Folkuniversitetet. Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet. Årsberättelse 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkuniversitetet. Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet. Årsberättelse 2009"

Transkript

1 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet Årsberättelse

2 Investering i växande marknad Omsättningen har ökat med 6,8 procent. Folkbildningsområdet har oförändrad omsättning jämfört med fjolåret, området uppdrag har ökat med 23 procent, medan skolor har minskat sin omsättning med 1 procent Folkbildning Alla arrangemangsformerna inom folkbildningsområdet har ökat markant och betydligt mer än inom hela riket. Cirkelverksamheten har ökat med 8 procent, annan folkbildning med 28 procent samt kulturverksamheten med 26 procent. Såväl den öppna verksamheten som samarbetet med organisationer har växt i omfattning. Det är sannolikt ett resultat av vårt konsekventa kvalitetsarbete. Vuxenutbildning Uppdragsutbildning har ökat sin omsättning betydligt (+23 procent). Den ökade arbetslösheten och därmed förknippade insatser är den huvudsakliga förklaringen. Den formella vuxenutbildningen är i stort sett oförändrad i volym jämfört med fjolåret. Personalutbildning har som en följd av den vikande konjunkturen minskat med 7 procent medan de offentliga uppdragen har ökat med knappt 30 procent. Skolor Området skolor har stabiliserats på en relativt hög omsättning; 63 miljoner. Sjunkande ungdomskullar och ökad konkurrens har gjort att omsättningen stabiliserats. Vår förskola har full beläggning medan några av våra gymnasieskolor har tomma platser. Ekonomi Den totala omsättningen har ökat med 6,8 procent med ett rörelseresultat om +1,6 miljoner. Bidragsintäkterna ökar relativt mindre än omsättningen, medan deltagarintäkterna ökar relativt mer än omsättningen. De direkta kostnaderna ökar obetydligt mer än omsättningen (+ 7 procent) medan driftskostnaderna bara ökar med 5 procent. Vi har investerat i att förbereda oss för en tillväxt inom de offentliga uppdragen vilket förklarar de relativt höga direkta kostnaderna. Vår nyligen genomförda organisationsförändring hade bland annat som syfte att effektivisera driftskostnaderna vilket vi med tillfredställelse ser har blivit resultatet. Det totala resultatet om +3.4 miljoner är synnerligen positivt i denna belysning. Personal Vi har ökat antalet anställda med drygt 3 procent. Det är främst konsekvensen av den tidigare nämnda investeringen i offentliga uppdrag. 68 procent av våra anställda är kvinnor. Det är fortfarande en acceptabel fördelning mellan könen. Sjukfrånvaron har minskat till 2,7 procent och långtidsfrånvaron har sjunkit till 0,5 procent. Det är mycket låga och positiva tal. Framtiden - externt Vi kan se en ytterligare tillväxt inom folkbildningen, icke minst inom den öppna verksamheten. Lågkonjunktur brukar ha som effekt att intresset ökar för att kompetensutveckla sig. Vi har också en långsiktig satsning på ett gemensamt och modernt marknadsuppträdande i hela riket vilket bör ge positiv effekt. Vi förutser att lågkonjunkturen består under 2010 och därmed att arbetslösheten blir betydande. Vi har hög beredskap för att växa inom uppdragsområdet. Personalutbildning på företag och inom organisationer minskade något under Vi förutser att man i arbetslivet börjar investera i kompetensutveckling under den konjunkturuppgång som redan kan skönjas under det kommande året. Ungdomskullarna som söker till gymnasieskolorna kommer att fortsätta att minska, tillika kommer konkurrensen fortsatt vara skarp. Vi kommer att positionera oss för att skapa uthållighet. Gy 2011 och ny yrkeshögskola är två reformer som kommer att påverka Folkuniversitetet positivt. Framtiden - internt I princip har vi nu slutfört vår omorganisation. Närmast kommer vi att satsa på två stora interna förändringsområden: ISOcertifiering och en ny webb. Målet är att hela Folkuniversitetet skall vara ISO-certifierat våren 2011 och att vi skall arbeta med en ny webb från juni ISO-certifieringen skapar såväl möjligheter till effektivisering som ett ökat förtroende gentemot våra kunder. Den nya webben kommer bland annat att ge oss redskap för att mera aktivt arbeta med sociala medier. Det skall också nämnas att Folkuniversitetet Syd byter ledning i början av Undertecknad kommer att överlämna ansvaret som VD och Rektor till Annika Dolk som presenteras på annan plats i verksamhetsberättelsen. Tack Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda inte bara för det gångna året utan för många år av framgångsrikt arbete. Det har varit en ynnest att få arbeta med er och med Folkuniversitetet. Göran Fasth Rektor 2

3 Kunskap förändrar År 2009 har varit tufft för Sverige och också för oss inom Folkuniversitetet. Vi har en regering med en mycket hög reformambition och det svenska utbildningslandskapet fortsätter att förändras snabbt. Det innebär att en utbildningsorganisation som vår, med en ambition att inte bara bjuda det bästa utan också hålla en volym som ger oss styrka, hela tiden måste hålla sig alert. Samtidigt upplever vi en allt starkare konkurrens på alla områden, inte minst för våra gymnasieskolor. Också arbetet med vår egen organisationsförändring har inneburit stora ansträngningar för alla. Tack vare fantastiska insatser från alla våra medarbetare har vi varit fortsatt framgångsrika. Ett sätt att stärka oss i konkurrensen har varit att öka Folkuniversitetets synbarhet och profilera oss genom gemensamma aktiviteter på olika nivåer. Till exempel så presenterar sig nu våra gymnasieskolor på en gemensam hemsida och på det nationella planet har alla 5 stiftelserna gått samman i en gemensam nationell varumärkeskampanj som uppmärksammats mycket positivt av vår omvärld. Vi, och många andra, känner nu väl igen (o)möjligt, (miss)förstå, Kunskap förändrar! Ett annat exempel är att stiftelserna också enats om ett gemensamt ISO certifieringsprogram, ytterligare ett projekt som knyter oss samman. Dessa samarbetsprojekt ska inte likrikta oss, men det är ett sätt att bättre nyttja våra gemensamma styrkor och öka vår synlighet i ett tufft mediesamhälle. Sist, men verkligen inte minst, har vi under året arbetat med att rekrytera en ny rektor. Jag tror vi alla har svårt att förstå att Göran Fasth, efter mer än 30 fantastiska år, nu lämnar sin rektorsanställning. Den utveckling Folkuniversitetet Syd sett under hans långa rektorsperiod är närmast otrolig. Vi står nu på en organisatoriskt, ideologiskt och också ekonomiskt mycket stabil grund, en grundläggning som ger oss stora möjligheter att fortsätta utveckla vår verksamhet offensivt. Den nu sittande styrelsen vill tillsammans med alla våra föregångare de senaste 30 åren framföra vårt gemensamma tack till Göran för hans totala engagemang för Folkuniversitetet. Samtidigt vill vi hälsa vår nya rektor, Annika Dolk, mycket välkommen till den stimulerande och viktiga rektorstjänsten. Vi ser mycket fram mot samma fina samarbete som vi haft med Göran Fasth och vi är övertygade om att Folkuniversitetet Syd under hennes ledning kommer att fortsätta utvecklas lika framgångsrikt. Tack alla medarbetare för 2009! Bengt Söderström Ordförande i styrelsen FOLKUNIVERSITETETS MÅL Folkuniversitet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning. Vårt mål är att berika människors liv och stärka deras kunskapsbas genom att erbjuda möjlighet tlll nya kunskaper och färdigheter. Fritt och frivilligt Folkuniversitetet vänder sig till enskilda människor som fritt vill utveckla och fördjupa sina kunskaper och kulturella intressen. Folkuniversitetet vänder sig också till företag och förvaltningar med kompetensutvecklande utbildningar. Pedagogisk utveckling Vår pedagogiska grundsyn bygger på att det är enskilda deltagares önskemål och förutsättningar som styr uppläggningen av undervisningen. Verksamheten präglas av intresse för nya pedagogiska idéer och utvecklingsinsatser när det gäller undervisningens innehåll och form. Vi är medvetet aktiva när det gäller att tillämpa ny teknik i verksamheten. Internationellt Folkuniversitetet verkar för att internationalisera studiearbetet. Det tar sig konkreta uttryck bland annat i språkkurser och utbildningar utomlands samt deltagande i olika EU-projekt. Knutet till universitet och högskolor Forskare, lärare och studenter engageras i folkbildningsarbetet på många olika sätt och sätter prägel på verksamheten. Vi eftersträvar att vetenskapligt grundade kunskaper förs fram i våra kurser och utbildningar. 3

4 Teknikutvecklingen går med rasande fart och redan i dag kan vi se effekter av de sociala medierna. Vi är aldrig längre bort än ett knapptryck så vem kan sia om 10 år? Namn: Hans Hansson, distriktschef för distrikt Syd (Malmö, Lund och Trelleborg) Ålder: 61 år Bor: Lomma Intressen: Idrott och friluftsliv Senaste kursen: En internutbildning på Folkuniversitetet i Thomassystemet, en kurs som möjliggör för organisationen att förstå, förverkliga och utveckla medarbetare. Motto i livet: Livet blir vad du gör det till Hur har 2009 sett ut för folkbildningen i ditt distrikt, Malmö, Lund och Trelleborg? 2009 har varit ett mycket bra men samtidigt arbetssamt år. Vi har genomfört cirka arrangemang och den nya organisationen har skapat bättre möjligheter att fokusera på folkbildningens uppgifter, inte minst att kunna hantera de utmaningar som vi har på grund av utvecklingen i vår omvärld. Vi har successivt ökat vår spetskompetens, skapat en flexiblare och rationellare organisation och jobbar mer koncentrerat med rätt prioritering. Inom kursverksamheten har vi arbetat med att skapa ett attraktivt utbud av kurser och erbjuder i dag cirka 1350 st per år och antalet kursdeltagare ligger på en stabil nivå. Vi har också börjat se resultat från en ökad satsning på marknadsföring, en välbesökt hemsida och en regional kurskatalog. Vi ser ett ökat intresse för konsthantverk och digitalt foto. Franska, ryska, arabiska, japanska och swahili är språk som allt fler läser i både Malmö och Lund. I Malmö fortsätter svenskan att vara populärt. Inom den del av folkbildningen vi kallar studieservice, har vi fortsatt att utveckla kvalitetsarbetet. Vi har under året haft en mycket bra utveckling i distriktet. Vårt kontaktnät bland fria kultur- och aktivitetsgrupper är välutvecklat och i Lund har det avsevärt stärkts. Våra populära samarbeten med Lunds universitetet som ex. föreläsningsserierna Teknik- och naturvetarcirkeln och Filosoficirkeln är fortsatt mycket populära. Vilka/Vem går på kurs? När det gäller öppna kurser finns inget enkelt svar och det skiljer sig mycket åt beroende på ämne. Vi förknippas med universitetet, och attraherar generellt deltagare som prioriterar kunskap och kvalitet före pris. Andelen kvinnor är högre än män, men också det är ämnesberoende. En betydande del av våra kursdeltagare har utländsk bakgrund. I språk handlar det om mer än 25 procent. Varför tror du människor går på kurs? Det kan inte heller besvaras på ett generellt sätt, människor har olika mål och syften med att gå på kurs. Det vanligaste är att kunskapen används privat och på fritiden men vi ser också ett ökat behov relaterat till arbetslivet. Personlig utveckling är ett motiv för att gå kurs. Personlig utveckling i privatlivet kan vara allt från motivationskurser, personligt välbefinnande eller att hitta nya värden i vardagen och privatlivet. Personlig utveckling kan förstås också avse yrkeslivet, en egen vilja att komma vidare och utvecklas i sin nuvarande yrkesroll eller att hitta möjligheter att byta yrkesroll på sin nuvarande eller en annan arbetsplats. Att söka upplevelser och stimulans är ytterligare ett motiv. Många språkstuderande förebereder sig för resor utomlands, nya sociala sammanhang eller för att kommunicera med nya familjemedlemmar. Andra ser kursen som i första hand avkoppling, och som en hobby där det sociala inslaget är betydelsefullt. Detta är framträdande i många estetiska ämnen. En kurs kan också vara ett sätt att hålla en kunskap levande, en möjlighet att träna och utveckla sina färdigheter. Är det någon ny trend som visat sig? Vi lever i dag mer flexibelt och mindre rutinmässigt, vi rör oss mer, reser och flyttar runt. Det gör att vi också har större förväntningar på ökad flexibilitet i tid och rum. Att kurser skall starta när som helst under veckans sju dagar och under hela året, inte enbart i början på varje termin. Vi vill inte gärna binda upp oss och inte på alltför lång tid. Mer av här och nu med kunskapen i fokus. 4

5 Vilken är den populäraste kursen? Det beror på vad man vill mäta. De kurser där vi senast har haft ett hårt tryck på och där vi flerfaldigat antalet deltagare, utöver vad vi planerat, är exempelvis digitalt foto. Det enskilda ämnet som har flest deltagare är svenska, där vi har fler än 800 deltagare per år i Malmö. Hur ser unga människor på folkbildning? Jag tror själva begreppet folkbildning som sådant är lite känt bland unga, och få förstår att sätta in folkbildningen i ett historiskt sammanhang. Trots det finns det ett väldigt stort intresse bland unga att bedriva verksamhet tillsammans med oss. Jag ser att vår satsning på att vara en stark samarbetspartner med särskilt fokus på grupper utanför det traditionella föreningslivet har varit riktigt och framgångsrikt. Där finns en efterfrågan på de kompetenser, resurser och nätverk som vi kan erbjuda. Kulturutövande i dag håller på att bli en bred folklig verksamhet genom att unga människor gärna använder kulturen som ett uttrycksmedel för de samhällsfrågor som engagerar dem. Hur ser samarbetet med det lokala kulturlivet ut? Folkuniversitetets mål är att vara en viktig faktor i det lokala kulturlivet. Vi samarbetar med lokala grupper och föreningar vad gäller kulturarrangemang och studiecirklar. Verksamheten spänner över en bredd av ämnen som film, musik, teater, dans och konst samt samverkan med studenter och högskola. Vi erbjuder kompetens, nätverk och resurser i form av lokaler och utrustning och vi söker gärna lösningar där amatörer och professionella har möjlighet att mötas. I Lund har vi sedan länge väletablerade samarbeten med flera utskott inom Akademiska föreningen så som Radio AF, Lundaspexarna och Boelspexarna, nationerna och övriga studentorganisationer såsom Lunds universitets studentkårer och Galleri Pictura. I Malmö samarbetar vi med bland annat Galleriet Krets, Inkonst, Potato Potato, Folkets Bio, Makeriet och Studio Seved och vi finns på ungdomshuset Arena 305. Vi är också en samarbetspartner i Teaterns dag. Hur ser framtiden ut för Folkbildningen om tio år, både vad gäller kurser i det öppna utbudet och studieservice? Att bedriva folkbildningsverksamhet är en av samhället sanktionerad uppgift som man sätter av pengar till, därför är folkbildningens framtid i hög grad en fråga om politisk vilja. Jag tycker det är svårt att sia om den politiska utvecklingen, men utifrån de trender som vi kan se i dag så finns en rätt stor skillnad mellan de statliga, regionala och kommunpolitiska nivåerna. På den statliga nivån så är folkbildningen utsatt för viss press att leverera och påvisa effekterna av statens stöd. De finns de som tror att bidraget till folkbildningen är hotat, samtidigt har folkbildningen hittills visat god överlevnadsförmåga under hela 90- och 2000-talet. På kommunal nivå är trenden i dag negativ och hur detta kommer att utvecklas tror jag hänger ihop med regionaliseringen av kulturen som inleds nu. Framtiden för folkbildningen tror jag hänger mycket på hur folkbildningen själv utvecklas och förnyas i takt med samhällsutvecklingen. Jag tror man måste jobba hårt med sin egen kompetensutveckling. Studieförbundens verksamhet kommer att vara mycket mer inriktad på en blandfinansiering. Kursverksamheten måste arbeta ännu mer på sin lönsamhet och effektivitet, medan studieservice blir ännu mer projektorienterat folkbildningsarbete. Kunskap är en färskvara och behovet att träffas kommer att finnas kvar men det kommer säkerligen att ske i delvis andra former. Vi kommer att engagera oss i nya frågor och kursledarna och deltagarna behöver ej längre fysiskt befinna sig på samma plats, utan lika gärna på olika platser runt om i världen. Teknikutvecklingen går med rasande fart och redan i dag kan vi se effekter av de sociala medierna. Vi är aldrig längre bort än ett knapptryck så vem kan sia om 10 år? Intervju Anna Svensson Foto Håkan Westford 5

6 Människor kommer aldrig att sluta mötas och det fysiska mötet kommer alltid att uppskattas Namn: Tomas Jahn, distriktschef för distrikt Väst (Helsingborg, Landskrona, Halmstad och Falkenberg) Ålder: 55 år Bor: Gamla Möllarbostaden i Görslöv Intressen: Människor, musik, jobbet, segling, politik, populärvetenskap, trädgårdsodling, att snickra och bygga osv. Senaste kursen jag gick: Medieträning med Anita Jekander på Folkuniversitetet och Zertifikat Deutsch Motto i livet: Varierar med dagsformen, men jag kommer oftast tillbaka till - att ha roligt! Hur har folkbildningen sett ut i ditt distrikt under 2009? År 2009 har varit ett år med ömsom vin ömsom vatten. Vi har mött ett minskat deltagande i vårt öppna utbud inom, framförallt inom språk och ekonomi. Denna nedåtgående trend hänger intimt ihop med vår omorganisation. Vi har ägnat det interna arbetet för mycket tid och inte fokuserat tillräckligt mycket utåt mot våra deltagare, som är det viktigaste i vår verksamhet. Nu har vi organiserat färdigt, lärt av våra misstag och ser med tillförsikt på framtiden. Våra samarbeten med människor som startar studiecirklar är stabila. Vi har många som startar studiecirklar inom musik i åldern 20 till 40 år. Kända band vi samarbetar med är bland annat Darkane, Bai Bang, Covenant, ett helelektroniskt band som är stora i Tyskland och bluesmastern Jan Gerfast. I Halland fortsätter våra danskurser att vara populära. Vi är engagerade i Dansens dag och karnevalen. Varför går man på kurs tror du? Jag tror människor går på kurs för nytta eller nöje eller en kombination av båda. Till exempel går människor en kurs i ekonomi för att utvecklas i sitt yrkesliv eller för att stärka sina chanser på arbetsmarknaden. Medan många väljer en kurs i keramik för sin egen personliga utvecklings skull. Är det någon ny trend som visat sig? Den nya trenden vi ser är att våra deltagare efterfrågar kortare kurser och workshops istället för kurser som sträcker sig över en tioveckorsperiod. Det handlar om att tempot har ökat i samhället och vi vill inte binda upp oss under längre tidsperioder. Ur detta perspektiv är det intressant att se att våra kurser i yoga ökar. Människor behöver verktyg för att kunna hantera det höga tempot. Vilken är den populäraste kursen? Vi har inte en kurs som är populärast utan det är några stycken. Våra skrivarkurser med deckarförfattaren Bodil Mårtensson är mycket populära. Likaså våra kurser i silversmide, svenska, italienska och våra utbildningar till kontakttolk. Hur ser unga människor på folkbildning? Jag tror inte att unga människor är bekanta med termen folkbildning. Däremot skapar de folkbildning tillsammans hela tiden. Fast de gör det i molnet med hjälp av sociala medier. Vi låter våra gymnasieelever på Johannes Hedberggymnasiet gå kurser gratis hos oss, vilket är ett sätt för oss att nå de unga. Hur ser samarbetet med det lokala kulturlivet ut? I Helsingborg fortsätter vi våra samarbeten med övriga studieförbund och Helsingborgs stad. Vi arbetar med Helsingborgs nya kultur och musikförening, en förening som arbetar med att kombinera bild och musik, Kulturcentrum för barn och ungdom, Dunkers kulturhus och olika nätverk i det lokala kulturlivet. Vi stödjer Forza entreprenörskap som sporrar unga att utveckla sina entreprenörsegenskaper. I Landskrona arbetar vi med sommarlovsentreprenörer, ett projekt som ska motivera ungdomar att starta eget företag. I Halland arbetar vi tillsammans med övriga studieförbund i Trygga Falkenberg. Vi är med på Dansens dag och arbetar med Halmstad teaterförening och stadsbiblioteket. Varje termin håller vi i Teknik- och naturvetarcirkeln för att sprida den senaste forskningen inom teknik och naturvetenskap i samarbete med Lunds universitet. Hur ser framtiden ut för folkbildningen om tio år, både vad gäller kurser i det öppna utbudet och studieservice? Människor kommer aldrig att sluta mötas och det fysiska mötet kommer alltid att uppskattas. Däremot kommer strukturerna för såväl mänskliga möten som lärande att förändras mycket tack vare den nya tekniken och vad som går att åstadkomma med dess hjälp. Det finns ingen gräns för människors lärande och inte heller för deras vilja att lära. Men för oss gäller det att förbli så intressanta att det är oss de vänder sig till, att vi hittar former där vi kan stimulera människor att fortsätta växa med kunskap. Dessutom blir frågan om hur vi finansierar folkbildningen spännande vem vill betala för det som är gratis? Intervju Anna Svensson Foto Håkan Westford 6

7 Det är viktigt att arbeta nära människorna på orten Hur har folkbildningen och samarbetet med det lokala kulturlivet sett ut i Distrikt Öst? Vi har sett en generell tillväxt och ökning av vår kursverksamhet i hela distriktet. Vi har också fler och fler människor som kommer till oss för att starta sina egna studiecirklar inom musik, dans, teater och konst. Vår satsning att erbjuda föreläsningar och prova på gör att vi skapar relationer och nätverk som sedan kan ge långsiktiga samarbeten med lokala föreningar och grupper. Det vi nu ser är ett resultat av en ökad satsning såväl internt, i form av omorganisation av personal och nya lokaler, som externt i form av, marknadsföring och nya samarbetsparters i det lokala kulturlivet. Det växer och frodas på olika håll och på olika sätt i våra fyra orter. I Växjö har vi en ökning på 20 procent år 2009 och det är framförallt språk, bokföring och estetisk verksamhet som är på frammarsch. Tack vare vår satsning på nya ljusa lokaler i Italienska Palatset har vår estetiska verksamhet tagit fart. Vi har en väletablerad förankring i det lokala kulturlivet och en ny förening vi knutit till oss är den Japanska föreningen Ichiban som har studiecirklar hos oss. Vi fortsätter att engagera oss i Kulturnatten. I Kalmar har vi satsat på nya funktionella lokaler på Kaggestensgatan. Här finns stora rum som gör att vi kan expandera vår verksamhet. Kombinationen att vara en kuststad och våra kompetenta lärare gör att intresset för kurser inom navigation ökar. Vårt samarbete med Pensionärsuniversitetet har utvecklats under 2009 och har idag en större verksamhet än tidigare. Vårt samarbete med Kalmar kommun kring ungdomsmusikverksamheten Monokrom växer. Här får ungdomar en chans att lära sig spela och utvecklas tillsammans med andra. När de inte längre är ungdomar är de välkomna till vår egen verksamhet i Hangaren där vi erbjuder replokaler och annat stöd som man behöver som band. Vårt engagemang i Hultsfred växer där fler och fler ungdomar startar studiecirklar hos oss inom musik. På Hultsfredsfestivalen har vi en egen scen där våra egna band, tillsammans med kända band, uppträder. I Blekinge finns vi på tre orter: Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. I Karlskrona är navigation, språk, bokföring och bokslut populära kurser. Två specialkurser som alltid lockar deltagare är Fåglar i Blekinge och Tio operor. Vår verksamhet Seniorer i skolan där pensionärer är ute i skolorna och hjälper till fortsätter att växa. I Ronneby arbetar vi i studiecirkelform med invandrarkvinnor som lär sig om och utvecklas inom sömnad och textil. I Kristianstad har vi sett en viss minskning av deltagare i svenska, men det har kompenserats med ett ökat intresse för övriga språk som thailändska, japanska och hindi. Inom japanska har vi många ungdomar som läser då de är intresserade av att jobba internationellt i framtiden. Dans, målning och keramik är kurser vi startar varje termin. Vi lägger stor vikt vid att erbjuda ett rikt kultur- och föreläsningsutbud i samarbete med flera partners. Vem eller vilka går på kurs hos Folkuniversitetet? Det är alla typer av människor främst från 35 år och uppåt. Japanska är ett undantag där vi har många ungdomar i åldrarna 14 till 25 år som läser. Varför går man på kurs tror du? Det finns olika anledningar för olika människor. En del går för nöjes skull och för att träffa nya människor. Till exempel läser många språk inför semesterresan då man vill kunna lära sig språket på turistnivå. Andra går för att utveckla sig i arbetslivet. Det kan vara en kurs i bokföring eller språk. Inom konst vill många förverkliga sig själva. Kanske har man länge haft en dröm om att få jobba med konst. Det vi ser, speciellt hos unga, är att man läser på ett mer målinriktat sätt för sin egen utveckling. Ett exempel är japanska där målet är att jobba utomlands i framtiden. Hur ser unga människor på folkbildning? De går på kurs för att nå ett visst mål och ofta förväntar de sig att läraren ska ge dem något. Om de startar egna studiecirklar tillsammans lär de sig att utvecklas i sitt ämne till exempel musik samtidigt som de lär sig ta ansvar för sitt eget lärande och får chans att vara cirkelledare. Har ni några nyheter på kurssidan? Matlagning och språk är nytt. Vi erbjuder indisk matlagning och hindi, thailändsk matlagning och thai och Italiensk matlagning och italienska. Hur ser folkbildningen ut om 10 år? Vi ska jobba med den lokala ortens särart och dess behov för att sedan matcha det mot våra medarbetares kompetens och det utbud vi erbjuder. Då kommer folkbildningen att växa sig stark. Det är viktigt att arbeta nära människorna på orten och hitta det de efterfrågar. När det gäller ungdomar ska vi hjälpa dem på vägen att nå sina mål och drömmar. Intervju Anna Svensson Foto Håkan Westford Namn: Anne Håkansson, distriktschef för distrkt Öst (Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona) Ålder: 54 år Bor: Åhus Intressen: Att se saker växa och att få göra saker med händerna. Det kan vara att påta i trädgården, konsthantverk, målning eller sömnad. Senaste kursen: En veckas kurs på Folkuniversitetets konstskola i Kristianstad i textiltryck, kroki och grafik. Motto i livet: Tron på individens 7 kraft.

8 Som att ha haft många olika jobb När jag ser tillbaks på mina decennier inom Folkuniversitetet får jag nästan en känsla av att jag haft många olika jobb, säger snart avgående rektor Göran Fasth. Göran Fasth kom till Folkuniversitetet i Malmö 1970 som studierådgivare för deltagare i svenska för invandrare. Efter några år blev han chef för Malmöavdelningen och 1978 rektor för Folkuniversitetets södra region med huvudkontor i Lund. Som sagt, 40 år i en och samma organisation men ändå inte i en likadan. Folkuniversitetet har alltid strävat efter att vara en utblickande utbildare. Delvis har nog detta berott på att vi saknat stödjande medlemsorganisationer, delvis på att vi trott på vikten av att tillgodose vuxnas med tiderna skiftande behov av bildning och lärande. Det innebär förstås att förändringar i omgivningen i högsta grad har påverkat arbetssätt och innehåll. 40 år på samma ställe. Hur dynamiskt är det? Det har jag redan antytt, påpekar Göran Fasth. Det har förändrats hela tiden. Det har ideligen funnits utmaningar och det är inte tomma, häftiga ord i en i käck och ytlig entreprenörsanda. Omvärlden har ständigt gjort sig påmind och manat oss till nya satsningar. Jag anser dessutom att det inte kan ifrågasättas att människor hela livet har växlande behov av kunskap, både som privatpersoner, medborgare och yrkesverksamma. Att alla i ett (demokratiskt) samhälle tjänar på att det finns aktörer som snabbt och kompetent kan komma dem till mötes i denna process. Vi ber Göran Fasth blicka tillbaks och försöka identifiera utvecklingslinjer under de senaste 40 åren. Det är svårt att se tydliga linjer, säger han. Det jag ser är mest ett myller av händelser. Men vissa saker dyker förstås upp i huvudet. Minnebilder. Han ger några exempel. * När jag kom 1970 var Gert Tiderius rektor. Han imponerade på mig genom sin otroliga kreativitet och entusiasm. Somliga tyckte kanske att han var för explosiv, men jag anser att han var en inspiratör. * Under första delen av 1970-talet dominerade svenska för invandrare totalt verksamheten, i alla fall i Malmö. Vi hade som mest 94 tillsvidareanställda lärare. När kommunen under senare delen av decenniet tog över blev det mycket kännbart. Men vi fann nya vägar. Arbetsmarknadsutbildning, i första hand för akademiker, blev efterhand och under ett antal år en stor sak. * På 70-talet började också den estetiska verksamheten att växa. Vi var bland annat ganska stolta över Malmö Jazzinstitut som var en av de första anordnarna i sitt slag i Sverige. Här utbildades musiker som sedan skulle nå professionell framgång i Sverige och i Europa men också många fritidsmusiker. * Och vem som var med då minns inte turbulensen kring värstingresorna på 1980-talet, seglatser där ungdomar med problem deltog. Kvällspressen frossade och beskrev verksamheten i förklenande och falska ordalag. Men faktum är att många kommuner i södra Sverige köpte platser och var nöjda. Så många som 6 av 10 killar kom tillbaka till ordnade förhållanden och kommunerna tjänade pengar. * Senare efter murens fall startade ju flera av Folkuniversitetets stiftelser projekt med inriktning på Östra Europa projekt för kunskaps- och kulturutbyte med syfte att stimulera både kommersiell och annan ömsesidig kontakt. Avdelningen i Malmö genomförde bland annat utbildning i reklam och marknadsföring med fokus på Polen och projektledarutbildning för deltagare med bakgrund i eller boende i Polen, Tjeckien/Slovakien och Ungern. * En sak som jag också vill nämna är inrättandet av gymnasieskolor. Inom Lundaregionen finns numera fyra: i Lund, Helsingborg, Malmö och Växjö. Vi är övertygade om och har också sett bevis på det att Folkuniversitetets pedagogiska grundsyn som från början avsåg vuxnas lärande också är tillämpbar på unga. Vem kan förneka att lärandet är en process som kräver individualisering, aktivt deltagande och eget ansvar? Ja, så skulle jag kunna hålla på länge och räkna upp vad vi sysslat med under åren, säger Göran Fasth. Om man skall försöka sig på någon slags sammanfattning är det, som sagt, att det inte är samma organisation som när jag började. Då var cirka Intervju med Göran Fasth Lena Hall Nilsson Foto Jan-Erik Blondell 75 procent av våra intäkter bidrag av olika slag. Nu är proportionerna de omvända vi måste själva dra in 75 procent. Det säger sig självt att planering, innehåll och arbetssätt numera är av helt annat slag än då. Men och det vill jag betona med emfas huvuduppgiften är egentligen densamma: att tillgodose människors aldrig sinande behov av ny kunskap. Denna uppgift kan nog inte ifrågasättas. Och framtiden Ja du, den kan man inte säga mycket om. Ingen kan veta säkert. I början av 1980-talet skissade Folkuniversitetets rektorer på ett scenario för behov av utbildning och Folkuniversitetets roll år Jag hittade det när jag började min rensning inför avgången. Det var inte mycket som stämde. 8

9 Annika Dolk, ny rektor Varför sökte du tjänsten som rektor för Folkuniversitetet i Lund? För att jag fortfarande, efter över tolv år inom Folkuniversitetet, känner en enorm stolthet över organisationen, inspireras av verksamhetsidén och vill vara med och forma dess framtid. Vad är ett gott ledarskap för dig? En god ledare måste låta medarbetare få växa genom att utmana, inspirera och visa tillit samt vara medveten om att hon/han påverkar sin omgivning och därför bör föregå med gott exempel. En god ledare har dessutom förmågan att se varje medarbetare som den unika individ han/hon är och, när så behövs, lyssna utan att värdera. Hur är du som ledare? Jag försöker naturligtvis leva upp till de ideal jag beskrivit ovan och vara tillgänglig för mina medarbetare, men mitt mest framträdande drag är, enligt alla ledarskapstest jag genomgått, att jag är en så kallad motivator. En motivators styrkor är att stimulera laganda, få gruppen att prova nytt, entusiasmera och involvera människor samt se till att resultatet av arbetet uppmärksammas av omvärlden och vara medveten om vilka krav denna ställer. Vilka utmaningar ser du inför de närmaste fem åren? Att ta Folkuniversitetet in i tiotalet, stärka vårt varumärke och rekrytera nyfikna medarbetare som kan ta över stafettpinnen från dem som går i pension och springa nästa distans på en arena där sociala medier, nya vanor och etnisk mångfald erbjuder spännande möjligheter. Vad kommer att vara dina prioriteringsområden? Synliggöra all den fantastiska verksamhet vi bedriver, såväl internt som externt, genom att hitta goda kommunikationskanaler och nätverka. Vi ska stärka vår universitetsanknytning och skapa förutsättningar för att ge oss själva handlingsutrymme att våga starta ny spännande verksamhet och utveckla vår pedagogik. Vilka områden tycker du att Folkuniversitetet ska satsa på att utveckla? En svår fråga att besvara eftersom det finns områden jag ännu inte haft möjlighet att lära känna att då göra en prioritering ifråga om satsningar är svårt. Hur vill du att organisationen ska se ut om tio år? Som den tävlingsmänniska jag är vill jag naturligtvis att Folkuniversitetet om tio år ska vara ett av de ledande studieförbunden i Sverige, ingå i betydelsefulla internationella nätverk och vara den gymnasieanordnare som har störst andel elever som går vidare till högre utbildning. Närhelst Folkuniversitetet nämns, vilket ska vara i alla sammanhang där bildning, lärande och utveckling diskuteras, ska alla veta vilka vi är och att vi erbjuder såväl deltagare som medarbetare de allra bästa förutsättningarna för att lära, utvecklas och skapa. Intervju Anna Svensson Foto Håkan Westford Annika Dolk, tidigare rektor för Johannes Hedberggymnasiet, Folkuniversitetets gymnasieskola i Helsingborg, efterträdde Göran Fasth som rektor för Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds universitet den 1 mars Ålder: 46 år Familj: Man och två söner. Bor: Ramlösa Intressen: Litteratur, teater, mat och idrott (både att titta på och utöva). Läser: Romaner just nu Den siste greken av Aris Fioretos, men också gärna långa reportage i Vanity Fair. Lyssnar på: Amerikansk rock och svenska visor. Ser helst på bio: En film som berör och har en historia att berätta. Motto: What goes around comes around. 9

10 Elin Persson kollar att ljudet ligger rätt Scener från ett blåvitrandigt tält Det finns klassiska scener som Hawaii och Pampas och så finns det ett litet blåvitrandigt tält nere vid sjön. Folkuniversitetet har slagit ner sina bopålar på Hultsfredsfestivalen. Vi drar på oss stövlarna, tar ett djupt andetag och klafsar in på området. Stämningen är panikartad men god juli månads djupaste lågtryck får människor att komma närmare varandra, bokstavligt talat. Två grabbar har lyckats kränga på sig samma regnrock och vaggar nu som en jättelik, lycklig skalbagge i takt med musiken. Orange och gul galon har ersatt solen, och genom den kompakta väggen av nederbörd glimmar paraplyer som kulörta lyktor. Utanför det lilla blåvitrandiga tältet står en man och äter glass, till synes helt oberörd av ovädret. Det visar sig vara Peter Ståhl, en av eldsjälarna bakom Folkuniversitetets satsning i Hultsfred. Fast det är inte vi politruker som har suttit och planerat det här, framhåller Peter Magnus Flaxman spelar folkrock direkt. Som alltid när vi arrangerar saker är det ungdomar som har huvudansvaret. Den här gången är det Elin Persson och Chris Wigren som har hållit på och fixat. Peter gör en gest mot tältet där Elin och Chris är upptagna med att kolla ljudet. Förutom uppträdanden med musiker från Folkuniversitetets verksamhet runt om i Sverige, finns också en mer traditionell informationshörna med broschyrer och personal. Musiken fungerar alltså som lockbete och intresseväckare, samtidigt som de utvalda artisterna får en chans att visa upp sig. Det går faktiskt jättebra. Elin tittar upp från sladdhärvan för ett ögonblick. Visst, det är ju ingen enorm publik, men det är i alla fall en publik. Vi får svara på en del frågor om vad Folkuniversitetet står för och vad det finns för utbud, och vissa blir lite förvånade över att vi har så mycket musikverksamhet. Men Hultsfredsfestivalen handlar väl ändå om musik? Nja, innan de större konserterna drar igång på kvällen kan man få intryck av att ha hamnat mitt i en kombinerad marknad och företagsmässa. Det råder hård konkurrens om besökarnas gunst med hjälp av gratis blandsaft, kondomer eller mobilladdning ska nya kunder och medlemmar vinnas. Så när en kille i grön keps slår sig ner med sin gitarr på Folkuniversitetets scen väntar en tuff match mot reklamjinglarna från husvagnen mittemot. Magnus Flaxman Persson från Hällabrottet lyckas faktiskt få de förbipasserande att stanna upp. Hans trygga och underfundiga framtoning gör att det känns trivsamt att stå där i duggregnet. Emellanåt försvinner han under kepsen för att ägna sig helt och hållet åt munspelet. Det är melodiskt, Dylaninspirerat och lågmält ett slags folkrock med rötter i Närke och USA. När Magnus lite senare berättar att han har en bakgrund som banjospelare i ett bluegrassband kommer det inte som någon överraskning. Men när han i nästa andetag nämner att han kvalat in till Hultsfredsfestivalen genom att spela på äldreboenden i Göteborg tror vi först att vi har hört fel. Jag är ledare för Folkuniversitetets studiecirklar i musik för dementa, och när chefen frågade om jag visste någon som var intresserad av att spela på Hultsfred sa jag att jo, jag känner nog en kille. Magnus skrattar till. Sedan fick de en demo och nu är jag här. Det var säkert tio år sedan jag var på festivalen sist, men då var det som vanlig besökare. ETT SÄLLAN SKÅDAT SKYFALL tvingar oss att fly hals över huvud till ett stånd med brända mandlar. Tillbaka vid tältet möts vi av en röst som är kusligt lik Bruce Springsteens. Erik MacQueen har äntrat scenen med slutna ögon och en gitarr. Hans melankoliska låtar vävs samman med regnets smattrande mot tältduken. Jag ska inte säga att vi är förvånade över klassen på musiken, men det här är bättre än vad vi vågat hoppas på när vi tog in förslag på musiker från de olika stiftelserna. Utbildningsledare Bosse Nikolausson ser nöjd ut, trots avsaknad av paraply och regnkläder. Han har stora visioner för Folkuniversitetets musikverksamhet och tycker att det är hög tid att man börjar rikta sig till den här målgruppen på allvar. Det är fullt möjligt att bli mer rikstäckande och attraktiva när det gäller musik. I Kalmar län tror jag redan att vi är störst bland studieförbunden, så det känns härligt att vara här och visa att vi är med på banan. Vi får se vad det blir till nästa år, men en större scen som kan rymma hela band vore jättekul. När Bosse började jobba i Kalmar inventerade han musikintresset för att bättre kunna hjälpa dem som ville komma igång. Nästa steg blev att träffa representanter från alla stiftelser och snacka ihop sig kring ett gemensamt nätverk för musiker. Vi måste ha något attraktivt att erbjuda, så att inte de andra aktörerna ser mycket coolare och bättre ut hela tiden. Det vi gör just nu är att skapa en gemensam sida på nätet som inte bara gör det smidigare för musikerna att hålla kontakt med varandra, utan där också bandbokare kan botanisera bland Folkuniversitetets utbud. 10

11 BOSSE NIKOLAUSSON UNDER- STRYKER hur viktigt det är att ha god kontakt med andra arrangörer i musikbranschen, och just i Hultsfred är det väldigt tydligt att samarbete ger resultat. Folkuniversitetet har flyttat kontoret till Rock City, en mötesplats där en rad företag och organisationer inom upplevelseindustrin håller till. På så sätt har kommunikationen med festivalarrangörerna blivit ännu mer naturlig, och genom Folkuniversitetet har tjejmusikprojektet Popkollo som också sitter på Rock City fått tillgång till en scen på festivalen. I det lilla blåvitrandiga tältet har just ett inslag från Popkollo avlösts av Chris Wigren den sista programpunkten för i dag. Sedan blir de största scenerna alltför tuffa konkurrenter. När vi drar oss mot utgången har leråkrarna framför Hawaii och Pampas börjat fyllas med folk inför kvällens spelningar med Regina Spektor och Hello Saferide. Människor väller in, springer, hoppar och dansar fram genom vattenpölarna. Regnet har alla glömt för länge sedan. Det sägs att Hultsfredsfestivalen är död, men den rör definitivt på sig. Bosse Nikolausson är utbildningsledare i Kalmar Det sägs att Hultsfredsfestivalen är död, men den rör definitivt på sig. Text och foto Maria Kapla och Johannes Ståhlberg Erik MacQueen spelar låtar i melankolisk stil Peter Ståhl är en av eldsjälarna bakom Folkuniversitetets satsning i Hultsfred 11

12 Alla är vinnare Den röda tråden i verksamheten är de möjligheter till nätverk som skapas. Hamdi Seferi, Kerstin Glimmerståhl och Zana Ilic är tre aktiva deltagare i Resurspoolen i Landskrona. Det handlar om långtidsarbetslösa som går in i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarantis tredje fas. Personer som har haft aktivitetsstöd i 450 dagar och deltagit i aktiviteter fem dagar per vecka erbjuds att under två år engagera sig i uppgifter som förmedlas via Folkuniversitetets Resurspool eller direkt via Arbetsförmedlingen. Föreningar får hjälp Resurspoolen innebär en chans för föreningar att få hjälp med uppgifter som de normalt inte har möjlighet att utföra själva. Som tillverkning av hemsidor, inredning av lokaler eller att vara funktionärer vid evenemang. Det finns knappt några begränsningar. Det kan handla om att vara kassörsassistent i en idrottsförening om man tycker om ekonomi och idrott eller att engagera sig som informatör om man gillar att skriva och tala med folk. Det kan också vara att fungera som värd på en skola eller att starta ett socialt företag. Zana Ilic är samordnare i Resurspoolen. Det innebär att hon är en länk mellan Folkuniversitetet, olika föreningar och blivande resurspersoner. Resurspoolen ger mig fler möjligheter. Det är ett val jag själv gjort och inget som är påtvingat. Man reagerar inte med taggarna utåt utan känner sig väl bemött. Om två-tre veckor har jag säkert många bollar i luften och det tycker jag är kanon, säger Zana Ilic. Båda parter gynnas Den stora utmaningen är att få resurspersonen att förstå att valet ligger hos henne själv och att få föreningen eller skolan att förstå att det inte handlar om välgörenhet utan att få tillgång till en god resurs. Det är helt enkelt ett vinna-vinna-koncept där både resurspersonen och föreningen kan sätta guldkant på varandras tillvaro! Om båda parter är nöjda från början och man har kontinuerliga träffar för att ytterligare svetsas samman får man en situation där alla är vinnare. Kerstin Glimmerståhl kom in i Resurspoolen för att ta sig an uppgiften som lokalvärdinna på Folkuniversitetet. Jag har blivit mycket positivt bemött när det gäller min uppgift som innebär att hälsa nya kursdeltagare välkomna och visa dem tillrätta. Jag gör tillvaron här på Folkuniversitetet lite bättre. Jag kommer ut bland folk och får nya kontakter som kanske kan leda till jobb i framtiden. Resurspoolen hjälper personer att få kompetensutveckling, skapa nya kontakter och förnya sitt CV. Med en bra matchning hamnar personen i ett sammanhang som hon gärna vill vara i. Att det sedan handlar om en längre period med sysselsättning är ytterligare ett plus eftersom man lär känna varandra väl. Även fast fas 3-sysselsättningen inte ska leda till en tjänst, kan man inte bortse från det faktum att det ofta är just nära kontakter som i förlängningen ger jobb. Informationstjänst Hamdi Seferi är engagerad som projektassistent och har gått från att först fungera som stöd till projektledaren till att fokusera på att skapa Invandrarupplysningen i Landskrona, ett initiativ som Hamdi Seferi Fakta Europeiska socialfonden, ESF, har beviljat medel till projekt inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarantis fas 3. Den sysselsättning som erbjuds en fas 3-deltagare får inte ersätta en befintlig eller planerad avlönad tjänst. Mer information finns på Arbetsförmedlingens hemsida och på se. Resurspoolen finns förutom i Landskrona och Halmstad snart även i Helsingborg. tog redan under den första veckan på Resurspoolen. Upplysningen för invandrare är öppen för alla, främst för nyanlända till Landskrona, som har behov av att få hjälp med att översätta myndighetsbrev, få råd om vem man kontaktar när problem uppstår och kanske gå med i en studiecirkel med inriktning på föräldrastöd. Jag tror att Invandrarupplysningen går att utveckla mycket. Min uppgift är att kontakta så många som möjligt och sprida information om att vi finns. Jag tycker det är roligt att jobba med upplysning eftersom jag hjälper landskronabor som behöver stöd för att hitta rätt i samhället. Jag vill vara nära dem som behöver hjälp och det kan jag vara genom Resurspoolen, förklarar Hamdi Seferi. Text Rebecka Hinn, projektledare för Resurspoolen 12

13 Engelska på distans Brian Kottonya är född i New York och kom till Sverige Idag är han lärare i engelska på Folkuniversitetet i Kalmar. Till en början var han cirkelledare på kvällskurser, men snart fick han även hålla utbildningar på företag. Nu arbetar han heltid som cirkelledare med allt från lägre nivåer till diplomkurser. Du leder hybridkurser som blandar distansundervisning och fysiska träffar. Hur fungerar det? Det är kurser för personer som har svårighet att delta i våra kurser på plats i Kalmar på grund av pendlingsavstånd eller tid, men som samtidigt inte vill ha undervisning helt på distans. I hybridkurserna är det färre fysiska möten och ökat distansstöd. Vi har bland annat gjort videofilmer som deltagarna kan ladda hem där vi spelat in förhandlingssituationer, företagspresentationer och andra sketcher på engelska. Har du fler exempel på hur man kan använda ny teknik i undervisningen? Jag pratar med deltagare som missat ett undervisningstillfälle via Skype. Där kan vi skriva och prata på engelska på ett avslappnat sätt. I vår kommer jag att skapa bloggar där jag och deltagarna kan lägga upp material och kommunicera med varandra. Cirkeldeltagarna kommer att redovisa uppgifter på bloggen, vi kan tipsa varandra om länkar till lexikon eller intressanta artiklar och bloggen blir en mötesplats för oss mellan kurstillfällena. Jag arbetar också mer och mer med ljud och bild på olika sätt, till exempel kommer kursdeltagarna i vår att få spela in sig själva när de pratar engelska redan vid första kurstillfället så att de senare kan gå tillbaka och höra hur de utvecklats. Varför är det bra att använda medier och teknik i undervisningen? Det underlättar undervisningen för både mig och kursdeltagarna. Deltagarna känner sig delaktiga och bidrar själva till kursen och jag märker att de lär sig snabbare. Dessutom är datakunnandet i övriga samhället ganska högt idag och vi behöver anpassa undervisningen till den omgivning våra kursdeltagare lever i. Det är också viktigt att deltagarna får lära sig i sin egen takt. Med ny teknik ökar flexibiliteten och individanpassningen i undervisningen. Text och foto Johan Sandholm 13

14 De arbetar med liv och lust projektet som leder till bättre hälsa JAG VILL OCKSÅ GÅ IN I VÄGGEN och vara ledig! Kommentarerna från kollegorna på avdelningen kändes som ett hån. Anette mådde verkligen dåligt, och hade gjort det länge. Det höga blodtrycket, huvudvärken och näsblodet gick möjligen att förklara bort, men när en familjemedlem drabbades av cancer kunde hon inte hålla skenet uppe längre. Allt rasade samman. Anette berättar öppenhjärtigt och osentimentalt om kraschen för tre år sedan och om vägen tillbaka. Hon skrattar ofta, trots att minnena måste vara smärtsamma. Sjukskrivningar, läkarbesök och samtal hos en psykolog ledde ingen vart. När Folkuniversitetets Liv och lust-projekt kom på tal hade hon tappat sugen. Skulle det bli ytterligare ett misslyckande? Den första tveksamheten gick snart över. I sex månader deltog Anette i projektet och gick successivt över i arbetsträning. I dag har hon bytt jobb men är kvar inom sjukvården på samma klinik. När vi träffar henne i fikarummet på Folkuniversitetet i Kristianstad utstrålar hon kraft och engagemang. Mitt i samtalet sträcker sig Anette efter sin handväska och letar fram mobilen. Hon ler lite generat när en oljemålning av två rödhakar dyker upp på displayen. Jag har alltid tyckt om att måla. I Liv och lust fanns skapande verksamhet på schemat, och det hjälpte mig mycket. När man målar släpper man andra tankar och fokuserar på hantverket. Det ger lugn och harmoni. Anette berättar att hon förändrades som person under tiden på Folkuniversitetet. Genom gruppdiskussioner och samtal med den personliga coachen fick hon verktyg att förändra sitt beteende och sätta gränser. Nu tänker hon mer positivt. Även om hon får återfall går det snabbare att komma upp till ytan igen. När Anette och projektledaren Anders Håkansson träffas igen under vårt besök blir det ett varmt återseende för båda. De gnabbas, och Anette påminner Anders om att han kallade henne en vingklippt duva i början av kursen. Anders ser oförstående ut, men finner sig snabbt: Ja, du började ju som en vingklippt duva, men nu har du visst både näbbar och klor! ATT GE LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA rätt verktyg att vässa näbbar och klor med är en process som måste få ta tid. Anders berättar att tre månader räcker för vissa, medan andra behöver ett år. Programmet kan också se ganska olika ut från deltagare till deltagare. Utgångspunkten är en grupp på 15 personer som har ett fast schema tre timmar om dagen med ämnen som kost, motion och hälsa, samtal kring nya livsmönster, och arbetsmarknadsinformation. Men individens önskemål kommer alltid i första hand. I början var jag lite orolig för att det skulle bli för rörigt för deltagarna när alla hade skräddarsydda program, säger Anders. Men gruppdynamiken blev så stark att det fungerade i alla fall. En efter en gick ut i arbetsträning och arbete, och det blev lite tio små negerpojkar efter ett tag. projektet sjösattes 2005 som ett samarbete mellan Region Skåne, Försäkringskassan och Folkuniversitetet, och finansierades av Europeiska socialfonden. Efterhand utkristalliserades fyra fristående delar. Förutom det ursprungliga rehabiliteringsprojektet för långtidssjukskrivna tillkom enskild coachning, coachning för chefspersonal samt föreläsningar och seminarier. Nu har Folkuniversitetet ett ramavtal med Region Skåne. I Småland är man i full gång med nya projekt, och i Blekinge ligger man i startgroparna. Det beror på de förbluffande goda resultaten av ett nittiotal deltagare i den första omgången har 80 gått vidare till arbete. Anders telefon ringer och avbryter honom. När han hör rösten i andra änden skiner han upp. Det är en kvinna i trettioårsåldern som deltar i ett av projekten i Småland och som gått rakt på arbetsträningen. Hon behövde helt enkelt göra något annat än att jobba med människor ett tag. Att då få syssla med pappersarbete i en ny miljö var mer relevant än de schemalagda gruppaktiviteterna. När Folkuniversitet kan fungera som en brygga mellan olika myndigheter kan sådana här flexibla och individinriktade lösningar komma till stånd, menar Anders. En bra metod har varit flerpartssamtal där alla inblandade deltagaren, coachen, myndigheterna och arbetsgivaren gemensamt har kommit fram till en lösning. Lena, som vi också träffar under vår dag i Kristianstad, behövde mer tid. Trots att hon trivdes bra med såväl jobb som chef var det omöjligt för henne att börja arbetsträna direkt. Fast det insåg hon inte själv: Eftersom det gick bra att gå till Folkuniversitetet varje dag tänkte jag att det borde fungera att gå till jobbet också. Så var det inte. Jag kom inte längre än till dörren innan jag började gråta. I stället blev det nästan två terminer på Liv och lust för Lena. Coachningen till nya livsmönster och bättre självkänsla blev väldigt viktig, men minst lika viktig var gruppen. Vi visste allt om varandra, och det var en trygghet. Jag hade två kriser under den här tiden, men tilläts inte falla. De andra i gruppen höll mig uppe, och vi peppade varandra. Ta bara det där med adventskaffet. Lena berättar om en av sina gruppkamrater som så länge hon kunde minnas hade bjudit på kaffe och tio sorters kakor till första advent. Hemmet skulle vara perfekt städat och julpyntat. Men de andra i gruppen lyckades övertala henne att hoppa över kakbak och julstök och i stället ordna knytkalas. På måndagen undrade vi om hon hade överlevt första advent. Det hade hon, och hon kände sig så befriad! Det var sådant vi fick lära oss här att inte JAG måste hålla i alla trådar utan har rätt att sätta gränser, både hemma och på jobbet. Lena kramar om Anders och ger sig iväg för att hålla en kurs för sina arbetskamrater. Hon har gått tillbaka till sin gamla tjänst som undersköterska, men vi ser inte skymten av någon stress. Kanske stämmer det som hon säger att hon numera alltid kommer sist till jobbet. När de andra hoppar av bussen och springer mot avdelningen lunkar hon i maklig takt. Sedan öppnar hon dörren och går in utan att gråta. Text och foto Maria Kapla och Johannes Ståhlberg 14

15 Anders Håkansson, projektledare för Liv och Lust Foto Johan Sandholm Ingela Broberg, coach Liv och Lust, JOB/UGA 15

16 Flytande svenska på några månader Du måste hoppa i vattnet för att lära dig att simma, säger Christopher Delbrück, vice vd och finansdirektör på E.ON i Norden. När han kom till Malmö var han fast besluten om att lära sig svenska så fort som möjligt. Med stark disciplin och intensiv privatundervisning på Folkuniversitetet i Malmö kunde Christopher tala flytande redan efter tre och en halv månad. Det är nu fem år sedan Christopher Delbrück kom till Malmö för första gången. Han arbetade på huvudkontoret i Düsseldorf när han blev erbjuden jobbet som chef för affärsutveckling på Sydkraft som det då hette. Han tog sin fru och dotter med sig till det nya livet i Sverige. Nu är han vice vd och sitter högst upp i E.ON:s byggnad på Carl Gustavs väg med vacker utsikt över Kungsparken. Sverige är ett spännande land. Det är nytänkande och det är mycket på gång hela tiden. Jag ville lära mig språket direkt och mitt första anförande för 250 anställda höll jag på svenska, säger Christopher Delbrück. Redan där och då fick han förtroende som ledare och han fick komplimanger för denna bravur i ett halvår efteråt. Nödvändiga språkkunskaper En del av mina tyska kollegor tycker det är svårt att börja tala svenska. Det finns en kultur i Tyskland som säger att man som ledare inte får fela. Men om man inte lär sig språket är det svårt att komma in i kulturen på arbetsplatsen och vinna förtroende, säger Christopher Delbrück. Han har studerat svenska i ett och ett halvt år för läraren Kersti Wittbom på Folkuniversitetet. Undervisningen var flexibel och tog plats på E.ON för att göra det hela så smidigt som möjligt. Kersti är en fantastisk lärare med ett stort tålamod, säger Christopher Delbrück. När man lär sig ett nytt språk går det fort fram i början och som ivrig student får man hela tiden bekräftelse på att man rör sig i rätt riktning. Värre och svårare blir det när man nått till en viss nivå. Då gäller det att inte tappa motivationen och disciplinen, menar Christopher Delbrück. Jag gjorde mina läxor regelbundet och sa till alla på jobbet att prata svenska med mig även om jag inte förstod allt i början. Det var inte bara språket som han var tvungen att lära sig, utan också att förstå en annan affärskultur än den i Tyskland. Speciellt möteskulturen skiljer sig åt i de båda länderna. En tysk går på möte för att fatta beslut och sedan verkställa dem, medan en svensk går på möte för att diskutera. Konflikter tas öppet i Tyskland, medan i Sverige väntar man till fikapausen eller lunchrasten att säga vad man egentligen tycker, berättar Christopher Delbrück. Han gillar att svenskarna inte är så statusberoende och konservativa som tyskarna. Här spelar det inte så stor roll hur stor bil du har eller hur stort hus du har. Han upplever dock att det tog tid att få svenska vänner. Skarp gräns mellan jobbet och det privata I Tyskland är det lättare att lära känna människor. Det tar inte så långt tid innan man blir hembjuden på middag till någon. Här går det en skarp gräns mellan jobbet och det privata, säger Christopher Delbrück. Men också det är en del av det nya landet och han lär sig fortfarande nya saker varje dag. Det är en utmaning och det är det som gör det roligt och utvecklande att vara här i Sverige. Text Anna Svensson Christopher Delbrück Gör: Vice vd E.ON Norden. Uppväxt i: Kiel i Tyskland. Utbildning: Nationalekonom. Utbildad vid universiteten i Kiel och Heidelberg. Mastersexamen från Harvard University i USA. Läst: Enskild undervisning i svenska på Folkuniversitetet i Malmö Familj: Fru och en dotter på 8 år. Bor: Potatisåkern i Malmö och i Düsseldorf. Intressen: Energi, sång och golf. 16

17 Roligare fysik på nätet Learning Physics Online är byggt som en social community. Elever och andra intresserade kan gå in och titta på, samt diskutera och ställa frågor om rörliga bilder, experiment och animationer som illustrerar olika fysikaliska fenomen. Mattias Davidsson är lärare i fysik och matematik på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg. Hans engagemang för informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är djupt rotad. För en tid sedan startade han ett fysikklassrum på nätet Learning Physics Online. Helt enkelt för att göra fysiken lite enklare, och för många roligare, att ta till sig. I dag kan man bygga ett helt läromedel kring det som finns tillgängligt på youtube, varifrån de flesta klippen på Learning Physics Online kommer. Att kombinera rörliga bilder, lektioner och text med diskussioner och frågor är något som visat sig mycket fruktbart för elevernas förståelse. Viktigt är att de filmer som jag godkänner håller en av mig godkänd kvalitet vad det gäller pedagogiska inslag och korrekthet. Bara för att det ligger på youtube så är det ju inte bra kommenterar Mattias Davidsson. Varför är det viktigt att utveckla nya undervisningsmetoder i fas med den tekniska utvecklingen? Det finns en mängd svar på den frågan. Ett av de viktigare är att den nya tekniken ger snabb och enkel tillgång till information. I framtiden kan vi räkna med att alla elever kommer att ha i princip all världens information, inte längre bort än i sin jackficka. Det är viktigt att inte bygga undervisningen på att information är svårtillgänglig eller finns någonstans bortom klassrummet, möjligen i en kursbok någonstans, men i värsta fall på biblioteket. Framtidens bibliotek finns allestädes närvarande, och det är lärarens uppgift att fungera som guide, hjälpa till med att värdera, sammanfatta och identifiera vad som är relevant information, samt sist men inte minst lära eleverna att samarbeta kring och presentera informationen, lättförståeligt på ett åhöraranpassat vis. Något som naturligtvis kräver att vi även hjälper dem att uppnå en förståelse kring ämnet ifråga säger Mattias Davidsson och fortsätter. Ett annat viktigt skäl är att tekniken, främst i form av alla de web 2.0 verktyg som finns gratis tillgängliga, ger möjlighet till en ökad förståelse genom att erbjuda nya sätt att ta till sig information. Man kan bygga sin egen lärobok, sin egen arsenal och verktygslåda i lärodjungeln. Det har visat sig i studier att elever som har tillgång till lärmaterial även utanför klassrummet får högre resultat än de som enbart hör materialet på exempelvis en lektion. Mattias Davidsson poängterar att det är viktigt att skolan inte halkar alltför långt efter det samhälle som eleverna befinner sig i redan i dag, och kommer att befinna sig i framtiden, med allt vad sociala medier innebär för nätverksbyggande och rent socialt samspel. Skolan behöver förbereda eleverna för en framtid, varom det enda vi vet är att den inte kommer att se ut som nutiden. Eleverna måste lära sig hur man tar till sig nya verktyg och ny kunskap. Vilka råd vill du ge till lärare som känner att det vore spännande att använda mer IKT i undervisningen, men inte riktigt vet var och hur man ska börja? Fråga en kollega som verkar intresserad. Säg att du vill veta mer. Ut och sök, exempelvis på IKT i skolan på nätet. Det finns flera communities för de som är intresserade av att dela med sig av och veta mer om IKT, informations- och kommunikationsteknologi. Sist men inte minst är det viktigt att behålla ett öppet sinne, och glömma den tid då IT och teknik i undervisningen var svårt och bara för vissa. Den tiden är förbi. Den nya tekniken är gjord för att användarna själva bidrar och bygger verktygen. Användarna är vi. Du och jag, inte någon IT-tekniker, kan göra din undervisning och ditt arbete rikare, roligare, mer verklighetsanpassat och innehållsrikt. Text Gabriella Eriksson Foto Maria Bohjort 17

18 Tänkarkonferens inspirerar till fortsatt utveckling Som enda gymnasieskola från Sverige fick Johannes Hedberggymnasiet ett unikt tillfälle att presentera sin undervisningsmodell vid en internationell tänkarkonferens i Malaysia. Sedan två år tillbaka bedriver de ett utvecklingsarbete där man vill stärka elevernas förutsättningar som skickliga tänkare. Lärarlaget som representerade Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg på tänkarkonferensen har sedan 2001 arbetat aktivt med problembaserat lärande, PBL. Syftet med metoden är att höja kvaliteten i kunskapsutvecklingen och lärandet hos eleverna och därmed det elevaktiva arbetssättet. Efter att ha deltagit vid The 13th International Conference on Thinking i Norrköping sommaren 2007 hade lärarlaget både etablerat ett internationellt nätverk inom sitt forskningsområde samt fått ny inspiration för att vidareutveckla PBLmetoden. Det påföljande utvecklingsarbetet utmynnade i en modell, där man som första gymnasieskola i Sverige integrerar Thinking Based Learning, TBL, skickligt tänkande, i det problembaserade lärandet. Elever förberedda för högre studier Det händer fantastiska saker när ett gäng kreativa, nyfikna lärare får jobba tillsammans mot ett mål som detta! Dessa två metoder stöttar varandra på ett sätt som gör våra elever mycket väl förberedda för högre studier menar Annika Dolk, skolans rektor. Lärarna själva vittnar om hur roligt utvecklingsarbetet har varit och hur mycket de själva lärt sig genom att tillsammans utveckla metoden. Nya idéer och nya kontakter Efter sin medverkan i International Conference on Thinking i Kuala Lumpur sommaren 2009 har lärarna vid Johannes Hedberggymnasiet blivit inspirerade att fortsätta utvecklingen med Habits of Mind och skickligt tänkande. Vid konferensen i Kuala Lumpur fick man en chans att visa vad man gör på gymnasiet och hur långt man kommit i sitt utvecklingsarbete, men också en chans att träffa männen och kvinnorna bakom teorin och andra som arbetar med samma saker på andra ställen runt om i världen. Lärarlaget fick en mängd nya idéer och kontakter som de ska fortsätta utveckla under det kommande läsåret, och flera förfrågningar har kommit från lärarlag på andra skolor om att få komma på studiebesök. Skolans andra lärarlag har nu påbörjat sitt utvecklingsarbete med Habits of Mind. Vi fortsätter att jobba på för att befästa metoderna i alla ämnen så att de inte längre är metoder eller verktyg utan en integrerad del av skolans curriculum säger Annika Dolk. California University Den viktigaste kontakten är den de knutit med Professor Art Costa, California University. Han var på besök på skolan under några dagar i april 2009, höll en föreläsning för personalen, arbetade med lärarna på skolan och höll i en bejublad workshop för alla skolans elever. Johannes Hedberggymnasiet kommer nu bland annat att ansluta sig till Institute for Habits of Mind webbsida där de hoppas kunna utveckla sitt nätverk ytterligare. Förhoppningsvis kommer även några elever i årskurs tre att kunna jobba med projekt på direkt uppdrag av Art Costa. Metod som inspirerar Vad tycker då eleverna om denna undervisningsmodell? Enligt lärarna uppskattar de den oerhört mycket, speciellt när de kommer utanför skolans fyra väggar. De tycker själva att de kan så mycket mer än sina jämnåriga kamrater och är trygga i vad de kan. En stor vinst är också att de kan sätta ord på den kunskap och kompetens de erövrat. Ett tecken på att undervisningssättet fungerar väl, ger goda resultat och lockar är att skolan idag har fler sökande än antal platser. Text Nina Blidfors Frykman Habits of Mind Tankevanor Habits of Mind är en teori som försöker karakterisera ett intelligent beteende, inte bara med fokus på kunskap utan också på hur elever handskas med denna kunskap eller hur de beter sig när de inte har kunskap. Syftet med denna teori är att göra eleverna medvetna om tankevanorna och att det är värt att utmana sig själv och träna dessa, att det går att bli smartare eller mer intelligent, med ansträngning och ett medvetet förhållningssätt. www. habits-of-mind.net 18

19 19

20 Folkuniversitetets gymnasieskolor Folkuniversitetet driver 12 gymnasieskolor. Var och en av skolorna har sin speciella karaktär men det finns ett par saker som förenar dem: de är relativt små vilket gör att elever, lärare och skolledning kommer nära varandra och de förbereder för fortsatta studier i Sverige eller utomlands. Det internationella perspektivet finns närvarande i skolorna genom internationella besök eller utbyten och genom att globala frågor betonas i undervisningen. Våra första gymnasieskolor erbjöd det samhällsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, med betoning på språk och interkulturella frågor. Idag finns gymnasieprogram med denna inriktning på åtta orter runt om i landet. Utvecklingen har gått vidare med etableringen av naturhumanistiska gymnasieskolor, där man kan läsa det naturvetenskapliga programmet med fler språk och idéhistoria vilket ger ett vidare perspektiv på naturvetenskap. På senare år har gymnasieskolorna fortsatt att expandera både geografiskt och innehållsmässigt med nya inriktningar inom foto, media, dans, musikal, design och hållbar utveckling. Utbildningen på Folkuniversitetets gymnasieskolor ska ge eleverna en bred kunskapsbas som förbereder dem för fortsatta studier på högskola eller universitet. Förutom att ge formell behörighet till högskolan ska gymnasieprogrammen stärka individens möjligheter att bedriva framgångsrika högskolestudier Dessa gymnasieskolor finns inom Folkuniversitetets södra region: Carl Adolph Agardhgymnasiet Specialutformade internationella samhällsprogram med inriktningarna Kommunikation/journalistik och Internationell politik Universitetsförberedande medieprogram med samhällsfördjupning inriktningarna Fotografisk bild och Rörlig bild Johannes Hedberggymnasiet Naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program Einar Hansengymnasiet Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap Estetiska program med inriktning design och entreprenörskap Tegnérgymnasiet Internationell inriktning Språk och turism Estetisk inriktning Design och inredning 20

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

God Jul och Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum December 2008 Vecka 52 Januari 2009 Vecka 3 2008 var återigen ett rekordår! Kostnadsfria seminarier Kurser Minikurser Solskenshistoria Starten av företaget

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Glada Hudikgymnasiet. Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör

Glada Hudikgymnasiet. Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör Glada Hudikgymnasiet Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör Vad vi gör Fristående gymnasieskola i Hudiksvall Vision Vi skapar möjlighet för varje individ att genom medvetna val forma

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

SA > Beteendevetenskap. EK > Juridik. ES > Film & skådespeleri. ( nyhet!)

SA > Beteendevetenskap. EK > Juridik. ES > Film & skådespeleri. ( nyhet!) SA > Beteendevetenskap SA > Samhällsvetenskap EK > Ekonomi EK > Juridik ES > Design ES > Film & skådespeleri ( nyhet!) FIGIT.SE ÖPPET HUS > lördag 17/11, 10.00-12.30 Välkommen till oss i Folkets Hus,

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15

KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15 KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15 INVENTERING I STYRELSEN Nyligen mötte jag en vän som skulle till sitt arbete och inventera lagret. Minnen från inventeringar på mina gamla extraarbeten/sommarjobb kommer

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared FÖRELÄSNINGAR MODESHOW KONTAKTER INSPIRATION ETABLERINGAR HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 MODESHOW MED BUTIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSARE Fotograf: Gekås Ullared VÄLKOMMEN TILL HANDELNS

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Bakgrund Skånes Spelmansförbund har tillsammans med Musik i Syd utropat 2007 till Folkmusikår i Skåne. För att manifestera den Skånska folkmusiken och sprida

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer