26 juni Årsrapport Landsbygdsprogram för Sverige år CCI 2007SE06RPO001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "26 juni 2012. Årsrapport 2011. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001"

Transkript

1 26 juni 2012 Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år CCI 2007SE06RPO001

2

3 Innehåll Sammanfattning Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande Förändringar av lagstiftningen Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Ändringar i landsbygdsprogrammet Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs Axel Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 ) Startstöd för unga jordbrukare (112) Modernisering av jordbruksföretag (121) Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Infrastruktur (125) Axel Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212) Miljövänligt jordbruk (214) Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214) Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena (214) Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216) Traditionella kulturväxter och husdjursraser (214) Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Miljöskyddsåtgärder (214) Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (214) Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet Icke-produktiva investeringar skog (227) Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Öka arealen ädellövskog Axel

4 2.4.1 Diversifiering (311) Affärsutveckling i mikroföretag (312) Främjande av turistnäringen (313) Grundläggande tjänster (321) Förnyelse och utveckling i byarna (322) Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323) Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331) Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341) Axel Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413) Samarbete (421) Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431) Utvecklingen av Leader under programperioden Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat Insatser inom ramen för Östersjöstrategin Programmets finansiella genomförande Generellt om det finansiella genomförandet Axelvis redovisning av utbetalade belopp Pågående utvärdering av programmet Viktiga händelser under året när det gäller pågående utvärdering Pågående arbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen Datainsamling Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse Övervaknings- och utvärderingsåtgärder Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats Användning av tekniskt stöd Informationsåtgärder Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet Konkurrensregler och statsstöd Offentlig upphandling Miljöskydd och miljöförbättringar Jämställdhet och icke-diskriminering Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument

5 7 Användningen av återkrävda belopp Bilagor Bilaga 1 Utfall för omfattnings- och resultatindikatorer år Bilaga 2 Redovisningar av beslut per åtgärd Bilaga 3 Redovisningar av utbetalningar per åtgärd Bilaga 4 Länsstyrelsernas, Sametingets och Skogsstyrelsens rapportering för Bilaga 5 Redovisning av Landsbygdsnätverkets insatser år

6 Sammanfattning 2011 var programmets femte genomförandeår. Flera aktiviteter på olika nivåer har tagit sikte på det programavslut som närmar sig. Programmets budgetanvändning är överlag god samtidigt som måluppfyllelsen i en del fall halkar efter. Detta kan till viss del förklaras med att uppföljning av resultat endast baseras på genomförda och avslutade insatser. Från tidpunkten då insatsen är genomförd till dess att den ger full effekt tar det ofta 2-3 år. Det är dessutom svårt att mäta resultaten från insatser av förutsättningsskapande karaktär (t.ex. förstudier och undersökningar). Arealmål är lättare att mäta, men siffrorna visar att vissa mål varit svåra att uppnå. För att öka måluppfyllelsen i programmet har Jordbruksverket bl.a. genomfört informationsinsatser för att visa upp goda exempel eller presenterat utvärderingar. Även verkets arbete med kontroll och uppföljning bidrar till att öka måluppfyllelsen. Beräknat utifrån beslut om stöd har pengarna i landsbygdsprogrammet använts i mycket hög grad i relation till budgeten. Söktrycket på vissa åtgärder i kombination med mindre efterfrågan i andra åtgärder är en av orsakerna till att övervakningskommittén under hösten 2011 godkände en programändring, vilken bland annat innebär att två åtgärder stängs pga. låg efterfrågan och måluppfyllelse medan andra åtgärder tillförs mer pengar. Budgetarna för åtgärderna kommer att justeras under 2012 när programändringen är godkänd av EUkommissionen. Pengar kommer sannolikt att flyttas även under 2012 för att optimera programmets genomförande och måluppfyllelse. Bland annat planeras omfördelning av pengar mellan LAG inom axel 4, ytterligare omfördelning mellan länsstyrelserna och flyttning av pengar mellan åtgärder. Programmets budgetanvänding och uppfyllda mål Axel 1, 3 och 4 Budgetanvändningen i axel 1 är god, 81 procent av budgeterade pengar har intecknats i beviljade stöd. Kompetensutvecklingsåtgärden, startstödet och moderniseringsåtgärden är de som går bäst. Beviljat stöd i dessa åtgärder ligger nära eller t.o.m. över 100 procent om man ser till den nu gällande budgeten. Ansökningsläget är fortsatt högt i moderniseringsåtgärden, i vissa län så högt att åtgärder måste vidtas under 2012 för att så långt som möjligt tillgodose behovet av pengar. Däremot låg åtgärderna Samarbete för utveckling av nya produktet och Infrastruktur även under 2011 på samma låga nivå vad gäller medelsutnyttjande och antal beviljade stöd som tidigare år. Övervakningskommittén beslutade därför, som tidigare nämnts, att åtgärderna stängs och att pengarna förs över till andra åtgärder. När det gäller måluppfyllelsen i fråga om omfattning och resultat är den i stort sett god för axeln. Budgetutnyttjandet i axel 3 ligger på 74 procent vilket är strax över den förväntade linjära nivån. Utmärkande är den särskilda satsningen på bredband som introducerades 2010 och som har tagit ordentlig fart under Åtgärden Grundläggande tjänster (i vilken bredbandssatsningen ingår) förstärktes därför med 375 mnkr i den programändring som godkändes av övervakningskommittén. Genom förstärkningen och möjligheten för länssstyrelserna att omdisponera pengar mellan åtgärderna kommer den nya budgeten för Grundläggande tjänster hamna på lite drygt 900 mnkr. Huvuddelen av åtgärden kommer att användas för bredbandsinvesteringar. På flera håll i landet är det fortsatt hög efterfrågan på bredbandsmedel, varför åtgärder kommer att behöva vidtas under 2012 för att inte bromsa upp 6

7 bredbandsinvesteringarna. När det gäller budgetanvändningen är denna således i stort sett god, men för flera åtgärder krävs dock att antalet beviljade stöd kraftigt ökar för att omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För vissa åtgärder med låg efterfrågan har övervakningskommittén beslutat om omfördelning av pengar. Axel 4 (Leader) har fortsatt god utveckling och en ökande trend under Liksom tidigare år är det aktiviteter som ligger under programmets axel 3, Diversifiering och livskvalitet som gått bäst. 80 procent av denna budget är intecknad i beslut, dvs. 993 mnkr (110,3 mneuro) av budgeterade mnkr. Leaderinsatser avseende Miljö (axel 2) och Ökad konkurrenskraft (axel 1) har varit svårare att få igång trots en del informationsinsatser. Tillsammans är budgeten för dessa 566 mnkr (62,9 mneuro), varav 218 mnkr (24,2 mneuro) är beslutade, dvs. 38 procent. När det gäller omfattnings- och resultatmålen är måluppfyllelsen god med tanke på den sena starten, men resultatmålet om ökade arbetstillfällen släpar efter, vilket som tidigare nämnts förklaras av att endast ett fåtal insatser är helt avslutade. Det krävs dock att den ökande trenden håller i sig för att såväl budgetmål som några av omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För att så mycket som möjligt av pengarna inom Leader ska utnyttjas och därmed öka måluppfyllelsen planerar förvaltningsmyndigheten att göra omfördelningar mellan LAG under Omfördelningen ska möjliggöra projekt i Leaderområden där pengar saknas. Axel 2 Axel 2 består av kompensationsbidraget (211 och 212), ersättningar för miljövänligt jordbruk (214), utvald miljö (214 och 216) samt icke-produktiva investeringar skog (227). För att bedöma Axel 2 bör man i högre utsträckning än budgetutnyttjandet och anslutna brukare rikta blicken mot hektaruppfyllelsen och framförallt hektaruppfyllelsen för miljöersättningarna (med sina elva insatser). Den samlade bedömningen är att målen för Axel 2 inte nås. Kompensationsbidraget och vallodling är två insatser som det går bra för och där arealmålen är av större betydelse. Det finns vissa likheter mellan insatsområdena: Stöden är tudelade och resultaten visar att måluppfyllelsen för antal hektar jordbruksmark nås för de södra delarna och ökar något jämfört med Samtidigt är utfallet fortsatt negativt vad gäller de skogsdominerade områdena och bergsområdena: målen nås inte och hektaruppfyllelsen minskar. För miljöersättningarna är den totala anslutningen av antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk lika låg som för 2010, nämligen 78 procent. Förutom vallodling i de södra delarna nås hektarmålen för renskötselområdena, slåtterängar samt skyddszoner. Målen nås också för den ekologiska produktion som gäller djur samt bevarandet av traditionella husdjursraser. Speciellt värdefullt är att resultaten för hektar slåtterängar med särskilda värden är uppnått (6 463 hektar) men denna måluppfyllelse är inte ny för 2011, utan nåddes redan under Det bör speciellt uppmärksammas att de bredare insatserna med större hektarmål betesmarker, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, ekologisk produktion och minskade växtnäringsförluster har en låg måluppfyllelse och i viss utsträckning negativ utveckling. Arealen för betesmarker är lågt i förhållande till det uppsatta målet, och arealen fortsätter att minska. Utfallet för 2011 är hektar ansluten mark, men målet är hektar. Arealen Natura 2000-områden som sköts med miljöersättning för betesmarker och slåtterängar minskar också. Målet för ekologisk produktion är att 20 procent av jordbruksarealen ska vara i certifierad produktion var värdet 14,2 procent av den totala arealen. Inga siffror finns ännu tillgängliga för 2011, men prognosen säger att ökningen är marginell. I stödet till värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet är 7

8 måluppfyllelsen för ansluten areal åkermark endast 68 procent för Förutom att utfallet är lågt, fortsätter det att minska jämfört med tidigare år. Målet på hektar bedöms inte kunna nås under programperioden. Det finns olika stöd för att minska växtnäringsförluster från jordbruksmark. Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder är endast 52 procent. Antagligen var målet för högt satt från början i förhållande till ersättningens storlek. Resultaten för miljönyttan i form av antal hektar som brukas så att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar, samt antal hektar som bidrar till en förbättrad mark- och vattenkvalitet, är endast 63 procent. Verksamhetsmålet att mellan 2009 och 2011 minska kväveläckaget med 600 ton har därmed inte uppnåtts. Utvald miljö nyttjas inte i tillräcklig utsträckning av de som potentiellt skulle kunna det. För exempelvis våtmarker som anlagts eller restaurerats inom utvald miljö är utfallet (ackumulerat) endast 46 procent, vilket är betydligt lägre än förväntat. Det ackumulerade budgetutnyttjandet för utvald miljö är lågt (51 procent), varför pengar har omfördelats från denna budget till exempelvis rådgivningsinsatser. Rätt använt skulle utvald miljö kunna ge hög miljöeffekt lokalt, men det kräver resurser för uppsökande verksamhet. Insatsen skogens mångfald i axel 2 ligger långt ifrån målet. Antal hektar som brukas så att biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras är endast 20 procent. Eftersom åtgärden svarar för en stor andel av indikatorerna blir måluppfyllelsen väldigt låg fastän åtgärden öka arealen ädellöv går bra. Slutsatsen är att Axel 2 inte lever upp till de uppsatta målen. Miljöersättningar riktade till renskötselområdet, fäbodar, traditionella husdjursraser och slåtterängar har hög måluppfyllelse medan breda miljöersättningar till natur- och kulturmiljöer och betesmarker är längre ifrån målet. Bedömningen av Axel 2 utifrån ett ekonomiskt perspektiv ger en mer positiv bild: Budgetutnyttjandet är 70 procent av programbudgeten och ligger därmed i fas med förväntningarna. Stödmyndigheternas kommentarer Från länsstyrelsernas rapportering kan nämnas att när det gäller landsbygdsföretagandet i stort rapporteras från de allra flesta länsstyrelser om framtidstro och investeringsvilja, trots osäkerheten i europas ekonomier. Länsstyrelserna har uppfattningen om att företagen gärna vill starta upp eller utveckla sina verksamheter inom områdena lokal mat, hästrelaterad verksamhet och turism. Många län uppger att det behövs mer pengar till moderniseringsåtgärden för att tillgodose behovet av medel för investeringar i jordbruksföretagen. Ett ökat intresse för biogas tycks finnas på en del håll även om det finns tveksamheter avseende lönsamheten. Kompetensutvecklingsprojektet Greppa Näringen har fått en större spridning under året. Startstödet är fortsatt populärt, men t.ex. ett jordbrukslän som Skåne skriver att särskild uppmärksamhet måste ges åtgärden då åtgärdsbudgeten annars riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Satsningen på Matlandet visar på ett varierande resultat men verkar gå bättre än tidigare år. Bredbandspengarna är på en del håll redan slut medan andra län haft låg efterfrågan även En orsak till detta, som framförs av Stockholms län, är svårhanterligt regelverket och att det varit svårt att mobilisera aktörer för utbyggnaden. Arbetet med Leader har intensifierats under året. Samverkan mellan LAG och länsstyrelerna sägs vara god men långa handläggningstider är en svag länk. I vissa län har det varit svårt att jobba i trepartnerskap med sviktande intresse. Anslutningen till axel 2-åtgärden natur- och kulturmiljöer ligger på liknande nivåer som 8

9 tidigare år. För låg ersättning i relation till villkoren för stödet anses vara en orsak. En annan orsak sägs vara att det inte är ekonomiskt motiverat att ansluta åtgärden till arrenderad mark. Några län har gjort extra informationsinsatser och rådgivning vilka rapporteras ha gett god effekt. Målet för skyddszoner har uppnåtts som följd av höjda ersättningsnivåer och utökning av stödområdet. Antalet ekologiskt certifierade producenter och certifierad djurhållning ökar men det finns även en negativ trend vad gäller anslutningen där utgångna åtaganden inte har förlängts. Skogsstyrelsen rapporterar att måluppfyllelsen ser bra ut för de flesta av de åtgärder som faller inom myndighetens ansvarsområde. Åtgärden skogens mångfald är ett undantag och man har föreslagit sänkt mål och överflyttning av pengar till andra stödåtgärder. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra genomförandet, bla en ökning av antalet rågivare och inrättandet av en helpdesk. Sametingets rapportering för 2011 visar att ansökningarna inom startstödet fortsätter att vara långt fler än vad tillgänglig budget medger. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt fått avslag. Moderniseringsåtgärden går sämre medan förädlingsstödet går bra vilket bedöms bero på ett större projekt som syftar till att öka antalet förädlingsföretag i renköttbranschen. Programmets utbetalningar Utbetalningarna i axel 1, 3 och 4 ligger av naturliga skäl inte lika högt som beviljade stöd eftersom utbetalningarna inom dessa axlar görs i efterskott och många insatser sträcker sig över flera år. Totalt sett ligger Sverige ändå bra till vad gäller utbetalningar i förhållande till övriga EU (utbetalt från EU per den 31 december 2011 var till Sverige 59,3 % jämfört med EU-genomsnittet 47,5 % 1 ). Det goda utnyttjandet kan till viss del förklaras med att ca 65 procent av programmets budget hänförs till miljöersättningar och liknande inom axel 2 där utbetalningar görs varje år. Under 2011 har 566 mneuro (5,16 mdkr) betalats ut, detta är cirka 24 procent av alla utbetalningar som hittills gjorts under programperioden. Hittills har Sverige betalat ut meuro (22,3 mdkr) vilket utgör cirka 57,9 procent av programbudgeten. Detta beskrivs närmare i kapitel 3. Som tidigare nämnts kommer förvaltningsmyndigheten under de närmaste åren fokusera på att optimera budgetutnyttjandet. Pengar kommer sannolikt att flyttas mellan län, mellan åtgärder samt mellan LAG. Utvärderingsaktiviteter Arbetet med en fördjupad kartläggning av länens stödgivning har under året genomförts i nästan alla län. Kartläggningen ger bl.a. en detaljerad överblick över vilka verksamheter som stöd ges till samt storleken på företag som beviljas stöd. Även vilka huvudverksamheter företagen har belyses i studien liksom bakomliggande investeringars betydelse för denna verksamhet och för sidoaktiviteter. Under året har uppföljningsstudier gjorts för ett antal jordbruksföretag som fått investeringsstöd. Studien baseras på djupstudier av bokföringsmaterial och syftet är att jämföra vad som sägs i affärsplanerna angående förväntat utfall med vad som faktiskt kan observeras. Detta är ett axplock av vad som pågår på utvärderingssidan. Flera andra studier och undersökningar med koppling till landsbygdsprogrammet har också påbörjats under året. Ett antal studier som inleddes tidigare år pågår också fortfarande. 1 Siffrorna avser de betalningar inkl. nationella förskott som EU gjort till Sverige och andra medlemsstater. 9

10 Åtgärder för att garantera kvalitet och effektivitet i genomförandet Kvalitet och effektivitet i genomförandet av programmet säkerställs främst genom information till stödmottagarna om villkor för stöden, men även genom utbildning till handläggare, bra IT-system samt genom ändamålsenliga administrativa system och fysiska kontroller. Det finns fortfarande problem med långa handläggningstider och eftersläpning i handläggningen. Både Jordbruksverket och övriga stödmyndigheter arbetar dock kontinuerligt med att förkorta handläggningstiderna. Under 2011 har länsstyrelserna ofta anställt extrapersonal för att komma till rätta med ärendebalanserna. Exempel på andra åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna är utbildning av stödsökande om de uppgifter som ska lämnas, prioritering av kompletta ärenden i handläggningen och begränsa tiden för kompletteringar. Även Sametinget och Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att få ned handläggningstiderna. Skogsstyrelsen har tagit fram en åtgärdsplan med aktiviteter för att ytterligare minska tiderna och rekryterat ytterligare handläggare. Sametinget har hållit regelbundna uppföljningsträffar som förkortat tiden för kompletteringar. Sametinget arbetar samtidigt vidare för att uppfylla kravet på maximalt två månaders beredningstid från inkommande ansökan till beslut. Genom projektet SUSS-LB (Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan för LB-Stöd) arbetar Jordbruksverket på olika sätt för att effektivisera stöden inom LB-processen (dvs. stöden inom axel 1, 3 och 4) så att framför allt handläggningstiderna blir kortare. Projektet har under 2011 levererat ett ledningssystem för att styra och följa upp LB-processen. Projektet har även arbetat med att identifiera de moment i processen som gör att handläggningstiderna blir alldeles för långa och med att sätta in åtgärder för att minska dem. Bl.a. görs förbättringar i IT-systemet för handläggning av stödärenden. När det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag (axel 2) har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna i projektform genomfört en rad åtgärder för att säkerställa att utbetalningar görs i tid. Bl.a. har IT-rapporter för att ta ut statistik om handläggningsläget byggts. Projektet har som redskap för sin styrning använt tydliga mål som förankrats på såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna, med uppföljning varannan vecka, regelbundna styrgruppsmöten och löpande publicering av handläggningsläget. Ett mål för miljöersättningar och kompensationsbidrag var att 90 % av ärendena skulle hinna delutbetalas till den 3 oktober. Detta mål uppnåddes. 10

11 1 Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande 1.1 Förändringar av lagstiftningen Endast mindre ändringar har skett i EU-lagstiftningen för landsbygdsprogrammet under år Vissa ändringar i förordning 1974/2006 har dock haft en begränsad påverkan på programmets genomförande. Ändringarna var följande: En ändringsklausul skrevs in i nya åtaganden som sträcker sig in i nästa programperiod för att möjliggöra att medlemsstaterna kan justera dessa åtaganden i enlighet med det nya regelverket. Ändringsklausulen ska införas fr.o.m och framåt. Klausulen är frivillig fr.o.m En ny artikel infördes som behandlar investeringar i förnybar energi på gårdsnivå. Stödet begränsas till en produktionskapacitet som motsvarar genomsnittlig årsförbrukning på gården. Slutligen infördes krav på att minst 50 % av rösterna ska representeras av den privata sektorn då LAG väljer ut projekt som ska finansieras. Ändringarna har lett till ökad administration i form av anpassning av rutiner och informationsinsatser m.m. 1.2 Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Den svenska ekonomin kännetecknades av en stark återhämtning under det första halvåret 2011 jämfört med föregående år men under den senare delen av 2011 bromsades dock återhämtningen in. BNP-tillväxten i landet var också högre än vad den var i Euroområdet och USA. Den europeiska skuldkrisen verkar dock ha påverkat den inhemska efterfrågan mer under slutet av 2011 då en större osäkerhet fanns angående utvecklingen i Europa. Börskursutvecklingen vid den här tiden var också fallande. Trots den svaga tillväxten i Europa utvecklades den svenska exporten starkt under senare delen av året, vilket till viss del kan tillskrivas en förhållandevis god export till tillväxtekonomierna, d.v.s. länder utanför OECD området (KI, Konjunkturläget i december 2011). Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade också under 2011 till drygt 54 miljarder kronor, en ökning med 1 % jämfört med Importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade samtidigt till drygt 99 miljarder kronor, en ökning med 4 % jämfört med 2010 (Jordbruksverket, Utrikeshandel, PM, ). Lönsamhetsutvecklingen i det svenska jordbruket kan förenklat beskrivas av en ekonomisk kalkyl som upprättas varje år i Sverige (EEA kalkyl, JO 45 SM 1201) för jordbrukets olika sektorer. Enligt preliminära uppgifter ökade det totala produktionsvärdet i svensk jordbrukssektor med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Största värdeökningen återfanns för foderväxter (ca 9 procent) medan potatis, frukt och bär samt djurproduktionen minskade i värde jämfört med I huvudsak hade kostnaden för alla produktionsmedel ökat (med undantag för bekämpningsmedel) mellan 2010 och 2011 där den största fördyrningen återfanns för gödselmedel och djurfoder. Sammantaget ökade kostnaden för insatsförbrukning mer (drygt 6 procent) än vad inkomsterna gjorde under 2011, vilket innebar att förädlingsvärdet i jordbrukssektorn 2011 i förhållande till föregående år minskade med drygt 8 procent efter att avskrivningar hade genomförts. Samtidigt ökade dock utbetalningarna av stöd till jordbrukarna vilket medförde att driftsöverskottet (täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital) beräknas bli i stort sett oförändrat. 11

12 Fördyringen av djurfoder tillsammans med minskade intäkter påverkade mjölk- och kököttproduktionen särskilt. I Jordbruksverkets årliga enkätundersökning hos jordbrukarna framträder en tydlig förändring som gäller mjölkproducenterna: Tidigare har ca 40% av företagarna uppgett att mjölkproduktionen kommer att upphöra på deras brukningsenhet under den närmaste 5-10-årsperioden. I undersökningen 2011 har den andel som uppger att de kommer att sluta med mjölkproduktionen halverats. Förändringen på riksnivå är statistiskt säkerställd. Men ytterligare underlag behövs innan det går att dra några slutsatser (Jordbruksverket, Årsredovisning, 2011). 1.3 Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Andra finansiella instrument som kan ha koppling till EJFLU Andra finansiella instrument inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Enterprise Europe Network (företagsrådgivning om bland annat EU-regler). Finansiella instrument på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber och Livsmedelsstrategin, som regeringen presenterade Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU genom att utgöra en viktig förutsättning för att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Under 2011 har en ny strategi för skogen införts som även har koppling till landsbygdsprogrammet. Skogsriket Skogsriket - med värden för världen, är regeringens vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Under 2011 fattade regeringen beslut om en ny förordning som reglerar stöd till företag inom ramen för Skogsriket. Företag som har en idé, eller redan är verksamma inom företagande med skogen som bas, kan ansöka hos Skogsstyrelsen om stödet Väx med skogen. Det kan till exempel gälla kompetenshöjning eller stöd till olika former av entreprenörskap inom träförädling eller upplevelsenäring kopplad till skogen. Det finns också ändringar från tidigare år som fortfarande påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument. Överföring från EGFJ till EJFLU Ett första område gäller kopplingen till Europeiska garantifonden för jordbruket. Från garantifonden fördes pengar över genom s.k. modulering till EJFLU för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet, med start 2010 och resten av 12

13 programperioden. Medel från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen Ett andra område är de pengar som tillfördes EJFLU från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen. Dessa pengar ska användas till bredbandssatsningar och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Kommunikationsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) erbjuder medfinansiering både till kanalisationsstödet och till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet. Bredbandssatsningen bidrar till att uppfylla regeringens bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP), som presenterades i slutet av Sverige det nya matlandet Ett tredje område som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument är omfördelningen inom programmet till satsningen på visionen Sverige det nya matlandet. De huvudsakliga verktygen för visionen är tillämpbara åtgärder i landsbygdsprogrammet samt den ovan nämnda Livsmedelsstrategin. Regeringen presenterade en handlingsplan för visionen under Handlingsplanen är uppdelad på fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurangbranschen. Regeringen bedömer att satsningen kan medverka till att skapa uppemot nya arbetstillfällen. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att arbeta med Sverige det nya matlandet. Landsbygdsprogrammet tillsammans med Livsmedelsstrategin bidrar till målet att stärka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Regeringens landsbygdsstrategi Ett förstärkt samarbete mellan politikområdena, som också kan påverka kopplingen mellan de finansiella instrumenten är regeringens strategi En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder som antogs av riksdagen Den arbetades fram genom en omfattande process där alla departement har deltagit. Ett antal utredningar har också lämnat viktiga bidrag. Landsbygdsstrategin är framåtsyftande. Strategin presenterar en rad åtgärder som genomförts, utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. Regeringen slår dessutom fast att arbetet med landsbygdsfrågorna måste bedrivas fortlöpande. Strategin är tvärsektoriell och täcker in såväl den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling som andra politikområden av stor betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter. De regionala utvecklingsprogrammen (RUP), Europeiska unionens strukturfondsprogram, Sveriges landsbygdsprogram och programmet för Europeiska fiskefonden innehåller resurser som kommer de svenska landsbygderna till godo. Under 2011 tog Landsbygdsdepartementet över huvudansvaret för landsbygdsstrategin, där man har ett nära samarbete med Näringsdepartementet. Att skapa tillväxt på landsbygden är inte bara en uppgift för ett enda politikområde. Landsbygdsdepartementet med de gröna näringarna som bas är en stor och viktig del, men utvecklingen på landsbygden är beroende av fler politikområden. Aktuella områden som får ett djupare fokus är till exempel skola och omsorg, kommersiell service, infrastruktur och kultur, vilka alla bidrar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden. Under 2012 kommer ett arbete med landsbygdssäkrade beslut inledas. 13

14 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Ett programändringsförslag har godkänts av EU-kommissionen under Ändringsförslag nr 8 anmäldes i enlighet med artikel 6.1.c och artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 den 22 december EU-kommissionen accepterade förslaget den 18 mars Syftet med denna programändring var att möjliggöra förlängning av ingångna femåriga åtaganden inom åtgärden 214 Miljöersättningar som löper ut 2011 och Avsikten är att åtaganden ska kunna förlängas till slutet av programperioden, dvs. till och med Därigenom kan en stor omfattning av nya femåriga åtaganden undvikas. Antalet åtaganden som löper in i nästa programperiod minimeras därmed. Detta bidrar till att inför nästa finansiella period, dvs. landsbygdsprogrammet som avser år 2014 till 2020, öka möjligheten till flexibilitet vid den nationella utformningen. Under slutet av 2011 överlämnades ändringsförslag nr 9 till EU-kommissionen. Beredningen av detta ärende har av olika anledningar dragit ut på tiden. Ändringsförslaget planeras att tas upp i landsbygdsutvecklingskommittén (RDC) den 23 maj och därefter slutligt godkännande från EU-kommissionen cirka en månad därefter. Denna programändring är mer omfattande och innebär sammanfattningsvis: att säkerställa att tillgängliga medel kommer till nytta genom att kraftsamla på åtgärder som varit framgångsrika och där efterfrågan fortsatt bedöms vara stor, att undvika inlåsning av pengar i åtgärder där efterfrågan har varit lägre än förväntat genom att sänka mål eller helt stänga vissa åtgärder, att genomföra ytterligare offensiva satsningar inom politiskt prioriterade områden, att genomföra vissa förändringar som föreslås i halvtidsutvärderingen, samt att minska den nationella finansieringen i landsbygdsprogrammet, dels för att delfinansiera en föreslagen sanktion mot Sverige med anledning av brister i blockdatabasen och i definitionen av betesmarker, dels för att verkställa den sänkning av nationella medel i programmet som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2010 som en konsekvens av att Sverige mottagit 191 miljoner kronor från EU-budgeten i samband med beslut om den europeiska återhämtningsplanen. Sammantaget innebär detta att den nationella medfinansieringen minskar med 416 miljoner kronor. 22 juni överlämnade Sverige en notifiering till EU-kommissionen om en utökning av statsstöd för bredband med 200 mnkr. Detta är ett tillägg till den tidigare godkanda anmälan, N30/2010, vilken omfattade 253 mnkr. KOM godkände utökningen den 26 juli. Detta betyder att statsstödsramen för bredband nu uppgår till 453 mnkr. Projekt därutöver får inte överstiga gränsen för stöd av mindre betydelse, dvs under en period av tre år. 14

15 2 Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål 2.1 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda framsteg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF). I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål. I tabellerna över mål och utfall per åtgärd anges att riktvärdet är 71 %. Detta är ett slags artificiellt riktvärde som kan användas vid bedömning av hur programmet fortskrider. Resonemanget bakom detta värde är att vid ett jämnt budgetutnyttjande bör 71 % av hela budgeten vara förbrukad vid utgången av 2011 eftersom fem av de sju åren i programperioden då har passerat. Det är dock inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årlig takt. För t.ex. Leader är det heller inte möjligt att ligga i fas efter 5 år, med tanke på att genomförandefasen inte kunde börja förrän leaderområden och LAG var på plats. Slutsatsen är att en jämförelse av utfallet gentemot det ackumulerade resultatet kan göra att utfallet ser sämre ut än vad det egentligen är. Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 2 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller efter programändringen som godkändes av EU-kommissionen den 18 mars Vid mätningen av omfattningsindikatorerna utgår denna rapports textdel från uppgifter i ansökningarna om stöd. Det innebär att värdena kan komma att avvika jämfört med de utbetalningar som sedan sker för genomförda insatser. Indikatortabellen i bilaga 1 utgår däremot från utbetalade stöd och avslutade insatser. Eftersom flera av de insatser som beviljats stöd inte har avslutats, blir mängden ärenden liksom värdet av de indikatorer som redovisas i rapportens textdel större än det faktiska utfallet för avslutade insatser som anges i bilaga 1. Det faktiska utfallet som anges i bilaga 1 ger inga betydande utslag förrän långt senare, då det tar en viss tid för insatser att bli helt färdigställda. Slutsatsen är att dessa olika delar inte är jämförbara. De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 2 utgår från de uppgifter om insatsernas kostnader som redovisas i ansökningar om stöd. Dessa uppgifter omfattar insatsernas kostnader enligt ansökan, men inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i ITsystemet. Investeringsvolymen blir då underskattad. De slutliga kostnaderna (dock med risk för underskattning) redovisas först efter det att projektet är avslutat och då i bilaga 1. För företagsstöd och projektstöd exklusive kompetensutveckling gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material. Ett ackumulerat resultat uppskattas utifrån det material som hittills granskats om det anses tillämpligt. När det gäller kompetensutvecklingsåtgärderna så har resultatindikatorerna uppskattats utifrån schablonsiffror som tagits fram med hjälp av en enkät som genomfördes

16 Resultatindikatorerna mäts endast för företag/organisationer som genomfört investeringen fullständigt och fått stödet slututbetalat. Från tidpunkten från det att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt går det ofta 2-3 år. Eftersläpningen är som regel kopplad till investeringens storlek. En liten investering ger snabbt genomslag medan en stor investering inte får genomslag förrän efter flera år. Resultatet ökar successivt under perioden från att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt. För förutsättningsskapande projekt, dvs. projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar, redovisas inga resultat. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger förutsättningarna för en viss verksamhet. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för en verksamhet genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Enligt CMEF ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är av mer konkret karaktär t.ex. marknadsföring eller utveckling av verksamheter. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. För att mäta bruttoförädlingsvärde på ett optimalt sätt krävs tillgång till deltagande företags bokföring, vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. För flertalet av projekten saknas uppgifter eller metod för uppskattning av bruttoförädlingsvärde. En del av dessa kan dessutom ha resultat som inte är bestående. Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan antyda att verksamheten går i en viss riktning, men utgör i själva verket endast mätpunkter för vissa förhållanden. Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur framgångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärden anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet. Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är uttryckta i svenska kronor i de svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. En fråga är vilken kurs som bör väljas. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2011 vid rekvisitioner har varit 9,37 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och utvärdering enligt mall från EU-kommissionen) används för redovisning av utbetalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges. 16

17 2.2 Axel 1 Inledningsvis redovisas berörda myndigheters genomförande av åtgärderna därefter redovisas utfallet för respektive åtgärd. Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 1 Den helt dominerande åtgärden inom axel 1 är fortsatt modernisering av jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag och ett antal län rapporterar att hela budgeten är intecknad vid utgången av Många län uppger att ytterligare pengar behöver skjutas till för att kunna tillmötesgå efterfrågan på investeringsstöd inom modernisering under den kvarvarande tiden av programperioden. Viljan att göra investeringar inom mjölkproduktionen förefaller särskilt stor, vilket kan förklaras av de fortsatt höga mjölkpriserna. Mjölkproducenterna i Jämtland och Västernorrland uppges dock ha lagt investeringsplanerna på is under 2011 på grund av den utdragna fusionen mellan mejerierna Arla och Milko. Dalarna uppger samtidigt att mjölksektorn återhämtat sig och för första gången på många år ökat sin mjölkinvägning, trots turbulensen kring Milko. Många län säger sig aktivt prioritera biogas och runt om i landet pågår ett arbete med att inventera och analysera möjligheterna till ökad biogasproduktion. Intresset för biogasinvesteringar sägs också vara på uppgång. Samtidigt understryks att det fortfarande finns tveksamheter kring lönsamheten hos biogasanläggningar, vilket verkar bromsande på investeringsviljan. Endast Västra Götaland och Jämtland skriver om en konkret positiv utveckling under 2011 när det gäller investeringsstöd till biogasanläggningar. Det finns dock förhoppningar om att förbättrade stödvillkor från 2012 gör att än fler biogasanläggningar kan etableras under de närmsta åren. Efterfrågan på startstöd har i regel rapporterats som god och vissa län har gjort omfördelningar för att få mer pengar till åtgärden. Utnyttjandegraden är dock inte lika hög på alla håll och Skåne skriver att stödet kräver särskild uppmärksamhet och marknadsföring då det riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Efterfrågan på kompetensutveckling bedöms av flera län vara god. Ett antal uppger att projektet Greppa näringen, som hjälper lantbrukare att uppfylla statens miljömål, har fått en allt större spridning under En del av kompetensutvecklingen sker också inom ramen för satsningen på Matlandet som av länen ofta lyfts fram som viktig och efterfrågad. Även åtgärderna modernisering och förädling ryms inom Matlandet och många av länen rapporterar om ökat intresse för investeringar i exempelvis slakterier med tillhörande stycklokaler. Av länens skiftande rapporter att döma förefaller dock intresset för förädlingsstödet på det hela taget ligga något lägre än övriga företagsåtgärder inom axel 1. Åtgärderna samarbete och infrastruktur har under året stängts till följd av låg efterfrågan. Några av länen beklagar dock stängningen av den senare och understryker nyttan och behovet av infrastruktursatsningarna. Sametingets rapportering avseende axel 1 Sametinget skriver att antalet ansökningar inom startstödet fortsätter att vara långt fler i förhållande till den budget som finns tillgänglig. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt stödet fått avslag. Med två år kvar på programperioden bedömer Sametinget att åtgärden i det närmaste är slut. Åtgärden modernisering har under 2011 inte gått så bra som Sametinget önskat. Detta kan bero på att Sametinget valt att endast ge 20 % i investeringsstöd för renvaktarstugor, då man vill att åtgärden bättre ska spegla näringsutveckling i det egna företaget istället för byggnationer av stugor. Förädlingsåtgärden har förbrukat 77 % av budgeterade medel och Sametingets bedömning är att pengarna tar slut under första halvan av 17

18 2012. Sametinget tror att detta till stor del beror på det stora projektet Renlycka som syftar till att öka antalet förädlingsföretag inom renköttsbranschen. Skogsstyrelsens rapportering avseende axel 1 Måluppfyllelsen ser enligt Skogsstyrelsen bra ut för de flesta av åtgärderna. Det är bara insatsen skogens mångfald i axel 2 som ligger långt från målet. Som en följd av detta kommer mål och budget sänkas för skogens mångfald och istället höjas för insatsen ädellöv samt kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk. Exempel på aktiviteter som startats under 2011 är godkännandet av organisationer och privatpersoner för att utföra rådgivning inom skogens mångfald och ädellöv, begränsandet besiktning på plats till ett urval av ärenden samt inrättandet av en helpdesk. Än är det för tidigt att utvärdera effekterna av dessa åtgärder. Skogsstyrelsen utför även kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk i egen regi. Några projekt avslutades under året och några startade. Exempel på projekt är Bioenergi och kompensationsåtgärder, Beställarkompetens hos skogsägare samt Skogens mångfald och Ädellöv. Kompetensutvecklingsprojekten Skogens mångfald och Ädellöv stöttar åtgärd 227 i axel 2 genom att erbjuda skogsägare tillgång till fri rådgivning om nyanläggning och återskapande av ädellövskog samt lämpliga skötselåtgärder för att bevara, utveckla och restaurera miljövärden (inkl. kulturmiljö- och sociala värden) på sin fastighet. Projekten är en viktig länk i arbetet med att öka kunskapen om stöden hos skogsägare och ger sökande hjälp i deras arbete med planeringen av utförandet av åtgärderna för att uppnå önskvärd effekt Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och ) Åtgärdens syfte och innehåll Insatser inom kompetensutvecklingsåtgärden ska underlätta företagens och den enskildes anpassning till nya förutsättningar för en ökad kvalitet och miljöhänsyn i produktionen av varor och tjänster. Den ska dessutom stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Kompetensutveckling av företagarna och kunskapsuppbyggnad hos företagen är viktig för att uppnå målen för axel 1 och 2. Stöd för aktiviteter av nationellt intresse söks centralt hos Jordbruksverket eller Sametinget, medan verksamheter med regionalt intresse söks hos länsstyrelserna. Myndigheterna genomför verksamhet i egen regi och genom upphandling av utbildning från kunskapsföretag. Kunskapsföretag kan också själva ansöka om projektmedel för att de ska kunna ta fram och erbjuda olika kurser och utbildningar. Skogsstyrelsen bedriver framför allt aktiviteter av nationellt intresse men med möjlighet till regionala anpassningar. Kunskapsföretag kan söka projekt hos Skogsstyrelsen för både regionala och nationella utbildningssatsningar. Aktiviteterna kan dels avse företagsstöd och dels projektstöd. Företagsstöd ges till verksamma inom jordbruk, trädgård, renskötsel, livsmedelsförädling och skogsbruk som önskar genomgå specialutbildningar och därigenom stärka företaget. Projektstöd för kompetensutveckling ges till kunskapsföretag och organisationer inklusive Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget samt länsstyrelser som anordnar kompetensutveckling som kommer flera till del och tar fram utbildningsprogram med kursmaterial. 2 Åtgärd 114 avser jordbruksrådgivning om tvärvillkor. 18

19 Verksamheten täcker fyra huvudinriktningar: Företagsutveckling: Verksamheten ska stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter inom lantbruket. Förbättring av miljön och landskapet: Verksamheten ska vara en del i arbetet med att nå miljömålen, öka djurvälfärden och förbättra andra produktionskvaliteter. Jordbruksrådgivning: Verksamheten ska göra jordbrukare mer medvetna om regler för miljö, livsmedelssäkerhet, arbetsmiljö samt djurhälsa och djurskydd. Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Aktiviteterna utförs med utgångspunkt i nationella och regionala strategier för landsbygdsutveckling. Målgrupp för kompetensutvecklingsåtgärden inom axel 1 är personer som är verksamma inom jordbrukssektorn inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedels- eller skogsbrukssektorerna, eller i produktutveckling för dessa sektorer. Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd redovisas i följande tabell. Tabell 1, Budget och beviljat stöd, åtgärd 111 och 114 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget 1 449,9 192, ,8 101 % Utmaning, klimat 119,7 76,0 122,1 102 % Utmaning, förnybar energi 60,3 4,4 31,7 53 % Utmaning, vattenkvalitet 96,3 59,8 71,5 74 % Utmaning, mjölk 19,8 21,5 22,0 111 % Sverige det nya matlandet 80,0 30,7 51,5 64 % SUMMA 1 826,0 384, ,5 96 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 2, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114 inkl. utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Antal deltagare i olika aktiviteter Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Mål Utfall 2011 Utfalll ackumuleratt Utfalll ackumulerat, % % % 19

20 Resultat (avslutade insatser) Åtgärd 114 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag) Antal utbildningsdagar Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Åtgärd 114 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag) Antal deltagare som angivt att de förändrat arbetssätt tillföljd av en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Åtgärd 114 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag) % % * 40 % % ,5 % % % % % % Riktvärde för är 71 % av målvärdena 1 Uppgifterna om Antal utbildningsdagar är lägre än för fjolårets redovisning. Det beror på att Jordbruksverket har gjort en kvalitetshöjande genomgång av registreringssystemet Kompis där uppgifterna registreras och lagras. 2 Reviderat värde jämfört med 2010 på grund av högre krav för att höja kvalitén på urval av deltagare som förändrat sitt arbetssätt till följd av utbildningsaktivitet. Tabell 3, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114, insatser inom utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Antal deltagare i olika aktiviteter Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Antal utbildningsdagar Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % % ,5 % ,5% 20

21 Resultat (avslutade insatser) Antal deltagare som angivit att de ändrat arbetssätt till följd av en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Riktvärde är 50 % av målvärdena % ,5 % Totalt har beslutats om utbildningsaktiviteter för mnkr, vilket utgör 73 procent av budgeten. Exklusive utmaningar uppgår besluten till mnkr, vilket utgör 84 procent. Att en hög andel av budgeten är beslutad beror på att projekt spänner över flera år och att aktiviteterna även kan genomföras kommande år. Antalet deltagare i kompetensutvecklingsinsatser från jordbruks- och livsmedelsföretag når upp till målvärdet men däremot ligger antalet utbildningsdagar avservärt under målvärdet. Under 2011 har en kvalitetshöjande genomgång gjorts av registreringssystemet Kompis, vilket har medfört att antalet utbildningsdagar sjunkit. Resultatet visar att andelen korta kurser är högre än vad som beräknades när målvärdet togs fram. En stor del av budgeten för utmaningarna har beslutats under 2010 och Detta går ännu inte att utläsa i antal deltagare och utbildningsdagar. Det beror dels på att antal deltagare registreras först efter att en utbildningsinsats är gjord men också på att många av insatserna inom utmaningarna innebär att ta fram verktyg och underlag för rådgivning och kompetensutveckling. För utmaningen mjölk har mjölkbranschen i Sverige gemensamt organiserat en samordning av sju projekt som tillsammans utgör programmet Mjölkföretagets Konkurrenskraft. Projekten handlar om att utveckla redskap för och bedriva kompetensutveckling av mjölkföretagare och djurskötare inom bl.a. ledarskap och organisation, ekonomistyrning, foder- och utfodringsplanering samt djurens hälsa och välfärd. Projekten planeras pågå under 2012 och På motsvarande sätt innehåller de övriga utmaningarna förutsättningsskapande insatser som metoder för sparsam köring, energieffektivisering, vatteninsatser inom Greppa Näringen och småskalig livsmedelsförädling. En marknadsföringskampanj för kompetensutvecklingsprojektet Greppa Näringen3 har genomförts i lantbrukspressen. Detta bidrog till att många lantbrukare efterfrågade rådgivning. Under året genomfördes 4150 enskilda rådgivningsbesök totalt i alla län (17 län i södra och mellersta Sverige) vilket var en ökning med 46 procent jämfört med föregående år. Ett antal grundkurser genomfördes, främst i Mälardalen, Östergötland och de nytillkomna länen; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Nära 900 startbesök och drygt 260 uppföljningsbesök gjordes, vilket överträffade målsättningen för året. När det gäller klimatfrågan utfördes besöket kallat Klimatkollen då lantbrukaren får en genomgång av gårdens klimatpåverkan på drygt 220 gårdar. Beträffande vattenkvalitet utfördes rådgivning om våtmarker på 420 gårdar och om växtskydd på 310. Övriga rådgivningar gällde gödsling, utfodring och stallmiljö och behandlade ökad effektivitet i produktionens näringsflöden vilket berör både klimat och vattenkvalitetaspekter. Kampanjens övriga delar omfattade under 2011 hemsida, nyhetstjänst, kurser för rådgivare, 3 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning för lantbrukare. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruksbranschen. 21

22 mässaktiviteter, framtagning av skrifter och filmer, firande av 10-årsjubileum med rapportering av genomförda åtgärder och kampanjens miljöeffekter. För kompetensutveckling till verksamma inom skogsbruket är nästan hela budgeten beslutad. Inom området hållbart skogsbruk har målen för antal deltagare och deltagardagar för hela programperioden nåtts. För de pengar som tilldelats genom moduleringen är drygt 80 procent av budgeten beslutad. Projekten har inte hunnit genomföra sin verksamhet i motsvarande utsträckning, vilket gör att måluppfyllelsen för antal deltagare och deltagardagar inte är lika hög. Skogsstyrelsen bedömer att hela budgeten kommer att tas i anspråk under programperioden. Skogsstyrelsen gör också bedömningen att målet för antal utbildningsdagar och deltagare kommer att nås både för de pengar som tilldelats genom modulering och för grundbudgeten. Av den totala budgeten för skogsbruket på 422 mnkr är 366 mnkr beslutat (87 procent) och 77 mnkr är utbetalt (18 procent). I princip beslutades hela budgeten för hållbart skogsbruk under På grund av detta har en programändring gjorts om att öka budgeten för kompetensutveckling till Hållbart skogsbruk. Det finns fortfarande pengar kvar inom utmaningarna klimat och förnybar energi. Totalt har åtgärden nått 145 procent av målet på deltagare och 102 procent av målet på utbildningsdagar. Under 2011 gjordes en kompletterande studie baserad på den enkätundersökning som genomfördes under 2010 i samarbete med SCB. Syftet med studien var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen. Studien visar att kursens längd inte har någon väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats. Vidare framkommer att kvinnor är generellt mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 40 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt. Män under 40 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 40 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. Enkätsvaren har även grupperats utifrån vem som utförde utbildningen. Ena gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet, till exempel länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (interna), och den andra gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på konsultfirmor och rådgivarorganisationer (externa). Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan man inte dra slutsatsen att interna kursledare och rådgivare är bättre än externa eller vice versa Startstöd för unga jordbrukare (112) Åtgärdens syfte och innehåll Startstödet ska bidra till att främja en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig jordbruksnäring genom att stödja unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag inklusive trädgårds- och rennäringsföretag. Stödet kan också underlätta och påskynda generationsväxlingar i jordbruksföretagen och därmed leda till en föryngring av jordbrukarkåren. Genom ett bidrag av likvida medel, som kompensation för utebliven lön i 22

23 uppstartsskedet, underlättar stödet ett övertagande eller en nyetablering. Ett beviljat startstöd gör det sannolikt även lättare för den unga brukaren att beviljas banklån. Startstöd lämnas med högst kr i form av en startpremie till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Stödet är inte kopplat till en viss investering utan ges i form av en startpremie som ersättning för utebliven lön i uppstartsskedet. Premien kan även användas för betalning av kostnader förknippade med igångsättningen. Stödet betalas ut till personen och inte till företaget. Budget och beviljat stöd Tabell 4, Budget och beviljat stöd, åtgärd 112 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget ,2 240,8 86 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 5, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 112 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal personer som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat % % (248,9) 618 (68,7) 2774,1 (308,2) 124 % Antal avslutade insatser % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) 280 (31,1) 0 (0) 73,7 (8,2) Riktvärde för är 71 % av målvärdena. Investeringsvolymen beräknas här som det genomsnittliga värdet på sålda lantbruk multiplicerat med antalet personer som har fått startstöd. 26 % Omfattning Siffrorna visar att målet för indikatorn antal personer som har beviljats stöd har överträffats med 35 procentenheter för femårsperioden. Den höga måluppfyllelsen av antal beviljade stöd kan bero på att stödet är välkänt. Stödet måste dessutom beviljas inom arton månader efter etableringen, vilket har inneburit att länsstyrelserna prioriterat handläggningen av detta stöd. Stödet prioriteras p.g.a. att länsstyrelserna anser att generationsskiften ofta dröjer alltför länge. Vidare vill man få in unga företagare i jordbrukarkåren eftersom dessa i större utsträckning tar till sig nya metoder och utvecklar företaget, vilket i sin tur bidrar till en ökad konkurrenskraft. Resultat Under 2011 har 229 insatser avslutats och 980 insatser totalt för perioden , vilket motsvarar 89 procent av målvärdet. Siffrorna i tabellen visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde 23

24 med 73,7 mnkr för hela perioden vilket motsvarar 26 procent av målvärdet. Det uppsatta målet för bruttoförädlingsvärdet för åtgärden Startstöd för unga jordbrukare utgår från ett antagande om ett relativt högt belopp per insats. Utvecklingen hittills pekar på att detta värde är överskattat. Siffrorna för resultatindikatorn har uppskattats med ledning av insamlade uppgifter från en stor andel företag som fått stöd. Enligt EU-kommissionens anvisningar ska endast realiserade effekter, som uppstår i samband med att en ny brukare tillträder, beaktas. För startstödet är förhållandet ofta att en nystartad brukare tar över en befintlig drift från en tidigare brukare. Stödet är en ersättning till företagaren för utebliven inkomst under etableringsskedet, men används ofta för att täcka en del kostnader som sammanhänger med förvärvet av en fastighet och annat som berör övertagandet av själva verksamheten. Effekten räknas som den förändring av arbetstid och ekonomiskt resultat som sker i samband med övertagandet. Analyserna hittills visar att det normalt inte sker några stora förändringar i bruttoförädlingsvärdet som enbart är hänförligt till brukarskiftet. Ibland görs investeringar i t.ex. stallar i nära anslutning till brukarskiftet. Detta räknas dock normalt inte som en startstödsinvestering utan som en fristående investering under åtgärden Modernisering av jordbruksföretag. Ibland söker en brukare både startstöd och investeringsstöd vid ett och samma tillfälle. I utvärderingen skiljer man då på dessa båda delar vilket också är fallet i det administrativa systemet. EU-kommissionen pekar på att den metod Jordbruksverket hittills tillämpat ger för höga värden. Någon korrigering av denna metod har ännu inte gjorts och därför har inte värden för kunnat uppskattas. 24

25 Figur 1, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 112 Trädgård 5% Svin 6% Åkergrödor 15% Annat 8% Betande boskap 26% Mjölk 37% Fjäderfä 1% Blandad 2% Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största driftsgrenarna inom startstöden är mjölk- och köttproduktion samt växtodling och dessa står för 78 procent av alla ärenden. Till kategorin Annat räknas driftsgrenar inom häst, biodling, renskötsel, hjortuppfödning, kaninuppfödning m.m. Figur 2, Antalet avslutade ärenden per kategori och kön, åtgärd 112 Kvinna Man Figuren ovan visar antalet avslutade ärenden/kategori, uppdelat på stödmottagare och kön. Antalet kvinnliga stödmottagare står för ca 26 procent av antalet avslutade insatser. Snittåldern oberoende kön ligger på ca 30 år. 25

26 2.2.3 Modernisering av jordbruksföretag (121) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd till modernisering, som ges i form av stöd till investeringar, ska bidra till att påskynda företagens anpassning till nya marknadsförutsättningar, men ska samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, miljövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Moderniseringsåtgärden omfattar förutom jordbruksföretag även trädgårds- och renskötselföretag. Under åtgärden ingår även stöd för anläggning av energigrödor på åkermark. Stödet beviljas som en procentsats av planerade fasta investeringar och betalas ut först då dessa har genomförts och betalats. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Till jordbruksföretag inom mindre gynnande områden i norra Sverige kan stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procentenheter. För anläggning av fleråriga energigrödor och investeringar för stängsling kan upp till 40 procent av de stödberättigande kostnaderna ersättas, dock högst kr/ha för plantering och kr/ha för stängsling. De flesta länsstyrelser har emellertid beslutat om att tillämpa ett maximalt stödbelopp per insats och i vissa fall även en sänkt stödandel. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Varje länsstyrelse har tagit fram egna mer specifika prioriteringar än vad som framgår av landsbygdsprogrammet. Detta ger utrymme för åtgärdens lokala prägel. Prioriteringsordningen framgår av de regionala genomförandestrategierna. Vad det gäller investeringsstöd till biogasanläggningar framgår prioriteringsordningen av Jordbruksverkets genomförandestrategi. Budget och beviljat stöd Från och med år 2009 finns särskilda pengar avsatta inom landsbygdsprogrammet för investeringar i produktion och förädling av biogas. Totalt (inklusive offentlig medfinansiering) finns det 200 mnkr för perioden till investeringsstöd inom åtgärderna modernisering, diversifiering och mikro-företag. Vid en indikativ fördelning avsattes 50 mnkr för investeringar i biogasanläggningar inom denna åtgärd. Under 2011 har den indikativa fördelningen ändrats så att det nu finns 45 mnkr för biogasinvesteringar inom denna åtgärd. Inför 2010 förstärktes åtgärden med 200 mnkr för utmaningarna förnybar energi och klimat. Därtill gjordes en budgetförstärkning om 200 mnkr avseende mjölkinvesteringar. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 6, Budget och beviljat stöd, åtgärd 121 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget 2 406,8 641, ,0 83 % Särskild satsning, mjölk ,0 189,7 95 % Utmaning, förnybar energi ,4 49,4 27 % Utmaning, klimat 20 25,2 34,5 173 % SUMMA 2 806,8 766, ,7 81 % 26

27 Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 7, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Programspecifika indikatorer Indikator Riktvärde för är 71 % Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % (1 774,9) 3 493,1 (388,1) (1 281,9) 72 % Antal avslutade insatser % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik Åtgärdens bidrag till att förhindra klimatförändring över programperioden, hektar Antal djur som fått förbättrad miljö, djurenheter (674,8) 421,8 (46,9) 1173,5 (130,4) 19 % % % % Tabell 8, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat % % (138,9) 259,4 (28,8) 322,2 (35,8) 26 % Antal avslutade insatser % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik 70 (7,8) 2,55 (0,28) 3,25 (0,36) 5 % % 27

28 Programspecifika indikatorer Antal företag som fått stöd och som vidtagit någon form av klimatåtgärd % Riktvärde för är 50 % Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh 0,8 0,007 0,009 1 % Omfattning Under år 2011 har företag beviljats stöd om totalt ca 766,9 mnkr. De totala investeringarna vid företagen uppgick under år 2011 till 3 493,1 mnkr (388,1 mneuro). Stödandelen ligger på i medeltal ca 22 procent av investerat kapital. Siffrorna visar att antal företag som under perioden beviljats stöd är i linje med målet. Investeringsviljan inom jordbruket har vänt efter en nedgång 2009 och har varit fortsatt hög under Efterfrågan på särskilda pengar för mjölkinvesteringar har varit mycket god och för vissa län är pengarna helt beslutade. Stödtaken för mjölkinvesteringar har höjts jämfört med tidigare, vilket kan förklara en del av den ökade efterfrågan på stödet men också att lönsamheten har förbättrats genom högre mjölkpriser. Under har 95 procent av målet för beviljad budget uppfyllts. Under 2011 beviljades stöd till insatser i gårdsbaserad biogas till 7 företag om totalt ca 15,4 mnkr. Inom gårdsbaserad biogas har det totalt under perioden beviljats stöd till 23 företag om totalt ca 37,9 mnkr inom åtgärden. Resultat Under 2011 har 1237 insatser avslutats och för perioden har totalt insatser avslutats, vilket ger en måluppfyllelse på 55 procent. Siffrorna i tabellen visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 1173,5 mnkr för hela perioden Totalt har stöd slututbetalats till företag vilket innebär att det genomsnittliga bruttoförädlingsvärdets ökning uppgick till ca kr per företag. På grund av eftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca kr. Målvärdet är beräknat på en ökning i bruttoförädlingsvärde på ca kr per ärende vilket är väsentligt högre än vad som hittills uppmätts. Ungefär 30 procent av företagen inför någon form av ny teknik i sitt företag, vilket kan vara mjölkrobotar, tvättrobotar, lösdriftsstallar, ungdjursstallar, energiväv, övergång till förnybar energi m.m. Investeringar i bl.a. nya lösdriftsstallar och om- och tillbyggnader av stallar har för årsarbetsverken lett till en förbättrad arbetsmiljö. Där insatsen lett till förbättrad djurmiljö (ca 32 procent av alla slututbet ärenden) visas ett snitt på 89 förbättrade djurplatser per ärenden, vilket ger djurenheter totalt för perioden Jordbruksverkets definition är som regel att nybyggda stallar jämfört med äldre är förbättrad djurmiljö. 28

29 Figur 3, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 121 Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion 15% Växtodling 4% Övrigt 5% Byggnadsinventarier mjölkproduktion 13% Energi 9% Trädgård 5% Svin 5% Spec ungnöt 5% Självrekryterande köttproduktion 14% Foder-gödselv anl ospec 18% Fjäderfä 2% Klimat 1% Häst 1% Får 3% Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största driftsgrenarna inom moderniseringsstödet är mjölkproduktion (kategorin Utökning av antal djurplatser, mjölkproduktion och Byggnadsinventarier, mjölkproduktion) som tillsammans utgör 28 procent av ärendena, köttproduktion (Självrekryterande köttproduktion och Spec. ungnötsproduktion) som tillsammans utgör 19 procent av alla ärenden samt kategorin Foderoch gödselvårdsanläggningar som står för 18 procentav alla ärenden. Inom kategorin Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion handlar insatserna om att bygga nytt mjölkstall, om- eller tillbyggnad av stall och detta oftast i kombination med en övergång till automatisk mjölkning (mjölkningsrobot). Inom kategorin Byggnadsinventarier mjölkproduktion där insatserna till stor del handlar om att bygga ungdjursstallar eller om/tilbyggnad av mjölkkostall men att man endast marginellt eller inte alls ökar sin besättningsstorlek. Här handlar det oftast om att man vill förbättra arbets- och djurmiljön och det är inte alltid som investeringen motivas av lönsamhetsskäl. Inom kategorin Självrekryterande köttproduktion och Spec. ungnöt utgörs det även här mest ny/om- eller tillbyggnader av stallar. Om ärendet endast eller domineras av en gödselvådsanläggning eller att det gäller foderhantering hamnar dessa under kategorin Foder- och gödselvårdsanläggninar och kan gälla produktion från alla driftsgrenarna. 29

30 Figur 4, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 121 Växtodling 3% Övrigt 1% Byggnadsinventarier mjölkproduktion 15% Energi 5% Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion 35% Fjäderfä 4% Foder-gödselv anl 9% Får 1% Trädgård 3% Svin 6% Spec ungnöt 4% Självrekryterande köttproduktion 12% Klimat 1% Häst 1% Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentmässigt har kategorin Utökning av antal djurplatser, mjölkproduktion störst andel. Detta faller sig naturligt då det är här dom stora investeringsvolymerna ligger med exempelvis nybyggnationer av lösdriftsstallar. 25 procent av alla ärenden har en investeringsvolym som ligger mellan 8 mkr 50 mkr. I genomsnitt ligger investeringsvolymen på ca 6,0 mkr per ärende och genomsnittsvärdet för stödbelopp per ärende hamnar på ca kr. Det stödbelopp som beviljas stödmottagaren kan variera geografiskt sett eftersom länen har olika nivåer på hur stort stödbelopp man kan bevilja. Ett norrlandslän kan exempelvis ge 50 procent av stödberättigad belopp i beviljat stödbelopp. Länsstyrelserna kan också tillämpa ett maximalt stödbelopp per insats (stödtak) som även varierar mellan länen. Byggnadsinventarier, mjölkproduktion och Självrekryterande köttproduktion tillhör också kategorier där investeringarna oftast är av större volymer. Kategorin Foder- och gödselvårdsanläggningar som i antalet hade en andel på 18 procent har i utbetalt stödbelopp en mindre andel av stödbeloppen, bara 9 procent. I genomsnitt ligger investeringsvolymen på ca kr per ärende och genomsnittsvärdet för stödbelopp per ärende på kr. Etablering av fleråriga energigrödor Under 2011 har antalet slututbetalda insatser avseende etablering av fleråriga energigrödor varit 13 st vilket motsvarar en nyplantering på runt 80 hektar. I fem av de slututbetalade ansökningarna ingår även stängsling. Den totala arealen som nyplanterats med etableringsstöd under perioden ligger på ha. Detta är långt ifrån det mål på hektar nyplantering som lades fast inför perioden och som ligger till grund för medelstilldelningen för delåtgärden. 30

31 Många analyser visar på att det är brist på aktuell information och kunskap om fleråriga energigrödor framför allt i lantbrukarledet. Det är en viktig förklaring till det svaga intresset för stödet. Mot denna bakgrund har Jordbruksverket under 2011 fortsatt arbetet med en förstärkt informationssatsning på salix och andra fleråriga energigrödor. Särskilda satsningar inom biogas, tabell 7 tidigare Inom gårdsbaserad biogas har investeringsstöd till sju landsbygdsföretag inom åtgärden modernisering slututbetalats under Det handlar om fyra nya biogasanläggningar, två rötrestbrunnar och kompletterade utrustning till en biogasanläggning. Biogsanläggningarna är väl spridda över landet. Själva biogasen från biogasanläggningarna kommer att bli el och värme som kan ersätta en stor del av energianvändningen i primärproduktionen för respektive landsbygdsföretag. Under hela perioden har det totalt slututbetalts investeringsstöd till fem nya biogasanläggningar, fem rötrestbrunnar och kompletterande utrustning till en biogasanläggning. Särskilda satsningar inom mjölk, tabell 6 tidigare I den särskilda satsningen inom mjölk har 244 insatser avslutats för perioden Tabell 6.1, Avslutade insatser inom mjölksatsningen, fördelat per kategori Kategori Utökning av antalet djurplatser, mjölkproduktion Byggnadsinventarier, mjölkproduktion Foder- och gödselvårdsanläggningar Antal SUMMA 244 Beskrivningar om vad insatserna handlar om följer redovisningen under kategoriindelningen ovan för åtgärd 121. När det gäller genomsnittligt investeringsbelopp och genomsnittligt utbetalt stödbelopp ligger dessa också på ungefär samma nivåer som för åtgärd 121. Ekologisk produktion bedrivs på ca 20 procent av de avslutade företagen. Ungefär 43 procent av företagen inför någon form av ny teknik i sitt företag i dessa kategorier, vilket är något högre än om man ser till hela åtgärden och dess kategorier. Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 8 tidigare Utmaning klimat Under 2011 har 81 insatser avslutats, för 2010 var siffran 13 och för perioden har 94 insatser avslutats. Ärenden inom utmaning klimat domineras av investeringar som syftar till att effektivisera energianvändningen. Vanliga insatser är investeringar för att minska energiåtgång i växthus samt system för värmeåtervinning i djurstallar. Ett annat exempel på vanliga insatser är sådana som syftar till effektivare resursanvändning. Dessa är exempelvis investeringar i utrustning för optimering av kvävegödsling och annan teknik som förbättrar precisionen i odlingen. 31

32 Utmaning förnybar energi Under 2011 har 33 insatser avslutats och för perioden har 38 insatser avslutats. Insatserna inom utmaning förnybar energi gäller främst investeringar i värme- och torkanläggningar för biobränslen. Ett fåtal ärenden gäller investering i vindkraft. Biopannorna som har installerats producerar sammanlagt 0,009 TWh och bidrar till ett mer koldioxidsnålt jordbruk eftersom biobränslet ersätter fossila bränslen Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) Åtgärdens syfte och innehåll Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jord- och skogsbruk inklusive rennäring och trädgårdsnäring. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. De regionala genomförandestrategierna innehåller ytterligare prioriteringar. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Efter särskild prövning kan ytterligare 10 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. De flesta länsstyrelser har emellertid tillämpat ett maxbelopp eller en sänkt stödandel. Budget och beviljat stöd Tabell 9, Budget och beviljat stöd, åtgärd 123 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget ,2 298,9 61 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 10, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 123 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal företag som har beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % (300) 464,6 (51,6) 1 464,0 (162,7) 54 % Antal avslutade insatser % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) (133) 87,8 (9,8) 204,9 (22,8) 17 % 32

33 Riktvärde för är 71 % Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker % Omfattning Under år 2011 har 290 företag beviljats stöd om totalt ca 105,4 mnkr. De totala investeringarna vid företagen uppgick under år 2011 till 464,6 mnkr (51,6 mneuro). Stödandelen ligger på i medeltal ca 23 procent av investerat kapital. Siffrorna visar att målet för indikatorn antal företag som har beviljats stöd har för femårsperioden överträffats med 49 procentenheter. Då måluppfyllelsen i början på programperioden var låg kan konstateras att den eftersläpning som den försenade programstarten ledde till har tagits igen under de senare åren. Investeringsvolymen ligger däremot något sämre till i förhållande till det uppsatta målet för programperioden. En förklaring till skillnaden i måluppfyllelse avseende antal beviljade stöd jämfört med investeringsvolym kan vara att andelen mindre stödbelopp är högre än vad som ursprungligen antogs. En skillnad mot föregående programperiod är att endast små och medelstora företag kan få stöd. Resultat Under 2011 har 188 insatser avslutats och totalt har det under perioden avslutats 532 insatser, vilket ger en måluppfyllelse på 76 procent. Siffrorna i tabell 10 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 204,9 mnkr för hela perioden , vilket motsvarar 17 procent av målvärdet. Totalt slututbetalades stöd till 532 företag vilket innebär att det genomsnittliga bruttoförädlingsvärdets ökning uppgick till ca kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca kr. Målvärdet är beräknat på en ökning i bruttoförädlingsvärde på ca 1,7 mnkr per ärende vilket är väsentligt högre än vad som hittills uppmätts. Av de slututbetalade ärendena för har 165 företag sökt för någon form av ny teknik/produkt vilket motsvarar 79 procent av målvärdet. 33

34 Figur 5, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 123 Mejeriprodukter, ost 9% Träförädling 10% Bageri, bröd 8% Biobränsle 10% Chark, kött, viltkött 21% Frukt, grönsaker, bär 26% Övrigt 3% Ägg 2% Vin, sprit, öl 3% Musteri 2% Livsmedel 5% Honung 1% Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största kategorierna inom förädlingsstödet är Frukt, grönsaker och bär med 26 procent av ärendena, Chark, kött och viltkött med 21 procent av ärenden och Briobränsle och Träförädling med vardera 10 procent av ärendena. Inom kategorin Frukt, grönsaker och bär är det jordbrukssektorn som dominerar med 86 procent. Inom jordbrukssektorn sker förädlingsprocessen på gården och utgår från egenproducerade råvaror. Många av investeringarna gäller förädlingsutrustning som oftast leder till ett effektivare sätt att arbeta. Insatsen kan handla om att investera i en automatisk sorterings-, tvätt- och paketeringslinje, skalmaskiner men även lagringshallar och kylanläggningar. Inom kategorin Chark, kött och viltkött är fördelningen mellan jordbrukssektorn och livsmedelssektorn ca 50/50. Insatsen kan handla om att investera i lokaler för att anpassa produktionen till kött och charktillverkning (jordbruksföretaget vill kunna förädla sin egenproducerade råvara), gårdsbutiker, slakterilokaler både för mindre gårdsslakterier och mer storskalig produktion och maskiner och utrustning som behövs vid förädlingsprocessen. Kategorin Träförädling har en andel på 10 procent av antalet ärenden. Här kan det handla om att uppföra lokal för sin snickeriverksamhet, inköp av små gårdssågverk samt några mobila sågverk. Kategorin Biobränslen har en andel på 10 procent av antalet ärenden. Insatserna inom denna kategorin kan handla om förädling av skogsråvaror som exempelvis ved, flis, pellets (som även görs på halm) till försäljning. Installation av panncentral för produktion av närvärme med exempelvis flis från egna gården. 34

35 Figur 6, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 123 Mejeriprodukter, ost 7% Träförädling 5% Bageri, bröd 8% Biobränsle 9% Chark, kött, viltkött 26% Frukt, grönsaker, bär 30% Övrigt 2% Ägg 3% Vin, sprit, öl 4% Musteri 2% Livsmedel 4% Honung 0% Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentmässigt har kategorin Frukt, grönsaker och bär störst andel (30 procent) följt av Chark, kött och viltkött (26 procent). Dessa följer ungefär samma procentuella fördelning som antalet ärenden. Inom förädlingsstödet finns det en del större livsmedelsföretag inom mejeri, slakteri och livsmedelsförädling där investeringsvolymerna är över 10 mnkr. Den största investeringen uppgår till över 30 mnkr och avser ett mejeriföretag. 25 procent av alla ärenden har en investeringsvolym under kr. Om man tittar på hela åtgärden så ligger investeringsvolymen i genomsnitt på ca 1,7 mnkr per ärende. Utbetalt stödbelopp har ett genomsnittsvärde på ca kr per ärende Samarbete om utveckling av nya produkter (124) Åtgärdens syfte och innehåll Stödet till samarbete ska gå till externa tjänster för att utveckla en produkt, process eller teknik så att den skapar affärsnytta. Stöd kan också utgå till utvecklingskostnader, t.ex. prototyper, patent, patentansökningar eller marknadsföring. Minst två företag ska ingå i samarbetet, dock ska alltid en primärproducent eller ett förädlingsföretag ingå. Målet med åtgärden är att företag inom de areella näringarna förbättrar sin konkurrenskraft som ett resultat av att de samarbetar för att utveckla nya varor, tjänster, processer eller tekniker. 35

36 Budget och beviljat stöd Tabell 11, Budget och beviljat stöd, åtgärd 124 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget ,6 30,1 19 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 12, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 124 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Programspecifik indikator Resultat (avslutade insatser) Indikator Riktvärde för är 71 % Antal samarbetsinitiativ som beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % 480 (53,3) 30,9 (3,4) 52,3 (5,8) 11 % Antal avslutade ärenden % Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker 600 (66,7) 2,9 (0,3) 3,3 (0,4) 1 % % Omfattning Under har endast 30 procent av målet för antal initiativ uppfyllts. Åtgärden har inte fått det intresse som förväntats. Det kan bero på åtgärdens utformning och också på gällande regelverk. Under tidigare år har genomförts olika informationssatsningar men måluppfyllelsen är fortfarande låg. På grund av detta ingår i programändringsförslaget som lämnades under 2011 att åtgärden stängs för nya ansökningar från juli Resultat Under 2011 har fem insatser avslutats och totalt under perioden har 17 stycken avslutats vilket motsvarar 8 procent av målet. Det ackumulerade bruttoförädlingsvärdet är 3,3 mnkr vilket motsvarar 1 procent av målvärdet. De projekt som beräknas ge bruttoförädlingsvärde är inriktade på processutveckling och marknadsföring av lokalt producerad mat. Inget projekt bedöms ha medverkat till att företag har introducerat nya produkter och/eller tekniker. I några fall har ny teknik testats men ännu inte införts hos företagen. Av de 17 slutförda projekten är 12 projekt av förutsättningsskapande karaktär och ger inte 36

37 några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Det handlar t.ex. om förstudier om bioenergiteknik, utredning av möjligheter att starta ett lokalt slakteri eller att starta ett nätverk av småskaliga mathantverksföretag. Dessa kan leda till framtida investeringar hos företag. Av de 17 avslutade projekten så har 12 inriktningen Mat och 5 har inriktningen Förnybar energi Infrastruktur (125) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd ges under åtgärden för att finansiera samverkanslösningar mellan jordbruks- och skogsägare, andra markägare och boende på landsbygden. Syftet är att stärka småskalig lokal infrastruktur som är av betydelse för konkurrenskraft och hållbar utveckling inom jord- och skogsbruket. Det ska saknas förutsättningar för en utveckling genom renodlade kommersiella initiativ eller genom andra nationella eller kommunala åtaganden från samhällets sida. Stöd kan beviljas med upp till 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Målet med åtgärden är att uppnå en väl fungerande infrastruktur som stärker jord- och skogsbruket och landsbygdens konkurrenskraft. Exempel på insatser är kostnader för anläggningsförrättningar, bildande av ny vägsamfällighet, utbildning av styrelser i vägsamfälligheter, planering och projektering för större ombyggnation eller upprustning av väg, kostnader för planering och projektering av lokal energi samt kostnader för upprättande av planer för markarrondering. Åtgärden har främst använts till att genomföra nya vägförrättningar för vägsamfällighetsföreningar, men stöd har också beviljats till omarrondering av jordbruksfastigheter och projektering av skogsbilvägar. Budget och beviljat stöd Tabell 13, Budget och beviljat stöd, åtgärd 125 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget ,5 42,5 20 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 14, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 125 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Antal verksamheter som beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % 420 (46,7) 50,6 (5,6) 104,9 (11,7) 25 % Antal avslutade insatser % 37

38 Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) 450 (50) 0 (0) 0 (0) 0 % Riktvärde för är 71 % Omfattning Under 2011 har 201 ansökningar beviljats stöd med totalt 20,4 mnkr. Ackumulerat uppgår antalet verksamheter som beviljats stöd till 29 procent av målet. Det fortsatt låga utfallet beror sannolikt mest på att inom åtgärden beviljas stöd till enbart projektering och inte reella investeringar. Eftersom intresset för åtgärden under femårsperioden varit lägre än förväntat så ingår det i programändringsförslaget att åtgärden stängs för nya ansökningar från juli Resultat Under 2011 har 113 insatser avslutats och totalt under perioden har 365 stycken avslutats vilket motsvarar 17 procent av målet. Figurerna nedan visar andelarna av antalet ärenden respektive utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Figur 7, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 125 1,1% 2,2% 0,5% 0,5% 0,3% 1,4% Bredband Skifte/arrondering av mark Skog Vatten (tillgång, bevattning, avvattning m.m.) Vägförrättning 94,0% Projektering m.m. av väg Förnybar energi 38

39 Figur 8, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 125 1,3% 3,2% 0,7% 6,5% 1,0% Bredband Skifte/arrondering av mark 10,0% Skog Vatten (tillgång, bevattning, avvattning m.m.) Vägförrättning 77,2% Projektering m.m. av väg Förnybar energi Den absolut största andelen av projekten avser ombildning av redan existerande vägsamfälligheter (s.k. vägförrättningar). Det rör sig om redan existerande vägar men där man av olika skäl behöver ombilda vägsamfällighetsföreningen. Ett skäl kan vara att personer har flyttat från fastigheter som legat intill vägen och att andelstalen inte på ett rättvist sätt speglar nyttjandet. Jordbruksverket bedömer att ombildningar av vägsamfälligheter inte ger utfall i resultatindikatorn Ökat bruttoförädlingsvärde. Ombildning av vägsamfällighet är en administrativ åtgärd som inte ger några direkta synbara resultat för de berörda företagens ekonomi. Förrättningarna omfattar dessutom många fastigheter som används för permanentoch fritidsboende utan någon koppling till företagande. Övriga projekt som motsvarar knappt en fjärdedel av totalt utbetalt stödbelopp är olika förutsättningsskapande projekt som t.ex. framtagning av bevattningsplan, förstudier kring förnybar energi och arrondering av mark. De bedöms inte heller ge några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Dessa projekt kan leda till framtida investeringar hos företag och därmed indirekt bidra till exempelvis ett ökat bruttoförädlingsvärde. 39

40 2.3 Axel Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212) Åtgärdens syfte och innehåll Ersättningen för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter, dvs. kompensationsbidraget ska medverka till att det övergripande målet för axel 2 Förbättra miljön och landskapet uppfylls. Åtgärdens syfte är att stärka den regionala ekonomin och att främja ett öppet och varierat landskap i stödområde 1-5:b och F. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 15, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 211 och 212 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011, % Antal jordbruksföretag i % bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag Antal jordbruksföretag i andra % områden med svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar jordbruksmark i bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar jordbruksmark i andra områden med svårigheter som får kompensationsbidrag Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - marker inte växer igen eller överges % % % - biologisk mångfald och höga % naturvärden bevaras 1 - markkvaliteten förbättras % - vattenkvaliteten förbättras % - klimatförändring förhindras % 1 Biologisk mångfald och höga naturvärden avser Betesmarker inom LFA ( ha) + åker i underrepresenterade kommuner (< 4 % öppen mark, HNV = ha). Utfallet för 2011 visar på fortsatt olika utveckling för bergsområden och andra områden med svårigheter. Antalet brukare i bergsområden och antal hektar i bergsområden ligger lägre än målen medan utfallet för andra områden med svårigheter har nått måluppfyllelse. För bergsområdena finns fortfarande en viss nedgång från 2010 till 2011 både gällande antal företag och gällande antal hektar som är anslutna till ersättningen. För andra områden med svårigheter har antalet brukare minskat något och antalet hektar som är anslutna till 40

41 ersättningen ökat något jämfört med Minskning av antal brukare speglar sannolikt en trend med sammanslagning och rationalisering som pågår. Jordbruksmarken i Norrland har minskat med runt 4700 hektar vilket motsvarar 1,6 procent från 2010 till Miljövänligt jordbruk (214) Åtgärdens syfte och innehåll Miljöersättningarna ska övergripande bidra till att förvaltningen av landets jordbruksmark (åkermark och betesmarker) sköts på ett sätt som främjar ett hållbart nyttjande samt bidrar till att uppnå landets miljömål. Åtgärden består av 11 insatser vilka redogörs för i detta kapitel. För analys av utfall se under respektive insats. Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende åtgärder inom axel 2 exkl. utvald miljö Miljöersättningarna består av 11 åtgärder som bidrar till att förvalta landets jordbruksmark på ett hållbart sätt och främjar landets miljömål. Det är därför problematiskt att en del miljöersättningar inte når upp till sina mål och att bristen på betande djur förvärras. Nytt för 2011 är att lantbrukarna kan välja att förlänga sina åtaganden som skulle gå ut Förlängningen gäller till och med Många valde att göra detta samtidigt som många angav att de inte ville ta med all mark i förlängningen. En positiv trend rapporteras både för skyddszoner och för vallodling. Målen för skyddszoner har nåtts, både vad gäller areal i ersättning och antal brukare. Den goda måluppfyllelsen på detta område förklaras med kraftigt höjda ersättningsnivåer 2010 och utökade stödområden. Anslutningen inom åtaganden för vallodling är också hög och stabil. Utfallet av arealer har ökat under 2011 för både delinsats A och B. Detta stöd upplevs som enkelt att hantera, både för lantbrukare och för länsstyrelser. Anslutningen till natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet ligger på liknande nivåer som under föregående år vad gäller antalet anslutna brukare. Däremot har arealen sjunkit till lägre nivåer. En anledning till detta kan vara blockinventeringen. Flera länsstyrelser ger uttryck för att ersättningen ligger på för låg nivå i förhållande till de villkor som gäller. Andra orsaker som nämns är att åtgärder på detta område inte är ekonomiskt motiverade för mark som är arrenderad. Begränsningen av vilka öppna diken som ger rätt till ersättning kan också medföra att vissa brukare hamnat under gränsen för lägsta utbetalning när åtgärden ska förnyas. Några län har under 2011 gjort informationssatsningar och satsat på rådgivning för att öka anslutningen satsningar som rapporteras haft positiva resultat. För betesmarker och slåtterängar har utvecklingen varit oväntad positiv: Antalet brukare har ökat och andelen slåtterängar har endast minskat marginellt. Särskilda värden har god måluppfyllelse och antalet fäbodar ligger på samman nivå som under föregående år. Vad gäller ekologisk produktion rapporteras både positiva och negativa resultat: Både antalet ekologiskt certifierade producenter och certifierad djurhållning ökar. Men trots denna positiva trend kommer de nationella målen om areal jordbruksmark i certifierad produktion troligtvis inte att nås under programperioden. Och även om antalet certifierade producenter ökar i antal, så ser länsstyrelserna en negativ utveckling för själva anslutningen. I vissa län är den nedåtgående trenden dramatisk. En anledning till detta kan vara att åtaganden som ingåtts tidigare år inte förlängs och att möjligheten till ersättning för vall är borttaget. En annan orsak som anges är att det är svårt att övertyga lantbrukarna i områden med högavkastade marker att se någon ekonomisk fördel med en ekologisk produktionsform. 41

42 Flera länsstyrelser har arbetat aktivt med våtmarker genom uppsökande verksamhet men det är fortfarande svårt att nå målen. Kravet att förbinda sig att låta våtmarken finnas i minst 20 år avskräcker många. Viljan är särskilt låg i slättlandskapet där behovet är som störst. När det gäller ersättningen för minskat kväveläckage rapporteras det om att många brukare felaktigt söker ersättning. För kompensationsbidraget är utvecklingen olika beroende på om det gäller bergsområden eller andra områden med svårigheter. Stödet upplevs av flera länsstyrelser som problematiskt eftersom åtagandet skapas efter att första utbetalningen skett. Resultatet är att det kan skilja flera år mellan utbetalningsperioden och åtagandeperioden. Åtagandet blir då i praktiken sex år. Även om blockprojektet är avslutat fortsätter det att ta resurser i anspråk och påverka handläggningen av SAM. Block har delats, slagits ihop, klassats som miljöblock m.m. och på så sätt fått nya blockidentiteter och arealer. Främst verkar det vara åtaganden för betesmarker och slåtterängar som påverkas. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 16, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214 Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011, % Antal brukare som får ersättning för % miljövänligt jordbruk 1 Totalt antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk Antal hektar jordbruksmark som täcks av åtminstone ett åtagande för miljövänligt jordbruk % % Totalt antal åtaganden % Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras - marker inte växer igen eller överges % % - markkvaliteten förbättras % - vattenkvaliteten förbättras % - klimatförändring förhindras % Antal hektar som täcks av ett % åtagande för miljövänligt jordbruk med målet att reducera riskerna vid användning av växtskyddsmedel 1 Antal brukare och antal åtaganden beräknas utifrån gällande femåriga åtaganden 42

43 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214) Insatsens syfte och innehåll Betesmarker och slåtterängar Syftet med åtgärden är att bevara de natur- och kulturvärden som är knutna till de olika biotoperna. Genom att bevara dessa biotoper kommer bl. a. bevarandestatusen för hotade arter att förbättras och därmed hejda förlusten av biologisk mångfald. Insatserna ska bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och att sköta betesmarker och slåtterängar som har pekats ut som Natura 2000-områden. I miljöersättningen ingår också två markklasser som finansieras genom Utvald miljö, se avsnitt Regionalt prioriterade ersättningar, nedan. Dessa är restaurering av betesmarker och slåtterängar och mosaikbete och andra gräsfattiga marker. Skötsel av våtmarker Syftet med åtgärden är att öka arealen våtmarker och förbättra funktionen i befintliga våtmarker. Våtmarker utgör livsmiljö för växter och djur och fungerar som reningsverk bl.a. för växtnäring som läckt från jordbruksmark. Ett syfte med åtgärden är även att förbättra människors möjlighet till rekreation. Efter att våtmarker som fått miljöinvestering för anläggning eller restaurering har färdigställts ska de, med undantag för vissa restaureringar, omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker. Det är även möjligt att anlägga en våtmark utan miljöinvestering och därefter gå in i ett skötselåtagande. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 17, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011, % Antal brukare eller annan % markförvaltare som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Antal brukare eller annan markförvaltare som får ersättning för skötsel av våtmarker Antal hektar mark som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Antal hektar mark som får ersättning för skötsel av våtmarker Antal fäbodar i bruk som får ersättning % % % % 43

44 Resultat (avslutade insatser) Antal hektar betesmarker och slåtterängar, utpekade som Natura 2000-områden, som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - marker inte växer igen eller överges - areal betesmarker med allmänna värden - areal betesmarker med särskilda värden - areal slåtterängar med allmänna värden - areal slåtterängar med särskilda värden Uppgift saknas se fotnot 2 90 % % % % % % - areal alvarbeten % - areal skogsbeten % Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet % 1 När det gäller ersättning för skötsel av våtmarker ska målen vara uppfyllda år Betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden som får ersättning, beräknas vartannat år. Uppgifter för 2009 och 2011 beräknas inte. 3 I denna areal ingår inte markklassen för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Betesmarker och slåtterängar Även 2011 minskade den totala anslutningen till miljöersättningen jämfört med Detta innebär en fortsatt minskning av arealmålet. Dock så har antalet brukare ökat till På andelen fastställda markklasser har en svag ökning skett från föregående år. Detta är positivt ur natur- och kulturvärdessynpunkt eftersom dessa markklasser har mer värden än övrig mark. Särskilt intressant är att den totala andelen slåtterängar har minskat marginellt. Däremot har proportionerna mellan allmänna värden och särskilda värden ändrats. Arealen särskilda värden överstiger målet på 6000 hektar. Antalet fäbodar är ungefär desamma som föregående år. Enligt en undersökning som gjorts inför en studie i CAP:s miljöeffekter så svarade en dryg fjärdedel av de tillfrågade lantbrukarna att de var oroliga för sanktioner. Eftersom andelen fastställda arealer ökar kan man spekulera i att det upplevs som tryggare att ha ett åtagande med fastställda arealer. Detta kan leda till en minskad oro för sanktioner eftersom myndigheten har fastställt arealen. Skötsel av våtmarker Under 2011 har hektar ersättning för skötsel av våtmarker. Nyanslutningen är lika stor som 2010 men 105 hektar har fallit bort ur stödet. Det beror bland annat på att jordbrukare vars åtaganden hade startår 2001 behövde förnya sina åtaganden med 10 nya år, för att ha kvar åtagande för skötsel av våtmarker. För att målet ska nås måste ytterligare hektar anslutas till skötselersättningen. En förklaring till den låga måluppfyllelsen är att anläggningen av våtmarker ofta tar flera år att genomföra. Arealen våtmark som färdigställs och går in i skötselåtagande kan därför förväntas öka mot slutet av programperioden. För att 44

45 målet för skötselersättningen ska kunna nås krävs att takten för anläggning och restaurering av våtmarker mer än fördubblas. Jordbruksverket bedömer att målet kan bli svårt att uppnå under programperioden. I den ändring av landsbygdsprogrammet som godkändes av EU-kommissionen i mars 2010 har ytterligare pengar tillförts våtmarker samt ersättningen för skötsel av våtmarker som anläggs på åkermark höjts. Dessutom finns från och med 2012 särskilda medel inom Landsbygdsprogrammet för länsstyrelsen eller rådgivare som informerar jordbrukare om våtmarker. Administrationen av skötselersättningen kompliceras av att det finns tre olika varianter av skötselersättningen, en per programperiod. Miljöinvesteringreglerna kräver att jordbrukaren underhåller våtmarken i 20 år. Under de 20 åren har jordbrukaren rätt till åtagande för skötsel enligt de villkor som gällde vid anläggningen. Villkoren och hur man söker utbetalning har justerats efter det som olika utredningar kommit fram till och efter hur direktstöden har förändrats. En jordbrukare som anlagt våtmarker vid olika tillfällen kan då ha tre olika varianter av stödet. De tre olika varianterna gör också att det är komplicerat för jordbrukaren och länsstyrelsen att hitta rätt information om regler Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena (214) Insatsens syfte och innehåll Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Stödet syftar till att bevara de biologiska och kulturella värdena av småbiotoper i odlingslandskapet i alla delar av landet och därmed bidra till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättningen begränsas till skötsel av värdefulla småbiotoper i eller i anslutning till åkermark. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Stödet syftar till att bevara biologiska och kulturella värdena av småbiotoper i renskötselområdet och bidra till miljökvalitetsmålet En storslagen fjällmiljö. Ersättningen begränsas till skötsel av värdefulla småbiotoper i eller i anslutning till renskötselområdet. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 18, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena Typ av indikator Omfattnin g (enligt beslut) Indikator Mål Utfall 2010 Antal brukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antal samebyar, samiska organisationer eller förvaltare som får ersättning för att bevara naturoch kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel Areal åkermark som får ersättning, hektar Utfall Utfall , % % % % 45

46 Resultat (avslutade insatser) Mark som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel, hektar Totalt antal brukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och i områden präglade av renskötsel Antal hektar åkermark som på ett framgångsrikt sätt brukas så att natur- och kulturmiljöer bevaras Antal hektar natur- och kulturmiljöer som framgångsrikt bevaras i områden präglade av renskötsel % % % % Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antalet anslutna brukare fortsätter att minska. Förklaringen till detta är troligtvis att brukare med åtaganden ingångna under den förra programperioden väljer att inte förlänga sina åtaganden när de gått ut. Arealen åkermark som är ansluten till ersättningsformen har minskat i större omfattning än antalet brukare. En trolig förklaring till detta är den pågående blockinventeringen som bland annat leder till många blockdelningar och därmed mindre ansluten areal per ansökt element. Måluppfyllelsen för anslutna brukare har sedan 2007 legat runt 80 procent. Däremot har måluppfyllelsen för ansluten areal har sedan 2007 ständigt sjunkit från 84 procent till 68 procent, troligen på grund av blockinventeringen Den gängse uppfattningen är att ersättningen är låg i förhållande till de villkor som gäller inom ersättningsformen varför Jordbruksverkets bedömning är att målen för miljöersättningen inte kommer att uppnås under programperioden. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2010-års utfall för antalet hektar som fått ersättning för skötsel av renvallar och renstängsel korrigeras från 3365 ha till 3100 ha, detta på grund av en felaktig beräkning av 2010-års siffror. Istället för en ökning inom stödet som man tidigare redovisat visar det sig att 2011-års siffror ligger på samma nivå som Detta visar att antalet anslutna brukare och areal i ersättningen ligger ganska stabil nivå. Detta kan förklaras med att intresset för stödet är mättat för närvarande. Måluppfyllelsen för de två senaste åren har med råge uppfyllts och det finns inga tendenser på att den ska sjunka. Sametingets rapportering Renskötseln har som traditionell samisk näring mycket gamla traditioner och har format det samiska kulturlandskapet under lång tid bl. a. genom påverkan på flora och fauna. Då rennäringen är en areell näring som i alla tider har nyttjat naturen efter renen och dess behov, finns spår efter samisk närvaro i både fjäll- och skogslandet i form av bosättningar. Den främsta anledningen till att miljöersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet, i axel 2, har tillkommit är för att hålla det samiska kulturlandskapet öppet. Stöd lämnas för skötsel lämnas för att förhindra förstörelse och igenväxning av objekt. Under de år som Sametinget administrerat programmet har antal ansökningar i axel 2 utökats. Antal 46

47 objekt per brukare varierar från 1 till 139 objekt. Grovt räknat har de flesta objekt i sina åtaganden. Andelen större brukare med ungefär 50 objekt ökar stadigt. Under 2011 har åtgärder vidtagits för att förbättra det administrativa arbetet med ansökningarna. Sametinget påminner samtidigt om att det stadigt ökande antalet brukare och objekt innebär att antalet kostsamma fältkontroller i obanad terräng blir fler. Att frigöra ytterligare resurser för kontroller bedöms samtidigt bli svårt enligt Sametinget Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216) Insatsens syfte och innehåll Syftet med regionalt prioriterade ersättningar (utvald miljö) är att bevara och förstärka landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden, samt att minska läckaget av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav. Skillnaden mellan utvald miljö och de generella miljöersättningarna är att länsstyrelserna prioriterar vilka projekt eller åtgärder som bäst gynnar natur-, kultur- och rekreationsvärden eller minskar växtnäringsläckage och som därför kan få ersättning i länet. Varje län har en egen budget för utvald miljö. Prioriteringarna tas fram i samråd med regionala intressenter och anges i länets genomförandestrategi. Syftet med prioriteringen är att det ska vara möjligt att skräddarsy åtgärder utifrån regionala förhållanden och varje läns särskilda behov. Utvald miljö består av insatser i form av miljöinvesteringar eller miljöersättningar. Miljöinvesteringarna kan antingen ges enligt faktiska kostnader eller med fast ersättning. Insatserna som ingår i gruppen miljöersättningar kan antingen ingå i den fristående miljöersättningen naturfrämjande insatser på åkermark eller vara komplement till de generella miljöersättningarna; betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet samt natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Införandet av utvald miljö påbörjades 2007 men största delen öppnades för anslutning först under Under 2010 infördes nya insatser och samtidigt avsattes mer pengar till anläggning och restaurering av våtmarker samt mångfaldsträda. Insatserna inom utvald miljö är: Miljöinvestering Anläggning av damm som samlar fosfor, ny 2010 Anläggning av reglerbar dränering, ny 2010 Uppsättning av stängsel mot rovdjur, ny 2010 Anläggning och restaurering av våtmarker Restaurering av betesmarker och slåtterängar Markförbättrande insatser i renskötselområdet Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Restaurering av byggnader vid samevisten Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av alléer Restaurering av bevarandevärda eller Miljöersättning Anpassade skyddszoner, ny 2010 Bevarande av hotade åkerogräs Mångfaldsträda Fågelåker Skötsel av landskapselement med särskilda värden Särskild höhantering på slåtteräng Bränning Särskild skötsel av fäbodbete Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker Restaurering av betesmarker och slåtterängar Röjning av stigar till samevisten 47

48 svårbrukade åkermarker Rensning av våtmark Budget och beviljat stöd Den totala budgeten för utvald miljö var, 1271,2 miljoner kronor under Under 2011 har budgeten för utvald miljö inte förändrats vad gäller fördelning mellan olika delbudgetar. Budgetreserven, 36,7 miljoner kronor har fördelats till länsstyrelsernas budgetar för restaurering av betesmarker och slåtterängar samt anläggning och restaurering av vårmarker. Utnyttjandegraden skiljer sig mycket från budget till budget. I november 2011 beslutade regeringen om en omfördelning inom landsbygdsprogrammet. Omfördelningen verkställdes i januari 2012 och innebär att 130 miljoner kronor har dragits från de 1271,2 miljoner kronor som har varit budgeten för Utvald miljö. Dessa medel har bland annat gått till rådgivningsinsatser för uppsökande verksamhet med syftet att fler jordbrukare ska söka stöd för våtmarker och värdefulla betesmarker och slåtterängar. I möjligaste mån har medel fördelats om för att målen ska kunna nås för prioriterade insatser, våtmarker och andra vatteninsatser, samt restaurering av betesmarker och slåtterängar. Vissa insatser med egen budget har haft en så låg utnyttjandegrad att alla pengar sannolikt ändå inte hade kunnat utnyttjas. Nedskärningen kan dock påverka vissa länsstyrelsers möjlighet att under resten av programperioden bevilja t ex miljöinvesteringar för specialinsatser som länsstyrelsen har satsat på. I tabell 19 nedan redovisas budget för utvald miljö för programperioden samt beviljat och bokat stöd ackumulerat från 2007 till dess att handläggningen för 2011 hade avslutats. Tabell 19, Budget och utnyttjandegrad , utvald miljö Budgettyp Budget , mnkr Beviljat stöd/bokat , mnkr Utnyttjat av budget, % Miljöinvestering generell ,7 53 % Miljöinvestering anläggning och ,6 55 % restaurering av våtmarker samt anläggning av damm som samlar fosfor, modulerade medel Miljöinvestering stängsel mot rovdjur 40 5,8 15 % Miljöinvestering - reglerbar dränering, 19, ,5 % modulerade medel Miljöersättning generell ,4 68 % Miljöersättning mångfaldsträda 60 8,8 15 % Miljöersättning anpassade skyddszoner 52 2,4 5 % SUMMA 1 271,2 647,8 51 % Sammanfattning av länsstyrelserna rapportering av Regionalt prioriterade ersättningar, (utvald miljö) Insatserna inom utvald miljö rör ett brett spektrum av åtgärder. Även om länsstyrelserna uppger ett ökat intresse når de fortfarande inte de uppsatta målen. Ansökningsvolymen ligger vanligtvis under tillgängliga budgetmedel hos länsstyrelserna. Insatser med låg anslutning och dålig måluppfyllelse är Höhantering på slåtteräng, 48

49 Mosaikbetesmark eller annan gräsfattig mark, Reglerbar dränering, och Anpassande skyddszoner. Det har även varit problem att få jordbrukare intresserade av Damm som samlar forsfor. Detta kan bero på att några av insatserna infördes först 2010 och att åtgärderna anses vara arbetskrävande och kräver ett särskilt engagemang från den stödsökande. En annan anledning är länens lokala variation och olikartade behov: Vissa element passar helt enkelt inte in eller är ovanliga. Vad gäller anläggning av damm som samlar forsfor kan den låga anslutningen förklaras med dyra anläggningskostnader och att det tar lång tid att skapa intresse för åtgärden. Eftertraktade insatser med bättre måluppfyllelse är under 2011: Restaurering av betesmarker och slåtterängar, Återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingslandskapet, Restaurera en överloppsbyggnad och Stängsel mot rovdjur. Gemensamt för flera länsstyrelser är också ett högt intresse för att anlägga våtmarker, men av flera anledningar nås ändå inte målet för våtmarker: Exempelvis uppger länsstyrelsen i Skåne låg anläggningstakt och bristfälliga resurser till handläggning. Andra problem som flera länsstyrelser tar upp i samband med våtmarker är de bekymmer som finns kopplade till vattendomar och avvattningsföretag. Handläggningstiden för ärenden inom utvald miljö beskrivs ofta som lång och beror mer på ofullständiga ansökningar och kompletteringar än på begränsade resurser. Flertalet länsstyrelser har arbetat aktivt med uppsökande verksamhet och externa informationsinsatser något som har gett ett visst resultat för anslutningen till åtgärderna. Att synliggöra goda exempel ses som speciellt viktigt för att få fler ansökningar att komma in och på sikt nå uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Av svaren från länsstyrelserna framgår det inte tillräckligt tydligt huruvida möjligheten att skräddarsy åtgärder utifrån regionala förhållanden har varit framgångsrik: De regionala skillnaderna framstår också som mindre än förväntat. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 20, Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, inkl. utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Antal brukare som anlagt eller restaurerat våtmarker (216) Antal brukare som restaurerat betesmarker och slåtterängar (214 och 216) Antal brukare som har åkermark med reglerbar dränering Antal brukare som anlagt fosfordammar Antal brukare som har betesmark hägnad med rovdjursstängsel (216) Total investeringsvolym (216), mnkr (mneuro) Utfall 2011* Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % % % % % 851,2 (94,6) ,2) 433 (48,1) 50 % 49

50 Programspecifika indikatorer Resultat (avslutade insatser) *Utfall nyanslutning 2011 Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216) Antal hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerats (214 och 216) Antal hektar betesmark hägnad med rovdjursstängsel (216) Antal hektar fosfordammar som anlagts (216) Antal hektar åkermark med reglerbar dränering (216) Antal hektar mångfaldsträda (214) Antal hektar anpassade skyddszoner (214) % % % % % % % Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och , % höga naturvärden bevaras - vattenkvalitet förbättras % -klimatförändring % förhindras - markkvalitet förbättras % - marker inte växer igen eller överges % Tabell 21, Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, för utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Antal brukare som anlagt eller restaurerat våtmarker (216) Antal brukare som har åkermark med reglerbar dränering Antal brukare som anlagt fosfordammar Total investeringsvolym för anlagda eller rest. våtmarker (216), mnkr (mneuro) Utfall 2011* Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, % % % % 82 (9,1) 29,3 (3,3) 29,3 (3,3) 36 % 50

51 Programspecifika indikatorer Resultat (avslutade insatser) *Utfall nyanslutning 2011 Total investeringsvolym för anlagda dammar (216), mnkr (mneuro) Total investeringsvolym för reglerbar dränering (216), mnkr (mneuro) Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216) Antal hektar fosfordammar som anlagts (216) Antal hektar åkermark med reglerbar dränering Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras 50 (5,6) 19,2 (2,1) 0,5 0,5 1 % 0 (0) 0 (0) 0 % % % % % - vattenkvalitet förbättras % -klimatförändring förhindras % - markkvalitet förbättras % - marker inte växer igen eller överges % Anlagda och restaurerade våtmarker Den areal våtmark som restaureras eller anläggs inom utvald miljö till och med år 2011 är hektar. Av detta anläggs hektar med modulerade medel. Totalt har ca 1152 hektar av dessa våtmarker färdigställts under medan 1618 hektar fortfarande är i anläggnings- eller restaureringsfasen. Antalet brukare som anlägger eller restaurerar våtmarker fram till och med år 2011 är också färre än det förväntade antalet för Arealen våtmark som anläggs eller restaureras är betydligt lägre än vad som kan förväntas för perioden Det tyder på att de våtmarker som anläggs är relativt små jämfört med beräknad förväntad snittareal. Om hektarmål och brukarmål procentuellt skulle vara i fas skulle en våtmark i snitt vara ca 5,5 hektar, i dagsläget är snittet lägre ca 4,3 hektar. Det finns en relativt stor spridning i storlek på de våtmarker som anläggs, från 0,1 hektar till större projekt på mer än 50 hektar, men de flesta är relativt små. Medianstorleken är 1,5 hektar. Våtmarkens storlek har betydelse för effekten för näringsrening och biologisk mångfald, men effekten beror även på fler faktorer. Det kommer att vara svårt att nå målen för insatsen under 2012 och Länen har fått de medel som de sagt att de behöver till kommande ansökningar om anläggning och restaurering av våtmarker. Dessutom finns nu särskilda medel för länsstyrelsens arbete med uppsökande verksamhet för att öka antal jordbrukare som anlägger och restaurerar våtmarker. Takbeloppet per hektar kommer också att ändras från 2012 för att kunna täcka kostnaderna för särskilt intressanta objekt. 51

52 Restaurerade betesmarker och slåtterängar Den areal betesmark och slåtteräng som till och med år 2011 restaureras inom utvald miljö är totalt hektar. Av dessa restaureras hektar inom markklassen för restaurering av betesmarker och slåtteräng (214) och hektar restaureras inom miljöinvesteringen för restaurering av betesmarker och slåtterängar (216). Det tar i regel 4-5 år att restaurera en betesmark eller slåtteräng vilket gör att de flesta markerna kommer att bli färdigställda under senare delen av programperioden. Det är tydligt att den största mängden restaureringar görs inom markklassen för restaurering av betesmark och slåtteräng och inte inom miljöinvesteringen. Målet för antalet brukare som restaurerar betesmarker och slåtterängar är i nuläget uppnått med råge. Däremot är det långt kvar till arealmålet. Detta tyder på att de betesmarker och slåtterängar som restaureras är små jämfört med det förväntad genomsnittsareal. Det finns en stor spridning i storlek på de områden som restaureras, från ca 0,5 hektar till större projekt på mer än 50 hektar. Median för miljöinvesteringen är 5,8 hektar och för markklassen 2,8 hektar. Arealmålet är endast uppfyllt till 43 procent. Det kommer därför att vara svårt att uppnå arealmålet under de återstående två åren i programperioden. Länen har fått de medel som de sagt att de behöver till kommande ansökningar om restaureringsstöd. Dessutom finns nu särskilda medel för länsstyrelsens arbete med uppsökande verksamhet för att öka antal jordbrukare som restaurerar betesmarker och slåtterängar. Stängsel mot rovdjur Insatsen är ny i landsbygdsprogrammet Tidigare har medel till en liknande åtgärd finansierats av viltskadeanslaget. Detta gör att uppstarten inte blir lika lång som för en helt ny insats. Nästan 600 hektar kommer att bli hägnade med stängsel mot rovdjur genom de ansökningar som beviljades under Detta är en måluppfyllelse på nästan 45 %. Målet på antalet brukare är nått till 70 %. Det finns en stor spridning i storlek på de områden som stängslas, från 0,1 hektar upp till 77 hektar. Största delen av projekten finns i län där rovdjur, framför allt varg, funnits sedan tidigare men även i Stockholms län har anslutningen varit hög jämfört med tidigare år på grund av ett nyetablerat vargrevir. Under 2011 har län som inte har etablerade vargrevir och därför inte fått tilldelade medel till insatsen haft vandringsvargar som rivit boskap. Dessa län har sökt om pengar och, ansökningarna har beviljats av Jordbruksverket. Inför 2012 gjordes en ny fördelning av pengar till länen. Hela den öronmärkta summan på 40 miljoner kronor är därmed fördelade. Totalt omfattar ansökningarna meter stängsel. Ungefär hälften av antalet meter färdigställdes under 2010 och Anläggning av damm som samlar fosfor Insatsen infördes 2010, intresset finns men anslutningen har varit låg. Anledningar till detta är främst dyra anläggningskostnader men också att det tar lång tid att sprida information om åtgärden och skapa intresse för den. Under 2010 och 2011 har elva projekt startat och sex blivit klara, arealerna på dessa dammar är oftast liten, från 0,1 till 0,5 hektar, men det finns även ett projekt där dammen är 3,75 ha. Alla dessa projekt ingår i utmaning vattenkvalitet. Reglerbar dränering Insatsen är ny 2010, inga projekt beviljades 2010 och under 2011 beviljades 4 projekt om totalt 35 hektar. 1 projekt om 7 hektar färdigställdes under Anledningen till den låga anslutningen är delvis att insatsen uppfattas som svår och tidskrävande men också att det tar lång tid att sprida information och skapa intresse för en ny och i Sverige dåligt känd metod. 52

53 Anpassade skyddszoner Insatsen är ny för 2010, intresset finns men anslutningen har varit låg. Insatsen ska bidra till att minska ytavrinning och växtnäringsläckage från åkermark. Totalt 190 hektar har anlagts. Varje anpassad skyddszon måste vara minst 0,25 hektar och vara omgiven av åkermark. För att öka anslutningen under resten av programperioden har reglerna ändrats från och med 2012, så att skyddszonens areal får vara minst 0,1 hektar. Mångfaldsträda Mångfaldsträda har funnits sedan tidigare men 2010 höjdes ersättningsnivåerna från 500 kronor per hektar till max 3300 kronor per hektar i vissa län. Den högre ersättningen har bidragit till att insatsen har ökat markant, från cirka 20 hektar till hektar Det är dock fortfarande långt till målet på 5000 hektar Traditionella kulturväxter och husdjursraser (214) Insatsens syfte och innehåll Traditionell odling av bruna bönor Miljöersättningen för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Målet är att genom miljövänliga odlingsformer bevara lokala sorter och behålla den traditionella odlingen av bruna bönor på Öland. Utrotningshotade husdjursraser och rasbevarande husdjursföreningar Miljöersättningen till utrotningshotade husdjursraser är till för att stimulera och underlätta för djurägare att hålla våra traditionella svenska lantraser, som är utrotningshotade. Syftet är att bevara den genetiska resursen som våra husdjur utgör och därmed bidra till att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättningar lämnas också som projektstöd till rasbevarande föreningar för att stödja deras arbete med att organisera och och leda bevarandearbetet för hotade husdjursraser.bevarandet av arter och raser som inte omfattas av miljöersättningen tex fjäderfä kan på så sätt stödjas. Flera av hönsraserna är starkt hotade. I den nationella handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla- handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser finns en lista över de raser som Sverige har ett bevarandeansvar för. Miljöersättningen är ett årligt belopp som betalas ut till de djurägare som håller djur av hotade raser av nötkreatur, får, getter eller gris. Projektstöd betalas ut till de rasföreningar som arbetar med bevarande av raserna på listan. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 22, Indikatorer och måluppfyllelse, traditionella kulturväxter och husdjursraser Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011, % Antal brukare som får ersättning % för odling av bruna bönor Antal brukare som får ersättning för bevarande traditionella husdjursraser % 53

54 Resultat (avslutade insatser) Antal rasföreningar som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser Antal hektar mark som får ersättning för odling av bruna bönor Antal djurenheter som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges Antal hektar som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturvärden bevaras Antal DE som framgångsrikt skötts så att natur- och kulturvärden bevaras % % % % % % Traditionell odling av bruna bönor Den anslutna arealen fortsätter att öka. Från 2010 till 2011 har den anslutna arealen ökat med 57 hektar. Från 2009 till 2010 ökade arealen med 142 hektar. Det arealmässiga målet är därmed nästan uppnått. Förklaringen får sökas i att marknadsförhållandena tycks ha ändrats till bruna bönors fördel. Svenskodlade bruna bönor efterfrågas allt mer. Det har samtidigt blivit mer fördelaktigt, jämfört med spannmål, att odla bruna bönor. Utrotningshotade husdjursraser Inom landsbygdsprogrammet är målet för de utrotningshotade husdjursraserna att 5000 djurenheter skall anslutas och att ingen ras skall klassificeras som kritisk för utrotning definierat enligt FAO:s system DAD-IS (Domestic Animal Diversity Information System). Jordbruksverket har de senaste åren gjort bedömningen att volymmålet djurenheter är uppnått men att vissa arter och raser ändå av olika skäl är hotade. Orsaken till detta är bl.a. litet djurantal, stark koncentration till vissa delar av landet och att för få handjur används i avel. Jämfört med 2010 har en ökning skett och utfallet för 2011 ligger över målvärdet, totalt sett. En studie av de djurslag som ingår i stödet till utrotningshotade husdjursraser visar dock att målet inte klassificeras som kritisk inte är nått för en getraser och två nötkreatursraser. Målet för stödet skulle behöva höjas för att rymma måluppfyllelsen även för dessa raser. Många av de övriga raserna är små till antalet och statusen kan fort övergå i kritisk om djurantalet skulle minska. Målet behöver också utvecklas för att stämma överens med de svenska miljökvalitetsmålen och den nationella handlingsplanen för uthållig förvaltning av svenska husdjuren Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Insatsens syfte och innehåll Minskat kväveläckage Miljöersättningen för minskat kväveläckage syftar till att minska växtnäringsläckaget från 54

55 jordbruksmark genom odling av fånggröda och genom vårbearbetning. Med fånggröda menas växtlighet, t.ex. vallgräs eller oljerättika, som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor. Med vårbearbetning menas att man inte jordbearbetar marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret. Fånggröda och vårbearbetning kan kombineras på samma mark. Skyddszoner Miljöersättningen för skyddszoner ska bland annat bidra till att minska ytavrinningen och växtnäringsläckaget från åkermark. För att få ersättning ska lantbrukaren anlägga en vallbevuxen åkermarksremsa utmed ett vattenområde. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 23, Indikatorer och måluppfyllelse, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2010 Antal brukare som får ersättning för minskat kväveläckage Antal brukare som får ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag Antal hektar mark som får ersättning för minskat kväveläckage Utfall 2011 Utfall 2011, % % % % Antal hektar mark som får ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag % Antal hektar som brukas % framgångsrikt så att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar Antal hektar som bidrar till en % förbättrad vattenkvalitet Antal hektar som bidrar till att % markkvaliteten förbättras Insatsens bidrag för att förhindra % klimatförändring, kton Minskat kväveläckage per år, ton* * -* -* *Utfallet beräknas genom modellberäkningar två gånger under programperioden. I halvtidsutvärderingen redovisades en beräknad minskning med ton för år En ny modellberäkning kommer att göras i slutet av programperioden. Minskat kväveläckage Målen för antalet brukare och antalet hektar har inte uppfyllts. Även om areal och antal brukare har förändrats något sedan föregående år är skillnaden marginell. Att anslutningen inte ökar kan bero på rädsla för problem med ogräs. Den lilla ökninen av areal i ersättningen kan eventuellt vara en fortsatt effekt av att ersättningsnivån höjdes

56 Skyddszoner Målet för skyddszoner har nåtts, både vad det gäller areal i ersättning och antal brukare. Detta beror på att ersättningsnivån höjdes 2010 från 1000 kronor per hektar till 3000 kronor per hektar. Samtidigt utökades stödområdet till att omfatta även stödområde 4b Miljöskyddsåtgärder (214) Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen miljöskyddsåtgärder syftar till att minska riskerna vid hantering av växtskyddsmedel och att minska läckaget av växtnäringsämnen. För att få ersättning ska brukaren bl.a. göra en växtodlingsplan och markkartera åkermarken. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 24, Indikatorer och måluppfyllelse, Miljöskyddsåtgärder Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2009 Antal brukare som får ersättning för miljöskyddsåtgärder Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder Antal hektar som på framgångsrikt sätt brukas så att växtnäringsförlusterna och riskerna vid användning av växtskyddsmedel minskar Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras Utfall 2010 Utfall 2010, % % % % % % Anslutning till ersättningsformen har inte nått målen under stödår 2011, men anslutningen har återigen öka. Den tidigare begränsningen av ersättningen om att maximalt 300 hektar kunde omfattas av ersättningen kan ha lett till att större företag inte anslöt sig till ersättningsformen. Till stödår 2010 togs begränsningen på maximalt 300 hektar bort samt att ersättningsnivån höjdes. Bedömningen är att detta fortfarande påverkar anslutningen vilket kan förklara en del av ökningen Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (214) Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion ska bidra till ett hållbart utnyttjande av jordbruksmarken. Ersättningsformen innebär att jordbrukare kan få ersättning för ekologisk odling och djurhållning. Ersättning för ekologisk odling lämnas endast för odling på åkermark av grödor till livsmedel, foder, utsädesproduktion samt ettåriga grödor för industriändamål. 56

57 Ersättning för djurhållning lämnas i form av extra ersättning för ekologiskt odlad åkermark samt mark i åtagande för betesmarker och slåtterängar. Den ersatta arealen står i direkt proportion till antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur) och suggor inom företaget. I åtaganden ingångna i den nuvarande programperioden, dvs. från och med 2007, är det dessutom möjligt att få ersättning för slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 25, Indikatorer och måluppfyllelse, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2011, % Antal brukare som får % ersättning för ekologiska produktionsformer Antal brukare som får % ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl karens) Antal hektar som får ersättning för ekologiska produktionsformer Antal hektar som får ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl karens) Antal hektar jordbruksmark % som är ekologiskt certifierad (inkl. karens) eller kretsloppsinriktad produktion Antal hektar jordbruksmark % som är ekologiskt certifierad (inkl. karens) Antal djurenheter som får % ersättning för ekologiska produktionsformer Antal djurenheter som får % ersättning för certifierad ekologisk produktion Antal hektar jordbruksmark % som framgångsrikt brukas ekologiskt, certifierad (inkl. karens) Antal hektar jordbruksmark % som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges Antal hektar jordbruksmark % som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet Antal hektar jordbruksmark % som bidrar till att markkvaliteten förbättras 57

58 Antal hektar åkerareal som är ekologiskt certifierad i Götalands södra slättbygder och norra slättbygder samt Svealands slättbygder 1 Någon siffra för 2011 finns inte tillgänglig NA 1 Resultatindikatorerna, med undantag för åkerareal i slättbygden, avser all jordbruksmark, det vill säga betesmark är inkluderad. Samma sak gäller för det nationella målet för ekologisk produktion där alltså även all jordbruksmark redovisas. Även vissa omfattningsindikatorer avser jordbruksmark. När detta skrivs finns uppgifter om areal betesmark i ekologisk produktion 2011 ännu inte tillgängliga utan kommer att bli beräknade och lämnade senare under våren 2012 vilket möjliggör att de olika indikatorerna för jordbruksmark kan lämnas. I beräkningen kommer att ingå all betesmark som enligt stödansökningarna finns hos jordbrukare som har betesdjur (nöt, får och getter) i insatsen kretsloppsinriktad produktion. Till dessa uppgifter kommer att läggas areal jordbruksmark som certifieringsorganen rapporterar avseende Förutom resultat- och omfattningsindikatorer för jordbruksmark redovisas även omfattningsindikatorer för areal åkermark. Dessa finns nu tillgängliga och visar att den certifierade åkerarealen, inklusive areal i karens, för 2011 uppgick till cirka hektar. Den totala arealen åker i båda insatserna, certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion, uppgick till cirka hektar. För stödåret 2011 har färre jordbrukare beviljats ersättning än Den nedåtgående trenden fortsätter således. Antalet certifierade producenter har emellertid ökat i antal vilket är positivt eftersom målet för ersättningsformen är satt i antal brukare i certifierad ekologisk produktion. Antalet brukare med kretsloppsinriktad produktion fortsätter däremot att minska. Det totalt sett minskade antalet brukare beror sannolikt på att de åtaganden som ingicks i förra programperioden löper ut och att flera jordbrukare väljer att inte förlänga eller förnya sina åtaganden. En anledning är att möjligheten till ersättning för vall togs bort 2007 (återinfördes dock för certifierade odlare 2010) samt att ersättningsnivåerna för kretsloppsproduktion är hälften av dem för certifierad produktion. Troligen upplever många av de kretsloppsinriktade brukarna fördelarna med certifierad produktion som otillräckliga och väljer därmed att inte ansluta sig på nytt när åtagandet gått ut. Certifierad djurhållning, inklusive karens, i ersättningsformen fortsätter att öka. Ökningen beror bland annat på att det i större utsträckning är gårdar med djurhållning som väljer att certifiera sin produktion. Djurhållarnas ersättning är högre per företag och då ger det högre stödet för certifierad ekologisk produktion större skillnad. Trots den positiva trenden för certifierad produktion bedömer Jordbruksverket att det nationella målet i landsbygdsprogrammet om areal jordbruksmark i certifierad produktion (cirka 20 procent), inte kommer att uppnås under programperioden. 58

59 Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet Insatsens syfte och innehåll Miljöersättning för vallodling gäller för slåtter-, betes- eller frövall på åkermark i hela landet. Syftet med ersättningen är att bidra till ett öppet och variationsrikt landskap. Vallodlingen bidrar också till att minska växtnäringsläckaget och erosionen från åkermark och till att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Miljöersättningen är uppdelad i två delar: Del A berättigar till ersättning i skogsdominerade områden och syftar till att främja den biologiska mångfalden. Del B berättigar till ersättning i de södra delarna av Sverige. Här finns en intensiv jordbruksnäring. Syftet med del B är att minska växtnäringsförlusterna. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 26, Indikatorer och måluppfyllelse Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2010 Antal brukare som får grundersättning för delinsats A Antal brukare som får grundersättning för delinsats B Antal hektar som får grundersättning för delinsats A Antal hektar som får grundersättning för delinsats B Antal hektar som får tilläggsersättning för delinsats A Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges enligt delinsats A Antal hektar som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturvärden bevaras enligt delinsats A Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet enligt delinsats B Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras enligt delinsats B Bidrag för att förhindra klimatförändring enligt A och B, kton Utfall 2011 Utfall 2011, % % % % % % % % % % % Jämfört med 2010 har antal brukare minskat något för delinsats A medan antalet som fått ersättning har ökat något för delinsats B. Som ett resultat har också måluppfyllelsen till viss del försämrats för delinsats A. Arealen i åtgärden har däremot ökat. Detta indikerar att minskningen av antal brukare i stödet beror på att jordbruksföretagen generellt i landet blir 59

60 färre men större. Ökningen av antal brukare som har delinsats B beror sannolikt på ett visst ökat intresse för att delinsatsen. Arealen för delinsats B har gått upp förhållandevis mer än vallarealen totalt i slättbygderna. Även åren 2008, 2009 och 2010 ökade areal för delinsats B. Utfallet av arealer har ökat jämfört med år 2010 för både delinsats A och B. Areal med tilläggsersättning för djur, som endast finns i delinsats A, har däremot minskat något från år Detta beror sannolikt på en minskning av nötkreatur. Statistik över antal nötkreatur i juni 2010 och 2011 visar en liten nedgång i antal nötdjur på ca 1,6 procent i hela landet. Måluppfyllelsen för antal hektar jordbruksmark som får ersättning är 97 % för delinsats A och 124 % för delinsats B Icke-produktiva investeringar skog (227) Åtgärdens syfte och innehåll Målet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i svenska skogar. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Åtgärden är uppdelad i huvudinsatserna bevara och utveckla skogens biologiska mångfald samt öka arealen ädellövskog. Skogsstyrelsens rapportering Insatsen skogens mångfald i axel 2 ligger långt från målet. Som en följd av detta kommer mål och budget sänkas för skogens mångfald och istället höjas för insatsen ädellöv samt kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 27, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 227, Skogens biologiska mångfald och Ädellöv Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2011 Antal skogsägare som får ersättning Total investeringsvolym 1, mnkr (mneuro) Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % 433,1 (48,1) 33 (1,8) 49 (1,8) 11 % - biologisk mångfald och % höga naturvärden bevaras - marker inte växer igen eller % överges - markkvaliteten förbättras % - vattenkvaliteten förbättras % - klimatförändring förhindras % 60

61 Antal hektar som målklassas för att bevara och utveckla höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen Summa (avslutade insatser) % % Riktvärde för är 71 %. 1 Avser ärenden som har haft minst en utbetalning Siffrorna visar de sammanlagda värdena för de två åtgärderna bevara och utveckla skogens biologiska mångfald samt öka arealen ädellövskog. När det gäller bevara och utveckla skogens biologiska mångfald är anslutningen till åtgärden mycket lägre än förväntat både avseende antal sökande och areal. Eftersom åtgärden svarar för en stor andel av indikatorerna blir måluppfyllelsen väldigt låg fastän åtgärden öka arealen ädellöv går bra. Utifrån detta har en programändring gjorts om att sänka budget, mål och indikatorer för bevara och utveckla skogens biologiska mångfald samt öka budget, mål och indikatorer för öka arealen ädellövskog samt kompetensutveckling. De två kompetensutvecklingsprojekt som stödjer skogens mångfald och ädellöv under programperioden fortsätter. Projekten erbjuder skogsägare fri rådgivning om lämpliga skötselåtgärder för att bevara, utveckla och restaurera miljövärden (inkl. kulturmiljö- och sociala värden) samt lämpliga metoder för att nyanlägga eller återskapa ädellövskog på deras fastigheter. Projekten är viktiga verktyg för att öka kunskapen om lämpliga åtgärder och stöden hos skogsägare. Riktade utskick med erbjudande om fri rådgivning kring åtgärderna och information om stöden har gått ut till skogsägare med lämpliga fastigheter. Distrikten följer upp utskicken och informerar om åtgärder och stöden vid olika typer av aktiviteter, t.ex. skogsdagar och skogskvällar Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Insatsens syfte och innehåll Stödet syftar till att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i svenska skogar och bidrar på så sätt till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Insatsens uppbyggnad Skogens mångfald är uppdelad i två delar, areal och schabloner. Utöver dessa finns stöd för att upprätta en målklassning av skogen. Målklassning är en detaljerad inventering av skogsfastigheten, inklusive naturvärdesbedömning av de olika bestånden så att skogsägaren vet vilka typer av naturvärden som finns på fastigheten. Med detta som grund kan sedan skogsägaren planera skötseln. Arealdelen inom Skogens mångfald ges till åtgärder för att bevara och skapa förutsättningar för natur och kulturvärden i skogen. Även sociala värden kan gynnas. Schablonersättningarna inom skogens mångfald syftar till att skapa förutsättningar för naturkultur och sociala värden i skogen. Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris, skapa död ved och röjning och märkning av stigar är några exempel på sådana åtgärder. 61

62 Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 28, Indikatorer och måluppfyllelse, Skogens biologiska mångfald Typ av indikator Omfattnin g (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Indikator Mål Utfall 2011 Antal skogsägare som får ersättning Total investeringsvolym 1, mnkr (mneuro) Antal hektar som brukas för att bevara och utveckla höga naturoch kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen (areal- och schablonstöd) Antal hektar som målklassats för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen Antal hektar som brukas med stöd från schablonersättning för att bevara och utveckla skogsmark med höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen 1 Avser ärenden som har haft minst en utbetalning Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % % (39,2) (2,0) (3,0) % % % Målklassning Målklassning har beviljats med 11,3 mnkr vilket innebär att stödet är i stort sett fulltecknat. Hittills har 6,1 mnkr betalats ut. Stöd har beviljats för målklassning på hektar. Målet för programperioden ha har alltså överträffats med 35 %. Arealstöd inom Skogens mångfald Totalt har arealstöd beviljats med ca 28,7 mnkr och hittills har beslut fattats om att betala ut 6,7 mnkr. Arealstödet omfattar skötsel på hektar. Detta innebär att strax över 15 % av totalmålet på hektar har uppnåtts. Intresset för arealstödet är högre i södra delen av landet än i norra. Schabloner inom Skogens mångfald Totalt har schablonstöd beviljats med 12,2 mnkr och hittills har beslut fattats om att betala ut 2,4 mnkr. Schablonåtgärderna omfattar hektar vilket utgör 20 % av målet på hektar. Den skillnad i intresse från norr till söder som verkar finnas för arealstödet syns inte för schablonstöden. De schabloner som söks mest är röja, rensa och märka upp stig samt röja och rensa stenmur. Minst intresse är det för schablonerna återställa flottled samt täppa igen dike. Inflödet av schablonstödsansökningar har i likhet med arealstödsansökningarna ökat under andra halvåret

63 Faktorer som påverkar utfallet För att komma ifatt eftersläpningen i handläggningen har Skogsstyrelsen rekryterat ytterligare handläggare inom axel 2. Myndigheten arbetar dessutom aktivt på att förbättra kvaliteten på inkomna ansökningar för att minska behovet av kompletteringar. Ett arbete pågår även med andra åtgärder som ska underlätta för de sökande och förkorta handläggningstiden. För att korta ner handläggningstiden har myndigheten utifrån en riskanalys minskat andelen av ärendena som slutbesiktigas samt tagit fram ett förfarande för att godkänna organisationer och privatpersoner så att dessa kan utföra rådgivning inom areal- och schablonstöden Öka arealen ädellövskog Insatsens syfte och innehåll Ersättningen syftar till att utveckla bestånd av ädellövskog för att öka den biologiska mångfalden. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 29, Indikatorer och måluppfyllelse, Ädellöv Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Indikator Mål Utfall 2011 Antal skogsägare som får ersättning Total investeringsvolym 1, mnkr (mneuro) Antal hektar ädellövskog som har skapats för att bevara höga naturvärden i skogen 1 Avser ärenden som har haft minst en utbetalning Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % 80, % (8,9) (1,7) (2,6) % Med tanke på att ersättningen bara har kunnat ansökas om i tre år är måluppfyllelsen god och prognoserna pekar på en fortsatt positiv utveckling. Totalt har stöd beviljats med knappt 40 mnkr (78 procent av budgeten på 51 mnkr). Det har beviljats 15 mnkr i utbetalning. Arealen i besluten uppgår till hektar ny ädellövskog (74 procent av arealmålet på ha). Av de hittills beviljade ansökningarna har hela 84 procent bedömts ha hög eller mycket hög potential att utveckla höga naturvärden enligt den poängsättning som rådgivarna gör på varje ansökan, vilket klart överstiger målet på 60 procent av beviljad areal. Faktorer som påverkar utfallet För att komma ifatt eftersläpningen i handläggningen har Skogsstyrelsen rekryterat ytterligare handläggare inom axel 2. Myndigheten arbetar dessutom aktivt på att förbättra kvaliteten på inkomna ansökningar för att minska behovet av kompletteringar. Ett arbete pågår även med andra åtgärder som ska underlätta för de sökande och förkorta handläggningstiden. För att korta ner handläggningstiden har myndigheten utifrån en riskanalys minskat andelen av ärendena som slutbesiktigas samt tagit fram ett förfarande för att godkänna organisationer och privatpersoner så att dessa kan utföra rådgivning inom ädellövsstödet. 63

64 2.4 Axel 3 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 3 Det är svårt att göra en övergripande sammanfattande bedömning av läget i axel 3 eftersom innehållet i flera åtgärder ligger nära varandra, och eftersom söktrycket och utbetalningar varierar mellan både åtgärderna och de 21 länsstyrelserna. Nedan följer några iakttagelser utifrån länsstyrelsernas rapportering om Vad gäller diversifiering till annan verksamhet än jordbruk är det tydligt att det för flera länsstyrelser till stor del handlar om satsningar på hästrelaterade verksamheter. Exempelvis har Länsstyrelsen i Gävleborg haft ett projekt om hästkompetenscentrum. Ett problem när det gäller diversifiering är annars att många ansökningar om företagsstöd omfattar en mycket liten verksamhet och att affärsplanen inte uppvisar tillräckligt hög kvalitet. Turism är en växande sektor och några länsstyrelser har gjort omfördelningar för att möta den stora efterfrågan på medel här både för projekt och för företagsstöd. Turismen i Västmanlands län ökar mer än på många andra håll i landet, dock från en blygsam nivå. För andra länsstyrelser, exempelvis Uppsala, finns det gott om pengar kvar. Satsningen på visionen Sverige det nya Matlandet verkar gå bättre under 2011 jämfört med tidigare år. Positiva resultat rapporteras från länsstyrelsen i Örebro, där flera projekt startats upp. Ett av de mer uppmärksammade projekten var 26 smaker 26 landskap där restauranger serverade var sitt landskaps mat. Länsstyrelsen i Västerbotten har valt särskilt riktade pengar i åtgärden och intecknat nära 100 %. Större projekt rapporteras från Länsstyrelsen i Västernorrland som beviljat Hushållningssällskapet det länsövergripande projektet Smakstart Västernorrland som sträcker sig över tre år. Även Länsstyrelsen i Blekinge har beviljat ett större projekt inom ramen för Matlandet Sverige som syftar till att knyta ihop de småskaliga mat- och upplevelseleverantörerna i landet. På andra håll har satsningarna på detta område endast resulterat i ett fåtal ansökningar om företagsstöd. En svårighet som rapporteras med Matlandet är att Jordbruksverkets rådgivningsunderstöd inte definierat hur man kan arbeta med primärproduktionen, vilket gör att det tar längre tid att komma igång. Bredbandsatsningen uppvisar varierande resultat: De tilldelade medlen är på några håll redan förbrukade genom beslut, andra län har haft låg efterfrågan under Länsstyrelsen i Södermanlands län rapporterar om ett nyvaknat och stort intresse från kommuner och byalag att investera i bredband på landsbygden. Hos Länsstyrelsen i Kronoberg har denna utmaning tagit stora resurser i anspråk och pengarna är slut. För bredband finns också ansökningar som vida överskrider de medel som har tilldelats för åtgärden, och förväntningarna om ytterligare stöd är på vissa håll påtagliga. I andra län, såsom exempelvis Stockholm, är utnyttjandegraden låg. De tar upp utmaningar såsom svåra regler kring stöd och utmaningen att mobilisera aktörer i utbyggnadsprojekt. Det är tydligt att kvinnors delaktighet i Landsbygdsprogrammet stimuleras genom satsningarna inom denna axel. Flera länsstyrelser anger att kvinnor står bakom investeringar som riktar sig till livsstil och hälsa, exempelvis hästrelaterad verksamhet och Bo på lantgård. För biogas har det funnits problem hos någon länsstyrelse där de företagskonstellationer som vill söka stöd varken passar in i åtgärden diversifiering eller mikrostöd. Många av de ansökningar som kommer in till länsstyrelserna är inte helt och fullt processade hos stödsökanden och därför krävs vanligtvis en hel del kompletteringar som ofta tar lång tid att få in. Vissa länsstyrelser rapporterar att kravet på offentlig medfinansiering varit ett stort 64

65 hinder då de sökande har svårt att få kommunerna eller regionförbundet att ställa upp. Detta är också något som drar ut på handläggningstiden, då detta sällan är ordnat när ansökan kommer in till länsstyrelsen. Sametingets rapportering avseende axel 3 Sametinget rapporterar att inom Axel 3 är det fortsatt mikroföretagsåtgärden (312) som beviljats mest medel. 85 % av medlen är beviljade och Sametinget bedömer att åtgärden kommer att tömmas på medel under Främst är det stora projekt såsom Renlyckaprojektet som beviljats medel inom åtgärden. Turismåtgärden har mattats av, men Sametingets förhoppning är att de två stora samiska turismprojekten inom Mål 2-programmet kommer att leda till fler investeringar i landsbygdsprogrammet. Diversifieringsåtgärden anses gå mycket trögt och Sametinget tittar nu på hur åtgärden ska kunna marknadsföras på ett bättre sätt. Förhoppningen är att diversifieringsåtgärden ska attrahera främst kvinnor i glesbygden som vill arbeta med eget företagande knutet till ett renskötselföretag samt samiska företagare som vill bredda sitt näringsunderlag med t.ex. slöjd och fiske i liten skala Diversifiering (311) Åtgärdens syfte och innehåll Stöd lämnas som företagsstöd till en medlem av ett jordbruks- eller rennäringsföretag för investeringar eller köp av tjänster för att utveckla nya verksamhetsgrenar utanför jordbruket eller renskötseln och på så sätt stärka lönsamheten inom dessa företag. Stöd lämnas också som projektstöd för att stimulera en konkurrenskraftig diversifiering och påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer i dessa företag. Syftet med stödet är att genom ett större utbud av tjänster och produkter stärka lantbruksföretagen och öka landsbygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism. Budget och beviljat stöd Särskilda satsningar har gjorts inom åtgärden. 136 mnkr har tillförts åtgärden för förnybar energi och 36 mnkr för klimatförbättrande satsningar. Dessutom har ytterligare 136 mnkr avsatts indikativt för utveckling av biogasanläggningar. Detta har ännu inte fått genomslag i åtgärdens budget som den redovisas nedan eftersom dessa medel hanteras i ett avropssystem. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 30, Budget och beviljat stöd, åtgärd 311 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Grundbudget ,4 332,8 68 % Utmaning, förnybar energi ,3 61,5 45 % Utmaning, klimat 36 0,8 4,3 12 % SUMMA ,5 398,7 60 % Biogas Landsbygdsdepartementet har föreslagit en förändring av investeringsstödet för biogasanläggningar inom axel 3, som innebär ett betydligt högre stöd än dagens euro 65

66 (vilket är gränsen för stöd av mindre betydelse). Bara vetskapen om att förändringen är föreslagen har medfört att det under det sista kvartalet 2011 har kommit in många ansökningar om stöd. Stödansökningarna rör planerade större (ofta samägda) biogasanläggningar. De stödsökande avvaktar med att genomföra planerade investeringar tills besked kommer om förändringen för att då eventuellt kunna bli beviljade betydligt högre stöd än euro för sina biogasinvesteringar. Stödet för biogasanläggningar är nu kraftigt översökt. I skrivande stund (februari 2012) är storleken på ansökningarna drygt 13 mnkr mer än vad det finns tillgängliga pengar inom åtgärden. Sannolikt kommer ännu fler ansökningar att komma in. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 31, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Utfall Utfall Utfall 2011 ackumulerat ackumulerat, % Antal beviljade stöd % Resultat (avslutade insatser) Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning i bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Riktvärde för är 71 procent av målet för åtgärden (273,6) 471,7 (52,4) 1184,4 (131,6) 48 % % (226,4) 48,3 (5,4) 123,5 (13,7) 6 % % Tabell 32, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Indikator Mål Utfall Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, % Antal beviljade stöd % Resultat (avslutade insatser) Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning i bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) 500 (55,6) 67,4 (7,5) 111,4 (12,4) 22 % % 40 (4,4) 1,32 (0,15) 1,32 (0,15) 3 % 66

67 Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh Riktvärde för är 50 procent av målet för insatserna inom Hälsokontrollen % 1,1 0,006 0,006 1 % Omfattning Under 2011 har 336 sökanden fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 36 procent av målet för beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 471,7 mnkr. Ackumulerat har 48 procent av målvärdet för investeringsvolymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med drygt 36 procent under Investeringsvolymen har samtidigt ökat med hela 47 procent jämfört med utfallet för Dock krävs betydligt kraftigare ökningar de kommande två åren för att målen ska kunna uppnås. Det ökade intresset för satsningar inom klimat och energi har påverkat det totala utfallet positivt. Biogas, och de båda utmaningarna förnybar energi och klimat stod år 2011 för 46 procent av det beviljade stödbeloppet. Utfallet för insatser inom utmaningarna klimat och energi ligger något under förväntat utfall när det gäller antal beviljade stöd. Den totala investeringsvolymen är dock betydligt lägre, vilket tyder på att insatserna i genomsnitt har varit mindre till omfattning än förväntat. Intresset för satsningar inom miljö och klimat ökar. För att nå målet med insatserna under programperioden gör Jordbruksverket särskilda satsningar för att informera företagare om möjligheterna inom programmet. I dessa satsningar ingår deltagande vid lantbruks- och energimässor samt vid seminarier och informationsträffar som anordnas av olika branschorganisationer eller andra verksamma inom energiföretagande eller miljö- och klimatområdet. Jordbruksverket har även publicerat pressmeddelanden med information och nyheter rörande verkets arbete med klimat och förnybar energi. I samband med utlysningar av projektmedel till klimat och förnybar energi har verket annonserat i fackpress och på webben. Under 2011 beviljades stöd till insatser i gårdsbaserad biogas till 10 företag om totalt ca 15 mnkr. Inom gårdsbaserad biogas har det totalt under perioden beviljats stöd till 23 företag om totalt ca 32,9 mnkr inom åtgärden. För åren har 398,7 mnkr av 662 mnkr beviljats i stöd. Därmed har 60 procent av åtgärdsbudgeten intecknats jämfört med riktvärdet på 71 procent. Resultat Totalt för perioden har 584 insatser avslutats (505 företagsstöd och 79 projektstöd) vilket motsvarar 22 procent av målvärdet. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 311 Diversifiering ser ut. 67

68 Figur 9 Antal avslutade ärenden per ärendetyp Figur 10 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp PRO 14% FÖRETAG 86% PRO 21% FÖRETAG 79% Siffrorna i tabell 31 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 123,5 mnkr för hela perioden vilket motsvarar 6 procent av målvärdet. För de 505 företag som fått företagsstöd och också har avslutats, redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag, vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca kr. Av de 79 avslutade projektstöden inom åtgärden är 74 st (94 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger därför inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (6 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projektstöden, som svarar för 21 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 14 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall i resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 229 st, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att målet uppgår till för hela perioden. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men detta påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlingsvärde per företagsstöd är ca hälften av målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade diversifieringsstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden fördelas procentuellt mellan kategorierna. 68

69 Figur 11, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 311 Övrig tillverkning/tjänst mm 18% Övergripande utveckling/marknadsförin g 1% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 5% Mat inkl. matturism 14% Övrigt 3% Detaljhandel 2% Förnybar energi och klimat 17% Hantverk 1% Häst inklusive hästturism 24% Inkvartering 14% Kultur, historia, nöjen 1% Avslutade insatser inom denna åtgärd har största andelar inom kategorierna Häst inklusive hästturism (24 procent), Övrig tillverkning/tjänst (18 procent), Inkvartering och Mat inklusive matturism med vardera (14 procent) samt Förnybar energi och klimat med (17 procent). Figur 12, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 311 Övergripande utveckling/marknadsförin g 5% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 3% Övrig tillverkning/tjänst mm 16% Övrigt 2% Detaljhandel 2% Häst inklusive hästturism 27% Förnybar energi och klimat 23% Hantverk 0% Mat inkl. matturism 10% Inkvartering 12% Kultur, historia, nöjen 0% Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Häst inklusive hästturism den största andelen (27 procent) följt av Förnybar energi och klimat (23 procent), Övrig tillverkning/tjänst (16 procent), Inkvartering (12 procent) samt Mat inklusive matturism (10 procent). Detta faller sig naturligt då det oftast är i större fasta anläggningar man investerar när det gäller dessa kategorier. 69

70 Kategori Häst inklusive hästturism Vanliga verksamheter inom kategorin är turridning, ridskolor/ridläger, tränings- och utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering m.m. De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. Det finns tre projekt inom kategorin som handlar om främjande av hästnäringen, t.ex. att bygga en heltäckande kunskapsportal på internet. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 136 st 3 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,31 0,26 Kategori Inkvartering Vanliga verksamheter inom kategorin är Bed & breakfast, Bo på lantgård, pensionat, uthyrningsstugor, konferensanläggningar, camping m.m. Det finns inga projektstöd inom denna kategori. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 81 st 0 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,25 0 Kategori Övrig tillverkning/tjänst m.m. Vanliga verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning), sågverk och hyvleri, gårdsverkstäder, hundoch kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad m.m. Insatserna kan gälla allt från större investeringar som t.ex. nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar som t.ex. kan gälla inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar om t.ex. affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg eller förstudier kring nya metoder inom odling och skog. Företagsstöd Antal avslutade insatser 97 st 10 st Projektstöd Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,22 0,47 Kategori Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri m.m. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag men det förekommer även t.ex. förstudier kring slakterier och mejerier. 70

71 Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 67 st 15 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,18 0,26 Kategori Förnybar energi och klimat (inkl. utmaningen förnybar energi och klimat), tabell 31 Vanliga insatser inom kategorin är omställning av energisystem från fossilt bränsle till bioenergi, närvärmeproduktion (kan gälla egna gården och även närliggande byggnader), pelletstillverkning, vedproduktion, biogasanläggning, restaurering av vattenkraftverk, vindkraftverk, installation av energiväv i växthus. Det finns många projektstöd inom denna kategori där det handlar om förstudier gällande framför allt biogas men även annan förnybar energi. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 55 st 41 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,36 0,40 Särskilda satsningar inom biogas, tabell 31ovan Biogas Inom gårdsbaserad biogas har det under 2011 slututbetalats investeringsstöd till två landsbygdsföretag inom åtgärden diversifiering. Det handlar om en biogasanläggning och en rötrestbrunn. Båda finns i Västra Götalands län. Under perioden har det totalt slututbetalats investeringsstöd till fyra landsbygdsföretag (tre biogasanläggningar och en rötrestbrunn, samtliga i västra götalands län) inom åtgärden. Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 32 ovan Utmaning klimat Inom utmaningen klimat finns ännu inga avslutade ärende att rapportera om. Utmaning förnybar energi Inom utmaning förnybar energi finns för 2011 sex slututbetalda företagsstöd, som rör insatser där jordbruksföretag fått stöd för att diversifiera sin verksamhet och etablera sig på energimarknaden. Dessa insatser fördelar sig mellan investeringar i närvärmeanläggningar och förädling av biomassa till flis eller pellets. Det finns även sju projektstöd Affärsutveckling i mikroföretag (312) Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden mikroföretag får lämnas som företagsstöd till enskilda mikroföretagare i form av investeringsstöd eller köp av tjänster för utveckling av företaget. Den lämnas också som ett projektstöd med syfte att förbättra förutsättningarna i allmänhet för mikroföretag att utveckla sina verksamheter. Syftet med stödet är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga 71

72 och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. Budget och beviljat stöd Särskilda satsningar har gjorts inom åtgärden. 32 mnkr har tillförts åtgärden för förnybar energi och 8 mnkr för klimatförbättrande satsningar. Till Sverige det nya matlandet har 40 mnkr tillförts. Dessutom har ytterligare 20 mnkr avsatts inikativt för utveckling av biogasanläggningar, men detta har ännu inte fått genomslag i åtgärdens budget. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 34, Budget och beviljat stöd, åtgärd 312 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat , mnkr Beviljat av budget, % Grundbudget ,4 573,7 82 % Utmaning, förnybar energi 32 6,8 6,8 21 % Utmaning, klimat 8 0,6 0,6 8 % Sverige det nya matlandet 40 9,6 31,6 79 % SUMMA ,4 612,5 79 % Biogas Landsbygdsdepartementet har föreslagit en förändring av investeringsstödet för biogasanläggningar inom axel 3, som innebär ett betydligt högre stöd än dagens euro (gränsen för stöd av mindre betydelse). Bara vetskapen om att förändringen är föreslagen har medfört att det under det sista kvartalet 2011 har kommit in många ansökningar om stöd. Stödansökningarna rör planerade större (ofta samägda) biogasanläggningar. De stödsökande avvaktar med att genomföra planerade investeringar tills besked kommer om förändringen för att då eventuellt kunna bli beviljade betydligt högre stöd än euro för sina biogasinvesteringar. Stödet för biogasanläggningar är nu kraftigt översökt. I skrivande stund (februari 2012) är storleken på ansökningarna nästan 80 mnkr mer än vad det finns tillgängliga pengar inom åtgärden. Sannolikt kommer ännu fler ansökningar att komma in. Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 35, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Omfattning (enligt beslut) Antal mikroföretag som beviljats stöd för att startat eller utvecklat sin verksamhet % 72

73 Programspecifika indikatorer Resultat (avslutade insatser) Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Riktvärde för är 71 procent av målvärdena (329) 608,8 (67,6) 1 623,1 (180,3) 55 % % (302,7) 96,0 (10,7) 245 (27,2) 9 % % Tabell 36, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Omfattning (enligt beslut) Programspecifik indikator Resultat (avslutade insatser) Programspecifik indikator Indikator Mål Utfall 2011 Antal mikroföretag som beviljats stöd för att startat eller utvecklat sin verksamhet Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % % 160 (17,8) 8,5 (0,9) 8,5 (0,9) Antal avslutade insatser % Ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh Riktvärde för är 50 procent 24 (2,7) 0 (0) 0 (0) 5 % 0 % % 0, % Omfattning Under 2011 har 535 sökanden fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 43 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 608,8 mnkr. Ackumulerat har 55 procent av målvärdet för investeringsvolymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med ca 38 procent under Investeringsvolymen har samtidigt ökat med 37 procent jämfört med utfallet för Dock krävs betydligt kraftigare ökningar de kommande två åren för att målen ska kunna uppnås. För åren har 612,5 mnkr av 780 mnkr beviljats i stöd. Utnyttjandet ligger i takt med programmet. 73

74 Under 2011 har ett mikroföretag beviljats stöd till en ny biogasanläggning. Mikroföretaget har blivit beviljat 0,4 mnkr i stöd och är också det första mikroföretaget inom gårdsbaserad biogas som har blivit beviljade investeringsstöd. Resultat Totalt för perioden har 977 insatser avslutats (826 företagsstöd och 151 projektstöd) vilket motsvarar 27 procent av målvärdet. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal avslutade ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 312 Mikroföretag ser ut. Figur 13 Antal avslutade ärenden per ärendetyp Figur 14 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp PRO PRO 15% 21% FÖRETAG FÖRETAG 85% 79% Siffrorna i tabell 35 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 245 mnkr för hela perioden vilket motsvarar 9 procent av målvärdet. För de 826 företag som fått företagsstöd redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca kr. Av de 151 avslutade projektstöden inom åtgärden är 113 stycken (75 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (25 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat, men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projektstöden, som svarar för 21 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 15 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall när det gäller resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 831 stycken, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att angivet mål är för hela perioden. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men detta påverkar då bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlingsvärde per företagsstöd är ca hälften av 74

75 målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade mikroföretagsstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden fördelas procentuellt mellan kategorierna. Figur 15, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 312 Övrigt 2% Detaljhandel 4% Förnybar energi och klimat 6% Hantverk 3% Övrig tillverkning/tjänst m m 41% Häst inklusive hästturism 22% Övergripande utveckling och marknadsföring 3% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 2% Mat inkl. matturism 14% Kultur, historia, nöjen 1% Idrott/motion 0% Inkvartering 2% Största andelen avslutade insatser inom denna åtgärd finns inom kategorierna Övrig tillverkning/tjänst 41 procent, följt av Häst inklusive hästturism 22 procent och Mat inkl matturism 14 procent. Figur 16, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 312 Övrigt 2% Detaljhandel 2% Förnybar energi och klimat 7% Övrig tillverkning/tjänst m m 34% Häst inklusive hästturism 28% Hantverk 2% Övergripande utveckling och marknadsföring 5% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 2% Mat inkl. matturism 14% Idrott/motion 0% Inkvartering 3% Kultur, historia, nöjen 1% Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Övrig 75

76 tillverkning/tjänst den största andelen (34 procent) följt av Häst inklusive hästturism (28 procent) och Mat inklusive matturism (14 procent). Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier oftast investeras i större fasta anläggningar. Kategori Övrig tillverkning/tjänst m.m. Vanliga verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning) sågverk och hyvleri, gårdsverkstäder, hundoch kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad m.m. Insatserna kan gälla allt från större investeringar som t.ex. nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar som t.ex. kan gälla inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar om t.ex. affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg eller förstudier kring nya metoder och produkter. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 376 st 22 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,18 0,27 Kategori Häst inklusive hästturism Vanliga verksamheter inom kategorin är turridning, ridskolor/ridläger, tränings- och utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering m.m. De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. Det finns nio hästprojekt som handlar om främjande av hästnäringen, t.ex. anordna hästmässa och etablera nätverk för hästföretagare. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 205 st 9 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,28 0,28 Kategori Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri m.m. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Det är vanligt med projekt där ett antal företag i en region gemensamt medverkar vid ett evenemang, mässa, marknad eller webbplats. Det finns även t.ex. förstudier och kompetensutveckling kring förädling. Företagsstöd Projektstöd Antal avslutade insatser 68 st 65 st Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr 0,16 0,29 76

77 Särskilda satsningar inom biogas, tabell 35 tidigare Inom investeringsstödet till biogas finns det ännu inga avslutade investeringsstöd att rapportera om. Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 36 tidigare Utmaning klimat Inom utmaningen klimat finns ännu inga avslutade ärende att rapportera om. Utmaning förnybar energi Inom utmaningen förnybar finns ännu inga avslutade ärende att rapportera om Främjande av turistnäringen (313) Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden turism får lämnas som företagsstöd till enskilda turistföretagare i form av stöd till investeringar eller för köp av tjänster för utveckling av företaget. Den lämnas också som ett projektstöd med syfte att allmänt förbättra förutsättningar för turistföretag att utveckla sin verksamhet. Syftet med åtgärden är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. Budget och beviljat stöd Tabell 38, Budget och beviljat, åtgärd 313 Budgettyp Budget, mnkr Beviljat stöd 2011, mnkr Beviljat stöd ackumulerat Beviljat av budget, % , mnkr Budget ,0 512,1 73 % Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 39, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 313, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator Indikator Mål Utfall 2011 Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, % Omfattning (enligt beslut) Resultat (avslutade insatser) Antal nya turistverksamheter som beviljats stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Antal avslutade insatser Ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr % (311) 355,7 (39,5) 1140,2 (126,9) 41 % % (267) 39,2 (4,4) 97,8 (10,9) 4 % 77

78 (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd % Ökat antal turister % Riktvärde för är 71 procent av målvärdena Omfattning Under 2011 har 308 sökande fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 29 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 355,7 mnkr. Ackumulerat har 41 procent av målvärdet för investeringsvolymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med ca 22 procent under Investeringsvolymen har samtidigt ökat med ungefär lika många procent jämfört med utfallet för Antal stödmottagare är betydligt lägre än riktvärdet liksom för investeringsvolymen (29 respektive 41 procent jämfört med riktvärdet på 71 procent). Jordbruksverket arbetar aktivt för att sprida information om landsbygdsprogrammet till målgruppen. För att målen ska kunna uppnås krävs dock en kraftig ökning av ansökansvolymen de kommande två åren. För åren har 512,1 mnkr av 700 mnkr beviljats i stöd. Utnyttjandet ligger i takt med programmet. Resultat Totalt för perioden har 624 insatser avslutats (397 företagsstöd och 227 projektstöd) vilket motsvarar 18 procent av målvärdet. Värt att nämna i detta sammanhang är att resultatindikatorn Ökat antal turister som redovisas i denna rapport avviker från de två indikatorer som finns i indikatortabellen R9 (bilaga 1): Ökat antal övernattningar och Ökat antal besökare över dagen. Det är inte lämpligt att summera dessa två indikatorer eftersom en del turister gör fler än en övernattning. Istället redovisas en lägre siffra i indikatorn Ökat antal turister efter antagandet att en del turister gör fler än en övernattning. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 313 Turism ser ut. Figur 17 Antal avslutade ärenden per ärendetyp Figur 18 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp PRO 36% PRO FÖRETAG FÖRETAG 43% 57% 64% 78

79 Siffrorna i tabell 39 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 97,8 mnkr för hela perioden , vilket motsvarar 4 procent av målvärdet. För de 397 företag som fått företagsstöd redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca kr. Av de 227 avslutade projektstöden inom åtgärden är 118 stycken (52 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger möjliga turistmål inom en viss region, gör en marknadsundersökning eller tar fram beslutsunderlag för framtida investeringar i ett visst turistmål. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (48 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projektstöden, som svarar för 43 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 36 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall i resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 362 stycken, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att målet uppgår till för hela perioden. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men detta påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Resultatindikatorn ökat antal turister visar en hög måluppfyllelse (83 procent) med personer. Huvudorsaken är troligen att vissa företag som fått stöd har en hög tillströmning av dagsbesökare t.ex. caféer, konferensanläggningar, restauranger, golfbanor, butiker på landet och djur/älgparker. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlingsvärde per företagsstöd är ca hälften av målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade turismstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden fördelas procentuellt mellan kategorierna. 79

80 Figur 19, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 313 Övergripande utveckling och marknadsföring 9% Övrig tillverkning och tjänst m m 2% Övrigt 1% Häst inklusive hästturism 6% Idrott/motion 1% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 23% Inkvartering 33% Mat inkl. matturism 16% Kultur, historia, nöjen 9% Avslutade insatser inom denna åtgärd har största andelar inom kategorierna Inkvartering 33 procent, följt av Natur, jakt, fisk, friluftsliv 23 procent, Mat inklusive matturism 16 procent samt Kultur, historia, nöjen och Övergripande utveckling och marknadsföring med vardera 9 procent. Figur 20, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 313 Övergripande utveckling och marknadsföring 11% Övrig tillverkning och tjänst m m 2% Övrigt 1% Häst inklusive hästturism 5% Idrott/motion 1% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 20% Inkvartering 33% Mat inkl. matturism 16% Kultur, historia, nöjen 11% Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Inkvartering den största andelen (33 procent) följt av Natur, jakt, fiske och friluftsliv (20 procent), Mat inklusive matturism (16 procent) samt Kultur, historia, nöjen och Övergripande utveckling och marknadsföring med vardera 11 procent. Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier ofast investeras i större fasta anläggningar. 80

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013

Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 Årsrapport landsbygdsprogrammet 2013 CCI 2007 SE 06 R PO 001 Hela programbudgeten är beslutad och nästan 90 procent av programbudgeten är utbetald. Totalt får ca 50 700 lantbrukare ersättning för miljövänligt

Läs mer

2011-05-20 preliminär. Årsrapport 2010. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001

2011-05-20 preliminär. Årsrapport 2010. Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 2011-05-20 preliminär Årsrapport 2010 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 CCI 2007SE06RPO001 Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Omfattning... 7 1.1.1 Kort redovisning av utfallet för programmet... 7

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna

Företagsstöd och projektstöd. möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Företagsstöd och projektstöd möjligheter för dig som är verksam på landsbygden och inom de gröna näringarna Är du verksam på landsbygden och vill satsa på något nytt? Kanske utveckla ditt företag eller

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Kompletteringar av strategier Avsnitten: Målvärden (under 7.5) Uppföljning och utvärdering (12.) Börje Karlsson, Landsbygdsanalysenheten SMARTa mål Specifikt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning

PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning PROJEKTSTÖD INOM LEADER - ansökan om utbetalning Denna blankett använder du när du vill söka utbetalning av projektstöd inom Leader. Tänk på: Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till länsstyrelsen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd

Företagsstöd och projektstöd Företagsstöd och projektstöd möjligheter på landsbygden Det finns stöd för dig som vill vara med och utveckla landsbygden. Här få du hjälp att välja vilket stöd du kan söka. Företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 (7) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade

Läs mer

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-94-9 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2012 Förord Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Företagsstöd och projektstöd

Företagsstöd och projektstöd Företagsstöd och projektstöd möjligheter på landsbygden Det finns stöd för dig som vill vara med och utveckla landsbygden. Här få du hjälp att välja vilket stöd du kan söka. Företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet - Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet,

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5

NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5 NYHETSBREV från Landsbygdsnätverket Tema: De nya stöden öppnar Många intresserade av nya stöd och möjligheter sid 3 Europeiska landsbygds program sid 5 Nr 8 2015 Bredband på landsbygden en överlevnads

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR4 Miljö- och jordbruksutskottet och Näringsutskottet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014 Klicka på kartan

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Krema i Falun AB Journalnummer:

Läs mer

Anvisning till ansökan om projektstöd

Anvisning till ansökan om projektstöd Anvisning till ansökan om projektstöd Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 SAMARBETE INOM DEN GRÖNA SEKTORN En särskild anvisning för dig som företagare som i samarbete med andra vill utveckla

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer