Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007"

Transkript

1 Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007 Vilket lärande är det egentligen som eftersträvas inom ämnet idrott och hälsa och har det förändrats över tid? Hur möts lärares och elevernas uppfattning om kunskap och kompetens? Och hur kan gapet mellan den formulerade kursplanen och det som faktiskt sker i undervisningen förstås? Suzanne Lundvall Jane Meckbach Johan Wahlberg Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Lärande i idrott och hälsa Kunskapen om förutsättningarna för barns och ungdomars deltagande i idrott och fysisk aktivitet, i och utanför skolan, blir allt större. Under talet har ett flertal studier och rapporter kartlagt villkoren för barns och ungdomars utövande av fysiska aktiviteter på fritid och inom skolämnet idrott och hälsa (5,6,11). Men vilket lärande är det egentligen som eftersträvas inom ämnet idrott och hälsa? I kursplanen för ämnet på grundskolan står att ämnet ska ha ett brett innehåll, och att kärnan är idrott, lek och allsidiga rörelseaktiviteter. En framlyft målsättning är att eleven ska lära sig ta personligt ansvar för en hälsosam livsstil (20). I följande artikel, som baseras på enkätdata från SIH 2001 och 2007 (elev- och lärarstudier), är det övergripande syftet att beskriva det lärande som lyfts fram inom ämnet idrott och hälsa och hur det uppfattas av lärare och elever? De mer preciserade frågeställningarna handlar om: Vad uppfattar elever i skolår 9 att de lär sig i ämnet? Vilken kompetens uppfattar lärarna att elever i skolår 9 har? Vilka förändringar i synen på lärande och kompetens går att skönja hos elever och lärare över tid (från 2001 till 2007)? Teoretiskt ramverk, syfte och frågeställningar Som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data har vi valt att utgå från läroplansteoretikern Bernstein (1,2). Han menar att det i varje ämne finns inbäddat en inre logik för överföring av kunskap, dels som kunskap i social form, dels som specifikt innehåll. Bernsteins tankar om skolämnens inre logik baseras på ett synliggörande av ett antal bestämmande regler, som får återverkningar på hur undervisning utformas, men också på vad som bildar innehållet. Överordnat ett ämnes innehåll finns ett regelsystem som Bernstein menar avgör relationen mellan lärare och elev och det sätt som undervisningen kommer att ske på. Det mest övergripande är hur ett ämne avgränsas från andra ämnen, vilket sker genom ett klargörande av vilken typ av kunskap som eftersträvas, dvs. om det domineras av en akademisk och/eller en praktisk kunskapstradition. Med en sådan analys framträder hur ett ämne kan klassificeras, dvs. om det har starka eller svaga gränser mot andra ämnen och/eller mot inflytande utifrån. Detta får återverkningar på lärarrollen och betydelse för i vilken omfattning elevers och lärares attityder kan inverka på utformningen av undervisningen. Ett ämnes innehåll måste också på ett trovärdigt sätt kom- 17

2 municeras och delas mellan lärare och elever. Här ingår aspekter av lärandets mer sociala form. Kort sagt, ämnets klassificering påverkar ämnets ordning, dvs. det som innesluts alternativt utesluts och hur detta kontrolleras genom undervisningen. Linde (12, 13) har, inspirerad av bl.a. Bernstein, utvecklat tre arenor för att kunna analysera den rörelse som sker från läroplans- och kursplanetext, via en omvandling (transformering) av dessa texter till den realiseringsnivå som elever och lärare gemensamt agerar inom (fig. 1). I artikelns avslutande del återkommer vi till hur lärandet inom ämnet kan förstås med hjälp av Bernsteins och Lindes analytiska redskap som i grunden handlar om maktmekanismer. Metod När Skola-Idrott-Hälsa (SIH) studien genomfördes 2001 deltog totalt 48 skolor och 1976 elever i skolår 3, 6 och 9. Dessa elever besvarade ett frågeformulär som bl.a. innehöll frågor om deras syn på ämnet, innehållet och deras uppfattning om vad de lärde sig. Samma år besvarade 75 lärare i idrott och hälsa en enkät med bl.a. frågor om mål med ämnet, innehåll och omfattning. (4) Insamlingen av data 2007 har omfattat elever i skolår 9, dvs. en uppföljning av de elever som deltog i skolår 3 vid datainsamlingen Totalt besvarades enkäten av 67 procent av de elever som deltog 2007 (380). Lärarenkäten 2007 distribuerades denna gång via brev. Totalt sändes enkäten till 76 lärare vid Göran Lindes analysverktyg - Formuleringsarena (F) - Transformeringsarena (T) - Realiseringsarena (R) F T R Figur 1. Ett analytiskt verktyg för att analysera rörelsen från formuleringsarena via transformeringsarena till realiseringsarena (11,12). skolor. Enkäten besvarades av 61 lärare (svarsfrekvens drygt 80 %). Det är således ett nytt urval av lärare som har bevarat 2007 års enkät. Målsättningen har varit att ha motsvarande enkäter till både elever och lärare som de som användes Några kompletterande frågställningar har dock införts. Resultat och diskussion Lärarnas uppfattning om mål i ämnet Som framgått av tidigare artiklar i Svensk Idrottsforskning 2002 och 2004, i Nationella utvärderingen 2003 samt i antologin Mellan Nytta och Nöje anser lärarna i idrott och hälsa att ämnet har många och viktiga mål (6,14,17). I exempelvis lärarstudien SIH 2001, där lärarna fick gradera hur viktiga de ansåg att olika mål var, svarade majoriteten att alla mål var ganska eller mycket viktiga: ge kunskaper om hur man sköter sin hälsa, skapa rörelseglädje, ge eleverna fysisk träning, livslångt intresse, utveckla social kompetens, skapa självkänsla etc. (16). De mål som ansågs som mindre viktiga var att lära elever tävla och konkurrera, slussa vidare till idrottsföreningar och väcka intresse för miljöfrågor. Till viss del kan detta breda förhållningssätt till mål med undervisningen förklaras med att ämnet och lärarna under de senaste decennierna har poängterat ämnets personlighets- och karaktärsdanande funktion, i motsats till mer explicita kunskapsmål. Att utveckla de rätta attityderna har varit centrala styrningsmekanismer, dvs. att forma rätta inställningar och attityder genom fysisk aktivitet. I detta ingår att eleven själv vill kämpa och ta i, vill göra sitt bästa och vill pröva. Genom lustfyllda aktiviteter är förhoppningen att eleverna själva ska vilja göra det rätta, dvs. ta hand om sin hälsa, snarare än att de enbart gör det för att lärarna vill det. På så sätt kan också målet att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet nås. (19,30,31) Förändringar I jämförelse med föregående SIH-studie som genomfördes år 2001 kan vi konstatera att fler lärare i SIH 2007 anser, när de har att ta ställning till påståenden om viktiga undervisningsmål, att det är mindre viktigt att i sin undervisning ge eleverna fysisk träning och mer viktigt att ge kunskaper om hur man sköter sin hälsa, utveckla social kompetens och att uppfylla läroplanen och kursplanens mål. Dessutom tycker dessa lärare att det är viktigare att lära eleverna att simma än vad lärargruppen ansåg Detta kan ses som ett resultat av en tidvis skarp samhällsdebatt om krav på simkunnighet och att barns simkunskaper måste öka. Ett resultat av debatten har bl.a. blivit att Skolverket har förtydligat kursmålen så att eleverna i slutet av skolår fem numera ska kunna simma 200 m, varav minst 50 m på rygg (20,8). Sandahl fastslår i sin avhandling Ett ämne för alla att ämnets normativa nivå, dvs. den inriktning och det innehåll som idrott och hälsa föreskrivs att ha, relativt snabbt anpassar sig till förändringar i samhället. Detta kan exempelvis förklara förtydligandet i kursplanen om simning och lärarnas ökade betoning på ämnets hälsofrämjande betydelse. Sandahl menar dock, att den praktiska nivån är desto svårare att förändra. Sammantaget innebär detta att kursplanens intentioner och lärarnas påpekande om vad som är viktigt inte nödvändigtvis behöver förverkligas på den praktiska nivån, dvs. det som man gör motiveras utifrån nya eller andra grunder (28,11). Det finns anledning att här återkomma till hur man kan förstå de förändringar och icke förändringar som sker. Examensårets betydelse I lärarstudien SIH-2007 har 95 procent en lärarexamen i idrott/idrott och hälsa. Bland dessa har 53 procent tagit sin lärarexamen innan 1994 och 47 procent har tagit den från 1994 och framåt. Efter bearbetningen av enkäten återfinns inga skillnader mellan dessa grupper, avseende vad de gör på lektionerna i idrott och hälsa, dvs. vad de uppger för innehåll. Till exempel så förekommer bollaktiviteter i lika hög grad och friluftsliv och kost i lika låg grad bland de med examen innan som efter Det framträder dock vissa signifikanta samband, kring vad man anser som viktiga undervisningsmål: lärare med examen före 1994 anser att det är viktigare att ge fysisk träning (p=0.011), ge rekreation (p=0.014), ha roligt tillsammans (p=0.014) och skapa intresse för miljöfrågor (p=0.029) än lärarna med examen före I elev- och lärarstudien 2001, liksom i tidigare studier (3, 15,21,22), framkom att den övervägande delen av undervisningstiden ägnas åt bollspel, bollekar och racketspel samt i viss mån åt olika idrotts- och rörelselekar, redskapsgymnastik och styrketräning. Liknande data återfinns för lärarstudien 2007, vilka kommer att presenteras i en kommande artikel (18).

3 Lärandet som social form och innehåll Mindre än 10 procent av lärarna i SIH 2001 och 2007 uppger att ge kunskaper i de vanligaste idrotterna är ett av de tre viktigaste målen med undervisningen. Samtidigt instämmer 95 procent av eleverna i SIH 2007 helt (48 %) eller till viss del (47 %) i påståendet att de lär sig hur olika idrotter går till och 82 procent i påståendet att de blir duktigare i idrott. En liknande diskrepans mellan lärare och elever går även att finna då lärarna i SIH 2007 uppger att ett av de viktigaste målen med undervisningen är att ge elever kunskaper i hur man sköter sin hälsa. Trots lärarnas intentioner instämmer endast 62 procent av eleverna i påståendet att de helt eller till viss del lär sig hur man ska äta rätt för att må bra, 61 procent att de helt eller till viss del lär sig hur man ska lyfta och bära rätt och 74 procent att de helt eller till viss del lär sig varför man ska motionera för att må bra (figur 2). Över 90 procent av både pojkarna och flickorna anger att de lär sig samarbeta (stämmer helt/ delvis). Vidare uppger 17 procent av eleverna i 2007 års studie att de inte lär sig någonting (stämmer helt/stämmer delvis) och 23 procent uppger att de ofta känner sig dåliga på idrott. En tredjedel av flickorna uppger det sistnämnda (33 % 2007 i jämförelse med 39 % 2001) och en sjättedel av pojkarna (16 % 2007 i jämförelse med 19 % 2001). Här finns en signifikant skillnad mellan könen. Generellt är uppfattningen om vad man lär sig som elev relativt likartad om man jämför 15-åringarna 2001 och Oavsett vad lärarna avser att lära ut som kunskapsinnehåll framstår det som att det eleven uppfattar är idrott och samarbete. Lärandets sociala form och innehåll uppfattas uppenbarligen av eleverna som att idrotta tillsammans med andra. Detta kan tolkas som varande den bärande idén på den realiseringsarena där lärare och elever möts och tillsammans skapar innehållet i undervisningen. Elevernas uppfattning om vad de lär sig kan sammanfattas med en idrottslig kompetens som även inbegriper förbättrad fysisk förmåga. Kompetens Hur ser man då som lärare på elevernas kompetens och överensstämmer lärarnas bedömning av elevernas kompetens med vad eleverna uppfattar att de lär sig? I om med läroplansreformen 1994 blev idrott och hälsa målstyrt. Nuvarande kursplan föreskriver vilka mål som ska uppnås men inte hur. Därför Figur 2. Elevers självskattning av vad de lärs sig utifrån målpåståenden, n=380. Figur 3. Lärares bedömning av ett antal idrottsaktiviteter, n=61. är det också upp till varje enskild skola att bestämma vilket innehåll som undervisningen ska ha. Dock definieras några aktiviteter i kursplanen mer tydligt. Tre av dessa är dans, lek och orientering (i form av att kunna orientera sig i känd/okänd terräng, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som orientering, vår anm.). I figur 3 visas lärares bedömning av elevernas kompetens (stor/ganska stor respektive inte speciellt stor/obefintlig) i ett antal idrottsliga aktiviteter. Bollspelskompetensen fortsatt hög Resultaten från lärarenkäterna 2001 och 2007 visar att elevernas kompetens inom t.ex. bollspel är större än inom friluftsliv eller dans och rörelse till musik (17). I SIH 2007 bedömer 38 procent av lärarna att eleverna har stor kompetens i bollspel jämfört med 2 procent inom friluftsliv och 8 procent inom dans och rörelse till musik. Kompetensen inom bollspel i sig har också ökat i jämförelse med 2001 års studie. Det finns en korrelation mellan ju oftare en aktivitet genomförs, och hur lärarna bedömer elevernas kompetens. Att reflektera kring lärande Påståendet läraren ger tid att diskutera vad jag lärt mig korrelerar endast med lektionsinnehåll som är av mer teoretisk karaktär, som HLR/ första hjälpen (p=0.001), ergonomi (p=0.001), kost (p=0.002), idrottsskador (p=0.002). Enligt elevenkäten 2007 finns inget samband mellan bollspel, bollekar och racketspel och hur ofta eleverna diskuterar vad de lärt sig. Lärarna svarar på motsvarande sätt på påstående jag ger tid för att diskutera vad eleverna har lärt sig, dvs. att det 19

4 förekommer i samband med undervisningsinnehåll av sällan-arts karaktär och då företrädesvis i samband med innehåll av mer teoretiskt. Diskussionen om vad eleverna lär sig verkar således mest förekomma vid sällanaktiviter än där innehållet består av idrott eller lek. Det kan te sig bekymmersamt från ett lärandeperspektiv, om man utgår från att eleven ska förflytta sitt vardagliga tänkande om olika (idrotts-)fenomen med hjälp av begrepps- och faktainlärning, förståelse och reflektioner kring sitt eget och andras lärande. Deltagande och attityder Deltagande anses ofta som en förutsättning för att kunna lära det som erbjuds inom ett ämne. En stor andel av eleverna i såväl SIH 2001 (27) som SIH 2007 uppger att de alltid eller nästan alltid deltar i ämnet och att de rör sig mycket (88 %). Pojkarna uppger att de rör sig mer än vad flickorna gör. Inga skillnader uppträder när man grupperar eleverna utifrån född inom Norden eller utanför eller utifrån föräldrarnas födelseland (totalt 19 % av antalet elever i SIH 2007). När det gäller elevers attityder till det som förekommer på lektionerna finns ett samband mellan det eleverna tycker bäst om och det som oftast genomförs på lektionerna. Och detta gäller oavsett om man är född i Sverige, i Norden, utanför Norden eller om man har en förälder född utomlands. När eleverna ombads att rangordna tre aktiviteter som bästa respektive sämsta resulterar detta i att bollspel (59 %), bollekar (38 %) och racketspel (35 %) uppfattas som de tre bästa aktiviteterna och att dans (35 %), orientering (27 %) och aerobics/motionsgympa (20 %) hamnar bland de tre minst omtyckta aktiviteterna. Dock framträder vissa könsskillnader kring de aktiviteter som eleverna tyckte bäst respektive sämst om (figur 4 och 5). Skillnaderna är statistiskt säkerställda. För pojkar var de mest populära aktiviteterna: bollspel (68 %), bollekar (42 %), racketspel (34 %) och styrketräning (21 %). Flickornas mest populära idrottsaktiviteter var: bollspel (49 %), racketspel (35 %), bollekar (33 %) och dans (29 %). Vad gäller de minst populära aktiviteterna är dessa för pojkar: dans (50 %), aerobics (30 %), redskapsgymnastik (22 %) och orientering (17 %). För flickorna är de minst populära aktiviteterna: orientering (38 %), fri idrott (24 %), Figur 4. Aktiviteter som flickor tycker bäst respektive sämst om, n=175 Figur 5. Aktiviteter som pojkar tycker bäst respektive sämst om, n=205 skridskor och bollspel (19 %). Bollspel är således fortsatt populärt hos både pojkar och flickor, medan racketspelens popularitet har minskat hos pojkarna (från 44 % 2001 till 34 % 2007) och ökat hos flickorna (från 28 % till 35 %), dansens popularitet har ökat något medan aerobics har gått ned hos flickorna. Värt att notera är att nästa hälften av flickorna tycker om bollspel men för var femte flicka är det inte populärt. Hos pojkarna är dans stabilt prioriterat som den aktivitet de tycker sämst om, medan styrketräning är fortsatt populärt hos pojkarna, om än det har sjunkit i popularitet hos flickorna. Skillnaderna och likheterna i de mönster som framträder är inte så enkla att det bara kan hänföras till traditionellt könsmärkta idrotter - även om det är lätt att uppmärksamma dans som just en sådan könsmärkt aktivitet. Vid en longitudinell jämförelse mellan de elever som var 9 10 år 2001 och som nu är år visar det sig att eleverna nu vill ha mer tid till idrott och hälsa. Lika och olika Sammantaget ger eleverna i både SIH 2001 och SIH 2007 en bild av att de är positiva till ämnet. Även om positiviteten minskar med ökad ålder. Pojkar är dock generellt mer positiva till ämnet än flickor. I sammanhanget bör dock påpekas att frågan är mer komplex än så. I SIH 2001, visade negativt inställda flickor större likheter med negativt inställda pojkar än med positivt inställda flickor (27). Redelius studie visade att de elever som är positivt inställda tycker bättre om exempelvis tävling och betyg, samt instämmer i högre grad i bl.a. påståendet att de får 20

5 avkoppling och att de lär sig sådant de kan ha nytta utav. Även i internationella studier har det konstaterats att positivt inställda elever känner sig mer intresserade, avslappnade och mer tillfredsställda i mötet med tävling än negativt inställda elever (10). Sammantaget uppger trots allt flickorna, i såväl SIH 2001 som SIH 2007 en mer negativ bild av vad de lär sig och hur de uppfattar ämnet än vad pojkarna gör. De känner sig oftare sämre och de anser att de lär sig mindre. Fagrell m.fl. konstaterar att detta är helt enligt sin ordning eftersom den hegemoniska maskuliniteten, dvs. den form av manlighet som har tolkningsföreträde, bidrar till att upprätthålla den manliga dominansen på lektionerna. Pojkar har full frihet att dominera, härska och styra medan flickorna ska begränsa sin subjektivitet, underordna sig och inte protestera, även om det sker under lekfulla former. På så sätt marginaliseras till och med de duktiga tjejerna och blir sämre än vad de faktiskt är. Konsekvensen kan bli, eftersom lektionerna domineras av aktiviteter som pojkar ska tycka om och vara duktiga i, att flickor trivs sämre och lär sig mindre på lektionerna i idrott och hälsa. (7) Slutsatser och diskussion Socialisation och idrottsligt kunnande visar sig i våra resultat utgöra det dominerande lärandet som sker inom ämnet, överordnat mer reflekterande kritisk kunskapsinhämtning. Diskussioner kring vad eleven lärt sig förekom enligt både elev och lärare framför allt när sällan-aktiviteter genomfördes. Forskare med intresse för lärande brukar särskilt betona att, för att eleven ska hantera lärande som meningsskapande krävs att han eller hon förändrar sitt tänkande och inom ett kroppsligt ämne (vår anm.) - utökar såväl sin rörelsearsenal som en kritisk bedömningsförmåga relaterat till denna. Ett utvecklat lärande? Denna redovisning har ingen empiri som kan uttala sig om huruvida de studerade elevernas tänkande om hälsa och livsstilsfrågor har förändrats över åren eller hur de har påverkats av undervisningen i ämnet. Vi kan dock konstatera att den mesta undervisningstiden knyts till ett idrottsligt innehåll (SIH 2001 och 2007) där tid och utrymme för diskussion inte ges. Risken finns att eleverna möter ett innehåll som, enligt våra data, dels inte förändrats påtagligt, dels inte utmanar deras vardagstänkande kring idrott/idrottsutövande. Möjligheterna till ett ändrat eller fördjupat förhållningssätt till upplevd kompetens, till utövandets egenvärde och värderingen av det egna lärandet uteblir. I motsats till vad de centrala styrdokumenten framhåller kan våra resultat tolkas som att en fördjupad kunskapsutveckling marginaliseras inom ämnet istället för att utvecklas genom kritisk reflektion, samtal och diskussion. (6) I kursplanen för idrott och hälsa betonas att ämnet ska ha ett brett innehåll. Att så är fallet tycks lärarkåren i de båda lärarstudierna SIH 2001 och 2007 instämma i. Den normativa nivån kring ämnets kunskapsinnehåll, verkar enligt Sandahls modell ha anammats starkare 2007 än vid tidpunkten för insamlande av data från deltagande lärare Fler av lärarna uppger vad de enligt kursplanen borde göra. Enligt Quennerstedt, har det rådande perspektivet på hälsa i ämnet sitt ursprung i ett patogent/ biomedicinskt synsätt. Detta leder till att undervisningen domineras av ett innehåll som ska stimulera till goda vanor avseende fysisk aktivitet och kost, och som ska ge fysisk träning, dvs. ett förebyggande och preventiv perspektiv på hälsa (26). Därför premieras undervisning som främjar hög aktivitet hos eleverna, vilken i förlängningen både ska ge god träningseffekt och ett positivt förhållningssätt, som antas stimulera till goda motionsvanor. Lektionsinnehåll som t.ex. bollspel kan då motiveras utifrån att det ger högt deltagande, hög aktivitetsnivå (hos de flesta, vår anm.). Samtidig innebär det att undervisning som främjar exempelvis naturmöten eller diskussioner om hälsofrågor, hur kroppen framställs i media etc., inte i lika hög grad blir tänkbara eftersom de stjäl tid från den hälsofrämjande fysiska aktiviteten. Från lärarintervjuer inom SIH konstateras också att lärarna i idrott och hälsa tycker att begreppet hälsa är diffust och otydligt och att de därmed har svårt att gestalta det i undervisningen (23,24,26,29). Man kan därför anta att lärarnas tolkning av hälsobegreppet omfattar sådant de känner sig trygga i och har erfarenheter av, dvs. vanliga idrottsaktiviteter vilket vi menar återspeglas i studiens resultat. Livslånga hälsorelaterade aktiviteter Majoriteten (60 %) av eleverna i SIH 2007 instämmer helt/delvis i att de lär sig hur man ska äta, träna på egen hand och ergonomiska aspekter. Medan de instämmer helt/delvis till 95 procent att de lär sig hur olika idrotter går till. Här framhåller internationell forskning betydelsen av att skolans undervisning i idrott och hälsa ger utrymme för lärande av life-long health realted activites som kan utföras på egen hand eller tillsammans med ett fåtal och på plaster som är oberoende av lokaler och redskap m.m. Här poängteras också att det är i rörelse som denna typ av kunnande kan erövras. Våra resultat tyder på att undervisningen i idrott och hälsa, sex år efter basstudiens genomförande, på realiseringsarenan fortfarande inte verkar leva upp till styrdokumentens intentioner. Vi vill också varna för att en, som vi menar alltför stor grupp flickor, var tredje, och drygt var tionde pojke, uppger att de känner sig dåliga på idrott. Lärandet för dessa grupper kan tvärtemot ämnets intentioner resultera i att de får med sig en upplevelse av att deras kropp i rörelsesammanhang inte duger. Avslutande tankar Avsikten med artikeln har varit att beskriva det lärande som lyfts fram inom ämnet och hur det uppfattas av lärare och elever samt vilka förändringar som går att skönja över den tid som passerat från 2001 till Är utfallet av studien kring elevers lärande och kompetens, en spegling av ett ämne som är svagt till sin inre logik, där dess kriterier för lärande är så pass diffust formulerade att innehållet och inriktningen på lärandet blir helt beroende av lärarens erfarenhet och elevers attityder? Med Bernsteins analytiska begrepp kring ett ämnes inre ordning, framträder ämnet idrott och hälsa som ett internt starkt ämne med klara gränser för vad innehållet kan utgöras av - men som ett svagt ämne i relation till styrdokument och mera traditionella skolämnen, där kriterierna för kunnandet ofta lyfts fram mer konkret (jfr. matematik, fysik, svenska). Hur ämnet kommuniceras, mellan lärare och elever, dvs. ämnets sociala form, får en avgörande betydelse eftersom de uttalade kriterierna (typ av kunskap, utvärdering och bedömning av kunnandet) är så otydliga. Det finns anledning att stanna upp vid transformeringsarenan där bedömning kring urval och innehåll görs av lärarna och där sätten att kommunicera innehållet i ämnet också profileras genom ämnets innehåll och tilltal på realiseringsarena. Lärarens betydelse för rörelsen från vardagstänk till ett utvecklat tänkande kring begrepp, 21

6 relationer och samband mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa borde, enligt vår tolkning av kursplanen, synliggöras mer och studeras mer av den ämnesdidaktiska forskningen. Detta kräver nya forskningsfrågor relaterade till de begrepp och den grundläggande kunskap som ämnet är/ska vara bärare av. När är läraren viktig som redskap för att förflytta och utveckla 15-åriga elevers kunnande och på vilket sätt blir han/hon viktig? Vi avslutar med ett citat som en påminnelse om lärares professionalism: 22 Teachers [ ] must do it in a way that lets their pupils find meaning in what they are doing. That is to say that we should teach not just how to do a physical activity but also how to understand it, combining the understanding of both the why and the what for of the activity as well as understanding the strategies to enable these motor skills to be performed in the best possible way. (25) Referenslista 1. Bernstein, B On Classification and Framing of Educational Knowledge. In Knowledge and Control: New Directions for Sociology of Education, ed. M. F.D. Young, London: McMillan. 2. Bernstein, B Class, Codes and Control. Vol. 4. The structuring of pedagogic discourses. London: Routledge, cop. 3. Engström, Lars-Magnus (1969) Gymnastikundervisning i årskurs 8. Resultat av en enkät till gymnastiklärare rörande ämnets innehåll och målsättning. Rapport nr 42. Stockholm: Pedagogiska-psykologiska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm. 4. Engström, L-M. (2004) Skola-Idrott- Hälsa: en presentation av SIH-projektet, Svensk idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Eriksson, Sten (2000) Idrotten i grundskolan Rapport från Riksidrottsförbundet om idrottsutbudet vid millennieskiftet. Stockholm: Riksidrottsförbundet. 6. Eriksson, C., m. fl. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, ämnesrapport till rapport 253. Stockholm: Skolverket/Fritzes. 7. Fagrell, B., Redelius, K. & Larsson, H. (2007). Tvetydig kropp, Pedagogiska Magasinet, nr 2 maj 2007, s Kraepelien-Strid, E. (2007). Simkunnighet är viktigt, eller?, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. H. Larsson & J. Meckbach. Stockholm: Liber, s Kulinna, H., et.al. (2006). What do urban/inner-city PE teachers teach? A contextual analysis of one elementary/primary school district, Physical education and sport pedagogy. Vol. 11, No 1, February 2006, pp Lake, J. Young people s conceptions of sport, physical education and exercise; implications for physical education and promotion of health-related physical exercise i European Physical Education Review, 2001, vol- 7, pp Larsson, H. & Redelius, K. (2004). Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Linde, G On curriculum transformation: explaining selection of content in teaching. Diss. Stockholm: HLS Förlag. 13. Linde, G. (2006). Det ska ni veta: en introduktion till läroplansteori. 2. rev uppl. Lund: Studentlitteratur. 14. Lundvall, S., Meckbach, J., Thedin Jakobsson, B. (2002): Skolprojektet 2001: Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 11, nr 3, s Lundvall, S., & Meckbach, J. (2003): Det var en gång ett par sockiplast om kroppsövningsämnet i skolan i Kobran, nallen och majj en: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning, red. S. Selander. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, s Lundvall, S., & Meckbach, J. (2004): Fritt och omväxlande!: Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Lundvall, S., Meckbach, J. (2004): Fritt, roligt och omväxlande! Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the Gap Physical Education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy, 2008:4, pp Lundquist Wannerberg, P. (2004). Kroppens medborgarfostran: kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran Diss. Stockholm: Stockholms universitet: Historiska inst. DU GLÖMMER VÄL INTE: Prenumerationsavgift för 2009 Enklast är att sätta in 100 kr på CIFs plusgirokonto Glöm inte avsändare och att ange CIF som betalningsmottagare. Du kan också mejla till Marie Broholmer: marie. Alternativt ring på telefon Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94: Lpf 94 (Stockholm: Fritzes, 1994). 21. Mattson, L. (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan. Idrott huvudrapport. Skolverkets rapport nr 25. Stockholm: Skolverket/Liber. 22. Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring eller är allt sig likt?, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring! Lärares reflektion över ämnet idrott och hälsa i grundskolan, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr 4, s Meckbach, J (2005) Lärande miljöer en studie av idrottslärare från olika miljöer, Leve idrottspedagogiken!: En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström, red. K. Redelius & H. Larsson. Stockholm: HLS Förlag, s Pascual, C. (2006). The initial training of PE teacher In search of the lost meaning of professionalism, Physical education and sport pedagogy. Vol.11, No. 1 February 2006, pp Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati. Årgång 16, nr 2, s Redelius, K. Bäst eller pest i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, H., Redelius, K. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm, s Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning Diss. Stockholm: Carlsson. 29. Thedin Jakobsson, B. (2004). Hälsavad är det i ämnet idrott och hälsa?, Svensk Idrottsforskning. Årgång 13, nr. 4, s Öhman, M. (2007). Den rätta viljan idrott och hälsa i ett styrningsperspektiv, Utbildning och demokrati. Årgång 16, nr 2, s Öhman, M. (2007). Kropp och makt i rörelse. Diss. Örebro: Örebro universitet. SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 17 SVENSK Björn Ekblom hyllad för värdefulla insatser inom idrott /idrottsforskning Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer Årgång 17 T e m a :Bättre sent än aldrig Blir man smart av att jogga?

Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan

Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008 Fattar du! Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Mikael Schmidt Johan Wahlberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Mycket idrott och lite hälsa

Mycket idrott och lite hälsa 1 (14) Mycket idrott och lite hälsa Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(5) Kursplan Hälsoakademin Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: ID1410 Utbildningsområde:

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen ingår i specialiseringsstudierna och är en valbar kurs inom Lärarprogrammet

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng)

Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng) 2008-03-25 Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng) Teaching and learning in physical education II ( 15 ECTS credits) VT-2008 Inriktning idrott och hälsa Hälsoakademin Örebro universitet 1 Inriktning

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Disposition Idrottsledare unga ledare - Ungdomar som rekryteras - Uppdrag som ledare

Läs mer

Kursen är en uppdragsutbildning för Skolverket - Lärarfortbildning. Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2008-03-05.

Kursen är en uppdragsutbildning för Skolverket - Lärarfortbildning. Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2008-03-05. 1 (7) LÄRARSKAPET I RÖRELSE - IDROTTSDIDAKTISKA UTMANINGAR, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PROFESSIONAL TEACHERHOOD IN MOVEMENT - DIDACTICAL CHALLENGES IN PHYSICAL EDUCATION, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1 HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa Bedömningsstöd Idrott och hälsa ÅRSKURS 7-9 Bedömningsstöd i idrott och hälsa Innehåll 1. Inledning sid. 2 Studier om betygssättning i idrott och hälsa sid. 2 Mot en likvärdig bedömning sid. 3 2. Exempel

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LÄRANDE I FRILUFTSLIV. - ämnesdidaktik för skola och högskola

LÄRANDE I FRILUFTSLIV. - ämnesdidaktik för skola och högskola LÄRANDE I FRILUFTSLIV - ämnesdidaktik för skola och högskola Foto: Amanda Roynesdotter FoU-gruppen vid GIH 2010 red. Suzanne Lundvall Förord Denna skrift har fokus på skolans och lärarutbildnings kunskapande

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15 ~SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-12-15 14 (16).- 267 Svar på motion om mer idrott i skolan D nr 2014/885- la INLEDNING Lars Aldefors (FP) och Annica Aspenbom

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom

Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom en studie av handsslagssamverkan mellan idrotten och skolan i Örebro län Skolan + Idrotten= SANT? Kan skolan och idrottsrörelsen mötas och samarbeta för

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Idrott & Hälsa åk 6-9

Idrott & Hälsa åk 6-9 8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Sporter där man inte behöver träna så mycket En kvantitativ studie om ungdomars fysiska aktivitetsvanor på fritiden sett ur ett könsperspektiv

Sporter där man inte behöver träna så mycket En kvantitativ studie om ungdomars fysiska aktivitetsvanor på fritiden sett ur ett könsperspektiv Sporter där man inte behöver träna så mycket En kvantitativ studie om ungdomars fysiska aktivitetsvanor på fritiden sett ur ett könsperspektiv Karin Tideman GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Att finna en fritidshemmets didaktik NOFA 3 Karlstad

Att finna en fritidshemmets didaktik NOFA 3 Karlstad Att finna en fritidshemmets didaktik NOFA 3 Karlstad Ann S Pihlgren Stockholms universitet Institutionen för utbildningsvetenskap mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner 2011-05-12 Fil

Läs mer

Bilder av idrott och hälsa

Bilder av idrott och hälsa Bilder av idrott och hälsa En studie om elevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa Dahlgren, Anders Spångberg, Markus Uppsala Universitet C uppsatts : VT 2011 Idrott och hälsa Hälsopedagogik C Examinator

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer