Finns det något hopp för lökgrodan (Pelobates fuscus) i Landskrona kommun?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det något hopp för lökgrodan (Pelobates fuscus) i Landskrona kommun?"

Transkript

1 Finns det något hopp för lökgrodan (Pelobates fuscus) i Landskrona kommun? Författare: Christina Mauritzson, 10 p examensarbete i miljövetenskap, inriktning vattenvård Handledare: Per Nyström, Lunds universitet, Ekologiska institutionen, limnologiska avdelningen. Olle Nordell, kommunekolog, Landskrona kommun

2 Abstract During the last century, meny wetlands and ponds have been drained to increase the area of land used for agriculture. The loss of breeding habitats and intense farming have among other factors influenced amphibians. One specis found in the agricultural landscape that has decreased in distribution and numbers is the spadefoot toad (Pelobates fuscus). The aim with this study was to conduct an inventory of the spadefoot toad in Landskrona municipality (Scania in Sweden) and on the basis of the result make suggestions for improving the situation for the spadefoot toad in the municipality. The breeding season is during April-May when the male calls during evenings and nights. I visited pounds where the spadefoot toad been heard before and adjacent ponds that potentially could be breeding ponds. In total I visited 11 ponds. Calling males were heard in 7 ponds. The total number of calling males heard was about 60. I found most calling males in the Häljarparea, located south of Saxån. In one pond in Häljarp at least 50 calling males were heard. North of Saxån, at Tofta and Munkebäck I also heard the spadefoot toad, but only two calling males. The spadefoot toad prefers sandy soils that predominate in the Häljarp area. I suggest that more ponds in this area should be constructed. The new pounds should be placed north of the Häljarp site, but further away from the road and closer to Saxån. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledning och syfte Artfakta om lökgrodan Utbredning och populationsstatus Gällande lagar Material och metod Arbetet i fält Jordartskartor GIS Resultat De olika lokalerna Häljarp-Saxtorp Tofta-Munkebäck Vattenanalys av några lokaler Jordartskartor Diskussion Möjliga åtgärder vid de befintliga lokalerna Vattenkemi Jordartskartorna Slutsatser Referenser Bilagor

4 1. Inledning 1.1 Inledning och syfte Under det sista seklet har det skett stora förändringar i landskapet, där de variationsrika och småskaliga jord- och skogsbruken har försvunnit och ersatts med stora odlingsenheter. Detta har i sin tur medfört att bl.a. dränering, konstgödsel och bekämpningsmedel påverkat djuroch växtlivet. Groddjuren är den grupp som drabbats hårdast och en av de främsta faktorerna är den omfattande torrläggningen av småvatten, men även andra faktorer har påverkat dem megativt. En art som både minskat i utbredning och i antal är lökgrodan (Pelobates fuscus) (Ahlen m.fl. 1995). Av 427 kända lokaler mellan åren hade det minskat till ca 60 vid inventeringen Dessutom hade totalpopulationen minskat med 99 % under samma tid och situationen för lökgrodan var kritisk (Berglund 1998). Detta arbete syftar till att göra en inventering av lökgrodan i Landskrona kommun och utifrån det resultatet komma fram till förslag som kan förbättra situationen för arten i Landskrona kommun. 1.2 Artfakta om lökgrodan Lökgrodan är en medelstor art där honans maximala kroppslängd är ca 70 mm, medan hanarna är mindre och är ca mm. Ner mot kontinenten uppges det att lökgrodans maximalstorlek är 80 mm. Lökgrodans namn kommer ifrån dess sekret, som utsöndras från hudkörtlarna när djuret provoceras. Sekretet har en tydlig doft av vitlök och därav kallas den Knoblauchskröte på tyska och garlic toad på engelska. Förutom det doftande sekretet så avger även grodan ett gällt varningsläte när den är i fara. Ljudet kan liknas med smågrisars skrik vid oro (Berglund 1998, Artdatabanken) Arten har en massiv kropp och korta ben, vilket medför att den är mer paddlik än grodlik. Den är vitaktig på undersidan och på ovansidan är den ljusgrå eller ljusbrun med kastanjebruna fläckar. Många av djuren har ett tydligt bakåtgående streck samt ett v-mönster med spetsen pekande framåt på ryggen. Dessutom kan små röda prickar förekomma (Berglund 1998). Lökgrodan har stora ögon och i dagsljus är pupillen, precis som kattens, smal springlik i vertikal riktning. På natten är dock pupillen nästan helt rund. Den lodrätta pupillen är något som skiljer sig från andra amfibier och något annat karakteristiskt för lökgrodan är den vassa hornlika grävknölen på mellanfoten. Den är skovelformad och vass och är därmed väl anpassad för att gräva. Lökgrodan är ett nattaktivt djur och håller sig nergrävd under dagen och därför föredrar den lättare jordarter med sandig karaktär, vilka är enkla att gräva ner sig i. Den förekommer dock även på platser med moränjordar, men ofta kan grodan inte gräva ner sig lika djupt i dessa jordarter (Berglund 1998, Ahlén m.fl. 1995). Under april till början av maj finns lökgrodan vid lekvattnet, men för övrigt lever den uteslutande på land. Lökgrodan saknar ljudförstärkande strupsäckar och spelar dessutom under vattnet, vilket gör att ljudet är väldigt lågt och svårt att höra. För en lyckad reproduktion bör lekvattnet vara permanent pga. deras långa larvutveckling, som är ungefär 4 månader (Berglund 1998). Dessutom bör vattnet vara fritt från fisk och kräftor för att minska predationsrisken (Nyström m.fl. 2002). Honan lägger alla sina ägg på en gång i en lång sträng runt vattenväxter och äggen är oregelbundet ordnade. Strängen är cm lång och 1,5-2 cm tjock och vanligen är det totalt ägg, där varje ägg är 1,5-2,5 mm i diameter. Äggen kläcks snabbt och ynglen blir sedan ca cm och är alltså betydligt större än övriga groddjur. Ynglen kräver temperaturer runt C för att utvecklas normalt och därför är det 4

5 fördelaktigt om vattnet inte är beskuggat. Under svala somrar då ynglen inte hinner genomgå fullständig metamorfos kan de övervintra för att förvandlas till grodor nästa år (Berglund 1998, Artdatabanken, Fog m.fl. 1997). 1.3 Utbredning och populationsstatus Lökgrodan förekommer i centrala och sydöstra delarna av Europa (Gasc m.fl. 1997, fig. 1) och dess nordligaste gräns går genom Danmark och Skåne (Hansen 2002). I både Danmark och Skåne har man märkt en tillbakagång av lökgrodan. I Danmark hade 98 % av lökgrodans lekvatten försvunnit under perioden (Fog m.fl. 1997). Under genomförde Boris Berglund en inventering av lökgrodans utbredning i Skåne. Resultatet var katastrofalt och visade en minskning på 99 % av totalpopulationen sen Dessutom fanns arten bara kvar vid ca 60 lokaler jämfört med de 427 kända lokaler som fanns vid undersökningen 1959 och dessutom hade många av lokalerna försvunnit. Orsaken till tillbakagången är flera faktorer, bl.a. urbanisering, habitatförstörning och ökad trafikintensitet. Efter den oroväckande nedåtgången som Berglund kommit fram till Figur 1. Lökgrodans utbredning. genomfördes bl.a. ett åtgärdsprogram under där man bl.a. restaurerade befintliga vatten och anlade nya. Detta medförde att lökgrodan återhämtade sig i flera områden (Nyström 2006). Numera är arten klassad som missgynnad, men var klassad som akut hotad 1996 (Artdatabanken). Utbredningen i Skåne är begränsad till de sydliga delarna från Landskrona kommun i nordväst till Ystad kommun i sydost. Däremellan finns även lökgrodan i Kävlinge, Svedala, Sjöbo och Tomelilla kommun (Nyström & Stenberg 2007). 1.4 Gällande lagar Lökgrodan är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga IV (92/43/EEG). Det innebär att arten är fridlyst och får inte avsiktligt fångas, dödas eller störas. Dessutom gäller det lökgrodans habitat, dvs. lekvatten och omkringliggande område, som inte får störas. MB 7 kap innehåller bestämmelser om skydd av områden, 11 om biotopskyddsområden och 12 om djur och växtskyddsområde. I Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken finns sedan närmare bestämmelser som ger skydd åt småvatten och våtmarker i jordbrukslandskap. MB 7 kap 27 påtalas det att regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska bereda skydd för bl.a. de arter som tas upp i EU:s art- och habitatdirektiv, dvs. Natura 2000-områden. Om området utses som Natura 2000-område så krävs det sedan tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på betydande sätt kan påverka miljön i naturområdet. 5

6 MB 8 kap innehåller Särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter och i Artskyddsförordningen (1998:179) finns lökgrodan med i bilagan vilket innebär att arten är fridlyst, precis som i EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG). Förutom att lökgrodan är fridlyst så berörs den även av miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. T.ex. är den upptagen i det regionala miljömålet om åtgärdsprogram för hotade arter (Miljömål). 2. Material och metod 2.1 Arbetet i fält Under perioden 14 april 1 maj gjordes fältarbetet. Både lokaler som det har funnits lökgroda i och lokaler som inte undersökts tidigare uppsöktes för att kontrollera omgivningen, markanvändning, jordart och beskuggning. På kvällstid undersöktes förekomst av lökgroda i de olika lokalerna genom att lyssna efter spelande lökgrodehanar. Lökgrodan spelar under april-maj, lite beroende på temperaturen. Spelet sker under vattnet och ofta är inte hörseln tillräckligt för att höra spelet. Därför användes en undervattensmikrofon som hjälpmedel. Under lekperioden kontrollerades även vattenkemin i några utvalda lokaler. Vattenproverna togs på morgonen eller kvällen innan, cm från strandkanten och på ca 10 cm djup. Vattenproverna fraktades sedan till LMI AB i Helsingborg, som utförde en råvattenanalys. Proverna analyserades där med hjälp av fyra olika instrument. ph-värdena mättes med en glaselektrod och konduktiviteten med en elektrod kopplat till en källa med växelström. Nitrat, ammonium och klorid mättes med en Autoanalyzer som arbetar enligt principen Segmented Flow. Övriga metaller och närsalter analyserades med ICP-OES, där man med ICP menar Induktivt Kopplat Plasma och med OES menas Optisk Emission Spektroskopi. De vattenprov som togs kvällen innan förvarades kallt under natten. Under lekperioden kontrollerades även vattentemperaturen och syrgasmättnaden i de olika lokalerna. Syrgasmättnaden undersöktes med hjälp av en syrgasmättare, Oxyguard. Temperaturen och syrgasmättnaden kontrollerades på ca cm från strandkanten och på ca 10 cm djup. 2.2 Jordartskartor Lökgrodan förekommer främst i områden ned sandiga jordarter, där det är lätt att gräva ner sig. Därför undersöktes jordartskartor och sandförekomster för området. Detta gjordes genom SGU:s nättjänst och även via jordartskartorna på Universitetsbiblioteket i Lund. 2.3 GIS Underlag erhölls från Digitala kartbiblioteket, genom GIS-centrum vid Lunds universitet. GIS användes för att skapa kartor som visar de olika lokalernas position samt förekomst av spelande lökgrodehanar. Dessutom skapades kartor för att visa områden där det möjligtvis kan anläggas nya dammar. 6

7 3. Resultat Totalt besöktes 11 dammar. Lökgrodan hördes i 7 dammar och totalt räknades drygt 60 spelande hanar (bilaga 1, 2). Nedan följer en noggrannare beskrivning av de besökta lokalerna och förekomsten av lökgroda. 3.1 De olika lokalerna Häljarp-Saxtorp Området, som ligger söder om Saxån, har sandigt åkerlandskap med inslag av betesmark och gles bebyggelse, med undantag för Häljarp som är ett villaområde. Det planeras ytterliggare bebyggelse i Häljarp och dessutom finns det en relativt hårt trafikerad landsväg, som är ett hot mot lökgrodan. Figur 2. Besökta lokaler i Häljarp och Saxtorp området. Svart cirkel visar damm med spelande lökgrodehanar och stjärna visar utan. I förekommande fall finns lokalbetäckningar från Länsstyrelsen i Skåne län. Baslokalen i Häljarp, SO Häljarp, nr , Stor damm som ligger i en hage med betande hästar. Lokalen är känd sedan 1960 som ett bra lekvatten för lökgrodan torkade dammen ut och året därpå gjordes därför åtgärder för 7

8 att förbättra dammen som lekvatten. I början av våren gjordes en utgrävning och fördjupning på 15*15 m vid östra sidan och dessutom togs en del buskar och träd bort (Berglund 1998). Baslokalen ligger precis vid landsvägen (fig. 2) och därför sattes ett grodstaket upp 1999, vilket verkar ha minskat trafikdödligheten (Ekologgruppen 2000). Lokalen besöktes två gånger och vid båda tillfällena hördes det spel av lökgrodehanar och antalet uppskattades till ungefär 50 st. Bredvid baslokalen, Saxtorp 9:30, nr I hagen bredvid baslokalen finns också en vattensamling, men som torkar ut och är dessutom något skuggad av träd. Precis som baslokalen ligger denna nära den relativt hårt trafikerade landsvägen. Även här gjordes det två besök och vid det första besöket hördes ca 10 st. lökgrodor. Däremot hördes inga vid det andra besöket, men då var lokalen delvis uttorkad och höll betydligt mindre vatten. Vattensamling andra sidan vägen, mittemot baslokalen, nr En liten vattensamling som håller på att växa igen och som troligtvis torkar ut. Besöktes en gång och då hördes inga lökgrodor. Häljarp damm, nr 1 Denna damm var svåråtkomlig pga. mycket vass, men den ligger i ett bra område med sandig jord och bete. Dammen besöktes en gång och då hördes inget spel av lökgrodehanar. Eventuellt kan det finnas fisk i dammen. Häljarp märgelgrav, nr Märgelgraven ligger inte så långt ifrån baslokalen, ca 450 m i nordlig riktning. Märgelgraven blev vidgjord 1997 genom rensning och fördjupning. Efter det har lökgrodehanar spelat där, t.ex. hördes 10 st. under år 2000 (Ekologgruppen 2000). Märgelgraven ligger i ett sandigt område med betesmark och jordbruk (för tillfället i träda) och inga störande vägar. I år besöktes lokalen två gånger och vid andra besöket hördes en lökgroda. Damm vid travtränare Sune Olsson, nr. 2 Ganska exakt 1 km från baslokalen ligger en liten damm på privatägd mark. Dammen ligger i en beteshage med kor/hästar och på området finns en travbanna. Jorden är sandig och därmed lämplig för lökgrodan. Lokalen besöktes en gång och då hördes spel av 3 lökgrodor. Saxtorp, nr. 3 Stor damm som ligger i jordbrukslandskap och även denna var svåråtkomlig. Den besöktes enbart en gång och då hördes inga lökgrodor. Möjligtvis kan där finnas fisk i dammen. Sjögårdsvägen, Saxtorp, nr. 4 Ligger nära motorvägen och kommer antagligen torka ut och därför blir det antagligen ingen lyckad reproduktion. Precis i närheten finns två andra vattensamlingar, men dessa är mycket beskuggade. Området är annars bra för jorden är väldigt sandig. Området besöktes två gånger och vid första tillfället hördes 3 st. lökgrodor, men andra gången hördes inga. Saxtorps motocrossbana Tyvärr undersöktes den inte pga. vid de tillfällen som jag kom ut på dagen för att undersöka området och leta upp dammen eftersom det kördes motocross på banan och området kunde inte beträdas. Dock har det rapporterats att det finns fisk i dammen, vilket är mycket negativt 8

9 för lökgrodan och ingen lökgroda hördes år 2000 (Ekologgruppen 2000). Om inte fisken försvunnit är det inte troligt att där finns lökgrodor Tofta-Munkebäck Området ligger norr om Saxån och har intensivt odlade marker, men däremot finns det inga trafikerade vägar i närheten. Figur 3. Besökta lokaler i Tofta och Munkebäckområdet. Svart cirkel visar damm med spelande lökgrodehanar och stjärna visar utan. I förekommande fall finns lokalbetäckningar från Länsstyrelsen i Skåne län. Märgelgrav 1, Västra vägdammen, nr Märgelgraven ligger i jordbruksmark och vid en liten grusväg (fig. 3). Precis som många andra märgelgravar är det stora träd som beskuggar. Märgelgraven besöktes två gånger varav den första gången hördes inte något. Vid andra besöket hördes troligen en lökgroda, men det är inte helt säkert pga. att ljudet hördes bara snabbt och dessutom var det problem att komma till och lyssna av ordentligt. Märgelgrav 2, Östra vägdammen, nr Denna märgelgrav ligger bredvid Västra vägdammen och är precis som den, dvs. beskuggad och i jordbrukslandskap. Även denna besöktes två gånger, men inget spel uppfattades någon av gångerna. Munkebäck, Tofta, nya dammen, nr Stor damm som grävdes år 2000 och två år senare sattes 1144 yngel ut och år 2003 ytterliggare 895 yngel samt 11 PGM (pågående metamorfos). År 2006 hördes det dock bara 6 st. lökgrodehanar och dessutom upptäcktes det vid provfiskning att någon planterat in karp olagligt (Nyström & Stenberg 2007). Lokalen besöktes vid två gånger och vid första tillfället 9

10 hördes spel av en lökgroda, men ingenting andra gången. Även Jörgen Andersson har rapporterat spel av lökgrodor i dammen i år (Olle Nordell, muntligen). 3.2 Vattenanalys av några lokaler Enligt tidigare studier verkar lökgrodan ha relativt dålig reproduktionsförmåga. Enligt Hansen (2002) var det lyckad reproduktion i 19 av 50, dvs. 38 %, av de undersökta dammarna med lökgrodor. Dock fanns det en del av dessa dammar som innehöll fisk och det har säkert påverkat resultatet. En annan studie (Hansson 2005) visade lyckad reproduktion i 19 av 36 (drygt 50 %) undersökta dammar, men skillnaden är att alla dessa dammar var utan predatorisk fisk. Hansson (2005) kom bl.a. fram till att höga halter av ammonium är negativt för lökgrodans reproduktion. Vattenanalys gjordes på sex av de besökta lokalerna. De lokaler som valdes ut var de som bedömdes vara intressanta och i en del av dessa lokaler hade det inte gjorts vattenanalyser tidigare. Temperatur och syrgashalt mättes i nästan alla lokaler, undantag Häljarp dammen (nr 1), Saxtorp (nr. 3) och lokalen mittemot baslokalen (nr ). I dessa lokaler hördes det inga lökgrodor och därför undersöktes de inte närmare. Syrgasmättnaden var över 100 % i de flesta lokalerna. Och temperaturen låg mellan 12,5 och 16,5 C (tabell 1). Tabell 1. Temperatur och syremättnad i de olika lokalerna. Lokalnamn Objektnr. Syrgasmättnad Temp. ( C) Lökgroda (%) Baslokalen ,5-16,3 Ja, runt 50 Bredvid baslokal ,5-14,2 Ja, Mittemot baslokalen ,6 Nej Damm, Häljarp 1* - - Nej Märgelgrav, Häljarp ,9 Ja, en 26/4 Damm, Sune 2* ,1 Ja, 3-4 Saxtorp 3* - - Nej Sjögårdsvägen 4* ,5 Ja, 3 st. 24/4 Västra vägdammen ,7 Kanske en 24/4 Östra vägdammen ,4 Nej Munkebäck ,9 Ja, en 16/4 * Har själv angett nummer pga. objektsnummer saknas. Tre av de undersökta lokalerna hade något höga halter av ammoniumkväve (0,271-0,277 mg/l). Dessutom var halten totalfosfor över 0,1 mg/l i fyra av de undersökta lokalerna. Något annat noterbart är att lokalen Östra vägdammen har väldigt höga salthalter (tabell 2). Tabell 2. Några av värdena från vattenanalyserna. Närsalt- och saltkoncentrationerna är angivna i mg/l. Värden som är i fet stil är höga eller anmärkningsvärda. Lokalnamn Objektnr. ph Nitratkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Natrium Klorid Baslokalen ,60 < 0,100 0,272 0,153 19,2 26,9 Märgelgrav, ,70 < 0,100 < 0,100 0,228 11,2 7,91 Häljarp Damm, Sune 2 8,10 0,102 < 0,100 0,104 12,1 18,7 10

11 Sjögårdsvägen 4 7,90 < 0,100 0,271 < 0,016 33,8 60,1 Östra ,00 < 0,100 0,277 0,101 50,5 157 vägdammen Munkebäck ,20 3,16 < 0,100 < 0,016 20,1 32,4 I bilaga 3 finns alla värden för alla parametrar och här framgår det att baslokalen har högst halter av järn (0,929 mg/l) och aluminium (0,221 mg/l). 3.3 Jordartskartor Lökgrodan föredrar, som tidigare nämnts, sandiga jordarter för att de lätt ska kunna gräva ner sig. Därför användes jordartskartor för att se var den bästa marken finns. Resultatet blev att marken är mest lämplig söder om Saxån, dvs. vid Häljarp och Saxtorp. Norr om Saxån är förvisso inte marken dålig ur lökgrodans synvinkel, men här finns det mer moränlera jämfört med andra sidan ån. Även kartor som visar sandförekomst pekade på att Häljarp/Saxtorp området har mer sandmarker än området kring Tofta och Munkebäck. 4. Diskussion 4.1 Möjliga åtgärder vid de befintliga lokalerna Baslokal i Häljarp, SO Häljarp, nr Baslokalen i Häljarp har varit en bra lokal för lökgrodan i många år, hyser fortfarande mest spelande lökgrodor i området. Det kan däremot vara lämpligt att röja bort buskar och träd som skuggar dammen. Möjligen kan staketet ut mot landsvägen renoveras på en del ställen eller så skulle en vägbarriär kunna byggas för att förhindra lökgrodor att vandra över vägen. Bredvid baslokalen, Saxtorp 9:30, nr Lokalen hade spelande lökgrodehanar vid första besöket 23 april. Vid andra besöket hördes däremot inga, men då var det betydligt mindre vatten och lokalen kommer att torka ut. Man skulle behöva gräva ur så att den blev djupare och därmed inte torka ut och dessutom skulle det behöva avverkas lite träd. Men i och med närheten till vägen och den planerade exploateringen på andra sidan vägen anser jag inte att åtgärden är meningsfull. Vattensamling andra sidan vägen, mittemot baslokalen, nr Detta är bara en liten vattensamling som håller på att växa igen och som troligtvis torkar ut på sommaren. Det finns ingen anledning att restaurera vattnet pga. den trafikerade landsvägen samt den planerade bebyggelsen i området. Dessutom är det bra om man eliminerar möjligheten för grodorna att korsa vägar i och med att det innebär stor risk för att bli överkörd. Häljarp damm, nr 1 Här hördes inga lökgrodor, men det skulle vara intressant att undersöka möjligheterna att flytta över yngel från baslokalen, under förutsättning att det inte finns fisk i dammen. Dessutom är möjligheterna att skapa fler vatten intill goda. 11

12 Häljarp märgelgrav, nr I detta område hade det varit perfekt att satsa på lökgrodan. Det ligger skyddat och relativt långt ifrån vägen och dessutom är det sandig jord. Märgelgraven är lämplig, men det skulle vara en fördel om den gjordes större och om det anlades fler nya dammar i området. Damm vid travtränare Sune Olsson, nr. 2 Dammen ligger ca. 100 m från vägen vilket inte är det optimala, men för övrigt ligger den i ett område med sandig jord. Vid eventuella restaureringar, som främst vore att göra den något större, bör man dock beakta närheten till vägen. Saxtorp, nr. 3 Detta är en stor damm som troligen innehåller fisk och dessutom hördes ingen lökgroda. Därför anser jag att inte det är meningsfullt med åtgärder för tillfället. Sjögårdsvägen, Saxtorp, nr. 4 I detta område är jorden bland den bästa, dvs. det är väldigt fin sandig jord. Det var i ett vattenfyllt dike som det hördes spel av lökgroda och detta kommer troligen torka ut. Möjligen skulle man kunna gräva ur och skapa en permanent damm. Dessutom finns det två andra vattensamlingar precis i närheten som skulle kunna åtgärdas för i nuläget är de kraftigt beskuggade. Tyvärr är lokalen isolerad och troligen blir det svårt med fortsatt överlevnad här. Vid eventuella åtgärder bör detta beaktas och dessutom ligger lokalen nära motorvägen och antagligen kommer området exploateras ytterligare. Märgelgrav 1, Västra vägdammen, nr Troligtvis var det en lökgroda som hördes vid andra besöket 24/4. Dammen är väldigt beskuggad och det skulle vara en klar fördel om träden avverkades runt dammen. Märgelgrav 2, Östra vägdammen, nr I dammen hördes ingen lökgroda och kanske kan det bero på den höga salthalten som vattenanalysen visade (bilaga 3). Lökgrodan är antagligen inte lika tolerant mot höga salthalter som t.ex. strandpaddan (Nyström 2006) och därför anser jag inte att lokalen kan bli lämplig för lökgroda även om träden sågas ner för att minska beskuggningen. Munkebäck, Tofta, nya dammen, nr Här finns ett stort problem och det är den inplanterade fisken. Det är beklagligt att folk, antagligen pga. okunskap, har planterat ut fisk och förstört det arbete och resurser som har lagts ner i projektet. Fisken måste tas bort innan man gör några andra åtgärder, som t.ex. plantera ut nya yngel. 4.2 Vattenkemi Inga av de undersökta lokalerna hade direkt anmärkningsbara värden eller väldigt dålig vattenkemi, möjligtvis östra vägdammen med sin höga salthalt. Annars verkar värdena ligga inom rimliga gränser för vad lökgrodan och dess yngel kräver. Åtminstone med den kunskapen som man har för tillfället. Det var något högre halter av ammoniumkväve i baslokalen och det beror troligen på hästarna som går i hagen och går ner och förorenar vattnet. Även östra vägdammen och lokalen vid sjögårdsvägen hade högre halter av ammoniumkväve. Värdet vid östra vägdammen beror 12

13 troligen på det intensiva jordbruket, men vid Sjögårdsvägen finner jag ingen förklaring. Det verkar dock inte som om ammoniumhalten spelar någon avgörande roll när den ligger på den här nivån, för i baslokalen har det varit lyckad reproduktion fast analys visat hög ammoniumhalt (0,19 mg/l) (Hansson 2005). Fosforhalten var relativt hög i flera lokaler och i baslokalen var den näst högst, men det verkar inte ha någon direkt betydelse vad man vet vid tillfället. Baslokalen har nämligen haft relativt höga fosforvärden även vid tidigare vattenanalyser (Hansson 2005). Lökgrodan föredrar vatten med hög syrgashalt (Nyström m.fl. 2002) och i alla undersökta lokaler var syrgasmättnaden bra. Även vattentemperaturen ligger på en acceptabel nivå, men det framgår att vägdammarna i Tofta har lägre temperaturer pga. beskuggningen av träden. 4.3 Jordartskartorna Det finns mer moränlera norr om Saxån, dvs. vid Tofta och Munkebäck och det medför att grodorna inte kan gräva ner sig lika lätt. Dessutom finns det mycket jordbruk på den här sidan ån vilket är negativt när det är plogningstider. Detta innebär inte att jag tycker att man ska lägga ner arbetet med att rädda lökgrodan här, men förutsättningarna är något sämre här. Störst chans att överleva på sikt är nog söder om Saxån, men här finns det andra problem och det är den ökade bebyggelsen samt trafiken som man måste ta hänsyn till. 5 Slutsatser Störst chans att överleva på sikt tror jag att lökgrodan har vid Häljarp. Precis som tidigare nämnts innebär det dock inte att man ska överge Tofta/Munkebäck-området. Baslokalen har varit en bra lökgrodelokal i många år, men det vore önskvärt att lökgrodorna kunna finna lokaler längre ner mot Saxån, dvs. bort från vägen och från området som kommer att bebyggas. De slutsatser som jag har dragit är att man ska försöka anlägga fler dammar längre ner mot Saxån (fig. 4). Det västra området är dock lite svårare för det innebär att man måste flytta yngel i och med att det, vad vi vet, inte finns några lökgrodor i just det området. Det östra området bör bli lättare för då kan lökgrodan själv etablera sig tack vare att den finns inom en radie på 500 m, som är den distans som lökgrodan normalt kan förflytta sig (Nyström & Stenberg 2007). Dessutom bör den befintliga märgelgraven i Häljarp (82-13) göras större. Hela området skulle kunna skyddas som naturreservat, vilket skulle medföra ett bra skydd. Enligt åtgärdsprogrammet 2007 så är målsättningen, för att en population ska överleva på lång sikt, att den ska bestå av minst 100 spelande hanar fördelat på 4-5 lekvatten, som alla ligger inom spridningsavståndet på 500 m. Det skulle kunnat uppnås, men det skulle antagligen ta några år innan lökgrodorna sprider sig till de nya dammarna. Eventuellt skulle yngel kunna flyttas för att påskynda etableringen. När man ska placera dammarna måste det vara en bit från Saxån så att det inte finns risk för att det kommer fisk i dammen vid översvämning av ån. Dessutom måste lokalbefolkningen få information om att dammarna är till för att hjälpa en rödlistad art som funnits i trakten i säkert 50 år och att det är strängt förbjudet att plantera ut fisk. Ytterligare åtgärder för att minska riskerna med fisk är att sätta upp skyltar med information och kanske även hänvisa fiskeintresserade till andra fiskdammar i närheten. Det får absolut inte bli som dammen i Munkebäck där någon antagligen pga. okunskap planterat ut karp. 13

14 En annan mycket viktig sak när det gäller anläggning av dammar till lökgrodor är att det måste finnas någon form av skötselplan så att inte dammarna blir för beskuggade eller igenväxta. Bete är ett alternativ för att minska igenväxningenstakten, men rapporter (Hansson 2005) visar på att för högt betestryck kan ha negativ effekt på lökgrodorna och därför är det säkrast med ett lågt betestryck. Högt betestryck medför ofta sämre vattenkvalitet genom främst högre ammoniumhalt och vid höga ph-värden (>8) övergår ammonium till ammoniak, vilket är toxiskt i höga koncentrationer (Nyström 2006). Figur 4. Den stora cirkeln visar baslokalen med en radie på 500 m, dvs. lökgrodans spridningsförmåga. Områdena visar var de nya dammarna bör anläggas. En positiv observation En regnig natt i maj hittade jag en lökgroda utanför Ålstorp i Kävlinge kommun. I området är det mycket sandig jord och med tanke på det så är området perfekt för lökgrodan. Hade varit intressant att undersöka området nästa vår för kanske är här en population som gömmer sig. Möjligtvis finns det något som man kan göra för att förbättra situationen för den eventuella populationen. Det var mycket roligt att hitta den, för att för mig var den ett tecken på att kanske än finns populationer som vi inte känner till. Än finns det hopp för lökgrodan! 14

15 Författarens tack Vill först och främst tacka min sambo, Fredrik Lindblad, som följt med ut en del kvällar och nätter. Sedan vill jag givetvis tacka mina två handledare, Per Nyström och Olle Nordell. 6. Referenser Ahlén, I., Andrén, C. & Nilsson, G Sveriges grodor, ödlor och ormar. Naturskyddsföreningen och Artdatabanken. Helsingborg. Berglund, B Projekt lökgroda Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten, meddelande nr 98:9. Ekologgruppen Lökgrodan i Västra Skåne Ekologgruppen i Landskrona AB, Landskrona. Fog, K., Schmedes, A. & Rosenørn de Lasson, D Nordens padder og krybdyr. G E C Gads Forlag. København. Gasc, J-P. m.fl Atlas of amphibians and reptiles in Europe. Societas Europaea herpetologica. Paris. Hansen, B Løgfrøens (Pelobates fuscus) forekomst og yngelsucces i 50 vandhuller på Norddjursland. Specialrapport ved Biologisk Institut, Botaniks Afdelning, Århus Universitet. Hansson, J Reproduktion hos den starkt hotade lökgrodan (Pelobates fuscus): framgång eller misslyckande? Examensarbete i Naturvård, Ekologiska institutionen, limnologiska avdelningen, Lunds universitet. Nyström, P., Birkedal, L., Dahlberg, C., Brönmark, C The declining spadefoot toad Pelobates fuscus: calling site choice and conservation. Ecography 25: Nyström, P Utvärdering av åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda (Pelobates fuscus). Länsstyrelsen i Skåne län. Malmö. Nyström, P. & Stenberg, M Åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda och dess livsmiljö. Naturvårdsverket. Internet Artdatabanken, hämtad Bild på lökgrodans utbredning. hämtad Miljömål hämtad

16 Lagar Artskyddsförordningen (1998:179) EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken MB kap 7 och 8 Personlig kontakt Olle Nordell, mailkontakt Bild på framsida hämtad

17 7. Bilagor Bilaga 1 17

18 Bilaga 2 Kontroll av spel av Lökgroda Datum Lokal Objektnr. Antal 14/4 Baslokal, Häljarp Fler än 10 16/4 Västra vägdammen /4 Östra vägdammen /4 Munkebäck /4 Märgelgrav Häljarp /4 Mittemot baslokalen /4 Baslokalen, Häljarp ca /4 Bredvid baslokal ca /4 Damm, Sune /4 Sjöögårdsvägen /4 Västra vägdammen * 24/4 Östra vägdammen /4 Sjögårdsvägen 4-26/4 Damm Häljarp 1-26/4 Saxtorp 3-1/5 Bredvid baslokal /5 Munkebäck * Inte helt säker observation. 18

19 Bilaga 3 Lokal Baslokalen (82-01) Märgelgrav, Häljarp (82-13) Damm Sune (2) Sjögårdsv. (4) Ö. vägdammen (82-22) Munkebäck (82-18) ph 7,60 8,70 8,10 7,90 8,00 8,20 Ledningstal (ms/cm) 0,24 0,40 0,47 0,83 0,97 0,55 Nitratkväve < 0,100 < 0,100 0,102 < 0,100 < 0,100 3,160 Fosfor 0,153 0,228 0,104 <0,016 0,101 <0,016 Kalcium 14,00 13,30 3,62 0,54 3,86 4,57 Magnesium 5,27 8,06 4,66 6,33 11,00 7,07 Svavel 5,22 7,66 2,96 31,50 5,08 25,40 Kalcium 26,5 67,2 88,2 151,0 158,0 91,4 Natrium 19,2 11,2 12,1 33,8 50,5 20,1 Klorid 26,9 7,9 18,7 60,1 157,0 32,4 Mangan 0,086 0,024 0,055 0,034 0,072 0,032 Bor < 0,003 0,090 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 Koppar 0,026 0,001 < 0,100 < 0,100 0,014 < 0,100 Järn 0,929 0,183 0,139 0,309 0,210 0,214 Zink 0,021 0,004 0,005 < 0,002 0,022 0,002 Molybden < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 Aluminium 0,221 0,021 0,047 0,021 0,091 0,210 Kisel 0,006 < 0,006 < 0,006 1,360 < 0,006 1,180 Ammoniumkväve 0,272 < 0,100 < 0,100 0,271 0,277 < 0,100 Hårdhet dh 4,6 Mjukt 10,6 Medelhårt 13,1 Hårt 22,1 Mycket hårt 23,8 Mycket hårt 13,9 Hårt

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009

Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009 Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009 Titel: Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009 Publikationsnummer: 2010:115 ISBN: 978-91-7467-090-5 Författare: Marika Stenberg & Per Nyström,

Läs mer

Gynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier?

Gynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier? Gynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier? Undertitel Andreas Bjäre 2013 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet 2 Gynnar anlagda

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö 1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta

Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta 2015-10-06 Håbo Kommun Kommunstyrelsens kontor 746 80 BÅLSTA Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta Vi har tagit del av samrådshandlingarna

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Åtgärdsprogram för lökgroda 2008 2011

Åtgärdsprogram för lökgroda 2008 2011 Åtgärdsprogram för lökgroda 2008 2011 (Pelobates fuscus) rapport 5826 april 2008.. Åtgärdsprogram för lökgroda 2008 2011 (Pelobates fuscus) Hotkategori: missgynnad (NT) Programmet har upprättats av Per

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Lökgrodan i Skåne Status och rekommendationer för framtida bevarandearbete www.lansstyrelsen.se/skane Lökgrodan i Skåne 2011 Status och rekommendationer för framtida bevarandearbete 2011:12 Titel: Utgiven

Läs mer

Status för grönfläckig padda (Bufo viridis) och strandpadda (Bufo calamita) på och kring golfbanorna på Falsterbonäset

Status för grönfläckig padda (Bufo viridis) och strandpadda (Bufo calamita) på och kring golfbanorna på Falsterbonäset Status för grönfläckig padda (Bufo viridis) och strandpadda (Bufo calamita) på och kring golfbanorna på Falsterbonäset Av: Nils Lundquist och Johannes Rudbeck Examensarbete inom bevarandebiologi 30 hp

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Hotade groddjur i Skåne

Hotade groddjur i Skåne Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Rädda Långsjöns Grodor

Rädda Långsjöns Grodor Rädda Långsjöns Grodor LÅNGSJÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING www.langsjo.org producera en folder om Långsjöns groddjur och vad man kan göra för att hjälpa dem undan vägdöden. 2 De tre senaste vårarna har boende

Läs mer

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Utredning angående en förekomst av större vattensalamander på Kuseröd 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Underlag för detaljplan för Kuseröd 1:2, 1:3 och Krossekärr S2 På uppdrag av WSP Karlstad 2011-03-09

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Verksamhetsplan för år 2013 och framåt 1 o 2. Vattenkontroll Beskriv de olika punkterna i kontrollprogrammet bättre Kontrollprogrammet

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma kommun Data Områdets namn Alkärret i Haboljung Läge RT90 - E: 6176943, N: 1327233 Län Skåne län Kommun Lomma Församling/socken Lomma Berörda fastigheter

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

PUBLIKATION 2008:106. Bristanalys Groddjur Vägverket Region Skåne. Skyddsåtgärder för strandpadda och lökgroda vid statlig väg i Skåne

PUBLIKATION 2008:106. Bristanalys Groddjur Vägverket Region Skåne. Skyddsåtgärder för strandpadda och lökgroda vid statlig väg i Skåne PUBLIKATION 2008:106 Bristanalys Groddjur Vägverket Region Skåne Skyddsåtgärder för strandpadda och lökgroda vid statlig väg i Skåne Titel: Skyddsåtgärder för strandpadda och lökgroda vid statlig väg i

Läs mer

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina 2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan.

Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan. Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan. Jon Loman Rana Konsult 2006 Bakgrund Sofiedals golfbana är, förutom golfbana,

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer