Innehållsförteckning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9-36 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi 29-36

Transkript

1 2013

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3-8 Årsredovisningens struktur 4 Förord kommunstyrelsens ordförande 5 Fem år i sammandrag 6 Fördelning, kostnader & intäkter 7 Kommunens och koncernens organisation 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9-36 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi RÄKENSKAPER Resultat- och balansräkning 38 Kassaflödesrapport 39 Drift- och investeringsredovisning 40 Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar 50 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Turistassistent Alexandra Vinkvist njuter av en glass i det strålande sommarvädret på stranden i Åhus. Kusten är kommunens största besöksmål. Layout & produktion: Suscito AB, Lund Tryckeri: Elanders Sverige AB, Malmö Foto: Eva-lott Ahl, Barbacka, Jenny Barnestam, Emmelie Bengtsson, Åsa Borgelin, Carl Bruce, Jonas Dahl, Michael Dahlman, Thomas Falkstrand, Fotograf Fredrik, Alexander Frost, Christina Hallgren, Ulrika Hedlund, Martin Jadetorp, Louise Jennfors, Louisa Jirsell, JS Sverige, Bo Ingvar Jönsson, Torbjörn Lindén, Christer Magnusson, NCC, Jerry Nordengren, Patrik Olofsson, Omsorgsförvaltningen, Åsa Pearce, Annika Persson/Precious People, Fredrik Persson, Sven-Inge Persson, Jonas Rosenborg, Räddningstjänsten, Håkan Röjder, Cecilia Sandén, Claes Sandén, Katrine Svensson, TransforMAT, Åhus Hamn & Stuveri, Håkan Östberg. Kommunen Ledning & Styrning Risk & Säkerhet Barn & Utbildning Vård & Omsorg Arbete & Välfärd Teknik & Infrastruktur Kultur & Fritid Planering & Samhällsbyggande Miljö & Hälsa Kommunala bolag AB Kristianstadsbyggen 84 C4 Energi AB 85 Renhållningen Kristianstad 86 Åhus Hamn & Stuveri AB 87 Kristianstad Airport AB 88 Kristianstads Industribyggnads AB 89 Magmo AB 89 Krinova AB 90 2

3 1. Inledning Vinter INLEDNING 3

4 ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Målgrupper Kristianstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret för kommunstyrelsen. Inledning I det första avsnittet beskrivs först årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de fem senaste åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning de senaste fem mandatperioderna. Avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Förvaltningsberättelse Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen börjar med att sammanfattningsvis värdera begreppet god ekonomisk hushållning mot bakgrund av kommunens styrsystem. Därefter redovisas måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, omvärldsanalys och viktiga händelser under året uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. I perspektivet Medborgare beskrivs också kommunens miljöarbete och i perspektivet Ekonomi redogörs för koncernförhållanden i kommunen. Räkenskaper Avsnitt 3 redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesrapport) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Verksamhetsberättelser I det fjärde och sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt sektorsvis. De nio sektorerna (Ledning & Styrning, Risk & Säkerhet, Barn & Utbildning, Vård & Omsorg, Arbete & Välfärd, Teknik & Infrastruktur, Kultur & Fritid, Planering & Samhällsbyggande, Miljö & Hälsa) beskriver sitt uppdrag, kommenterar årets händelser, redovisar måluppfyllelse i både text och styrkort, samt ger sin syn på framtida utveckling. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett snarlikt men lite mer förenklat sätt. 4 INLEDNING

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE På väg i positiv spiral Så börjar den stora byggröran i Kristianstad lägga sig. Under ett par års tid har centrala Kristianstad varit en stor byggarbetsplats och i augusti kulminerade arbetet. Under några sensommarveckor var det många Kristianstadsbor som började misströsta. Och sedan, helt plötsligt i mitten på oktober, så började det lätta. I dag upplever jag att det finns en stor förståelse för de förändringar som är genomförda i centrala Kristianstad. Till och med den väldigt kritiserade kollektivtrafikleden genom citykärnan, Kristianstadslänken, har fått mycket beröm för sin utformning på Västra Boulevarden. I oktober öppnade första delen av den nya citygallerian, Galleria Boulevard. Förutom åt ett stort parkeringshus har den första etappen i huvudsak gett plats till de butiker som tidigare låg i det gamla Domusvaruhuset. Efter nyöppningen av första etappen har Steen & Ström, gallerians ägare, påbörjat nästa utbyggnadsetapp. Den färdigbyggda gallerian kommer att stärka Kristianstad som handelscentrum. Under 2013 byggdes vårt gemensamma kommun- och regionhus färdigt, och när den här årsredovisningen klubbas i kommunfullmäktige har vi flyttat in i Rådhus Skåne. Vi får en mycket funktionell men också snygg byggnad. Att Kristianstads kommun delar lokaler med Region Skåne ger en billigare hyresnivå för bägge parter, men framförallt ger det på sikt strategiska fördelar att dela lokaler. Kristianstad är en stor kommun med en förhållandevis liten stadskärna och en omfattande landsbygd runtomkring. Det finns emellanåt en tendens i debatten att stadskärnan och landsbygden ställs mot varandra. För mig är det självklart att staden är beroende av landsbygden och landsbygen beroende av staden. I december invigdes två Pågatågsstationer i kommunen. Både Fjälkinge och Önnestad har nu tågstopp för första gången sedan 70-talet. När vi om tio år tittar tillbaka så har det med stor säkerhet gett positiva effekter för dessa basorter. Men i nuläget grumlas glädjen av att tågstoppen är för få. Inte minst Önnestad med folkhögskola och gymnasium måste få mer än ett stopp i timmen under morgnar och kvällar. Vårt ekonomiska resultat för 2013 är förhållandevis gott, men det beror till stora delar på engångsintäkter. Precis som under 2011 och 2012 finns det all anledning att fundera över utvecklingen av våra kostnader. Volymökningarna inom framförallt omsorg och skola är mycket omfattande. Under det senaste året har jag, tillsammans med resten av kommunledningen, träffat drygt 80 företag eller företagsrepresentanter vid besök på deras företag eller i mindre möten. Det finns två saker som ofta återkommer vid dessa möten. Det ena är att väldigt många företagare väntar ivrigt på kommande utbyggnadsetapper av E22:an och är frustrerade över att det tar för lång tid. Det andra är att de har en positiv bild av Kristianstad och det som händer i kommunen. Jag delar bägge uppfattningarna. Inte minst tror jag att vi gemensamt under senare år lyckats skapa en positiv spiral för vår geografiska del av Skåne Kristianstads kommun. Pierre Månsson (FP) Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING 5

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG MANDATFÖRDELNING Fem år i sammandrag Invånare Folkmängd folkökning födda döda födelsenetto inflyttning utflyttning flyttningsnetto flyttningsnetto från utlandet Skattesats Primärkommunal skattesats 20,86 20,86 20,86 20,86 20,86 Total kommunal skattesats 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 Omslutning/Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 85,7 122,1 11,7 55,2 55,0 Årets resultat/invånare, kr Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 97,4 96,6 99,7 98,5 98,6 Nettodriftkostnader, mkr Personalkostnader, mkr Investeringar Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % Låneskuld/soliditet Långfristig låneskuld, mkr Soliditet exkl. pensionsskuld, % 71,7 73,1 72,8 69,7 66,6 Soliditet inkl. pensionsskuld, % 33,0 36,7 33,0 33,9 30,8 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Åhuspartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Kristianstadsbygdens framtid Sverigedemokraterna Totalt Skuggade siffror visar majoritet 6 INLEDNING

7 FÖRDELNING, KOSTNADER & INTÄKTER Vad används pengarna till? Gator, parker, teknik 4 % Miljö- och samhällsskydd 2 % Kommungemensam verksamhet 4 % Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 14 % Kultur och fritid 5 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 1 % Individ- och familjeomsorg 8 % Grundskola 19 % Handikappomsorg 10 % Gymnasieskola 8 % Äldreomsorg 23 % Övrig utbildning 2 % Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Övriga intäkter 5 % Hyror och arrenden 2 % Bidrag 8 % Avgifter och ersättningar 7 % Skatteintäkter 59 % Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader 29 % Generella statsbidrag 19 % Bidrag och transfereringar 5 % Avskrivningar, nedskrivningar 5 % Personalkostnader 61 % INLEDNING 7

8 ORGANISATION Kristianstads kommun och koncern Kommunfullmäktige Revisionen Överförmyndaren Valberedningen Kristianstads kommunföretag AB (KKF) AB Kristianstadsbyggen 100 % AB Allön 100 % C4 Kabel TV AB 100 % - C4 Parkerings AB 100 % Specialfastigheter i Kristianstad AB 100 % C4 Energi AB 100 % C4 Elnät AB 100 % Kristianstads Biogas AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % Kristianstads Industribyggnads AB 100 % Krinova AB 40 % Magmo AB 100 % Kristianstad Airport AB 91 % Åhus Hamn & Stuveri AB 54,5 % Krinova AB 40 % Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Gemensamma nämnder Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Arbete och välfärdsförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen C4 Teknik Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Gemensam nämnd för fastighetsoch arbetsplatsanknutna tjänster 8 INLEDNING

9 2. Förvaltningsberättelse Vår FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga målen, i form av ett övergripande styrkort, som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning för nästkommande år. Varje nämnd ska också fastställa sitt styrkort på liknande sätt. I denna förvaltningsberättelse följs det övergripande styrkortet upp, uppdelat i de fyra olika perspektiven, och vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse l Medborgare l Utveckling l Medarbetare l Ekonomi Teckenförklaring l Uppfylld nivå l Delvis uppfylld nivå l Ej uppfylld nivå l Ingen mätning Styrmodell Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, d.v.s. Kristianstads kommuns bästa är överordnat verksamhetsmässiga särintressen. Styrning sker genom dialog med inriktning på samsyn och samförstånd. Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Styrmodellen bygger på metoden balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Kommunfullmäktige fastställer årligen, i samband med budgetbeslutet för kommande år, kommunens övergripande styrkort för hela kommunkoncernen. Styrkortet omfattar förutom visionen, strategiska mål, mål och indikatorer i fyra olika perspektiv, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi, som speglar olika dimensioner i verksamheten. Balans mellan dessa perspektiv eftersträvas. Perspektiv i styrkorten: Medborgare hur kommuninvånarna med flera intressenter ser på Kristianstads kommun utifrån ett externt perspektiv, hur kommunen uppfyller behov och önskemål, att kommunen gör rätt saker. Utveckling hur kommunen bejakar utveckling och förnyelse, uthållighet utifrån vad som sker i omvärlden och 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE inom verksamheterna, hur kommunen rustar för framtiden. Medarbetare kommunen i rollen som arbetsgivare, hur kommunen är som arbetsgivare och arbetsplats, på vilket sätt kommunen arbetar, rutiner, processer, förhållningssätt m.m. Ekonomi hur kommunen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning, hur kommunen uppfyller kraven på en sund och uthållig ekonomi, hur kommunen använder och förvaltar gemensamma resurser, prisvärdhet, värdeskapande och valuta för pengarna. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen så är vision, perspektiv och strategiska mål gemensamma delar fastställda av kommunfullmäktige. Mål och indikatorer ska inte vara för många så att helhetssyn och överblickbarhet försvåras. Visionen är en stark viljeinriktning för hur kommunen vill utvecklas och vad som ska uppnås. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Strategiska mål inom varje perspektiv är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan att de strategiska målen har uppfyllts. Målen visar inriktningen som verksamheterna ska fokusera på inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete utifrån sitt produktionsansvar. Samtliga mål ska stödja ett eller flera strategiska mål. Mål ska kopplas till resurser. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna ska de ekonomiska resurserna alltid vara överordnade verksamhetsmålen. Indikatorerna ger vägledning vid bedömning av effekterna för gjorda insatser samt ger svar på graden av måluppfyllelse. Indikatorer är mått som ger direkt återkoppling om kommunen är på rätt väg mot de uppsatta målen, eller inte. Indikatorerna ska dock inte ses som hela sanningen vad gäller värdering av målen. Indikatorerna ska vara konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. För alla indikatorer definieras mätmetoder och det målvärde som eftersträvas. Verksamhetsplaner ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja hela styrmodellskedjan som angetts i styrkortet. Värdering Kristianstads kommun har med STYRKAN:s hjälp en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning i delårsrapport och årsredovisning. Emellertid är målarbete en ständigt pågående process som är en utmaning även framöver. Kommunledningskontoret genomförde under 2013 ett antal utbildningsinsatser i STYRKAN:s metodik för ett antal chefer i olika verksamheter. Kommunen måste ha tålamod, envishet och kontinuitet i styrsystemet. I denna årsredovisning fortsätter Kristianstads kommun att på ett öppet

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING och systematiskt sätt redovisa måluppfyllelsen för kommunens övergripande styrkort (förvaltningsberättelsen, sidorna 9-36). Varje perspektiv, mål och styrtal värderas med grön, gul eller röd indikator för uppnådd nivå, delvis uppnådd nivå respektive ej uppnådd nivå. För styrtalen kan även indikeras grått om det inte gjordes någon mätning under Värdering på liknande sätt görs för de tio sektorsvisa nämndsstyrkorten med färgindikatorer som ovan (verksamhetsberättelserna sidorna 51-83). Även de kommunala företagen redovisar sin måluppfyllelse, dock utan styrkort (verksamhetsberättelserna sidorna 84-90). Kommunen har i grunden en stabil ekonomi och finansiell ställning. Som en följd av höga investeringsnivåer i kombination med viss obalans i omsorgsnämndens och arbete och välfärdsnämndens verksamheter, är emellertid det underliggande driftresultatet för 2013 svagt. Tillfälliga intäktsförstärkningar medför att driftresultatet under 2013 trots allt uppgår till en tillfredsställande nivå. Verksamhets- och kvalitetsmässigt finns en hel del att glädjas åt, men även en del som kräver mer fokus för att utvecklas till det bättre. Det läggs mycket arbete på att göra kommunen mer attraktiv, serviceinriktad, tillgänglig och miljöanpassad för medborgarna. Frisktal och sjukfrånvaro för kommunens medarbetare har under flera år visat goda värden, men trenden är nu att frisktalet är på väg ner och sjukskrivningarna på väg upp. Det som även präglat Kristianstad under året är den omvälvning med många nya byggprojekt i stadskärnan som slutförts eller är på väg att slutföras. Det finns därför mycket som talar för att Kristianstad är på väg att ta grepp om utvecklingen mot att vara den självklara centralorten i det nordöstra hörnet av Skåne. Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela Kristianstads kommuns verksamhet under ett år. Många olika verksamheter med många mål och styrtal ger oundvikligen en subjektiv bedömning till sist, bl.a. för att olika mål och perspektiv kan ha olika tyngd, beroende på vilka styrkor och svagheter kommunen har. Måluppfyllelsen kan vara Färgindikatorerer för styrkortens fyra perspektiv 2013 Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Kommunen, övergripande l l l l KS/Kommunledningskontoret l l l l KS/Räddningstjänsten l l l l Barn- och utbildningsnämnden l l l l Omsorgsnämnden l l l l Arbete och välfärdsnämnden l l l l Tekniska nämnden l l l l Kultur- och fritidsnämnden l l l l Byggnadsnämnden l l l l Miljö- och hälsoskyddsnämnden l l l l Nämndernas och bolagens självuppskattning av utfallet för arbetet med intern kontroll 2013 Svag Tillfredsställande KS/Kommunledningskontoret l KS/Räddningstjänsten l Barn- och utbildningsnämnden l Omsorgsnämnden l Arbete och välfärdsnämnden l Tekniska nämnden l Kultur- och fritidsnämnden l Byggnadsnämnden l Miljö- och hälsoskyddsnämnden l Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd l AB Kristianstadsbyggen l C4 Energi AB l Renhållningen Kristianstad l Åhus Hamn & Stuveri AB l Kristianstad Airport AB l Krinova AB l tillfredställande trots att vissa utvalda styrtal kan uppvisa svaga mätvärden. Styrtalen ger indikationer och får ses i ett sammanhang, men kan inte anses ge en heltäckande bild av måluppfyllelsen. Mot bakgrund av att perspektiven God Mycket god värderas till delvis uppnådd nivå, blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. Arbetet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Uppsikt på Österslövs skola. med att redan i budgeten sätta indikatorvärden för styrtalen i det övergripande styrkortet har underlättat uppföljning och värdering. Effekten av detta blir också automatiskt att mål och styrtal blir mer konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Samma arbete har gjorts för vissa av de nämndsvisa styrkorten under Intern kontroll Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll inom hela kommunen. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll och i företagspolicyn. Intern kontroll är också en del av kommunens styr- och kvalitetssystem. För 2013 lämnade samtliga nämnder, styrelser och bolag in uppföljningsrapporter för intern kontroll till kommunledningskontoret i en enklare standardiserad uppföljningsblankett. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I rapporten gör även varje nämnd en självuppskattning av intern kontrollarbetet under året. Utfallet redovisas i nedanstående tabell. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen på de flesta ställen bedrivits på ärligt, öppet och bra sätt och att den interna kontrollen i Kristianstads kommun 2013 var god. Intern kontroll redovisas också av facknämnderna som en naturlig del inför kommunstyrelsens arbetsutskott på boksluts- och budgetberedningen. Där fel och brister upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. Självuppskattningen för 2013 är ungefär densamma som föregående år. Ett kommunövergripande arbete med att utveckla riskinventering med väsentlighets- och riskanalysen som underlag för val av kontrollområden i intern kontrollplanen har påbörjats. Kommunledningskontoret kommer att ta initiativ till gemensamma utbildnings- och utvecklingsinsatser inom hela kommunkoncernen. Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, för såväl nämnder som kommunala företag. Budget, flerårsplan och verksamhetsplaner med styrkort är viktiga styrdokument som ger underlag för planerad verksamhet och ekonomi. Varje nämnd rapporterar månadsvis (mars, april, maj, juni/juli, september, oktober och november) sin verksamhet och ekonomi till kommunstyrelsen. Om budgetavvikelser prognostiseras eller större brister i verksamheten upptäckts eller befaras ska åtgärder föreslås. Nämnder kan också kallas in till kommunstyrelsens arbetsutskott om det anses befogat enligt uppsiktsplikten. Under 2013 kallades omsorgsnämnden och arbete och välfärdsnämnden in för att belysa verksamhetens utveckling. Efter augusti månad görs delårsrapport med uppföljning av såväl verksamhet och ekonomi, i text och åtföljande styrkort. De årliga boksluts- och budgetberedningarna är mycket värdefulla för uppsiktsplikten. Dessa utmynnar normalt i den årliga bokslutsdagen där företrädare för kommunstyrelsen, nämndspresidierna, förvaltningsledningarna, bolagspresidierna och bolagsledningarna tillsammans sammanfattar det gångna året. På bokslutsdagen går man igenom årsredovisningen som ett avstamp inför innevarande år och budget för nästkommande. Bokslutsdagen i början av maj 2014 ställs dock in på grund av krock med inflyttning och det första kommunfullmäktigesammanträdet i det nya Rådhus Skåne. Bokslutsdagen genomförs vid ett senare tillfälle under våren. Under vår och höst genomförs ägardialoger med de helägda bolagen. Under 2013 har även de övriga bolagen informerat kommunstyrelsen om utvecklingen av ekonomi och verksamhet. Kommunledningskontoret har aktualiserat bolagsordningarna och ägardirektiven, som därefter fastställdes av kommunfullmäktige. Utöver dessa planerade möten sker många informella möten i syfte att samla information om kommunens och de kommunala företagens verksamhetsområden.

13 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunens övergripande styrkort 2013 l Uppfylld nivå l Delvis uppfylld nivå l Ej uppfylld nivå l Ingen mätning STRATEGISKA MÅL I OLIKA PERSPEKTIV MÅL INDIKATORER l Nöjda medborgare l Ranking bästa boendekommun l Ökad utbildningsnivå l Gymnasiebehörighet l Högskolebehörighet l MEDBORGARE Attraktiv kommun Långsiktigt hållbar livsmiljö l Aktiva och trygga medborgare l Otrygghet vid utevistelse sen kväll l Andel invånare med försörjningsstöd l Information och service med hög tillgänglighet l Informationsindex på webben l Nöjd-Kund-Index Företagsklimat VISION: KRISTIANSTAD VÄXER! l UTVECKLING Stark profil Expansiv utveckling l MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Effektivt arbetssätt l Aktiva insatser för hållbar miljö l Växande Kristianstad l God företagsamhet l Förbättrad infrastruktur l God hälsa och hög arbetstillfredsställelse l Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande l Koldioxidutsläpp l Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) l Invånarförändring l Arbetslöshet l Universitets/högskoleranking l Nöjt-Näringslivs-Index l Nyföretagande l Handelsindex l Kollektivtrafikresande l Frisktal l Sjukfrånvaro l Sysselsättningsgrad l Systematiskt arbetsmiljöarbete l Likabehandling l EKONOMI l Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret l Nämndernas driftbudgetföljsamhet l Avvikelse mot budgeterat resultat l Genomförandegrad av investeringar Hållbar ekonomi God hushållning l Ekonomisk kontroll över tiden l Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod l Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 MEDBORGARE Medborgare Måluppfyllelse Teckenförklaring Medborgarna i Kristianstad har fått uppleva stora förändringar i sin omgivning de senaste åren. Ombyggnaderna har väckt oro och debatt likväl som förväntan och glädje. En rad satsningar görs för att invånarna i Kristianstad ska få en attraktivare och tryggare livsmiljö, såväl i staden som på landsbygden. Tillfredsställande värden i enkäter och brukarundersökningar och framåtsyftande åtgärder för att stärka boende, omsorg, trygghet, miljö och klimat signalerar en god utveckling för kommunens medborgare. Svaga utbildningsresultat och stigande omvårdnadsbehov lägger begränsningar. Den sammanlagda bedömningen för medborgarperspektivet blir därför en gul indikator. MÅL INDIKATORER KOMMENTAR l Medborgare l Uppfylld nivå l Delvis uppfylld nivå l Ej uppfylld nivå l Ingen mätning l Nöjda medborgare l Ökad utbildningsnivå l Aktiva och trygga medborgare l Information och service med hög tillgänglighet l Ranking bästa boendekommun l Gymnasiebehörighet l Högskolebehörighet l Otrygghet vid utevistelse sen kväll l Andel invånare med försörjningsstöd l Informationsindex på webben l Nöjd-Kund-Index Företagsklimat Kommunen föll ytterligare i tidskriften Fokus ranking från 173 plats 2012 till 194 plats Gymnasiebehörigheten för 2013 enligt Skolverket, vid en sammanvägning av de olika behörighetskraven, visade en klar förbättring jämfört med Kristianstads sammanlagda resultat uppgår till 98,6 % (2012: 96,4 %) av gymnasiebehörigheternas rikssnitt. Högskolebehörigheten för 2013 enligt Skolverket blev 84 % (2012: 85 %). Resultatet var en liten försämring mot 2012 och kan jämföras med rikssnittet 87 % (2012: 87 %). SKL:s öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013 visade bättre värde än 2012 för andelen invånare som upplevt oro för misshandel och överfall, 31,2 % (2012: 31,8 %). Motsvarande genomsnittliga siffror för kommungruppen större städer var 30,0 % (2012: 31,2 %). Även värdet för upplevd oro för bostadsinbrott har minskat. Enligt socialstyrelsens årsstatistik var andelen biståndsmottagare av befolkningen 5,8 % under 2012 (2011: 6,1 %). Motsvarande siffror för riket var 4,2 % (2011: 4,4 %) och Skåne 5,0 % (2011: 5,1 %). Resultatet 89 % i SKL:s jämförelseanalys av alla kommunala webbplatser, dess funktioner och hur man hittar dessa, var mycket bra i jämförelse med 2012, 83 %, och med riket 79 % (2012: 74 %). SKL:s Nöjd-Kund-Index, Företagsklimat ökade från 67 (2011) till 68 (2013). Mindre förändringar i de olika myndighets- och serviceområdena. Motsvarande siffror för de 189 medverkande kommunerna var 66 (2011) och 67 (2013). Kristianstad rankas som nr 17 av de 56 större medverkande kommunerna (över invånare). Omvärldsanalys Kristianstads kommun är den fjärde största av Skånes 33 kommuner, och påverkas av den övergripande utvecklingen i länet, inte minst inom arbetsmarknads- och miljöområdet. Under det gångna året har Region Skåne fört dialog med Skånes kommuner, andra organisationer och medborgare för att arbeta fram ett regionalt utvecklingsprogram för Skåne. Sommaren 2013 presenterades den första analysen och målbilden för Skåne, som grund 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE för det nya utvecklingsprogrammet. Där presenterades idén om Miljonstaden Skåne som ett nytt sätt att se på regionen som mer sammanhållen med en gemensam agenda för utveckling och tillväxt. Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en av Sveriges tre storstadsregioner. Med 250 tätorter har Skåne en större täthet än någon annan del av Sverige. Skånes flerkärniga karaktär lyfts fram som en styrka. Variationen av byar, orter, städer och skogar, åkrar, parker, stränder och hav inom en relativt liten yta med korta avstånd och hög tillgänglighet är unikt för Skåne. Det går att röra sig klimatsmart mellan tätorterna i Miljonstaden Skåne på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom en storstadsmetropol. Miljonstaden Skåne beskrivs som en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell smältdegel för nya idéer och lösningar. Det är människorna, mångfal-

15 MEDBORGARE Gemenskap och aktivitet främjar folkhälsan. Seniorer på Söder snickrar fågelholkar och besökarna på Mötesplatsen på Sommarro har dragit igång projektet att sticka 400 meter halsduk i jubileumspresent till staden. den och möjligheterna tillsammans som får Miljonstaden Skåne att pulsera. Även om man i målbilden vill betrakta Skåne som en helhet, består Skåne än så länge av i princip två arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. De närmar sig varandra rent fysiskt, med fler som pendlar allt längre sträckor till studier och arbete, men för att Skåne ska kunna utveckla hela sin potential behöver de i högre grad kopplas samman. Region Skåne har i sina analyser också betonat att Kristianstad och Hässleholm behöver ett närmare samarbete. För att ytterligare stärka fördelen med att bo och arbeta i Skåne behöver både vägnätet och kollektivtrafiken byggas ut ytterligare och kollektivresor behöver göras smidigare mellan Skåne och grannlänen och mot Danmark. Dessutom behöver möjligheterna till arbete och utbildning på distans förbättras, inte minst genom att man genomför den skånska bredbandsstrategin och fortsätter främja utbyggd IT-infrastruktur. Utifrån målbilden har ett förslag till regional utvecklingsstrategi med rubriken Det öppna Skåne 2030 formulerats under hösten för att gå ut på remiss och läggas fram för beslut våren Kommuninvånarna Kristianstad ökade med 502 invånare I kommunen föddes 894 barn medan 782 personer avled. Den totala folkmängden var vid nyåret invånare, en ökning med drygt invånare på tio år. Det är möjligt att de stora förändringar som just nu pågår i staden skapar en viss oro och osäkerhet som slår igenom i medborgarnas attityder. AKTIVA OCH TRYGGA MEDBORGARE De stora ombyggnaderna i Kristianstad väcker både förväntan och oro hos medborgarna, vilket har speglats i den lokala debatten. I början av året skapade byggarbetena i centrum också stora praktiska problem för framkomligheten, men i takt med att bitarna började falla på plats har en allt större förväntan och uppskattning kunnat märkas. Stora skaror samlades till invigningarna av Kristianstadslänken och pågatågsstationerna i december. Kristianstads kommun samverkar aktivt med andra organisationer i arbetet med att skapa trivsamma, attraktiva och trygga miljöer för invånarna, såväl i centralorten som på landsbygden. LEVANDE HANDELSSTAD I centrum bedrivs utvecklingsarbetet inom ramen för Handelsstaden Kristianstad, en samarbetsorganisation mellan kommunen, Handelsföreningen och Fastighetsägarna. Många svenska stadskärnor har under de senaste årtiondena förlorat sin naturliga roll som handels- och mötesplats till förmån för nya köpcentrum i städernas utkant och nya mönster för familjens inköp, där e-handeln börjat ersätta det personliga besöket i en butik. Inom organisationen Handelsstaden arbetar intressenterna gemensamt för att med en tydlig vision påverka utvecklingen och stärka centrum som plats för handel, möten och boende. Arbetet utgår ifrån insikten om att städer som lyckas väl med förändring och förnyelse följer ett genomgående handlingsmönster. Den framgångsrika staden arbetar aktivt med strategier och med planering i nära samverkan mellan det offentliga och privata. Det finns uttalade mål men samtidigt en flexibilitet och vilja att snabbt ta hand om de möjligheter som uppstår. Fyra arbetsgrupper har bildats inom Handelsstaden för att arbeta med fyra övergripande teman: Den välkomnande staden, Den trygga staden, Den tillgängliga staden och Den vackra staden. Den välkomnande staden Marknadsföringsgruppen arbetar med att marknadsföra och profilera Kristianstad som en attraktiv handels-, evenemangs- och mötesplats. Evenemang och aktiviteter bidrar till att göra stadsbesöket till en helhetsupplevelse för alla åldrar. Inte minst kommer jubileumsåret 2014 att erbjuda en mängd evenemang FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 MEDBORGARE och upplevelser i regi av kommunen, Handelsstaden och andra organisationer och aktörer. Genom samordnad planering av aktiviteter och marknadsföring kan Kristianstads centrum bättre nå ut till den vida krets av kunder och besökare som kan lockas till staden. Den trygga staden Arbetsgruppen Tryggt och säkert arbetar för att Kristianstad ska uppfattas som trygg av boende, verksamma och besökare. Ett arbete med säkerhetscertifiering av butiker utifrån det nationella programmet Skydd mot rån i handeln startade under 2012 och ska fortsätta två år framåt. I Kristianstad har den nationella certifieringen kompletterats så att den även omfattar brandsäkerhet. Den första butiken blev klar för certifiering hösten 2013 och ett 20-tal har påbörjat certifieringsprocessen. Även trafiksäkerheten i centrum är viktig och har stärkts genom utbyggnaden av nya gång- och cykelstråk. Parkeringsstrategin, som med gratisparkeringar eller låga avgifter uppmuntrar parkering i utkanten av stadskärnan, bidrar också till minskad biltrafik och ökad trygghet på centrumgatorna. Kommunen arbetar även tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att medborgarna ska känna sig trygga, bland annat genom det lokala Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Kultur- och fritidsförvaltningen har startat projektet Säker och trygg förening för att hjälpa föreningar att kontinuerligt arbeta med trygghetsfrågor. Med hjälp av checklistor och utbildning får deltagarna lära sig mer om säkerhetsfrågor, demokrati, etik och ledarskap i föreningslivet och bli certifierade. Åhus Roddklubb var den första föreningen i Kristianstad att certifiera sig som en Säker och Trygg förening i februari Kristianstads kommuns säkerhetsarbete uppmärksammades under året nationellt då Branschtidningen Skydd och säkerhet nominerade Kristianstad som en av tre kommuner till priset Security Awards i kategorin Årets säkerhetsarbete i kommun. Motiveringen var bland annat att Kristianstad har utvecklat en väl fungerande samverkan mellan 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommun och polis och tänker konstruktivt kring exempelvis översvämningshotet, trygg handel och säkra evenemang. Den tillgängliga staden Handelsstadens tillgänglighetsgrupp arbetar för att centrum ska vara tillgängligt för alla, oavsett hur man tar sig fram. Den som går till fots även med rollator eller barnvagn den som cyklar, åker rullstol, reser med buss eller tåg eller kommer med bil, ska enkelt kunna röra sig och hitta rätt i centrum. Hinder för människors framkomlighet ska undanröjas i största möjliga mån och fastigheternas entréer göras välkomnande och tillgängliga även för dem som har funktionsnedsättningar. Trottoarkanter har fasats ner, ledstråk har lagts i trottoarbeläggningar, hörslingor har installerats och trappor har bytts mot ramper. Kristianstad har varje år legat bland de 20 bästa kommunerna i Humanas tillgänglighetsbarometer. Goda parkeringslösningar för både cyklar och bilar utgör en viktig grund. I samband med alla om- och nybyggnationerna i centrum har en stor tillgänglighetsfråga varit att säkra upp parkeringsytor i och i närheten av centrum. Många hundra nya, tillfälliga eller permanenta, centrumnära parkeringsplatser har skapats under ombyggnadstiden, såväl avgiftsfria som avgiftsbelagda. Den vackra staden Arbetsgruppen Rent och snyggt arbetar för att stadskärnan upplevs som fräsch, attraktiv och tilltalande. Som stöd och utgångspunkt används Kristianstads kommuns stadsmiljöprogram, som 2012 utarbetades av stadsbyggnadskontoret. Gruppen har tillsammans med kommunens tekniska förvaltning finansierat och valt ut nya papperskorgar och bänkar till gatorna i centrum, anpassade efter den historiska miljön. Möbleringsförslag ställdes ut så att allmänheten kunde lämna synpunkter. Genom att engagera barn och ungdomar och göra dem delaktiga försöker man ge dem känsla och respekt för sin stad, som gör att de blir rädda om den. En rent- och snyggt-kampanj med tävling Säkerhetscertifierad handlare i Kristianstad. Fler butiker följer efter. för skolelever har arrangerats och de vinnande bidragen bland elevernas slogans och bilder dekorerar nu både stadens sopbilar och knappar som kan sättas på kläderna. LEVANDE LANDSBYGD Under året avslutades ett projekt Lokala servicepunkter på skånska landsbygden, med målet att främja och utveckla den lokala servicen på landsbygden. I stor utsträckning har det arbetet handlat om att stärka de servicepunkter som redan finns, oftast i den lokala lanthandeln som har svårt att hävda sig i dagens konkurrens och därför kan behöva söka nya utvecklingsmöjligheter. Kommunen har bidragit med kompetensutveckling och hjälp till självhjälp för butiksägare, byalag och andra intressenter. Flera landsbygdsprojekt inom Leader har också bidragit till att stödja projekt och stärka landsbygden. Huaröd, Fjälkestad, Norra Ströö och Degeberga är några orter som arbetat med Leaderprojekt. Service och tillgänglighet Under året har Kristianstads kommun växlat upp arbetet med att öka service och tillgänglighet i kommunens verksamheter i förberedelserna av ett nytt medborgarcenter i Rådhus Skåne. Medborgare och företagare ska få en enklare

17 MEDBORGARE att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. De omfattande renoveringarna och utbyggnaderna av kommunens skolor har fortsatt. Inför vårterminen återinvigdes Nosabyskolan i ny skepnad, och i Hammar färdigställdes en ny skola i anslutning till den gamla. Kristianstad en välkomnande, trygg, vacker och tillgänglig stad med ambition att bli Årets stadskärna i Sverige. väg in i kommunen med korrekt information, rådgivning, vägledning, hjälp med ansökningar och beslut i enklare ärenden via webb, telefon eller personligt besök. Målet är att mellan 60 och 70 procent av alla inkommande ärenden ska kunna handläggas via den första kontakten. I resterande ärenden kopplas specialister på förvaltningarna in. Omsorg och utbildning Omkring tre fjärdedelar av kommunens resurser satsas på barnomsorg, utbildning, äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Inom både omsorgens och utbildningens område bedrivs ett ständigt pågående utvecklingsarbete, som i flera avseenden lett till förbättrade resultat. GOD OMSORG Kristianstad utsågs under året till Skånes seniorvänligaste kommun av Sveriges pensionärsförbund (SPF), bland annat med hänvisning till mötesplatserna med anställda äldrepedagoger som fått fler pensionärer att ta del av utbudet och därigenom bli mindre ensamma. De skånska pensionärerna valde för andra året att lyfta fram Kristianstads kommun och pekade även på Kristianstads satsning på hemrehabilitering, där vårdpersonal handleds av sjukgymnast och arbetsterapeut. Omsorgen arbetar också för att utveckla vård och omsorg för personer med demenssjukdomar, som blir allt fler i samhället. I september invigdes kommunens första samlade demenscentrum på Charlottesborg. Efter en omfattande om- och tillbyggnad av det tidigare Charlottesborgshemmet, finns nu ett 60-tal lägenheter både för permanent demensboende och korttidsboende. Syftet är att kunna erbjuda individuellt anpassade vårdformer, upplevelser och aktiviteter som kan tillgodose vitt skilda behov. I anslutning till boendet finns också daglig verksamhet för personer med demenssjukdom och en bas för kommunens avlösarteam. I Sverige beräknas cirka en miljon människor vara direkt eller indirekt berörda av demenssjukvården. Därför satsar Charlottesborgs demenscentrum mycket på anhörigstödet. Här ordnas utbildning och olika former av stöd för anhöriga. I en särskild trygghetslägenhet kan anhöriga bo under tiden som den demente acklimatiserar sig för ett permanent demensboende. ÖKAD UTBILDNINGSNIVÅ Fortfarande ligger det sammantagna utbildningsresultatet för Kristianstads kommun under riksgenomsnittet, även om andelen som är behöriga till gymnasieskolan fortsättar att öka. Under året har två av kommunens skolor kommit med i projektet PRIO under Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. PRIO har som övergripande mål Hållbar miljö Arbetet fortsätter för att uppnå klimatstrategins mål om att Kristianstad 2020 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 och att all kommunal verksamhet ska vara fossilbränslefri. Så gott som alla kommunens lokaler värms redan i dag upp med förnybar energi. Den gröna elen ökar i Kristianstad både genom etablering av fler vindkraftverk och elproduktion i fjärrvärmeverket. Källsorteringen i kommunen har blivit allt bättre. I Kristianstad samlar invånarna nu in över 65 procent av allt matavfall som beräknas produceras i kommunen. Det innebär att Kristianstad ligger i topp bland de kommuner som sorterar ut sitt matavfall för att utvinna biogas och biogödsel. I början av året rullade kommunens satsning på samordnade varuleveranser i gång. Fördelarna med projektet är många. Miljön skonas när flera diesellastbilar ersätts av en enda biogaslastbil. Dessutom ökar säkerheten vid exempelvis skolgårdar när den tunga trafiken minskar påtagligt. Satsningen öppnar också för små, lokala företag att kunna leverera till kommunen. De mindre aktörerna har haft svårt att klara distributionen till 450 enheter, men behöver nu bara kundförpacka varorna och lämna dem till ett ställe. Årets livsmedelsupphandling kunde enligt den nya livsmedelspolicyn ställa högre krav på djurhållning och ekologiskt producerade livsmedel. I skolor och omsorgsrestauranger har en satsning gjorts på Mera grönt. Genom att ha fler ekologiska produkter, säsongsanpassa menyerna, öka andelen grönt och minska svinnet arbetar kommunens kök för ett mer hållbart samhälle. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 MEDBORGARE MILJÖ Medborgare miljö Måluppfyllelse l Medborgare Teckenförklaring l Uppfylld nivå l Delvis uppfylld nivå l Ej uppfylld nivå l Ingen mätning Året dominerades av ett ökat fokus på frågor kopplade - Miljö till Hanöbukten. Det gäller framförallt miljötillståndet i havet. Resurser avsattes för att börja ta fram en havsplan för fysisk planering i kustområdet men också för att samverka med Havs- och vattenmyndigheten om att kartlägga och förbättra situationen i Hanöbukten. De närmaste åren behöver arbetet vidareutvecklas med fler åtgärder. Arbetet med att skydda de kommunala grundvattentäkterna tog fart. Linderöds vattenverk var först ut med att få ett aktuellt vattenskyddsområde. Frågan om att hushålla med vatten som resurs blir också allt viktigare när efterfrågan på grundvatten ökar från olika aktörer. Att minska dieselbehovet fortsätter att vara en stor utmaningen när det gäller att nå målsättningen om att bli en fossilbränslefri verksamhet till år Däremot fortsatte arbetet med effektivisering på ett bra sätt. Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden var aktivt, men mer insatser behövs för att kunna bevara många av de hotade arter som finns i kommunen. Som kommun har vi ett stort ansvar för många hotade arter med tanke på den artvariation som finns här. MÅL INDIKATORER KOMMENTAR l Aktiva insatser för hållbar miljö l Koldioxidutsläpp l Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Utsläpp av koldioxid i kommunen var 3,4 ton per invånare 2011, en minskning med 0,4 ton jämfört med Målet att minska utsläppen med 40 % från 1990 års värde 5,8 ton fram till 2020 är alltså nått redan Länsstyrelsen tar fram statistik över koldioxidutsläpp med två års eftersläpning. Andelen förnybar energi för uppvärmning av kommunens egna lokaler ökade med en procentenhet från 85 % 2012 till 86 % För merparten av miljömålen genomförs åtgärder i rätt riktning. Liksom tidigare är trenden att arbetet behöver förstärkas genom fler åtgärder för miljömålet Levande skogar, Hav i balans och levande kust och skärgård. Omvärldsbevakning Under året pågick lokalt arbete med att ta fram förslag på reviderade miljömål. Fokus låg på att få fram konkreta målsättningar som ger möjligheter att påverka som kommun. Detta blir allt viktigare eftersom det fortfarande saknas etappmål för flera målområden på nationell nivå. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En trend är att vattenråd etableras för att aktivt förbättra statusen i vattendrag. Till Kävlinge å och Segeå bidrar kommunerna i avrinningsområdena med betydande summor för åtgärdsarbete. Någon motsvarande kraftsamling finns inte för Helgeå och dess biflöden. Vattenrådet för Helgeå är nystartat och här behövs nya samverkansformer för att nå resultat. Ekosystemtjänster har blivit ett allt vanligare begrepp på nationell nivå. Här är det gynnsamt att biosfärkontoret är inblandade i flera forskningsprojekt som kommer att lyfta fram vad värdet av tillgång till havsmiljö, våtmarker med mera faktiskt innebär.

19 MEDBORGARE MILJÖ Mångfalden i miljön ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT ODLINGS- LANDSKAP LEVAMDE SKOGAR LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG MYLLRANDE VÅTMARKER HAV I BALANS, LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Den positiva trenden att antalet värdefulla områden som skyddas ökar för varje år fortsatte. Det bildades två nya statliga naturreservat, Björshus och Horna grustäkt. Björshus ligger i den södra delen av kommunen och kännetecknas av blomrikt hedlandskap och ädellövskog. Horna grusmark har framförallt öppna och örtrika sandmarker. Reservatbildningen innebär att förutsättningarna för att bevara hotade arter förbättras. Det var också glädjande att kommunstyrelsen beslutade om att bilda två nya kommunala naturreservat, Horna sandar och Sånnarna. Besluten har överklagats och i nuläget har reservatbildningen inte trätt i kraft. Inom dessa områden finns ett stort antal hotade arter. Skötselåtgärder genomfördes eftersom många av arterna behöver öppen kalkhaltig sand. Matjord och kolrester togs bort på delar av Sånnarna. Under året har extra resurser lagts på att inventera naturvärden. För att aktualisera underlaget till den kommande naturvårdsstrategin inventerades ett 70-tal olika platser. Fördjupade inventeringar gjordes på kommunala marker, för att se om det finns områden som bör bli kommunala reservat. Kunskapen om naturvärdena på land är god. Däremot finns det ett behov av att inventera naturvärden under havsytan. Det behövs bättre kunskaper om miljöstatusen på bottnarna och var det finns viktiga föryngringslokaler för fisk. Inte minst med tanke på de larmrapporter som kommit om tillståndet i Hanöbukten. Biosfärkontoret genomförde en inventering av bottenfauna vid Kiviksbreddan. Miljö- och hälsoskyddskontoret sökte statligt stöd för att kunna genomföra botteninventering längs hela kusten. Stadsbyggnadskontoret initierade ett arbete med att ta fram en havsplan som motsvarar översiktsplanen, fast för kommunens havsyta. Det kan ge både natur- och kulturvärden i kustmiljön stärkt status. Naturvårdsbränning vid Nyehusen. Stjälkröksvamp en hotad art i Sånnarna. Under våren genomfördes åtgärder för att gynna blommor och fjärilar vid Nyehusen. Tillsammans med markägare röjdes området. Därefter gjordes en bränning för att gynna arter som backtimjan och fläckig blåvinge. Försvarsmaktens övningsområde vid Åsumsfältet är ett eldorado för hotade insekter. När aktiviteterna minskar i området riskerar markerna att växa igen. Då försvinner många av de hotade arterna. Biosfärkon- toret initierade åtgärder för att förhindra igenväxning. Naturgrus lades ut i Bockebäcken för att gynna strömlevande fiskarter. Dessutom genomförde C4 Teknik en satsning för att göra området kring bäcken mer tillgängligt för de boende i Önnestad. Miljömålen handlar också om att är att sprida kunskap och information om naturvärden. Här är fortsatt utveckling av aktiviteter på naturum och av besöksplatserna viktiga. En ny satsning var att utbilda 70 biosfärambassadörer som kan sprida kunskap om Vattenriket. Skyddade områden 2013 Förändring Antal naturreservat varav kommunala 2 Oförändrat Besöksplatser i Vattenriket 2013 Förändring Antal besöksplatser 22 Oförändrat Antal besökare på naturum FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 MEDBORGARE MILJÖ Klimat och luft BEGRÄNSAD KLIMAT- PÅVERKAN FRISK LUFT BARA NATURLIG FÖRSURNING SKYDDANDE OZONSKIKT SÄKER STRÅLMILJÖ Rör för fjärrkyla dras in i Rådhus Skåne. Kristianstadslänken en vinst både för resenärer och miljön. En ny ångturbin togs i drift på Allöverket. Det innebär att ytterligare 45 GWh grön el kan produceras på verket. Produktionen av fjärrvärme ökade och 99,6 procent av produktionen var fri från fossila bränslen. Bland de kommunala fastigheterna ersatte C4 Teknik gasol med elvärme på Snödroppens förskola. AB Kristianstadsbyggen (ABK) tog i drift en geoenergianläggning i Färlöv som ersatte olja. Effekten av den satsningen kommer att synas under år En liknande anläggning planeras även i Degeberga. Arbetet med energieffektivisering fortsatte. Flygplatsen installerade ett frikylningssystem som minskar energiförbrukningen med 70 MWh per år. ABK tilläggsisolerade fasader och bytte fönster på Lyckans höjd och på tre punkthus på Österäng. Totalt minskade ABK sin energianvändning med drygt 2 procent jämfört med 2013 och är nu nere på 131,3 kwh/m 2. I AB Allön var besparingen cirka 6 procent jämfört med Energiförbrukningen där låg på 212,3 kwh/m 2. C4 Teknik inledde ett nytt effektiviseringsprojekt där nya åtgärder planeras. Kultur- och fritidsförvaltningen stimulerade föreningar till att arbeta med energieffektivisering genom att bevilja bidrag till nio föreningar. Miljöoch hälsoskyddskontoret fortsatte sitt arbete med fördjupad energitillsyn på företag. Byggandet av Kristianstadslänken var ett stort lyft för kollektivtrafiken i centrala Kristianstad. Restiden har förkortats för många bussresenärer. På Västra Boulevarden har också cyklister och fotgängare prioriterats i gaturummet. Även de två nya Pågatågsstationerna i Fjälkinge och Önnestad innebär förbättrade tillgång till kollektivtrafik för fler i kommunen. Samordnade varutransporter infördes successivt under året. Miljövinsten med de samordnade transporterna blir större ju fler produktslag som levereras med biogaslastbilarna. C4 Elnät AB samordnade sin verksamhet och minskade behovet av bilar. Barn- och utbildningsförvaltningen, C4 Energi AB, C4 Teknik och räddningstjänsten har investerat i fordon som drivs med RME, biogas eller el. Diesel dominerar ändå stort de kommunala drivmedelsinköpen. Åhus Hamn & Stuveri AB utbildade personal i miljökörning för tunga fordon. Arbete och välfärdsförvaltningen ställde krav på miljökörning vid upphandling av yrkesförarutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningens projekt för att minska svinnet i kök och skolrestauranger har gett effekt. Vid starten 2011 var svinnet 27 g/ätande och 2013 hade det minskat till 16,5 g/ ätande. För att minska klimatpåverkan från mat ytterligare startades projektet mera grönt. Projektet går ut på att öka andelen grönt i mat inom skola och äldreomsorg. C4 Energi AB erbjöd ett kylalternativ som bara innehåller vatten, utan skadliga köldmedier. Galleria Boulevard och Rådhuset Skåne anslöts till C4 Energi: s nät för fjärrkyla. Koldioxidutsläpp (direkta) 2013 Förändring Kommunal verksamhet 0,08 Oförändrat (ton/invånare) Förnybar värme 2013 Förändring C4 Teknik 86,0 % +1,0 %-enh ABK 95,7 % -0,1 %-enh AB Allön 83,1 % -1,1 %-enh Förnybara drivmedel 2013 Förändring Inköp av biogas (MWh) ,0 % Andel förnybart 26,9 % -1,0 %-enh 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE