Information- Flickors hälsa normkritisk pedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information- Flickors hälsa normkritisk pedagogik"

Transkript

1 Per-Inge Hellman - p2ph01 E-post: Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr: 2011/801-BaUN-646 Barn- och ungdomsnämnden Information- Flickors hälsa normkritisk pedagogik Ärendebeskrivning Forsningscirkelar kring unga flickors psykiska ohälsa Hösten 2012 startade en satsning för att stärka unga flickors psykiska hälsa i Västerås. Projektet som är en engångssatsning initierades av Västerås stad och Barn- och ungdomsnämnden - pågick mellan september 2012 till april I Landstingsrapporterna Liv och hälsa UNG 2010 och Liv och Hälsa UNG 2012 visar det sig att andelen ungdomar i Västerås som upplever stress, psykosomatiska symtom och depressioner är mycket högre bland flickor än pojkar (Landstinget 2010;2012. Detta är inget specifikt för Västerås stad utan ett nationellt fenomen (Hälsoutskottet 2010;BRIS Forskning visar att flickor i tonåren (även yngre än så) upplever att lärare, föräldrar och andra vuxna ställer högre krav på dem enbart på grund av att de är flickor (Landstedt 2010). För att få mer kunskap om flickors situation och för att kunna bryta denna negativa trend organiserades tre forskningscirklar i samarbete med Mälardalens högskola (MDH). En cirkel bestod av personal verksamma vid Kristianborgskolan, som är en grundskola för årskurs 6-9 i Västerås och fokuserade på krav, förväntningar, bemötande och bedömningar. Den andra cirkeln bemannades med tjejgruppsledare från Ronja, IDA, fritidsgårdar och Stadsmissionen och syftade till att få kunskap om forskningsbaserade metoder och sprida erfarenheter om problemet i fråga. Den tredje cirkeln utgjordes av elever i grundskolans årskurs 8-9, fokuserade på de faktorer som gör att flickor mår sämre än pojkar. Det övergripande syftet med cirklarnas arbete var att ge deltagarna möjligheter att i skolan synliggöra och bryta de normer som får flickor att uppleva sig stressade, nedvärderande och underordnade. Från MDH kommer??? och informerar om uppdraget av forskningscirklarna resultat kring normkritisk pedagogik och deras erfarenheter. Skickad av: Per-Inge Hellman - p2ph01

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2011/801-BaUN-646 Bilagor Checklista för konventionen om barnets rättigheter på Pedagogiska nämnderna i Västerås Flickors hälsa Rapport- unga flickors psykiska ohälsa

3 Tjänsteskrivelse Diarienr 2011/801-BaUN-646 Er referens Sid 1 Pedagogiska nämndernas stab Roland Axelsson Beslut om satsning på flickors psykiska hälsa I budget 2012 har barn- och ungdomsnämnden fått kr i en ettårssatsning på flickors hälsa. I slutet av november 2011 genomfördes en halvdag med praktiker och forskare. Detta för att få en bredare kunskap om orsakerna till försämring av den psykiska hälsan som redovisas i olika enkäter. Dessa är gjorda från 1968 till 2006 och visar en försämring både för flickor och för pojkar. Flickorna uppger att de mår sämre än vad pojkarna uppger. Förändringen kom under 1990-talet och gäller främst åldersgruppen år. De praktiker som har deltagit i mötet med forskare, kommer från tjejjouren, ATSU, Stadsmission, idrottsförening med flickor, förebyggarcentrum, IDA, skolhälsovården och socialtjänsten. Många med lång erfarenhet av arbete med flickor och några med kunskap med tjejgrupper. Landstinget Västmanland har under 15 års tid genomfört undersökningen Liv & Hälsa Ung. Under hela tiden har frågorna ställts till årskurs 9, även om det har varierat vilka övriga åldrar som fått frågorna. Enkäterna har ställts i hela länet. Resultaten visar på likartad utveckling som i övriga landet. Vid de senaste undersökningstillfällena som redovisas i Västmanland har en förbättring skett. En motsvarande förbättring har skett i övriga landet, även om inga data redovisas i detta material. ID: p_21_flickors hälsa

4 Västerås stad 2 (3) Mår bra eller mycket bra (Liv & Hälsa Ung, åk 9) Länet Flickor Pojkar Västerås Om denna förbättring är bestående återstår att se i kommande undersökningar. Cirka 20 % av pojkarna och drygt 40 % av flickorna upplever ofta eller mycket ofta att de är stressade. Erfarenheter från en fokusgrupp med flickor i åldern år mars 2012 Under ca 90 minuters samtal med utgångspunkt från dessa undersökningar och flickornas egna erfarenheter, fångades följande kommentarer: Mycket läxor, tjejer är mera ambitiösa. Om man ska prata för hela klassen, tjejerna blir mera nervösa. Det är bara några få lärare som har kontroll över ordningen. Ont i magen kan höra ihop med mens. Killarna spelar säkrare. Tjejer har mera krav på sig, utseende betyder mycket. Det tar längre tid att sminka sig. Vill gå ner i vikt. Man måste ha de senaste grejerna. Tjejerna tar större ansvar hemma, speciellt från andra kulturer. Tjejer har mera krav på sig själva. Tjejerna konkurrera mera med varandra. Har mycket mera information om varandra. Tjejerna behöver känna att hon duger som hon är, få hjälp med detta. Detta bör ske både på skolan och på fritiden. Tjejer tar åt sig mera. Deras kommentarer om vad som kan göras: Lärare ska få eleverna att känna sig trygga. Pratar mera med killar så man vet hur de känner. Tjejgrupper - att få prata om allt, att få veta om samhället. Klasstimmar då får man förståelse för varandra, genom att lärarna agerade för gemenskap. Läraren - måste agera, vara vuxen, vara en förebild, får inte trycka ner. Veckan ska börja med att man berättar om hur man har haft det under veckoslutet. Man kan inte ändra på andras liv, man kan bara ändra sig själv. Under 2010 träffade staben klasser i årskurs 2 från tre olika program på gymnasiet för att få fram underlag till åtgärder för att förbättra elevers hälsa. Programmen valdes utifrån deras resultat i Liv & Hälsa Ung. Då framfördes likaartade synpunkter och förslag på åtgärder. Praktikernas kommentarer och förslag Kontakten i skolan är oerhört viktig och förmågan för lärarna att skapa relationer även inom klassen. Det är de vuxnas bemötande, som är avgörande för hur stämningen blir på skolan. Det finns också en osäkerhet hos föräldrar hur man möter en tonåring. Skolhälsovården gör regelbundna intervjuer i 4an, 8an och 2an på gymnasiet med bland annat frågan hur mår du? Frivillig organisationerna är inne i skolan och har t.ex. tjejgrupper. Man är även beredd att delta i en satsning på att stärka bemötandet och öka tryggheten.

5 Västerås stad 3 (3) Alla i gruppen är överens om vikten av ett bra bemötande, att de vuxna även är med och skapar bra relationer inom klassen. Förslag att gå vidare med Satsa på någon/några skolor med att förstärka tryggheten/bemötandet, att hitta metoder för detta speciellt i samband med skolstarten. Använda de projekt (IDA och MKL) som finns inom skolan för att inhämta kunskap om bemötandets betydelse för inlärningen och då speciellt skillnaden mellan hur tjejer och killar upplever det. Följa upp tjejgrupper med forskare från MDH Genomföra ett seminarium i slutet av året för att sprida kunskapen.

6 Forsningscirkel unga flickors psykiska ohälsa Hösten 2012 startade en satsning för att stärka unga flickors psykiska hälsa i Västerås. Projektet som är en engångssatsning initierades av Västerås stad och tilldelades Pedagogiska Nämndernas Stab (PNS) pågick mellan september 2012 till april I Landstingsrapporterna Liv och hälsa UNG 2010 och Liv och Hälsa UNG 2012 visar det sig att andelen ungdomar i Västerås som upplever stress, psykosomatiska symtom och depressioner är mycket högre bland flickor än pojkar (Landstinget 2010; 2012). Detta är inget specifikt för Västerås stad utan ett nationellt fenomen (Hälsoutskottet 2010; BRIS 2012). Forskning visar att flickor i tonåren (även yngre än så) upplever att lärare, föräldrar och andra vuxna ställer högre krav på dem enbart på grund av att de är flickor (Landstedt 2010). För att få mer kunskap om flickors situation och för att kunna bryta denna negativa trend organiserades tre forskningscirklar i samarbete med Mälardalens högskola (MDH). En cirkel bestod av personal verksamma vid Kristianborgskolan, som är en grundskola för årskurs 6-9 i Västerås och fokuserade på krav, förväntningar, bemötande och bedömningar. Den andra cirkeln bemannades med tjejgruppledare från Ronja, IDA, fritidsgårdar och Stadsmissionen och syftade till att få kunskap om forskningsbaserade metoder och sprida erfarenheter om problemet i fråga. Den tredje cirkeln, som utgjordes av elever i grundskolans årskurs 8-9, fokuserade på de faktorer som gör att flickor mår sämre än pojkar. Det övergripande syftet med cirklarnas arbete var att ge deltagarna möjligheter att i skolan synliggöra och bryta de normer som får flickor att uppleva sig stressade, nedvärderande och underordnade. Forskningscirklarna fick därför uppdraget att medvetet problematisera skillnaderna mellan pojkar och flickor för att förhindra att cirklarna får karaktären av att flickor ska anpassa sig till den manligt normerade skolan (jfr Bromseth & Darj 2010). Nedanstående redovisning gäller den forskningscirkel som bedrivits tillsammans med personal från Kristianborgskolan och som leddes av Niclas Månsson, docent i pedagogik vid MDH. En forskningscirkel om unga flickors psykiska ohälsa Den forskningscirkel som bildades genom projektet består av en cirkelledare från Mälardalens högskola och tio deltagare från Kristianborgskolan i Västerås. Deltagarna från skolan ämneslärare för teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen, specialpedagog, och skolsköterska. En fritidsledare från Skallbergets fritidsgård deltog också i cirkelns arbete. Ett kontrakt upprättades som beskriver cirkelns arbete, dess målsättning, etiska förhållningssätt och vem som äger empirin (bil. 1). Cirkeln planerade att träffas vid åtta tillfällen, två timmar vardera, i Kristianborskolans lokaler (träffen i januari fick dock

7 ställas in på grund av att cirkelledaren var hemma för vård av sjukt barn). Förväntningarna från cirkelns deltagare var att öka sina kunskaper om unga flickors psykiska ohälsa och vad ett normkritiskt förhållningssätt kan bidra till arbetet kring denna problematik. Psykisk hälsa handlar i detta fall om graden av välbefinnande, det vill säga en emotionell erfarenhet kopplad till personens självkänsla, självförtroende och upplevelse av oro eller lugn (WHO 2007). Forskning och utredningar om ungdomars psykiska hälsa visar en entydig bild. Tonårsflickors psykiska hälsa är avsevärt sämre än pojkar i samma åldersgrupp (Hälsoutskottet 2010; SOU 2010:79; SOU 2010:80). Uttycken för psykisk ohälsa kan variera men ger sig tillkänna i form av huvudvärk, sömnbesvär, stress, aggressivitet, nedstämdhet, självskadebeteende och så vidare. För pojkar är det främst utåtriktade uttrycksformer såsom ilska och destruktivitet. För flickor är destruktiviteten mer inåtriktad och de håller många gånger sin oro inom sig för att inte belasta föräldrar, partner eller den övriga omgivningen. Vanliga förklaringsmodeller till varför ungdomar mår som de mår hänvisar mestadels till psykologiska hormonella och genetiska förhållanden och utelämnar strukturella förklaringar till den ökande psykiska ohälsan (Landstedt 2010). Problemet med att utelämna strukturella förklaringar till psykisk ohälsa är att man då riskerar att missa att förväntningarna på hur man ska vara som flicka och pojke lämnar tydliga avtryck i unga människors psykiska hälsa. I en partriakal könsmaktordning har flickor ett större tryck på sig än pojkar för att leva upp till omgivningens förväntningar. Flickor måste helt enkelt bevisa att de är bra, medan pojkar inte behöver bevisa detta i samma utsträckning, även om det finns viss oro även hos dem att inte leva upp till normen (Landstedt 2010). Det är således inte enbart krav, ansvar och förväntningar som spelar roll för hur en människa mår. Sociala relationer (familj och vänner) och skolsituation spelar stor roll för unga människors psykiska hälsa. Till detta kommer också uppfattningar om vad omvärlden accepterar, vad som är acceptabelt uppförande för en pojke behöver nödvändigtvis inte vara det samma för en flicka (Martinsson & Reimers 2008). Där av vikten av ett normkritiskt perspektiv (se nedan). Forskningscirkel som metod Den metod som syftar till att utveckla kompetens och en gemensam förståelse för problemet inom projektet om unga flickors psykiska ohälsa sker genom så kallade forskningscirklar. Syftet med en forskningscirkel är att den kunskap som produceras genom dess verksamhet ska leda till utveckling och förändring av verksamhetens praktik, eller deltagarnas praktiska handlingsberedskap. Den forskning som sker inom denna cirkel görs tillsammans med yrkesverksamma deltagare och utgår

8 från frågeställningar som är relevanta för verksamhetens dagliga arbete, vilken i sin tur fördjupas och problematiseras av cirkelledaren (i dialog med cirkelns deltagare). I detta avseende är cirkeln en medierande arena mellan involverat lärosäte och aktuell verksamhet eller organisation, vilket innebär att den utveckling eller förändring som kommer verksamheten till gagn sker utifrån forskning och beprövad erfarenhet (Persson 2008). Cirkelledaren utför inte arbetet utan leder deltagarna genom forskningsprocessens olika faser, eller moment, som består av problemformulering, kunskapsinventering, genomförande, analys och resultat. Inledningsvis ventileras problemet för att kunna avgränsas och mynna ut i en tydlig problembild. I denna fas ges deltagarna problematiseringsföreträde och cirkelns ledare hjälper till med att avgränsa och kvalificera problemet. Därefter görs en kunskapsinventering över den kunskap som finns om problemet, vilken i sin tur fungerar som en utgångspunkt för cirkelns genomförande. I detta arbete driver cirkelledaren diskussionen genom att förankra genomförandet (hur cirkeln arbetar) till den kunskap som redan finns (efter kunskapsinventeringen) och hur ny kunskap kan utvecklas under genomförandefasen (cirkelns arbete för att undersöka problemet). I nästa fas analyseras det insamlade materialet dels genom att föra de olika undersökningar som sker inom cirkeln ramar samman och få en helhetsbild, dels genom att relatera denna bild till ett större verksamhets- eller samhälleligt perspektiv. Avslutningsvis förs en diskussion av resultatet. Det handlar inte om hur resultatet redovisas eller vad det är, utan att ställa resultatet i relation till den problemformulering cirkeln arbetet med och tillsammans komma fram till en slutsats för cirkelns konsekvens för verksamhetens praktik och för hur det är möjligt att arbeta vidare med det givna problemet genom att formulera frågor eller områden som driver arbetet framåt (jfr Persson 2008; Holmstrand & Härnsten 2003). Ett normkritiskt perspektiv Normkritik ska, i detta sammanhang, förstås som ett verktyg för att få syn på uteslutning, diskriminering och trakasserier sker utifrån det invanda, och många gånger det rätta och goda sättet, att arbeta. Normer bygger på normalitet (det för givet tagna) och avvikelse, vilket gör att vissa människors sätt att vara ifrågasätts, medan andra sätt att vara utgör det eftersträvansvärda Martinsson & Reimers 2008). Ligger exempelvis problemet med unga flickors psykologiska hälsa på deras individuella personlighet psykologisk förklaring) eller ligger det i en skolas kultur (och i återskapelsen av den samma)? Därför fokuserar ett normkritisk perspektiv på hur den eller det avvikande skapas genom att fokusera normerande föreställningar, normerande praktiker och normerande språkbruk (Martinsson &

9 Reimers 2008). Det vill säga att de värden och normer som ligger till grund för mänsklig samlevnad kan också fungera kränkande och diskriminerande. En viss ordning, ett visst sätt att vara har sitt pris (Månsson 2010). Normer kan begränsa och exkludera människor som inte passar in i dem. Att inte passa in i dem kan också leda till psykisk ohälsa eftersom man inte klarar av att leva upp till det som förväntar man känner från föräldrar, skola, vänner och så vidare. Genom att ifrågasätta normer kan människor istället inkluderas och risken för diskriminering och kränkningar kan minska och därmed också känslan att inte räcka till eller att vara annorlunda, vilket torde leda till en förbättrad psykisk hälsa. Det normkritiska perspektivet skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet är att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på att de som är utsatta och inte på de strukturer och förgivandetaganden som gör att de utsätts för negativ behandling, eller som gör att de upplever att de inte räcker till. Att utmana, i meningen att ifrågasätta normer är en strategi som inte enbart handlar om att acceptera andra människor (som inte är som jag) utan också om mina egna normer och hur jag agerar. Utgångspunkten ligger därmed dels i verksamheten, som exempelvis en skolas kultur (reella värdegrund), dels i mig själv och de normer jag bär på (Bromseth & Darj 2010). Detta skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet är att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på att de som är utsatta och inte på de som utsätter. Vi är alla med och skapar normer, också elever och barn, vi är också alla utsatta för normer som gör att vi uppfattar saker på ett visst sätt (medvetet eller omedvetet). I detta fall blir det viktigt att ställa frågorna vad är normen eller vilka är normerna som får unga flickor att må dåligt (psykisk ohälsa) och hur synliggörs denna eller dessa? Cirkelns målsättning och arbetssätt Målsättningen med cirkeln var att överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området (bil. 1). Detta innebär att de kunskaper som utvecklas under cirkelns gång i slutändan kunna föras över till verksamhetens arbete och utgöra en del av skolans likabehandlingsarbete. Under cirkelns träffar diskuterades hur arbetet gick, vilken kunskap som fanns och vad som behövdes göras för att arbetet för mot en förbättrad psykisk ohälsa bland unga flickor kan fortsätta efter cirkelns slut, genom att exempelvis utarbeta en arbetsplan genom vilket det systematiska kvalitetsarbetet kan fortsätta (bil. 2). Under cirkelns träffar hölls ett samtal om unga flickors psykiska ohälsa, faktorer som påverkar denna, hur det ser ut i jämförelse mellan flickor och pojkar och vad ett normkritiskt perspektiv kan bidra till kunskaper om problemet. I detta samtal delades deltagarnas erfarenheter, vilka kopplades till

10 problemet och forskning kring detta. Vidare diskuterades likabehandlingsarbete i relation till psykisk ohälsa. I detta sammanhang föreslog cirkelns ledare att arbetet med unga flickors psykiska hälsa ska bli en speciell del i skolans likabehandlingsplan. Mellan mötena fick deltagarna mindre uppgifter kopplade till cirkelns verksamhet och deras kunskapsområden. Uppgifterna bestod av en slags kunskapsinventering som, i enhetlighet till forskningscirkelns arbetssätt, ska fungera som en grund för kommande verksamhet (Persson 2008). Vad vet vi och hur gör vi Den första uppgiften som cirkelns deltagare tilldelades handlade om en form av kunskapsinventering, som utgör starten på och grunden för cirkelns fortsatta arbete, där de genom individuell reflektion ska svara på följande frågor: Vad vet jag om flickors psykiska ohälsa Hur arbetar jag med detta? Varför arbetar jag som jag gör? Kan jag arbeta på något annat sätt? Hur arbetar andra med dessa frågor? I det insamlade materialet visades en medvetenhet (tämligen hög sådan) bland deltagarna i forskningscirkeln, dels om dess omfång och att den ökar framför allt för flickor i yngre tonåren, dels om dess olika uttryck såsom oro, stress, nedstämdhet, trötthet och (i vissa fall) självskadebeteenden. Dessa flickor är stressade av prestationer såväl kunskapsmässiga (betyg) som sociala (att vara en i gruppen). Det gemensamma i svaren på frågan hur de arbetar med denna problematik var att deltagarna är där för de som mår dåligt, antinger pratar man direkt med någon som man misstänker eller vet må dåligt, eller väntar man tills de själva väljer att prata om hur de mår och varför. Det gäller då att vara inlyssnande och ta sig tid, att låta dem berätta och visa att man förstår deras problem och, om de så önskar förmedla kontakter till exempelvis kurator eller skolsköterskan. Det viktiga är att bemöta dem på deras villkor, inte på lärarens eller övriga vuxenvärldens villkor och visa intresse för deras värld. I samtalen kan man också bygga upp deras självförtroende och visa att de duger som de är och att det inte är något fel på dem. En annan sak är att de tar upp frågor under lektionerna (när det passar) för att medvetengöra att många känner på ett visst sätt som gör att de mår dåligt och förklara för dem vilken hjälp man kan få och vem eller vilka man kan prata med. I lärarlagen pågår det kontinuerliga diskussioner om elevernas hälsa och här är det viktigt att individanpassa samtalen om olika individer

11 som mår dåligt och inte anpassa dem efter rådande normer och konventioner (då dessa många gånger ligger till grund för deras psykiska ohälsa). På frågan varför de arbetar som de gör blev det gemensamma svaret att de tror att det är bra och att de tror att de gör rätt, att man anser sig vara en person som eleverna visar förtroende för och vågar prata med. Att deltagarna arbetar som de arbetar handlar inte enbart om att de tror att de gör rätt utan också att deras åsikter bygger på en övertygelse om att det är viktigt att vara till för eleverna (genom just att vara närvarande, att visa att man ser dem och att ta sig tid att lyssna på dem). På frågan om det går att arbeta på något annat sätt var de flera som efterlyser ett kontinuerligt och förebyggande arbete för att förhindra psykisk ohälsa i såväl undervisningssammanhang och i lärarlag tillsammans med eleverna som med gemensamma metoder som gäller hela verksamheten (som en del av likabehandlingsarbetet). För detta behövs en större samsyn om problemet och mer tid för att organisera arbetet, likt ett systematiskt likabehandlingsarbete. Ett förstärkt samarbete mellan fritidsgård och skola, hem och skola gör att det är möjligt att få en bättre förståelse av problemet då detta sträcker sig utanför skolan värld. De fåtal svar som inkom på frågan hur andra arbetar svarade nämns here4u, som inte enbart arbetar med att synliggöra människor för att visa att de finns och har rätt att finnas, utan också arbetar med att synliggöra att det finns människor som mår dåligt. I deras arbete når de också elever på ett sätt som kanske inte lärare och övrig skolpersonal gör. Uttryck för och bakgrund till psykisk ohälsa Med litteraturens hjälp formulerade cirkelns ledare två mindre enkäter, en mer kvalitativ och en mer kvantitativ. Den kvalitativa enkäten handlade om uttryck för psykisk ohälsa (bil. 3a) och den kvantitativa enkäten on bakgrunder för psykisk ohälsa bland eleverna på skolan (bil. 3b). Uttryck för psykisk ohälsa kategoriseras i litteraturen i termer av psykiska besvär, psykosomatiska besvär och regel- och normöverskridande beteende. När deltagarna ombads att svara på frågor om vilket av dessa som var vanligast förekommande, svårast att bemöta och lättast att avfärda framkom följande svarsbild. De vanligaste uttrycken för psykiska besvär var nedstämdhet, depression, aggressivitet och apatiskhet. Dessa var både lätta (2) och svåra (4) att se men upplevdes som svåra att bemöta och avfördas sällas som allmänt gnäll. Som tecken på psykosomatiska besvär var huvudvärk, magont och matvägran vanligast förekommande. Dessa tecken var upplevdes som både lätta (2) och svåra (4) att identifiera och mestadels svåra att bemöta och avfärdas sällan som gnäll. För regel- och normöverskridande beteende var våld, mobbning och skolk de vanligaste uttrycken, dessa var lätta att upptäcka och upplevdes som tämligen lätta att bemöta (bilaga 3a).

12 Deltagarna i forskningscirkeln ombads att med hjälp av en skala från 1-5 uppskatta de vanligaste faktorerna bakom psykisk ohälsa bland flickor och pojkar utifrån 14 förvalda faktorer (bilaga 3b). För flickornas del kom prestationer och förväntningar högst på listan (4.8) tätt följt av utseende (4.5). Därefter kom social status och popularitet (3.6). Faktorer såsom religiositet, sexualitet, ekonomi, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning och etnicitet uppskattades som mindre viktiga ( ). Utseende (4.5) kom högs på listan som en förklaring till bakgrunden till pojkars psykiska ohälsa. Därefter kom prestationer (3.3), social status (3.2), sexualitet (3.2) och bakgrund (3.0). Förväntningar, som var en av den vikatigaste orsaken för flickors psykiska ohälsa, visade sig komma relativt långt ned på listan (2.7) tillsammans med könidentitet (2.7), följt av popularitet, ekonomi, funktionshinder, religiositet, etnicitet och ålder ( ). Kollegiets uppfattningar om psykisk ohälsa Ytterligare ett steg i kunskapsinventeringen eller förförståelsen av flickors psykiska ohälsa inventerades medarbetares uppfattning av psykisk ohälsa: vad betyder ordet för dem? Varje deltagare i forskningscirkeln frågar deras kollegor i arbetslaget eller arbetsgruppen om deras uppfattningar och erfarenheter av psykisk ohälsa hos unga flickor. Förutom att en av de svarande definierade psykisk ohälsa som en ihållande känsla att inte räcka till och duga som person definierade övriga psykisk ohälsa tillsammans med symptomen. De vanligaste svaren var att förklaringen till psykisk ohälsa beror på betygsstress, att bli accepterad, att nå upp till samhälleliga krav, vilket uttryck i termer av överarbete, stress, depression, dåligt självförtroende, viktminskning på grund av ätstörningar, annat självskadebeteende eller negativt utåtagerat beteende. Avslutande reflektion Sammantaget växer en tämligen god bild fram kring medvetenhet och kunskaper om unga flickors psykiska ohälsa, dock saknas det riktlinjer eller organisationsformer för hur ett systematiskt proaktivt arbete för att främja unga flickors psykiska ohälsa ska gå till. Med tanke på deltagarnas nyvunna kunskaper och egna kommentarer av forskningscirkelns arbete och deras tankar om ett fortsatt arbete för att främja unga flickors psykiska hälsa tycker jag att gruppen nådde tämligen långt under de åtta månader som cirkeln förlöpte. Ett problem av detta allvarliga slag kräver dock större insatser än så här, därför skulle en uppföljning av arbetet behövas för att se hur arbetet fortskrider, vilka som är involverade, vilka resultat det gett och så vidare. Cirkelns arbete ses mer som en process genom vilken arbetet grundas, görs begripligt och där förutsättningarna för det fortsatta arbetet klargörs och beslutas om. Det är egentligen efter det att cirkeln avslutat sitt arbete som det konkreta arbetet kring problematiken sätter igång på allvar. Med tanke på att arbetet med frågor kring unga flickors psykiska ohälsa tar tid, och måste ges tid ligger stora delar för arbetets förutsättningar på hur detta arbete prioriteras av ledningen och hur stor del de involverade i detta arbete kan få i sina

13 arbetsplaner. En andra förutsättning är att övriga kollegor blir involverade eller åtminstone medvetna om arbetet på skolan och att de tar problemet på allvar. En tredje förutsättning är att elever inte enbart informeras om arbetet och dess problematik utan att de också involveras i skolans arbete mot främjandet av unga flickors psykiska ohälsa. Förutsättningarna för ett fortsatt arbete med unga flickors psykiska ohälsa förefaller att vara god då cirkelns deltagare själva anser att de fått en ökad förståelse av problemet och själva blivit mer medvetna och självreflekterande i sina bemötanden med eleverna på skolan. Kunskaperna som vuxit fram under cirkelns arbete har med andra ord öppnat upp för möjligheter för att bemöta problemet på olika sätt. Samtliga deltagarna uttrycker också en vilja till att arbeta vidare med frågan om unga flickors psykiska ohälsa och göra detta arbete till en del av skolans likabehandlingsarbete. För det fortsatta arbetet med flickors psykiska ohälsa finns deltagarnas engagemang, kunskaper och erfarenheter, en rapport om forskningscirkelns arbete från september 2012 till och med april 2013 och den arbetsplan som utformats under arbetets gång. Dessa kunskaper och erfarenheter (skrivna och oskrivna) kan utgöra en grund till ett fortsatt arbete med flickors psykiska ohälsa på Kristianborgskolan i Västerås.

14 Referenser BRIS (2012). Brisrapporten. Tema: Psykisk ohälsa. Stockholm: Bris. Bromseth, J. & Darj, F. (red.) (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hälsoutskottet Barn och ungdomars psykiska ohälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändring över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin. Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis. Mid Sweden University doctoral thesis. Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap Länsrapport Liv och Hälsa UNG Landstinget Västermanland. Länsrapport Liv och Hälsa UNG Landstinget Västermanland. Martinsson, L. & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Månsson, N. (2010a). Låt skillnaden vara. I N. Månsson & C. A. Säfström (red.). Tema: Ordningens pris. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, vol. 19, nr. 3. Persson, S. (2008). Forskningscirklar en vägledning. Malmö stad SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Rapport IX från Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm. SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Rapport X från Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm. WHO (2007). Mental Health Evidence and Research (MER). Geneva: World Health Organization.

15 Bilaga 1. Kontrakt för forskarcirkel inom Pedagogiska nämndernas stab Unga flickors psykiska ohälsa Deltagare: Karin Andersson, Carina Blomback Dalén, Alexandra Drakdal, Lena Follmer, Karl Jonsson, Malin Landberg. Göran Lindsgård, Ulrika Mårtensson, Johanna Vetso, Susanne Woltter Viding. Cirkelledare: Inriktning: Förväntningar: Målsättning: Tid och plats: Arbetssätt: Konfidentialitet: Tillåtande miljö: Insamlat material: Dokumentation: Niclas Månsson Flickors psykiska ohälsa Att öka sin kunskap om unga flickors psykiska ohälsa och vad ett normkritiskt förhållningssätt kan bidra till arbetet kring denna problematik. Att kunna överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området. Kristianborgskolan, Västerås Datum: 3/10, 24/10, 14/11, 5/12 (samt ytterligare fyra träffar) Tid: Cirkeln träffas två timmar vi 8 tillfällen under HT12 och VT13 och diskuterar hur arbetet fortskrider, vilken kunskap som finns och vad som behövs göras för att arbetet med normkritik ska fortsätta. Mellan dessa möten får deltagarna mindre uppgifter kopplade till cirkelns verksamhet och de enskilda deltagarnas kunskapsområde (exempelvis mindre fältuppgifter eller text att läsa). Ingen av cirkelns deltagare som talar med utanförstående angående cirkelns fokus och arbetssätt gör detta så att enskilda deltagare pekas ut, eller talar om deltagare i cirkeln, individuellt eller kollektivt, på ett nedvärderande eller negativt sätt. Cirkelledaren rapporterar om verksamheten till Torbjörn Messing (projektledare) efter varje träff, dock utan att ange namn eller information som kan identifiera enskilda deltagare. Cirkelns deltagare ska under träffarna känna att de kan uttrycka sig fritt, prövande och kritiskt utan att negativt värdera andra medlemmars åsikter. Cirkelns anda ska karaktäriseras av ett relativt fritt talutrymme samtidigt som en medlems talutrymme inte ska leda till att andras talutrymme förringas Det insamlade materialet ägs av MDH och ansvaret för detta ligger hos cirkelns ledare. Empirin, i form av minnesanteckningar, e-post, fältanteckningar och observationer, kommer inte att användas i annat fall än som underlag för rapportering av cirkelns verksamhet och resultat och, med

16 deltagarnas godkännande, annan vetenskaplig och till ämnet knuten publikation. Den dokumentation cirkelledaren gör efter varje träff fungerar också som en dokumentation av cirkelns verksamhet och som minnesanteckningar för cirkelns deltagare. Anteckningarna skickas till cirkelns deltagare och projektledare för samhällskontraktet, Torbjörn Messing. Till detta tillkommer två presentationer i anslutning till PNS och IDA-projektets möten. Rapportering: Förutom den dokumentation som sker under cirkelns gång skriver cirkelledaren en avslutande rapport om cirkelns verksamhet och resultat. Till denna rapportering ytterliga skrifter förekomma, såsom vetenskapliga artiklar eller bokkapitel som berör cirkelns tema. Niclas Månsson Docent i pedagogik Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Mälardalens Högskola Box 325, Eskilstuna Tel E-post. Kontraktet för forskarcirkel kring flickors psykiska ohälsa: Karin Andersson Carina Blomback Dalén Alexandra Drakdal Fritidsledare Specialpedagog Ma/No-lärare Skallbergets fritidsgård Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Lena Follmer Karl Jonsson Malin Landberg SO-lärare Bildlärare Sv/Eng-lärare Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Göran Lindsgård Ulrika Mårtensson Johanna Vetso Idrottslärare SO-lärare Textillärare Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Kristiansborgskolan Susanne Woltter Viding Skolsköterska Kristiansborgskolan

17 Bilaga 2. Unga flickors psykiska ohälsa arbetsplan för Kristianborgskolan Denna arbetsplan som ligger till grund för att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa bland unga flickor bygger på tanke om att ett systematiskt kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt identifiera förbättringsområden för ökad måluppfyllese. Det handlar om att i) planera kvalitetsarbetet för att därefter ii) genom föra och dokumentera arbetet. Med hjälp av dokumentationen är det möjligt att iii) följa upp arbetet genom iv) analys och bedömning, vars resultat är utgångspunkt för nästa planering av det pågående kvalitetsarbetet. Arbetsplanen för det praktiska kvalitetsarbetet mot en förbättrad psykisk hälsa är uppdelad i fyra faser (som i sin tur innehåller olika moment): Var är vi? -> Vart ska vi? -> Hur gör vi? -> Hur blev det? Före det att kvalitetsarbetet startar måste en samordnare utses tillsammans med vilka som ska ingå i denna grupp och driva arbetet framåt (exempelvis kurator, specialpedagog, skolsköterska, lärare och elever). Utsedd samordnare har till uppgift att hålla samman arbetet, samankallar till möten, rapportera till skolledningen om hur arbetet fortskrider och vad det resulterat i relation till mål och förväntad måluppfyllelse. 1. Var är vi? Först görs en lägesbeskrivning, där en inventering görs om vilken kunskap som finns om arbetet och dess utgångspunkter samt om vilka andra kunskaper som krävs för arbetet mot en ökad tillgänglighet. Utgångspunkten för denna lägesbeskrivning är det arbete som gjorts vid forskningscirkeln knutet till Västerås stad och Pedagogiska nämndernas stabs projekt om flickors psykiska ohälsa. Forskningscirkelns mål är att kunskapen om unga flickors psykiska ohälsa med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt. Därtill syftar arbetet med att kunna överföra kunskaperna till praktisk handling och därmed stärka sin handlingskompetens inom området. 2. Vart ska vi? Uppdraget formuleras där en gemensam förståelse för arbetet och över de områden som ska förbättras relateras till uppdraget: Uppdrag > mål > riktlinjer. I detta avseende handlar det om att få en gemensam bild över arbetet som fungerar som en gemensam kompass mot en bättre psykisk hälsa. Vid denna fas avgränsas också uppdraget genom att definiera uppdragets omfattning inom organisationen, över tid och vad för typ av direkta och indirekta mål som går att definiera 3. Hur gör vi? Utifrån lägesbedömning, (prioriterade) mål för arbetet, åtgärder och tillgängliga resurser görs en planering för det fortsatta arbetet: Hur målen ska nås Vilka metoder som ska användas (intervjuer, enkäter, observationer etc) Vilka insatser som krävs (i relation till befintliga resurser) såsom kompetenshöjande insatser, riktade insatser mot speciella miljöer, som den fysiska eller den sociala miljön När i tid de olika insatserna ska göras Vem som ansvarar för vad i kvalitetsarbetets olika delar och faser Hur arbetet ska dokumenteras Tid för arbetsmöten Tid för information till medarbetare, elever och ledning [ ]

18 4. Hur blev det? I denna fas följs arbetet upp och utvärderas (totalt och/eller i delar) för att svara på frågor om målen uppnåddes och till vilken grad de uppnåddes, vad var bra och vad var mindre bra i processen, varför blev det som det blev och vad vi kan lära oss av erfarenheterna av årets arbete. Svaren på frågorna ligger till grund för en ny lägesbeskrivning för det fortsatta kvalitetsarbetet för en bättre psykisk hälsa. I denna fas är det viktigt att lära sig genom självkritik och också se över arbetssätt för och förhållningssätt i det fortsatta arbetet. En stopptid för när utvärderingen ska vara klar måste därför bestämmas om utvärderingen ska ligga till grund för hur nästa års utvecklingsarbete ska beskrivas i Kristianborgskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (http://www1.vasteras.se/kristiansborgsskolan/sa-arbetarvi/documents/planmotdiskrimineringochkrankandebehandling pdf).

19 Bilaga 3a. Erfarenhet av unga flickors uttryck för psykiska ohälsa Vilket är vanligast förekommande, vilket är svårast att bemöta och vilket är lättast att (oavsiktligt eller avsiktligt) avfärda som allmänt gnäll? Psykiska besvär Nedstämd, ledsen, arg, apatisk Lätt att se, ibland svårt att bemöta (II) kan ibland avfärdas som gnäll (I) Svårt att se, svårt att bemöta (IIII) Psykosomatiska besvär Huvudvärk, magont, matvägran Lätt att upptäcka, ibland lätt att avfärda som gnäll, ibland svårt att bemöta (II) Lätt att upptäcka, svårt att bemöta (IIII) Regel- och normöverskridande beteende Våld, mobbning, skolk Lätt att se, lätt att bemöta (III), en gränsdragning om hur långt man får gå (I) Lätt att se, svårt att bemöta (I)

20 Bilaga 3b. Faktorer till unga personers psykiska ohälsa för flickor och pojkar Uppskatta vad ni anser vara de vanligaste faktorerna bakom ungas psykiska ohälsa. Använd siffrorna 1-5, där 5 = mycket vanligt, 3 = vanligt och 1 = mycket ovanligt Faktorer Flickor Faktorer Pojkar Prestationer 4.8 Utseende 4.5 Förväntningar 4.8 Prestationer 3.3 Utseende 4.5 Social status 3.2 Social status 3.6 Sexualitet 3.2 Popularitet 3.6 Bakgrund 3.0 Bakgrund 3.3 Förväntningar 2.7 Religiositet/trosuppfattning 2.8 Könsidentitet/könsuttryck 2.7 Sexualitet 2.8 Popularitet (5 av 6 svar 2.5-3) 2.5 Ekonomi 2.5 Ekonomi 2.0 Könsidentitet/könsuttryck 2.3 Funktionshinder 2.0 Ålder 2.2 Religiositet/trosuppfattning 1.8 Funktionshinder 2.0 Etnicitet 1.8 Etnicitet 1.7 Ålder 1.7 *Familjesituation, 1 svar (4) * Familjesituation, 1 svar (4) Faktorer Flickor Pojkar Prestationer Förväntningar Ekonomi Bakgrund Social status Popularitet * Utseende Sexualitet Könsidentitet/könsuttryck Religiositet/trosuppfattning Funktionshinder Ålder Etnicitet *Familjesituation, 1 svar (4) * Enbart fem av sex som svarade (2.5-3)

21 CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE PEDAGOGISKA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Dnr: 2011/801-BaUN-646 Handläggare: Per-Inge Hellman och Roland Axelsson Ärende: Satsning på flickors psykiska hälsa 1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Ja Nej Motivera svaret: Utgångspunkten är att få en bredare kunskap om orsakerna till förändring av den psykiska hälsan samt hur vi kan förbättra den psykiska hälsan. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret: Utifrån träffar med praktiker, ungdomar samt inhämtning av rapporter och undersökningar har vi kunnat identifiera metoder som är verkningsfulla och utvecklingsområden. 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej Motivera svaret: Fokusgrupper har genomförts där vi har träffat 3 program i årskurs 2 på gymnasiet samt en grupp tjejer från proaros fritid och förebyggande centrum. Totalt har vi haft kontakt med ca: 70 ungdomar från årskurs 8 till årskurs 2 på gymnasiet. 4. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Ja Nej Motivera svaret: Diskussion angående deras förutsättningar har gjorts.

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer