Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007"

Transkript

1 Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007 Vilket lärande är det egentligen som eftersträvas inom ämnet idrott och hälsa och har det förändrats över tid? Hur möts lärares och elevernas uppfattning om kunskap och kompetens? Och hur kan gapet mellan den formulerade kursplanen och det som faktiskt sker i undervisningen förstås? Suzanne Lundvall Jane Meckbach Johan Wahlberg Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Lärande i idrott och hälsa Kunskapen om förutsättningarna för barns och ungdomars deltagande i idrott och fysisk aktivitet, i och utanför skolan, blir allt större. Under talet har ett flertal studier och rapporter kartlagt villkoren för barns och ungdomars utövande av fysiska aktiviteter på fritid och inom skolämnet idrott och hälsa (5,6,11). Men vilket lärande är det egentligen som eftersträvas inom ämnet idrott och hälsa? I kursplanen för ämnet på grundskolan står att ämnet ska ha ett brett innehåll, och att kärnan är idrott, lek och allsidiga rörelseaktiviteter. En framlyft målsättning är att eleven ska lära sig ta personligt ansvar för en hälsosam livsstil (20). I följande artikel, som baseras på enkätdata från SIH 2001 och 2007 (elev- och lärarstudier), är det övergripande syftet att beskriva det lärande som lyfts fram inom ämnet idrott och hälsa och hur det uppfattas av lärare och elever? De mer preciserade frågeställningarna handlar om: Vad uppfattar elever i skolår 9 att de lär sig i ämnet? Vilken kompetens uppfattar lärarna att elever i skolår 9 har? Vilka förändringar i synen på lärande och kompetens går att skönja hos elever och lärare över tid (från 2001 till 2007)? Teoretiskt ramverk, syfte och frågeställningar Som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data har vi valt att utgå från läroplansteoretikern Bernstein (1,2). Han menar att det i varje ämne finns inbäddat en inre logik för överföring av kunskap, dels som kunskap i social form, dels som specifikt innehåll. Bernsteins tankar om skolämnens inre logik baseras på ett synliggörande av ett antal bestämmande regler, som får återverkningar på hur undervisning utformas, men också på vad som bildar innehållet. Överordnat ett ämnes innehåll finns ett regelsystem som Bernstein menar avgör relationen mellan lärare och elev och det sätt som undervisningen kommer att ske på. Det mest övergripande är hur ett ämne avgränsas från andra ämnen, vilket sker genom ett klargörande av vilken typ av kunskap som eftersträvas, dvs. om det domineras av en akademisk och/eller en praktisk kunskapstradition. Med en sådan analys framträder hur ett ämne kan klassificeras, dvs. om det har starka eller svaga gränser mot andra ämnen och/eller mot inflytande utifrån. Detta får återverkningar på lärarrollen och betydelse för i vilken omfattning elevers och lärares attityder kan inverka på utformningen av undervisningen. Ett ämnes innehåll måste också på ett trovärdigt sätt kom- 17

2 municeras och delas mellan lärare och elever. Här ingår aspekter av lärandets mer sociala form. Kort sagt, ämnets klassificering påverkar ämnets ordning, dvs. det som innesluts alternativt utesluts och hur detta kontrolleras genom undervisningen. Linde (12, 13) har, inspirerad av bl.a. Bernstein, utvecklat tre arenor för att kunna analysera den rörelse som sker från läroplans- och kursplanetext, via en omvandling (transformering) av dessa texter till den realiseringsnivå som elever och lärare gemensamt agerar inom (fig. 1). I artikelns avslutande del återkommer vi till hur lärandet inom ämnet kan förstås med hjälp av Bernsteins och Lindes analytiska redskap som i grunden handlar om maktmekanismer. Metod När Skola-Idrott-Hälsa (SIH) studien genomfördes 2001 deltog totalt 48 skolor och 1976 elever i skolår 3, 6 och 9. Dessa elever besvarade ett frågeformulär som bl.a. innehöll frågor om deras syn på ämnet, innehållet och deras uppfattning om vad de lärde sig. Samma år besvarade 75 lärare i idrott och hälsa en enkät med bl.a. frågor om mål med ämnet, innehåll och omfattning. (4) Insamlingen av data 2007 har omfattat elever i skolår 9, dvs. en uppföljning av de elever som deltog i skolår 3 vid datainsamlingen Totalt besvarades enkäten av 67 procent av de elever som deltog 2007 (380). Lärarenkäten 2007 distribuerades denna gång via brev. Totalt sändes enkäten till 76 lärare vid Göran Lindes analysverktyg - Formuleringsarena (F) - Transformeringsarena (T) - Realiseringsarena (R) F T R Figur 1. Ett analytiskt verktyg för att analysera rörelsen från formuleringsarena via transformeringsarena till realiseringsarena (11,12). skolor. Enkäten besvarades av 61 lärare (svarsfrekvens drygt 80 %). Det är således ett nytt urval av lärare som har bevarat 2007 års enkät. Målsättningen har varit att ha motsvarande enkäter till både elever och lärare som de som användes Några kompletterande frågställningar har dock införts. Resultat och diskussion Lärarnas uppfattning om mål i ämnet Som framgått av tidigare artiklar i Svensk Idrottsforskning 2002 och 2004, i Nationella utvärderingen 2003 samt i antologin Mellan Nytta och Nöje anser lärarna i idrott och hälsa att ämnet har många och viktiga mål (6,14,17). I exempelvis lärarstudien SIH 2001, där lärarna fick gradera hur viktiga de ansåg att olika mål var, svarade majoriteten att alla mål var ganska eller mycket viktiga: ge kunskaper om hur man sköter sin hälsa, skapa rörelseglädje, ge eleverna fysisk träning, livslångt intresse, utveckla social kompetens, skapa självkänsla etc. (16). De mål som ansågs som mindre viktiga var att lära elever tävla och konkurrera, slussa vidare till idrottsföreningar och väcka intresse för miljöfrågor. Till viss del kan detta breda förhållningssätt till mål med undervisningen förklaras med att ämnet och lärarna under de senaste decennierna har poängterat ämnets personlighets- och karaktärsdanande funktion, i motsats till mer explicita kunskapsmål. Att utveckla de rätta attityderna har varit centrala styrningsmekanismer, dvs. att forma rätta inställningar och attityder genom fysisk aktivitet. I detta ingår att eleven själv vill kämpa och ta i, vill göra sitt bästa och vill pröva. Genom lustfyllda aktiviteter är förhoppningen att eleverna själva ska vilja göra det rätta, dvs. ta hand om sin hälsa, snarare än att de enbart gör det för att lärarna vill det. På så sätt kan också målet att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet nås. (19,30,31) Förändringar I jämförelse med föregående SIH-studie som genomfördes år 2001 kan vi konstatera att fler lärare i SIH 2007 anser, när de har att ta ställning till påståenden om viktiga undervisningsmål, att det är mindre viktigt att i sin undervisning ge eleverna fysisk träning och mer viktigt att ge kunskaper om hur man sköter sin hälsa, utveckla social kompetens och att uppfylla läroplanen och kursplanens mål. Dessutom tycker dessa lärare att det är viktigare att lära eleverna att simma än vad lärargruppen ansåg Detta kan ses som ett resultat av en tidvis skarp samhällsdebatt om krav på simkunnighet och att barns simkunskaper måste öka. Ett resultat av debatten har bl.a. blivit att Skolverket har förtydligat kursmålen så att eleverna i slutet av skolår fem numera ska kunna simma 200 m, varav minst 50 m på rygg (20,8). Sandahl fastslår i sin avhandling Ett ämne för alla att ämnets normativa nivå, dvs. den inriktning och det innehåll som idrott och hälsa föreskrivs att ha, relativt snabbt anpassar sig till förändringar i samhället. Detta kan exempelvis förklara förtydligandet i kursplanen om simning och lärarnas ökade betoning på ämnets hälsofrämjande betydelse. Sandahl menar dock, att den praktiska nivån är desto svårare att förändra. Sammantaget innebär detta att kursplanens intentioner och lärarnas påpekande om vad som är viktigt inte nödvändigtvis behöver förverkligas på den praktiska nivån, dvs. det som man gör motiveras utifrån nya eller andra grunder (28,11). Det finns anledning att här återkomma till hur man kan förstå de förändringar och icke förändringar som sker. Examensårets betydelse I lärarstudien SIH-2007 har 95 procent en lärarexamen i idrott/idrott och hälsa. Bland dessa har 53 procent tagit sin lärarexamen innan 1994 och 47 procent har tagit den från 1994 och framåt. Efter bearbetningen av enkäten återfinns inga skillnader mellan dessa grupper, avseende vad de gör på lektionerna i idrott och hälsa, dvs. vad de uppger för innehåll. Till exempel så förekommer bollaktiviteter i lika hög grad och friluftsliv och kost i lika låg grad bland de med examen innan som efter Det framträder dock vissa signifikanta samband, kring vad man anser som viktiga undervisningsmål: lärare med examen före 1994 anser att det är viktigare att ge fysisk träning (p=0.011), ge rekreation (p=0.014), ha roligt tillsammans (p=0.014) och skapa intresse för miljöfrågor (p=0.029) än lärarna med examen före I elev- och lärarstudien 2001, liksom i tidigare studier (3, 15,21,22), framkom att den övervägande delen av undervisningstiden ägnas åt bollspel, bollekar och racketspel samt i viss mån åt olika idrotts- och rörelselekar, redskapsgymnastik och styrketräning. Liknande data återfinns för lärarstudien 2007, vilka kommer att presenteras i en kommande artikel (18).

3 Lärandet som social form och innehåll Mindre än 10 procent av lärarna i SIH 2001 och 2007 uppger att ge kunskaper i de vanligaste idrotterna är ett av de tre viktigaste målen med undervisningen. Samtidigt instämmer 95 procent av eleverna i SIH 2007 helt (48 %) eller till viss del (47 %) i påståendet att de lär sig hur olika idrotter går till och 82 procent i påståendet att de blir duktigare i idrott. En liknande diskrepans mellan lärare och elever går även att finna då lärarna i SIH 2007 uppger att ett av de viktigaste målen med undervisningen är att ge elever kunskaper i hur man sköter sin hälsa. Trots lärarnas intentioner instämmer endast 62 procent av eleverna i påståendet att de helt eller till viss del lär sig hur man ska äta rätt för att må bra, 61 procent att de helt eller till viss del lär sig hur man ska lyfta och bära rätt och 74 procent att de helt eller till viss del lär sig varför man ska motionera för att må bra (figur 2). Över 90 procent av både pojkarna och flickorna anger att de lär sig samarbeta (stämmer helt/ delvis). Vidare uppger 17 procent av eleverna i 2007 års studie att de inte lär sig någonting (stämmer helt/stämmer delvis) och 23 procent uppger att de ofta känner sig dåliga på idrott. En tredjedel av flickorna uppger det sistnämnda (33 % 2007 i jämförelse med 39 % 2001) och en sjättedel av pojkarna (16 % 2007 i jämförelse med 19 % 2001). Här finns en signifikant skillnad mellan könen. Generellt är uppfattningen om vad man lär sig som elev relativt likartad om man jämför 15-åringarna 2001 och Oavsett vad lärarna avser att lära ut som kunskapsinnehåll framstår det som att det eleven uppfattar är idrott och samarbete. Lärandets sociala form och innehåll uppfattas uppenbarligen av eleverna som att idrotta tillsammans med andra. Detta kan tolkas som varande den bärande idén på den realiseringsarena där lärare och elever möts och tillsammans skapar innehållet i undervisningen. Elevernas uppfattning om vad de lär sig kan sammanfattas med en idrottslig kompetens som även inbegriper förbättrad fysisk förmåga. Kompetens Hur ser man då som lärare på elevernas kompetens och överensstämmer lärarnas bedömning av elevernas kompetens med vad eleverna uppfattar att de lär sig? I om med läroplansreformen 1994 blev idrott och hälsa målstyrt. Nuvarande kursplan föreskriver vilka mål som ska uppnås men inte hur. Därför Figur 2. Elevers självskattning av vad de lärs sig utifrån målpåståenden, n=380. Figur 3. Lärares bedömning av ett antal idrottsaktiviteter, n=61. är det också upp till varje enskild skola att bestämma vilket innehåll som undervisningen ska ha. Dock definieras några aktiviteter i kursplanen mer tydligt. Tre av dessa är dans, lek och orientering (i form av att kunna orientera sig i känd/okänd terräng, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som orientering, vår anm.). I figur 3 visas lärares bedömning av elevernas kompetens (stor/ganska stor respektive inte speciellt stor/obefintlig) i ett antal idrottsliga aktiviteter. Bollspelskompetensen fortsatt hög Resultaten från lärarenkäterna 2001 och 2007 visar att elevernas kompetens inom t.ex. bollspel är större än inom friluftsliv eller dans och rörelse till musik (17). I SIH 2007 bedömer 38 procent av lärarna att eleverna har stor kompetens i bollspel jämfört med 2 procent inom friluftsliv och 8 procent inom dans och rörelse till musik. Kompetensen inom bollspel i sig har också ökat i jämförelse med 2001 års studie. Det finns en korrelation mellan ju oftare en aktivitet genomförs, och hur lärarna bedömer elevernas kompetens. Att reflektera kring lärande Påståendet läraren ger tid att diskutera vad jag lärt mig korrelerar endast med lektionsinnehåll som är av mer teoretisk karaktär, som HLR/ första hjälpen (p=0.001), ergonomi (p=0.001), kost (p=0.002), idrottsskador (p=0.002). Enligt elevenkäten 2007 finns inget samband mellan bollspel, bollekar och racketspel och hur ofta eleverna diskuterar vad de lärt sig. Lärarna svarar på motsvarande sätt på påstående jag ger tid för att diskutera vad eleverna har lärt sig, dvs. att det 19

4 förekommer i samband med undervisningsinnehåll av sällan-arts karaktär och då företrädesvis i samband med innehåll av mer teoretiskt. Diskussionen om vad eleverna lär sig verkar således mest förekomma vid sällanaktiviter än där innehållet består av idrott eller lek. Det kan te sig bekymmersamt från ett lärandeperspektiv, om man utgår från att eleven ska förflytta sitt vardagliga tänkande om olika (idrotts-)fenomen med hjälp av begrepps- och faktainlärning, förståelse och reflektioner kring sitt eget och andras lärande. Deltagande och attityder Deltagande anses ofta som en förutsättning för att kunna lära det som erbjuds inom ett ämne. En stor andel av eleverna i såväl SIH 2001 (27) som SIH 2007 uppger att de alltid eller nästan alltid deltar i ämnet och att de rör sig mycket (88 %). Pojkarna uppger att de rör sig mer än vad flickorna gör. Inga skillnader uppträder när man grupperar eleverna utifrån född inom Norden eller utanför eller utifrån föräldrarnas födelseland (totalt 19 % av antalet elever i SIH 2007). När det gäller elevers attityder till det som förekommer på lektionerna finns ett samband mellan det eleverna tycker bäst om och det som oftast genomförs på lektionerna. Och detta gäller oavsett om man är född i Sverige, i Norden, utanför Norden eller om man har en förälder född utomlands. När eleverna ombads att rangordna tre aktiviteter som bästa respektive sämsta resulterar detta i att bollspel (59 %), bollekar (38 %) och racketspel (35 %) uppfattas som de tre bästa aktiviteterna och att dans (35 %), orientering (27 %) och aerobics/motionsgympa (20 %) hamnar bland de tre minst omtyckta aktiviteterna. Dock framträder vissa könsskillnader kring de aktiviteter som eleverna tyckte bäst respektive sämst om (figur 4 och 5). Skillnaderna är statistiskt säkerställda. För pojkar var de mest populära aktiviteterna: bollspel (68 %), bollekar (42 %), racketspel (34 %) och styrketräning (21 %). Flickornas mest populära idrottsaktiviteter var: bollspel (49 %), racketspel (35 %), bollekar (33 %) och dans (29 %). Vad gäller de minst populära aktiviteterna är dessa för pojkar: dans (50 %), aerobics (30 %), redskapsgymnastik (22 %) och orientering (17 %). För flickorna är de minst populära aktiviteterna: orientering (38 %), fri idrott (24 %), Figur 4. Aktiviteter som flickor tycker bäst respektive sämst om, n=175 Figur 5. Aktiviteter som pojkar tycker bäst respektive sämst om, n=205 skridskor och bollspel (19 %). Bollspel är således fortsatt populärt hos både pojkar och flickor, medan racketspelens popularitet har minskat hos pojkarna (från 44 % 2001 till 34 % 2007) och ökat hos flickorna (från 28 % till 35 %), dansens popularitet har ökat något medan aerobics har gått ned hos flickorna. Värt att notera är att nästa hälften av flickorna tycker om bollspel men för var femte flicka är det inte populärt. Hos pojkarna är dans stabilt prioriterat som den aktivitet de tycker sämst om, medan styrketräning är fortsatt populärt hos pojkarna, om än det har sjunkit i popularitet hos flickorna. Skillnaderna och likheterna i de mönster som framträder är inte så enkla att det bara kan hänföras till traditionellt könsmärkta idrotter - även om det är lätt att uppmärksamma dans som just en sådan könsmärkt aktivitet. Vid en longitudinell jämförelse mellan de elever som var 9 10 år 2001 och som nu är år visar det sig att eleverna nu vill ha mer tid till idrott och hälsa. Lika och olika Sammantaget ger eleverna i både SIH 2001 och SIH 2007 en bild av att de är positiva till ämnet. Även om positiviteten minskar med ökad ålder. Pojkar är dock generellt mer positiva till ämnet än flickor. I sammanhanget bör dock påpekas att frågan är mer komplex än så. I SIH 2001, visade negativt inställda flickor större likheter med negativt inställda pojkar än med positivt inställda flickor (27). Redelius studie visade att de elever som är positivt inställda tycker bättre om exempelvis tävling och betyg, samt instämmer i högre grad i bl.a. påståendet att de får 20

5 avkoppling och att de lär sig sådant de kan ha nytta utav. Även i internationella studier har det konstaterats att positivt inställda elever känner sig mer intresserade, avslappnade och mer tillfredsställda i mötet med tävling än negativt inställda elever (10). Sammantaget uppger trots allt flickorna, i såväl SIH 2001 som SIH 2007 en mer negativ bild av vad de lär sig och hur de uppfattar ämnet än vad pojkarna gör. De känner sig oftare sämre och de anser att de lär sig mindre. Fagrell m.fl. konstaterar att detta är helt enligt sin ordning eftersom den hegemoniska maskuliniteten, dvs. den form av manlighet som har tolkningsföreträde, bidrar till att upprätthålla den manliga dominansen på lektionerna. Pojkar har full frihet att dominera, härska och styra medan flickorna ska begränsa sin subjektivitet, underordna sig och inte protestera, även om det sker under lekfulla former. På så sätt marginaliseras till och med de duktiga tjejerna och blir sämre än vad de faktiskt är. Konsekvensen kan bli, eftersom lektionerna domineras av aktiviteter som pojkar ska tycka om och vara duktiga i, att flickor trivs sämre och lär sig mindre på lektionerna i idrott och hälsa. (7) Slutsatser och diskussion Socialisation och idrottsligt kunnande visar sig i våra resultat utgöra det dominerande lärandet som sker inom ämnet, överordnat mer reflekterande kritisk kunskapsinhämtning. Diskussioner kring vad eleven lärt sig förekom enligt både elev och lärare framför allt när sällan-aktiviteter genomfördes. Forskare med intresse för lärande brukar särskilt betona att, för att eleven ska hantera lärande som meningsskapande krävs att han eller hon förändrar sitt tänkande och inom ett kroppsligt ämne (vår anm.) - utökar såväl sin rörelsearsenal som en kritisk bedömningsförmåga relaterat till denna. Ett utvecklat lärande? Denna redovisning har ingen empiri som kan uttala sig om huruvida de studerade elevernas tänkande om hälsa och livsstilsfrågor har förändrats över åren eller hur de har påverkats av undervisningen i ämnet. Vi kan dock konstatera att den mesta undervisningstiden knyts till ett idrottsligt innehåll (SIH 2001 och 2007) där tid och utrymme för diskussion inte ges. Risken finns att eleverna möter ett innehåll som, enligt våra data, dels inte förändrats påtagligt, dels inte utmanar deras vardagstänkande kring idrott/idrottsutövande. Möjligheterna till ett ändrat eller fördjupat förhållningssätt till upplevd kompetens, till utövandets egenvärde och värderingen av det egna lärandet uteblir. I motsats till vad de centrala styrdokumenten framhåller kan våra resultat tolkas som att en fördjupad kunskapsutveckling marginaliseras inom ämnet istället för att utvecklas genom kritisk reflektion, samtal och diskussion. (6) I kursplanen för idrott och hälsa betonas att ämnet ska ha ett brett innehåll. Att så är fallet tycks lärarkåren i de båda lärarstudierna SIH 2001 och 2007 instämma i. Den normativa nivån kring ämnets kunskapsinnehåll, verkar enligt Sandahls modell ha anammats starkare 2007 än vid tidpunkten för insamlande av data från deltagande lärare Fler av lärarna uppger vad de enligt kursplanen borde göra. Enligt Quennerstedt, har det rådande perspektivet på hälsa i ämnet sitt ursprung i ett patogent/ biomedicinskt synsätt. Detta leder till att undervisningen domineras av ett innehåll som ska stimulera till goda vanor avseende fysisk aktivitet och kost, och som ska ge fysisk träning, dvs. ett förebyggande och preventiv perspektiv på hälsa (26). Därför premieras undervisning som främjar hög aktivitet hos eleverna, vilken i förlängningen både ska ge god träningseffekt och ett positivt förhållningssätt, som antas stimulera till goda motionsvanor. Lektionsinnehåll som t.ex. bollspel kan då motiveras utifrån att det ger högt deltagande, hög aktivitetsnivå (hos de flesta, vår anm.). Samtidig innebär det att undervisning som främjar exempelvis naturmöten eller diskussioner om hälsofrågor, hur kroppen framställs i media etc., inte i lika hög grad blir tänkbara eftersom de stjäl tid från den hälsofrämjande fysiska aktiviteten. Från lärarintervjuer inom SIH konstateras också att lärarna i idrott och hälsa tycker att begreppet hälsa är diffust och otydligt och att de därmed har svårt att gestalta det i undervisningen (23,24,26,29). Man kan därför anta att lärarnas tolkning av hälsobegreppet omfattar sådant de känner sig trygga i och har erfarenheter av, dvs. vanliga idrottsaktiviteter vilket vi menar återspeglas i studiens resultat. Livslånga hälsorelaterade aktiviteter Majoriteten (60 %) av eleverna i SIH 2007 instämmer helt/delvis i att de lär sig hur man ska äta, träna på egen hand och ergonomiska aspekter. Medan de instämmer helt/delvis till 95 procent att de lär sig hur olika idrotter går till. Här framhåller internationell forskning betydelsen av att skolans undervisning i idrott och hälsa ger utrymme för lärande av life-long health realted activites som kan utföras på egen hand eller tillsammans med ett fåtal och på plaster som är oberoende av lokaler och redskap m.m. Här poängteras också att det är i rörelse som denna typ av kunnande kan erövras. Våra resultat tyder på att undervisningen i idrott och hälsa, sex år efter basstudiens genomförande, på realiseringsarenan fortfarande inte verkar leva upp till styrdokumentens intentioner. Vi vill också varna för att en, som vi menar alltför stor grupp flickor, var tredje, och drygt var tionde pojke, uppger att de känner sig dåliga på idrott. Lärandet för dessa grupper kan tvärtemot ämnets intentioner resultera i att de får med sig en upplevelse av att deras kropp i rörelsesammanhang inte duger. Avslutande tankar Avsikten med artikeln har varit att beskriva det lärande som lyfts fram inom ämnet och hur det uppfattas av lärare och elever samt vilka förändringar som går att skönja över den tid som passerat från 2001 till Är utfallet av studien kring elevers lärande och kompetens, en spegling av ett ämne som är svagt till sin inre logik, där dess kriterier för lärande är så pass diffust formulerade att innehållet och inriktningen på lärandet blir helt beroende av lärarens erfarenhet och elevers attityder? Med Bernsteins analytiska begrepp kring ett ämnes inre ordning, framträder ämnet idrott och hälsa som ett internt starkt ämne med klara gränser för vad innehållet kan utgöras av - men som ett svagt ämne i relation till styrdokument och mera traditionella skolämnen, där kriterierna för kunnandet ofta lyfts fram mer konkret (jfr. matematik, fysik, svenska). Hur ämnet kommuniceras, mellan lärare och elever, dvs. ämnets sociala form, får en avgörande betydelse eftersom de uttalade kriterierna (typ av kunskap, utvärdering och bedömning av kunnandet) är så otydliga. Det finns anledning att stanna upp vid transformeringsarenan där bedömning kring urval och innehåll görs av lärarna och där sätten att kommunicera innehållet i ämnet också profileras genom ämnets innehåll och tilltal på realiseringsarena. Lärarens betydelse för rörelsen från vardagstänk till ett utvecklat tänkande kring begrepp, 21

6 relationer och samband mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa borde, enligt vår tolkning av kursplanen, synliggöras mer och studeras mer av den ämnesdidaktiska forskningen. Detta kräver nya forskningsfrågor relaterade till de begrepp och den grundläggande kunskap som ämnet är/ska vara bärare av. När är läraren viktig som redskap för att förflytta och utveckla 15-åriga elevers kunnande och på vilket sätt blir han/hon viktig? Vi avslutar med ett citat som en påminnelse om lärares professionalism: 22 Teachers [ ] must do it in a way that lets their pupils find meaning in what they are doing. That is to say that we should teach not just how to do a physical activity but also how to understand it, combining the understanding of both the why and the what for of the activity as well as understanding the strategies to enable these motor skills to be performed in the best possible way. (25) Referenslista 1. Bernstein, B On Classification and Framing of Educational Knowledge. In Knowledge and Control: New Directions for Sociology of Education, ed. M. F.D. Young, London: McMillan. 2. Bernstein, B Class, Codes and Control. Vol. 4. The structuring of pedagogic discourses. London: Routledge, cop. 3. Engström, Lars-Magnus (1969) Gymnastikundervisning i årskurs 8. Resultat av en enkät till gymnastiklärare rörande ämnets innehåll och målsättning. Rapport nr 42. Stockholm: Pedagogiska-psykologiska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm. 4. Engström, L-M. (2004) Skola-Idrott- Hälsa: en presentation av SIH-projektet, Svensk idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Eriksson, Sten (2000) Idrotten i grundskolan Rapport från Riksidrottsförbundet om idrottsutbudet vid millennieskiftet. Stockholm: Riksidrottsförbundet. 6. Eriksson, C., m. fl. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, ämnesrapport till rapport 253. Stockholm: Skolverket/Fritzes. 7. Fagrell, B., Redelius, K. & Larsson, H. (2007). Tvetydig kropp, Pedagogiska Magasinet, nr 2 maj 2007, s Kraepelien-Strid, E. (2007). Simkunnighet är viktigt, eller?, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. H. Larsson & J. Meckbach. Stockholm: Liber, s Kulinna, H., et.al. (2006). What do urban/inner-city PE teachers teach? A contextual analysis of one elementary/primary school district, Physical education and sport pedagogy. Vol. 11, No 1, February 2006, pp Lake, J. Young people s conceptions of sport, physical education and exercise; implications for physical education and promotion of health-related physical exercise i European Physical Education Review, 2001, vol- 7, pp Larsson, H. & Redelius, K. (2004). Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Linde, G On curriculum transformation: explaining selection of content in teaching. Diss. Stockholm: HLS Förlag. 13. Linde, G. (2006). Det ska ni veta: en introduktion till läroplansteori. 2. rev uppl. Lund: Studentlitteratur. 14. Lundvall, S., Meckbach, J., Thedin Jakobsson, B. (2002): Skolprojektet 2001: Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 11, nr 3, s Lundvall, S., & Meckbach, J. (2003): Det var en gång ett par sockiplast om kroppsövningsämnet i skolan i Kobran, nallen och majj en: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning, red. S. Selander. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, s Lundvall, S., & Meckbach, J. (2004): Fritt och omväxlande!: Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Lundvall, S., Meckbach, J. (2004): Fritt, roligt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the Gap Physical Education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy, 2008:4, pp Lundquist Wannerberg, P. (2004). Kroppens medborgarfostran: kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran Diss. Stockholm: Stockholms universitet: Historiska inst. DU GLÖMMER VÄL INTE: Prenumerationsavgift för 2009 Enklast är att sätta in 100 kr på CIFs plusgirokonto Glöm inte avsändare och att ange CIF som betalningsmottagare. Du kan också mejla till Marie Broholmer: marie. broholmer@gih.se Alternativt ring på telefon Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94: Lpf 94 (Stockholm: Fritzes, 1994). 21. Mattson, L. (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan. Idrott huvudrapport. Skolverkets rapport nr 25. Stockholm: Skolverket/Liber. 22. Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring eller är allt sig likt?, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring! Lärares reflektion över ämnet idrott och hälsa i grundskolan, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Meckbach, J (2005) Lärande miljöer en studie av idrottslärare från olika miljöer, Leve idrottspedagogiken!: En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström, red. K. Redelius & H. Larsson. Stockholm: HLS Förlag, s Pascual, C. (2006). The initial training of PE teacher In search of the lost meaning of professionalism, Physical education and sport pedagogy. Vol.11, No. 1 February 2006, pp Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati. Årgång 16, nr 2, s Redelius, K. Bäst eller pest i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning Diss. Stockholm: Carlsson. 29. Thedin Jakobsson, B. (2004). Hälsavad är det i ämnet idrott och hälsa?, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr. 4, s Öhman, M. (2007). Den rätta viljan idrott och hälsa i ett styrningsperspektiv, Utbildning och demokrati. Årgång 16, nr 2, s Öhman, M. (2007). Kropp och makt i rörelse. Diss. Örebro: Örebro universitet. SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 17 SVENSK Björn Ekblom hyllad för värdefulla insatser inom idrott /idrottsforskning Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 17 T e m a :Bättre sent än aldrig Blir man smart av att jogga?

Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan

Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008 Fattar du! Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Mikael Schmidt Johan Wahlberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa

Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa Vad vet vi om flickor och upplevelse av sin egen fysiska aktivitet

Läs mer

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett

Läs mer

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef. Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS Laddokkod Giltighetstid tills vidare 1 (6) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS Basdata Kursen

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Senast rev. 2012-06-13 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR GRUNDLÄRARPROGRAMMET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG

IDROTT OCH HÄLSA FÖR GRUNDLÄRARPROGRAMMET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG Kurskod XX Fastställd 2018-04-18 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR GRUNDLÄRARPROGRAMMET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FOR TEACHER EDUCATION PROGRAMME FOR PRIMARY SCHOOL, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Gymnastik- och idrottshögskolans översikt av publicerat utifrån studien Skola-idrott-hälsa (Stockholm feb 2011)

Gymnastik- och idrottshögskolans översikt av publicerat utifrån studien Skola-idrott-hälsa (Stockholm feb 2011) Gymnastik- och idrottshögskolans översikt av publicerat utifrån studien Skola-idrott-hälsa (Stockholm feb 2011) Avhandlingar Idrottshistoria: Björn Sandahl, Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Många elever gillar när det står idrott och hälsa på schemat men inte alla. Ett stort antal elever känner sig också glada och trygga på idrottslektionerna

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan

Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan Idrott och hälsa 1 (18) inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan Bakgrund Gymnastikämnet infördes som ett obligatoriskt skolämne för pojkar i svenska läroverk från 1820 och från 1842

Läs mer

Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa

Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ett bidrag till mer integrering i skolan? Hur kommer friluftsliv till uttryck i grundskolans nationella styrdokument? Och hur tolkas dessa formuleringar på lokala

Läs mer

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(6) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott och hälsa Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical Education and Helth 1b, with a Specialisation in Upper Secondary School, Basic

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Mycket idrott och lite hälsa

Mycket idrott och lite hälsa 1 (14) Mycket idrott och lite hälsa Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Gymnasieelevers inställning till ämnet Idrott och hälsa

Gymnasieelevers inställning till ämnet Idrott och hälsa Gymnasieelevers inställning till ämnet Idrott och hälsa kan den påverkas av skolans lokala förutsättningar? Desirée Kemppainen och Frida Johansson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete VT:2006

Läs mer

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(5) Kursplan Hälsoakademin Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: ID1410 Utbildningsområde:

Läs mer

Didaktiska konsekvenser i olika lärande miljöer

Didaktiska konsekvenser i olika lärande miljöer Didaktiska konsekvenser i olika lärande miljöer Jane Meckbach Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH En idrottslärares arbete är både varierande och skiftande.

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Delkurs 5: Genomförande av mindre empirisk studie med vetenskapliga ansprång som redovisas muntligt och skriftligt

Delkurs 5: Genomförande av mindre empirisk studie med vetenskapliga ansprång som redovisas muntligt och skriftligt Delkurs 5: Genomförande av mindre empirisk studie med vetenskapliga ansprång som redovisas muntligt och skriftligt Bemötande av flickor och pojkar i Idrott och Hälsa Författare: Marcus Öhman Handledare:

Läs mer

Idrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Idrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(6) Kursplan Idrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Physical Education and Health I for Teacher Students 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Kursens övergripande

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2014/1270 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ02 Idrott och hälsa I inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits

LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa

Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa Målen i ämnet är tolkade och konkretiserade utifrån den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa som finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se.

Läs mer

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2016/3167 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ02 Idrott och hälsa I inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLID40, Idrott och hälsa för lärare åk 7-9 (31-45 hp), 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 7-9 (31-45 ECTS), 15.0 higher education

Läs mer

Idrott och Hälsa med fokus på Hälsa

Idrott och Hälsa med fokus på Hälsa Idrott och Hälsa med fokus på Hälsa En kvalitativ studie om elevers syn på hälsa i undervisningen Idrott och Hälsa årskurs två på gymnasiet Josefin Albertsson & Johanna Ferner Självständigt arbete 2IDÄ06

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (31 60 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (31 60 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2016/5865 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ04 Idrott och hälsa II inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen ingår i specialiseringsstudierna och är en valbar kurs inom Lärarprogrammet

Läs mer

KURSPLAN Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education, 30 credits Kurskod: LIHG12 Fastställd av: Nämnd för Lärarutbildningen 2012-06-01 Gäller fr.o.m.: VT 2014 Version: 2 Utbildningsnivå:

Läs mer

Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa

Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ett bidrag till mer integrering i skolan? Hur kommer friluftsliv till uttryck i grundskolans nationella styrdokument? Och hur tolkas dessa formuleringar på lokala

Läs mer

Ett ämne i förändring! lärares reflektioner över ämnet idrott och hälsa i grundskolan

Ett ämne i förändring! lärares reflektioner över ämnet idrott och hälsa i grundskolan Ett ämne i förändring! lärares reflektioner över ämnet idrott och hälsa i grundskolan Hur reflekterar idrottslärare i dagens skola över ämnet idrott och hälsa? Hur utformar idrottslärare sin undervisning

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning till

Läs mer

På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa - En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet

På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa - En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet EXAMENSARBETE Våren 2010 Lärarutbildningen På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa - En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Författare Carl-Johan

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

En diskursanalytisk studie av programmering som innehåll i grundskolans teknikämne. Eva Björkholm och Susanne Engström, KTH

En diskursanalytisk studie av programmering som innehåll i grundskolans teknikämne. Eva Björkholm och Susanne Engström, KTH En diskursanalytisk studie av programmering som innehåll i grundskolans teknikämne Eva Björkholm och Susanne Engström, KTH Bakgrund Kunskaper och förmågor kopplade till programmering har under senare tid

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR LÄRARE ÅK 7-9, 45 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FOR TEACHERS 7-9, 45 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR LÄRARE ÅK 7-9, 45 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FOR TEACHERS 7-9, 45 CREDITS 1 (7) IDROTT OCH HÄLSA FÖR LÄRARE ÅK 7-9, 45 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FOR TEACHERS 7-9, 45 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen för Lärarlyftet II, Skolverket. Utbildningsområde:

Läs mer

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:

Läs mer

IDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS

IDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) IDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS LADOK-kod: LIDDFO BESLUT OCH

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

Idrott i skolan helt okey eller inte min grej?

Idrott i skolan helt okey eller inte min grej? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2: 2006 Idrott i skolan helt okey eller inte min grej? Hur upplever eleverna på Häggviks gymnasium sin idrottsundervisning? Kerstin Wikfeldt

Läs mer

Skolämnet idrott och hälsa hösten 2002 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering

Skolämnet idrott och hälsa hösten 2002 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering Skolämnet idrott och hälsa hösten 22 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering Under hösten 22 genomfördes på uppdrag av regeringen en utvärdering av skolämnet idrott och hälsa. Regeringens

Läs mer

Den formativa bedömningens dubbla fokus

Den formativa bedömningens dubbla fokus Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,

Läs mer

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.

Läs mer

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod IHG200. Physical education and health for teachers years f-6, 15 HE credits, 15 HE credits

Institutionen för individ och samhälle Kurskod IHG200. Physical education and health for teachers years f-6, 15 HE credits, 15 HE credits KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska utveckla ämneskunskaper för undervisning i idrott och hälsa i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6. Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Läs mer

Annan. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. jan-erik romar. Skolans. Vad skiljer gymnastiklektioner från rast??

Annan. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. jan-erik romar. Skolans. Vad skiljer gymnastiklektioner från rast?? Didaktisk ämnesteori i gymnastik jan-erik romar Vad skiljer gymnastiklektioner från rast?? På gymnastiklektionerna På gymnastiklektionerna måste http://www.vasa.abo.fi/users/jromar 2007-09-22 1 2007-09-22

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap LLID10, Idrott och hälsa för lärare åk 1-3 30 högskolepoäng (1-30 hp) Physical education and health for teachers in year 1-3 30 higher education credits

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

God hälsa ett av skolans viktigaste mål

God hälsa ett av skolans viktigaste mål God hälsa ett av skolans viktigaste mål En presentation av NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. 1 Skolmaten ska vara god och näringsrik, så att eleverna äter den. En

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Idrott och hälsa en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Uppdrag, syfte och frågeställningar Regeringsuppdrag ingår i samling för daglig rörelse Kvalitetsgranskning som redovisades den 12/6 Syftet

Läs mer

Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa

Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa Idrott och hälsa i ett didaktiskt perspektiv 1/Idrottspedagogik 1 Jan Mustell 26/2-2007 Didaktik som vetenskap och praxis Didaktiken behandlar skolans

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström Vem är motionär? Lars-Magnus Engström GIH 29 oktober 2012 Föredraget bygger till stora delar på nedanstående bok som kan beställas från Stockholms universitets förlag www.suforlag.se (212 kr) Lars-Magnus

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Hur gestaltas kursplanen i lärarnas tal om undervisningen i idrott och hälsa?

Hur gestaltas kursplanen i lärarnas tal om undervisningen i idrott och hälsa? ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Hur gestaltas kursplanen i lärarnas tal om undervisningen i idrott och hälsa? En kvalitativ intervjustudie

Läs mer

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Lärare. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Lärare. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen Idrott och hälsa Lärare Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Lärare, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett Skolinspektionen

Läs mer

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp Education A, Physical Education and Health, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS LADOK-kod: IDHÄPÅ BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen utgör en påbyggnadskurs

Läs mer

Didaktisk ämnesteori i gymnastik

Didaktisk ämnesteori i gymnastik Arvosana Didaktisk ämnesteori i gymnastik jan-erik romar http://www.vasa.abo.fi/users/jromar Jakob Söderman fd EU-justitieombudsman, VBL 25.6.2004 All form av motion är bra för ens välbefinnande. Dessutom

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Kritiken mot den befintliga fritidshemsverksamheten Skolverket har vid upprepade tillfällen (t.ex. 2000, 2006 och 2008)

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Barn och ungdomar om doping 090529

Barn och ungdomar om doping 090529 Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN

IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) FÖRDJUPNINGSSPECIALISERING, IDROTT OCH HÄLSA III, UTAN EXAMENSARBETE, 20 POÄNG Advanced Course in Physical Education and Health, excl Degree Project, 20 Credit Points LÄRDOK-kod:

Läs mer