Verksamhetsberättelse 2012 för Länssjukvården. Arbetsutskotets förslag till beslut

Transkript

1 Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R LSN-HSF Verksamhetsberättelse 2012 för Länssjukvården Arbetsutskotets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner Länssjukvårdens verksamhetsberättelse för år 2012 och överlämnar den till landstingsstyrelsen. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2012 för Länssjukvården Protokollsutdrag dokument till Akten Landstingstyrelsen Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2013\(2) 27 febr\ 2 Verksamhetsberättelse 2012 Länssjukv\ 2 Verksamhetsberättelse 2012 SID 1(1) för Länssjukvården.doc Utskriftsdatum: :18

2 Diarienummer: LSN-HSF Verksamhetsberättelse 2012 Länssjukvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 5 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 - CHVKS10 Bilaga 2: Bilaga 2 - LK-analys Bilaga 3: Bilaga 3 - Verksamhetsberättelse utomlänsvård 2012 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

4 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

5 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser 2012 har varit ett händelserikt år som bjudit på såväl med- som motgångar. Under året har Sörmlands hälso- och sjukvård utmärkt sig genom att ha god kvalitet vid jämförelser med andra landsting. Hjärtsjukvården ligger i topp. Tidningen Dagens Samhälle utnämnde Sörmland till årets raket. Sörmland har bland annat deltagit i nationella samarbetsprojekt för att förbättra situationen vid akutmottagningarna, samt de mest sjuka äldres situation. Man kan t ex notera att de äldres förbrukning av ogynnsamma läkemedelskombinationer är förhållandevis låg i Sörmland. Under året har förvaltningens framgångsrika koncept för verksamhetsutveckling Bra till Bäst vidareutvecklats till en satsning på vårdprocesser ( vårdkedjor ). 10 processer har identifierats. Processledare och arbetsgrupper har tillsatts. Stöd ges från Utvecklingsenheten. Landstingets ledning har utvecklat inriktningsdokumentet Framtidens hälso- och sjukvård i Sörmland. Förvaltningsledningen välkomnar den gemensamma satsningen mot framtiden. Under året har en mindre omorganisation genomförts så att förvaltningen numer har fem divisioner: Psykiatri, Kirurgi, Medicin, Medicinsk service samt Primärvård. Syftet har varit att renodla divisionerna för att det ska bli meningsfullt att samarbeta i divisionsledningsgrupper har fyra av de fem divisionerna fått nya chefer. Sedan hösten 2012 finns välfungerande ledningsgrupper i divisionerna. Två divisionschefer har dessutom fått samordningsansvar för Mälarsjukhuset respektive lasarettet i Nyköping med närområden. Regelbunden månadsuppföljning har initierats på divisions- och verksamhetsnivå. Former och verktyg för detta utvecklas successivt. Det råder i hela Sverige brist på vissa nyckelgrupper inom personalen. I Sörmland har under 2012 bristen på läkare varit påtagligt inom vissa kirurgiska specialiteter, röntgen samt psykiatri. Det har generellt varit brist på sjuksköterskor. Prognoser talar för att det kommer att råda relativ brist även i framtiden, vilket ställer krav på att utveckla nya arbetssätt för att klara situationen. Bristen på personal har varit särskilt påtaglig inom sjuksköterskegruppen. Trots intensiva rekryteringsinsatser med minst 47 st nyanställda under hösten, så saknades 51 sjuksköterskor i den somatiska (kroppsliga) vården i november av totalt drygt 1400 anställda. Minst 10 vårdplatser har under året varit stängda på Mälarsjukhuset på grund av personalbrist. Under hösten medförde personalbristen att ytterligare 12 platser varit stängda i Nyköping. Detta har medfört minst 5100 förlorade vårddygn under Hösten 2011 fodrade den ekonomiska situationen att 10 % av vårdplatserna inom den somatiska vården stängdes. Inledningsvis bibehölls antalet lediga platser och antalet överbeläggningar fortsatte att minska. Under hösten 2012 har emellertid vårdplatssituationen blivit besvärande. Antalet överbeläggningar har ökat, situationen på akutmottagningarna och vårdavdelningarna har varit besvärande och många medarbetare hat uttryckt oro. Genomsnittsbeläggningen var under hösten 96 % på Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

6 Mälarsjukhuset, 95 % i Nyköping och 88 % i Katrineholm. Situationen har varit besvärlig på många håll i landet, enligt en jämförelse som tidningen Dagens Medicin publicerade i januari 2013 så hade alla tre sjukhusen i Sörmland färre överbeläggningar än rikets genomsnitt under perioden. Förvaltningsledningens bedömning är att det besvärliga platsläget hösten 2012, samt problemen inom vissa delar av produktionen, orsakats av personalbrist och inte av det beslutade bruttoantalet vårdplatser. Vi har inte kunnat hålla beslutat antal vårdplatser öppna. Den medicinska utvecklingen liksom befolkningsutvecklingen medför att antalet beslutade vårdplatser kommer att behöva anpassas i takt med förändringarna. Tillgängligheten till nybesök och behandlingar har inte varit tillräckligt god under 2012, vilket delvis hänger ihop med bristen på personal och vårdplatser. Under 2013 kommer förbättrad tillgänglighet vara ett fokusområde års ekonomiska resultat blev för Länssjukvården -7,4 mnkr (0,15 %). Det ska ses mot bakgrund av att året inleddes med ett underskott på -19 mnkr från 2011, samtidigt som budgeten innebar ett trendbrott så tillvida att Länssjukvårdens kostnader 2012 inte skulle få öka mer än Landstingsprisindex (LPI), samtidigt som såväl rikets som Sörmlands årliga kostnadsökningar under 2000-talet legat ca 1,8 % över LPI. Detta innebar således ett effektiviseringskrav 2012 på ca 110 mnkr inkluderat ryggsäcken 19 mnkr från 2011, varav förvaltningen klarade ca 100 mnkr under året. Förvaltningsledningen bedömer att en fortsatt utveckling mot att på ett professionellt sätt tillhandahålla en god, säker, jämlik och kostnadseffektiv vård samt en god arbetsmiljö fordrar kraftfulla utvecklingsinsatser. Det innebär bland annat satsningar på chef- och ledarutveckling, bättre uppföljning så att nyckelpersoner har rätt beslutsunderlag, samt verksamhetsutveckling som stödjer kapacitetsplanering, välfungerande processer och vårdkedjor, samt välfungerande närvård och e-hälsa. Under 2012 har satsningarna väsentligt försvårats av att vi inväntat en upphandling som medger att vi får tillgång till stöd till förvaltningens utveckling. Sammanfattande analys Resultat för 2012 slutade på -7,4 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -264 mnkr har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 245 mnkr högre 2012 jämfört med samma period föregående år. Länssjukvårdens kostnader har endast ökat med 2,1 % jämfört med 2011 (LPI 2,7 %). Arbetet med divisionernas effektiviseringsplaner har fått effekt. Länssjukvården har tillhandahållit tjänster av god kvalitet och det har förts en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Länssjukvårdens resultat i Nationella patientenkäten ligger strax under riksgenomsnittet och länssjukvården har överlag haft svårt att nå uppsatta mål för tillgängligheten. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har utvecklats under året men målet att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare har ännu inte nåtts. Landstinget har påbörjat ett arbete med att förbättra information och kommunikation med medborgare och patienter samt informerat medarbetarna om nationella minoriteters rättigheter. Arbetet med de nationella riktlinjerna börjar finna formerna. Rådet för Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

7

8 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en patientfokuserad verksamhet. Patientfokus Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vartannat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under våren 2012 genomfördes NPE inom somatiska och psykiatriska öppenvården och slutenvården. Inom den somatiska öppenvården ligger Sörmlands resultat för bemötandet över riksgenomsnittet. Inom somatiska slutenvården och inom psykiatrin ligger Sörmlands resultat strax under riksgenomsnittet. Patienternas upplevelse av kvaliteten gällande bemötande ligger avsevärt lägre inom den psykiatriska slutenvården. Dessa resultat bör dock tolkas med försiktighet då svarsfrekvenserna vid denna enkät var mycket låga. För att säkerställa att resultaten av Nationell Patientenkät tas till vara i det interna förbättringsarbetet ska verksamheterna omgående efter att resultaten återförts till respektive enhet starta arbete med att analysera resultatet, identifiera problemområden samt planera och genomföra aktiviteter för att åtgärda problem. Under hösten 2012 genomfördes NPE på länets akutmottagningar. Resultaten blir tillgängliga till delårsrapport Vård i rimlig tid Vårdgaranti inom den specialiserade vården Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. är rehabilitering och infektionssjukvård exkluderade. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

9 Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som stäms av varje månad. För att få ta del av bidraget ska andelen väntande högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Under 2012 har inte Länssjukvården uppnått målet i vårdgarantin. Endast i mars uppnådes målet för kömiljarden och resulterade i en ersättning på 1 mnkr. Resultatdelen för vård i rimlig tid redovisas mer utförligt under avsnittet tillgänglighet i den samlade analysen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Vårdgarantin ska följas Genomloppstiden på akuten ska förbättras Den patientupplevda kvaliteten av respektfullt bemötande ska förbättras 2012 har inte tillgängligheten uppnåtts utifrån vårdgarantin och för kömiljarden uppnåddes målet endast i mars månad. 68 % 80% Både akutmottagningarna och berörda kliniker rapporterar aktiviteter för att effektivisera patientflödet på akuten. Samtliga resultat för bemötande ligger kvar på samma nivå eller är bättre än mätningarna Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 19 händelseanalyser och 21 riskanalyser genomförts med verksamheter från länssjukvården. Flera verksamheter har dessutom genomfört egna riskanalyser. Antalet riskanalyser har ökat väsentligt under året och det har varit mer fokus på förebyggande riskbedömningar. Alla förslag till åtgärder som kommit fram vid händelseanalyserna följs upp efter 3 och 6 månader. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är viktigt för att förhindra vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år. VRI har successivt minskat i Sörmland, men vid höstens mätning ökade VRI från 7,2 % till 10,4 % Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

10 (riksgenomsnittet 9,0 %). En analys av resultatet talar för att ökningen kan ha ett samband med en besvärlig överbeläggningssituation veckorna före och under mätningen. För att stärka arbetet med att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. Följsamheten i landstinget totalt (inkl rättspsykiatrin) har inte ökat jämfört med förra året. Slutenvården har ökat sin följsamhet till 65 % vid vårens mätning, vilket var det mål som var uppsatt nationellt. Hälso- och sjukvårdens interna mål var 80 % total följsamhet vilket inte uppnåddes. Under 2012 genomfördes den tredje mätningen av trycksår och i Sörmland hade 86 av 606 inneliggande patienter (14 %) trycksår. Under hösten genomfördes utbildningar i förebyggande av trycksår och det har tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland skall ske enligt SBAR. Under 2012 har i första hand introduktion av SBAR riktat in sig mot nya sköterskor och AT-läkare. Under 2012 skall väsentliga steg mot ett brett användande av Nationella patientöversikten (NPÖ) tas. En plan har tagits fram för att landstinget skall bli såväl givare som mottagare av information. I ett första steg kan nu Ögonkliniken i Sörmland kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Strukturerad journalgranskning enligt Global Trigger Tools (GTT) för att spåra vårdskador har genomförts på samtliga sjukhus under Totalt granskades 180 journaler på tre sjukhus. Resultatet av granskningen visade 17 skador per 1000 vårddagar. Den procentuella andelen vårdtillfällen med skada blev då 11 procent (medelvärde för riket var 14%). Överbeläggningar enligt Socialstyrelsens definition följs på alla avdelningar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. Antalet avslutade avvikelser inom 2 månader ska öka En riskanalys ska genomföras på varje basenhet Följsamheten till basala hygien- och klädregler ska förbättras 10,4% <7% 7,2 % VT ,4% HT ,0 % HT 2012 Riksgenomsnitt 83% 5232 av 6253 avvikelser (= 83 %) är avslutade 81 % var avslutade st 29 enheter av 38 (76%) inom länssjukvården har genomfört riskanalys. 54% Slutenvård inkl rättspsykiatri = 54 % (samma nivå som 2011). Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

11 Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedrivas med hög kvalitet dygnet runt som systematiskt kontrolleras, analyseras och förbättras. Inom ramen för god säkerhet ingår det att systematiskt kontrollera, analysera och förbättra arbetet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Arbetet med Synergi under 2012 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Dokumenterad medicinsk vårdplan för inskrivna patienter enligt rutin. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timma) ska bli högre Arbetet med att införa rutinen att alla inskrivna patienter ska ha en medicinsk vårdplan fortsätter. Följsamheten till införda rutiner ska rutinmässigt kontrolleras. 95% I öppna jämförelser för 2011 var medelväntetiden till operation av höftfraktur efter ankomst till sjukhus i Sörmland 21,4 timmar, vilket är något bättre än riksgenomsnittet på 22,5 timmar. I samma mätning 2010 var medelväntetiden 22 timmar. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet inom hälso- och sjukvården fortsätter. Det utgår från två områden, dels att skapa strukturer och stöd för arbetet och dels att tillhandahålla kompetens till medarbetare inom det hälsofrämjande området. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus), som i sin tur samverkar med det nationella FaR- nätverket (Fysisk aktivitet på Recept). Processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker har startat. Ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökfrihet i samband med operation är infört på samtliga tre sjukhus och i rutinerna för detta arbete ingår ett samarbete med primärvården. Inom vissa kliniker har man börjat använda sig av Frågor om din hälsa och möjlighet till dokumentation utifrån dess innehåll har införts på dessa kliniker. De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är klara och arbetet pågår med implementeringen av dessa med stöd från Socialstyrelsen. En lokal implementeringsgrupp finns som under året informerat i olika verksamheter om riktlinjerna. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

12 Sörmland ingår i en nationell grupp (där samtliga landsting ingår), som Socialstyrelsen leder för att stötta denna implementering och i en pilotgrupp tillsammans med fyra andra landsting, som också leds av Socialstyrelsen. Pilotgruppen arbetar med införandet av KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder) avseende hälsofrämjande insatser. Registrering av insatser med KVÅ-koder infördes i landstinget Sörmland från årsskiftet och används inom specialistsjukvården främst vid rökfrihet i samband med operation. Vidare ingår Sörmlands landsting i en pilotgrupp, tillsammans med nio andra landsting, som utgår från SKL och den nationella Cancerstrategin. Syftet med denna pilot är att utforma ett nationellt enhetligt sätt att dokumentera insatser kring tobak. Denna dokumentationsmodell kommer därefter att kunna fungera som utgångspunkt för motsvarande dokumentation inom de övriga levnadsvanorna alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Barhälsovården inom Sörmland deltar i en forskningsstudie kring övervikt hos barn. Studien kallas Primroseprojektet och sträcker sig över sex år och kommer att avslutas under Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Funktionsnedsättning LF 68/210 Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. På arbetsplatsträffar, planeringdagar och temadagar informeras och diskuteras regelbundet vård på lika villkor. Genom Nationella Patientenkäten följer Hälso- och sjukvården upp patienterna uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda enheten eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter oavsett bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjuhusspecialiteter och primärvården är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Vid ny- och ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler bjuds rutinmässigt berörda handikapporganisationer in att delta i planering. Hälso- och sjukvårdens lokaler är tillgängliga för såväl patienter som personal med olika religionsinriktningar, dels i sjukhusens allmänna kyrkolokaler men också vid behov på vårdavdelning i samband med dödsfall och det finns även särskilda lokaler för personal att utöva sin tro. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

13 HBT LF 69/210 Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har enheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. För att uppnå ett korrekt och likvärdigt förhållningssätt mot alla medborgare i Sörmland och att också uppfattas så av såväl personal som medborgarna krävs en ständig dialog om detta på arbetsplatserna. Under året har bl.a. Strängnäs ungdomsmottagning och Gyn/Sesammottagning MSE KSK HBT-certifierat sig. Även barnmorskor som arbetar på Familjecentralerna i Nyköping har fått möjlighet att HBT-certifiera sig under året. Det är också viktigt att landstinget är representerad vid olika evenemang för ett mer likvärdigt samhälle. Under 2012 fanns Landstinget Sörmland representerad vid Pridefestivalerna i Stockholm och i Eskilstuna. Nationella minoriteter LF 82/211 För de språkliga minoriteterna har under året insatser gjorts för att öka kunskapen om minoritetsspråken genom information till nyanställda och övrig personal. Arbete pågår för att uppdatera checklistor för introduktion av nyanställda så att information om minoritetspråk ingår som en naturlig del. I samband med rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper, särskilt i finska. Möjligheten att söka personal med språkkunskap via elektroniska katalogen skapar förutsättningar för att erbjuda kommunikation på olika språk. För det finska förvaltningsområdet Eskilstuna pågår arbete med att översätta olika typer av informationsmaterial till finska språket, De flesta vårdcentralerna har finskspråkig personal och detta beaktas särskilt vid nyrekrytering. Information till personal om rättigheterna för nationella minoriteter: Introduktion för nyanställda. Checklistor för introduktion av nyanställda är under omarbetning så att information om språkliga minoriteter ingår, beräknas klart första kvartalet Nyanställda uppmanas att uppge språkkunskaper i eks-katalogen. Information till personal. Landstinget Sörmland har ett delegerat informationsansvar vilket innebär att information till personal sker i befintlig linjeorganisation. En särskild informationsinsats geniomfördes för 1.a Linje chefer i oktober månad. Växeln har kännedom om att man vid behov kan efterfråga språkkompetens via eks-katalogen. Rekrytering. Vid rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper i minoritetsspråk framförallt finska. Information/kommunikation med medborgare och patienter: Landstinget Sörmland webbsidor. Översättning av informationsmaterial pågår, och beaktas kontinuerligt när nytt material framställs Sjukvårdsrådgivning per telefon. Sjukvårdsrådgivning på finska finns idag Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

14 som en särskild tjänst inom ramen för Annonsering om den nya telefontjänsten har skett i tidningar på finska. Landstinget Sörmland har påtalat behovet av att utveckla sjukvårdsinformationen på webben på olika språk. Idag finns ett femtontal språk publicerade men alla har inte fullständig information som motsvarar de svenskspråkiga texterna. Mina vårdkontakter. Mina Vårdkontakter finns ännu enbart översatt till engelska då den personal som ska behandla ärenden måste ha absolut kunskap i aktuellt språk, utveckling pågår av detta men finns inte färdigt idag. Tolk i vårdsituationer. Vid tolkupphandling kartläggs behovet av tillgång till olika språk och där ingår även behovet av finska tolkar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal genomförda jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik Antal webbsidor som är anpassade för lättläst Ett centralt instrument för att följa att patienterna får en likvärdig behandling är Öppna jämförelser och det underlagsmaterial som är kopplat till ÖJ. Alla 169 indikatorer i Öppna jämförelser är könsuppdelade Analyser genomförs ner på kliniknivå i samband med rekrytering av personal Analyser genomförs av vårddata i processarbeten inom HSF 80 sidor är anpassade för lättlästa. Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Åtgärder för personal- och kompetensförsörjning och för att möta generationsväxlingen Åtgärder som genomförts under året är förutom sedvanlig rekrytering via annonsering, och via personliga kontakter så har också flera besök på rekryteringsmässor och olika högskolor/studieorter genomförts under året främst för att rekrytera läkare och sjuksköterskor. Särskilda rekryteringsgrupper arbetar med att planera och genomföra insatserna. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

15 Rekryteringsinsatser av läkare från främst EU-området har genomförts via MediCarrera. I denna insats ingår utbildning i svenska och utbildning om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet samt inom andra integrerande områden. Inom flera specialiteter anställs fler ST-läkare för att möta den generationsväxling vi står i. Många svenska läkarstudenter genomför sin utbildning i annat EU-land, kontakter har på olika sätt knutits med dessa i syfte att intressera dem för en anställning i Landstinget Sörmland. Förutom möjlighet att fullgöra viss praktik hos oss har vi under sommaren haft ett tiotal anställda på särskilda läkarassistentplatser. Vi har också i samverkan med SKL deltagit i en rekryteringsträff med särskild inriktning mot psykiatri. Under hösten besöktes en rekryteringsmässa för läkarstuderanden i Krakow, Polen med syfte att etablera kontakter inför framtida rekrytering Programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor fortsätter där nyutexaminerade allmänsjuksköterskor erbjuds gemensamma föreläsningar mm under sin första anställningstid som ett komplement till de inskolningsprogram som genomförs ute på deras respektive arbetsplatser. Denna aktivitet är både kompetens- och rekryteringsbefrämjande. Satsningar på specialistutbildning av sjuksköterskor fortsätter. Under vårterminen påbörjade fyra sjuksköterskor och under höstterminen ytterligare 15 sjuksköterskor specialistutbildning med studieförmåner inom områdena, operation, anestesi, intensivvård, psykiatri, barnsjukvård, endoskopi, distriktssjukvård och gynekologi och obstetrik. Genom en särskild satsning i budget 2012 har vi kunnat utöka antalet platser och också öka beloppet för ersättning under studietiden. Några sjuksköterskor går också magisterutbildning. En mer långsiktig rekryterings- och generationsväxlingsinsats är de sommarpraktikplatser som hälso- och sjukvården erbjudit 82 gymnasieelever i årskurs 2 i syfte att väcka intresse för fortsatt utbildning till yrken inom hälso- och sjukvård. Samverkan med utbildningsaktörer sker i branschråd med Mälardalens högskola, via VO-college och med bland annat Uppsala Universitet via läkarkandidatplaceringar. Hälso- och sjukvården tar varje år emot många sjuksköterskor för praktikplacering under sjuksköterskeutbildning främst från Mälardalens högskola och praktikplacering för flera andra utbildningar pågår också. Under året har ett särskilt arbetsrum färdigställts för läkarkandidater på Mälarsjukhuset där inläsning mm kan ske. Samverkan sker också med Eskilstuna och Nyköpings kommun kring YH-utbildning (Yrkeshögskola) för medicinska sekreterare (se nedan). En särskild insats genomförs för att möta generationsväxlingen inom gruppen medicinska sekreterare och det är den 2-åriga YH-utbildning för medicinska sekreterare som startats i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun. Den första utbildningen startade hösten 2011 med 41 deltagare och nu har ytterligare en utbildning startat med 40 deltagare fördelade mellan utbildningsplatserna Eskilstuna och Nyköping. Planering av praktikplatser inom vår verksamhet pågår för alla deltagare och vi bistår också med undervisning inom vissa ämnen. De gemensamma utbildningsprogrammen för AT- och ST-läkare fortsätter. Handledarutbildning för utbildningsläkare och handledare genomförs regelbundet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

16 De webbaserade utbildningarna i tystnadsplikt och sekretess samt dataintrång har införts och pågår. Personalomsättningen (pensionsavgångar, slutat och gått till annan arbetsgivare) 2012 har varit 7,1 % vilket motsvarar 349 personer och av dessa gick 107 i pension. Under året har 135 personer tillsvidareanställts inom olika yrkeskategorier. Ledarskapsutveckling och chefsrekrytering En koncerngemensam ledarskapsutbildning har genomförts under våren, där förvaltningen har flera deltagare. Förändringsledarutbildningen som genomfördes under hösten har med 13 deltagare från förvaltningen. Ledarskapsprogram har genomförts inom ramen för utbildningen av AT- och ST-läkare. Upphandling pågår av insatser för utveckling av ledningsgrupper. Förvaltningen har också planerat ett chefsprogram med utbildning inom olika ämnesområden såsom patientsäkerhet, ekonomi, arbetsrätt mm. Startar i januari Under året har rekrytering genomförts av chefer till olika delar av verksamheten på såväl första linjechefs-, verksamhetschefs- och divisionschefstjänster. Rekryteringen har skett såväl internt som externt. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen kvinnliga chefer 78% Andelen kvinnor av samtliga anställda 82% 70% av enheterna har infört eller påbörjat införandet av individuell kompetensutvecklingsplan. 42 % av cheferna har en individuell kompetensutvecklingsplan. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learning) har genomförts. Fortsatta uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har genomförts under våren 2012 och där fokus har lagts på systematiskt arbetsmiljöarbete. Nätverksträffar har hållits under 2012 för de ergonomiombud som utbildades Nätverksträffarna fortsätter att planeras en gång per termin och sjukhus. Utbildning i ergonomi och brand för semestervikarier har planerats och genomförts i juni Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

17 Utbildningar om bemannings- och arbetstidsfrågor utifrån ett hälso- och verksamhetsperspektiv har genomförts under april-juni Målet med utbildningen var att tydliggöra kopplingar mellan planering av verksamhet, bemanning, arbetsmiljö/hälsa samt arbetsrätt, ekonomi och det systemstöd som finns i Heroma. För att särskilt belysa kopplingen mellan arbetstider och hälsa anlitades föreläsare från stressforskningsforum, i övrigt genomfördes utbildningen av interna resurser. Målgruppen för utbildningen var främst chefer och totalt 117 kursdeltagare deltog i utbildningen. Under hösten genomfördes en motsvarande kortare information till vårdförbundets representanter. Arbetet med aktiviteter inom ramen för mångfaldsarbetet har pågått under året inom förvaltningen. Bland de aktiviteter som verksamheterna genomfört kan nämnas arbete med värdegrund och bemötande samt utbildning och informationsinsatser för att öka kulturkompetensen i vården. Under hösten genomfördes en utbildning i kommunikation och bemötande. Utbildningen på 2,5 dag syftade till att ge kunskap och verktyg för att hantera olika möten med patienter och möjliggöra för en bättre arbetstillfredsställsle och hälsa. Målgruppen var personal som i sitt arbete möter patienten i reception eller arbetar med tidsbokningar. Totalt deltog 233 medarbetare i utbildningen. Friskvårdsinsatser bedrivs i första hand via fritidsföreningarna som har ett utbud av olika aktiviteter i egen regi och via andra aktörer som erbjuds medarbetarna. Sjukfrånvaron har ökat från 14,9 dagar per anställd de senaste 12 månaderna till 17,1 dagar per anställd, en ökning med 2,2 dagar per anställd. Landtinget totalt har ökat sin sjukfrånvaro med 1,8 dagar per anställd, från 14,8 till 16,4 dagar per anställd. Det är till största delen sjukfrånvaro över 90 dagar som ökat och bilden nedan överensstämmer väl mellan Hälso- och sjukvården och Landstinget totalt. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Andelen långtidssjuka > 90 dagar är nu 75 personer motsvarande 1,8 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 73 personer långtidssjuka, en ökning med 2 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

18 personer. I antal personer har det skett en ökning inom åldersintervallet < 40 år (+8) samt år (+3). Resterande åldersintervall har minskat i antal. I antal personer och befattningsgrupper har en ökning skett för sjuksköterskor (+7). Resterande befattningsgrupper är lika som förra året eller har minskat. Undersköterskor (-2), administrativ personal (+-0), Läkare (-1), övrig personal (-2). Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 60% 60% av enheterna anger att medarbetare erbjuds hälsofrämjande aktiviteter. 5,2% Max 4,5% Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Landstinget Sörmlands medarbetarenkät har genomförts under november och december 2012, i syfte att inventera medarbetarnas syn på sitt arbete samt att identifiera möjliga utvecklings- och förbättringsområden både på arbetsplatsen och på övergripande nivå. Arbete utifrån enkätresultatet genomförs under 2013 efter analys och återrapportering. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. 70% Resultat från landstingsövergripande medarbetarenkät som genomfördes hösten Förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

19 Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Nationella riktlinjer är även ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. De nationella riktlinjerna ligger till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Rådet för kunskapsstyrning i Landstinget Sörmland är bl.a. mottagare och förmedlare av de nationella riktlinjernas intentioner till berörda vårdenheter. Samverkan med berörda verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. Det finns 12 stycken slutliga riktlinjer. Uppdatering/revidering av befintliga riktlinjer kommer att genomföras ca tre år efter att den slutliga versionen publicerats. Däremellan kan särskilda kompletteringar ske beroende på utvecklingen av vård- och behandlingsmetoder inom området. Dessutom görs kontinuerliga utvärderingar av vården enligt nationella riktlinjer. Under 2012 har Socialstyrelsen publicerat slutversionen av rörelseorganens sjukdomar. Rekommendationer ges inom områdena reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, artros i höft och knä, osteoporos samt långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Preliminär version av Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård- vägledning utkom under sommaren Ett regionalt kunskapsseminarium genomfördes i september, även ett lokalt seminarium genomfördes under hösten tillsammans med länets kommuner. Politiska viljeinriktningen för riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder är tagen av samverkansnämnden i maj och i LS i augusti. Arbete pågår med implementering av riktlinjen inom ramen för hälsofrämjande arbetet. Under 2012 startade utvärdering/revidering/uppföljningar av följande riktlinjer: Uppdateringav bröst-, colorektal- och prostatacancer Revidering av missbruk och beroende. Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Revidering av Astma/KOL Uppdatering av hjärtsjukvård. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på resp. vårdnivå. Överenskommelsen gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Under 2012 har vårdöverenskommelser gällande barn- och ungdomssjukdomar, kvinnosjukdomar, lungsjukdomar, reumatiska sjukdomar samt öron-, näsa - halssjukdomar fastställts. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

20 Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Förutom TRIS inkluderar sjukskrivningsprocessen Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR (Finansiell samordning) och RSG/LSG (Regional/lokala samverkansgrupper). Sjukvårdsmiljarden (redovisas på koncernnivå) Landstingets handlingsplan bygger på den nationella överenskommelsen och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Under året har rehabiliteringsaktiviteter genomförts i form av KBT (kognitiv korttidsterapi) för ångest, depression och stresstillstånd samt MMR (multimodal rehabilitering) för icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar eller generell smärt. En samordnad rehabiliteringsplan upprättas för alla som bedöms risk för/varit sjukskrivna > 28 dagar men även andra som utan att vara sjukskrivna genomgår KBT eller MMR-insatser. Rehabiliteringsplanen upprättas i samråd med patient och behandlare i rehabteamet. Den används som en handlingsplan och uppdateras under rehabiliteringstiden särskilt vid inskrivning, utskrivning och uppföljning efter tre månader. Under året har 515 rehabiliteringsplaner redovisats. Ledningssystem Den 23 januari 2012 fastställde hälso- och sjukvårdsledningen en handlingsplan för att införa ledningssystem inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Handlingsplanen utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) som började gälla den 1 januari I föreskriften ställt krav bl.a. på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Därför har en stor del av arbetet haft fokus på processer. Att identifiera kärnprocesser har samordnats med arbetet med de identifierade huvudvårdprocesserna. En modell för att beskriva en allmän vårdprocess har tagits fram och testats på verksamhetsföreträdare av Mälardalens högskola. Med testresultaten som underlag har arbetet fortsatt för att utveckla modellen i syfte att göra den lätt tillgänglig och användarvänlig som Vårt arbetssätt på Insidan. För övrigt har arbete med diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen prioriterats under året. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre som övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Stor vikt har lagts på att samordna införandet av ledningssystemet med (utöver huvudvårdprocesserna) införandet av SYSteam Cross version 5 med PMA Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

21 (ProcesstödMedAnteckning) samt utvecklingen av Insidan och dokumenthanteringssystemet. Detta har också återspeglats i sammansättningen av den arbetsgrupp som haft samordningsansvaret. Förvaltningens arbete med ledningssystemet har integrerats med det arbete som skett på landstingsövergripande nivå där samtliga förvaltningar deltagit. Bl.a. har samarbete med landstingsjuristerna startats för att identifiera och beskriva processen för hantering av lagar och föreskrifter både på övergripande och på förvaltningsnivån. Detta med anledning av att SOSFS 2011:9 ställer krav på att utveckliga och säkra kvaliteten så att samtliga krav och mål enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) uppfylls. Under 2013 kommer det vara viktigt att integrera det fortsatta arbetet även med genomförandet av Framtiden hälso- och sjukvård där Processer och kunskapsstyrning samt System för styrning och uppföljning är två av delprojekten. Länsgemensam operationsplanering Arbete pågår med att införa länsgemensam operationsplanering för att öka tillgängligheten till operationer och uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande av tillgängliga operationsresurser. Ett nytt arbetssätt för ledning och styrning av en gemensam operationsplanering är utformat. Uppdraget omfattar alla opererande verksamheter exklusive ögonkliniken. 1 september startade förvaltningens nya funktion Länsövergripande operationsplaneringsenhet (LOPEN). Från Bra till Bäst-processer 10 vårdprocesser har identifierats som alla har en utsedd processledare och processtödjare som ansvarar för arbetet. Till varje process finns även en metodstödjare och en ekonom. Under hösten har utbildning av processledare och processtödjare genomförts. Kunskap om förbättringsarbete och hur sjukvårdssystem fungera har fokuserats. Processledarna har utifrån kunskap om nuläget skrivit kontrakt med hälsooch sjukvårdschefen vilket inkluderar mål samt en handlingsplan för Arbetet med respektive handlingsplan kommer att följas upp månatligen. Samarbete med gruppen som arbetar med NSC (NyaSYSteamCross) sker kontinuerligt och processkartläggning av ADHD-processen genomfördes i november för att se om grundstrukturen i en somatisk och psykiatrisk process överensstämmer. Stroke Värt att nämna från arbetet med processen Stroke där alla tre sjukhus har testat snabbspår för patienter med misstänkt stroke är att tiden från ankomst till sjukhus till start av behandling med trombolys har minskat från utgångsläget på 90 min till 50 min (målvärdet ligger på 40 min). Dessutom har antalet patienter som får behandling med trombolys ökat, framförallt på MSE där en fördubbling har skett under första halvåret 2012 jämfört med Sista kvartalet har planering för arbete med strokeenheter pågått och detta fokuseras under Obesitas/fetma 2012 har ca 90 patienter opererats pga. sin fetma. Trenden för väntetider till operation ökar och är framför allt relaterat till brist på operatörer och vårdplatser. Under hösten har informationsträffarna för patienter strukturerats upp, både när det gäller innehåll och frekvens. Nu planeras tiderna för informationsträffarna in för hela terminen. Checklista Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

22 för omhändertagande av patient som genomgått gastric by pass operation är införd på vårdavdelning. På operationsavdelningen är standardiserad uppdukning av operationsinstrument och material infört. Vårdprogram fetma reviderades och var klart november Nu pågår implementering av vårdprogrammet i primärvården. Under 2012 arbetades en ny form av patientutbildning fram, den ska testas under 2013 på två vårdcentraler. På sjukhuset pågår en översyn av vårdtider med målet att vissa patienter kan opereras i dagkirurgi. Hjärtsvikt Målet är att 90 % av berörda verksamheter registrerar i Rikssvikt, nu är andelen registrerande verksamheter uppe i 89 %. För närvarande registrerar ingen enhet på NLN i Rikssvikt. Processledaren för hjärtsvikt har under hösten diskuterat frågan med berörda verksamhetschefer i syfte att hjälpa dem att komma igång med registreringen. Det är ändå ovisst om andelen verksamheter som registrerar kommer att öka eftersom de anser sig inte har resurser för registrering i Rikssvikt. För att få en uppfattning om patienternas upplevelse av kvalitet och tillgänglighet har en enkel enkät utarbetats med stöd från FOU. Enkätunderökningen genomförs i början av Processkartläggning Administrativa processer för planering, uppföljning och utveckling har kartlagts och processledare inom HSF har utsetts. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal pågående vårdprocesser som omfattar kartläggning, utredning och förbättring ska öka 10 vårdprocesser har identifierats och arbete pågår med: förlossning, cancer (kolorektaloch prostatacancer), diabetes, hjärtsjukdom (hjärtsvikt), njursjukdom, psykisk ohälsa (ADHD samt ätstörningar), stroke samt övervikt. Åtgärderna i den handlingsplan som beskrivs i Handlingsplan och ramverk för hälso- och sjukvårdsförvaltningens vårdprocesser i Landstinget Sörmland Från öar till helhet har genomförts. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

23 Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Hälso- och sjukvården samverkar med omgivande landsting, framförallt i upphandlingsfrågor där landstinget har en gemensam upphandlingsenhet tillsammans med Västmanland. Övriga samverkansområden under 2012 har varit projektet Estelle, gemensam ögonjour med Örebro samt gemensamt utomlänsvårdsavtal med Örebro, Karolinska och Uppsala. Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Landstinget tilldelades miljöcertifikat ISO 14001:2004 i oktober Certifieringen föregicks av 8 st externa miljörevisioner inom Länssjukvårdsnämnden. Miljöcertifikatet visar att landstingets miljöarbete har uppnått en viss nivå på effektiviteten av miljöarbetet. Den externa revisorn angav att god kompetens samt utmärkt engagemang för miljöarbetet finns hos samtliga enheter som reviderades. Förbättringsområden är bland annat att bearbeta betydande miljöaspekter och att genomdriva miljömål på enhetsnivå. Delegeringen av miljöarbetet måste säkerställas. Under revisionen uppkom flertal avvikelser gällande att för få miljöavvikelser registreras samt att utvärdering av miljölagar måste förbättras. Arbete med avvikelserna pågår. Personalen utbildas i miljö genom webbutbildning i Ellsa kompetensplats. 55 % av personalen inom Länssjukvården har genomgått utbildningen sedan den startades Under början av 2013 kommer en kortversion av webbutbildningen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas 36,1% 100% 36,1 % av verksamheterna anger att de har aktiviteter som berör arbete med miljörutinerna. 36,1 % har påbörjat arbete med att föra in miljörutinerna, men är försenade. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

24 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Flertal verksamheter genomför aktiviteter som ska minska klimatpåverkan genom ecodriving, alternativ mötesteknik, samåkning eller resa med kollektivtrafik. Under 2012 har energisparkampanjen Stoppa onödan cirkulerat i landstinget, budskapet i kampanjen fokuserar på att hushålla med energi genom att släcka belysning och stänga av utrustning som drar el för att inte slösa med energi. Under 2011 installerades lustgasdestruktör till ventilationssystemet till förlossningen på MSE. Destruktören spjälkar upp till 99 % av lustgasen till syrgas och kvävgas. Avgörande hur stor andel lustgas som spjälkas är beroende på hur stor andel som samlas in i maskerna på förlossningen. Under 2012 påbörjades mätning som undersöker andelen uppsamlad mängd lustgas på MSE, mätningen slutfördes inte p.g.a. tekniska problem och konkurs av företaget som levererat destruktören. Mätningen kommer att genomföras i början av Installation av lustgasdestruktör till förlossningens ventilationssystem på NLN påbörjades under Då FM-enheten ligger i tvist med företaget som levererade lustgasdestruktören gällande dess prestanda är ingen destruktör installerad på NLN. Tätning av läcka på den centrala lustgasledningen har resulterat i att förbrukningen på NLN har minskat till 887 kg/år (från 5400 kg/år uppgift från 2011). Styrtal Utfall Måltal Kommentar Drivmedelsförbrukningen ska minska - ecodriving (sparsam körning) 38,9% 100% 38,9 % av verksamheterna anger att de arbetar med aktiviteter för att minska transporter 11,1 % anger att de påbörjat aktiviteter för minska transporter Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Arbetet med utfasning av miljöskadliga kemikalier påbörjades 2010, ett antal verksamheter kemikalieinventerades samt ett flertal kemikalier miljöbedömdes. De kemikalier som köps via Varuförsörjningen har landstinget kontroll på, men övriga kemikalier måste miljöbedömas för att tillgodose miljölagar och andra krav. Efter arbetet som utfördes 2010 har inga insatser eller resurser lagts på utfasningsarbetet. Nystart planeras till 2013, arbetet bedrivs i projektform av förvaltningsledningen. Webbutbildningen för förskrivare om läkemedel och miljö är klar och publicerad i Ellsa kompetensplats. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

25 Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% 0% Nystart av projektet planeras till Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Den ekonomiska utvecklingen för hälso- och sjukvården har under en 10-årsperiod legat ca 1,8 % över LPI (landstingsprisindex). Det gäller landstingets samlade hälso- och sjukvård, men då Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) utgör en så stor andel av den så bedömer vi det relevant att analysera resultatutvecklingen utifrån den utgångspunkten. Under åren har flertalet effektiviseringsplaner tagits fram. De har varit framgångsrika i vissa stycken och mindre framgångsrika i andra. I sin helhet följer dock Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling rikets utveckling, som därmed också ligger över LPI. Huvudorsaken till det förhållandet tros vara att LPI är en prisjustering och att det inte tar hänsyn till demografisk utveckling, inte heller kvalitetsutveckling. I och med att det senaste decenniet inneburit både hög kvalitetsutveckling (behandlingsmetoder, medicinskteknisk utrustning) så har även kostnaderna kommit att utvecklas så som de gjort. Fortfarande visar både SKLs Öppna jämförelser och NYSAM-statistiken att Sörmland har fortsatt låga kostnader för hälsooch sjukvård. I Öppna jämförelser som redovisades hösten 2012 framgår att Sörmlands strukturjusterade kostnader för hälso- och sjukvård är den lägsta i landet. Diagrammet nedan visar kostnadsutveckling (Ökning av nettokostnad för hälso- och sjukvård totalt (exkl. läkemedel och tandvård), kr/inv) Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

26 En stabil ekonomisk utveckling kräver flera delar. Kontinuerlig uppföljning koll på läget Köfri vård, d v s att målen för vårdgarantin uppnås Tydlig ledning och styrning Sedan våren 2011 har styrprinciperna inom HSF lagts om radikalt gentemot tidigare år. Uppföljning har satts i fokus och sedan dess har månatliga uppföljningar av såväl divisionsledning som verksamhetsledning organiserats. Detta ställer stora krav på uppföljningsverktygen. Därför pågår successivt en utveckling av dessa. I dagsläget krävs allt för stora manuella ingrepp. Målet är att verktygen ska med automatik ge siffrorna. Det möjliggör då att tiden istället kan läggas på att analysera utvecklingen. Ytterligare en central funktion för långsiktig ekonomi i balans är att målen för vårdgarantin uppnås, d.v.s. en köfri vård. För att nå det är en optimal produktionsplanering en förutsättning. Det gäller både tillgänglighet till besök och behandling. Under 2012 har en operationsplaneringsenhet startat. Även projekt för att utveckla produktionsplanering i öppenvård har påbörjats. Även budgetplaneringsprocessen har sedan 2011 förändrats. Mål och fokus i det arbetet är att verksamhetschefer och divisionschefer ska ha stor påverkan på budgetprocessen utifrån givna ramar. Inför 2012 förstärktes HSFs budget med 245 mnkr. Detta var en ersättning för tidigare års underfinansiering, sett utifrån den utveckling som beskrivits tidigare. Åtgärdsplaner har under 2012 medfört att resultatutvecklingen gått enligt målsättningen. Kostandsutvecklingen var 2,1% (LPI 2,7%). Resultatet för 2012 slutade på -7,4 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 1,5 promille av resultatmålet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren tkr 0 Avvikelse med 0,15 % tkr Den genomsnittliga förändringen av eget kapital beräknas utifrån underskottet gentemot 0. Budgetavvikelsen var mnkr, mnkr och mnkr. Landstingets flerårsplan för ekonomi i balans innebar att resultatmålet var att styra mot ett minusresultat. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

27 Samlad analys Personal Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till mnkr. Lönekostnaden har totalt ökat med 1,74 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 389 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som minskat med - 0,99 %. Nya avtal varav nya avtal 2,51 % varav individuell förändring utöver avtal 0,72 % varav löneförändring p g a personalomsättning -1,35 % varav volymförändring -2,87 % Kostnadsökningen följer de nya avtalen för Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Även löneförändring efter ett år för de nyutexaminerade sjuksköterskorna visas här. Löneförändring p g a personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen med 2,87 % motsvarande 37,3 mnkr. Den arbetade tiden har minskat med 3 %. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 48,54 %. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 21,21 % och övertidskostnaden har ökat med 18,81 %. Jourkostnad Jourkostnaden har ökat med 3,87 % motsvarande 3,3 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del på vakanta läkartjänster. OB-tillägg Kostnaden för OB-tillägg ökade med 2,16 % enligt nytt avtal from Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid, d v s sjuklönekostnaden har ökat med 5,07 %, motsvarande Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

28 1,5 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader totalt med 5 mnkr, har ökat med 127,85 %, motsvarande 2,8 mnkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har minskat 8,64 %, motsvarande 3,9 mnkr. Det är kostnader för personaltrivsel, särskild avtalspension och kurs/utbildning samt konferensavgifter som har minskat. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period förgående år minskat med timmar (3 %) vilket motsvarande 116 årsarbetare. Det är främst tillsvidareanställda som står för minskningen. Inhyrd personal har ökat med timmar (23 %). Såväl övertid som timtid har ökat. Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsavlönad personal, 4 % av timavlönade Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

29 samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 135 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 31 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med timmar (4,6 %), det är främst semester, ledighet utan lön och föräldraledighet som har minskat. Sjukfrånvarotiden motsvarar 239 årsarbetare och visar på en ökning med timmar (12 %). Det är främst sjukfrånvaro > 14 dagar som ökat. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

30 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

31 Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har minskat med 55 personer eller 44 årsarbetare i jämförelse med förgående år, vi är nu totalt anställda. Tillsvidareanställda har minskat 76 personer samtidigt som visstidsanställda har ökat med 21. Det är främst sjuksköterskor och läkare som står för minskningen. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, kirurgi, oftamologi, psykiatri, radiologi, samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Produktion Tillgänglighet Tillgängligheten till nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden har varierat under året. Vi kan konstatera att antal väntande på behandling har förbättrats under hösten och ligger i snitt bättre i år jämfört med Information och dialog med verksamhetschefer, införande av gemensam operationsplaneringsenhet (LOPEN) samt ett påbörjat arbete med att successivt förbättra uppföljningen inom område ska hjälpa till i arbetet med att ytterligare förbättra tillgängligheten. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

32 I december fick 81 % av andelen patienter tid till nybesök inom 90 dagar. Samma period föregående år var siffran 85 %. Andelen som väntat på nybesök 90 dagar eller kortare har förbättrats under hösten och ligger nu i nivå med hösten 2011 och våren Det är dock en bit kvar till de nivåer som uppnådes under våren förgående år. I december har 84 % av andelen patienter väntat på behandling inom 90 dagar. Föregående år samma period var siffran 80 %. Utfallet i november är det högsta uppmätta värdet för väntande på behandling inom 90 dagar under den senaste tvåårs perioden vilket även visar sig i värdet för rullande 12 som ökar i slutet av mätperioden och ligger på 76 % i december. I mätningarna inom kömiljarden har 60 % av antalet väntande fått nybesök inom 60 dagar i december. Föregående år samma period var siffran 67 %. Under 2012 nådde Sörmland målet för nybesök endast i mars. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

33 55 % av antalet väntande har fått behandling inom 60 dagar i december. Föregående år samma period var siffran 59 %. Sedan början av 2011 har inte andelen väntande på behandling inom 60 dagar varit så hög som under oktober och november Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad vi från och med september rapporterar in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningen har varierat mellan 82 % - 97 % i länet under I december var beläggningsgranden totalt i länet 91 %. Olika typer av infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar och under hösten har det från och till varit ett högt tryck på samtliga orter. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

34 Öppenvård Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

35 Besöksvolymen för läkarbesök har under 2012 ökat med 0,6 % i jämförelse med förgående år. Övriga besök har däremot minskat med 2,1 % i jämförelse med förgående år. I december har både antalet läkarbesök och besök till övriga vårdkategorier minskat i jämförelse med samma månad både 2010 och Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. I jämförelse med förgående år har antalet avslutade vårdtillfällen minskat med 336 vilket motsvarar 1 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

36 Målsättningen är att medelvårdtiden för somatisk vård exkl. rehabpatienter ska vara 4,9 dagar klarar HSF målet varje månad. Medelvårdtiden under 2012 har, förutom de senaste tre månaderna, succesivt minskat från 4,7 dagar 2011 till 4,5 dagar 2012 vilket motsvarar 4 % lägre medelvårdtid DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. I diagrammet framgår att produktionsvolymen har minskat mellan åren. Viss risk för ytterligare eftersläpning i registreringen och signeringen bör iakttas. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

37 Andel återinskrivna ligger efter november på 12,9 %. Medelvärde för rullande 12 månader visar att andelen återinskrivna ökar. Det är onkologen och psyk som står för den största andelen återinskrivna. Ekonomi Resultat för 2012 slutade på -7,4 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -264 mnkr har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 245 mnkr högre 2012 jämfört med samma period föregående år. Länssjukvårdens kostnader har endast ökat med 2,1 % jämfört med 2011 (LPI 2,7 %). Arbetet med divisionernas effektiviseringsplaner har fått effekt. Utveckling av underskott och resultat Diagrammet visar dels den underliggande kostnadsutvecklingen, dels prognosen och till sist budgetmålet. Staplarna åskådliggör den resultatförändring som 2012 års resultat Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

38 visar. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel som beslutas i Landstingsbudgeten. Om resultatet för 2012 jämförs med ett resultat för 2011 som är justerat med den högre uppdragsersättningen så ser vi att resultatet för 2012 är något bättre. Intäkter Intäkterna är 363 mnkr (8 %) högre i jämförelse med förgående år vilket i huvudsak förklaras av den förstärkning som Landstingsfullmäktige beslutade om på 245 mnkr för 2012 i form av högre uppdragsersättning. Rutinproblem beträffande fakturering av klinikfärdiga patienter till kommunerna har lett till eftersläpning av fakturering. Detta identifierades under hösten och i slutet av 2012 fakturerades kommunerna för en längre period, vilket resulterade i 8,1 mnkr högre intäkter jämfört med Dialog har förts med kommunerna och rutinproblemen är omhändertagna. Från och med 2013 ska fakturering ske löpande. Ersättningen för asylsökande ökade med 4,6 mnkr mellan åren vilket borde vara en naturlig följd av ökat antal asylsökande i landet. Inför 2012 avslutades pilotprojektet mellan förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel (HH) avseende sjukresor vilket betyder att intäkterna (och kostnaderna) minskade med 17,2 mnkr på helårsbasis. Inom de nationella satsningarna på olika områden har Hälso- och sjukvården inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde uppnått målen och därmed blivit ersatta enligt följande: Nationella vårdgarantin (kömiljarden) 1 mnkr Patientsäkerhet 11,5 mnkr Registrering i kvalitetsregister (Senior Alert och Palliativregister) 0,9 mnkr Rehabgaranti och sjukskrivningsmiljard 23 mnkr Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

39 Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är 2,1 % 2012 i jämförelse med förgående år. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att budget respektive utfallskurvan i rullande 12 närmar sig varandra. Åtgärdsplanernas ekonomiska effekter har visat sig i resultatet. Det är framför allt personalkostnaderna som minskat som en konsekvens av insatta åtgärder. Även läkemedelskostnaderna har en mer positiv utveckling än som bedömdes inför 2012 och tidigare under året. Kostnaden per DRG-vikt pekar i rullande 12-kurvan mot en svag ökning och i jämförelse med samma period förgående år har kostnaden ökat med 2,6 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

40 Utomlänsvård Kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 är 13,5 % och den negativa budgetavvikelse slutade på 105 mnkr. I resultatet för 2012 ingår kostnader på 30 mnkr som avser vård utförd under 2011 men som redovisades Merparten av de kostnader från 2011 som påverkar resultatet 2012 är bokförda inom remitterad vård, vilket ger en falskt negativ bild av kostnadsökning inom området. En analys visar att de faktiska kostnaderna under 2012 är ca 3 mnkr högre jämfört med Inom den remitterade vården har det skett en minskning av kostnaderna som är kopplade till vårdgaranti beroende på en minskad remittering av denna anledning. Den del som står för kostnadsökningen inom remitterad vård är således den högspecialiserade vården där ökningstakten motsvaras helt av det ökade antalet remisser inom detta område. Den icke remissbundna vården (fritt vårdval och akutvård) står för den största delen av kostnadsökning under För den akuta vården har det skett en återgång mot den nivå som fanns under 2010 (och tidigare) och är huvudsakligen inte påverkbar. Fler patienter söker dock vård utanför Sörmland vilket påverkat kostnadsutvecklingen inom fritt vårdval. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

41 Antalet skickade remisser har under 2012 ökat med 368 remisser (6 %) i jämförelse med Läkemedel Kostnadsutvecklingen är positiv mellan åren d.v.s. kostnaderna har minskat med 2,5 % vilket motsvarar 19,7 mnkr. Kostnaderna för läkemedel på recept har minskat med 35,5 mnkr (6,4 %) och övriga läkemedel har ökat med 15,8 mnkr (6,9 %) Receptläkemedel Länssjukvårdsnämnden har kostnadsansvar för receptläkemedel för alla verksamheter inom länssjukvården men även för alla vårdcentraler i Sörmland inklusive de privata. Antalet recept har ökat med 2,6 % och egenavgifterna har ökat med 5,9 % p.g.a. att högkostandsskyddet för läkemedel inom förmånen höjdes från årsskiftet 2011/2012. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

42 De största kostnadsminskningarna för receptläkemedel har främst skett inom området hjärt-kärlläkemedel men även bland läkemedel för sjukdomar i nervsystemet. I båda fallen förklaras kostnadsminskningen av patentutgångar. Kostnadsökningar har skett inom områdena läkemedel för matsmältning och ämnesomsättning och då framförallt behandling av diabetes samt läkemedel för sjukdomar i andningsorganen där behandling av KOL ingår. Patentutgångar sänker landstingets kostnader till en ny nivå. Dessa kostnadsminskningar är av engångskaraktär och kostnaden för dessa läkemedel hålls härefter på en ny nivå. Övriga läkemedel Kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 12,6 mnkr (6,1 %) vilket är en utveckling som kommer av att många nya läkemedel är injektionsläkemedel som inte kan användas av patienten själv. Det är även färre patentutgångar inom dessa områden. Kostnadsökningen avser behandling inom framförallt följande områden: Lab Tumörsjukdomar och rubbningar i immunsystemet 5,9 mnkr (6,7 %) Ögonsjuksomar 3,1 mnkr (36 %) Blod och blodbildande organ 1,6 mnkr (6,6 %) Matsmältning och ämnesomsättning 1,3 mnkr (13,1 %) Labkostnaderna har mellan 2011 och 2012 ökat med 4,6 mnkr (2 %). Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 62,7 mnkr för helåret, som i sin tur betyder att Hälso- och sjukvårdens nettokostnad för lab slutade på -171 mnkr. I jämförelse med förgående år har nettokostnaden ökat med 5,6 mnkr (3,4 %). Ett bättre system att fånga smittskyddsanalyser har utvecklats, vilket gör att kostnader för dessa analyser nu hamnar under smittskyddsenheten och inte som tidigare under analystagaren. Detta har ökat kostnaderna för förvaltningen med 1,3 mnkr och antalet analyser med st. I gengäld finns nu en bättre kontroll. Under 2012 har vätskebaserade cellprovskontroller ökat från analyser till analyser vilket motsvarar en kostnadsökning på 1,5 mnkr. Antalet analyser inom Klinisk Kemi och PNA har ökat mellan åren. Det är de vanliga analyserna som ökat mes som t.ex. PK, Hb och trombocyter, en ökad kostnad på 2 mnkr. Inom psykiatrin märks en ökning av internetdroganalyser. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

43 Personalkostnader De totala personalkostnaderna har ökat med 1,8 % jämfört med förgående år och slutade på totalt mnkr för I den negativa budgetavvikelsen på 37 mnkr ingår kostnader på 30 mnkr som finansieras med särskilda intäkter för t.ex. forskning, projektanställningar och sjukskrivningsmiljarden. Underskott mot budget motsvarar 7 mnkr (0,3 %). I stopplanen som beslutades under våren 2011 var en av åtgärderna att halvera kostnaderna för inhyrd personal till september Under hösten 2011 sjönk kostnaderna, dock inte till en halvering. Under 2012 har kostnaderna succesivt ökat med kraftiga toppar de senaste fyra månaderna där ofrivilliga läkar- och sjuksköterskevakanser är en stor del av förklaringen. Kostnaden för inhyrd personal ligger i november på 10 mnkr vilket kan jämföras med medelvärdet för rullande tolv som ligger på 5,5 mnkr. Se personalavsnitt för vidare analys Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

44 Övriga kostnader inkl. lokalhyror och medicinskt material Kostnaderna för medicinskt material har ökat med 4,0 % mellan år 2011 och år Kostnadsökningen består framförallt av ökade kostnader för nutritionshjälpmedel, som tidigare låg hos kommunen och kostnader för inkontinensmaterial från Vesica. Övriga sjukvårdsartiklar har också ökat och det är framför allt Ögonkliniken och Ortopeden MSE som står för ökningen. Kostnaderna inom detta område påverkas av när inköpstillfällena sker. Övriga kostnader inkl. Lokalkostnader har minskat med 0,8 % mellan år 2011 och år Huvudskälet till det är att pilotprojektet runt sjukresor är avbrutet. Kostnaderna ligger nu åter i sin helhet hos Habilitering och hjälpmedel. Det innebär att kostnaderna för sjukresor har minskat med 20,8 mnkr på årsbasis. Kostnader för tvätt har minskat med 3 % jämfört med år 2011 till följd av sänkta priser från FM-enheten. Hyreskostnaderna ökade med 6,2 mnkr (2,9 %) mellan år 2011 och år Det beror främst på retroaktiva hyreskostnader från FM-enheten som visade sig bli högre än beräknat. Övriga kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan och består främst av köpta sjukvårdstjänster, men också av köp av material och inventarier samt sjukvårdsmaterial. Divisionsresultat Division Kirurgi Det externa resultatet för Division Kirurgi är -16,7 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader är - 10,8 mnkr. Den största anledningen till det negativa resultatet är att kostnader för utomlänsvård under december månad dubblerades jämfört med en genomsnittsmånad. Antalet anställda årsarbetare har ackumulerat under året minskat med 25 och är nu Den arbetade tiden har minskat i med 2,9 %. Trots det så har produktionen mätt i Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

45 besök jämfört med 2011 ökat något (1 %). Däremot så har antalet planerade operationer minskat något. Sjukfrånvaron, andel sjuktid av ordinarie arbetad tid har successivt ökat från 4,5 % i januari 2012 till 5,3 % i december En översyn av bakomliggande orsaker görs av PU-enheten. Rekryteringsarbete pågår kontinuerligt på många kliniker, men vissa vakanser måste tillfälligt lösas med hjälp av hyrpersonal och andra tillfälliga lösningar. Kostnaden för hyrpersonal har jämfört med 2011 ökat från 6,3 mnkr till 14, 2 mnkr (+ 126 %). Det totala antalet besök har ökat marginellt och bl.a. står besök till barnmorska för en del av ökningen. Däremot har läkarbesöken minskat något jämfört med föregående år ( ). Totalt antal läkarbesök i år är varav på akutmottagningarna (1 600 fler än föregående år). Operationsproduktionen under 2012 har minskat. Den planerade verksamheten har minskat med 5,5 % och antalet akuta operationer har minskat med 12 %. Antalet vårdtillfällen har under 2012 minskat med 3,6 % och medelvårdtiden har sjunkit till 3,8 dygn vilket motsvarar en minskning på 0,2 dygn jämfört med Tillgängligheten till besök respektive till behandling har försämrats något mellan november och december beroende dels på fem färre vardagar i december, dels på personalbrist (specialistläkare och sjuksköterskor), vilket lett till resursbrist i form av vårdplatser och mottagningsresurser. Arbetet med länsgemensam operationsplanering pågår och målsättningen är att tillgängligheten till behandling ska öka så att vårdgarantin uppfylls. Många kliniker beskriver ett stort behov av ombyggnation och renovering. Ett exempel där detta behov är akut är neonatalavdelningen på MSE. En förstudie är gjord och fortsatt arbete är på gång. Problemen med Orbit är delvis åtgärdade, men en hel del återstår. För att undvika liknande misstag i kommande IT-projekt så har en händelseanalys av projektet genomförts. För att förbättra möjligheten till leverans av adekvata utdata pågår ett arbete tillsammans med leverantören. Division Medicin Det externa resultatet 2012 för Division Medicin visar en budgetavvikelse på - 17,7 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader redovisar en budgetavvikelse på - 41,2 mnkr. Totalkostnaden R12 under 2012 har ökat 3,0 % vilket motsvarar 2,3 mnkr per månad i snitt jämfört med föregående år. Det är personal- och utomlänsvårdskostnaderna som går med underskott, medan intäkter och läkemedel går med överskott. Under andra halvåret har den nya divisionsorganisationen trätt i kraft. Därmed har nya rutiner för ledning och uppföljning av divisionens arbete införts. Divisionens ledningsgrupp består av samtliga verksamhetschefer, divisionschef, personaladministratör och ekonom möts varannan vecka. Därutöver sker månadsvisa uppföljningar med varje verksamhet. Ett gemensamt system för enkel nulägesrapportering har införts och används vid alla ledningsmöten. Varje verksamhet rapporterar under rubrikerna Säkerhet, Kvalitet, Produktion, Personal och Ekonomi. I ledningsarbetet har stark tonvikt lagts vid översyn av samverkan och fördelning av de invärtesmedicinska subspecialiteterna och geriatriken på länets sjukhus. En central målsättning har varit optimalt användande av vårdresurser ur ett länsperspektiv. Häri ingår frågan om rutiner för situationer som betingas av tillfällig platsbrist eller vakanser i ordinarie specialistbemanning. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

46 I den nu pågående processen för verksamhetsplanering 2013 ingår målsättningen att förtydliga principer för fördelning, gemensamma uppdrag och rutiner för tillämpning av vårdprogram. En utgångspunkt är att subspecialiteter i större utsträckning kan utgå från en eller två sjukhuskliniker men ha ett länstäckande uppdrag. En sådan omfördelning kan öka möjligheten att vidareutveckla närsjukvård utgående från KSK, och minska suboptimering pga lokala svårigheter med bemanning och kontinuitet. Arbetet med att vidareutveckla samarbetet med primärvård och kommunal vård och omsorg har fortsatt. Under hösten har divisionens tre medicinkliniker fått bred uppmärksamhet p.g.a. nationellt ledande resultat beträffande vården av hjärtsjukdomar, stroke och diabetes. I Hjärt-lungfondens utvärdering befanns Kullbergska sjukhuset bäst i landet. Dessa generellt mycket goda resultat kontrasterar mot en ansträngd bemanningssituation. Framförallt KSK har haft flera specialistbefattningar vakanta med åtföljande behov av inhyrd läkarpersonal, men även MSE och NLN har i mindre utsträckning haft samma behov. Antalet årsarbetare har under året minskat med 21 jämfört med samma period 2011 vilket motsvarar en minskning med 4,0 %. Det finns ett vakansläge inom divisionen som på sikt befaras påverka kvalitetsutvecklingsarbete, produktivitet och arbetsmiljö i delar av verksamheten. Betydande läkarvakanser finns på medicinkliniken KSK och NLN, dessutom finns vissa vakanser på seniora poster på andra kliniker, och rekryteringsinsatser har hittills inte varit framgångsrika. Detta har medfört behov av hyrläkare under längre perioder. Sjukfrånvaron ligger på 4,0 % i december. Tillgänglighet: Sammantaget för 2012 nådde divisionen 87% nybesök inom 90 dagar. Målet för kömiljarden nåddes inte, 68% av nybesöken skedde inom 60 dagar. Bland verksamheterna nåddes kömiljardmålet av medicinklinikerna på KSK och NLN, av hudkliniken och reumatologkliniken. Division Psykiatri Division Psykiatri skapades den 1 september Vid samma tidpunkt slogs de två barn-psykiatriska klinikerna samman till BUP Sörmland. Psykiatriska divisionen visar ett positivt externt resultat på 10,1 mnkr. I jämförelse med förgående år har totalkostnaderna minskat med 2,3 mnkr (0,5 %) under Resultat inklusive interna kostnader visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 9,3 mnkr. Övriga intäkter uppvisar en positiv differens på 10,9 mnkr. Det positiva resultatet beror främst på att man har högre intäkter jämfört budget för bland annat Näckrosprojektet och kvalitet och tillgänglighet samt lägre kostnader jämfört med budget gällande personal inom BUP Sörmland på grund av tillfälligt vakanta rader. Personalkostnader visar en negativ avvikelse på ca -1,9 mnkr, men inom divisionen har man personalrelaterade intäkter (projekt+aktivitet) på ca 8,3 mnkr, vilket ger en nettodifferens på +6,4 mnkr. Psyk NLN/KSK är den klinik som genererar mest personalrelaterade intäkter - främst för Näckrosprojektet. Inom personalkostnaderna har divisionen haft inhyrd personal för motsvarande ca 22 mnkr, främst inom vuxenpsykiatrin och framförallt Psyk NLN/KSK. Under hösten har behovet av hyrläkare ökat då tillförordnade verksamhetschefer lämnat sina kliniska uppdrag. Vid årsskiftet kommer emellertid 4 ST-läkare vid kliniken i Nyköping att bli färdiga specialister. Detta kommer att reducera hyrläkarbehovet i Nyköping. Problemen kvarstår i Västra länsdelen. Rekrytering av nya ST-läkare pågår både på MSE och Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

47 NLN/KSK. Rekryteringen av verksamhetschef vid psyk. klin MSE är klar och ny chef tillsätts under mars månad I november tillsattes en ny verksamhetschef på vuxenpsykiatriska kliniken NLN/KSK. Under året har den från 2011 beslutade reduceringen av vårdplatser genomförts och divisionen har vid årets slut 33 (5,4 %) färre årsarbetare. BUP:s tillgänglighet är fortsatt god, man har under året hållit nivån för vårdgarantin och kömiljonen. Inom VUP hade 80 % av patienterna väntat mindre än 60 dagar under oktober och november, dock minskade denna andel i december. Antalet väntande patienter över 90 dagar minskade under hösten för att i december öka. Under 2013 kommer varje enhet få en återkoppling i diagramform med avseende på enhetens väntetider. I divisionens ledningsgrupp har beslut tagits om att målsättningen är: 100 % av patienterna ska ha tid för besök inom 60 dagar 70 % av patienterna ska ha tid för besök inom 30 dagar Division Medicinsk Service Det externa resultatet 2012 visar en positiv budgetavvikelse på 19,0 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader slutade på 44,8 mnkr. Totalkostnaden R12 under 2012 har ökat 1,0 % vilket motsvarar 1,1 mnkr per månad i snitt jämfört med föregående år. LPI 2012 är 2,7 %. Divisionen visar ett överskott trots ökade kostnader p.g.a. sjuksköterskebrist. Dyra lösningar uppvägs av att färre vårdplatser kan hållas öppna och under hösten togs beslut om fortsatt reducerade platser på NLN. Trots detta klarade VPE NLN att planera och hålla öppet vårdplatser för ett stort antal planerade operationer årets sista månader. Dock har detta kraftigt belastat den egna verksamheten samt division medicin och kirurgi. Verksamhetschefen har initierat riskanalyser ur patientperspektiv samt arbetsmiljö för medarbetare och chefer och även initierat arbeten tillsammans med division medicin och kirurgi. Detta skall leda till konkreta handlingsplaner för åtgärdande av det resultat som framkommer. Jämfört med 2011 har antalet årsarbetare minskat -3,7% vilket motsvarar -61 tjänster. Sjuksköterskebristen påverkar i hög grad förutsättningarna för verksamheterna. Det har varit möte gällande rekryterring och ett antal förslag har tagits fram, dock kvarstår att det är ett svårt rekryteringsläge. Diskussion för hur verksamheterna själva kan initiera och framföra nya sätt för rekrytering. Kostnader för hyrpersonal har ökat under året dels p.g.a. att endast hälften av radiologspecialisttjänsterna på MSE/KSK är besatta samt p.g.a. bristen på sjuksköterskor som är mest uttalad på Akutmottagningen MSE och Vårdplatsenheten NLN. Det har gjorts en medveten prioritering att operationsplaneringen på NLN inte skall behöva ställa in planerade operationer. Beläggningen har varierat mellan 82%-97% i länet under Snittbeläggningen har under våren varit lägre på MSE och KSK jämfört med Olika typer av infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

48 Åtgärdsplaner för 0-resultat Samtliga divisioner har identifierat åtgärder för att nå 0-resultat Under 2012 har åtgärdsplanerna resulterat i 80,6 mnkr i ekonomisk effekt vilket innebär att 8 mnkr återstår för att den totala planen ska uppnås. Åtgärdsplanerna omfattar aktiviteter inom de flesta kostnadsområden. De fördelar sig på följande sätt: Investeringar Under 2012 har utrustningsinvesteringar för 63 mnkr genomförts. Planen omfattade utrustningsobjekt för 88 mnkr. På grund av fördröjning i planeringsprocess och synkronisering med byggprojekt samt fördröjning i upphandlingsprocessen har ett flertal objekt förskjutits till De stora objekten är datortomograf, röntgenlab och MR till Radiologen, endoskopiutrustning till ÖNH-kliniken, autoklaver till Sterilcentralen samt multifunktionsapparat till Ambulansen. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

49 Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Komplett styrkortsredovisning är under utveckling och fullständig rapportering av kontrollmomentet sker i verksamhetsberättelsen. De i budgeten fastställda styrtalen för tillgänglighet och patientfokus följs upp enligt etablerade rutiner: Väntetiden till nybesök och behandlingar (enligt nationella beslut) följs upp på förvaltningsnivå och redovisas per månad. Uppföljningsdiskussioner sker direkt med respektive basenhet vid divisionschefernas verksamhetsgenomgångar. Bemötande av patienter mäts med Nationella Patientenkäten och resultaten följs upp på såväl verksamhetsnivå som förvaltningsnivå. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Under våren upprättade samtliga verksamheter för första gången egna kvalitetsbokslut där medicinska resultat från medicinska kvalitetsregister är (och framförallt kommer att vara i kommande kvalitetsbokslut) i fokus. Rådet för Kunskapsstyrning följer utvecklingen inom större och etablerade kvalitetsregister på en övergripande nivå. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. I november 2012 genomfördes internkontroll för rehabilitering. Ett slumpmässigt urval genomfördes och åtta sjukfall granskades. Rehabiliteringssamtal med ett möte mellan chef och medarbetare hade skett i tre av åtta sjukfall. I samtliga fem sjukfall där inte rehabiliteringssamtal hade hållits med ett möte mellan chef och medarbetare, hade kontakt skett på annat sätt mellan chef och medarbetare. Dessa kontakter gav i samtliga fall information kring hur fortsatt planering genomfördes och detta avsåg i samtliga fall medicinsk planering och behandling och inga arbetslivsinriktade insatser planerades just för tillfället. Dokumenterade rehabiliteringsplaner fanns i fyra sjukfall och för de övriga fyra Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

50 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment fanns ingen rehabiliteringsplan pga. sjukskrivningsorsak och att det planerades enbart medicinsk rehabilitering. Inga rehabiliteringsmöten hade skett i sjukfallen eftersom man avvaktade medicinsk behandling och inga behov för planeringsmöten hade därmed uppstått. I ett sjukfall var ett rehabiliteringsmöte inplanerat och i ett annat fall hade kontakter tagits kring hjälpmedel. Sammanfattningsvis bedöms målet vara mycket väl uppfyllt att rehabiliteringssamtal genomförs trots att det inte skett i ett möte mellan chef och medarbetare i fem sjukfall. I de fall där inte rehabiliteringssamtal med möte hade skett mellan chef och medarbetare uppvisar att det skett en bedömning om behovet av kontakt och dess former utifrån sjukskrivningsorsaker och behov i rehabiliteringssituationen. Rutinerna bedöms vara väl inarbetade. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Två slumpmässigt utvalda godkända dispenser, varav en gäller sjuksköterskor och den andra läkare. I båda fall var en del uppgifter inte ifyllda i blanketten. Samtal har förts mellan verksamhetschef och divisionschef inför anlitande av hyrpersonal. Förtydligande behöver göras om hur blanketten ska fyllas i enligt rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Redovisning Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Fem slumpmässigt utvalda 1:a linje chefer har kontaktas utifrån annons/rekryteringsprocesser under innevarande år. Alla de tillfrågade cheferna visade sig ha övergripande vetskap om rutinen och är väl medvetna om den restriktivitet som råder vid anställning. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

51 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Redovisning Förvaltningen har rutiner gällande betydande miljöaspekter. Dessa är beslutade av HSFs ledning och har tagits upp på verksamhetschefsmöte, 1:a linjechefsmöte samt miljöombudsträffar. Information om rutiner skickas till verksamheter genom månadsblad. Revisioner visar att vissa rutiner är kända i verksamheterna, exempelvis instruktionshandboken Rätt hantering. Andra rutiner med tillhörande instruktioner är mindre kända, ex. instruktionen Rätt medel vid rätt tillfälle. Insatser för att informera om miljörutiner är en prioriterad fråga. Mindre känd är ex. anvisningen miljöavvikelse vilket framkom under extern miljörevision. Fåtal miljöavvikelser har hittills registrerats och flertal är av kategorin arbetsmiljö. Insatser för att informera om miljöavvikelser är en prioriterad fråga Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Resultatet visar att endast 16 av 50 fakturor hade fullgod kontraattest i kontroll efter augusti under hösten kontrollerades 30 fakturor varav 27 hade fullgod kontraattest. Samlad Redovisning kommer kontakta respektive kontraattest för efterattest och internkontrollerna kommer fortsätta genomföras under Samlad redovisning ska i möjligaste mån lägga till kontraattest men ansvaret ligger hos attestanten. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Syfte och deltagare Redovisning Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Av 23 kontrollerade fakturor efter augusti följde 17 anvisningarna. Under hösten har 30 fakturor kontrollerats varav 23 följde anvisningarna. I de flesta fall där rutin inte följdes var det deltagarförteckning som saknades. 7 av fakturorna som inte följde anvisningarna avsåg extern representation. Rutinerna behöver förbättras och ses över för att säkerställa att uppgifter om syfte och deltagare finns innan fakturor betalas. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

52 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Fullständiga fakturor Redovisning Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av totalt 60 fakturor har genomförts på konto för inhyrd personal och konsulttjänster för att säkerställa att fakturorna följer gällande regelverk. Brister har identifierats, i vissa fall saknas till vem fakturan ställts, när affärshändelsen inträffat samt vad fakturan avser. Under höstens kontroller har även uppgift om mervärdeskatt och F-skattsedel varit bristfällig på kontrollerade fakturor. Rutinerna behöver förbättras för att säkerställa att leverantörsfakturor upprättas enligt gällande lagstiftning. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Handkassor Redovisning Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Kontroller är utförda dels genom stickprov av 13 verifikat gällande handkassor och dels genom oanmälda besök för kontroll av handkassor och växelkassor. Resultatet av kontrollerna visar att majoriteten av kvittona avser 2010 och 2011 trots att de redovisas som en kostnad 2012 dessutom saknar en del kvitton organisationsnummer och några är även skrivna för hand. Även kontrattest och syfte saknas för några kvitton. Flera inköp sker av leverantörer som Landstinget Sörmland inte har avtal med. Resultatet vid granskning av växelkassor visar att fyra hade differenser dessutom hade en avdelning ett lägre belopp i växelkassa än det tilldelade. Generellt gäller att förvaring av pengar inte sker på ett betryggande sätt och ingen legitimation krävdes vid de oanmälda besöken. Framkomna brister kommer att åtgärdas dessutom har en ny blankett tagits fram för kassor och en inventeringsplan kommer att införas. Även säkerhetsrutinerna behöver förbättras. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Avtalstrohet Redovisning Kravet på beslutsföljsamhet till landstingets ingångna avtal ska följas upp. Uppföljning av avtalstrohet sker löpande. Redovisas i andel måluppfyllelse. Redovisas i årsbokslut. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

53 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rapporten innehåller brister, vilket betyder att resultatet inte speglar verkligheten. Inom projektet e-stelle kommer ett omfattande arbete att genomföras både för att säkra avtalstroheten och möjligheterna att följa upp. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnosoch åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnos- och åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Rutiner för diagnos- och åtgärdsregistrering finns att hämta på Kodförvaltningens hemsida på intranätet. Rutinerna uppdateras kontinuerligt med kodanvisningar och information från Socialstyrelsen. Sedan halvårsskiftet 2012 följs månatligen upp att registrering sker enligt rutinerna, d v s att varken vårdtillfällen eller besök saknar diagnoskoder. Bortfall av diagnoser har ökat under 2012 både vad gäller öppen- som slutenvård. Ökad uppföljning och fokus kommer även läggas på att säkra kvalitén på registreringen, vilken idag varierar vad gäller att registrera bidiagnoser och medicinska åtgärder på klinikerna. Resultat av uppföljning rapporteras såväl till verksamhetscheferna som Hälso- och sjukvårdsledningen. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (52)

54 Chvks10 Rapportering 2012 Spec resultaträkning Bilaga 1 Förvaltning: Hälso- och sjukvården (tkr) Period: Jan-Dec Tom period Helår Utfall Utfall Budget Verksamhetens intäkter Utomlänsvård - externa intäkter Inomlänsvård - interna intäkter Patientintäkter LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv Övriga vårdintäkter Övriga intäkter - ej vård Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utomlänsvård Inomlänsvård Receptläkemedel Övriga läkemedel Medicinskt material och hjälpmedel Lab kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Lokalhyreskostn inkl media Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning Landstinget Sörmland: Övriga Andra landsting Statliga myndigheter Primärkommuner Företag och organisationer Privatpersoner Summa

55 Bilaga 1 - CHVKS LSN Rapportering 2012 Investeringsspecifikation Förvaltning: Länssjukvården Period: Jan- Dec (tkr) Tom period Helår Utfall Utfall Budget INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Konst SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Medicinsk utrustning Inventarier Fordon SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING

56 Bokslut 2012 S:a Arbetsskador och tillbud Förvaltning: Hälso- och sjukvård Länssjukvården Totalt ( Exkl Primärvård) (Antal händelser) Skadans art Arbetsskada Arbetsskada S:a arbetsskador Tillbud Med sjukfrånvaro Utan sjukfrånvaro Totalt Allergisk reaktion Bemanning Bemötande Direktkontakt med kroppsvätskor Fukt och mögel Fysisk belastning Färdolycksfall Hot/våld Kemikalie/värme/kyla Klämskada Konflikt Mobbing Psykisk belastning Skada vid fall/halk Skada vid lyft av annat Skada vid patientförflyttning Skada pga av lokaler-utrustning Stick/skärskador Trakasserier Övrigt TOTALT

57 LÖNEKOSTNADSANALYS Förvaltning/Bolag: Länssjukvården Bilaga 2 Period: Bokslut 2012 Kostnad, tkr Timmar, tal Kostnadspost (exkl PO) Utfall 2012 Utfall 2011 Månadslön, totalt , ,0 Reducering ev uppbokning Förändring mot 2011 % Förändring mot 2011 tkr Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring mot 2011 % Förändring mot tal Månadslön, totalt exkl uppbokning , ,0-0, , , ,0-3,86-236,0 - varav nytt avtal, (kostnad period) 2, ,8 - varav individuell löneförändring utöver avtal 0, ,8 - varav löneförändring pga personalomsättning -1, ,4 - varav volymförändring -2, ,1 Externt inhyrd personal , ,0 48, ,0 52,0 42,0 23,81 10,0 Timlön , ,0 21, ,0 229,0 212,0 8,02 17,0 Intjänad övertid , ,0 18, ,0 122,0 108,0 12,96 14,0 Uttagen komptid , ,0 9,11-527,0-165,0-173,0-4,62 8,0 Intjänad jour , ,0 3, ,0 108,0 111,0-2,70-3,0 Uttagen jour , ,0-1,59 635,0 Summa grundlön , ,0 1, , , ,0-2,96-190,0 Ob-tillägg , ,0 2, ,0 Semester , ,0 11, ,0 831,0 886,0-6,21-55,0 Lönekostnad ej arbetad tid , ,0 5, ,0 Rekryteringskostnader (exkl tid) 4 990, ,0 127, ,0 Övriga personalkostnader , ,0-8, ,0 Summa exkl PO , ,0 1, ,0 PO , ,0 1, ,0 Reducering ev uppbokning SUMMA , ,0 1, ,0

58 Hälso- och sjukvård BILAGA 3 H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Gruppen Utomlänsvård UTOMLÄNSVÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Landstinget Västmanland och Sörmland utgör en gemensam avtalspart och har tecknat avtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro. Nuvarande avtalen började gälla 1 januari 2010 (avtalsperiod ) och bygger på ett rabattsystem där all köpt vård inklusive dyrare läkemedel, röntgenundersökningar, implantat mm är rabattgrundande. Därutöver tillkommer akutvård och fritt vårdval som sker utan remiss och följer riksavtalet. Utöver avtalen ovan har Landstinget även tecknat avtal med andra sjukhus bl a Universitetssjukhuset i Linköping (gynonkologi), Sahlgrenska i Göteborg och samverkansavtal med Landstinget Västmanland. Tabell 1 - Budgetutfall total Utfall T kr Helårs 2012 Helår fg år Utfall tkr Budget tkr Diff. Totalt Källa IFS Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 är tkr. I resultatet för 2012 ingår kostnader för tkr som avser vård utförd under 2011 som redovisas Med hänsyn tagen till de tkr, så skulle 2012 års resultat vara tkr. Budgetavvikelse blir därmed 14,4 %. Den reella kostnadsökningstakten för vård utförd 2011 respektive 2012 är 3%. Tabell 2 - Kostnadsutveckling Utfall T kr Vård efter initiativ från hemlandstinget = remitterad vård Fritt vårdval Övrigt och akut vård Köpt vård - Utomlän Källa IFS Merparten av de kostnader från 2011 som påverkar resultatet 2012 (se kommentar till totala utfallet) är bokförda inom remitterad vård, vilket ger en falskt negativ bild av kostnadsökning inom området. En djupare analys av området med hjälp av data från vårt särskilda uppföljningssystem för utomlänsvården Skvader visar att de faktiska kostnaderna under 2012 är ca 3 mnkr Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 1(4) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\bilaga 3 - Verksamhetsberättelse Utomlänsvård 2012.docx Utskriftsdatum: :52

59 högre jämfört med Inom den remitterade vården har det skett en minskning av kostnaderna som är kopplade till vårdgaranti beroende på en minskad remittering med denna anledning. Den del som står för kostnadsökningen inom remitterad vård är således den högspecialiserade vården där ökningstakten motsvaras helt av det ökade antalet remisser inom detta område. (Källa Skvader) Den icke remissbundna vården (fritt vårdval och akutvård) står för den största delen av kostnadsökning under För den akuta vården har det skett en återgång mot den nivå som fanns under 2010 (och tidigare) och är huvudsakligen inte påverkbar. Fler patienter söker dock vård utanför Sörmland vilket påverkat kostnadsutvecklingen inom fritt vårdval. Tabell 3 - Antalet skickade remisser per månad Antal remisser, totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Skvader Antal remisser Diff. (reella tal, 2011 till 2012) Förändring (2012 relativt 2011) Initiativ från hemlandstinget ,2% Vårdgaranti ,6% Patientens val ,4% Övrigt ,0% Totalt ,7% Källa: Skvader I diagrammet framgår att antalet betalningsförbindelser för utomlänsvård har ökat under ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 2(4) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\bilaga 3 - Verksamhetsberättelse Utomlänsvård 2012.docx Utskriftsdatum: :52

60 Den främsta orsaken är att antalet betalningsförbindelser med anledning av patientens val har ökat. Det är fler sörmlänningar som på eget initiativ söker vård utanför länet. Tabellen: Totalt har antalet betalningsförbindelser ökat med 5,7%, vilket är en viktig orsak till de ökade kostnaderna för utomlänsvård Mellan 2011 och 2012 har antalet betalningsförbindelser på initiativ från hemlandstinget ökat med 3,2%, vilket är den typ av betalningsförbindelse som har störst inverkan på det ekonomiska utfallet Antalet betalningsförbindelser för vård med anledning av bristande tillgänglighet (vårdgaranti) minskade påtagligt (40%). Vilket är anmärkningsvärt eftersom tillgängligheten för vård i Sörmland har minskat under motsvarande tidsperiod Fler patienter har sökt vård på eget initiativ utanför Sörmland. Främst är det patienter med problem inom rörelseapparaten (ortopedi) där det 2011 fanns en begränsning av valfriheten. En annan stor patient grupp som sökt vård utanför länet är individer med läsvårigheter (dyslexi). Tabell 4 - Sjukdomsområden med störst ökning respektive minskning av kostnaderna för utomlänsvård Kostnad kr Diff. (2011 till 2012, reella tal) Tillväxt ( 2011 till 2012, relativa) Ökade Kostnader I00-I99 - Cirkulationsorganens sjukdomar % N00-N99 - Sjukdomar i urin- och könsorganen % C00-D48 - Tumörer % G00-G99 - Sjukdomar i nervsystemet % Z00-Z99 - Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälsooch sjukvården % Minskade Kostnader F00-F99 - Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar % K00-K93 - Matsmältningsorganens sjukdomar % D50-D89 - Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet Q00-Q99 - Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser % % P00-P96 - Vissa perinatala tillstånd % Källa: Skvader Ökade kostnader Kostnader inom området cirkulationsorganens sjukdomar har ökat mest. Behandling av icke brusten kroppspulsåder (aorta aneurysm) står för den största ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 3(4) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\bilaga 3 - Verksamhetsberättelse Utomlänsvård 2012.docx Utskriftsdatum: :52

61 kostnadsökningen inom området. Inom området hjärtsjukdomar har kostnaderna ökat för behandling av klaffsjukdomar och rytmstörningar. Kostnader för behandling av ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) har minskat genom ett utökat omhändertagande av dessa patienter inom landstinget. Kostnadsökningen inom urin och könsorganen orsakas framförallt av 1 individ med en vårdkostnad under 2012 på totalt ca 7 mnkr. Tumörsjukdomar är i reella tal det största sjukdomsområdet, den relativa ökningen inom området motsvarar den relativa ökningen som finns på totalen Två patienter med höga kostnader (3 respektive 3,1 mnkr) med anledning av sjukdomar inom nervsystemet Ökade kostnader för faktorer av betydelse för hälsotillståndet kan kopplas till att allt fler patienter är organtransplanterade (njure, hornhinna och hjärta) med ett medföljande uppföljningsbehov. Även antalet patienter med avancerade apparater för att stabilisera hjärtrytmen (ICD) har medfört ökade kostnader Minskade kostnader Antalet för tidigt födda barn som behövde vård utanför länet var betydligt färre under Under året har Barnkliniken förbättrat möjligheten att ta hand om dessa patienter Vår och behandling av patienter med missbildningar är ofta kopplat till höga kostnader för enskilda individer var ett extremt år jämfört med 2010 och 2012 har inneburit en viss återgång mot tidigare års nivåer Inom psykiska sjukdomar är trenden minskade kostnader och bakomliggande faktor är bl a minskade kostnader för behandlingshem Tabell 5 Patienter med en debiterad kostnad > 1 mnkr År Antal patienter Total kostnad Högst kostnad ,5 5, ,0 7,0 Källa Skvader En mycket liten andel patienter stod för en relativt stor andel av kostnaden. Under ett år har ca patienter fått någon form av vård utanför länet till en sammanlagd kostnad av drygt 600 mnkr. Det innebär att ca 3 promille av dem med någon form av vård utanför länet står för ca 1/6 av kostnaderna. Antalet kostsamma patienter (> 1mnkr) var på ungefär samma nivå 2012 som Däremot var den totala kostnaden för gruppen ca 8 mnkr lägre Barn och ungdomskliniken har haft 7 färre patienter som kostat mer än 1 mnkr. Detta har medfört att kostnaden för gruppen sjunkit från 33 mnkr till 18 mnkr. Medicinkliniken MSE har haft samma nivå 2012 som 2011 med en kostnad på ca 28 mnkr. Årets mest kostsamma patient i LtS kostade 7,0 mnkr och var remitterad från Barn- och ungdomskliniken med anledning av en kronisk njursjukdom. ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 4(4) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\bilaga 3 - Verksamhetsberättelse Utomlänsvård 2012.docx Utskriftsdatum: :52

62 Hälso- och sjukvård H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Hedin Karlsson UPPFÖLJNING ERSÄTTNINGSMODELL/BESTÄLLAR- OCH UPPFÖLJNINGSMODELLL Inledning 2012 har en ersättningsmodell/beställar- och uppföljningsmodell för specialistsjukvården i Landstinget Sörmland införts. Modellen har införts i form av en skuggmodell i syfte att se hur de olika delarna fungerar. De ekonomiska och produktionsinriktade delarna fungerar enligt beslutet, medan kvalitetsdelen är lite mer komplicerad. Ekonomiskt resultat Resultatet för Länssjukvården i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen slutade på -7,4 mnkr, vilket är 1,2 promilles avvikelse från resultatkravet. Föregående år var resultatet -264 mnkr har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Kostnadsutvecklingen mellan 2012 och 2011 är 2,1 %. Intäktsutvecklingen är för samma period 2,1 %. LPI för 2012 är 2,7 %. Den låga kostnadsutvecklingen visar att åtgärdsplanerna börjar få avsedd effekt. Den goda resultatutvecklingen är en effekt av aktivt arbete med åtgärdsplanerna ute i verksamheten. Under 2012 har även en uppföljningsmodell etablerats fullt ut med dels divisionsuppföljning, d v s att Hälso- och sjukvårdschefen månatligen träffar och följer upp respektive division, och dels månatliga uppföljningsmöten där divisionschefen träffar respektive verksamhetschef. I SKLs Öppna jämförelser som redovisades hösten 2012 noterades att Sörmlands strukturjusterade kostnader för hälso- och sjukvård är den lägsta i landet. Ett omfattande arbete med att ta fram resultat i diagramform på förvaltnings- och divisionsnivå är genomfört och en fortsatt utveckling av det pågår. Nästa steg är att motsvarande måste ner på verksamhetsnivå också. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 1(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

63 Produktion Besöksvolymen för läkarbesök har under 2012 ökat med 0,6 % i jämförelse med förgående år. Övriga besök har däremot minskat med 2,1 % i jämförelse med förgående år. I december har både antalet läkarbesök och besök till övriga vårdkategorier minskat i jämförelse med samma månad både 2010 och ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 2(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

64 Även när det gäller avslutade vårdtillfällen har produktionen lega i samma härad 2012 som I jämförelse med förgående år har antalet avslutade vårdtillfällen minskat med 336 vilket motsvarar 1 %. Målet för medelvårdtiden är satt till 4,9 dagar klarar HSF målet varje månad. Medelvårdtiden under 2012 har, förutom de senaste tre månaderna, succesivt minskat från 4,7 dagar 2011 till 4,5 dagar 2012 vilket motsvarar 4 % lägre medelvårdtid. Tillgänglighet I december fick 81 % av andelen patienter tid till nybesök inom 90 dagar. Samma period föregående år var siffran 85 %. ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 3(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

65 I december har 84 % av andelen patienter väntat på behandling inom 90 dagar. Föregående år samma period var siffran 80 %. Utfallet i november är det högsta uppmätta värdet för väntande på behandling inom 90 dagar under den senaste tvåårs perioden. I mätningarna inom kömiljarden har 60 % av antalet väntande fått nybesök inom 60 dagar i december. Föregående år samma period var siffran 67 %. Under 2012 nådde Sörmland målet för nybesök endast i mars. ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 4(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

66 55 % av antalet väntande har fått behandling inom 60 dagar i december. Föregående år samma period var siffran 59 %. Sedan början av 2011 har inte andelen väntande på behandling inom 60 dagar varit så hög som under oktober och november 2012 Ersatta ärenden från LÖF Månad Antal ersatta ärenden HSF får sedan i våras månatligen information om antalet ersatta ärenden som anmäls till LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringar). Totalt har till och med augusti 141 ärenden ersatts, vilket innebär 12 ärenden i snitt per månad. Vi har inte tillgång till information från tidigare år, vilket gör jämförelsen med tidigare år svår. Kvalitetsindikatorer De sju nyckeltal som är valda som uppföljningsparametrar är tagna ur öppna jämförelser och därur områden där Sörmland sticker ut negativt. Några av nyckeltalen speglar förhållandevis breda områden ur förvaltningens verksamhet, och några av dem speglar mycket smala områden. I Öppna jämförelser som redovisades hösten 2012 för verksamhetsåret 2011 ser resultatet för de definierade nyckeltalen ut enligt följande: Strokepatienter med förmaksflimmer som får blodförtunnande behandling. Källa: ÖJ Strokepatienter som vårdats på strokeenhet, andel. 71% 85% Källa: ÖJ ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 5(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

67 Patienter med typ 1-diabetets som når mål för blodsockervärde (HbA1c). Källa: ÖJ Bloddialyspatienter med AV-fistel eller AVgraft, andel 13% 46% Källa: ÖJ Bristning av grad III & IV vid vaginal förlossning, 2010 Källa: Medicinska födelseregister, Socialstyrelsen Artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada, andel Källa: ÖJ Protesopererade patienter 65 år och äldre vid cervikal höftfraktur, andel MSE: 3,1% NLN: 2,6% 206 per inv 44% Källa ÖJ Patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit, 19% Källa: ÖJ Patienter med sekundärprogressiv MS som behandlas med bromsmedicin. 8% Källa: ÖJ Väntetid till trombolys (Andel som inkommer till sjukhus inom 3 timmar efter strokeinsjuknandet). Källa: Riks-Stroke NLN: 82% MSE: 78% KSK: 54% Väntetider till karotiskirurgi (andel patienter opererade inom 14 d) 100 % Källa: Intern uppföljning inom ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 6(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03

68 Strokeprocessen Andel trombolyslarm som startas av ambulans 24% Källa: Riks-Stroke Andel Vårdrelaterade infektioner Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) uppmättes till 10,4 % vid punktprevalensmätningen i Sörmland. För riket var siffran 9%. Analysen av resultatet pekar på att ett samband med en besvärlig överbeläggningssituation veckorna före och under mätningen. ORG NR Y:\Hälso- och sjukvård\processer\budget och planering\2012\uppföljning\3-delårsrapporter - förvaltning\3-december - Årsrapporter\Förvaltning SID 7(7) LN och PV - ORIGINAL till nämnd\lsn\uppföljning ERSÄTTNINGSMODELL docx Utskriftsdatum: :03