Fritids- och kulturförvaltningen

Transkript

1 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Referens Göran Nyström Er Referens Vår referens Kulturnämndens ledamöter och ersättare Kulturnämnden kallas till sammanträde Dag Onsdagen den 21:e september 2011 Tid Plats Tycho Brahe museet på Ven. Färja avgår 16:00 från Skeppsbrokajen (biljetter tillhandahålles där, samling 15:45). Sammanträdet inleds med visning av museet 16:45 varefter en enklare måltid serveras på Café Tycho Brahe. Sammanträdet startar 18:30. Tid för gruppmöten meddelas av respektive partigrupps sammankallande Dagordning Upprop 1) Mötets öppnande 2) Upprop och val av justeringsman 3) Ekonomisk uppföljning efter tertial 2 - bilaga 4) Handlingsplan för kreativa kulturella näringar bilaga 5) Utredning om samhällscenter i Karlslund - bilaga 6) Svar på remiss gällande Internet för alla en folkbildning i tiden bilaga 7) Förslag till avtal med Arbetarrörelsens arkiv - bilaga 8) Revidering av delegationsordningen - bilaga 9) Rapporter Slutrapport från utredning om Kulturskolans mål och organisationstillhörighet bilaga Beslut rörande remiss om ny upphandlingsorganisation bilaga Stadsantikvariens rapport bilaga Diarielista - bilaga Protokoll från sammanträde finns tillgängligt på Förhinder att deltaga vid sammanträdet anmäls till Carita Hermansson senast på eller carita.hermansson@landskrona.se OBS: De som önskar åka till sammanträdet med färjan måste anmäla sig till Carita Hermansson för att biljett skall finnas vid avfärd. Gunlög Stenfelt Ordförande Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax fritidochkultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Kulturnämnden Handlingsplan för kreativa och kulturella näringar KKN. Landskrona stad har deltagit tillsammans med Trelleborgs kommun och Region Skåne i ett pilotprojekt rörande förutsättningarna för att främja utvecklingen av kreativa och kulturella näringar. Projektet, som var finansierat av Tillväxtverket, har slutrapporterats och presenterades vid en konferens i Stockholm i juni. Deltagare i pilotprojektet har varit representanter för kulturförvaltningar och näringslivsorganisationer tillsammans med ett flertal entreprenörer inom dessa näringar. Från fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona deltog Håkan Persson och undertecknad. Eftersom näringslivsenheten i Landskrona har låg bemanning engagerades Sanna Lillie från projekt Selfmade för att representera denna. Sanna Lillie fick också uppdrag att arbeta fram ett förslag till handlingsplan för Landskrona för utveckling av KKN. Region Skåne fortsätter nu arbetet med att utveckla detta näringsområde i Skåne och i det samarbetet deltar kommunerna Landskrona, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Simrishamn. De aktiviteter som föreslås i handlingsplanen berör områdena kultur, näringsliv, samhällsplanering och fastigheter. Ett samarbete mellan de verksamheter som arbetar inom dessa områden är en förutsättning för att utvecklingen skall komma igång och få fotfäste. Kulturnämnden föreslås besluta att tillstyrka förslaget till handlingsplan att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med näringslivsenheten, stadsbyggnadskontoret och representanter för fastighetsbolag att forma en arbetsgrupp för KKN i Landskrona med uppgift att konkretisera planen med åtgärder och budget så att planen därefter kan föreslås Kommunstyrelsen Göran Nyström Förvaltningschef Fritid och kultur I Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

3 LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad att skriva ett förslag till handlingsplan med syftet att ta fram ett antal åtgärder kring hur Landskrona kan arbeta för att främja kulturella och kreativa näringar i kommunen. Landskrona ser i allt större utsträckning behovet av att kulturella och kreativa entreprenörer bor och verkar i kommunen för att kunna nå välfärdsmålen. I mitt arbete på Selfmade i Landskrona möter jag de blivande entreprenörer som till stor del utgör målgruppen för denna handlingsplan. De saknar nätverk och mötesplatser varför det har blivit fokusområden i handlingsplanen. Något annat de saknar är inspiration och goda förebilder. Därför finns även det med i handlingsplanen som fokusområde. En del av de röster jag hört i arbetet med den här handlingsplanen har frågat sig hur vi får unga människor att stanna kvar i staden. I det här sammanhanget tycker jag att det är intressant att fråga sig vad som skulle få människor att flytta till Landskrona. De som vill flytta ifrån Landskrona har stor potential att flytta tillbaka senare med nya intryck och bör därför inte försöka övertalas till att stanna. Fokus i den här planen ligger på att skapa attraktioner i Landskrona vilka lockar människor att flytta till Landskrona. Det inbegriper även de som en gång flyttade ifrån staden. Det tror jag att den här handlingsplanen kan leda till om den genomförs. Bakgrund Regeringen genomför en handlingsplan som gäller för åren med syftet att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och verksamma inom kreativa och kulturella näringar (KKN) genom utveckling av affärsidéer och företagande. Definitionen av vilka de kulturella och kreativa näringarna är enligt Tillväxtverket: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande Utifrån regeringens handlingsplan har Region Skåne genomfört en förstudie under våren 2011 i Landskrona och Trelleborg. Uppdraget kom från Tillväxtverket med syftet att utreda hur befintlig stödstruktur för näringslivsutveckling möter de kulturella och kreativa näringarna med kommunen som bas. Målet med förstudien var att skapa goda förutsättningar för entreprenörer inom KKN i Region Skåne för att utveckla affärsidéer och företagande. Region Skånes vision är att vara Europas mest innovativa region Kännetecknande för KKN är att produkter och projekt utgör huvudfokus för entreprenören. Ett annat språk än det som vanligtvis används i näringslivsutveckling behövs, eftersom språket idag som sådant fokuserar på en mer traditionellt vinstdrivande logik. Kulturentreprenörer och kreativa människor skapar ofta bärkraft för sina företag med andra drivkrafter som kreativitet och nytta/nöje för andra. En utveckling av begreppet innovation bör därför också utvecklas till att innebära upplevelser och affärsmodeller. KKN-entreprenörer använder ofta företagandet som ett medel för att nå målet snarare än som målet i sig. KKN-tjänster och produkter utgör en ökande marknad. KKN-entreprenören drivs av den kreativa kärnan och sin vision snarare än att tjäna pengar och växa för växandets skull. Den kompetens som finns inom KKN-sektorn behövs i ökad utsträckning som komplement och resurs för företag inom andra branscher.

4 Uppdraget Jag blev ombedd av Landskrona stads näringslivsorganisation att delta i Region Skånes förstudie samt att genomföra djupintervjuer med nyckelpersoner i Landskrona som underlag för den här handlingsplanen. Arbetet har även bestått i att jag satt mig in i den kommunala handlingsplanen för näringslivsutveckling i Landskrona. Jag har fokuserat på att fånga upp input från de kreativa och kulturella entreprenörer jag möter på Selfmade, de som redan är verksamma i Landskrona inom KKN samt personer med god kännedom om Landskrona både historiskt och politiskt. Jag har också studerat hur andra städer tagit sig från den samhällssituation som Landskrona befinner sig i mot ett mer kulturellt och kreativt utvecklad samhällssituation och funnit en god förebild i Malmö. Utifrån resultaten av förstudien som Region Skåne genomförde och vad jag förstått av de intervjuer som jag genomfört presenterar jag nedan ett antal förslag som utgör stor utvecklingspotential för Landskrona som stad, kommun och knutpunkt i regionen. Fokus Landskrona De kulturella och kreativa näringar där Landskrona utifrån Region Skånes förstudie bedöms ha en god potential är: scenkonst, musik, rörlig bild och media samt besöksnäring Det övergripande målet med handlingsplanen Ett mer kreativt och kulturellt Landskrona där entreprenörskap främjas och utvecklas och som stimulerar fler kreativa och kulturella näringsidkare. Landskrona ska kunna användas som ett föregångsexempel för andra kommuner. Vision Året är 2016 och Kim, 27 år, flyttade till Landskrona efter två år på fotolinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv för att läsa entreprenörskapsutbildningen på Weibullsholm. Kim startade sen sin egen fotostudio i en lokal på stadsdelen Öster som blivit Skånes nya hippa konstscen. Där finns gallerier och kaféer och fortfarande billiga bostäder som gör det möjligt för Kim att fortsätta sin dröm om att bli en av världens främsta porträttfotografer. Kim har nu kunder som kommer till Landskrona och studion Kim driver eftersom en resa till Landskrona lockar genom dess stora kulturella och kreativa utbud av scenkonst och andra sevärdheter. Behov i Landskrona (Dessa framkom i Region Skånes förstudie) - Förnyelse av näringsliv - Fler tjänsteföretag - Förnyelse av centrum - Mer dynamiskt kulturliv - Fler kulturverksamma - Befintligt näringsliv behöver lokal tillgång till KKN-entreprenörer Styrkor i Landskrona (Med hänsyn till möjligheten att utveckla starka KKN-företag) - I Landskrona finns starka institutioner som teatern, museet och konsthallar/gallerier som ger

5 tillgång för kreativa människor att visa upp sina arbeten. - Landskrona har stor tillgång till verksamhetslokaler som kunde göras tillgängliga för nyetableringade KKN-företag och deras behov av verkstäder, kontor, repetitionslokaler, ateljeer och utställningslokaler. - Landskrona har en centrummiljö med vacker bebyggelse som tilltalar den typ av människor som har en kreativ yrkesinriktning. Bostäderna är dessutom tillgängliga till regionalt sett billiga hyror. - Landskrona har goda kommunikationer till andra städer i Öresundsregionen. Förslag/Handlingsplanens åtgärder 1. Nätverksträffar Bör ske för verksamma inom KKN-sektorn och mellan KKN och övrigt näringsliv i Landskrona med målet att skapa nya samarbeten och ökad affärsnytta. Där företag och entreprenörer i Landskrona sammanförs på lika villkor med syftet att alla aktörer får möjlighet att se vinsterna med samverkan. Detta ger en möjlighet till en förnyelse av näringslivet, ett mer dynamiskt kulturliv och ger näringslivet tillgång till KKN. För att korsbefrukta branscher och utveckla de befintliga nätverken. Genom att kommunen, näringsliv och kultur och fritid, bjuder in till en mötesplats med det tydliga syftet att skapa affärer branscherna emellan och där det tydliggörs vilken nytta KKN och övrigt näringsliv kan skapa tillsammans. Att förslagsvis utvecklingsstiftelsen ser över möjligheterna att stödja ett nätverk som just främjar entreprenörskap inom KKN samt samhällsförbättrande sektorn och det redan existerande näringslivet. 2. Kreativt hus Med målet att locka fler kreativa och kulturskapande människor till Landskrona. I huset skulle kunna finnas: - En entreprenörskaps/projektledarutbildning för kreativa och kulturella entreprenörer, i samarbete med Fridhemsfolkhögskola. - Selfmade en förinkubator med stort regionalt nätverk och idéutvecklingskompetens. - Arbetsplatser för de som är aktiva i huset. En attraktiv utbildning och mötesplats lockar kulturella entreprenörer och kreatörer till Landskrona vilket i sin tur innebär att det kommer ställas nya krav på en utveckling och förnyelse av centrum. I Landskrona finns stor tillgång till lokaler vilket är en mycket positiv förutsättning för centrumutvecklingen. Studier visar på att städer lyfter och växer när den kreativa klassen ökar. Oftast sker detta i form av inflyttning. De kreativa klasserna utgörs av människor som arbetar inom de kreativa och kulturella näringarna och andra som finns i dess direkta närhet. Genom att Fridhems folkhögskola förlägger en utbildning i entreprenörskap med fokus på projektledning av kulturella och kreativa verksamheter i Landskrona. Lämplig lokal för denna verksamhet skulle kunna vara Weibullsholm som ligger på i stadsdelen Öster. Att Selfmade verkar i samma hus skapar ökade möjligheter för studenterna att skapa nätverk och genomföra sina idéer. Som det ser ut i Landskrona idag så är digital storytelling redan en del av det positiva varumärket kring staden, detta går att bygga vidare på genom att föreningen Vi Är Landskrona som driver storytellingprojektet LA Stories finns med i planeringen av det kreativa huset. De har kontakter med

6 många unga kreativa i Landskrona och resten av Öresundsregionen som kan vara med och driva fram ett framgångsrikt sammanhang och lockar människor utanför Landskrona. 3. Residenscentrum för scenkonst Med målet att Landskrona blir regionens residensstad. Kulturnämnden har föreslagit Region Skåne att Landskrona ska bli ett residenscentrum för scenkonst. Många scenkonstgrupper har en turnerande verksamhet och saknar egen fast scen. Dessa har behov av att få tillgång till en scen, verkstäder, provpublik och andra funktioner som krävs för att bygga upp en ny föreställning. Landskrona har med framgång etablerat sig som en attraktiv plats för detta genom residens för grupper/ensembler som Cirkus Cirkör, Sagohuset, Teaterrepubliken och Malmö opera. Med residenscentrum föreslås att kapaciteten för detta utökas genom att ett våningsplan i ÖV-huset ställs i ordning för repetitioner. Besökande grupper stärker och stimulerar kulturlivet under sin vistelse här och i längden ökar naturligtvis förutsättningen för att någon av dessa grupper även väljer att etablera sig fast i kommunen. Med ett kulturhus för digital teknik ökar möjligheterna för denna verksamet avsevärt. 4. Artists in Residence I syfte att bjuda in kulturutövare att tillbringa en tid i Landskrona där förslaget är att utreda möjligheterna för ett billigt subventionerat boende för utvalda kulturutövare. Ett förslag är att de konstnärer som bjuds in deltar i olika aktiviteter i det kreativa huset som föreslås ovan. Det finns många former för artists in residence. Nästan inget är det andra likt. Ett artists in residence innebär att konstnärer som individer eller i grupp inbjuds att under en begränsad tid, allt från en vecka och upp till ett år, bosätta sig i staden för att utföra sin konstform. Residenset kan innebära att konstnären eller gruppen förväntas bidra med sin kunskap på olika sätt. Ofta innebär det att konstnären eller gruppen vid slutet av sin vistelse arrangerar en utställning eller uppsättning beroende på konstnärens eller gruppens konstform. Residenset kan föregås av en ansökningsprocess där staden väljer ut en konstnär eller en grupp som de hoppas kan bidra till stadens kulturliv. 5. Utbildning av kommunens tjänstemän och politiker kring KKN Syftet är att öka kunskapen om KKN samt entreprenörskap och egenföretagande, vad det innebär för en kommun/stad att främja detta. Med målet att öka kännedomen om KKNs förändringskraft och framväxt samt betydelse för framgångsrika städer. Det är nödvändigt att utbilda kommunanställda kring detta för att den förändring som föreslås i den här handlingsplanen ska få bärkräft. Detta är också nödvändigt för att hålla kommunanställda uppdaterade kring näringslivsutvecklingen i staden samt utgöra brygga mellan näringslivet och kultursfären. Region Skåne besitter kunskapen och för diskussioner kring att kunna erbjuda denna utbildning. Landskrona bör om möjligt ansluta sig till detta om tillfälle ges. 6. Kapital för KKN-företagare KKN-företagare kräver oftast förhållandevis låga bidrag eller projektmedel för att komma igång med sin verksamhet. Genom att tillhandahålla mikrobidrag eller mikrolån på ett obyråkratiskt sätt ökar attraktionskraften för företagare från denna sektor att etablera sig i Landskrona.

7 Som exempel kan nämnas ett förslag som diskuterats om att erbjuda Fridhems avgångselever ett årligt projektbidrag för att sätta upp en föreställning på Landskrona teater efter det att de avslutat sin utbildning. Tanken är att ett sådant projekt kan innebära en första impuls att bosätta sig i Landskronatrakten och till att starta eget företag. 7. Ett levande och attraktivt Centrum och Öster En av fördelarna som finns i Landskrona för nyetableringar är den goda tillgången till lokaler samt det uttryckta behovet av en förnyelse av Centrum och Österområdet. Ett förslag blir därför att samla de större fastighetsägarna i centrum och på öster kring aktiviteter riktade mot att göra den stadsdelen mer levande och mer attraktiv för verksamma inom KKN och de som följer med i den gentrifieringsprocess som genom KKN-etableringar sätter igång. Vid pennan, Sanna Lilie, Malmö folkhögskola sanna@selfmade.nu I nära samarbete med, Göran Nyström Landskrona stad goran.nystrom@landskrona.se

8 Kulturella och kreativa näringar i Skåne en förstudie

9 INLEDNING OCH TACK När jag gick i vimlet i Paris kunde jag inte låta bli att känna vingslagen från André Kertész och Henri Cartier-Bresson och det var med Kertész som det är med många människor på Öster i Landskrona. Precis som de kom han som en främling till ett annat land i en orolig tid. Det skulle kunna bli med Öster som med delar av Paris. Maraiskvarteret där jag bodde är gammalt och var länge en skamfläck på Pariskartan och hotat med rivning, men man beslöt att låta det stå kvar och idag är det en levande stadsdel med små butiker, trendiga barer, och spännande gallerier. Naturligtvis är underlaget ett annat här, men om vi tänker större och ser Öster som en stadsdel i regionen har den alla förutsättningar att leva vidare och börja blomstra. Öster har precis som Marais trivsam stadsplanering, mänskliga proportioner, blandad befolkning och vackra hus. Ett område som är fysiskt attraktivt för en ung befolkning och fria kreatörer. Med en varlig hand från stadsplanerare och politiker kanske vi i framtiden kan få se en ny Kertész hänga sin debututställning i någon av de tomma butikslokalerna på Öster i Landskrona. Thomas H Johansson Fotograf Landskrona Avsändare av denna rapport är Region Skåne som genom sina förvaltningar Kultur Skåne och Näringsliv Skåne tackar Tillväxtverket för att vi med stöd av er kunnat genomföra denna förstudie kring Kulturella och kreativa näringar KKN. Vi vill också tacka Landskrona kommun och Trelleborgs kommun för ett inspirerande och generöst samarbete. Det har varit värdefullt att genomföra en utredning ute i den kommunala verkligheten för att belysa ett område som berör en rad olika aspekter av samhällsutveckling. Det handlar om kultur och näringsliv och därmed sagt att frågorna bör behandlas brett och tvärsektoriellt. Ett stort tack till Johan Olsén, ALMI och Jonas Klevhag, Teknopol som med inspiration och kunnande har drivit processen framåt och dokumenterat arbetet. Sist men inte minst vill vi tacka de kulturaktörer och entreprenörer som med stort engagemang medverkat i work shops och dialogforum. Vår förhoppning är att förstudien via strategiska och praktiska insikter ska leda till en starkare näring för Kulturella och kreativa entreprenörer och bidra till Region Skånes vision:europas mest innovativa region 2020! KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och tack Bakgrund och syfte...1 Viktigaste slutsatser och förslag...3 Sammanfattande kommentar...5 Vad menar vi med stödstruktur?...7 Metod...9 Analys KKN kännetecken och behov...11 Landskrona och Trelleborg...18 Vårt skånska manifest kulturaktörernas rekommendationer...20 Bilagor: Bilaga 1-4 Noteringar från work-shops Bilaga 5 Avslutande seminarium Bilaga 6 Övriga möten och intervjuer Kultur Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Tel: Org. nr:

11 BAKGRUND OCH SYFTE Regeringen har via Näringsdepartementet och Kulturdepartementet beslutat att genomföra en handlingsplan för Kulturella och kreativa näringar (KKN) 1. Syftet är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och företagande. Region Skåne har utifrån detta initierat en förstudie som genomfördes mellan februari och april 2011, vars syfte var att utreda hur befintlig stödstruktur för näringslivsutveckling möter de Kulturella och kreativa näringarna med kommunen som bas. Kultur Skånes incitament är att bidra till fler aktörer som bedriver mer kulturverksamhet med högre grad av hållbarhet och skapar mer resurser inom sektorn. 2 Näringliv Skånes övergripande incitament är att skapa en hållbar tillväxt samt fler och starkare företag i regionen. Förstudiens delsyften Identifiera möjligheter för att öka tillgängligheten av befintlig stödstruktur för KKN. Kompetensutveckling kring KKN hos kommunala intressenter. Synliggörande av kunskap kring KKNs roll för tillväxt. Nätverksbygge mellan KKN, stödstruktur och kommunal nivå. Förstudiens mål Skapa goda förutsättningar för entreprenörer inom KKN i Region Skåne att utveckla affärsidéer och företagande. Förstudien ska bilda ett fakta- och beslutsunderlag för att Region Skåne ska gå vidare och arbeta fram en strategi och handlingsplan för KKN i Skåne inom ramen för den nationella strategin. 1http:// 2 Sven Nilsson anger i sin studie Var finns kreativiteten? Exemplet Skåne att det finns uppskattningsvis personer som är verksamma inom den kreativa sektorn i Skåne. Av dessa utgör kulturyrkenas kärna av anställda och egenföretagare inom ord, bild, ton och scenkonst samt film och medier ca 15%. Sven Nilsson studie är från 2008 vilket gör att siffrorna borde vara än högre idag. 1 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

12 Förstudien ska skapa intresse, uppmärksamhet och fokus på KKN på regional och kommunal nivå och bland aktörer. Förstudien ska göras som en genomförandeprocess som i sig själv utgör ett resultat; frågan synliggörs, nätverk bildas, dialogformer utarbetas, de olika intressenterna blir medvetna om varandras uppdrag och verksamhet. Fokus, avgränsningar och definitioner Förstudien har genomförts i kommunerna Trelleborg och Landskrona. Metoden har inneburit att vi fokuserat på ett par för kommunerna relevanta delbranscher inom KKN, för att göra arbetet anpassat till de två kommunerna. Vi har i vårt arbete anslutit oss till den definition av KKN som Tillväxtverket anger i sin handlingsplan. Begreppet Kulturella och kreativa näringar (KKN) innefattar arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Regeringens handlingsplan Regeringens handlingsplan omfattar 73 Mkr som avsatts för åren De olika arbetsområdena i planen hanteras av olika myndigheter. Tillväxtverket har en central roll att sjösätta och genomföra planen i Sveriges alla regioner/län. Tillväxtverket har huvudansvar för att samordna fyra av deluppdragen i handlingsplanen; Rådgivning till företag, Mäklarfunktioner/modeller för samverkan, Kompetensutvecklingsinsatser, Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. 2 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

13 VIKTIGASTE SLUTSATSERNA UTIFRÅN FÖRSTUDIEN Stödsystemet för näringslivsutveckling behöver utvecklas och anpassas för att möta flertalet KKN-näringar utifrån deras förutsättningar och behov. Kultur och näringsliv behöver samverka på olika administrativa nivåer som regional och kommunal förvaltningsnivå. Kompetensen inom begreppet kulturekonomi är låg. Flertalet kommuner ser potentialen med KKN, men har ej strukturer och verktyg för att stimulera dessa näringar. Regionen ska uppmärksamma och identifiera KKN för regional tillväxt. Den kulturella och kreativa kompetensen är ojämnt fördelad i Skåne. Kommuner har ett obefintligt erfarenhetsutbyte i KKN-frågor och generellt liten tillgång till regionala resurser. Kommunerna Landskrona och Trelleborg ser i allt större utsträckning behovet av att kulturentreprenörer bor och verkar i kommunen för att nå välfärdsmålen. Kulturellt varumärkesbyggande är av stor betydelse för besöksnäring/destinationsutveckling. Region Skånes förslag för fortsatt arbete Arbeta fram en långsiktig strategi för området. Arbeta fram handlingsplan utifrån strategi. Implementera insatser och driva nätverk för regionalt och interkommunalt samarbete, kunskaps- och kompetensutveckling. Uppdragsstyrning för aktörer att arbeta med och i samtliga Skånes 33 kommuner. Kommuner engageras som samarbetspartners, där kulturengagemang och förutsättningar finns. Ett krav är att såväl kultur som näringslivsförvaltning är engagerade. Arbetet genomförs i samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv. 3 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

14 Övergripande syfte är att arbeta integrativt mot de regionala stödsystem och kluster som finns. Syftet är utreda vidare möjligheter att anpassa och styra om existerande verktyg för produktutveckling, småföretagarutveckling, teknikutveckling och finansiering för att i högre grad möta och fylla de behov KKN-näringarna har. Synliggöra KKN samt skapa mötesplatser. Genomförandeformat hur? Formulera ett regionalt KKN-uppdrag utifrån en politisk förankring. Uppdraget genomförs inom ramen för den regionala stödstrukturen för näringslivsutveckling. Uppdraget styrs och rapporteras till förvaltningarna Kultur Skåne och Näringsliv Skåne. 4 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

15 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Förstudien pekar på stora möjligheter att utveckla Kulturella och kreativa näringar i Region Skåne och stärka entreprenörskapet. För att komma vidare ska vi identifiera och uppmärksamma de Kulturella och kreativa näringarna och deras betydelse för regional tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans inom Region Skåne. De kulturella och kreativa näringarna är ofta företag som lämpar sig väl att bedriva i mindre kommuner och dagens teknik gör den geografiska placeringen relativt sett mindre betydelsefull än tidigare. Vi behöver mer kunskap om det som idag benämns som Kulturekonomi hur värdekedjorna ser ut. Även om idén och skapandet av kultur är grundläggande, så är det inte alltid i det första ledet som det största näringsmässiga värdet uppstår, utan när en produkt/tjänst tas till en marknad. De offentliga stödsystemen som region och kommun tillhandahåller för företags-,produktoch innovationsutveckling är i otillräcklig grad avpassade för kulturella och kreativa näringar. Vidare uppvisar regionen en stor obalans i var den kulturella och kreativa kompetensen är lokaliserad geografiskt. Studien visar ett litet utbyte mellan kommuner i dessa frågor med undantag av Film i Skånes verksamhet. Det finns en liten kännedom om existerande offentliga stödsystem utanför de bidragsformer som kulturförvaltningarna ger. Vidare noterar förstudien ett lågt nätverksbyggande mellan branscher inom KKN. Ett nätverksbyggande över branscher ses som speciellt välkommet av de skånska kulturaktörerna. I de två studerade kommunerna finns ett begränsat strategiskt samarbete mellan kultur- och näringslivsförvaltningar. Dessa förvaltningar sorterar under olika kommunala nämnder och har delvis olika politiska fokus. Såväl Landskrona som Trelleborg anger att en förstärkning av de kulturella näringarna är framgångsfaktorer när det gäller den framtida utvecklingen av kommunerna. Att höja utbildningsnivån, skapa positiv självbild, utveckla stadsbyggnaden, utveckla besöksnäringen det är prioriterade områden i bägge kommuner. En viktig slutsats är därför att ansvarsområdet KKN bör vara gemensam angelägenhet för kultur- och näringslivsförvaltningar på regional och kommunal nivå, och att strävan ska vara integration och samverkan. Vissa delar av kulturnäringarna t ex inom arkitektur, formgivning, design, konst och konsthantverk lämpar sig väl för att integreras i kommunernas allmänna utvecklingsarbete t ex 5 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

16 stadsutvecklingsprojekt och destinationsutveckling. Den offentliga sfären utgör i sig själv en viktig dynamo för att stimulera efterfrågan på kulturella tjänster. Regional och kommunal näringslivsförvaltning bör i högre grad uppmärksamma KKNnäringarna och stödja deras potential för tillväxt i hela Skåne. Kopplingen kulturell och konstnärlig kompetens som en aspekt av Forskning och Utveckling (FoU) och innovationsfrämjande insatser bör också framhävas. Staten, regionerna och kommunerna stödjer kulturområdet genom olika typer av bidrag, såväl verksamhets- som projektstöd. Utifrån de nationella kulturpolitiska målen verkar det offentliga stödsystemet för att, med medborgarna i fokus, främja ett kulturliv med stor mångfald, som innehåller bredd och spets samt präglas av kvalitet och nytänkande. Samtidigt är det offentligt finansierade kulturlivet också en förutsättning för att framgångsrika, näringsinriktade verksamheter utvecklas inom kulturområdet. I Skåne finns det en bred samsyn bland kommunerna om vikten av att arbeta för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna och därmed bidra till hållbar utveckling och regional tillväxt. För att stimulera företagande och entreprenörskap behövs dock även en samsyn kultur-, närings- och arbetsmarknadspolitiskt. Utmaningen ligger i att åstadkomma samverkan mellan politikområden för att stärka de kulturella och kreativa näringarna på bästa sätt. 6 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

17 VAD MENAR VI MED STÖDSTRUKTUR? I Skåne finns ett antal offentliga entreprenörsskaps- och innovationsstödjande aktörer. ALMI Företagspartner i Skåne AB (ALMI Skåne) arbetar med finansiering, rådgivning och affärsutveckling. Inom ALMI Skåne finns ALMI Innovation som är innovationsavdelningen på ALMI, med syftet att öka antalet kommersialiserade idéer i regionen. Inom ALMI Skåne finns även ALMI IFS som arbetar med rådgivning, utbildning och finansiering för entreprenörer med utländsk bakgrund. Innovationsbron är en regional aktör med huvudsyfte att stödja kommersialisering av forskning. Innovationsbron driver det regionala inkubatorprogrammet som innefattar utvecklandet av fysisk arbetsplats, affärsrådgivning, affärsutveckling och kompetensutveckling. Ett av dotterbolagen i Innovationsbron är Teknopol, som finns till för entreprenörer och innovatörer som vill ha professionella råd om hur de ska gå tillväga för att patentera, utveckla, producera, marknadsföra och sälja sin idé. Connect Skåne är en obunden ideell förening, som genom sitt nätverk hjälper entreprenörer på deras väg till marknaden, genom att tillföra kompetens och kapital, det senare genom sitt affärsängelnätverk. I Malmö finns Minc vars huvudverksamhet utgörs av inkubatorverksamheten och har en inriktning mot företag inom IT, media och design. Selfmade är en organisation som hjälper unga personer (18-35år) att utveckla idéer såväl kommersiella som ideella. Merparten av ideerna rör sig inom det kulturella, kreativa och samhällsförbättrande området. Selfmade ägs av Malmö Folkhögskola och finansieras avmalmö Stad, Region Skåne, Helsingborgs stad, Utvecklingsstiftelsen i Landskrona och Europeiska regionala utvecklingsfonden. I regionen finns flera klusterinitiativ med syfte att främja tillväxt och utveckling i närings-livet och samverkan i trippelhelix. Media Evolution är ett mediekluster och en medlemsorganisation som arbetar för att stärka innovation och tillväxt i södra sveriges mediebranscher. Organisationen har medlemmar i digitala spel, film, kommunikation, mediateknik, musik, publishing, TV och webb. Bland finansiärerna finns Region Skåne och Region Blekinge. Mobile Heights har inriktning mot utveckling av mobil kommunikation och har deltagarna ST Ericsson, Sony Ericsson, Telia Sonera, Lunds Tekniska Högskola, Malmö Högskola och Region Skåne. Film i Skåne är ett regionalt resurs- och produktionscentrum för film vars uppdrag är att främja filmverksamhet i Skåne. Film i Skåne finansieras till största delen av Region Skåne. 7 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

18 Film i Skåne har fem verksamhetsområden; Film Barn och Unga, Visning/spridning, Produktion, Ystad Studios och Öresund Film Commission. För att läsa mer om Skånes stödstruktur som hänvisas till i denna rapport se vidare i Skånes regionala innovationssystem en funktionsanalys KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

19 METOD FÖRSTUDIEN Förstudien har bedrivits i workshop-format med olika gruppbaserade diskussioner utifrån frågeställningar och hypoteser. På workshoparna har enskilda kulturaktörer/entreprenörer och branschorganisationer deltagit. Förstudien avslutades med ett seminarium i Landskrona där Tillväxtverket och Generator medverkade och orienterade om regionalt KKN-arbete i landet i övrigt. Processen har i sig varit en del av resultatet, genom att vi fört aktörer, entreprenörer, kommuner och branschorganisationer tätare samman och skapat kontakter. WORKSHOP 1 (TRELLEBORG): KICK-OFF MED KOMMUNERNA: Tema och innehåll: Vilka (kultur)strategiska områden finns? Vilka tillgångar finns i kultursektorn? Var finns det hål i marknaden som kan tillgodoses genom kultur? Vilka entreprenörsstödjande aktörer är aktivt verksamma i kommunen? Vad vill kommunen utveckla? Finns speciella KKN-områden som är extra intressanta, och varför? Vad är egentligen kombinerad kultur- och näringsmässig tillväxt? Finns förutsättningar för att skapa mer ekonomiskt hållbara/oberoende kulturutövare? Hur kan näringslivet tillgodogöra sig kultur som inslag? WORKSHOP 2 & 3 (LANDSKRONA): Tema och innehåll: Tillväxtmöjligheter för Scenkonst, Musik, Rörlig bild &Media samt besöksnäring. Frågeställning: Hur kan den offentliga stödstrukturen stödja och främja de kreativa näringarna, genom ökad samverkan och nya grepp? Vilka hinder för tillväxt finns? Vilka är möjligheterna? WORKSHOP 4 & 5 (TRELLEBORG): Tema och innehåll: Tillväxtmöjligheter för Bildkonst, Konsthantverk & Form, Hemslöjd och Besöksnäring. Frågeställning: Hur kan den offentliga stödstrukturen stödja och främja de kreativa näringarna, genom ökad samverkan och nya grepp? Vilka hinder för tillväxt finns? Vilka är möjligheterna? WORKSHOP 6 (MALMÖ): Tema och innehåll: Utifrån hindren ovan föreslå konkreta åtgärder för bättre stöd för de aktuella delbranscherna. 9 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

20 AVSLUTANDE SEMINARIUM(LANDSKRONA): Tema och innehåll: Tillväxtverkets och Generators arbete, Landskronas och Trelleborgs strategiska arbete samt preliminära observationer från förstudien. 10 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

21 ANALYS KKN kännetecken och behov De kulturella och kreativa näringarna kännetecknas av några tydliga drag som skiljer sig från det som man traditionellt förknippar med entreprenörskap: Man ser sig som "ofrivilliga" företagare snarare än "frivilliga". Tillväxt definieras inte enbart av omsättning och antal anställda. Vanligen små företag med 1-5 anställda. Innovation finns ofta i affärsmodell och upplevelse snarare än i produkt eller teknologi. Man strävar efter tillräcklig tillväxt snarare än brant "hockeystick" 4. Ur förstudiens fokusgrupper framkom följande prioriterade behov: Ökad ömsesidig respekt mellan affärsmässiga och kreativa/konstnärliga drivkrafter. En bredare definition av vad man menar med tillväxt, entreprenörskap och innovation. Ekonomiskt stöd som inte utgör hinder för konstnärlig eller affärsmässig utveckling. Ökat erkännande av KKN som viktig resurs mot ett hållbart samhälle. Tydligare kommunal och regional vision där KKN spelar en viktig roll. Sänkta trösklar och fler affärsmöjligheter för att utveckla KKN-företag. Arbetet med fokusgrupperna har drivits utifrån tre övergripande aspekter: Kapital, Kompetens och Marknad. Under dess rubriker redovisar vi observationer, analys och inventering mer specifikt. Fokus har legat på hur befintlig stödstruktur för näringslivsutveckling stödjer KKN, men vi inkluderar även traditionellt kulturstöd i analysen nedan. 4Hockeyklubban används ofta som liknelse för en explosiv tillväxt (t ex Facebook, Google etc). 11 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

22 Kapital KÄNNETECKEN Inom KKN är det vanligt att produkter och projekt utgör huvudfokus för entreprenören, snarare än att själva verksamheten utvecklas och växer. Kriterier som "innovationshöjd" och "tillväxtpotential" gör att entreprenörer inom KKN inte ser dagens innovationssystem som ett stöd för dem. Man betraktar t ex inte det traditionella finansieringsstödet från Innovationsbron och ALMI som tillgängligt. I de fall stöd finns tillgängligt för KKN-företag är de ofta konstruerade så att de inte optimalt främjar affärsmässig utveckling, t ex möjlighet att gå med vinst. BEHOV Det finns ett uttalat behov att anpassa befintliga finansiella stödprodukter till KKN. Det finns även behov av ekonomiskt stöd till projekt som har en tydligt verksamhetsutvecklande effekt. Finansiellt stöd till KKN-företag bör dessutom vara tydligt utformat för att främja affärsmässig utveckling. Ekonomiska garantier för projekt som riskerar att gå med förlust är exempel på sådant stöd. Bidrag och stöd som villkoras med att verksamheten inte får gå med vinst är ett exempel på motsatsen. BEFINTLIGT STÖD Möjligheterna för kapitalanskaffning inom KKN består dels i bidrag för kulturprojekt, lån till verksamheter och slutligen ägarkapital. 1. Kulturstöd och bidrag Största enskilda bidrag är kulturstöd från Region Skåne. Region Skåne har regionala och statliga medel att fördela årligen, där de mesta av dessa medel är bundna i verksamhetsbidrag. Det finns också utvecklingsmedel att söka. Film i Skåne, en del av Business Region Skåne, kan erbjuda bidrag till utvecklingen av olika filmidéer, sk utvecklingsbidrag, och har dessutom ett samarbete med Boost Helsingborg, för bidrag till talangutveckling. På den kommunala nivån finns kulturstöd av olika slag. Kulturstöd ges normalt till organisationer och studieförbund för projekt inom olika konstformer till exempel dans, konst, litteratur, musik, film och teater. Stöd kan ges i form av projektstöd eller verksamhetsstöd. Generellt krävs att man är ideell verksamhet. Nordic Game Program 5,är ett projekt under Nordiska kulturrådet som ger bidrag till produktutveckling inom spelbranschen, en av KKN-branscherna med mer kommersiella inslag. 5www.nordicgameprogram.org 12 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

23 ALMI Innovation, den del av ALMI som stödjer innovationer och nya produkter att komma ut på marknaden, har förstudiemedel på max 15 tkr för att verifiera idéns bärkraft i tidiga faser (kan användas t ex till prototyp, patentundersökningar, marknadsundersökningaretc).innovationsbron har liknande medel. I både ALMI s och Innovationsbrons fall handlar det om stöd till produkt- eller tjänsteinnovationer med åtminstone viss skalbarhet och tillväxtmöjlighet ur ett ekonomiskt perspektiv. 2. Lån från det offentliga Den största låneaktören i det offentliga stödsystemet är ALMI Skåne, som har följande låneformer: mikrolån (max 250 tkr, först och främst inriktat mot uppstartsfas) innovationslån (max 500 tkr, kräver en innovation, dvs en nyhet på marknaden, och medlen får enbart användas för produktuteckling) tillväxtlån (ingen formell maxgräns, kräver medfinansiering, antingen via eget kapital och/eller bank) 3. Riskkapital En del projekt inom KKN är mycket beroende av riskkapital och bidrag. Inom t ex filmbranschen samverkar staten och regionerna där staten ger produktionsbidrag och regionerna (här Film i Skåne) investerar som delägare i projekten. Staten går dessutom in med lånefinansiering i filmprojekt, i samverkan med Film i Skåne. Det sistnämnda räknas, trots att det rent formellt är lån, i praktiken som bidrag för att skapa filmkultur och lånen efterställs andra fordringar. Övrig filmfinansiering (ca 70 %) utgörs av samproducenter, EU-medel, sponsring mm. Filmprojekten är ofta underfinansierade, och har långa och komplicerade finansieringsprocesser. Om man kunde hitta sätt att korta ledtiderna och förenkla finansieringsprocesserna skulle det sannolikt ha stor betydelse för just denna bransch. En annan aktör är Innovationsbron som främst har ägarkapital i relativt tidiga skeden. Här krävs typiskt att man utvecklar en specifik innovation på marknaden, med skalbarhet och stor tillväxtpotential. Innovationsbron har medel i form av: verifiering för tillväxt (200 tkr, i stipendieform, främst avseende patentundersökningar) insats mot royalty (max 250 tkr, royaltybaserat lån som betalas tillbaka som % av omsättningen) ägarkapital (max 2,5 mkr) 13 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

24 Även Sydsvensk Entreprenörsfond tillhandahåller kapital som främst är avsett för företagens tillväxtfas. Innovationsbron finansierar många av regionens inkubatorer där affärsidéer och projekt får stöd i form av subventionerad affärsutveckling och lokaler under normalt två år. SLUTSATSER Gemensamt för kulturstöd är att de fokuserar på kulturell kvalitet och kreativitet, och fäster liten eller ingen vikt vid begrepp som tillväxt eller lönsamhet. En del bidrag är t o m återbetalningsskyldiga om projekten går med vinst. Lånefinansiering inom KKN fungerar i princip bara då etablerade verksamheter behöver låna till just sin verksamhet och utveckling, inte delprojekt i sig. Lånefinansiering av specifika projekt eller events är relativt ovanligt. För att beviljas lån krävs en genomarbetad affärsplan och budget. Projekt skall kunna uppvisa en tydlig bild av lönsamhet och möjlig tillväxt. Kompetens KÄNNETECKEN En stor och viktig skillnad mellan KKN och det som brukar betraktas som traditionellt entreprenörskap är språket. Detta påverkar i hög grad hur det befintliga stödsystemet möter KKN-entreprenörer och hur dessa i sin tur söker stöd. Centrala begrepp som "innovation" och "tillväxt" är exempel som har olika innebörd i befintligt stödsystem och inom KKN. Med "tillväxt" avses ofta förbättring i någon mätbar form, vilket traditionellt sett har representerats av omsättning och antal anställda, men det skulle lika gärna kunna mätas i fler dimensioner. Med "innovation" menas ofta förnyelse på marknaden i någon mening, men begreppet görs ofta synonymt med ny teknologi eller nya produkter. Det skulle i större utsträckning kunna omfatta upplevelser och affärsmodeller. Ett återkommande tema bland kulturentreprenörer är att man ofta ser sig som ofrivilliga företagare", dvs man har företaget för att man inte kan hitta anställning eller annan form för sin verksamhet. Detta utgör ett hinder när det gäller att tänka kreativt kring den affärsmässiga utvecklingen av verksamheten. BEHOV Tydligast är behoven av kompetens och erfarenhet inom försäljning och företagsadministration. Även kunskap när det gäller att växa och utveckla verksamheten ses som en flaskhals. Kompetens för att arbeta kreativt med att utveckla sina affärsmodeller i syfte att hitta nya affärsmöjligheter eftersöktes också av fokusgrupperna. Om KKN-entreprenörer lättare kan pitcha på kvalificerade leads, möjliga kunder, partners etc, istället för mer generell försäljning, så skulle det göra stor skillnad. Kommunala nätverksträffar där näringsliv och kulturentreprenörer samarbetar kring lokala behov och utmaningar är ett sätt att åstadkomma just detta. Teknopols metodutvecklingsprojekt ICF (Initial CustomerFunding) är ett exempel. BEFINTLIGT STÖD Utveckling av verksamhet och nya affärsmodeller existerar genom traditionell affärsrådgivning eller i mer kollaborativa koncept där bolag från olika branscher, faser och miljöer, samarbetar och utbyter erfarenheter. Teknopol och ALMI erbjuder detta idag till de KKN-entreprenörer som söker sig till dem. 14 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

25 I Umeå har den ideella föreningen Kreator 6 byggt upp en agenturfunktion i form av ett eget aktiebolag, där man säljer in uppdrag inom kommunikation å sina medlemmars vägnar och även tar hand om projektledning och administration mot en del av intäkten. Fokusgrupperna bekräftade behov och intresse för en liknande funktion, men poängterade också att man vill bibehålla det egna initiativet i sin verksamhet. I många kommuner kan stödet för näringslivsutveckling graderas upp och vässas. Landskrona har t ex i dag ingen renodlad näringslivsavdelning, utan har slagit samman näringsliv och destinationsutveckling. Inledande initiativ har dock tagits i det att man i samarbete med Selfmade 7 genomför en kartläggning av behov och möjliga åtgärder för KNN-utveckling. Trelleborgs kommun har sedan ett par år samlat ansvaret för näringslivs-, EU- och turismfrågor i ett helägt dotterbolag, Trelleborgs Utvecklings AB. Ett sätt att stödja idéer i tidiga faser är att skapa en inkubator, där affärsidén och projektet får möjligheter att växa och utvecklas fram till marknadsintroduktion. Inkubatorer fungerar bäst när de är skapade utifrån behov och en tillräckligt stark efterfrågan, och bör inte skapas enbart av politiska eller strategiska skäl. En kritisk massa av idéer och verksamhet är nödvändigt, något som är uppenbart t ex på Minc i Malmö där alla vill vara för att alla är där.minc är i grunden och i samband med starten 2003 relaterat till KK-stiftelsens utredning om upplevelseindustrin och klusterområden i Sverige inom KKN. SLUTSATSER Det offentliga stödsystemet är, avseende rådgivning och kompetens, främst inriktat på att stödja innovationer och introduktionen av dessa ut på marknaden. Fokus ligger i relativt hög grad på tillväxtpotential och skalbarhet i produkten/tjänsten och affärsmodellen. Här skulle många KKN-branscher ha mycket att lära i hur man utifrån en idé genererar långsiktiga affärer baserat på en skalbar affärsmodell. Dock upplever många inom KKN-branscherna att innovationssystemet har relativt höga trösklar och använder ett språkbruk som känns främmande. De krav t ex ALMI ställer på affärsplan och budget verkar ibland avskräckande och svårforcerat. Marknad KÄNNETECKEN Det finns en växande marknad för det KKN erbjuder,dvs de tjänster och produkter som kan komma ur KKN-branscherna. När det gäller entreprenöriella drivkrafter liknar kreatörer mycket forskare inom akademin. Båda grupper upplever sig ofta drivna av andra primära mål än att tjäna pengar och växa för sakens skull. 6www.kreator.nu 7www.selfmade.nu, Selfmade hjälper kreativa människor mellan att utveckla och förverkliga sina idéer. Visionen är att alla ska kunna leva och försörja sig på det de helst vill. 15 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

26 BEHOV I en värld där traditionella affärsmodeller allt oftare utvecklas för att leverera upplevelser istället för enbart produkter, finns det möjlighet för KKN (tidigare kallat Upplevelseindustrin) att ta plats, på liknande sätt som forskningen gör idag. Därmed finns också utrymme att uppvärdera KKN som affärsmässig tillväxtmotor. Kontakten med etablerat näringsliv och offentlig sektor ses som en viktig tillgång och bör systematiseras för att bättre stödja KKN-entreprenörer. Det handlar dels om att korsbefrukta mellan olika branscher, men även enbart om att utveckla befintliga nätverk. Vikten av en tydlig vision på kommunal nivå är stor. En vision som även omfattar det som kreativa och kulturella näringar kan bidra med, och som små och stora företag såväl som medborgare lätt kan ta till sig och sluta upp bakom. En kommunal vision bör ge en inspirerande bild fem till tio år framåt av hur man kommer att uppfattas av omvärld och av medborgarna, hur befolkningssituationen ser ut och vilka unika mervärden eller upplevelser man erbjuder sina invånare och besökare. BEFINTLIGT STÖD Befintligt stöd kan indelas i dels klusterinitiativ, dels i den offentliga sektorns roll som föregångare och kund. I Skåne finns ett flertal sk klusterinitiativ, dvs nätverk för företags- och idéutveckling. Syftet är att skapa mötesplatser för partnerskap, kunder och riskkapital. Media Evolution är ett mediekluster och en medlemsorganisation som arbetar för att stärka innovation och tillväxt i södra Sveriges mediebranscher. Organisationen har medlemmar i digitala spel, film, kommunikation, mediateknik, musik, publishing, TV och webb. Skånes Livsmedelsakademi 8 är ett tydligt KKN-kluster som etablerades redan 1994, och har medlemmar från näringsliv, akademin och offentlig sektor, som tillsammans representerar hela värdekedjan. När det gäller att sammanföra KKN med befintligt näringsliv kan SVID s projekt Expandera 9 tjäna som ett exempel. Ambitionen är att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel och integrera designmetodik i verksamheterna. 8www.expandera.org 9www.expandera.org 16 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE

27 Vad gäller den offentliga sektorns roll som kund handlar detta t ex om att följa 1%-regeln, som säger att vid samtliga ny-, till- och ombyggnader av kommunala fastigheter och vid anläggande eller omplanering av utomhusmiljöer ska en procent av produktionskostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning. Ett marknadstorg där offentliga beställare och utförare av KKN-tjänster möts och får syn på varandras behov och kompetenser skulle stimulera näringen. Slutsatser Det är i möten mellan individer från olika branscher med olika kompetenser, erfarenheter, som de innovativa projekten kan skapas och få verkligt fäste. Det finns ett behov av tvärsektoriella nätverk för entreprenörer, branschorganisationer och det offentliga stödsystemet, något som skulle öka kunskap och kollaboration inom KKN. Genom ett sådant regionalt nätverk skulle även affärsmöjligheter synliggöras t ex i form av företagens behov av kreativ och konstnärlig kompetens. 17 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE EN FÖRSTUDIE