Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling i Degerfors kommun.

Transkript

1 Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling i Degerfors kommun tom

2 Innehållsförteckning KOMMUNGEMENSAM DEL Bakgrund Lagstöd Definitioner... 4 Diskriminering... 4 Trakasserier... 4 Kränkande behandling... 4 Mobbning Skolpersonalens befogenheter... 7 LOKAL DEL.. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5. Inledning Vision: Skolans värdegrund: Ordningsregler: Åtgärder om man stör tryggheten och studieron Målinriktat arbete Utvärdering Främjande insatser Kartläggning Förebyggande insatser(utifrån kartläggning) Åtgärdande insatser Övrig information och länkar... 18

3 Kommungemensam del 1.Bakgrund From den 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen kap 6 och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På vår skola är dessa planer hopslagna till en plan. Kultur- och utbildningsnämnden i Degerfors kommun har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Vision: Våra skolor präglas av respekt för människors olikheter och skolorna ska vara trygga för våra elever. Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2010:800) FN: s konvention om barns rättigheter. Diskrimineringslagen (2008:567) Lgr11(2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet)

4 Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Ex om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck(ej identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling Ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal

5 Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex slag och knuffar Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande

6 Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Varför ska jag gå till skolan? Det är ändå ingen som bryr sig - jag är som luft pojke 11 år : Exempel på mobbning Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling.

7 4. Skolpersonalens befogenheter Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärderna som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är även viktigt att skolan Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre åldrar. Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö: Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt. Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller en timme före skolan börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det. Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan. Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram i samtal och att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten. Max under 4 veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska informeras och den som beslutar dokumenterar.

8 Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig längre än 4 veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola dokumenterar. Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation. Tex. att det förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske 1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero 2. Andra åtgärder har inte haft effekt 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning. Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan. Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18 år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen, Skolverket 2011

9 Svartå skola F-6 Björkens Fritidshem

10 Vision: 5. Inledning På Svartå skola känner alla elever sig behandlade på ett likvärdigt sätt och att ingen känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt under sina år på skolan. Skolans värdegrund: Se bilaga Ordningsregler: I vår verksamhet har vi ordningsregler som gäller hela skolans område, utemiljön, klassrummen, fritidshemmen, omklädningsrummen samt matsalen. Pedagogerna förankrar våra ordningsregler i de olika elevgrupperna vid varje terminsstart och vid varje aktuell situation i det vardagliga arbetet. Svartå skolas ordningsregler är: - vi är trevliga och artiga mot våra kamrater, personal och andra människor vi möter på skolan - vi använder ett trevligt språk - vi bidrar till arbetsro i klassrummet så att alla kan lära sig det som krävs - vi har en lugn och trevlig miljö i matsalen - vi är rädda om egna, andras och skolans saker - vi lämnar pengar och värdesaker hemma - vi går ut när det är rast. Vid -10 grader eller ihållande regn, blåst eller snö får vi vara inne i klassrummet. - när vi är i pulkabacken, på isen eller cyklar har vi hjälm på oss - vi cyklar endast på skogsbanan under skoltid - vi lämnar inte skolområdet utan lov från personalen - vi har inte mössa eller keps på oss under lektionstid - vi använder inte mobiltelefoner under skoltid, de förvaras i ett låst skåp under skoldagen

11 - vi äter inte godis eller tuggar tuggummi under skoltid - vi kastar inte snöboll - vi leker inte herre på täppan Om vi följer lagar, värdegrunden och våra ordningsregler får vi den arbetsoch lekmiljö som vi önskar på vår skola. Vi vidtar åtgärder om ordningsreglerna inte följs enligt Åtgärdsstegen sid 11. Åtgärder om man stör tryggheten och studieron Om man bryter mot våra ordningsregler blir första åtgärden alltid en tillsägelse. Om man upprepat bryter mot skolans regler följer vi Skolverkets åtgärdstege. Om man bryter mot skolans värdegrund, dvs behandlar någon kränkande, följer vi åtgärdsstegen och/eller går in med åtgärder mot kränkande handlingar. Om man bryter mot någon av lagarna, ex stjäl eller slåss, kan skolan fatta beslut om anmälan till polisen. Utifrån en rekommendation JO anmäler skolan inte elever under 12 år. Då övervägs en anmälan till socialtjänsten istället. Åtgärderna anpassas efter elevernas mognad och de uppkomna situationerna. Åtgärdsstegen Steg 1. DU BRYTER MOT ORDNINGSREGLERNA. Åtgärd: Tillsägelser från vuxna på skolan. Hemmet kontaktas vid behov. Du förväntas ändra ditt beteende. Steg 2. DU STÖR TRYGGHETEN OCH STUDIERON FÖR DINA KAMRATER. Åtgärd: Du kan bli omplacerad/utvisad från klassrummet. Hemmet kontaktas. Rektorn och dina lärare kan även besluta om kvarsittning eller försittning. Steg 3. DU STÖR IGEN OCH BETER DIG OLÄMPLIGT Åtgärd: Rektorn beslutar om att göra en utredning för att ta reda på varför du stör. Dina föräldrar bjuds in till möte på skolan. Utifrån vad utredningen visar beslutar rektorn om åtgärder. Det kan vara en skriftlig varning eller att du behöver stöd i skolan. Steg 4. DU FORTSÄTTER ATT STÖRA OCH BETE DIG OLÄMPLIGT I SKOLAN. Åtgärd: Nu kan rektorn besluta att du behöver tillfälligt omplaceras i en annan grupp eller plats på skolan.

12 Steg 5. STÖDINSATSERNA HAR INGEN EFFEKT OCH DITT NEGATIVA BETEENDE FORTSÄTTER. Åtgärd: Om inget annat hjälper kan rektorn besluta om att du behöver tillfälligt eller permanent omplaceras på en annan skola. Steg 6. DU GÖR NÅGOT ALLVARLIGT MOT EN ANNAN ELEV ELLER PERSONAL. Åtgärd: En akut åtgärd sätts in. Rektorn kan besluta att stänga av dig från skolan under en vecka (max två gånger per halvår). 5. Målinriktat arbete Utvärdering Föregående läsårs Likabehandlingsplan har utvärderats och reviderats främst av Likabehandlingsteamet. De har utvärderat tillämpningen av planen samt dess innehåll. Övrig personals synpunkter och reflektioner har tagits till vara. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Årets plan ska utvärderas senast Det kommer att ske genom teamet/arbetslaget. Vi ska utvärdera de främjande, förebyggande och åtgärdande insatserna som beskrivs i planen. Till grund för utvärderingen ligger även resultatet av den kommungemensamma Trivsel- och trygghetsundersökningen som genomförs i (mars/april -13) i år 1-5. Enkäten besvaras av både elever och föräldrar. En analys av samtliga klasskartläggningar och utredningar av kränkningar som skett under lå 12/13 ska genomföras. Sammanställning av sociala kartläggningar som utförts redovisas av kurator. Ansvarig för att årets plan utvärderas av teamet/arbetslaget.

13 Främjande insatser Likabehandlingsteam Beskrivning av teamets sammansättning, uppgifter och ansvar. Exempel: Likabehandlingsteamet: Ett vuxenteam som består av rektor, skolkurator, personal representerad från skolans olika arbetslag. De ansvarar för att träffa Likabehandlingsrådet, att öka kunskaperna hos eleverna om likabehandling. De ansvarar för att upprätta den årliga planen och revidera Likabehandlingsplanen samt för det övergripande arbetet mot kränkningar på skolan. De ska också utgöra ett stöd till klasslärare som upptäckt mobbning/kränkningar i utrednings- eller det åtgärdande arbetet. De ska även ta över ärenden av svårare karaktär. Jens Berisson jens.berisson@degerfors.se Lena Carlsson Littorin lena.littorin@edu.degerfors.se Christina Larsson christina.larsson@edu.degerfors.se Linda Nicklasson Demokrati och delaktighet På våra skolor bedrivs ett aktivt demokratiarbete med ett flertal råd som klassråd, elevråd, månadsmöte på fritidshemmet. Syftet är att göra eleverna delaktiga i skolans/fritidshemmens verksamhet och får en möjlighet att påverka beslut. På klassråden diskuteras regelbundet värdegrund och likabehandling. Pedagogerna är ansvariga för rådsverksamheten. Vi har ett fungerande rastvärdssystem som skapar trygga raster. Varje vuxen som har ett uppdrag under elevernas raster ska utföra ett professionellt uppdrag. Vägledande för all personal är värdegrunden Alla barn är allas barn Ansvarig: all personal som är rastvärdar. Datum när det ska vara klart

14 Öka tryggheten i omklädningsrummen Alla elever ska känna sig trygga i omklädningssituationerna i samband med idrotten. Följ upp regelbundet genom klassråd. Vid alla omklädningspass inför och efter idrottslektioner finns vuxna tillgängliga i och omkring omklädningsrummen. Ansvarig personal/ idrottsläraren. Datum när det ska vara klart Öka elevernas tillit till all personal på skolan. Öka personalens kunskap, medvetenhet och ansvar utifrån Skollagen kap 5 och 6 Alla elever ska uppleva att de blir tagna på allvar, känna tillit till alla vuxna på skolan, om de själva eller de upplever att någon kamrat, utsatts för kränkningar. All personal ska känna till sitt ansvar för alla elever och det ansvar all personal har för att eleverna ska känna sig trygga och få studiero. Personalen ansvarar för att tillämpa åtgärdsstegen när det är befogat. Personalen ansvarar även för att elever som blivit kränkta utreds enligt de rutiner skolan har. All personal får information om: var och ens ansvar för alla skolans elever. var och ens ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero och tillämpa åtgärdstrappan när det så krävs. var och ens ansvar att anmäla enligt skolans rutiner när de misstänker att en elev blivit kränkt. Ansvarig: Kurator och Rektor Datum när det ska vara klart

15 Kartläggning Kartläggningsmetoder: En samlad analys av arbetslagens arbete i likabehandlingsfrågor. Analys av de kränkningar som utretts under föregående läsår. Inkomna synpunkter från föräldramöten samt Föräldrarådet beaktas. Elev/föräldraenkät åk 1-5 Trivselenkät på fritidshemmen. Inom ramen för utvecklingssamtal och andra föräldrakontakter diskuteras likabehandlingsfrågor. Eleverna har involverats i kartläggningen genom: Klassråd, veckomöten och enkäter. Skolsköterska har hälsosamtal i följande klasser; Förskoleklass, år 2, år 4, år 6 och år 8. Elever i år 1-5 har svarat på Trygghets- och trivselenkäten. All personal har tagit del av kartläggningsarbetet och deltagit genom arbetslag, elevhälsoteam och likabehandlingsteam. Resultat av kartläggning: Ett riskområde för kränkningar är raster, framförallt på fotbollsplanen och när eleverna leker vissa lekar. En del elever/föräldrar har upplevt att vuxna inte tagit dem på allvar i kränkningssituationer. Förebyggande insatser(utifrån kartläggning) Rasterna: Rastvärden finns ute varje rast och de har gula västar för att vara synliga för eleverna. Ett rastvärdsschema kommer att finns synligt för alla elever. Pedagogerna har ansvaret för rastvärdsschemat. Matsalen: F-1-2 har fasta platser i matsalen. Det följer med personal som är matvärdar. Idrotten: Idrottsläraren utser lagen i lagidrott. Omklädningsrummen: Idrottsläraren ser över situationen i omklädningsrummen.

16 Klassrummet: Lärare/mentor ansvarar för placeringen. Inga kompisval. Pedagogerna utser även grupper vid grupparbeten/pararbeten. Positiv skolanda: Skolan/fritidshemmen ordnar flertal aktiviteter varje år i syfte att skapa positivt klimat och för att öka tryggheten mellan eleverna. Det handlar om olika teman, idrottsaktiviteter, uppträdanden, trivselkvällar, skolprojekt, utflykter och dylikt. Likabehandlingsteam: I teamet ingår rektor, kurator, samt arbetslaget. Teamet planerar det övergripande arbetet mot kränkningar på skolan/fritidshemmen. Ordningsregler: Skolan/fritidshemmen har ordningsregler som pedagogerna förankrar hos elever och föräldrar varje terminsstart och vid behov. Värdegrundssamtal: På skolorna förs återkommande samtal om respekt, hänsyn, vänskap och relationer under lektionstid. Det kan vara planerade eller spontana samtal. Hälsosamtal: Skolsköterska har hälsosamtal i år F-klass, år 2, år 4, år 6 och år 8. Åtgärdande insatser Tillvägagångssätt vid likabehandlingsfall När ett fall av misstänkt kränkning uppdagas kontaktas någon i Likabehandlingsteamet. Teamet gör en bedömning om fallet är att betrakta som mobbning. Om mobbning konstateras följs arbetsgången som är redovisad nedan. Det är viktigt att arbetet med fallet inleds skyndsamt. Skulle Likabehandlingsteamet bedöma att det inte rör sig om ett mobbningsärende informeras klassläraren om detta. Klassläraren vidtar därefter åtgärder för att komma tillrätta med konflikten. Likabehandlingsteamet jobbar alltid i par där den ena antecknar vad som sägs och den andra är den som bär huvudansvaret för samtalet. Den som antecknar läser upp vad som skrivits ned under samtalet för eleven och den får godkänna genom att skriva under. Medlemmarna ur likabehandlingsteamet talar enskilt med den utsatta eleven. Utredande samtal förs sedan enskilt med dem som den utsatta eleven har nämnt i det inledande samtalet. Dessa elever ska på förhand inte veta om att detta samtal kommer att äga rum. Detta för att eleverna inte ska kunna prata med varandra före och under samtalens gång. Vid behov återkopplas fakta som framkommit med den utsatta eleven.

17 Likabehandlingsteamet ger stöd och strategier åt alla som är inblandade i fallet. Klassläraren informeras om fallet och tar kontakt med föräldrarna till de inblandade eleverna om vad som framkommit och att skolans likabehandlingsteam jobbar med detta. Klassläraren har en kort uppföljning varje dag med den mobbade under de första veckorna. Likabehandlingsteamet har enskilda uppföljningssamtal med de inblandade eleverna för att försäkra sig om att problemen upphört. Uppföljningssamtalen ska ske minst en gång per vecka tills likabehandlingsteamet bedömer att kränkningarna upphört och fallet är avslutat. Klassläraren informerar berörda föräldrar att fallet avslutats. Om de kränkande handlingarna inte upphör efter att arbetet är avslutat enligt ovan överlämnas fallet till skolledare för vidare handläggning inom elevhälsoteamet. Alla elever och vårdnadshavare ska veta om skolans skyldigheter att utreda, åtgärda och följa upp alla anmälda kränkningar. Alla elever och vårdnadshavare ska väl känna till vart de ska vända sig om de befarar att en elev har blivit kränkt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som upptäckt eller misstänker att en elev blivit kränkt och/eller får information om att en elev blivit kränkt, har ansvar för att skyndsamt anmäla en misstänkt kränkning av elev, via blankett på intranätet. Anmälan lämnas till samordnare för likabehandlingsteamet. Denne vidarebefordrar till kurator som sammanställer och redovisar för huvudmannen. Rektor informeras kontinuerligt. Samordnaren för likabehandlingsteamet beslutar om att inleda en utredning enligt Skollagen kap 6. Händelsen utreds sedan vidare av utsedd personal från likabehandlingsteamet. Man upprättar en åtgärdsplan där nödvändiga insatser och åtgärder beskrivs. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal som upptäckt eller misstänker att en elev blivit kränkt och/eller får information om att en elev blivit kränkt av en personal, har ansvar för att skyndsamt anmäla en misstänkt kränkning av elev, via blankett på intranätet. Anmälan lämnas till rektorn för fortsatt utredning och en åtgärdsplan

18 upprättas. Rektor informerar huvudmannen. Ärendet följs upp innan det avslutas. Vårdnadshavarna till berörd elev informeras löpande. Rutiner för uppföljning Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas Skolverkets allmänna råd 2012 Svartå skolas rutiner beskrivs ovan under rubriken Tillvägagångssätt vid likabehandlingsfall Rutiner för dokumentation Utsedd för utredningen ansvarar för dokumentationen och att den sker på anvisad blankett via länk på intranätet. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta, formella ansvaret enligt gällande styrdokument. All personal ansvarar för att det som står i detta dokument efterlevs. Det aktiva arbetet gällande utredningar av kränkningar och uppföljningsansvaret i det arbetet är delegerat till samordnare. Övrig information och länkar Andra aktuella telefonnummer Polis Socialtjänst Ventilen , Rädda barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer och det syns inte på teleräkning.) Röda Korset Jourhavande kompis OBS! Telefonnumret Aktuella Internetadresser

19