkningar, har antalet anställda ökat under 2003 med 126 stycken, vilket motsvarar 1,8 %. Landstinget hade vid årets slut anställda. Den arbetade tiden ökade med timmar, vilket motsvarar en ökning med 1,7 % eller omräknat till heltidsanställda ca 97 stycken. Sjukfrånvaron i landstinget ligger på oförändrad nivå jämfört med (99)

8 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Sörmlänningen i fokus Demokrati- och medborgardialog Under 2003 har landstingsfullmäktiges utskott för demokrati, jämställdhet och integration påbörjat sitt arbete. Utskottets första år har handlat mycket om kunskapsinhämtning, omvärldsbevakning och att diskutera gränssnitt och nätverk. Den planerade satsningen på att utveckla ett internationellt samarbete kring demokratifrågor med andra regioner i Europa har av praktiska skäl senarelagts. Detsamma gäller arbetet med att ta fram en strategi för landstingets demokratisatsningar. Demokratinätverk har inrättats Under året har ett demokratinätverk inrättats mellan de landsting som har infört utskott/beredningar för demokratifrågor. Syftet är att utbyta erfarenheter och inspirera varandra. I första nätverksträffen deltog tolv landsting, vilket innebär en god början på ett nationellt nätverk. Satsningen stöds av kommun- och landstingsförbunden. Det goda livet slutrapporteras under hösten Studiecirkelsatsningen Det goda livet, som pågått i två år, har lockat sörmlänningar att delta i en studiecirkel. För att nå målet med sörmlänningar under tre år och locka fler att delta i en studiecirkel, har projektet bl a genomfört en föredragsserie av cafémodell under hösten Projektet kommer att slutredovisas under hösten Under 2003 köpte även landstinget i Östergötland studiekonceptet. Därmed är det tre landsting som gjort så. Cirkeldemokratin har utvärderats Utvärderingen av cirkeldemokratin, som genomförts av Mälardalens högskola, har slutredovisats för demokratiutskottet under hösten. Under våren 2004 kommer resultatet av utvärderingen att presenteras och diskuteras på ett särskilt seminarium. Gemensam utvecklingsdag gav stimulans till utskotten Under augusti genomfördes en gemensam utvecklingsdag mellan demokratiutskottet och de lokala utskotten för att bland annat utbyta erfarenheter samt utveckla och diskutera förtroendemannarollen. Arbetet med lokala rådslag går trögt Eftersom det var många nya ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala utskott under 2003, har arbetet med att arrangera lokala rådslag gått trögt. Utskottsarbetet har mest handlat om kunskapsinhämtning och interna diskussioner. I Södra hälso- och sjukvårdsområdet har ändå Gnesta- och Oxelösundsutskotten medverkat tillsammans med kommunerna i äldre- och 5 (99)

9 Landstinget ur ett helhetsperspektiv seniordagar. I Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet har Strängnäsutskottet arrangerat ett offentligt möte om vårdcentralen. Brukarråd genomförs på försök Under hösten har ett tvåårigt försök inletts med ett brukarråd under Strängnäs lokala utskott. Brukarrådet är en fast referensgrupp - bollplank - under det lokala utskottet med valda representanter från olika medborgargrupper i Strängnäs kommun. Brukarrådet har nio ledamöter. Handikappting har genomförts för andra gången Under oktober genomförde landstinget tre nya Handikappting i nära samverkan med länets kommuner och handikapporganisationerna. Arrangemanget genomfördes som en aktivitet under EU:s handikappår. Totalt deltog runt 550 personer. Rådslag efter tingen kommer att prövas För att ta ner bollarna från Handikapptingen kommer landstinget och kommunerna i samverkan under våren 2004 att arrangera rådslag mellan politikerna och personalen för att diskutera rimligheten i förslagen från tingen. Medborgarsamtal i en förändringsprocess Under oktober bjöd landstingsstyrelsen in sörmlänningarna till fem offentliga samtal omkring en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Dessutom erbjöds alla pågående studiecirklar att byta tema under oktober för att diskutera hälso- och sjukvård. Totalt var det ett 70-tal cirklar som nappade på detta erbjudande med runt 600 deltagare. Däremot var de offentliga mötena ingen publiksuccé. Synpunkterna från dessa samtal har vägts in i den fortsatta processen. Jämställdhetsfrågor ur ett medborgarperspektiv En ny jämställdhetsstrategi har fastställts av landstingsfullmäktige. Strategin har både ett brukar-/medborgarperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Målen och intentionerna i strategin ligger till grund för landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser och följs upp årligen i samband med årsredovisningen. Under 2004 kommer nuläget att beskrivas och ribban preciseras för de fyra mål som satts upp ur brukar-/medborgarperspektiv. Integrationsfrågor Under slutet av 2003 avsatte demokratiutskottet särskilda projektmedel för att stödja integrationsarbete. Den planerade satsningen på att påbörja en mångkulturell dialog har däremot senarelagts av praktiska skäl. Under det kommande året kommer både detta arbete och arbetet med en integrationspolitisk strategi att prioriteras. 6 (99)

10 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Arbeta aktivt med etik Under 2003 har arbetet med att implementera landstingets nya program tagit fart genom att göra programmet känt i verksamheten och få i gång arbetet i de lokala etiska grupperna. Under hösten inrättades ytterligare en lokal etisk grupp. Den här gången på Regionsjukhuset Karsudden. Det finns nu fem sådana grupper i landstinget. Samtliga är nu igång med verksamhet. Med hänsyn till diskussionen och utvecklingen i samhället i stort känns det viktigare än någonsin att det finns utrymme för etiska samtal i det vardagliga arbetet. Under året har etikombud utsetts inom både NVHSO och SHSO. Som exempel på aktiviteter kan nämnas att NVHSO har startat en utbildning för cirkelledare. Vidare har den lokala gruppen ordnat arbetsplatsträffar och seminarier. I SHSO har den lokala gruppen arbetat med att få ett fungerande kontaktnät mellan etikombuden. Dessutom har flera verksamheter bedrivit lokala enskilda projekt kring etiska problem. Inom Handikapp och habilitering har all personal varit samlad för att diskutera etik. För utbyte av erfarenheter och diskutera hur landstinget arbetar vidare med de etiska frågorna samlade etiska rådet samtliga lokala etiska grupper. Detta är en aktivitet som kommer att återkomma årligen. För att ytterligare sätta fokus på de etiska frågorna kommer de lokala grupperna tillsammans med det centrala etiska rådet att arrangera en etisk vecka under hösten Folkhälsa I Sörmland är målet för folkhälsoarbetet att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i länet. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Modernt folkhälsoarbete har ett befolkningsperspektiv och berör många olika samhällssektorer. Arbetet bygger till stor del på processtänkande, vilket innebär en mängd kontakter och samverkan med olika aktörer, både inom och utanför landstinget, såväl på lokal, regional, nationell som internationell nivå. Som exempel kan nämnas samverkan i det lokala folkhälsoarbetet t ex i folkhälsoråd, på länsnivå t ex i DROGSAM och i nätverket för hälsofrämjande skola, regionalt t ex inom CDUST-länen och nationellt i nätverk, genom erfarenhetsutbyte m m. Inom hälso- och sjukvården pågår en hel del förebyggande insatser, vilka redovisas under hälso- och sjukvårdsavsnittet. 7 (99)

11 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Länsstrategin för folkhälsoarbete Landstingsstyrelsen fattade i september beslut om att lägga ner projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiskt handlingsprogram och Hälsovård för äldre. Medlen ska fr o m 2004 användas för Program för länsstrategins förverkligande. En viss del av medlen har också överförts till organisationsbidragen. Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola är ett internationellt koncept som vilar på en grundtanke om att hälsa och lärande gynnas av många gemensamma faktorer. Handboken Hälsofrämjande skola en handbok som ger Dig fria händer är ett metodstöd för skolor som vill utveckla skolans hälsofrämjande arbete. Ca 90 skolor av länets 142 har beställt handboken sedan den lanserades i augusti Folkhälsa, integration och kultur Det övergripande målet för projektet Folkhälsa, integration och kultur har varit att främja invandrares integration och hälsa genom i första hand riktade utbildningsinsatser som utformas i samverkan med kommunerna i Sörmland. Arbetet har skett i samverkan mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoenheten (FHE) under tiden Resultaten från de två delprojekten Integrationsprojekt vid Eskilstuna folkhögskola och, Brobyggarprojektet, Nyköping visar på både fungerande pedagogik och arbetsmetoder och kommer att vidmakthållas efter projekttidens slut. Barnrapport Sörmland del III Barnrapport III bygger på Barnrapport del I och II, som publicerades Barn i åldern år har filmats under samtal kring relationer, skola, fritid och hälsa. Resultatet har blivit fyra videofilmer med tillhörande studiematerial innehållande 8 noveller, introduktion till varje tema samt samtals- och diskussionsfrågor till varje avsnitt. Avsikten med materialet är att det ska fungera som ett verktyg i samtal och diskussioner kring barns livsvillkor, hälsa och rättigheter. Arbetet har skett i samarbete mellan FHE och Film i Sörmland, som ett tredje delprojekt i projektet Folkhälsa, integration och kultur. Tobaksstrategi för Sörmland En tobaksstrategi för Sörmland i samverkan med flera aktörer i länet har utarbetats och kommer att färdigställas under Under året har utbildning i samtalsmetodik genomförts för all skolhälsovård i länet. Ett samar- 8 (99)

12 Landstinget ur ett helhetsperspektiv betsprojekt mellan idrottsrörelsen och sju landsting (varav Sörmland är ett) har startat med stöd av statliga medel. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Landstinget Sörmland har av Socialdepartementet beviljats projektmedel för att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Arbetet under 2003 har inriktats på att inventera vilket alkoholskadeförebyggande arbete som sker i primärvården i syfte att senare diskutera förslag på eventuella fortsatta åtgärder. Personal och utveckling Personal- och utvecklingsfrågorna ska ses i ett sammanhang där såväl verksamhetsinnehåll och ekonomiska villkor förändras kraftigt under åren. De flesta landsting genomgår kraftiga strukturförändringar för att långsiktigt kunna säkra en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Diskrepansen mellan vad som är medicinskt möjligt att göra och de begränsningar som såväl personella som ekonomiska resurser innebär, är stor. Målinriktade, ambitiösa medarbetare i samspel med organisationer som är pressade av samhällsutvecklingen och befolkningens förväntningar är många komplexa förklaringsmodeller till den ohälsa som ökat kraftigt. För att klara framtida förväntningar på den offentliga sektorn behöver organiseringen och samordningen av kompetens skärpas, inte minst för att utnyttja de olika kunskapsområdena optimalt. Såväl högskolor, utbildningsinstanser och arbetsgivare måste fokusera på tvärprofessionella utbildningsinsatser där det blir naturligt att i olika sammanhang och praxisnära möta sina samarbetspartners. Arbetsgivarna måste få större påverkan på innehållet i olika typer av utbildningar för att de bättre än nu ska anpassas till verksamheternas behov. På landstingsnivå finns såväl nationellt som regionalt samarbete för denna anpassning. Högskolorna måste samverka på ett annat sätt för att exempelvis uppfylla arbetsgivarnas behov av specialistutbildningar. I bokslut 2002 angavs rekryteringsläget per kategori. Under 2003 anger i stort sett samtliga landsting ett förbättrat rekryteringsläge. Detta paradoxalt nog i en situation där de flesta landsting också pga strukturförändringar och begränsade ekonomiska resurser, har anställningsstopp alternativt kraftiga restriktioner vad gäller anställningar. 9 (99)

13 Landstinget ur ett helhetsperspektiv De förhållandevis snabba växlingarna mellan goda och dåliga tider gör att personalförsörjningen måste balanseras noggrant och bygga på långsiktig planering. Ekonomisk översikt Samhällsekonomisk bedömning De ekonomiska problem som landsting och kommuner nu brottas med förklaras till viss del av den konjunkturavmattning som tog sin början Dämpningen av världsekonomin har varit mer utdragen än vad majoriteten av bedömare förutsåg. Under 2003 syntes vissa tecken i USA och Japan på att konjunkturen vänt uppåt. I europaområdet har dock utvecklingen varit överraskande svag. I och med att den internationella konjunkturen stärks och via en ökad export stiger successivt efterfrågan i svensk ekonomi. I Sverige är arbetsmarknaden fortsatt svag. Sysselsättningen, mätt som arbetade timmar, har minskat kraftigt under 2003 och arbetslösheten har stigit. Efterfrågan på arbetskraft är sedan länge svag i den privata sektorn. Nu har även arbetskraftsefterfrågan i den offentliga sektorn mattats till följd av det kärva ekonomiska läget, inte minst bland kommuner och landsting. Till stor del förklaras den ökade arbetslösheten av att det är färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som studerar. Situationen på arbetsmarknaden förbättras normalt sett sent i en konjunkturuppgång. Utvecklingen på vår arbetsmarknad är fortfarande svag och Landstingsförbundet har därför reviderat tidigare antaganden. Antalet sysselsatta antas fortsätta att minska även 2004 och lönerna antas öka långsammare. Mot slutet av 2004 väntas dock sysselsättningen vända uppåt och 2005 bedöms den åter öka. Årets resultat Landstinget redovisar för 2003 ett resultat på -45 mkr. Resultatet är drygt 11 mkr bättre än budgeterat. Även om budgetavvikelsen totalt sett inte är så stor, finns det, liksom de senaste åren, kraftiga avvikelser mellan olika intäkts- och kostnadsposter samt verksamheter. De största avvikelserna gentemot budget specificeras nedan. mkr Skatteintäkter och statsbidrag -31 Pensioner +25 Gemensamma kostnader -26 Åtagande -8 Förvaltningarna, resultatförbättring +12 Räntenetto inkl uppskrivning (99)

14 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Ökningen av skatteintäkterna är inte lika stor som under de senaste åren, vilket sammanhänger med konjunkturavmattningen. Skatteintäkterna gav ett budgetunderskott på 47 mkr. Detta uppvägs till en del av överskott för generella statsbidrag och utjämning. Bland annat gav det tillfälliga sysselsättningsstödet 8 mkr mer än budgeterat. Förändringen av pensionsskulden blev betydligt lägre än vad som förutsattes i budgeten. Under posten gemensamma kostnader redovisas en negativ avvikelse på 26 mkr. Huvuddelen av denna avvikelse, 22 mkr, utgörs av en reaförlust vid försäljningen av Lötfastigheten. Åtagandet avser den ersättning, landstingsbidrag, som landstinget betalat till respektive nämnd/förvaltning samt till anslagsstyrda verksamheter. Merkostnader kan noteras för asylverksamheten och tandvård. Beträffande tandvården uppvägs detta av ett utökat statsbidrag. Överskott återfinns framför allt avseende den centrala tjänstemannaledningen och landstingsövergripande projekt. Förvaltningarna redovisar tillsammans ett resultat som är 12 mkr bättre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna redovisar en avvikelse på 12 mkr, vilket är betydligt bättre än under de senaste åren. I övrigt uppvisas negativa avvikelser för Sjukresor, Folktandvården och Serviceverksamheten. Övriga förvaltningar uppvisar överskott jämfört med budget. Tydligast är detta på D-data, där det framför allt är kostnaden för funktions-pc som blivit lägre än beräknat. Räntenettot uppvisar ett kraftigt överskott, som till största delen beror på att aktievärdet skrivits upp med 35 mkr. Landstingets nettokostnad ökade under 2003 med 8,4 %, vilket kan jämföras med en ökning på 7,5 % året innan. Kostnadsökningar på de nivåer som varit under de senaste åren innebär med automatik underskott när intäkterna har en lägre ökningstakt. Under 2003 ökade skatteintäkter och statsbidrag med tillsammans 5,3 %. 11 (99)

15 Landstinget ur ett helhetsperspektiv 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1998/ Verksam hetsnetto (kostnad) Skatt o Statsbidrag Landstingets finansiella situation Den finansiella analysen delas upp i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansiell verksamhet, såsom framgår av kassaflödesanalysen i avsnittet Ekonomiska sammanställningar. För 2003 genererar den löpande verksamheten ett överskott på 114 mkr. Det motsvarar årets resultat justerat med avskrivningar och andra poster som inte påverkar kassaflödet. Investeringsverksamheten, som innefattar köp och försäljning av tillgångar såväl materiella som finansiella redovisar ett underskott på 245 mkr. Den finansiella verksamheten bidrar med ett överskott på 62 mkr. Det är ett netto av årets förändringar i långfristiga skulder och fordringar. Slutligen har rörelsekapitalet, dvs nettot av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, påverkat kassaflödet med 93 mkr. Sammantaget resulterar dessa förändringar i att landstingets likvida medel ökat med 24 mkr och därmed vid årets slut uppgår till 466 mkr. Landstingets betalningsförmåga på kort sikt mäts i kassalikviditet, vilken försämrats från 88,7 % till 81,4 % under Den långsiktiga betalningsförmågan mäts i soliditet. Denna har minskat från 51 % till 48. Balanskravet Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det blir ett underskott, måste detta täckas under de närmaste 12 (99)

16 Landstinget ur ett helhetsperspektiv två åren efter att det uppstått. Enligt balanskravet kan resultatet justeras för eventuella realisationsvinster/förluster. mkr Årets resultat enligt bokslutet -45,0-10,2 82,7 Täckning av underskott ,7 Reservering enl LF 31/02-82,0 Avgår realisationsförlust 22,0 Årets resultat enligt balanskravet -23,0-10,2 0 I enlighet med balanskravet har landstinget totalt 33,2 mkr att återställa. Landstinget har redan tidigare identifierat att åtgärder måste vidtas för att en långsiktigt balanserad ekonomi ska uppnås. Mot bakgrund av detta har landstingsfullmäktige beslutat att en strategisk översyn av hälso- och sjukvården ska genomföras. Utgångspunkten är att fullmäktige vid sitt sammanträde i april 2004 ska fatta beslut om ett åtgärdspaket för att minska kostnaderna. Vid sidan av balanskravet har landstinget satt upp målet att likvida medel ska ligga i intervallet mkr beroende på rådande konjunkturläge. Beloppet ska gälla efter avsättning till pensioner. Vid årsskiftet uppgår de likvida medlen till 466 mkr, och överstiger således det uppsatta målet. Information och kommunikation Mycket av det landstingsövergripande informationsarbetet under året har handlat om insatser i samband med strukturarbetet. Förutom att arbetet kontinuerligt följts i såväl Chefsinfo som Sörmlandstinget har det under året skapats särskilda informationsplatser på webbplatsen för allmänheten och på intranätet för anställda. Olika kompletteringsmaterial som talarmanus, annonser, OH-bilder och broschyrer har också tagit fram. En annan del i arbetet har varit att arrangera de medborgarsamtal som politikerna förde under hösten Landstinget Sörmland fick också en speciell uppgift att ansvara för det sammanhållande informationsarbetet i projektet om Länssjukvård i samverkan tillsammans med Västmanland. Massmediainsatserna i samband med de olika delarna i strukturarbetet har inte varit försumbara. Att ansvara för informationsarbetet i Programmet för arbetsmiljö och hälsa har också varit en viktig arbetsuppgift under året. I det arbetet handlar det mest om intern information till personalen, i form av nyhetsbrev, artiklar och notiser i Sörmlandstinget och Chefsinfo, en informationsplats på intranätet, men också om massmedieinsatser. En viktig uppgift för den centrala informationsenheten är att stötta landstingets chefer i olika kommunikationsinsatser, ett sådant är fax-brevet 13 (99)

17 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Chefsinfo som ger regelbunden, snabb och kortfattad info om sådant som är på gång inom landstinget. Ett annat är kurser i massmediahantering. Under året har också initiativ tagits till att skapa en bättre föreberedelse för såväl krishantering som kriskommunikation. Ett PM med regler och riktlinjer för krishantering togs fram och spreds i tjänstemannaorganisationen. I uppdragen för 2003 fanns förutom det allmänna uppdraget att utveckla arbetet enligt de Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget Sörmland som landstingsstyrelsen antagit, fyra särskilda uppdrag. En kartläggning av landstingets informationsflöden, såväl internt som externt Uppdraget har genomförts och resultatet lades som en grund i det delprojekt om Administrativ samverkan/samordning som ingår i strukturarbetet. Utveckling av landstingets externa webbplats med fokus på de synsvagas perspektiv Hela landstingets webbplats är nu handikappanpassad enligt Handikappinstitutets rekommendationer. Det innebär bland annat att webbplatsen är lätt att anpassa efter olika tekniska hjälpmedel, att texten går att anpassa storleksmässigt, att man kan koppla bort musfunktionen och att man kan anpassa kontraster så att texten fungerar för det egna synfelet. Till skillnad från andra landsting och de flesta kommuner är alla sidor på landstingets webbplats anpassade, inte bara de på den översta nivån. Byte av publiceringssystem på Kanal D, intranätet Under våren och sommaren inleddes arbetet med att gå över till ett gemensamt publiceringsverktyg för den externa webbplatsen och intranätet. Alla nya verksamheter som får en plats på intranätet använder nu det nya verktyget och allteftersom flyttas sidor över till detta. Det är ett arbete som kommer att ta lång tid. En handbok/policyskrift om hur landstinget kommunicerar med människor som har särskilda informationsbehov, t ex på grund av olika funktionsnedsättningar, språkproblem, läsproblem osv. Detta uppdrag är försenat. FN:s konvention om barnets rättigheter Det strategiska arbetet med att föra in ett kontinuerligt och aktivt barnperspektiv, med FN:s konvention om barnets rättigheter som grund, har påbörjats. I arbetet har bl a ingått att ge kunskap om och göra barnkonventionen känd hos beslutsfattare och i verksamheterna. 14 (99)

18 Landstinget ur ett helhetsperspektiv Landstingsgemensamma IT-frågor Baserat på den under 2002 slutförda översynen av landstingets strategi för datakommunikation, genomfördes under 2003 en rad åtgärder som bidrar till ökad kapacitet och hög tillgänglighet i kommunikationsnätet. I och med detta har förutsättningar skapats för att genomföra flera verksamhetsspecifika projekt, särskilt inom hälso- och sjukvården. Landstingets gemensamma ekonomisystem har under 2003 uppgraderats till en helt ny version. Samtliga förvaltningar i landstinget hade vi utgången av 2003 bytt system. Under 2003 har landstingets IT-säkerhetsorganisation blivit komplett genom att lokalt IT-säkerhetsansvariga utsetts för och av landstingets förvaltningar. Befattningsbeskrivning för rollen lokalt IT-säkerhetsansvarig har utformats och godkänts. Arbetsformer för IT-säkerhetsorganisationen har fastställts och IT-säkerhet har blivit ett etablerat arbetsområde. Säkerhets- och beredskapsarbete Landstinget Sörmland arbetar på ett flertal sätt med riskhantering. Det handlar bl a om att trygga patienters och personalens vistelse i våra lokaler vad gäller brand, inbrott, stöld m m. En del i riskhanteringen är beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, liksom beredskapen att tillsammans med övriga myndigheter i länet kunna hantera andra extraordinära händelser som t ex avbrott i el, IT, vatten, värmeförsörjning eller ett större utbrott av smitta. Sedan 2002 pågår ett arbete med uppbyggnaden av ett internt systematiskt förebyggande brandskyddsarbete som möjliggör att bibehålla och utveckla tryggheten för patienter och personal. Det arbetet faller väl in inom ramen för nya lagen om Skydd mot olyckor som började gälla 1/ De åtgärder för skydd mot inbrott som gjorts under 2003 har givit avsedd effekt och minskat skadekostnaden och antal inbrott jämfört med 2002 Under året har landstinget inrättat en krisledningsnämnd som en del i nationella krishanteringssystemet. I beredskapen för att optimalt kunna ta hand om skadade om en stor olycka skulle inträffa i länet, ingår förutom resursplanering på sjukhusen också en ledningsdoktrin för att samordna resurserna. Under 2003 har den doktrinen fastställts och övats. Årligen genomförs utbildningar på sjukhusen och större övningar tillsammans med samverkande parter för att optimalt kunna ta hand om skadade vid en stor olycka. Under 2003 genomfördes 2 större övningar, varav en var att testa hela sjukvårdsorganisationen i norra delen av länet. 15 (99)

19 Patientperspektivet Kvalitetsmål ur patientperspektivet Landstingets kvalitetspolicy utgör grunden för arbetet med kvalitetsfrågor inom hälso- och sjukvård. Utifrån områden i kvalitetspolicyn har ett antal delmål angetts som är ekonomiskt ersättningsbara för Arbetet med ersättningsbara mål har dock tonats ner under andra hälften av 2003 med anledning av det strukturarbete som pågår i Landstinget Sörmland. Någon modellutveckling har inte varit möjlig att prioritera i nuläget. Uppställda krav på åtgärder för att uppnå delmål har infriats av sjukvårdsområdena. Det innebär att de preciserade målen i det närmaste är uppfyllda. Sjukvårdsområdena har erhållit samtliga avsatta ekonomiska medel för målersättning. Här följer en redovisning av vissa delområden. Tillgänglighet Huvudmål inom detta område är att Invånarna i Sörmland ska utifrån sina behov ha en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Befolkningens önskemål om hög tillgänglighet måste emellertid ställas mot medicinskt grundade prioriteringar och andra begränsande faktorer. Här följer en redovisning av resultat kopplat till delmål för tillgänglighet. Kraven under 2003 har varit de samma som tidigare år. Möjligheter att få komma i kontakt med primärvården samma dag som kontakt sökes Inom samtliga primärvårdsområden får medborgarna kontakt per telefon samma dag som vård söks. Samtliga vårdcentraler har idag det webbaserade talsvarssystemet Tele-Q: Detta har lett till bättre kontaktmöjligheter. För den som inte kommer fram till vårdcentralen tillräckligt fort finns möjlighet att vända sig till landstingets gemensamma sjukvårdsrådgivning. Patienternas möjligheter att få komma till allmänläkare inom 7 dagar Båda förvaltningarna rapporterar att läkarbesök kan erbjudas inom 7 dagar när medicinskt behov föreligger. Den fjärde nationella väntetidsmätningen till allmänläkare, som gjordes hösten 2003, visar att 74 % av de som omfattades av besöksgarantin fick komma inom 7 dagar. Primärvården arbetar med att finna andra vägar för att bemöta patienternas vårdbehov än via läkarbesök. Det kan innebära ett besök till andra yrkeskategorier, såsom sjuksköterska eller undersköterska eller satsning på egenvård. På angivna telefontider kunna nå specialistläkarmottagningarna vid sjukhus och vid medicinska frågeställningar få tala med sjuksköterska/läkare ( ersättningsbart mål ) 16 (99)

20 Patientperspektivet Inom SHSO saknas ett bra system för att mäta och registrera telefontillgängligheten för detta målområde. Verksamheterna rapporterar förbättrad telefontillgänglighet för 2003 än tidigare. Önskemål om införande av Tele-Q föreligger från flera kliniker men det kärva ekonomiska läget har hittills inte medgivit det. Inom NVHSO har de flesta kliniker ACD-köfunktion och uppföljning har gjorts under en veckas tid vid åtta mättillfällen. Basenheternas resultat har diskuterats med förvaltningsledningen. Kvinnokliniken på MSE som inte uppnått sitt mål för framkomlighet på mottagningen har intensifierat uppföljningen och undersöker möjligheten att installera Tele-Q. Samlad mottagning på KSK har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete avseende rutiner och telefontider. Nybesök till specialistläkarmottagning inom 1 månad respektive 3 månader ( ersättningsbart mål ) Nybesök inom 1 månad Inom både NVHSO och SHSO uppges samtliga verksamheter klara målet för prioriterade besök. Nybesök inom 3 månader Kliniker som klarar ett första oprioriterat besök inom tre månader är barnoch ungdomskliniken, BUP samt flera psykiatriska öppenvårdsmottagningar i länet. Övriga kliniker i länet klarar inte detta. Goda medicinska resultat Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i nationella eller med dessa jämställda kvalitetsregister för att identifiera och vidta förbättringsåtgärder i den egna verksamheten som är till nytta för patienten ( ersättningsbart mål ) Målsättningen inom detta delområde har varit att säkra och förbättra de medicinska resultaten med tonvikt på god samverkan och vårdkedjor. Förvaltningarna deltar i olika relevanta nationella kvalitetsregister motsvarande 1-3 register per klinik. Rapporteringsgraden är god och de register som återrapporterat medicinska resultat visar att verksamheterna följer praxis och håller förväntad kvalité. Dock kvarstår problemet att enkelt kunna registrera och rapportera in till registren. Det vanligaste sättet att tillämpa resultaten från kvalitetsregistren är att de diskuteras i läkarkåren och berörda personalgrupper. Ett exempel på förbättringsarbete finns på Mälarsjukhuset, som utifrån data från kvalitetsregistren tagit fram vårdprogram för handläggning av patienter med lunginflammation. Omhändertagandet av patienter med smärta ska ske enligt överenskomna behandlingsprinciper ( ersättningsbart mål ) 17 (99)

21 Patientperspektivet Inom båda hälso- och sjukvårdsområdena har omhändertagandet av patienter med smärta skett enligt överenskomna riktlinjer. Utifrån dessa riktlinjer har bl a kvalitetsrutiner arbetats fram. Smärtbehandling följs upp genom dokumentation av patientens smärtupplevelse på VAS-skalan (visuell analog skala). Inom SHSO har smärtmottagningen arbetat i god samverkan med primärvården rörande patienter som har kroniska smärttillstånd. Resultatet har visat goda behandlingsresultat och ökad produktion. Respekt för patientens vilja, integritet och behov Vården och behandlingen ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten För 2003 var detta mål inte ersättningsbart. Det är i dagsläget svårt att mäta och följa upp detta område. I arbetet med kvalitetsmålen ur patientperspektivet har vikten av att vård och behandling så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten framhållits. Secondopinion erbjuds patienterna när olika behandlingsalternativ kan övervägas. Valfrihet Den 1 juli 2001 beslutade Landstinget Sörmland att följa Landstingsförbundets rekommendation om valfrihet inom hälso- och sjukvården. De ökade informationsinsatserna till personalen inom respektive sjukvårdsområde samt en ökad medvetenhet hos befolkningen har bidragit till att fler patienter sökt vård utanför länet 2003 än De flesta vänder sig till sjukvården i våra grannlän, med Stockholms län i topp. Valfrihets- och rättighetskansliet, förlagt till patientnämndens kansli, informerar både patienter och personal om valmöjligheter såväl inom som utanför länet, upplyser om väntetider till mottagningar och behandlingar samt om vilka regler som gäller för vård utanför länet. En under året genomförd enkätundersökning till personer som sökt kontakt med kansliet gav ett gott betyg till verksamheten. Genomgående synpunkter var att det är lätt att få kontakt, att få svar på sina frågor samt att man får ett bra bemötande. Av de nästan samtalen har de flesta handlat om valfrihet, vårdgaranti och väntetider, främst då till specialiteterna ortopedi, kirurgi, medicin samt radiologi och klinisk fysiologi. Efterfrågan på sjukvård utanför länet ökar, framförallt inom verksamheter med långa väntetider till besök och behandlingar, främst då till specialiteterna ortopedi och kirurgi. Även kostnaderna för öppenvårdsbesök utan remiss samt remiss till medicinsk service d v s radiologi och klinisk fysiologi står för en stor del av ökningen. 18 (99)

22 Patientperspektivet Kostnader (mkr) valfrihet hela länet Diff 22,7 35,5 * -12,8 * * I 2003 års kostnader ingår även 4 mkr avseende ortopediska kliniken vid Mälarsjukhusets avtal med St-Görans Sjukhus om knäoperationer. Med justering för den summan har en ökning av kostnaderna skett med 24 %. Patientnämnden Till patientnämnden kan patienter och anhöriga avgiftsfritt vända sig när det uppstått problem i kontakterna med offentligt finansierade vårdgivare, vilket omfattar vårdgivare inom landstinget, kommunerna, folktandvården samt privata vårdgivare. Patientnämnden, som är opartisk och fristående från vården, kan utifrån inkomna ärenden som utreds uppmärksamma problemområden och systemfel. Antal diarieförda ärenden har ökat med 3 % från 727 år 2002 till 748 år Förändring Informationssamtal Diarieförda ärenden - Sjukhusvård Primärvård Tandvård Kommuner Övriga ex HSAN Totalt Att antalet informationssamtal minskat kraftigt beror sannolikt på att samtal om patienträttigheter nu registreras på valfrihetskansliet. Den vanligaste orsaken till kontakt när det gäller sjukhusen är missnöje med vård och behandling. Denna utgör över hälften av samtalen. Andelen missnöjda med bemötandet har ökat något från 19 till 21 %. Övriga ärenden handlar till stor del om tillgänglighet och väntetider. De flesta samtalen rör specialiteterna ortopedi, kirurgi samt invärtesmedicin. Inom primärvården dominerar klagomål som rör tillgänglighet och väntetider, de utgör drygt hälften av samtalen. Det är dels svårt att komma fram per telefon, men även att få läkartid. Det senaste halvåret har en majoritet av samtalen handlat om svårigheterna att få en fast läkarkontakt i Eskilstuna. 19 (99)

23 Patientperspektivet När det gäller tandvård är det framförallt missnöje med höga avgifter i förhållande till de behandlingar man får som dominerar. Antalet anmälningar till patientförsäkringen har ökat något, från 198 till 213. Däremot har antalet beslutade ärenden i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, minskat från 20 till 16, varav sju ledde till varning/erinran. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har även enligt lag till uppgift att rekrytera och förordna stödpersoner till patienter som vårdas mot sin vilja inom psykiatrin. De flesta patienter som begärt en stödperson vårdas på Karsuddens sjukhus. Under året har drygt 75 personer förordnats. 20 (99)

24 Hälso- och sjukvård Utveckling av Primärvård Under åren har ett länsövergripande arbete pågått med att utforma primärvården i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut ( 99/2000) Utveckling av primärvården i Sörmland. Uppdraget har avslutats och det fortsatta utvecklingsarbetet sker inom ramen för närsjukvårdskonceptet. I samband med färdigställande av den nya ersättningsmodellen tydliggjordes olikheter i primärvårdens dimensionering över länet. Dessa olikheter kan inte hanteras enbart inom primärvårdens budgetram utan att få negativa konsekvenser för de vårdcentraler som väl uppfyller sitt åtagande. Ersättningen till vårdcentraler i områden där sjukhuset utför en del av primärvårdsuppdraget bör hanteras genom att analysera uppdrag och finansiering utifrån det specifika upptagningsområdet utan att ersättningen till andra primärvårdsområden påverkas. Ersättningsmodellen ligger nu vilande i avvaktan på att nytt ersättningssystem för hälso- och sjukvården ska utvecklas. Det arbete som påbörjats för att ge IT-stöd till modellen, och som också omfattar hantering av ersättning till privata vårdgivare, beräknas fortsätta för att färdigställas under våren Arbetet med införande av primärvårdsmodellen har genomförts länsövergripande och medfört att en samsyn skapats mellan vårdcentralerna i hela länet. Avseende uppföljning och rapportering av primärvårdens mått har arbetet skapat incitament för att denna sker på ett mer metodiskt sätt i hela länet. Modellen har gjort det möjligt att avgränsa den enskilde läkarens uppdrag i de delar av länet som har stor brist på allmänläkare. För att kunna lösa primärvårdens framtida utveckling erfordras ökad samverkan med sjukhusspecialiteterna och kommunerna i en lokalt anpassad närsjukvård. Det är därför naturligt att utvecklingen av länets primärvård fortsätter inom ramen för närsjukvårdsarbetet. Inom det fortsatta arbetet gäller: Listning med fokus på vårdenhet. Listningsnivå på enskild läkare är en arbetsmiljöfråga som hanteras inom enheten Primärvårdens grunduppdrag beskriver även fortsättningsvis det uppdrag som ligger inom den allmänmedicinska specialiteten Fortsatt kvalitetssäkring av registrering och rapportering IT-stöd till ersättningsmodellen färdigställs Utrymme för alternativa driftsformer 21 (99)

25 Hälso- och sjukvård Utomlänsvård I allt större omfattning kan allt fler äldre patienter framgångsrikt vårdas och behandlas både i den egna verksamheten och inom den högspecialiserade vården. Kostnaden för utomlänsvård har ökat med 35 mkr 2003 jämfört med föregående år (+9 %), trots något minskad remittering. Kostnadsökningen talar för att nya och dyrare behandlingar erbjuds. Orsaken till att behandlingarna blir dyrare står att finna i den medicinska utvecklingen. I nedanstående tabell redovisas kostnadsutvecklingen under den senaste 5- årsperioden för utomlänsvården per hälso- och sjukvårdsområde. Uppgifterna är hämtade från respektive hälso- och sjukvårdsområdes redovisade bokslut (12 månader). tkr NVHSO SHSO Total kostnad När ovan redovisade kostnader fördelas per invånare och per hälso- och sjukvårdområde blir resultatet följande. kr NVHSO SHSO Kostnadsökningen i södra hälso- och sjukvårdsområdet har bromsats upp, men ligger fortfarande något högre än för invånarna i nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, vilket kan förklaras av närheten till länssjukvården i Eskilstuna. Utomlänsvård - remissflöden I tabellen nedan redovisas antal patientremisser till Uppsala, Karolinska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro samt Huddinge Universitetssjukhus. Övriga som visar den största ökningen gäller företrädesvis fritt vårdval. Fördelningen mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena redovisas i tabellen därefter. 22 (99)

26 Hälso- och sjukvård Antal skickade remisser (totalt) Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga Totalt Antal skickade remisser fördelade per hälso- och sjukvårdsområde NVHSO SHSO Diff Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga Totalt Andel remisser till UAS i förhållande till övriga sjukhus Diff NVHSO SHSO NVHSO SHSO NVHSO SHSO UAS 28,8 % 38,0 % 40,5 % 36,5 % -11,7 % +1,5 % När en remiss utfärdas för vård och behandling utanför länet anger ansvarig överläkare typ av remiss. Typ A är Medicinska skäl, dvs specialistvård, Typ B är Fritt vårdval, Typ C är Enl. vårdgaranti och Typ D Akut. I tabellen nedan redovisas remitteringen från Sörmland till regionsjukhusen. Största mottagaren av remitterade patienter är Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS), vilket Landstinget Sörmland har avtal med. Antalet remisser till UAS har dock minskat med 7 % 2003 jämfört med Även till övriga region- sjukhus minskade remitteringen 2003 (ca 8 %). Däremot har remisserna fritt vårdval (Typ B) ökat kraftigt mellan åren. Detta redovisas i tabeller nedan. Av dessa framgår också att antalet remisser ökat med 218 %, medan kostnaderna ökat med 125 %. 23 (99)

27 Hälso- och sjukvård Antal remisser för specialistvård (Typ A) NVHSO SHSO Diff Diff Uppsala Karolinska Örebro Huddinge Övriga 1) Totalt ) Övriga = Andra regionsjukhus och specialistenheter i landet. Antal remisser per remisstyp NVHSO SHSO Diff Diff A B C D Övriga Totalt Utomlänsvård kostnader och vårdutnyttjande Nedanstående redovisning av utomlänsvård och vårdutnyttjande gäller för perioden januari oktober 2003 och motsvarande period Skälet till att inte redovisning sker för hela året är att inte alla fakturor inkommit. I tabellerna nedan redovisas både volymer och kostnader. Vad gäller öppenvårdsbesök, avser dessa besök av såväl läkare, sjuksköterskor som sjukgymnaster m fl. 1 Övriga =NVHSO beviljade behandlingshemsvistelser (psykiatrisk vård) 24 (99)

28 Hälso- och sjukvård Januari oktober 2003 Total utomlänsvård Varav UAS Andel UAS Öppenvårdskostnad % Antal besök Kostnad/besök Slutenvårdskostnad % Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Kostnad/vårdtillfälle Kostnad/vårddag Januari oktober 2002 Total utomlänsvård Varav UAS Andel UAS Öppenvårdskostnad % Antal besök Kostnad/besök Slutenvårdskostnad % Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Kostnad/vårdtillfälle Kostnad/vårddag Kostnad per remisstyp (10 månader respektive år) Diff A B C D Övrigt Totalt Genomsnittskostnad per besök (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast e t c) 3 Är kostnaden för alla öppenvårdsbesök där remiss saknas. 25 (99)

29 Hälso- och sjukvård Specifika Hälso- och sjukvårdsfrågor Asylsökandes hälso- och sjukvård Landstingen övertog ansvaret för hälso- och sjukvård åt asylsökande fr o m Det innebär att landstingen ska ge vuxna asylsökande omedelbar sjukvård och tandvård samt sjukvård och tandvård som inte kan vänta. Barn mellan 0-18 år får fullständig sjukvård och tandvård. Staten ersätter landstingen med en schablonersättning, olika för olika åldersgrupper. Ersättningen ska täcka kostnader för sjukvård, tolk, sjukresor, hjälpmedel samt sjukvård och tandvård för barn upp till 18 år, även de barn som vistas här utan uppehållstillstånd s k gömda barn. Utöver schablonersättningen ersätter staten kostnader över kr för asylsökandes sjukvård under en sammanhängande vård/behandlingsperiod. Trots att antalet asylsökande ligger på samma nivå som år 2002 har kostnaderna för den slutna vården, framförallt inom psykiatrin ökat. I överenskommelsen ingår även att landstingen ska erbjuda de asylsökande hälsosamtal. För varje genomfört samtal utgår en ersättning på kr år Antalet genomförda hälsokontroller ligger på ungefär samma nivå som år Antal Antal asylsökande Genomförda hälsoundersökningar Läkemedel Material kommer senare Nationella och förstärkta handlingsplanen Inledning Landstinget Sörmland fastställde hösten 2001 (LS 178) en lokal handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården för åren , med förslag på satsningar utifrån intentionerna i den nationella handlingsplanen (Regeringens proposition 1999/2000:149). Handlingsprogrammet utökades genom att landstinget tillförde särskilda medel genom skattehöjning. Den förstärkta handlingsplanen följer de prioriteringsprinciper som riksdagen lagt fast, med att utveckla primärvården, öka insatserna för äldre och kroniskt sjuka, förbättra vården i livets slutskede och vården av människor med nedsatt autonomi. Merparten av medlen har fördelats befolkningsrelate- 26 (99)

19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning

19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning PROTOKOLL DATUM 2004-04-20 DIARIENR 19 Årsredvisning 2003 med miljöredovisning Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 24 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden Gustaf Wachtmeister (m), Ulrika

Läs mer

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-03-22 LKD 04164 20 Resultathantering bokslut 2003 Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-03-22 25 (se bilagda handlingar) behandlas. Landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Förslag till landstingsbudget

Förslag till landstingsbudget Förslag till landstingsbudget 2012-14. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna resultatbudget 2012-14, enligt bilaga 1, samt nämndernas resultatkrav,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-03-13 LS-LED06-123 27 Kortare arbetstid för äldre, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Förkortad arbetstid för äldre skall icke genomföras i form

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Bokslutskommuniké 2011

Bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommuniké 2011 Bokslut 2011, preliminärt (Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar det slutgiltiga bokslutet i mars/april) Ekonomi Större budgetavvikelser Landstinget Sörmland redovisar

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-446 144 Avsiktsförklaring och överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Sörmland om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Verksamhets- berättelse 2007

Verksamhets- berättelse 2007 Verksamhets- berättelse 2007 Hälso- och sjukvårdsnämndens Utskott för privata vårdgivare Februari 2008 Verksamhetsberättelse Utskottet för privata vårdgivare Verksamhetsberättelse 2007 Utskottet för privata

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andren, förvaltningschef 2014-09-17 HU-HOH14-145 Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

113 Anmälningsärenden LS-LED07-386 LS-LED07-400 LS-LED07-013

113 Anmälningsärenden LS-LED07-386 LS-LED07-400 LS-LED07-013 113 Anmälningsärenden Följande ärenden anmäldes under landstingsstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2007. A Delegationsbeslut Landstingsdirektören 21/07 Bevarande- och gallringsbeslut för projektdokument,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport januari februari Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

30 Årsredovisning för 2002 (Lf)

30 Årsredovisning för 2002 (Lf) PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-03-24 LKD 02594 30 Årsredovisning för 2002 (Lf) Bakgrund Landstingets årsredovisning redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-02-22 HN-HOS07-077 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården

t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården Ink.den 2015-04- 1 4 Landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren anr, Hälso- och sjukvården står återigen

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-11-30 LKD04193 75 Motion Förbättrat stöd för barn och ungdomar som upplevt våld i familjen Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-11-15 117 (se bilagda handlingar)

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

FÖRSLAG. Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut

FÖRSLAG. Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut Nämnden för habilitering och hjälpmedel FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-13 HH-HOH11-082 LS-LED10-723 24 Yttrande över motionen om att ge nämnden för habilitering och hjälpmedel uppdraget att snarast ta

Läs mer

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige 1 H A N D L Ä G G A R E D A T U M Avgiftshandboken 2017-01-01 FLIK Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige Innehåll Inledning sidan 2 Landstingets åtagande sidan 2 LMA-kort

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer