ÅRSREDOVISNING 2013 ALLA LIKA VÄRDA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2013 ALLA LIKA VÄRDA"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 213 religion ålder funktionsnedsätning sexuell läggning kön socioekonomi glesbygd/tätort könsöverskridande identitet etnicitet ALLA LIKA VÄRDA 1

2 2 VERKSAMHETSIDÉ Landstinget arbetar för norrbottningarnas flickors, pojkars, kvinnors och mäns välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamheter ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Av kommunallagen framgår bland annat att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan finns finansiella mål samt mål för verksamheten. De är utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur.

3 VISION Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. 3 INNEHÅLL Vision och verksamhetsidé Ledaren...4 Omvärlden...6 Attraktiv region...9 God hälsa God vård...18 Vårdval Norrbotten...3 Engagerade medarbetare...31 Stark ekonomi Stiftelser och bolag Jämställdhetsredovisning....4 Miljöredovisning...43 DIVISIONER Primärvård...47 Opererande specialiteter...48 Medicinska specialiteter....5 Vuxenpsykiatri...52 Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning...55 Service...56 Länsteknik...57 EKONOMISK ÅRSREDOVISNING Landstinget i siffror Redovisningsprinciper...59 Ekonomisk redovisning...6 Organisation....7 Ordlista...72

4 LEDAREN Kent Ögren, landstingsstyrelsens ordförande, och Mats Brännström, landstingsdirektör. 4 Året som gått har präglats av förberedelser. Den 1 januari 214 träder den största organisatoriska förändringen i landstingets historia i kraft. Redan 29 påbörjades en utredning av närsjukvården, som nu landar i att hälso- och sjukvården samlas i två divisioner: Närsjukvård och Länssjukvård. Även i landstingsdirektörens stab sker genom gripande förändringar, en översyn som ska ge en besparing på 7,5 miljoner kronor. Arbetet i såväl de sex avdelningarna i staben som i landstingets övriga verksamhet ska i högre utsträckning än tidigare utgå från analyser av mätresultat. Tydligare kunskapsstyrning tillsammans med ökad samverkan mellan verksamheter gör oss redo att möta medborgarnas behov, i dag och i framtiden. Samtidigt införs en ny styrmodell. Landstingsstyrelsen får en tydligare roll i arbetet med att tolka inriktningen i fullmäktiges strategiska plan. Landstingsfullmäktige blir mindre inblandat i detaljbeslut medan landstingsstyrelsen får mer att säga till om i fråga om organisations- och beslutsprocesser. Parallellt med förberedelserna för att lämna det gamla har landstingets medarbetare skött den vanliga verksamheten, nära norrbottningarna. De har gjort en fantastisk insats, ett arbete som de ska känna sig stolta över. Inte minst för de anställda i primärvården blev 213 ett intensivt år, med stora arbetsinsatser. I februari övergick ansvaret för hälso- och sjukvård för vuxna som vårdas i egen bostad från landstinget till kommunerna. För att göra övergången av hemsjukvården så smidig som möjlig för patienterna har hälsocentralerna ställt upp med bland annat rådgivning. Några månader senare, i början av sommaren, gick den privata vårdgivaren Sensia i konkurs. Från en dag till en annan fick landstingets hälsocentraler ta emot cirka 2 listade, en utmaning som innebar en del avbrutna semestrar, men som man klarade med glans. Med eller utan konkurser är sommaren en tid som kräver mycket planering. Under 213 har vi lämnat den strikta uppdelningen i två semesterperioder, vilket vi bedömer bidrog till att sommaren blev hanterlig för sjukvården. Från det gångna året vill vi även nämna följande: Bygget av ett patienthotell i Sunderbyn fortskrider. Tillgång till medicinsk personal på hotellet lättar trycket på sjukhuset.

5 5 Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn har invigt sina ombyggda lokaler för rättspsykiatrisk vård. Tillsammans med övriga tre landsting i norra Sverige disponerar Norrbottens läns landsting två ambulansflygplan, som båda varit stationerade i Umeå. Från april finns ett ambulansflygplan stationerat i Luleå under dagtid. Det förkortar insatstiden vid akuta händelser och effektiviserar planerade ambulanstransporter. Samhällsomvandlingen i Gällivare/Malmberget har lett till sammanslagning av landstingets två hälsocentraler. I augusti invigdes hälsocentralen Laponia vid Gällivare sjukhus. Landstingsfullmäktige har sagt ja till en länsstrategi för akut omhändertagande. En av de första åtgärderna är att höja kraven på kompetensnivån vid akutmottagningarna, med ett särskilt fokus på Kiruna sjukhus. Ett fullmäktigebeslut i december innebar startskottet för planeringen av ett nytt sjukhus i Kiruna. Landstingets arbete på kulturområdet möts av respekt och intresse. Länet lyfts fram som en förebild för samarbete mellan olika aktörer, en modell som infördes 211 där Norrbotten var ett av fem pilotlän. Under året har vi också fått svart på vitt att kulturen är viktig för länets utveckling och framtid. Enligt rapporten Kulturens betydelse för tillväxt gör ett rikt kulturliv Norrbotten attraktivt för boende och besökare, och underlättar rekrytering för företag. Den regionala avdelningen har varit föremål för en särskild översyn. Vi bygger vidare på de styrkor som finns, samtidigt som det regionala utvecklingsarbetet kopplas närmare landstingets övriga verksamheter. Det långsiktiga arbetet med jämställdhetsintegrering har fortsatt under 213 och vi börjar nu se resultat. Att befinna sig i en verksamhet där tempot är högt och samtidigt kunna lyfta blicken och se framåt, kräver en engagerad personal. Det här året har verkligen visat att Norrbottens läns landsting har kompetenta, kloka med arbetare med förmåga och vilja till förändring. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem, och även till landstingets förtroende valda. Nu går vi från förberedelsernas tid in i det nya.

6 Omvärlden 6 SAMHÄLLSEKONOMIN Tillväxten i omvärlden har under 213 fått bättre fart. Ekonomier som USA och Storbritannien visar betydande styrka i samband med att sysselsättningen stiger, samtidigt som arbetslösheten gradvis backar. Även Tyskland visar prov på bättre fart och i mer problemtyngda euroländer märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Utvecklingen i Danmark och Finland har däremot varit negativ samtidigt som den tidigare så starka norska tillväxten försvagats något. I Kina har BNP däremot fortsatt växa med 7 8 procent. Till den förbättring som sammantaget kan skönjas i den internationella statistiken kan läggas att en rad internationella indikatorer under det senaste halvåret pekar uppåt. Förväntningar om framtiden har förbytts från pessimism till försiktig optimism. Oron på de finansiella marknaderna har lagt sig något, men blossar ändå emellanåt upp. Utbrotten av oro och finansiell turbulens är mindre än för något år sedan och aktiekurser tillsammans med obligationsräntor har under året rört sig uppåt. Penningpolitiken fortsätter samtidigt överlag vara starkt expansiv. I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under 213 trots positiva signaler från omvärlden. Den svenska exporten har utvecklats svagt vilket gjort att också investeringarna har vikit, inte minst inom industrin. Exporten och investeringarna har gett ett negativt bidrag till utvecklingen av svensk BNP. Trots svag tillväxt har en rad framtidsinriktade indikatorer tydligt pekat uppåt. Till exempel har företagens förväntningar om framtiden avsevärt förbättrats i Konjunkturinstitutets månatliga barometerundersökningar. Sveriges kommuner och landstings, SKL, bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med stigande framtidsförväntningar talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare 214 jämfört med 213. LANDSTINGENS OCH KOMMUNERNAS EKONOMI Förutsättningarna för kommunsektorns ekonomiska utveckling är sammansatta. Skatteunderlaget har sedan 21 vuxit snabbare än vanligt, samtidigt som de demografiska behoven växer och statsbidragen inte ökar som tidigare utan i stället urholkas av löne- och prisökningar. Särskilt i landstingen såg läget besvärligt ut inför 213. Omfattande behov inom hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ledde till att åtta landsting höjde skatten motsvarande 14 öre på medelutdebiteringen, den största höjningen sedan bedöms skatteunderlaget växa långsammare än 213 och det blir inga nya statliga tillskott av betydelse. Investeringsbehoven är också fortsatt stora inom både kommun och landsting. Sex landsting höjer skatten inför 214, i några fall orsakad av ändringar i skatteutjämningen. SKL räknar med att besparingar i någon form är nödvändigt i nästan samtliga landsting. MEDICINSK UTVECKLING Utvecklingen inom distansöverbryggande teknik är fortsatt högt prioriterad. Distansöverbryggande teknik ger möjligheter att erbjuda diagnos och konsultation på distans. och förbättrar tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden. Arbetet pågår med en övergripande strategi för vård på distans. Strategin ska ligga till grund för att etablera konkreta lösningar för vård på distans i hela länet. Eftersom den tekniska infrastrukturen i de flesta fallen redan finns ligger utmaningen i att skapa förutsättningar så att vården kan organisera för nya arbetssätt. Landstinget ser ett ökat behov från medborgarna, med krav på att fler tjänster inom hälso- och sjukvården ska erbjudas i nya och interaktiva former. Den nationella strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya förvänt-

7 ningar. Arbete pågår nationellt och regioner och landsting utvecklar gemensamt nya invånartjänster, till exempel tjänster som ska kunna erbjudas via Mina vårdkontakter och 1177.se. Anpassning och anslutning av de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna fortgår löpande i landstinget. Sammantaget bidrar dessa satsningar på nya tjänster tillsammans med satsningen på kunskapsstyrning, till ökad patientsäkerhet och stärker patientens ställning i vården. HÄLSOUTVECKLING Levnadsvanor. Levnadsvanorna bland norrbottningarna har samma mönster som i landet generellt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna och av individens egna val och levnadsvanor. Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. De senaste tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats, färre röker och alkoholkonsumtionen ökar inte längre. Fysiska aktiviteter och matvanor har i stort sett varit oförändrade. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma. Barnens hälsa. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet och andel barnolycksfall, samt hög andel ammade spädbarn och vaccinerade barn. Under de senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken, drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till dödsfall i det närmaste halverats. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men de psykosomatiska besvären ökar, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickor är nedstämda, oroliga, har värk och självmord har ökat bland unga kvinnor. Det ökade antal barn och ungdomar som har övervikt/ fetma blir en av framtidens stora utmaningar. Andel barn och unga som är fysiskt aktiva på fritiden minskar med stigande ålder. Livslängd och dödlighet. I Sverige och även i Norrbottens län fortsätter medellivslängden att öka även om den är lägre än för riket. Framförallt pojkarna i länet ligger långt ner vid en riksjämförelse. Att livslängden ökar beror till stor del på att färre blir sjuka i hjärtinfarkt och stroke, och bättre behandlingsmetoder bidrar till minskad risk att dö i dessa sjukdomar. Den utvecklingen sker också i Norrbotten, men länet hör till de områden som har högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubblats både för kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är att vi lever längre men också att läkarna oftare skriver demens som dödsorsak. Sedan 199-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men överlevnadsprognosen är bättre. En tredjedel av de nydiagnostiserade cancerfallen är bland kvinnor bröstcancer och för männen prostatacancer. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Sedan 199-talet har dödligheten i självmord minskat. Självmorden minskar dock inte bland unga och bland unga kvinnor har självmorden istället ökat de senaste åren. Självmord är dock vanligast bland äldre män. Utbildningsnivå. Skillnaderna i livslängd är större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och sämre självupplevd hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkning i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärtoch kärlsjukdomar, värk i lederna), men bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånare i tätorter. 7

8 8 BEFOLKNINGSUTVECKLING Åldersstrukturen i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Genomsnittsåldern blir högre och arbetskraftstillgången minskar när de stora årskullarna från 4-talet lämnar arbetsmarknaden. I december 213 hade Norrbotten invånare. Det är en ökning med 799 personer jämfört med samma månad 212. Kommunerna Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Pajala och Piteå ökar sin befolkning. Länets befolkning har nu ökat två år i rad. Sveriges folkmängd ökade med personer under 213 och var vid årets slut Av Sveriges 29 kommuner hade 26 av dem en befolkningsökning under året. Även Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ökade sin befolkning. Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 195 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommuner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade 213 ett negativt födelseöverskott med 299, det vill säga fler dog än föddes. Endast tre kommuner, Kiruna, Luleå och Piteå, hade ett positivt födelseöverskott. AKTUELLA UTREDNINGAR Några avslutade nationella utredningar som kan påverka landstinget är helikopterutredningen, den nationella översynen av missbruks- och beroendevården, en samlad tolktjänst, fritt val av hjälpmedel, statens vård- och omsorgsutredning, den statliga regionala förvaltningen, läkarutbildningsutredningen, alarmeringstjänstutredningen, utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg, patientmaktsutredningen och utredningen om åtgärder vid allvarliga krissituationer. Utredningar som är klara kring årsskiftet 213/214 är inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur, förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och inrättande av Folkhälsomyndigheten. Pågående utredningar: Åtgärder vid allvarliga krissituationer; tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Läkemedels- och apoteksutredningen; prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar. Beslutsoförmögna personers ställning i bland annat hälso- och sjukvård. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Tvångsvård för barn och unga. En kommunallag för framtiden. Donations- och transplantationsfrågor. Nationell samordning av kliniska studier. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Ny lagstiftning 213. Den 1 januari infördes en reglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen. Bland annat ska programmen genomföras av landsting och kommuner, som också ska svara för kostnaden. Den 1 juli infördes en lag som innebär att vuxna som håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska få vård enligt samma villkor som asylsökande. Från och med den 1 oktober infördes EU:s patientrörlighetsdirektiv vilket bland annat innebär att landsting och kommuner får kostnadsansvar för viss vård inom EU/ EES-området.

9 Attraktiv region MÅL Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region. Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Målet om en attraktiv region är delvis uppnått. Arbetet med att skapa förutsättningar för en attraktiv region har utvecklats under flera år. Resultaten visar att flera av delmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Några av målen har inte uppnåtts under året. ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Kraftsamling. Två kraftsamlingskonferenser har genomförts under året och samlat 815 deltagare. Konferenserna är en mötesplats med föreläsningar och rundabordssamtal om unga, jämställdhet, mångfald och integration. Kulturplan Den nya Kulturplanen för antogs av landstingsfullmäktige i november och ger verktyg för att bygga vidare på utvecklingen av attraktiva livsmiljöer för Norrbotten. I Malmfälten pågår stora samhällsförändringar och kulturmiljövärden och stora livsmiljövärden behöver omhändertas. Under 213 har detta konkretiserats på olika sätt bland annat genom kulturmiljöanalysarbete i Kiruna. Bild- och formkonsten, dansen och musiken är områden som varit under stark utveckling under året och samverkan med Norrbottens kommuner och civilsamhälle i kulturfrågor har fortsatt med oförmins kad styrka. Tillgänglighetsplaner har skrivits för samtliga länsinstitutioner. ÖPPENHET, MÅNGFALD OCH NYA PERSPEKTIV Yngre norrbottningar till politiska förtroendeuppdrag Under året har politikerakademin startat för att ge yngre norrbottningar goda förutsättningar för politiska förtroendeuppdrag. Målet är att fler unga vuxna ska ta på sig liknande uppdrag och att det ska märkas en föryngring bland de förtroendevalda efter valet 214. Politikerakademin är en kvalificerad utbildning med ett antal träffar under ett års tid, för partier representerade i landstingsfullmäktige innevarande mandatperiod. Diskussionsunderlag Grönbok om demografi. Norrbotten står liksom många andra regioner inför stora demografiska utmaningar när andelen yngre blir färre. Det gäller länets arbetsmarknad men också vår traditionella bild av livets faser; ungdom, arbetsliv, pension. Det behövs nya lösningar. Landstinget har samlat fakta och tankar i en grönbok som blir en gemensam grund och inspirerar till fortsatt diskussion och idéskapande i samverkan. HÅLLBAR UTVECKLING OCH INOMREGIONAL BALANS Regionfrågan. Det har varit ett händelserikt år inom regionfrågan. Indikationerna var starka vid årets början att det regionala utvecklingsansvaret skulle föras över till landstingen i de län som ansökt om det hos regeringen. Förberedelser påbörjades men upphörde när regeringen under hösten beslutade att avslå ansökan från landstinget i Norrbotten, Västernorrland och Västmanland. Dessa län har därmed inte politiskt inflytande över det regionala utvecklingsansvaret. INFRASTRUKTUR Transportplanen. Trafikverkets förslag till nationell transportplan fick politiker från landstinget och Norrbottens kommuner att agera. De namngivna investeringarna är få och de fyra nordligaste länen tilldelas endast 3,4 procent av investeringsbudgeten. I remissvaret konstateras att näringslivets utveckling och hela samhällsutvecklingen påverkas negativt av det dåliga transportnätet. 9

10 1 Flyglinje mellan Luleå och Tromsö. Arbetet med att etablera en flyglinje mellan Luleå och Tromsö har pågått under året. En flygförbindelse är viktig för att utveckla de öst-västliga kommunikationerna. Flygstart är beräknad till januari 214 och initiativet är ett resultat av landstingets vänregionavtal med Troms fylke i Nordnorge. Målet är att utöka flyglinjen med sträckan Uleåborg Luleå. NÄRINGSLIV Ny strukturfondsperiod. En ny strukturfondsperiod träder i kraft 214 och varar till 22. Tilldelningen till området övre Norrland som är Norrbotten och Västerbotten blev 1,9 miljarder kronor. Gleshetsbonusen som är ett resultat av norra Sveriges påverkansarbete inom EU gör att området även denna period tilldelas en stor summa. Strukturfonderna är EU-kommissionens viktigaste verktyg för att genomföra Europa 22-strategin. Investeringar i Norrbotten AB. Under året har ägandet breddats då åtta kommuner, Luleå, Boden, Kalix, Överkalix, Övertorneå, Haparanda, Älvsbyn och Arvidsjaur, har beslutat att bli delägare i Investeringar i Norrbotten AB som landstinget bildade 212. Det stärker investerings- och etableringsarbetet i länet och kommunerna. KULTUR En tydlig kulturutveckling sker i länet som också uppmärksammas nationellt. Under 213 har arbetet med en ny Kulturplan genomförts och processen med kommunmöten, dialoger med konstområden, nationella minoriteter och folkbildningen, med kulturberedning och arbetsgrupper fortsatt. Kunskapen efter fyra års arbete enligt den nya kultursamverkansmodellen är betydligt större och samverkan och nätverken har fördjupats och utvecklats. Även i uppföljnings- och utvärderingsarbetet har 213 inneburit en utveckling. Statens Kulturråd har för 213 fördelat extra medel till landstingets arbete med drygt 5,5 miljoner kr förutom en ramökning med 1 miljon kr. Utifrån utvecklingen av det stora projektet Konstmuseet i norr har 213 visat att alla tre verksamheterna har behov av att bli permanenta. Ett avtal har slutits med Bodens kommun om vidare gemensam hantering av Havremagasinets verksamhetsframtid. Resurscentrum för konst avslutar sin projektverksamhet senast december 214. Norrbottensmusiken har haft ett mycket framgångsrikt 213 med Norrbotten NEO:s intepretationspris från Svensk Tonsättarförening, avtal om tvåårig del i kammarmusikprogrammet på Stockholms konserthus och representation i konsertprogram när Polarpristagaren Kaija Saariaho premierades. Internationella turnéer har varvats med besök i klassrum i Norrbotten. Norrbotten NEO var starkt delaktiga i det framgångsrika Kraftcentrum för ny musikprojektet och festivalen New Directions i Piteå och Luleå liksom Norrbotten Big Band som tillsammans med pianisten Django Bates också utmärkte sig genom en konsert på Royal Albert Hall i London i en Proms-konsert som enda jazzinslag. Länsbiblioteket har framgångsrikt drivit arbetet med Biblioteken i Norrbotten, den med kommunerna gemensamma biblioteksverksamheten. En viktig kulturmiljökonferens genomfördes i Kiruna med koppling till de stora samhällsomvandlingsprocesser som pågår där. Norrbotten, har under året fortsatt inneha det regionala ordförandeskapet i Joint Working Group on Culture (JWGC) för Barentsarbete och det största kulturprojektet någonsin i Kolarctic-ENPI, New Horizons med 12 regioner i Barents är ett av resultaten av det samarbetet.

11 Mått Mål Fördelning Resultat 213 Attraktiva livsmiljöer Befolkningsutveckling Positiv Försörjningskvot Oförändrad Lönesummautveckling Positiv Befolkningens uppfattning om: -Tillgång till vård de behöver 82 % - Förtroende för vården 75 % Vårdcentraler 75 % Sjukhus Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Ungdomsprojekt 2 % av regionala utvecklingsmedel Hållbar utveckling och inomregional balans Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten: Förändring öppet arbetslösa Minskning K M Förändring sökande i program med aktivitetsstöd Minskning K M Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) Minskning K M Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst K som riket M Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst K som riket M Landstingets normalårskorrigerade värmeförbrukning jämfört med 21 (år 212 var jämförelsen med 29) 116 kwh/m 2 år 214 Landstingets elförbrukning kwh/m 2 jämfört med 21 (år 212 var jämförelsen med 29) 95 kwh/m 2 år 214 Tjänsteresor med bil jämfört med 211, exklusive fordon i direkt vårdproduktion fordonsmil Nyttjande av videokonferens inklusive e-hälsa med ljud och bild Öka och fortsatt bäst i landet Andel upphandlingar av elektrisk utrustning där LCC tillämpas 1 % år 214 Landstingets andel certifierade ekologiska livsmedel 2 % år 214 Avfall kg/vårdtillfälle (exkl inhyrda äldreomsorgsplatser och OBS-platser) Ska inte öka Samråd med företrädare för de nationella minoriteterna Minst 2 ggr per år Infrastruktur Passagerare från länets flygplatser Ökande Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Nya företag Ökande Antal Procent av riket Länsverksamhet i länets samtliga kommuner Ökande/oförändrad Musik Teater Dans Museiverksamhet Bibliotek Slöjd Konst Film, regionalt resurscentra 11 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas

12 God hälsa 12 MÅL Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Självskattad hälsa utgår från hur individen själv utifrån en öppen fråga bedömer eller uppfattar sin hälsa. Det är en vanlig fråga för att mäta det allmänna hälsotillståndet inom befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd. I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Trots att hälsoutvecklingen överlag är positiv i länet på så vis att människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol så har länet fortfarande en bra bit kvar för att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Norrbotten ligger inte i närheten av att nå det målet utan ligger snarare långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Gemensamma utmaningar är bland annat flickors psykiska hälsa samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män. För att uppnå målet gäller det därför att fortsätta arbeta utjämnande mellan socioekonomiska grupper för att ge lika förutsättningar. Viktigt också att arbeta aktivt med barn och ungas hälsa då hälsoskillnader grundläggs i tidiga år. Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan och från och med 213 erbjuds hälsosamtal till 3-åringarna med utökning till 4-, 5- och 6-åringar under 214. TobaksfriDuo bland länets skolelever pågår i hela länet och positiva signaler kommer in om dess effekt. Landstingets folkhälsoarbete i Norrbotten. Det nationella målet för folkhälsa är att skapa sam hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete för Norrbotten baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämt fördelad i befolkningen i Norrbotten är ett centralt mål. Landstinget ska aktivt samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling. Landstinget har två centrala inriktningar: Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Hälsofrämjande verksamhetv HÅLLBAR HÄLSOUTVECKLING Medellivslängd och hjärt- och kärlsjukdomar. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbotten fort farande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln. Den förväntade medellivslängden för -åringar i länet är för flickor 82,9 år och 78,3 år för pojkar. Det är framförallt pojkarna som ligger långt ner, och för vissa av länets kommuner är skillnaden hela åtta år mot den kommun i Sverige som har högsta förväntade medellivslängden. Även inom länet är variationen stor bland framförallt pojkar. Norrbotten har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 213 fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män. Självskattad hälsa. Den senaste mätningen av självskattad hälsa i Norrbotten, via Nationella folkhälsoenkäten, gjordes 21 och visade att 7 procent av befolkningen

13 Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda Kvinnor Män Riket kvinnor Länet kvinnor Riket män Länet män Utveckling av andel i elever i Norrbottens län som upplever sig må bra eller mycket bra. Årskurs 4, 7 samt gymnasiet årskurs Arjeplog Luleå Älvsbyn Piteå Boden Övertorneå Kalix Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män: 83,2 år; kvinnor: 86,1 år). Källa: SCB. Kiruna Jokkmokk Gällivare Arvidsjaur Pajala Överkalix Haparanda Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / /213 Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL. Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning -74 år. Norrbottens län jämfört med riket, män och kvinnor. Mått: antal döda per 1 invånare Källa: (Dödsorsaksregistret) Norrbotten, män Riket, män Norrbotten, kvinnor Riket, kvinnor år upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra (riket 72 procent). Fyra år tidigare var siffran för länet 65 procent (riket 69 procent). Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens både i länet och riket. Nästa större mätning är planerad till våren 214. Folkhälsomyndigheten utför årligen även mindre mätningar vart fjärde år, men då med redovisning via fyraårsmedeltal. Jämförelserna med övriga län visar där att befolkningen i Norrbottens län hör till dem med lägst självskattad hälsa (29 212). Utveckling av andel i befolkningen år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa över tid, 4-årsmedeltal Norrbotten Sverige Konfidensintervall som anger statistiska osäkerheten för måttet Källa: Barns och ungdomars hälsa. Barn och ungdomars självskattade hälsa mäts i skolsköterskornas hälsosamtal, i årskurs fyra och sju samt årskurs ett på gymnasiet. De flesta elever i länet säger sig må bra, men ju högre årskurs desto större blir gruppen som inte mår bra. Mellan årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet minskar flickornas självskattade hälsa tydligt jämfört med pojkarnas och en extra stor minskning har observerats de senaste två åren. Hälsosamtalet 212/213 visar att det finns ett antal utmaningar för länet: Det psykiska välmåendet minskar tydligt bland flickor mellan årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet (andelen som är ledsen är fortfarande hög); pojkarnas stadigt ökande fetma/läskdrickande med stigande ålder samt den stora andelen elever i gymnasiet som spenderar en avsevärd del av sin fritid tid vid TV, dator eller mobil ett stillasittande som på sikt kan ge hälsokonsekvenser. Liksom bland vuxna finns stora skillnader i elevers hälsa beroende på kön, ålder och var man bor i länet. En viktig uppgift inom folkhälsoarbetet är därför att fortsätta arbeta utjämnande mellan socioekonomiska grupper och med tidiga insatser. Tandhälsa. Tandhälsan hos 19-åringarna är speciellt intressant eftersom den speglar hur det förebyggande arbetet har lyckats. Landstinget har som mål att länets 19-åringar ska ha minst lika god tandhälsa som genomsnittet för jämnåriga i riket. Det målet är ännu inte uppfyllt. Norrbotten har sex och åtta procentenheter högre andel kariesskada bland kvinnor respektive män 212 jämfört med senast tillgängliga siffror för riket från 211. Tandhälsa är ett långsamt rörligt mått men under de senaste tio åren finns en tydlig positiv trend med allt större andel som är utan kariesskador LEVNADSVANOR Socioekonomiska förhållanden och levnadsvanor påverkar hälsan och det finns skillnader mellan kön och kommuner. Högutbildades längre medellivslängd har en förklaring i skilda levnadsvanor och i Norrbotten skiljer sig levnadsvanorna bland annat i rökning, hur mycket frukt och grönsaker man äter samt fysisk aktivitet (Hälsa på lika villkor, 21). 13

14 Sexuell hälsa. Under 2-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. I åldersgruppen år finns större delen av fallen. Efter toppnotering för länet 26 har klamydiafallen långsamt minskat eller hållits någorlunda konstant ända till 212 då en ökning sågs, som inte återfanns för riket. År 213 ökade klamydiafallen ytterligare och Norrbotten har nära 21 fall per 1 invånare i åldersgruppen år (män 14,5 och kvinnor 22,2). Landstingets mål om högst 15 fall av 1 är därmed inte uppfyllt. Endast fem av länets kommuner nådde målet. Utvecklingen av klamydia i Norrbotten och riket, , alla åldrar. Incidens per Norrbotten Sverige procent av pojkarna rökare i första året på gymnasiet, det vill säga röker minst någon gång i veckan. Landstingets mål om en halvering från 27, då både flickor och pojkar låg på elva procent, är dock inte nått. Övervikt. Barnhälsovårdens mätningar av övervikt och fetma bland fyraåringar visar endast små förändringar. Spridningen är dock stor inom länet. Landstinget har som mål att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 procent. År 212 var det målet inte nått bland varken flickor eller pojkar (flickor 16,9 procent och pojkar 12,1 procent). Pojkar har lägre andel med övervikt och fetma än flickor i de lägre åldrarna, men runt årskurs fyra går de om flickorna och fortsätter sedan att dra ifrån för att vid vuxen ålder ligga betydligt högre. I gymnasiet har tre av tio gymnasiepojkar samt två av tio gymnasieflickor i länet övervikt eller fetma. För vuxna har landstinget som mål att andelen med övervikt eller fetma ska minska med en tredjedel fram till 22 jämfört med 26. Några tecken på minskning av övervikt och fetma finns dock inte än, snarare det motsatta Källa: Smittskyddsinstitutet. Tobaksfri livsstart. Andelen gravida i vecka 32 som röker är 2,5 procent i Norrbotten 212 vilket gör att landstingets mål om två procent är nästan nått. Siffran för riket är 4,3 procent. Andelen snusare i samma graviditetsvecka är i länet en procent och i riket,1 procent. Förekomsten av rökning bland föräldrar till barn som är åtta månader eller yngre minskar fortlöpande och låg 211 på 9,6 procent, med en variation mellan 4 och 28 procent i länets kommuner. Riksgenomsnittet var 12,7 procent. Andel med övervikt bland elever i Norrbotten, Övervikt Fetma 4-åringar Förskola Årskurs 4 Flickor Årskurs 7 Gymn år 1 4-åringar Förskola Årskurs 4 Pojkar Årskurs 7 Gymn år 1 Barns och ungdomars levnadsvanor. Knappt en av sju flickor och en av fem pojkar i årskurs fyra dricker läsk minst tre gånger i veckan. I gymnasiet dricker var fjärde flicka och närmare varannan pojke läsk minst tre gånger i veckan. Andelen som motionerar minst tre gånger i veckan minskar med stigande årskurs. Med stigande årskurs ökar tiden som barn och ungdomar spenderar framför TV, dator eller mobil. Hälsosamtalen 212/213 visar att en av tre gymnasieelever i länet dagligen sitter fem timmar eller mer med TV, dator eller mobil på sin fritid. I vissa kommuner är det ännu högre. En positiv utveckling ses i länet och riket vad gäller bruk av alkohol och tobak. CAN-undersökningen 213 i årskurs 9 om ungdomars alkohol och drogvanor visar att andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 aldrig har varit så låg i länet och både rökning och snusning har minskat tydligt sedan 29. Norrbotten har en tydligt lägre andel alkoholkonsumenter, färre som intensivkonsumerar alkohol, lägre andel rökare samt lägre andel elever som använt narkotika det senaste året. Norrbotten ligger dock fort farande högre än landet när det gäller andelen snusare samt bruk av hembränt. Läsåret 212/213 är sju procent av flickorna och nio Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL samt Barnhälsovården, NLL (4-åringar år 212).

15 HÄLSOFRÄMJANDE INRIKTNING Det blir allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra effektiviteten och dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser utvecklas och ett viktigt verktyg är de nationella riktlinjerna som kom under slutet av 211. De ger rutiner och stöd vid möten med patienter inom områdena tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Öppna jämförelser i Sverige visar att det inte är ovanligt att personer med sjukdomar har levnadsvanor som kan medföra komplikationer. Det gäller exempelvis rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet för diabetiker eller personer med stroke. Åtta av tio norrbottningar är positiva till att läkare eller annan vårdpersonal tar upp frågor om deras levnadsvanor, exempelvis kost, motion, tobak och alkohol (Vårdbarometern 213). Folkhälsocentrum. Folkhälsocentrum är ett kunskapscentrum inom folkhälsa som ska samordna, leda och stödja landstingets strategiska folkhälsoarbete. De ska även följa, analysera och sprida information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Folkhälsocentrum kommer de närmaste åren att utveckla samarbetet med kommunerna och förstärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Folkhälsocentrum har under året haft välbesökta utbildningar för vårdpersonal och andra om alkohol, tobak, fysisk aktivitet och kostens betydelse. Utbildningarna i Motiverande samtal är också efterfrågade och arrangeras två gånger per år. Hälsotjänster i uppdrag. Genom införandet av vårdval har Norrbottens läns landsting gett uppdrag till både privata och landstingsdrivna hälsocentraler. I detta ingår att erbjuda hjälp med tobaksavvänjning och utskrivning/uppföljning av fysisk aktivitet på recept. Uppdraget har även omfattat att följa upp 212 års handlingsplan för hälsocentralens arbete med levnadsvanor. Nytt för 213 är också att göra en handlingsplan för särskilda riskgrupper där levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Fysisk aktivitet. Landstinget har under året fortsatt arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR, både inom primärvården och inom specialistsjukvården. En ökning av förskrivningen skedde under 212 men har avstannat 213. Prestationsersättningen för förskrivningarna förändrades 213 till ett lägre belopp än under 212, medan man istället fick högre ersättning för uppföljningen av FaR. Till och med november 213 hade uppföljningar gjorts. Sjukgymnaster skriver ut flest recept, sedan sjuksköterskor och läkare. Även barnmorskor, kuratorer, dietister och arbetsterapeuter kan skriva ut FaR. Förskrivning FaR över tid, primärvård och slutenvård Primärvård Slutenvård Källa: (Dödsorsaksregistret) Tobak. Landstinget fortsätter att driva Tobaksfri Duo. Metoden ska förebygga att skolelever inte börjar röka eller snusa under sina sista grundskoleår och är mer eller mindre 15

16 16 väletablerad i länets kommuner och skolor. År 213 var alla kommuner med och 6-7 procent av de tillfrågade eleverna tackade ja och skrev kontrakt om att vara tobaksfri under sina sista år i grundskolan. Metoden växer och skolorna blir mer självgående i arbetet. Under hösten, i samband med tobaksfria veckan, ordnades en stor tävling för konstverk mot tobak. Engagemanget var stort. Primärvården, offentlig och privat, har närmare 8 tobaks avvänjare, varav andelen diplomerade ökar och är drygt hälften år 213. Hälsosamtal 3-åringar. 213 började landstinget erbjuda alla 3-åringar hälsosamtal för att 214 utvidga det till att även gälla åringar. Landstinget vill stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och bidra till en mer jämställd och jämlik hälsa. Under 213 har vårdpersonal från hälsocentralerna, drygt 9 personer genomgått en särskild utbildning för utförare av hälsosamtal. Under 213 har 49 hälsosamtal hållits, cirka 2 procent av alla 3-åringar. På grund av bland annat organisatoriska förändringar som överförande av hemsjukvården till kommunerna har vissa hälsocentraler inte hunnit erbjuda alla 3-åringar hälsosamtal. Informationsinsatser om folkhälsa. Folkhälsa är ett prioriterat område. Det handlar dels om att förmedla hur hälsan ser ut i länet men också om att lyfta fram vad individen själv kan göra för att förbättra hälsan. I början av 213 hölls bland annat en frukt och grönt-kampanj i samarbete med övriga norrlandstingen. Landstinget använder flera kanaler för att nå befolkningen, bland annat webb, nyheter, press och sociala medier. Många annonser och artiklar som landstinget producerar går under temat folkhälsa. Ett antal temaveckor och temadagar har uppmärksammats under året som Klamydiamåndagen, Tobaksfria veckan och Psykiatriveckan. Samverkan för folkhälsa i Norrbotten. Landstinget och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolitisk strategi. Under 213 har landstinget tillsammans med Kommunförbundet och länsstyrelsen deltagit i Norrbottens folkhälsopolitiska råds kommunturné för att lyssna av kommunernas behov av stöd i folkhälsoarbetet. Under 213 har ett regionalt nätverk för föräldrastöd bildats med länsaktörer och frivilligorganisationer som nu blir ett nätverk för prevention av psykisk ohälsa. I övrigt samverkar landstinget med länsstyrelsen och polismyndigheten för att stödja folkhälsoinsatser framförallt kring vålds- och alkoholförebyggande arbete. Samverkan sker också med skola och socialtjänst kring barn och ungdom samt kring de äldres hälsa och livsvillkor. Ett viktigt samarbete är den årliga enkäten som görs i skolsköterskornas hälsosamtal med elever. Samverkan med andra landsting. Under senare år har samverkan mellan landstingen i Norrland utvecklats inom flera områden. Några exempel är befolkningsundersökningar, kunskapsnätverk kring hiv och andra sexuellt överförda infektioner (STI), hälsosamtal, regionalt cancercentrum Norr samt gemensamma beredningar i särskilda frågor. Den gemensamma hemsidan gratiskondomer.nu för ungdomar är en satsning inom Kunskapsnätverk hiv/ STI Norr. Andra aktiviteter är en modell för hur studenter från högskolor kan informera grundskoleelever om sex och relationer. Kunskapsnätverket hiv/sti Norr utvecklar också rutiner för den del av hälsosamtalet med asylsökan-

17 de/ flyktingar som handlar om sexuell hälsa och sexuellt överförda infektioner. Hivskola, för hivpositiva barn och ungdomar, är ytterligare en av nätverkets satsningar i norra Sverige. Landstingen i Norrland har ett gemensamt folkhälsoprogram som reviderats under 213. Landstinget är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket är ett kunskaps- och utvecklingscentrum för hälsoorientering inom hälso- och sjukvård. Stöd till folkhälsoinsatser. Landstinget stödjer folkhälsoinsatser som är folkbildande. Under 213 har landstinget tagit emot tolv ansökningar av vilka sju beviljades. Till de projekt som beviljades hörde bland annat Sundare Barn, en utbildning för föräldrar till barn med övervikt, som genomfördes i Arjeplog, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. En annan bidragsform är Snabba Ryck, med snabb handläggning av mindre summor. Flera av aktiviteterna som fått stöd från den bidragsformen inriktar sig på barns hälsa. Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra sexuellt överförda infektioner. Folkhälsomyndigheten beslutar om bidragets storlek medan landstinget beslutar om fördelningen inom länet. KULTUR OCH HÄLSA Division Kultur och utbildning har fortsatt arbetet med Kultur i entrén och under 213 har det blivit en permanent veckoaktivitet på Sunderby sjukhus med musikevenemang, utställningar, dans med mera. Även Piteå sjukhus har från och med 213 Kultur i entrén och under kommande år ska det introduceras på Kalix sjukhus. Under 213 har Digital Live Arena (DLA) introducerats på Sunderby sjukhus med plan att utöka till alla länets sjukhus. DLA är en teknisk lösning för att exempelvis distribuera livekonserter eller inspelade konserter till sjukhus och åldringsvård. Vuxen psykiatrin i Öjebyn har ingått i ett försök med temat Trädgård & Park som ska utvärderas för en eventuell fortsättning. 17 Mått Mål Fördelning Resultat Inriktningsmål Självskattad hälsa Bäst i Sverige år år (16-29 år, 3-64 år, år) K M Rapporterade psykiska Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta K besvär bland ungdom eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda understiger 3 %, år 214 M Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Tobaksfri livsstart Andelen gravida i graviditetsvecka 32 som inte röker ska vara minst 98 % Andelen barn 8 månader som inte har någon förälder som röker ska vara minst 95 % Tobaksbruk bland Andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker respektive snusar ska K ungdomar halveras för båda könen från läsår 27/28 till 213/ 214 M Riskabla alkoholvanor Andelen ungdomar år med riskabla alkoholvanor halveras från år K 26 för båda könen till år 218 M Sexuell hälsa Konstaterade fall av klamydia, både bland män och kvinnor, ska understiga 15 fall per 1 invånare, år. Kariesfria 19-åringar Norrbottens 19-åringar ska ha lika god munhälsa som genomsnittet K i Sverige M Övervikt, barn Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 % för K respektive kön. M Övervikt, vuxna Andelen med övervikt eller fetma bland vuxna norrbottningar ska minska med minst en tredjedel bland män respektive kvinnor från K år 26 till 22 M Fallskador bland äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner i landet som uppvisar minst fallskador som leder till sjukhusvård bland invånare 8 år och äldre år 214 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas

18 God vård 18 MÅL Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå. I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar och behov i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation, att resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidensbaserad kunskap. Samlad bedömning av måluppfyllelse. Inom området säker vård pågår en mängd insatser: risk- och händelseanalyser, registrering av avvikelser, journalgranskning, utveckling av säker läkemedelshantering osv. Landstinget har högt ställda mål och är i flera delar nära att uppnå dessa. Inom patientsäkerhet finns i hög grad en systematik för arbetet och vid granskning av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under året bedömdes landstinget bedriva ett tillfredsställande patientsäkerhetsarbete. För tillgänglighet är måluppfyllelsen inom primärvården tämligen god. Landstinget har högre ambitioner vad gäller tillgänglighet inom den specialiserade vården än nationella krav. Inom den specialiserade vården försämrades tillgängligheten under sommarperioden men har därefter förbättrats. Akutmottagningarna på länets sjukhus har bland de kortaste väntetiderna i landet enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning. Trots det nås inte landstingets mål fullt ut. Inom kunskapsbaserad vård har länet fortfarande fler undvikbara slutenvårdstillfällen och färre som influensavaccineras än riket i övrigt. Uppsatta mål nås inte. När det gäller jämlik vård har män i länet högre dödlighet än kvinnor i hjärtinfarkt och högre återinsjuknande i stroke. Här nås delvis målen för kvinnor men inte för män. Målen för effektivitet i vården nås delvis. Jämförelserna av den somatiska sjukhusvården visar högre kostnader för sjukhusen i Malmfälten. Öppna Jämförelser, Norrbottens Läns Landsting i förhållande till andra landsting Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Kvinnor, , , 27-21, Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Män, , , 27-21, Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Kvinnor, , , 27-21, Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Män, , , 27-21, års överlevnad i bröstcancer , 24-21, 23-29, Andel diabetiker som når mål för blodtryck 212, 211, 21, 29 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Kvinnor, , , 28-21, Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Män, , , 28-21, Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Kvinnor, , , 28-21, Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Män, , , 28-21, Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare Kvinnor, , , 28-21, Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare Män, , , 28-21, Andel med tre eller fler psykofarmaka 8 år och äldre Kvinnor, 212, 211, 21, 29 Andel med tre eller fler psykofarmaka 8 år och äldre Män, 212, 211, 21, 29 Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård vårdcentraler, 212, 211, 21, 29 Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus, 211, 29, 28 och 27 Andel av patienterna som ansåg att väntetiden till ett besök sjukhus, 212, 211, 21, 29 Andel av patienter som väntat högst 9 dagar på besök i specialicerad vård mars 213, mars 212, mars 211, mars 21 Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad 212, 211, 21, 29 Kostnad per konsumerad DRG-poäng Spec. somatisk vård 212, 211, 21, Position 1 7 (%) Position 8 14 (%) Position (%)

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Årsredovisning 2012 1

Årsredovisning 2012 1 Årsredovisning 2012 1 Landstingets vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Landstingets verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Barn Mängden barn i Norrbotten

Barn Mängden barn i Norrbotten HÄLSOBOKSLUT 213 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart Bakgrund/syfte Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: Nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten är inte långsiktigt hållbart avseende: Att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer