Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov?"

Transkript

1 Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov? Andreas Sävenstrand Helen Uliczka Sofia Hadders Åsa Johansson Apel FoU September 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTREDNINGENS SYFTE UTREDNINGENS METOD UNDERLAG SOM ANVÄNTS ANALYSMETODIK VILKA AV VÄRMLANDS BEHOV KAN MÖTAS AV SOCIALFONDEN? FÖRUTSÄTTNINGARNA I SOCIALFONDEN SAMMANFATTNING AV VÄRMLANDS UTVECKLINGSBEHOV RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA MED NYCKELAKTÖRER OM INTERVJUERNA TIDIGARE ERFARENHETER AV ESF-PROJEKT RESPONDENTERNAS SYN PÅ VÄRMLANDS STÖRSTA UTMANINGAR NYCKELAKTÖRERNAS AMBITIONER OCH ROLLER RESPONDENTERNAS SYN PÅ LÅNGSIKTIGHET RESPONDENTERNAS PROJEKTTANKAR OCH IDÉER POTENTIELLA SATSNINGAR OCH AKTÖRER UNGDOMSPROJEKT EN GIVEN SATSNING SATSNINGAR MED STÖD I SOCIALFONDEN, VÄRMLANDSSTRATEGIN OCH HOS NYCKELAKTÖRER VÄRMLANDS VITA FLÄCKAR PÅ SOCIALFONDSKARTAN APELS REFLEKTIONER OM ANDRA TÄNKBARA SATSNINGAR ATT GÅ FRÅN POTENTIELL SATSNING TILL FAKTISK NYTTA ETT SMARTARE VÄRMLAND ETT EFFEKTIVARE VÄRMLAND ETT MER KRAFTFULLT VÄRMLAND SLUTSATSER OCH VÄGEN FRAMÅT LÄMPLIGA SATSNINGAR IDENTIFIERADE MÖJLIGA SATSNINGAR ATT UTVECKLA ATT FORMA REGIONALA SATSNINGAR I PRAKTIKEN FRÅGOR FÖR FÖRSTUDIEN ATT LÖSA REFERENSER

3 1. Utredningens syfte Region Värmland driver under 2014 en förstudie, Arbetsplats Värmland , med finansiering från Europeiska socialfonden. Målet med förstudien är att skapa förbättrade förutsättningar för att angelägna socialfondsprojekt ska genomföras i Värmland under programperioden Apel AB har upphandlats för att utföra en utredning inom förstudien. Utredningen ska resultera i en regional analys om behoven av socialfondsprojekt för att uppnå värmländska strategiska målsättningar och vägar till att förverkliga dem. En första delrapport utgjordes av en projektinventering av tidigare genomförda socialfondsprojekt under perioden och en redovisning av de aktörer som genomfört dessa projekt. Syftet med inventeringen var att upptäcka eventuella mönster och luckor i vad socialfonden används till för att kunna förbättra användningen av fondens resurser. En andra del i utredningen har byggt på intervjuer med nyckelaktörer samt dokumentstudier. Syftet med denna del var mer att undersöka hur aktörerna ser på socialfonden, sin roll i sådana satsningar och vilka som är de stora utvecklingsbehoven där ESF-medel kan utgöra ett viktigt lösningsverktyg. 3

4 2. Utredningens metod 2.1 Underlag som använts På uppdrag av Region Värmland har följande underlag använts för utredningen: En lista med grundläggande data för samtliga ansökningar som inkommit till Svenska ESFrådet i Norra Mellansverige Det gäller såväl förprojekteringar som genomförande, avslagna som bifallna och uppgår totalt till 718 st. Sammanställning av målgrupper i bifallna genomförandeprojekt från ESF-rådets projektbank. En enkät skickad till samtliga kontaktpersoner för avslagna projekt med postort i Värmland. Enkäten rörde orsaker till avslag, om man var intresserad av att söka igen, vad man ser som angelägna utvecklingsbehov i länet där socialfonden kan användas, samt hur projektens koppling till dessa behov och dess möjlighet till strukturpåverkan kan förbättras. Samtal med en ESF-samordnare samt sekreteraren i strukturfondspartnerskapet om deras generella bild av värmländska projektägare, respektive orsaker till avslag. Regionala styrdokument i form av Värmlandsstrategin, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, samt handlingsplaner för fyra kompetensplattformar: Bygg, Teknik, Utbildning, samt Vård och omsorg. Den socioekonomiska analysen för socialfonden, region Norra Mellansverige. Den innehåller statistik om utbildning, arbetsmarknad, samt ohälsa tillsammans med en analys av vilka som är de stora utvecklingsbehoven där socialfonden kan användas och som bidrar till uppfyllandet av EU 2020-strategin. Intervjuer med 12 personer som representerar nyckelaktörer för socialfonden i länet. Respondenterna har fått svara på frågor om erfarenheter av socialfonden, länets utmaningar på arbetsmarknaden, samt sin syn på framtiden och socialfonden. Mer om intervjuerna beskrivs i avsnitt 4.1. Sammanställning av pågående förstudier och projekt på gång. Listor på relevanta nätverk i länet. Aktörskartläggning från styrgruppsmöte inom förstudien. Kartläggningen av de ESF-projekt som genomförts i Värmland finns redovisade i särskild delrapport och Excel-fil i föreliggande uppdrag. Resultaten sammanfattas i denna rapport avsnitt Analysmetodik En stor del av utredningen handlar om att sammanställa olika typer av uppgifter, men självklart ingår också delar med djupare analys. Nedan redogörs för den metodik som använts gör att komma fram till utredningens resultat. När det hänvisas till Apels erfarenheter lutar vi oss främst på det nationella uppdrag som processtöd för strategisk påverkan och lärande som pågick Genom det arbetet hade Apel dagliga kontakter med såväl projekt, strukturfondspartnerskap, ESF-personal på regional och nationell nivå som intressenter till socialfonden och dess resultat. 4

5 Kartläggningens avgränsningar Kartläggningen av genomförda projekt omfattade över 700 projekt. Utifrån den tidsram som fanns för uppdraget var det nödvändigt med avgränsningar. Några sådana var att utgå från projekt där projektägaren har postort i Värmland. Det innebär att vissa länsövergripande projekt och en del som ägs av t.ex. huvudkontor i Stockholm inte finns med i vår sammanställning 1. Vid kartläggningen lästes bara ansökningar för de genomförandeprojekt som fått bifall (totalt 33 st). För övriga projekt har bara data av administrativ karaktär, såsom projektägare, projekttid och projektnamn, kunnat sammanställas. Kopplingen mellan regionala styrdokument och socialfonden Socialfondsprogrammet (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) har mål som är relativt övergripande (se Tabell 1). Apels uppfattning är att det saknas avgränsade skrivningar om förväntat innehåll i projekten som kan användas för att spegla regionala styrdokument. I bilaga 1 redovisas därför delar av brödtext från programmet som mer beskriver det förväntade innehållet. Bilaga 1 har använts för analys av vilken koppling som finns till regionala strategier. Vita fläckar Uppdraget att analysera behov av socialfondsprojekt innefattar enligt uppdragsgivaren att identifiera vita fläckar. Detta kan tolkas på flera sätt: 1. Att projekten geografiskt omfattar hela länet, eller de områden som har behov. Detta har analyserats i kartläggningen av genomförda projekt. 2. Vilka aktörer som har involverats i genomförandet av projekten. Detta har analyserats översiktligt i kartläggningen av genomförda projekt. 3. Att stor del av de individer med behov av stöd får del av projektet. Vi har inte analyserat antal deltagare i projekten. 4. Att de projekt som initieras har en röd tråd och täcker upp alla de utvecklingsbehov som finns inom sakfrågan. En uppdelning är t.ex. i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Finns behov i hela kedjan, eller vilken del av kedjan ska fokuseras? Tillämpat på avhopp från gymnasieskolan kan man t.ex. prata om insatser i ordinarie skolverksamhet, insatser för elever i riskzonen att hoppa av, eller insatser för de som redan har hoppat av. Men i det fallet kan det också handla om huruvida det finns behov/möjlighet till insatser utanför skolan som påverkar avhoppen att se helheten. Detta har inte analyserats utan är mer en fråga att bära med vid riggning av framtida projekt. 5. Att projekten som initieras gör skillnad i organisationen. En vit fläck kan vara att ett genomfört projekt inte har gjort någon skillnad i organisationen och därmed bara var ett tillfälligt stöd för de individer som deltog. Detta har inte analyserats, men är också en viktig fråga vid riggning av projekt som vi utvecklar mer i avsnitt 6. En översikt av analysmetodiken ges i figur 1. 1 Exempel som nämns av styrgruppen är projekt Sigrid som var Sveriges största ESF-projekt och ägdes av Arbetsförmedlingen i Gävle. 5

6 Figur 1. Utredningens analys har utgått från dokument knutna till socialfonden (blå) och Värmland (gröna) och tagit fram egna underlag (orangea) för att få fram tre resultat; satsningar som har stöd i såväl dokument som hos nyckelaktörer, andra tänkbara satsningar samt insatsområden där det saknas initiativ men där det finns behov. Relevanta aktörer Vår analys av relevanta aktörer utgår från vår erfarenhet av socialfonden. I relevansen lägger vi att de på något sätt ansvarar för att stödja målgruppen, men vi hänvisar inte specifikt till lagstiftning som drar upp riktlinjer för dessa uppdrag då aktörerna själva förväntas känna till detta bättre än vi. Vad som krävs för arbetssätt Slutligen innehåller rapporten avsnitt som fokuserar mer på arbetsprocessen för riggning av projekt och hur man organiserar sina projekt. Detta tillhör Apels kärnkompetens och vi hänvisar i flera fall till lämpliga källor att läsa vidare kring dessa aspekter. 6

7 3. Vilka av Värmlands behov kan mötas av socialfonden? 3.1 Förutsättningarna i socialfonden Förslag till socialfondsprogram (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) kom i mars 2014 och ska godkännas i Bryssel innan det kan verkställas. Det beräknas i dagsläget ske i oktober. Socialfondsprogrammet genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att: stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning Insatser för att främja sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och social inkludering ska riktas till kvinnor och män som är unga (15 24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är nyanlända invandrare eller är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete. Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Om Arbetsförmedlingens roll säger programförslaget (s. 115) följande: Socialfondens projekt ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingens aktiva medverkan i Socialfonden är därför av stor betydelse för möjligheterna att ta tillvara och tillämpa erfarenheter och resultat. Detta gäller såväl regionala som nationella satsningar. För att säkerställa att användningen av fondmedlen bidrar till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken, är samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen viktig. Programmet främjar icke-diskriminering genom valet av prioriterade grupper inom programområde 2. Därutöver ska icke-diskriminering tillämpas som horisontell princip. Den direkta, individuella, diskrimineringen är ett hinder för att uppnå målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla. Men det finns också regler, rutiner, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för olika grupper att uppnå lika rättigheter och möjligheter. I projekten ska det finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Ett inkluderande arbetsliv handlar i grunden om hur enskilda arbetsplatser är utformade och hur arbetet bedrivs och är organiserat. Det kan handla om såväl fysiska anpassningar av lokal och utrustning, som arbetstider, 7

8 arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter, attityder och kunskaper och arbetsledning. Arbetsgivarna har en central roll för att genom anpassningar av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bidra till ett arbetsliv där personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att delta på lika villkor (s. 175). Jämställdhet ska främjas genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden och genom särskilda åtgärder som inriktas på att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv (s. 176). Programmet nämner också begreppet fattigdomsbekämpning. I detta avsnitt (s ) räknas de målgrupper upp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som det konstateras att dessa många gånger bor i särskilda bostadsområden. Målgrupperna är personer som saknar slutbetyg från gymnasiet, unga med funktionsnedsättning, kvinnor från länder utanför EU, äldre arbetslösa med förgymnasial utbildning samt arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Socialfonden omfattar tre programområden med mål och målgrupper enligt tabell 1. Förslaget till program innehåller en del nyheter 2 som kan vara bra att känna till. PO 1 och PO 2 kan blandas. Målgrupperna sysselsatta och ej etablerade på arbetsmarknaden kan blandas i samma projekt. Det kan innebära att arbetslösa eller andra målgrupper i PO 2 kan delta i kompetensutvecklingsinsatser på ett företag för att bli anställningsbar där. Det kan också innebära att personer som arbetstränar i ett socialt företag eller som volontärer kan ta del av kompetensutveckling. Projektets inriktning och mål är avgörande för hur blandningen av målgrupper kan utformas. Mer flexibel projektekonomi. Det är inte en given nivå på medfinansieringen utan den varierar med projektens inriktning. Olika målgrupper har t.ex. olika stor ersättning med sig in i ett projekt från t.ex. Försäkringskassan, vilket tidigare har inneburit att målgrupper som behöver mer tid och har låg ersättning har varit mindre attraktiva att arbeta med. Detta ska man nu ta hänsyn till. Privat medfinansiering kommer vara möjlig. Det utlovas också mindre ekonomisk redovisning i detalj, t.ex. med hjälp av vissa schabloner. Denna förenkling kan medföra att aktörer som systematiskt arbetar med att driva ESF-projekt som affärsidé i vissa fall kan få svårare att bära sina faktiska kostnader. Mindre betoning på nyskapande och stora projekt. I målen (Tabell 1) står det bl.a. att projekten ska tillämpa och utveckla metoder. Det kan tolkas som att det är tillräckligt att en metod är oprövad lokalt och att projektet ska få den att fungera där. Huvudmålet är dock fortsatt att öka övergångarna till arbete, vilket fortfarande ställer krav på att utveckla den ordinarie verksamheten så att den efter projektet förmår arbeta på effektivare sätt. Det finns också en större flexibilitet på så vis att förväntningar på projektens storlek och involverade aktörer anpassas mer till vad projekten avser att förändra. Det innebär rimligen att projektägare behöver vara tydligare med vad de avser att förändra genom projekten (snarare än vad de ska göra i projektet) och kan redovisa vilka aktörer som behöver vara med i förändringsarbetet. 2 Redovisningen av nyheter ska inte ses som komplett utan frågor som vi bedömer kan ha relevans för projektriggning och mobilisering av aktörer i Värmland. 8

9 Tabell 1. Socialfondsprogrammets tre programområden med mål och berörda målgrupper. Programområde 1 kompetensförsörjning Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet för unga Mål Mål 1.1 Bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män och till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Mål 1.2 Utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan vilka förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Mål 2.1 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Mål 2.2 Tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Mål 2.3 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Mål 3.1 Bidra till en ökad sysselsättning bland unga kvinnor och män. Målgrupper Sysselsatta såväl företagare som anställda, inom privat och offentlig sektor samt verksamma inom ideell sektor. Kompetensutveckling i små och medelstora företag är särskilt betydelsefullt. Målgruppen omfattar dessutom kvinnor och män som är prioriterade i programområde 2. Organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och ideell sektor unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, nyanlända invandrare, är eller varit sjukskriven unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, nyanlända invandrare, är eller varit sjukskriven Insatserna ska riktas till de som står särskilt långt från arbetsmarknaden med sammansatt problematik ex ohälsa eller funktionsnedsättning I övrigt samma målgrupp som 2:1 Arbetslösa unga (15-24) i Sydsverige, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige Åldergräns sänkt till 15 år. Individer som kan vara aktuella för deltagande i ESF-projekt måste vara minst 15 år. Det innebär att man nu kan inkludera grundskolan och arbeta med övergången till gymnasiet på ett tydligare sätt. Särskilt ungdomsinitiativ. Ett nytt programområde, PO 3, är aktuellt i de regioner som har en ungdomsarbetslöshet över 25 % enligt internationellt sätt att räkna. Det omfattar tre regioner i Sverige, varav Norra Mellansverige är en. PO 3 omfattar 700 miljoner kronor i EU-medel i Sverige varav hälften riktas till Arbetsförmedlingen nationellt. De kommer däremot bedriva verksamhet i de 9

10 tre regionerna, sannolikt endast för de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Den andra hälften av medlen kommer att utlysas regionalt och en gissning är att de kan komma att riktas till unga som mer faller under kommunernas ansvar, t.ex. inom skolan och det kommunala informationsansvaret. Mer sammanhållen utvärdering. Utvärdering kommer styras via ramavtal från central nivå, men också på regional nivå, möjligen knutet till specifika utlysningar som helhet. Den regionala utvärderingen kommer att kopplas tydligare till den regionala handlingsplanens mål. Syftet är att utvärderingen ska ge svar på effektiva metoder och utgöra underlag för spridning. Större resultatfokus. ESF-rådet har antagit en metod för sitt interna arbete kallad Result Based Management (RBM). Detta är ett svar på den kritik som framförts om administrationstunga projekt där man noga behövt redovisa deltagartid, mm. Nu sätts resultaten mer i fokus, dvs. vad som ska åstadkommas snarare än vad som ska göras. Det är en perspektivförflyttning som kan ge positiv påverkan på projektriggning, om det innebär att man inte behöver planera ett treårigt utvecklingsprojekt på aktivitetsnivå redan innan det beviljats. Det återstår dock att se vad detta innebär i praktiken. 3.2 Sammanfattning av Värmlands utvecklingsbehov Utifrån de dokument som studerats (se avsnitt 2.1) sammanfattas här Värmlands viktigaste utvecklingsbehov med koppling till socialfondens möjligheter. Värmland tillhör de län i Sverige som har lägst utbildningsnivå för både kvinnor och män. Det är väl känt att utbildningsnivån har stor betydelse för såväl hälsa, framtida lön som valmöjligheter på arbetsmarknaden. Det är fler män som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet och detsamma gäller introduktionsprogram. Få av dessa kommer gå vidare till eftergymnasiala studier senare i livet. Det konstateras att fler behöver gå vidare till högskolestudier. Samtidigt är det viktigt att poängtera att alla inte kommer eller ska göra det. Det behövs även relevanta utbildningar på yrkeshögskolan och möjligheter att ta tillvara de som vill satsa på eget företagande. Arbetsmarknaden är tydligt segregerad mellan könen. Kvinnor arbetar i hög utsträckning med service, omsorg och försäljning och det är många inom offentlig sektor. Männen arbetar huvudsakligen i privat sektor inom industri och bygg. Denna uppdelning gör att individer får en smalare arbetsmarknad som är tänkbar och arbetsgivare får färre potentiella arbetssökande. Man kan också fundera över hur väl arbetsplatser med ensidig könsfördelning fungerar i jämförelse med de som är mer blandade. Vidare finns det överskott på arbetskraft för yrken som kräver låg utbildning samtidigt som det råder brist på arbetskraft för yrken som kräver hög utbildning. Detta är en av de stora drivkrafterna att få fler att gå till högre studier. Värmland har dessutom större problem med generationsväxling än riket genom att det är än större andel som träder ur arbetsmarknaden än som går in de kommande 10 åren. Det är dessutom så att det är fler i arbetsför ålder som långvarigt hamnar utanför arbetsmarknaden än i riket. Ohälsotalet är högre framförallt bland kvinnor. Det är något fler bidragshushåll generellt, men tydligt högre andel bland unga. Sjukfrånvaron är dubbelt så hög för personer med ursprung utanför EU/EFTA som de som är inrikes födda. Slutligen konstateras att sjukfrånvaron är lika mellan män och kvinnor fram tills det att första barnet kommer. Kvinnors dubbelansvar för arbete och 10

11 hem/barn är ett problem som sannolikt är anledning till den högre ohälsan bland kvinnor. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt konstaterar dessutom att det inte bara är utbildningsval och benägenhet att läsa vidare, ohälsa och arbetsmarknad som är könssegregerad. Även makt är ojämnt fördelad, det finns en outnyttjad innovationspotential och olika förutsättningar för företagande. Men även om bilden som målas ovan är sann så skulle den avidentifierad kunna tas för en beskrivning av de flesta län i landet. Rent krasst så har alla utanför Stockholm samma utvecklingsbehov och frågan är bara hur man ligger till på en skala. Enkelt uttryckt handlar utvecklingsbehoven som alla har, där socialfonden kan vara ett lösningsverktyg, om att: Stimulera fler till livslångt lärande och förhindra avhopp från skolan Underlätta övergången från utbildning till arbete Underlätta etableringsprocessen för nyanlända Minska diskrimineringen i samhället (bl.a. för att underlätta arbetsmarknadsetablering/rekrytering och dra nytta av mångfalden) Minska könssegregeringen på arbetsmarknaden Underlätta återgången till arbete för sjukskrivna eller förebygga ohälsa på arbetsplatsen Underlätta återgången för personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden Stimulera företagsamhet och bygga samhällsförmåga att ta hand om goda idéer Uppdatera och utveckla anställdas kompetens för arbetslivets nya krav Stärka arbetsplatsernas förmåga att ständigt förnya, förbättra och förstärka produktivitet och utbud Överföra kompetens mellan generationer som träder ut och in på arbetsmarknaden Värmlandsstrategin pekar ut fyra prioriterade områden som ska vara vägledande för att utveckla länet. Utvecklingsarbetet ska i sin tur bygga på de åtta styrkeområdena Välkomnande och öppet, Skog, Berättartraditionen, Karlstad, Internationellt näringsliv, Länken till Oslo, Vänern respektive Karlstads universitet. Men vad blir då kontentan av att Värmland ligger förhållandevis lågt på skalan och har större utvecklingsbehov än de flesta andra län? Apel menar att vad värmländska organisationer gör till viss del är svaret, men framförallt hur man gör det. Övriga län rör sig också ständigt i rätt riktning och det gäller att ha högre fart än andra. För att stärka sig i konkurrensen behöver Värmland agera smartare, effektivare och mer kraftfullt. Vi återkommer till vad detta kan innebära i praktiken i avsnitt Vilka av behoven har tidigare ESF-projekt arbetat med? Under perioden har det kommit in 718 ansökningar om förprojektering och genomförandeprojekt till ESF-rådet i Norra Mellansverige. Det är 229 av dessa (32 % av regionen och 3,1 % av riket) som kommer från projektägare i Värmland 3. Jämfört med rikssnittet ligger antalet ansökningar från Värmland 75 % över det förväntade. Jämförs andelen ansökningar inom regionen med befolkningens andel har Värmland däremot en förväntad andel ansökningar. 3 Vi har vid analysen utgått från om projektägaren har en postort i Värmlands län. Det innebär att länsövergripande projekt som ägs av organisationer utanför länet inte har kommit med. 11

12 När det gäller vilket beslut ansökningarna har fått görs jämförelsen endast inom regionen (Figur 2). Värmland har då en högre andel avslag (58 %) efter ESF-rådets laglighetsprövning än regionsnittet (45 %). Detta kompenseras däremot av att de ansökningar som når strukturfondspartnerskapets prioritering har en lägre andel avslag där. Det medför att andelen bifall från Värmland hamnar på 30 %. Under perioden har det bedrivits 33 projekt i Värmland varav 20 var inom PO 1 och av de 13 PO 2- projekten var sex förstudier 4 under Figur 2. Illustration av vad som hänt med de ansökningar som kommit in i hela Norra Mellansverige (grönt) respektive Värmland (blått). I bilaga 2 respektive 3 listas de projekt som har genomförts i Värmland under förra programperioden. En analys av den geografiska fördelningen av projekten visar att Karlstad har en kraftig överrepresentation i antalet ansökningar, 56 stycken mot förväntade Karlstads högre andel ansökningar gör också att de får genomföra fler projekt. I själva verket finns det inga stora avvikelser från det förväntade antalet bifall per kommun sett till hur många ansökningar de gjort. Det är alltså ingen kommun som verkar ha större framgång med att få igenom ansökningar utan det handlar mer om hur många ansökningar man skickar in. Det är däremot värt att notera att Eda, Kil och Storfors utmärker sig genom att helt sakna genomförandeansökningar där projektägaren finns inom kommunens gränser. När det gäller projektägare finns en tendens att kommunerna är mindre aktiva medan samordningsförbund och regionförbundet är mer aktiva än i andra delar av landet. Samtliga kommuner i länet (geografiskt) har däremot vara med som samverkanspart i projekt. Ur den aspekten finns det inga helt vita fläckar på socialfondskartan i Värmland. Bilaga 4 listar de projektägare som har minst fem ansökningar under programperioden 6. Den visar att utfallet i form av beviljade ansökningar skiljer sig kraftigt åt mellan olika organisationer. De som 4 Under 2013 utlyste ESF-rådet medel för särskilda förstudier som ska utgöra en brygga mellan programperioder, dvs. att ta vara på erfarenheter från och skapa förutsättningar för bättre underbyggda satsningar Räknat utifrån kommunernas andel av länets befolkning. 6 Dessa utgör de mest aktiva aktörerna, men notera skillnaden mellan antal ansökningar och hur många genomförandeprojekt som har bedrivits av respektive aktör. 12

13 beviljats mer än hälften är Region Värmland 7, Handelskammaren, samt Filipstads respektive Säffle kommun. Mindre lyckosamma organisationer är Landstinget, Karlstads universitet, Forshaga företagscentrum samt kommunerna Karlstad, Arvika och Kristinehamn. Utifrån den genomläsning av ansökningar 8 som gjorts kan några saker konstateras angående jämställdhetsintegrering. Genusperspektiv uppfattas i många fall vara påhängd snarare än att vara en naturlig del av problemanalysen. I en del fall finns en jämställdhetsanalys, men motsvarande aktiviteter för att bemöta problematiken kan vara bristfällig. Jämställdhet kan inte heller sägas vara en del av den metodutveckling som man avser bedriva. Flera av de projekt som riktar sig till unga har däremot ett uttänkt genusperspektiv. Apel har med hjälp av bilaga 1 gjort en översiktlig granskning av vilka av de utvecklingsbehov som beskrivs i det nya programmet 9 som de gamla projekten har arbetat med. Projekten har inte granskats i detalj. De exempel på insatser som kan genomföras inom mål 1.2 har mycket tydligt fokus på arbetsmarknad och övergången mellan utbildning och arbete. De flesta PO1-projekt som bedrivits i Värmland har fokuserat på individers kompetensutveckling och att stärka företagens konkurrenskraft. Det återges ett stort fokus på utbildningsanordnare och deras koppling till arbetslivet och det måste nog sägas att det inte är ett område som det har arbetats med i någon större omfattning. De ungdomssatsningar som har gjorts har inte heller haft så stort fokus på skolan utan mer de som har lämnat studier. Att minska avhopp från skolan förväntas bli ett stort insatsområde där vi inte kan se några genomförda satsningar i Värmland. Vi kan inte heller se några projekt som har riktat in sig på att minska diskriminering på arbetsmarknaden. Men det finns så klart begränsningar i en så här ytlig översikt. Bara för att det har funnits flera ungdomsprojekt så är det inte givet att de har haft många deltagare, att de har lyckats komma i sysselsättning, eller att de lyckats åstadkomma någon långsiktig organisatorisk förändring. Däremot kan man såklart säga att det finns vissa vita fläckar enligt ovan. Med mer av ett regionalt grepp på socialfonden kan vita fläckar täckas upp och insatsområden där det finns flera satsningar kan fokuseras till olika delfrågor för att så att säga få täckning inom hela sakfrågan. 7 Observera att det i Region Värmlands siffror ingår tre folkhögskolor som har varit aktiva. 8 Det ska poängteras att det kan vara stor skillnad mellan vad som står i en ansökan och vad som sedan sker i praktiken. Vad gäller jämställdhetsintegrering är utvecklingen många gånger till det bättre, särskilt om de tagit hjälp av processtödet. Vår analys är därför mer en ögonblicksbild av var man stod i ansökningsfasen. 9 Anledningen att vi valt att spegla gamla projekt i nya programmet är att synliggöra om det som gjorts tidigare täcker upp det som kan göras nu inom socialfonden eller om det finns vita fläckar. 13

14 4. Resultat från intervjuerna med nyckelaktörer 4.1 Om intervjuerna Intervjuer genomfördes med viktiga aktörer för arbetsmarknaden och konkurrenskraften i Värmland. Urvalet av dessa gjordes av Region Värmland. Tolv personer har intervjuats. De representerade följande organisationer: Arbetsförmedlingen (AF) Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen, Karlstads kommun (ASK) Företagarna Värmland (FV) Försäkringskassan (FK) IF Metall (IFM) Handelskammaren Värmland (HKV) Landstinget i Värmland, med två representanter (LiV) Länsstyrelsen i Värmlands län (LST) Region Värmland (RV) Samordningsförbundet Samspelet (SOFS) The Paper Province (TPP) Intervjuerna har följt en frågemall (Bilaga 5) som tagits fram i samarbete med Region Värmland men en hel del mer öppen dialog har förekommit. Längden på intervjuerna har vanligen överstigit en timme, ofta har de varit cirka en och en halv timme. Resultaten från intervjuerna innehåller en del citat. Citaten kan gälla enstaka synpunkter eller vara en representativ synpunkt som gäller för majoriteten av de intervjuade, vilket ska framgå av texten. Förkortningarna efter namnen på organisationerna i listan ovan, kommer att stå efter citaten för att dessa ska kunna härledas till rätt organisation. Ingen respondent har uppgett sig vilja vara helt anonym med sina tankar och åsikter gällande ESF-projekt eller andra frågeställningar. 4.2 Tidigare erfarenheter av ESF-projekt Alla intervjuade tillfrågades om sin tidigare beröring med ESF-projekt och det visade sig att samtliga kommit i kontakt med sådana i varierande grad. Någon var projektledare, andra var eller hade varit representanter för projektägaren eller en samarbetspart. Ett par av de intervjuade hade varit inblandade i förstudier (varav en förstudie inte genererade ett projekt men bedömdes som mycket lärande). Flera satt eller hade suttit i styrgrupper, referensgrupper eller liknande. I några fall arbetade den intervjuade hos en projektägare men var inte direkt involverad i projektet på nära håll. Överlag var vetskapen om ESF-projekt relativt god, målgrupper, syften och projektresultat omnämndes ofta Positivt och negativt med tidigare ESF-projekt De ESF-projekt som de intervjuade refererar till har dels generat både goda resultat och nya arbetsmetoder som ibland implementerats i ordinarie verksamheter, dels inneburit svårigheter med sådant som likviditet och administration. 14

15 Alla har sett något värde, om än i vissa fall ganska litet, med de projekt de har varit inblandade i. Här ges några exempel på positiva effekter av projekten: - Utveckling av yrkesroll Kompetenslyftet för läkarsekreterare innebar att 450 läkarsekreterare höjde sin utbildning. De fick andra arbetsuppgifter och ny titel: Vårdadministratör. Projektet gav ringar på vattnet. Man uppmärksammade målgruppen mer. Resultatet var att en större mängd valde att gå en utbildning, fler och fler ville gå. Det hade positiv effekt på hela gruppen. De fick påslag på lönen och ett utgångskriterium för det var att man ändrat arbetssätt. (LiV) - Möjliggörande av kompetensutveckling som annars inte kunnat finansierats Affärskraft Värmland har fungerat bra i det stora hela. Det har handlat om affärsutveckling och kompetenshöjning inom näringslivet, hos företagen. Vi gjorde först en kartläggning av behoven av utbildning och det visade sig att de behövde mycket, särskilt på de minsta företagen. Projektet har gett möjligheter, det här skulle vi aldrig ha kunnat genomföra själva. Vi har dessutom kunnat jobba flexibelt och korrigera efter vägen och det har bidragit till resultatet att vi har varit lyhörda. (HKV) - Matcha deltagare och öka intresset för kompetensutveckling hos företag Vi i IF-Metall inte drivit egna projekt utan haft PO1-projekt tillsammans med IUC:n och klustren. Med kommunerna och AF har vi drivit PO2-projekten Lärling 2.0 och Sigrid. Sigrid handlade om arbetslöshet och utbildning. De som fått jobb har nöjda arbetsgivare. Vi har bara jobbat med matchning, då är det lättare. Det har fungerat bra generellt sett, exempelvis har vissa valideringsinsatser varit väldigt bra. Särskilt bra var det under varselperioden. Varselprojekten var effektfulla. Företagen blev sugna på mer kompetensutveckling, de såg att de måste bli mer konkurrenskraftiga. När vi inom IFM lämnar projekten undrar de Vem ska göra det här nu?, det blir ett tomrum. (IFM) - Lärande av samarbete och implementering av goda projektresultat, konkret verksamhetsutveckling Nuevo K2 drivs i samarbete med Örebro Kommun. Det har varit ett bra samarbete och nätverk mellan de olika kommunerna. Projektet har lärt oss att se vad som är viktigt! Man lär sig med tiden, jag har suttit i styrgrupper och sett hur det utvecklats olika starkt engagemang och projektet har sedan gått därefter. Implementeringen i Nuevo K2 är nära nu. Vi valde att lägga det rakt in i verksamheten, de som jobbar med projektet är tillsvidareanställda vilket gör det hela väldigt mycket lättare vid implementeringen. De syns inne i gruppen och har möjlighet att berätta för övriga så att de också kan prova under projektets gång. (ASK) - Identifiera hinder i ordinarie systemet Sigrid var ett stort projekt med utrikesfödda kvinnor som målgrupp (men man bytte målgrupp ett par gånger). I projektet kunde man se hindren som finns i det ordinarie systemet. Deltagarna har passerat genom hela detta system men man har där inte förstått att när man inte jobbar med modersmål så har de inte förstått informationen de fick. Man har inte heller upptäckt och identifierat bakomliggande orsaker till att de inte förstod. Detta har man sett i Sigrid. Många av deltagarna kunde ha varit ute och jobbat om de fått rätt hjälp från början. (LST) 15

16 - Samverkan för individfokus och bättre nyttjande av resurser Framsteget har gett resurser och ett systematiskt arbetssätt har trätt in där det tidigare varit luckor mellan AF och FK. Det blev gemensam kartläggning av deltagaren och man tog ett gemensamt grepp. Samarbetet har ökat, nu är det bättre hantering och det blir snabbare för personen. Det är ett stort stressmoment för personer som blir utförsäkrade annars. De får bättre stöd nu. (SOFS) När vi körde igång hade Försäkringskassan inte det särskilda uppdraget att samarbeta inför arbetslivsintroduktion, det fick vi under tiden. Framsteget har varit grädde på moset, särskilt när vi ser att någon har större behov. Delvis fortsätter vi på likartat sätt men vi kan inte göra allt. Nu diskuterar vi med kommunerna och vården. Samarbetar vi konstruktivt har vi resurser så det räcker. FK har exempelvis inte möjligheter att som de gjorde i projektet, vara hemma hos deltagare för att bedöma hur de klarar sig och om de har arbetsförmåga. Det gör inte vården/kommunen heller men det är deras ansvar att ha arbetsterapeuter. Vi försöker få in sådant i ordinarie verksamhet som varit lyckat. Våra handläggare måste fråga mer, det har vi lärt oss från projektet och det har gett oss en mall samt en metod. (FK) Närmast samtliga hade trots positiva erfarenheter också funderingar på svårigheter och hinder i tidigare och nuvarande projekt och projektansökningar. Här nedan finns citat som visar på några av dessa: - Projektadministration, tidigare erfarenheter och likviditetsproblem skrämmer Projekt belyser utvecklingsområden och sätter fingret på vad det är som gör att vissa saker inte går framåt. Man identifierar hinder lättare och på ett bra sätt. MEN, man tar till sig det som sägs om att det är så svårt att söka och så jobbig administration att man ser hinder redan innan man har sökt. (LST) Kompetenslyftet fick vi beviljat medel för men i slutet ansåg ESF att vi inte hade uppfyllt kraven och då skulle vi inte få ut pengarna. De godkände inte den akademiska delen av utbildningen trots att vi gjort det vi skulle göra enligt ansökan. Kopplingen mellan ESF-ekonomen och ESFhandläggaren var dålig, det som var klart med handläggaren ifrågasattes av ekonomen. Vi fick förklara flera gånger för ekonomen trots att utbildningen var sökt för och beviljad, men ekonomen var inte alls införstådd med detta. Det blev en oerhörd granskning som ändå var felaktig, vilket krävde oerhört med tid. ESF borde ha den kommunikationen internt, inte med oss. Allt var så positivt och vi levererade men vi fick aldrig ut de medlen, det var 1,5 miljoner som vi fick betala själva. Man drar åt sig öronen efter sådana erfarenheter. (LiV) Var nog så i vår organisation att likviditeten brast och vi hade inte de rutinerna att vi klarade av att upparbeta kostnader och sen få vänta på att få pengarna utbetalda. Vi har inte de musklerna. Dessutom, om mycket stora aktörer blir projektägare kan man undra om projekten når målgrupperna på ett verksamt sätt. (FV) - Bristande förankring hinder för implementering och tillvaratagande av erfarenheter UMA i Kristinehamn hade en folkhögskola som ägare, de var proffsiga men var lite utanför den ordinarie verksamheten vilket ger svårigheter med implementering i denna. Det har varit svårt att ta tillvara erfarenheterna från projekten. I samordningsförbundet jobbar vi också med det problemet. Nu jobbar vi på att försöka få in implementeringstanken från början. Man måste 16

17 tänka implementering hela tiden annars är det ingen idé, då blir det bara projektet, inget mer. (FK) Man kan lyfta ut någon från verksamheten till att vara med i projekt så att de får pröva andra sätt att jobba. Vi har haft en socionom som jobbat i Nuevo K2, men hur ska man efteråt ta till vara hennes kompetens och det hon har lärt sig? Kanske chefer borde få utbildning så de vågar prova andra sätt och gynna nya kunskaper från de som varit med i projekten? (ASK) - Projektresultaten för små i förhållande till verksamhetens mål Jag tycker inte det ger så mycket för vår del, det har inte någon stor effekt på verksamheten. Projektet får ut en del deltagare i jobb men det är rätt en liten påverkan på våra resultat då dessa är ganska få jämfört med hur många arbetssökande vi har inskrivna. De vi har problem med att få ut i arbetslivet är de som har funktionshinder. (AF) 4.3 Respondenternas syn på Värmlands största utmaningar Kompetent arbetskraft i framtiden är viktigt Närmast samtliga intervjuade nämner kompetensförsörjningen av rätt utbildad och kunnig personal som ett problem vilket behöver lösas. Detta gäller inom både offentlig och privat sektor. Exempelvis har landstinget problem med att få personal inom en del grupper, förutom vårdadministratörer är det brist på psykologer, sjuksköterskor och läkare. Utbildningsnivån i Värmlands företag omnämns av flera som generellt låg och konkurreskraften kan äventyras om företagen har ineffektiv personal eller saknar personal med vissa kompetenser. Att kompetensförsörjningen är ett problem härrör sig ur andra utmaningar. Dessa gäller flera olika saker som tillsammans verkar skapa en skevhet i hela arbetsmarknadssystemet. Vad som omnämnts som utmaningar vilka på något sätt borde få lösningar är sammanfattat i följande punkter: - Många lågutbildade och äldre i arbetskraften Generationsväxlingen är ett vanligt problem som flertalet nämner. Många ska gå i pension snart och deras platser kan inte på ett enkelt sätt fyllas av likvärdig kompetens. Gäller för både privat och offentlig sektor. De anställda (särskilt de äldre) på både företag och i den offentliga sektorn har ofta låg utbildningsnivå och klarar inte av att arbeta utifrån nya och bättre arbetsmetoder och med dagens datoriserade verktyg. Detta sänker konkurrenskraften och påverkar även verksamheternas kvalitet och attraktivitet som arbetsgivare i negativ riktning. Värmland är ett ganska litet län med låg dragningskraft på de mer utvecklingsinriktade unga. Många av dem flyttar till storstäder efter att de läst på universitetet. Det ger ett kompetensdränage. - Hitta framtidens bristyrken och utbilda inom dem Vilka är dagens och morgondagens bristyrken? Man måste identifiera vilka kompetenser som efterfrågas nu och i framtiden. Verksamhetsanalyser behövs göras. Det finns heller inte 17

18 tydliga spår att följa för den som skulle kunna tänka sig att jobba i ett bristyrke. Länken bristyrke individ är svag. Det finns ingen bra kompetensförsörjningsstruktur. Utbildningar i identifierade bristyrken behöver startas upp. Det är dock inte säkert att man får Yh-utbildningar och dessa måste ansökas om på nytt vartannat år, de är inte permanenta. De som skulle vilja jobba inom ett bristyrke, exempelvis lämpade praktikanter som matchats genom ett projekt, kan inte få mer utbildning om de redan har en utbildning. Det är svårt att byta karriärväg mitt i livet när utbildningarna är stängda. - Arbetsmarknadspolitiken har gett hindrande effekter Arbetsgivarna anställer inte genom AF längre då de får många hundra sökande på varje ledigt jobb. Många av de sökande är inte kvalificerade men är enligt regelverket tvungna att söka ändå. Proceduren att anställa blir tidsödande och dyr för arbetsgivarna och det är lättare att gå genom kontaktnät eller att låta bli att anställa. Av denna anledning måste man jobba uppsökande och med matchning av individer. AF matchar inte personer mot arbetsplatser längre. Om detta behövs ska det ska göras av coachföretagen men dessa jobbar oberoende av varandra vilket kan försvåra då varje coach bara har en delbild av vad som finns på den lokala/regionala arbetsmarknaden. Det förekommer många coacher och många små projekt samtidigt som söker upp arbetsgivare. Arbetsgivarna kan tröttna på att ständigt bli uppsökta. Å andra sidan kan matchningen mot individen försämras om det blir för långt avstånd (låg kännedom) mellan den som uppsöker företag och den som vet vad den arbetssökande/projektdeltagaren vill och klarar av. - Diskriminering förekommer Även om individen skulle ha, eller utbildas till att få, rätt kompetens är arbetsgivarna tveksamma till att anställa funktionshindrade, äldre, invandrare, kvinnor på arbetsplatser som traditionellt besatts av män och omvänt. Det finns alltså flera svårigheter inblandade när det gäller hur kompetens ska upparbetas och behållas men det finns också goda erfarenheter som kan ge lärdomar för framtida insatser. Ett par exempel på saker som gjorts är: Kompetensförsörjning ska ske genom teknikcollege och Yh-utbildningar. Grunden är arbetsplatsen och dess behov. Man måste utgå från det, annars går det inte alls. Det är arbetsgivarnas skyldighet att vara med. Alla projekt sedan 2007 där man gjorde behovsanalyser från start fungerade väl. Frågar man företagen först och gör en åtgärdslista utifrån det blir det jättebra resultat. (IFM) 18

19 Vi matchar högstadieelever gentemot företag så de får komma ut och se hur arbetslivet är. Det fungerar väldigt bra. (HKV) Kompetensutveckling behövs De som ska in på arbetsmarknaden behöver relevant utbildning men även de som redan är anställda behöver kompetensutveckling. Det har enligt flera respondenter gett resultat att kompetensutveckla personal inom socialfondsprojekt. Ett par exempel var att de anställda blev bättre rustade på arbetsmarknaden på ett pappersbruk (PP), den avlönade arbetstiden ökade under projektet Affärskraft (HKV) och varselprojekten införde något nytt i företagen, man vande sig vid att kompetensutveckling (IMF). Tidigare har det inte funnits en kultur inom vare sig företag eller offentlig sektor att kompetensutveckla personal inför den nya tidens krav med exempelvis datorisering eller nya arbetssätt. De intervjuade anser att företagen bör i framtiden ha kompetent arbetskraft för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga och inom den offentliga sektorn ska man arbeta med nya metoder som ger goda resultat. Beroende på vilken organisation den intervjuade tillhörde fokuserade de lite olika men alla ansåg att det var viktigt att Värmland tog ett kompetenskliv uppåt. Här ser de flesta socialfonden som ett medel vilket i förlängningen kan öka både tillväxt och välfärd Nyanlända kompetenser tas inte tillvara När det gäller de som invandrar till Sverige finns förstås många som redan är kompetenta inom olika yrkesområden, det är bara språket som saknas. Här behövs snabba insatser för att ta kompetenserna tillvara. Jag har sett beräkningar på att det finns många kompetenta personer som inte får jobb. Just nu kommer många högutbildade till Sverige och de hittar vägar i storstäderna, men vi i Värmland behöver insatser som ger ett ökat utbud av yrkesinriktad SFI. Och det ska vara snabba utbildningar, vi måste agera fortare för att behålla dem, inte passivisera dem. Det finns mycket vi kan göra, t ex att utveckla metoder för regionalt mottagande, kartläggning och matchning mot kommunen så de kommer till den kommun som passar bäst. Det ska vara skräddarsydda lösningar. (LST) Människor långt ifrån arbetsmarknaden En annan utmaning som omnämns ofta är att människor långt ifrån arbetsmarknaden behöver stöd för att komma in på denna. Mest frekvent omnämnda under intervjuerna är grupperna invandrare, unga utan gymnasiebetyg och personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Även missbrukare omnämns. De flesta individer i dessa grupper kan sannolik vara aktuella som deltagare i projekt i någon av de målgrupper som omfattas av socialfondens programområde 2, dvs. unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), långtidssjukskrivna och nyanlända, främst kvinnor. Här nedan redovisas några citat som belyser några av frågeställningarna kring grupper som står långt från arbetsmarknaden: 19

20 Långtidsarbetslösa blir det problem med efter en tid. En del av dem är kompetenta men de kan fastna i arbetslösheten ändå. Kompetens kan vara en färskvara och man tappar självförtroendet om man går arbetslös. Det blir en kritisk problematik efter en tid. (AF) Hur tar vi emot missbrukarna efter att de varit på behandlingshem? Vi måste bli bättre på att jobba med de som är på väg mot ett bättre liv. De är en stor grupp och har ett långt liv kvar. Vi behöver dem som arbetskraft istället för att försörja dem. (ASK) Ensamkommande barn är växande grupp som hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Kommer man hit som 16-åring får man inte gymnasiebehörighet. Dessa behöver fångas upp. Vi måste bli bättre på att visa dem vilka vägar som finns genom studie- och yrkesvägledning samt att vi måste arbeta med modersmål, det behövs en hel kedja. I snitt kommer 500 personer hit varje år och alla nyanlända utan uppehållstillstånd behöver få information om vägar ut i arbete. (LST) Att fånga upp unga som inte klarar skolan är mycket viktigt. Där har vi i samordningsförbundet startat med Horisont-projektet som är implementerat helt och hållet. Man ska i förskolan och skolan tidigt se vilka elever det är som har problem och satsa redan där. Har du inte gymnasieutbildning klarar du dig inte senare i livet. I dagsläget plockar ingen upp dessa. Det finns ingen samlad syn mellan skolnivåerna utan man ger över problemet till nästa instans och klarar sin egen budget. Det blir en stor utmaning att få dem att ta ett helhetsgrepp. Kanske man ska utbilda processledare i skolor och förskolor som kan jobba med detta? (SOFS) De intervjuade nämner enligt ovan flera olika grupperingar när det gäller eventuella målgrupper för projekt. Alla dessa målgrupper behöver olika åtgärder för att komma ut på arbetsmarknaden, det finns ingen metod som fångar in alla. Unga som inte gått ut skolan behöver motiveras för att komma vidare, de som är högutbildade men inte talar svenska behöver bli kompatibla med de svenska kraven inom de yrken de kan passa inom, funktionshindrade kan behöva anpassningar på arbetsplatsen och arbetsgivaren kan behöva höjas i sin kunskap om hur de bäst ska underlätta för den funktionshindrade så att funktionsnedsättningen upphör att vara ett hinder i arbetet. Det går alltså inte att ha alla som står långt ifrån arbetsmarknaden som målgrupp i samma projekt om inte projektet diversifierar insatserna och anpassar dem till vilken individ det gäller. Det bör också påpekas att den tidsram som finns inom ett projekt kanske inte räcker till då individer som hunnit bli passiviserade och rädda för krävande kontakter, som myndigheter och arbetsgivare, tar lång tid att hjälpa till (eller tillbaka till) ett arbetsliv Jämställdhet, tillgänglighet och integration I flera fall saknar de intervjuade strategier ute i företag och hos offentliga arbetsgivare när det gäller att inkorporera tankar och arbetssätt för att stödja jämställdhet, tillgänglighet och integration. Att ta hänsyn till dessa sk horisontella kriterier, bör blir det vanliga, det normala, sättet att tänka och handla i det dagliga arbetet på arbetsplatserna. Representanten för The Paper Province påpekar att företagen i den mansdominerade bransch där hon verkar inte arbetar på ett sätt som främjar jämställdhet, varken arbetsgivarna eller de anställda. Där kan eventuella ESF-projekt riktas på ett mer kraftfullt sätt eftersom jämställdhet inom ett företag är en kvalitetsfaktor som kan påverka hur kunder reagerar inför att köpa företagets produkter. 20

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 VÄLKOMMEN TILL TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 16 maj 2014 PROGRAM 8.00 8.30 Registrering och kaffe med smörgås 8.30 Välkommen och inledning Mats Hedenström - Länsstyrelsen 9.20 Paneldialog

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång 2016-05-27 1(7) Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Insatsens namn KUPO Kompetensutveckling inom psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och är idag den vanligaste

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Kommande möten Regionala ordförande och samordnare 19 april Diskussion

Läs mer

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden 1 Innehåll Inledning 3 Prioritering ESF 3 Nuläge 3 Nationellt 3 Östra

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Europeiska socialfonden EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och främja den ekonomiska och sociala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet Förstudie 2014 Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet Gemensamma metoder och utveckling av nya samarbetsformer kring målgruppen behövs

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna Åza Rydén

Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna Åza Rydén Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna 2017-03-23 Åza Rydén Halvvägs in i programmet 7 utlysningar 71 ansökningar 3 återtagna 5 under prio idag 6 nya inkomna i beredning 18 avslag ESF 13 avslag efter

Läs mer

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef

Läs mer

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012 Tid att skörda! Elisabeth Kastman Krantz Information 19 december 2012 Uppgraderingar Aktiviteter i Västsverige Fokus 2013 Resultat, erfarenheter

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt

Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt Ritva Widgren,förbundschef Östra Södertörn Ola Wiktorson,förbundschef RAR Kenny Sjöberg, processtödjare, RAR Tobias Mård, ekonom RAR 2017-03-16 Samtliga

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Falun

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Falun Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2015-06-15--16 Falun Utlysning och ansökningar i NMS PO1 PO2-2.1 PO2-2.3 Utlyst belopp 33 mkr 42 mkr 22 mkr Ansökt ESF-stöd 50 mkr 128 mkr 65 mkr Antal ansökningar

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Utlysning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Minska långtidsarbetslösheten i Östra Mellansverige" Nr2 Nu kan ni

Läs mer

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg Regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Aktuellt programgenomförande 2017-03-23 Oskarshamn Henrik Blomberg Resultat Utlysning 2017:1 Utlysningsperiod 12 december 2017 13 mars 2017 Samtliga insatsområden

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Projekt: Fokus vård och omsorg

Projekt: Fokus vård och omsorg Projekt: Fokus vård och omsorg ESF - Programområde 1 kompetensförsörjning 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt av genomförandeprojekt med inriktning "Strategisk satsning för effektivare

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Stärka kompetensen för sysselsatta och arbetslösa i ÖMS" Nu kan ni

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer