Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån"

Transkript

1 Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg Det är bättre att stämma i bäcken än i ån April 2009

2 Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg ingår som en del i handlingsplanen för en mera hälsofrämjande hälso- och sjukvård inom Landstinget Kronoberg. Denna delrapport kompletterar tidigare delrapport juni 2008 som handlade om mödra- och barnhälsovårdens roll för att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg. Materialet bygger bland annat på intervjuer med yrkesverksamma personer inom berörda verksamhetsområden. Intervjuerna har gjorts av psykolog Hans Ljungqvist och undertecknad, FoU centrum. Vg se bilaga Intervjuade personer. Innehållet i dokumentet har utformats efter granskning och synpunkter av Anna Biesert, samordningsbarnmorska, barnmorskemottagningen Ljungby Anna Bärtås, verksamhetschef, överläkare Barn- och ungdomskliniken Växjö Märta Carlsson, verksamhetschef Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, LL Olof Cronberg, chefläkare Primärvården Jan Åke Jönsson, överläkare Barn och ungdomskliniken Växjö Martin Jägervall, överläkare Barnhabiliteringen Lena Lendahls, medicine doktor, barnmorska FoU-centrum Hans Ljungqvist, leg psykolog FoU-centrum Helena Nyström, barnhälsosamordnare Barnhälsovården Eva Pettersson Lindberg verksamhetschef FoU-centrum Christer Petersson medicine doktor, distriktsläkare, FoU-centrum Eva Sandén, Avd chef Barnmorskemottagningen CLV Anna Sunér, psykolog Barnhälsovården Solveig Svensson, verksamhetschef BUP Växjö Karin Bengtsson Överläkare FoU-Centrum Landstinget Kronoberg

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Psykisk ohälsa - ett folkhälsoproblem... 5 Könsskillnader... 5 Psykisk hälsa ohälsa hos barn och ungdom... 5 Barn och Ungdomsenkät i Kronobergs län Barn och ungdomars psykiska hälsa - en viktig samhällsfråga... 6 Förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen... 7 Arbetet inom Sveriges Kommuner och landsting SKL... 8 Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga SKL... 8 Förebyggande och hälsofrämjande arbete Insatser på rätt nivå Hälsofrämjande insatser, universell prevention Föräldrastöd från 0-18 år Tidiga insatser till riskgrupper. Selektiv prevention Tidiga insatser till barn med problem, indikerad prevention Hälsofrämjande och preventivt arbete inom Landstinget Kronoberg Folkhälsopolitiskt program Basen första linjens hälso- och sjukvård Skolan respektive primärvårdens ansvar för åldersgruppen 6 18 år Det praktiska arbetet Första linjens hälso- och sjukvård för barn 0-6 år Barnhälsovården Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 6-18 år Primärvården Ungdomsmottagningar Specialistenheter för barn och ungdomar 0-18 år Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken BUP Barn- och ungdomsmedicinska klinikerna Barn- och ungdomskliniken Växjö Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen Ljungby Barn- och ungdomshabiliteringen Folkhälsoarbete riktat mot skolan FoU - centrum Referenser Bilaga Verksamhetsbeskrivningar Bilaga Intervjuade... 31

4 Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg SAMMANFATTNING Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, är därför en angelägen uppgift för sjukvården. I dag pekar forskningen allt tydligare på samband mellan psykisk hälsa/ohälsa, den känslomässiga hjärnans utveckling och våra tidigaste relationer föräldra- barnrelationen. En viktig förebyggande och hälsofrämjande insats är därför Att stödja anknytningsprocessen och stärka föräldrarollen. Detta redovisas i FoU- centrums skrift juni 2008 Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Mödra- och barnhälsovårdens roll. Eftersom det är möjligt att påverka en växande individs utveckling i positiv riktning är det dessutom viktigt Att tidigt identifiera barn och ungdomar med ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Det handlar om att minska riskfaktorer och öka generella skyddsfaktorer samt Att tidigt upptäcka och behandla tecken på psykisk ohälsa. I dag finns vetenskapligt stöd för en ökad risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom även om de psykiska symptomen från början är lindriga. I följande dokument ges en kort bakgrundsbeskrivning till området psykisk hälsa/ohälsa. Vidare en genomgång av hur arbetet för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa bedrivs inom landstinget Kronoberg. Följande område har speciellt uppmärksammats. Uppdraget och ansvarsfördelningen mellan olika vårdnivåer och kommun/landsting behöver förtydligas. Vem har ansvaret för vad? En gemensam handlingsplan mellan samtliga kommuner och landstinget bör upprättas. Brister vid första linjens omhändertagande av psykisk ohälsa. Genom att tidigt identifiera problem och ge effektiva insatser kan förhoppningsvis en negativ utveckling förebyggas och allvarligare psykiska problem motverkas. Kompetensen för detta arbete finns inom landstingets barnhälsovård för barn upp till 6 år, men barnpsykiatrisk kompetens inom primärvården saknas för barn och ungdomar i åldersgruppen 6-18 år. Denna kompetens förväntas av många finnas inom skolans elevhälsa. Kommunernas och landstingets uppdrag ser dock olika ut och utgår från olika lagstiftningar. Dessutom finns i dag stora variationer och brister i skolhälsovårdens psykosociala kompetens. En möjlig väg att förstärka primärvårdens resurser är en gemensam barnhälsovårdsresurs 0-18 år med psykosocial kompetens att möta även barn och ungdomar 6-18 år. (jfr barnhälsovårdpsykologer 0-6 år). Brister i psykosociala resurser på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Ljungby. Förtydliga och skapa rutiner kring hälso- och sjukvårdens skyldigheter att beakta barns behov. Det föreligger ett lagförslag som föreslås träda i kraft 1 juli Enligt detta lagförslag åläggs hälso- och sjukvården och dess personal en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när det befinner sig i en särskilt utsatt situation. Med detta menar man när en förälder har psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk

5 sjukdom eller skada eller missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Eller när föräldrar plötsligt dör. Andra områden som belysts i denna rapport är bland annat behovet av Specialist BVC och ett Barncentrum på CLV där man samlar barn- och ungdomskliniken, barn och ungdomspsykiatriska kliniken, barnhabilitering, barnhälsovårds psykologer. (Rapport med förslag lämnades till landstingsstyrelsen 2006) Det krävs dock vidare utredning för att klargöra hur detta skulle kunna se ut. BAKGRUND Psykisk ohälsa - ett folkhälsoproblem. Lindriga psykiska symtom som oro, ängslan och sömnstörningar är vanliga hos befolkningen och har ökat generellt sedan slutet av 1980 talet. I ungdomsgruppen mer än fördubblats. Under samma tidsperiod har konsumtionen av alkohol nästan fördubblats i samma åldersgrupp (källa FHI). I en landsomfattande svensk intervjuundersökning (ULF studien 2004/2005) anger 23 procent av alla kvinnor och 13 procent av alla män att de har känslor av ängslan, oro eller ångest. Den högsta siffran, 30 procent, finns hos kvinnor i åldern år. I samma undersökning uppger sig dessutom 29 procent av kvinnorna och 19 procent av männen lida av sömnbesvär. Frånvaron av oro, ängslan och andra negativa känslor är inte liktydigt med en psykisk god hälsa. Det är viktigt att kunna känna och identifiera alla slags känslor även negativa, eftersom de utgör en inre vägledning i livet. En dålig kontakt med känslorna, en oförmåga att identifiera dem, kan därför utgöra en grund för både psykisk och fysisk ohälsa. (1) En behandlingskrävande depression förekommer hos cirka 2 till 5 procent av befolkningen. Vidare lider ungefär 12 till 17 procent av befolkningen av någon form av ångestsyndrom. Den totala samhällskostnaden för depression i Sverige har fördubblats mellan 1997 och 2005, från 16,1 till 32 miljarder kronor per år (2) Könsskillnader Flickor/kvinnor rapporterar generellt mer symptom som ängslan, oro och ångest än pojkar/män. Detta är inte liktydigt med att kvinnor har en större psykisk ohälsa. Det kan i stället handla om olika sätt att hantera och uttrycka liknande problematik hos kvinnor och män. Fickor och kvinnor reagerar oftare inåtvänt med ångest, depression, självskadebeteende, anorexi, medan pojkar och män oftare har en mera utåtriktad problematik med utagerande, hyperaktivitet, aggressivitet, alkohol och droger. (3) Det kan i sammanhanget påpekas att 80 % av skäligen misstänkta för brott i Sverige utgörs av män (Källa Brottsförebyggande rådet). Psykisk hälsa ohälsa hos barn och ungdom. Psykisk hälsa ses ofta som en motpol till psykisk ohälsa men någon klar gräns när hälsa övergår till ohälsa finns inte. Det är normalt och en naturlig del av livet att ibland känna oro, ängslan och andra negativa känslor. Under barn och ungdomsåren kan dessutom psykiska

6 symptom och problembeteenden ingå som en del i att utveckla den egna identiteten. Vissa problem minskar eller försvinner av sig själv genom mognad och ökad ålder. Psykisk ohälsa i barn och ungdomsåren kan visa sig på olika sätt. Det kan uttryckas i en mera inåtvänd problematik som depression och ångest, eller beteendestörningar av olika slag; rastlöshet, skolk, alkohol, droger, ätstörningar, självskadebeteenden, mobbing, aggressivitet och kriminalitet. Avgränsningen till psykisk sjukdom är otydlig och graden av symptom ger inte någon vägledning i vad som på sikt kan utvecklas mot en allvarligare psykisk ohälsa sjukdom. (4) År 2007 fanns omkring 2 miljoner barn i Sverige (22 % av befolkningen). Av dessa hade ca 5 % kontakt med barn och ungdomspsykiatrin samma år. 15 % av alla barn har kontakt med BUP någon gång under sin uppväxt. 20 % av alla barn behöver särskilt stöd i skolan. Nästan 11 % av eleverna som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolan. 23 % av eleverna i årskurs 7-9 och 31 % av gymnasieeleverna uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan. (22) Skador, alkoholförgiftningar samt självmordsförsök ökar bland de äldre tonårsflickorna. Avsiktliga självdestruktiva handlingar främst självmordsförsök är en viktig orsak till att allt fler flickor i åldrarna år vårdas på sjukhus (6). Även besvär med sömn, trötthet och värk (huvudvärk, värk i nacke axlar och skuldror) har ökat. (7) Barn och Ungdomsenkät i Kronobergs län. Landstinget Kronoberg följer regelbundet barn- och ungdomars hälsa med enkätundersökningar av samtliga elever i åk 5, 8 och gymnasiet åk 2. Undersökningarna har utförts 2003 och 2006 och kommer att genomföras hösten I enkätundersökningarna skattar de flesta sin hälsa som god eller mycket god. Majoriteten av eleverna, pojkarna i högre grad än flickorna, trivs med livet. Dock rapporterar de äldre barnen i relativ hög grad stress inför skolarbetet. Knappt var tredje pojke och drygt hälften av alla flickor på gymnasiet upplever stress inför skolarbetet. Kroppsliga symptom som ont i mage, rygg och huvudvärk är mer vanligt förekommande bland flickor i alla årskurser. Det finns positiva trender från 2003 till De kroppsliga symptomen hos flickorna har minskat. Färre ungdomar röker och något färre upplever sig stressade. Däremot finns en negativ trend när det gäller alkohol. Fler ungdomar dricker sig berusade och andelen som använder alkohol regelbundet växer. När det gäller självrapporterad upplevelse av att inte se bra ut har andelen flickor i årskurs 8 ökat. Barn och ungdomars psykiska hälsa - en viktig samhällsfråga. Barn och ungdomars psykiska hälsa har uppmärksammats på nationell nivå och i kommuner och landsting. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen inrättat ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykiska ohälsa. Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention) kallat UPPcentrum (8)

7 Förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Vikten av tidiga insatser markeras i Socialdepartementets förslag till lag om ändring i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) samt förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Bakgrunden till lagförslaget är Barnpsykiatrikommitténs och Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkanden. Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande, (SOU 1998:31) riktade uppmärksamheten mot riskgrupper som utgjordes av barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning och i vissa fall till föräldrar med allvarlig sjukdom. Enligt kommittén hade samhället ännu inte tagit sitt fulla ansvar att tidigt identifiera barnen och se till att de får stöd och hjälp. Nationella psykiatrisamordnings slutbetänkande (SOU 2006:100) ansåg att tydliga rutiner borde finnas i all hälso- och sjukvård för att tillgodose behovet av stöd till barn och syskon till personer med psykisk sjukdom. Lagförslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2009 (S2006/9394/HS) och innebär kortfattat att hälso- och sjukvården och hälso- och sjukvårdspersonalen åläggs en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar plötsligt dör. Lagförslagets syfte är att med ett tydligt barnperspektiv skydda och stärka barn i situationer som upplevs hota barnens säkerhet och trygghet. Att hitta rutiner och metoder för att kunna stödja och hjälpa barn är viktigt. Detta har föranlett regeringen att ge UPP centrum i uppdrag att initiera ett nationellt projekt för att utbilda psykiatrins och primärvårdens personal i Beardslees familjeinterventionsmetod för målgruppen barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Projektet ska slutrapporteras jan 2010.

8 Arbetet inom Sveriges Kommuner och landsting SKL Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med att kartlägga och beskriva nuläget, se över behovet av gemensamma definitioner och begrepp och föreslå hur en förstärkt vårdgaranti kan se ut. Ytterligare en del i uppdraget är att ta fram enhetliga medicinska indikationer för barnpsykiatriområdet. (9). I slutrapporten Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa (23) har man bland annat gjort följande slutsatser Arbetet med barn och ungas psykiska hälsa måste omfatta ett brett hälsofrämjande arbete, tidiga insatser för att möta psykisk ohälsa, utredning, behandling, rehabilitering för allt från lindrig ohälsa till allvarliga psykiska sjukdomar Utvecklingen av generella hälsofrämjande insatser, tidiga insatser till riskgrupper och insatser vid indikerade problem ska ske parallellt. För att få en god tillgänglighet till rätt insatser behöver det finnas o en specialiserad nivå för allvarliga och/eller komplicerade tillstånd o en första linjes vård för lindriga tillstånd och tidiga insatser samt o en baslinje med insatser som når alla Kommuner och landsting behöver göra lokala överenskommer och gemensamt planera hur behoven av insatser på specialistnivå, förstalinjesnivå och basnivå ska tillgodoses för att få ett effektivt resursutnyttjande. En förändrad vårdgaranti för barn och ungdomars psykiska hälsa med kortare tidsgränser kan bidra till att utveckla en bättre tillgänglighet. Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga SKL November 2008 gav SKL ut ett positionspapper där man anger riktningen i hur arbetet att främja barns och ungdomars psykiska hälsa hos barn och unga ska bedrivas från kommuner, landsting och staten. (22) Detta är sammanfattat i 16 punkter. A. Hälsofrämjande insatser 1. Hälsofrämjande insatser ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga. 2. Generella insatser som föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, information och motiverande samtal kring sund livsstil och stöd för att finna ändamålsenliga livsstrategier har en positiv inverkan på befolkningens psykiska hälsa. 3. Förskolans och skolans viktigaste bidrag till att främja en god psykisk hälsa hos barn och unga är att erbjuda en bra kärnverksamhet. 4. Kommuner och landsting kan främja psykisk hälsa genom att samverka, utveckla samordnade och integrerade verksamheter som når de flesta barn och ungdomar samt deras föräldrar eller andra anhöriga. (Ex. familjecentraler, ungdomsmottagningar) 5. Staten måste ta sitt ansvar genom att ge möjlighet för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. (Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)

9 B. Tidiga insatser för riskgrupper 6. En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, primärvård och psykiatri med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa, frisk- och skyddsfaktorer för att främja/bevara psykisk hälsa, samt metoder för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper, är en god investering. 7.God kunskap hos lärare i förskola och skola ger möjligheter att tidigt upptäcka barn och unga med behov av särskilt stöd. Tillgång till metoder för att ge rätt stöd till barn med inlärningssvårigheter och allvarliga brister i social kompetens kan motverka psykisk ohälsa. (Hälso- och sjukvården samt socialtjänst blir viktiga samarbetspartner som kan erbjuda handledning och stöd.) 8.En väl utvecklad elevhälsa är en viktig del i såväl förebyggande hälsoarbete som i att tidigt kunna identifiera och stödja barn och ungdomar med tecken på psykisk hälsa. (Elevhälsan blir ofta en första kontakt som behöver samarbete med primärvård och specialistnivå.) C. Insatser till barn och ungdomar med indikerade problem. 9. För barn och ungdomar med alla typer av psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt instanser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt med rätt instans både vid lättare och allvarligare psykisk ohälsa ökar ett effektivt utnyttjande av resurserna. 10. En tydlighet i ansvar mellan första linjen (mödra- barnhälsovård, primärvård, skolhälsovård och i vissa situationer socialtjänsten) och specialistnivå är nödvändigt för att uppnå vårdgarantins målsättning. Dvs. en första linjens vård som kan erbjuda bedömning och behandling av lindrigare och okomplicerad psykisk ohälsa inom en vecka. Samt en specialistnivå inom barnmedicin, barnpsykiatri och habilitering med sinsemellan tydligt definierade uppdrag som tillsammans kan motsvara befolkningens behov av specialiserad vård där bedömning kan ges inom en månad och beslutad behandling inom ytterligare en månad. 11. Det är viktigt att möjlighet till akuta insatser finns inom både kommun och landsting. 12. Viktigt med tydliga samarbetsformer runt barn och ungdomar med komplicerad problematik. 13. Staten måste ta sitt ansvar genom att utforma lagstiftningen så att den möjliggör en sammanhållen första linjens vård, en barn- och ungdomshälsovård. (För första linjens vård vid psykisk ohälsa finns idag ingen självklar ensam aktör utan det handlar om primärvård, barnhälsovård, elevhälsa och delvis socialtjänst) Övergripande punkter 14. För att utnyttja resurserna mer effektivt är det nödvändigt att kommuner och landsting har gemensam kunskap om behoven. En gemensam lokal/regional överenskommelse för hälsofrämjande insatser och insatser mot psykisk ohälsa kan stödja denna kunskap. 15. Bästa möjliga kunskap och beprövad erfarenhet ska användas i arbetet med barn och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa och särskilt beakta olikheter för flickor och pojkar. 16. Staten måste ta sitt ansvar genom att -öka stödet till forskning och utveckling av kunskapsbaserade metoder

10 -genomföra återkommande nationella mätningar av hälsodata hälsoundersökningar -svara för att långsiktiga, sammanhållna satsningar är utformade så att de ökar möjligheterna för kommuner och lansting att genomföra strategiska satsningar och tillgodogöra sig bästa möjliga kunskap: -se till att grundutbildningarna på olika nivåer motsvarar verksamheternas behov och aktuell kunskap bland annat.

11 FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE. Insatser på rätt nivå. För att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga behövs universella preventiva och hälsofrämjande insatser för alla, tidiga insatser till riskgrupper och tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa. Vid mera uttalade problem skall möjlighet finnas till utredning och behandling vid specialistenheter. Det är viktigt att insatserna sker på rätt nivå. Ett bra preventivt arbete minskar behovet av specialiserade sjukvårdande insatser längre fram och är resurseffektivt. Detta förutsätter dock att psykosocial kompetens och resurser finns på alla nivåer. Specialistnivå Specialist Psykiatri Första linjens vård Tidiga behandlingsinsatser Indikerad prevention Insatser till riskgrupper Selektiv prevention Hälsofrämjande insatser. Universell prevention Första linjen Basnivån Mödra- barnhälsovård, ungdomshälsa och primärvård i samverkan med förskola och skola. Preventiva och hälsofrämjande insatser, identifiera problem, göra bedömningar, utredningar som bas för vidare remittering till specialistnivå. Kunna identifiera somatiska symtom som har sin grund i psykosocial problematik och åtgärda/korttidsbehandla lindrigare psykiska problem. Barn och ungdomspsykiatri (barn- och ungdomsklinik, barnhabilitering) Utredning/diagnostisering av misstänkt utvecklingsavvikelse, autismspektrumstörning, Mera uttalade eller terapiresistenta psykiska problem som depression, ångeststörning, riskbruk av alkohol/droger, koncentrations- inlärningssvårigheter trots åtgärder, självdestruktivt beteende, självmordsrisk etc.

12 Olika begrepp för preventivt och hälsofrämjande arbete Socialstyrelsen rekommenderar en enhetlig terminologi för insatser inom området psykisk hälsa/ohälsa. (5) Tidigare använde olika verksamheter olika begrepp som kunde tolkas olika. Målgrupp Hälso- och sjukvård Socialtjänst Alla barn Primärprevention Generellt förebyggande arbete Riskgrupper Sekundärprevention Riktade förebyggande insatser Drabbade Tertiärprevention Stöd och barn behandlingsinsatser Skola/Förskola Nya begrepp Främjande Universell prevention Förebyggande Selektiv Prevention Åtgärdande Indikerad prevention Hälsofrämjande insatser, universell prevention I dag finns otvetydig forskning som visar på föräldra- barn relationens och anknytningens betydelse för barnets/den vuxnes psykiska hälsa. Relationstrauman i barndomen påverkar den känslomässiga hjärnans utveckling och kan resultera i psykisk ohälsa/sjukdom, svårighet att identifiera och reglera känslor och minskad empati. (10) Det ökar även risken för kroppsliga sjukdomar i vuxen ålder (11). Därför är basen i det hälsofrämjande och preventiva arbetet att tidigt stärka föräldra- barn relationen och möjliggöra en trygg anknytning. För äldre barn är skolan en naturlig arena för en universell prevention. Det är därför viktigt att skapa en god och hälsofrämjande skola där alla barn kan utvecklas och må bra enligt sina förutsättningar. Föräldrastöd från 0-18 år I betänkandet av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Föräldrastöd en vinst för alla, SOU 2008:131 (12), finns en långsiktig strategi för hur man kan bygga ut och utveckla samhällets erbjudande av stöd och hjälp i föräldraskapet. Under 2009 och 2010 satsar regeringen cirka 70 miljoner kronor om året till kommunerna för att stimulera förslag på hur föräldrastödet ska utvecklas och struktureras. En central aspekt i utvecklingsarbetet på både regional och lokal nivå är att utveckla samarbetet och samverkan mellan verksamheter och organisationer som har föräldrar som målgrupp I betänkandet framkommer att Mödra- och barnhälsovården har en viktig roll i att stärka föräldraskapet under barnets första år. Därefter har kommunerna genom kontakter i förskola/skola den största möjligheten att ge ett föräldrastöd. Under tonårstiden rekommenderar man att ungdomsmottagningarnas kompetens bör utnyttjas i föräldrastödet.

13 För graviditet och spädbarnstid (länk 1 i föräldrastödskedjan) rekommenderar utredningen vad gäller vad gäller verksamheterna inom mödra- och barnhälsovård följande: Fler familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter Förberedelse för förändrad parrelation och föräldraskap på MVC/BVC Kompetensutveckling av personal MVC/BVC Föräldragrupper som startat på MVC fortsätter på BVC och utökas till att omfatta även flerbarnsföräldrar Särskilda insatser för att nå och motivera föräldrar som ofta avstår från att delta i föräldragrupp Ökat utbud av strukturerade och evidensbaserade program på MVC/BVC Ökat samarbete mellan BVC, handikappförbund och andra ideella aktörer när det gäller stöd till föräldrar med funktionsnedsättning eller till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. För barn 2-5 år (länk 2 i föräldrastödskedjan) rekommenderar utredningen vad gäller barnhälsovården att BVC bör ges en mer aktiv roll även efter att barnet fyllt ett år. För tonåringar (länk 4 i föräldrastödskedjan) Ungdomsmottagningarna bör ingå i en lokal struktur för rådgivning av föräldrar med tonåringar. För att utvärdera olika former av föräldrastöd har Nationellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, UPP-centrum gett Örebro Universitet uppdraget att undersöka olika former av föräldrastöd. Fem olika föräldrastödsmetoder ska utvärderas. (Slutrapport 2013) Tidiga insatser till riskgrupper. Selektiv prevention Preventiva insatser för grupper och enskilda barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa förutsätter att det går att identifiera dessa och att det finns möjlighet till verkningsfulla interventioner. Även här är föräldrastödet viktigt. Exempel på riskindivider är barn som befinner sig i utsatta situationer (11), som växer upp i familjer där föräldrar har allvarlig psykisk ohälsa eller missbruksproblem, barn som i tidig ålder visar ett ihållande aggressivt och utagerande beteende, tidiga normbrytande eller riskbeteenden. Barn med skolproblem med till exempel sen läs och skrivutveckling, skolk, svårigheter att klara uppsatta mål eller barn som är tysta, tillbakadragna och har svårigheter med kamratkontakter.(22)

14 Tidiga insatser till barn med problem, indikerad prevention Att tidigt kunna göra kompetenta bedömningar och interventioner är viktigt. Det är lika viktigt att med god precision kunna säga när ett tillstånd inte behöver hälso- och sjukvårdsinsatser som att hitta de som behöver kvalificerade insatser snabbt. Det finns i dag vetenskapligt stöd för en ökad risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom även vid lindriga psykiska symptom (till exempel oro/ängslan, enstaka depressionssymptom och sömnstörningar) (4) Nationella psykiatrisamordningens ställningstagande och förslag (S 2003:09) betonar också vikten av tidiga insatser till barn och ungdomar som riskerar att utveckla allvarlig psykisk sjukdom och/ eller psykiska funktionshinder. Det är därför viktigt att man i första linjens sjukvård kan erbjuda kvalificerad bedömning och behandling och kunna hänvisa till specialistvård när detta behövs.

15 HÄLSOFRÄMJANDE OCH PREVENTIVT ARBETE INOM LANDSTINGET KRONOBERG Folkhälsopolitiskt program I landstinget Kronobergs folkhälsopolitiska program är Trygga och goda uppväxtvillkor ett av fem prioriterade folkhälsoområden. Man har där betonat att föräldrarollen ska uppmärksammas och stärkas och att barn och ungdomars psykiska hälsa ska förbättras. Basen första linjens hälso- och sjukvård Fram till att barnet är sex år har alla föräldrar och barn kontakt med landstinget via mödraoch barnhälsovården. Viktiga uppgifter är att tidigt stärka föräldra- barnrelationen och anknytningen, identifiera riskfamiljer och barn med utvecklingsavvikelser, intervenera, samverka till en obruten vårdkedja mödra- barnhälsovård och samverka med förskolan. Efter sex års ålder finns ingen specifik kompetens för barn och ungdomars psykiska hälsa/ohälsa inom primärvården. Detta innebär en risk för att tidiga symptom inte uppmärksammas och åtgärdas och därför förvärras. Det innebär också att det inte finns någon instans för uppföljning av tidigare upptäckt utvecklingsavvikelse/problematik som inte remitterats vidare till specialistnivå. Man riskerar också att barn- och ungdomspsykiatrin belastas med psykiska problem, som är åtgärdbara på en första linjens nivå. För ungdomar från 13 år finns tillgång till ungdomsmottagningarna där ingången till kontakt oftast är sex och samlevnadsfrågor. Skolan respektive primärvårdens ansvar för åldersgruppen 6 18 år. I samband med skolstarten ställs det nya och större krav på barnen och en beteendestörning och psykisk problematik, kan bli mera tydlig. Under skolåren när barnet går igenom utvecklingsfaser mot att bli en egen självständig individ kan nya problem dyka upp. Att tidigt fånga upp, identifiera och intervenera är en viktig gemensam uppgift för primärvård och skola/skolhälsovård. Mycket ansvar läggs i dag på skolhälsovården, men resurserna där att hantera psykisk problematik är begränsade och allt hör inte heller hemma i skolan. När primärvården tillskapat kompetens för att arbeta med barn och ungdomars psykiska hälsa/ohälsa är det viktigt att finna samarbetsformer mellan primärvård och skola (jfr barnhälsovård förskola). Att det finns brister i de psykosociala resurserna inom elevhälsan och stora skillnader mellan kommunerna har uppmärksammats nationellt. I regeringens arbete för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa ser man allvarligt på bristerna och i ett kommande förslag till en ny skollag kommer reglering av skolhälsan att ingå. (13) Brister inom primärvården har uppmärksammats i SKL:s kartläggning av resurser för barn och ungdomar.

16 Det är angeläget att förtydliga landstingets respektive kommunernas ansvar och uppdrag när det gäller arbetet för barns psykiska hälsa. Ett första steg har tagit genom Regionförbundet Södra Smålands initiativ till bildandet av en arbetsgrupp Barn och ungas psykiska hälsa med representanter från både kommuner och landsting. Det praktiska arbetet. På följande sidor beskrivs kortfattat det hälsofrämjande och preventiva arbetet i Landstinget Kronoberg inom området barn och ungdomars psykiska hälsa. För första linjens omhändertagande av graviditet och föräldrautbildning inom mödrahälsovården hänvisas till skriften Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg. Mödra- och barnhälsovårdens roll (10). Beskrivningen av övriga verksamheter omfattar nedanstående verksamhetsområden. För en mer detaljerad och fullständig genomgång hänvisas till bilaga Verksamhetsbeskrivningar 1. Första linjen barn 0-6 år Barnhälsovården 2. Första linjen barn 6-18 år 2.1.Primärvården 2.2. Ungdomsmottagningarna 3. Specialistenheter 3.1. Barn och ungdomspsykiatrin 3.2. Barn och ungdomsmedicinska kliniker 3.3. Barnhabiliteringen 4. Folkhälsoarbete riktat mot skolorna FoU- centrum 1. FÖRSTA LINJENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN 0-6 ÅR. Barnhälsovården Barnhälsovårdens verksamhet utgörs av barnavårdcentralerna ute på länets vårdcentraler som är bemannade med sjuksköterskor och läkare. Inom barnhälsovården finns även tre länsövergripande psykologtjänster. I barnhälsovårdens basprogram ingår täta kontroller under första året och därefter strukturerade hälsobesök med utvecklingsscreening vid 1,5 år, 2,5 år, 4 år och 5,5 år. Föräldrastödet är en viktig del i barnhälsovårdens arbete. En förnyelse av föräldrautbildningen pågår inom barnhälsovården. Syftet är att få nya verktyg att stärka samspelet förälder/barn och ge ökade förutsättningar för en trygg anknytning. Utbildning i spädbarnsmassage av BVC sjuksköterskor har pågått sedan Även utbildning i ICDP (Vägledande samspel) har skett men intresset för denna utbildning har varit mindre bland BVC sköterskorna. Föräldrastödet till riskgrupper behöver utvecklas inom barnhälsovården. Exempel på sådana grupper kan vara unga föräldrar, föräldrar med prematurfödda barn, föräldrar till adoptivbarn barn. I dag saknas i stort sett den riktade verksamheten till riskgrupper. Organisatoriskt finns hinder eftersom underlaget på varje enskild barnavårdcentral är för litet vilket innebär att sådan gruppverksamhet måste organiseras centralt. Det finns idag ingen enhet som har ett sådant uppdrag. Barnhälsovårdsverksamheten har påtalat behovet av ett samlat specialist BVC för att underlätta utvecklingsarbete bland annat riktat föräldrastöd samt tvärprofessionell samverkan kring enskilda barn..

17 Det är viktigt att tidigt hitta barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Ett sätt att identifiera barn med behov av särskilt stöd är den nya språkscreening som under 2008 introducerats för 2,5- åringar. Forskning visar att språkstörning vid denna ålder kan fungera som en riskmarkör för en framtida neuropsykiatrisk diagnos. Samverkan med förskolan är ytterligare ett sätt att hitta barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Implementering pågår av ett föräldraburet samverkansformulär barnhälsovård förskola som används vid 2,5 år, 4 år och 5,5 års besök på BVC. 2. FÖRSTA LINJENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR 6-18 ÅR Primärvården. Det är sällsynt att barn/ungdomar söker för en mer uttalad psykisk problematik i primärvården. Besöksorsaken är oftast lättare psykiska och psykosomatiska besvär till exempel trötthet, huvudvärk, magsmärta. De vanligaste åtgärderna är att göra en somatisk undersökning, lugna och normalisera besvären. I dag finns ingen specifik psykosocial kompetens för barn över sex år i primärvården. Man förlitar sig på att detta arbete sker inom skolans elevhälsa. Det finns dock stora variationer och brister i elevhälsovårdens psykosociala resurser i de olika kommunerna. Ett förbättrat omhändertagande av barn och ungdomars psykiska hälsa inom primärvården kräver en resursförstärkning med bland annat psyklologisk och social kompetens.(9). Ett sätt att organisera detta skulle kunna vara en samlad mödrabarn- ungdoms hälsovård för barn 0-18 år Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningar arbetar med att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka deras identitets- och sexuella utveckling samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. De riktar sig till ungdomar från år (kvinnor), år (män). För att få kallas ungdomsmottagning ska det finnas läkare, kurator och barnmorska under mottagningstid. Detta finns i Växjö, Alvesta, Tingsryd och Ljungby. Barnmorskemottagningarna i Lenhovda, Åseda, Älmhult och Markaryd har avsatt speciell mottagningstid för ungdomar. Ungdomsmottagningen i Växjö har en heltidsanställd kurator. Då man under de senaste två åren har sett ett starkt ökat behov av kuratorskontakt är behovet större än befintliga resurser. Alvesta och Tingsryd har tillgång till socialsekreterare en eftermiddag i veckan. I Ljungby finns möjlighet att kontakta kuratorn på Ljungby lasarett, som kan infinna sig inom kort tid. För Älmhult och Markaryd gäller att kurator på Ljungby lasarett kan kontaktas vid behov. Lessebo startar en ungdomsmottagning 2009 med medverkan av socialsekreterare. Ett önskemål är att Ljungby får en ungdomsmottagning på stan för att öka tillgängligheten. Nu har man en öppen mottagning på lasarettet en eftermiddag i veckan. Ungdomsmottagningarna samarbetar med andra vårdgivare och samhällsaktörer. Graden av samarbete ser olika ut över länet och behöver vidareutvecklas.

18 3. SPECIALISTENHETER FÖR BARN OCH UNGDOMAR 0-18 ÅR 3.1. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken BUP. BUP handhar barn med neuropsykiatriska symptom och barn med svårare psykisk ohälsa till exempel depression, självskadebeteende, självmordsrisk, psykotiska symptom. Den största diagnosgruppen är ADHD, uppmärksamhetsstörning. Därefter kommer ångest och depression. Från verksamhetens sida betonar man vikten av att primärvård, mödra- barnhälsovård, skolhälsovård och delar av socialtjänst (första linjen) har tillräcklig psykosocial kompetens och resurser för att tidigt möta psykisk problematik och ge behandlingsinsatser. Genom att tidigt fånga in tecken på ohälsa kan man stoppa en annars ogynnsam utveckling som på sikt kräver större insatser och resurser. I dag upplever man bristen på psykosociala resurser för åldersgruppen 6-18 år inom primärvården. För barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar behövs samverkan och ett gemensamt ansvar skolhälsovård primärvård BUP. För att öka tillgänglighet och kompetens i första linjen (landsting och kommun) har man skapat ett tvåårigt länsövergripande projekt Barn- och ungdomspsykiatriska konsultationsteamet i Kronobergs län. Teamets uppdrag är att arbeta med rådgivning, konsultation, handledning och kunskapsförmedling till första linjens aktörer. 3.2 BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSKA KLINIKERNA BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN VÄXJÖ Barn och ungdomar remitteras eller söker själva till barn- och ungdomskliniken. En relativt stor andel har psykosomatiska symptom eller besvär där psykiska faktorer spelar en roll. Oftast krävs inte kontakt med BUP utan barnet/föräldrar behöver hjälp att hantera sjukdomen och/eller förstå de psykologiska faktorer som bidrar till sjukdomen. Kliniken har tillgång till psykolog 4 timmar vecka, kurator på heltid samt lekterapin med lekterapeuter (2 tjänster). På lekterapin sker ingen sjukvårdande behandling utan den fungerar som ett stöd och en fristad för inlagda barn (alla kliniker) eller barn på dagvården. Samarbetet med BUP är bra och har utökats sedan samlokalisationen. En vision för framtiden är ett samlat Barncentrum med barnhälsovård, barn- och ungdomsklinik, barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatri. Detta har tidigare utvecklats i en rapport och förslag till Landstingsstyrelsen (Elisabeth Peltola 2006) BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSKA MOTTAGNINGEN LJUNGBY Upplevelsen är att barn med psykosomatiska besvär t.ex. huvudvärk och magont och barn med vardagsproblem har ökat. Det finns inte kurator och psykolog på mottagningen. För

19 barn upp till fem år finns ett visst samarbete med barnhälsovårdspsykologerna. Verksamheten är samlokaliserad med BUP och barnhabiliteringen men ingen organiserad samverkan. Kontakten sker via remisser Barn- och ungdomshabiliteringen Barn som remitteras till barnhabiliteringen är utredda och har utvecklingsstörning, autism och/eller rörelsehandikapp. Neuropsykiatriska symptom handläggs om det även finns en utvecklingsstörning. Man arbetar i multiprofessionella team och har även samverkan med BUP omkring vissa barn med neuropsykiatriska symptom. 4. FOLKHÄLSOARBETE RIKTAT MOT SKOLAN FoU - centrum Skolan är en viktig del i det hälsofrämjande och preventiva arbetet när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa. Det handlar om att skapa en hälsosam miljö, hjälpa barn att utvecklas i en positiv riktning, identifiera riskindivider och göra tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Att främja detta arbete i en samverkan med skolan är därför en angelägen uppgift i landstingets folkhälsoarbete. Landstinget Kronoberg har valt att sedan 2006 ekonomiskt stödja implementering av SET Social emotionell träning i skolorna i Kronobergs län. Detta är ett evidensbaserat program rekommenderat av Alkoholkommittén och Folkhälsoinstitutet för att arbeta förebyggande mot alkohol, droger och andra aspekter av psykisk ohälsa. Hösten 2006 utbildades 32 pedagoger i Ljungby kommun till handledare i metoden. Hösten 2008 utbildades ytterligare 32 pedagoger från skolor i Uppvidinge, Tingsryd, Markaryd, Ljungby och Växjö kommun. (Samverkan med Länsstyrelsen och Regionförbundet Södra Småland). Planer finns att fortsätta stödja införandet av SET och en utvärdering av hur väl metoden har implementerats kommer att utföras. Under 2008 har även påbörjats ett pilotprojekt avseende ACT Acceptance and commitment training för gymnasieungdomar. Centralt i metoden är att kunna acceptera och härbärgera besvärande känslor och kunna agera och handla enligt sin värderade riktning Accept, choose, take action. Personal på ungdomsmottagningen i Växjö och Studenthälsan har under hösten gått utbildning och använt metoden i ungdomsgrupp. Utvärdering kommer att ske. För närvarande pågår även ett samarbetsprojekt med Växjö Kommun. Ett enkelt material Visste du att om enklare livskunskap håller på att tas fram för årskurser 4-6 och ska prövas på några skolor i kommunen och sedan utvärderas.

20 REFERENSER 1. Melin E. Thulesius H, Persson B Indications of reduced alexithymia after intervention with Affect school for patients with chronic non-malignant pain. I manuscript 2. Rapport R 2007:19 Statens folkhälsoinstitut 3. Rutz. W. Mental Health WHO jmhg 2004; 1(1): Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom en systematisk litteraturöversikt. Sofia Ljungdahl, Louise Malmgren och Sven Bremberg. Statens Folkhälsoinstitut R 2007:19 5. Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting. Socialstyrelsen 6. Folkhälsa och sociala förhållanden. Lägesrapport 2007 Socialstyrelsen 7. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa. Ung i Örebro län Socialstyrelsen. Om psykiatriska frågor UPP centum 9. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kartläggning. AME=Diskussionsunderlag pdf 10. FoU skriften Mödra- och barnhälsovårdens roll för främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg Lindblad. F. Läkartidningen 2008;105(38): Föräldrastöd en vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. och stöd i föräldraskapet Statens offentliga utredningar SOU 2008:131

21 13. Främja barns psykiska hälsa. Regeringskansliet 14. FoU Rapport Stockholm 2005:15 Elever på vift. Vilka är skolkarna. 15. Statens Folkhälsoinstitut Skolan förebygger Metoder för förebyggande arbete Social och emotionell träning SET 16. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder Statens offentliga utredningar SOU 2006: SET (Social och emotionell kompetens)www.set.st/ 18. Kimber B, Sandell R, Bremberg S Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectiveness study in Sweden (Health Promotion International Advance Access published online January ). 19. Livheim Fredrik. Acceptance and Commitment Therapy I skolan att hantera stress. En randomiserad kontrollerad studie Institutionen för psykologi, Psykologprogrammet Psykologexamenupsats 20 p VT Jakobsson Carola, Wellin Jennifer ACT Stress i skolan. En tvåårsuppföljning av interventionsbehandling. Institutionen för psykologi, Psykologprogrammet Psykologexamenupsats 20 p VT Hayes Steven, Smith Spencer Sluta grubbla börja leva (Om ACT metoden) Natur och kultur Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper. Sveriges Kommuner och Landsting (Best nr 5163) 23. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting SKL d.nr 07/ ME=Slutrapport+R%E4tt+insatser+i+r%E4tt+tid+till+barn+och+unga+med+ps ykisk+oh%e4lsa.pdf

22 BILAGA VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 1. Första linjens hälso- och sjukvård för barn 0-6 år Barnhälsovården Barnhälsovården har ett ansvar för barn till och med 6 år. För detaljerad målbild var god se nedan. Psykosocial barnhälsovård: en målbild Universell Prevention Förebyggande vård som riktas till alla. Selektiv Prevention Förebyggande vård som riktas till riskgrupper Medvetenhet om barnkonventionen, mångfaldsfrågor inkl. genusperspektiv, demokratiska ideal Utvecklingsscreening, språkscreening, depressionsscreening (EPDS) Föräldrastöd ICDP, Spädbarnsmassage, Riskbruk / livsstilsarbete med familjeperspektiv Samverkan förskola, Fler familjecentraler i länet, Psykologhandledning till BVC-sjuksköterskor Adoptiv familjer Unga föräldrar familjer m. psykiatriska problem Fetma/övervikt/livsstilsfrågor Minoritetsgrupper Familjer med prematurfödda barn Relevanta evidensbaserade preventionsprogram för riktat föräldrastöd Övriga familjer med behov av extra stöd Specialist BVC med tvärprofessionell kompetens Indikerad Prevention Förebyggande vård riktad till enskilda individer/familjer. Individuell utredning och behandling riktad till barn och familjer med behov, ev.vidare remittering Nätverk för stöd till föräldrar med intellektuella funktionshinder och/eller neuropsykiatri. Samverkan med socialtjänst och förskola runt enskilda barn och familjer Behovsanpassad föräldrautbildning kring exempelvis gränssättningsproblematik För mer information om föräldrastöd ICDP, spädbarnsmassage och EPDS (depressionsscreening av mammor) hänvisas till Främjande av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Landstinget Kronoberg. Mödra- och barnhälsovårdens roll. Föräldrastöd. Föräldrastödet är kärnan i mödra- och barnhälsovårdens arbete. Mödra- och barnhälsovårdens föräldrastödjande arbete sker genom: Fortlöpande enskilda kontakter med föräldrar Föräldragrupper, generella och riktade Samverkan med andra för familjerna viktiga verksamheter I Kronoberg inbjuds föräldrar att delta i föräldragrupp under graviditet och barnets första levnadsår. På vissa vårdcentraler erbjuds endast förstagångsföräldrar och på andra vårdcentraler erbjuds samtliga föräldrar att delta i föräldragrupp. Deltagandet inom barnhälsovården varierar mellan 36 och 90 procent på de olika enheterna. En utmaning för barnhälsovården är att få med fler pappor i föräldragrupperna.

23 För att höja den professionella kompetensen vad gäller föräldrastöd har en stor andel av BVCsköterskorna utbildats i Spädbarnsmassage och en mindre grupp i Vägledande samspel (ICDP) (Båda metoderna syftar till att stärka samspelet mellan föräldrar och barn och öka möjligheterna till trygg anknytning). Det krävs över tid fortlöpande utbildningsinsatser för att upprätthålla/höja föräldrastödskompetensen. Utvecklingsscreening. Språkscreening I barnhälsovårdens basprogram ingår under första året täta kontakter och därefter strukturerade hälsobesök där utvecklingsscreening görs vid 2,5, 4 och 5,5 års ålder. Under hösten 2008 har en förnyad språkscreening introducerats. Målet med språkscreeningen är att identifiera barn med försenad tal-, språk- och kommunikationsutveckling för att upptäcka vilka barn som behöver stöd i tidig ålder Ny forskning om språkliga problem har visat att språkstörning kan fungera som en riskmarkör för neuropsykiatriska funktionshinder. Barn som vid två och ett halvt års ålder har störd språkutveckling riskerar att senare få diagnoser som autism, Aspergers syndrom, ADHD eller utvecklingsstörning. Omkring 6 % av alla barn har vid 2,5 års ålder en språkstörning. Forskning har visat att vid 7-8 års ålder hade mer än hälften av dessa barn fått en neuropsykiatrisk diagnos. Specialist BVC Den ökande kunskapen om små barns utveckling visar entydigt på betydelsen av tidiga och effektiva insatser för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Detta ställer stora krav på en tvärprofessionell barnhälsovård i ett väl fungerande teamarbete. I dag finns den önskvärda specialistkompetens spridd inom landstingets organisation. En gemensam organisation/samlokalisering i ett specialist- BVC skulle göra det lättare att möta familjens behov och få en samlad bild av det enskilda barnet. Den samlade kompetensen skulle underlätta för metodutveckling och utarbetande av strategier på alla insatsnivåer, generella, riktade och indikerade inom barnhälsovården. I ett specialist- BVC skulle professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, logoped, sjukgymnast och specialpedagog ingå. Samverkansgrupper. I dag försöker man inom kommun och landsting skapa samverkansformer runt barn och familjer i behov av särskilt stöd. Ett exempel där barnhälsovården ingår är samverkansgruppen SUF som arbetar kring föräldrar med utvecklingsstörning eller svagbegåvning. SUF gruppen fungerar konsultativt mot personal som möter föräldrar med utvecklingsstörning eller svagbegåvning. Man samarbetar kring information, kunskapsförmedling, kompetensutveckling och konsultation i avidentifierade ärenden. Gruppen består av representanter från socialtjänst, omsorgsförvaltning, vuxenhabilitering, mödra- och barnhälsovård. Samverkan med förskola Barnhälsovården möter i sin verksamhet 99 % av alla barn i ålder 0 6 år. I dag har över 90 % av alla barn plats i förskola. Det är samma barn som verksamheterna möter och man har ett gemensamt ansvar att upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Den samlade kunskapen om det

24 enskilda barnet som finns inom barnhälsovård och förskola är stor och god samverkan kan därför förstärka barnets utveckling i en positiv riktning. För närvarande arbetar man med att implementera ett föräldraburet samverkansformulär barnhälsovård förskola som används vid 2,5 år, 4 år och 5,5 års besök på BVC. Ett syfte är att hitta barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling och underlätta samverkan runt enskilda barn. 2. Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 6-18 år Primärvården. Primärvården kommer i kontakt med en stor del av befolkningen under ett år hade individer i Kronobergs län haft en primärvårdskontakt (59 % av befolkningen). Totalt hade man besök. Inom primärvården kommer man i kontakt med barn och ungdomar som söker för olika typer av psykiska och psykosomatiska besvär till exempel trötthet, huvudvärk, magsmärta. De vanligaste åtgärderna är att göra en somatisk undersökning, lugna och normalisera besvären.. Detta är viktiga åtgärder, men man behöver också identifiera bakomliggande psykosociala problem och ge effektiva insatser snabbt för att motverka en negativ utveckling. I dag finns ingen specifik psykosocial kompetens för barn över sex år. Man förlitar sig på att detta arbete ska ske inom skolans elevhälsa men det finns stora variationer och brister vad gäller psykosociala resurser i skolan i de olika kommunerna. Ett förbättrat omhändertagande av barn och ungdomars psykiska hälsa inom primärvården kräver en resursförstärkning med psykopsykologisk och social kompetens (9). Ett sätt att organisera detta skulle kunna vara en samlad mödra- barn- ungdoms hälsovård för barn 0-18 år 2.2. Ungdomsmottagningar Mottagningar inom Östra sjukvårdsdistriktet hade 2007 totalt besök. Inom Västra sjukvårdsdistriktet hade under 2008 (tom november) 606 besök i Ljungby, ca 250 i Älmhult och 150 Markaryd. Ungdomsmottagningarna riktar sig till ungdomar från år (kvinnor), år (män). Man har bedömt att kvinnor efter 20 år har tillgång till barnmorske- mottagningar och SESAM mottagningen. För män finns inte motsvarande och fram till 25 års ålder kan man därför vända sig till ungdomsmottagningarna för STI (sexuellt överförda sjukdomar) och sexuella problem. För att få kallas ungdomsmottagning ska det finnas läkare, kurator och barnmorska under mottagningstid. Detta finns i Växjö, Alvesta, Tingsryd och Ljungby. (Lessebo startar 2009) Vissa barnmorskemottagningar som Lenhovda och Åseda har avsatt tid för ungdomar s.k. Ungdomstid med barnmorska. I Älmhult och Markaryd har man öppen mottagning för ungdomar en gång i veckan med dropp in verksamhet. Vid behov kan man ta kontakt med kurator och gynekolog på Lasarettet i Ljungby.

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år 2009-2011.

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Barnrättskonsekvensanalys

Barnrättskonsekvensanalys Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer