Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling"

Transkript

1 PM 1 (32) ÄNDRAD Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling 1 Uppdraget 3 2 Olika slag av standarder Begreppet standard Standarders status Formella standarder Defactostandarder Öppen vs proprietär standard Standarders syfte och innehåll Bedömning av överensstämmelse med standarder 7 3 Aktörerna i offentlig upphandling Värdekedjan Leverantörsroller Beställarroller 10 4 Enkäter avseende Vervas ramavtal 11 5 Utredningens enkäter och intervjuer Webbenkät om IT-standardisering Utredningens intervjuer med kommuner 12 6 Intervjuundersökning Intervjuernas upplägg Standarders uppkomst Användning av standarder Leverantörers användning av standarder Formella standarder Beställares användning av standarder Standarder i Vervas ramavtalsupphandlingar 17 7 Standarder enligt gällande LOU och nytt EU-direktiv LOU Direktivet Krav på certifikat Gemensamma kravspecifikationer enligt LOU och nytt direktiv Vilka regler äger tillämplighet vid upphandling? 22 8 Standarder i förhållande till olika upphandlingsformer 23 9 Standarder i funktionsupphandlingar Funktionsupphandlingens innebörd 23 admin C:\Documents and Settings\cala\Skrivbord\Standarders-paverkan-pa-aktorer-i-offentlig-upphandling-.doc

2 PM 2 (32) 9.2 Standarders plats i en funktionsupphandling på IT-området Tekniska standarder Kvalitetsstandarder Standarder som styr förhållandet mellan kund och leverantör Analys Att hitta, skaffa och förstå en standard Intern standardisering = minska produktfloran Kostnadsaspekter Standarder i upphandlingsprocessen Effekter av ny lagstiftning Standarder som medel att minska risk för överprövning Behov av rådgivning Behovet av en enande aktör Standarder i värdekedjan Källor 32

3 PM 3 (32) 1 Uppdraget Enligt kommittédirektivet skall utredaren översiktligt beskriva hur förekomsten av IT-standarder och gemensamma kravspecifikationer påverkar aktörerna i den offentliga upphandlingen. Som bakgrund anges bl. a. att det finns ett behov av att analysera hur standarder kan eller bör användas på bästa sätt och hur detta kan göras i en kombination med andra typer av kravspecifikationer. Syftet är att på bästa sätt utforma offentliga upphandlingar på IT-området som tillgodoser beställarens behov av ändamålsenliga produkter till bra priser och även leverantörernas intresse av att få avsättning för nya, bättre lösningar som ett resultat av innovationer. Upphandlingsutredningen har lämnat förslag till hur det nya EG-direktivet om offentlig upphandling ska implementeras i svensk lagstiftning. Förslaget innehåller bestämmelser om tekniska specifikationer, vilka kan utgöras av standarder. Denna rapport beskriver översiktligt hur beställare och leverantörer använder standarder i samband med offentlig upphandling och vilka faktorer som gör att man väljer att använda en standard. 2 Olika slag av standarder 2.1 Begreppet standard En standard är i grunden en överenskommelse, uttryckt i en specifikation, om hur någonting ska vara beskaffat i något visst avseende. Begreppet standard är dock tvetydigt. I direktiven till IT-standardiseringsutredningen sägs att syftet är att underlätta utvecklingen och användningen av ITstandarder av olika slag. Här ingår även s.k. de facto-standarder, grundfunktioner, gemensamma kravspecifikationer och liknande. Här används alltså standarder som ett samlingsnamn på olika slags dokument. Det får anses vara det allmänna språkbruket. Men det finns också en mer precis definition av standard : ett dokument, upprättat i samförstånd och fastställt av ett erkänt organ som för allmän och upprepad användning ger regler, vägledningar eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang. Nyckelordet här är erkänt organ, varmed avses ISO, IEC och ITU på global nivå, CEN, CENELEC och ETSI på europeisk nivå samt på nationell nivå SIS, SEK och ITS i Sverige. Sådana standarder brukar kallas officiella, formella, eller de jure. Det finns dokument som utarbetats av andra organ i samförstånd etc., och som nått bred acceptans och användning på marknaden. Dessa kallas vanligen för defactostandarder.

4 PM 4 (32) I denna rapport används standard som ett samlingsnamn på formella standarder, defactostandarder och andra liknande dokument. Olika slags standarder nämns vid deras fulla namn, såsom formell standard. Standarder är i grunden frivilliga att använda. De blir tvingande om de refereras till i lag eller i en bindande föreskrift. Standarder kan delas in på flera sätt. Ett är efter deras status (formell, defacto, öppen, proprietär, branschspecifik, etc.). Ett annat är att dela in dem efter syfte, t ex minimikvalitet, interoperabilitet, variantbegränsande, etc. eller innehåll, t ex produktstandard, metodstandard, processtandard. 2.2 Standarders status Formella standarder Standarder har olika grad av formell status. Formellt fastställda standarder utarbetas av erkända standardiseringsorgan, varmed avses ISO, IEC och ITU på global nivå, CEN, CENELEC och ETSI på europeisk nivå samt på nationell nivå SIS, SEK och ITS i Sverige. EU:s harmoniserade standarder är formella europeiska standarder. Den formella standardiseringen styrs av fyra viktiga grundprinciper: öppenhet, frivillighet, intressentstyrning och konsensusförfarande, vanligen genom omröstning enligt specificerade regler. Även standarder utarbetade inom de erkända organisationerna har olika status. Inom ISO är begreppet standard i själva verket reserverat för dokument som genomgått en speciell procedur med flera steg och omröstningsförfaranden. Om dokumentet är informativt snarare än normativt eller gäller ett teknikområde under utveckling kan dokumentet ges ut med en tilläggsbeteckning som anger en lägre dignitet, TS (Technical Specification) eller PAS (Publicly Available Specification). Motsvarande finns inom övriga erkända organ. Inom CENs IT-standarder används numera flitigt en procedur som benämns CEN Workshop. Det är ett projekt med målet att ta fram ett specifikt standardiseringsdokument, som får beteckningen CEN Workshop Agreement (CWA). En CWA är endast en överenskommelse mellan dem som deltagit i projektet, men kan upphöjas till Europastandard efter gängse omröstningsförfarande Defactostandarder På IT-området dominerar standarder som är utarbetade av sammanslutningar av företag, i andra fora än de erkända standardiseringsorganen. Sådana standarder kallas vanligen defactostandarder, ibland också industristandarder. I begreppet de facto ligger att den färdiga standarden vunnit bred marknadsacceptans och används frekvent. Standardiseringen i dessa fora kännetecknas precis som för formella standarder av frivillighet, intressentstyrning och

5 PM 5 (32) konsensusförfarande, men det föreligger inte alltid öppenhet, vare sig för deltagande eller beslutsprocess. Det mesta av Internet och World Wide Web regleras av defactostandarder. Även mobiltelefonistandarden GSM är en defactostandard. På IT-området finns också brett accepterade och spridda defactostandarder som är utarbetade av ett enda företag, t.ex. Adobes dokumentformat pdf. Det finns några organisationer som inte bara består av kommersiella organisationer och som producerar standarder av stor vikt för IT-området. Exempel är World Wide Web Consortium (W3C) för World Wide Web, Internet Engineering Task Force (IETF) för Internet samt Organization for the Advancement of Structured Information Standards (OASIS) och United Nations Center for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/CEFACT) för elektroniska affärer. Det förekommer att en defactostandard genom en förkortad omröstningsprocedur kan antas av ISO och bli en ISO-standard. Defactostandarden kan komma från organisationer med öppet deltagande såväl som icke öppet deltagande. Farhågor har uttryckts mot ett alltför flitigt bruk av förkortade procedurer; ISO-statusen riskerar att ses som en stämpel Öppen vs proprietär standard En proprietär standard är en standard till vilken någon har en äganderätt. Det kan vara ett enskilt företag eller ett konsortium. Begreppet öppen standard används ofta i motsats till proprietär standard. En proprietär standard kan dock vara mer eller mindre öppen. Det råder delade meningar om hur en öppen standard ska definieras. I Statskontorets rapport om öppna programvaror från 2003 sägs att allmänt anses det att standarden är öppen om: det i princip är möjligt för alla att ta del av, eller delta i, arbetet att ta fram standarden. den produceras i en allmänt accepterad och öppen miljö. utvecklingen sker i en konsensusmodell som inte styrs av en enskild intressent. specifikationen är offentliggjord och gratis tillgänglig - eller till självkostnad. dokumentationen är offentliggjord och gratis tillgänglig - eller till självkostnad. Dessutom bör det finnas en garanti för att standarden förvaltas och underhålls. Exempel på öppna standarder är, förutom de formella standarderna, HTML och TCP/IP. HTML är publicerad av W3C. TCP/IP är publicerad av IETF.

6 PM 6 (32) Dessa organisationer tar också ansvar för utvecklingen av respektive standard. Både W3C och IETF uppfyller ovan ställda krav. 2.3 Standarders syfte och innehåll Det finns ingen systematisk klassificering av standarder till syfte och innehåll, men ISO/IEC Guide 2 1 några exempel 2 : Grundstandard en standard som har stor täckning och innehåller generella grundregler för ett specifikt område; Terminologistandard en standard som hanterar termer, vanligtvis tillsammans med termernas definitioner, och ibland med förklarande text, illustrationer, exempel etc.; Teststandard en standard som berör testmetoder, ibland med kompletterande och relevanta grundregler för testning, t ex urval, användande av statistiska metoder, sekvens av tester; Produktstandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en produkt eller en grupp produkter, för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte; Processtandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en process, för att säkra att processen uppfyller sitt syfte; Tjänstestandard en standard som specificerar krav att uppfylla av en tjänst, för att säkra att tjänsten uppfyller sitt syfte; Gränssnittstandard en standard som specificerar krav för kompabilitet av produkter och system vid deras gränssnitt; Standard för data att tillhandahålla en standard som innehåller en lista av karaktäristika, d v s värden eller annan data, som ska specificeras för produkten, processen eller tjänsten. I Australien används en grövre indelning: 3 Dimensionerande (eller produkt-) standarder, som används för att skapa likformighet och interoperabilitet. Det kan gälla storlek, form, frekvens, hastighet eller annan mätbar storhet hos någonting. Kvalitets- och prestanda (eller design-) standarder bestämmer nivån på prestanda, t ex för barnsäkerhet i bilar. De kan definiera hur något bäst ska utformas för att garantera en viss nivå av säkerhet eller pålitlighet. Vissa kvalitetsstandarder kan uttrycka önskad effekt utan att ange hur den ska åstadkommas. Standarder för testmetoder, som anger hur egenskaper eller prestanda kan mätas. 1 ISO/IEC Guide 2:1996, svensk standard ESS-EN Allmänna termer och definitioner avseende standardisering och därmed sammanhängande områden 2 Citerat ur Anne Haaber-Bernth och Paula Lembke, Är standarder lönsamt för företag?, uppsats vid Executive MBA-programmet med inriktning mot affärsutveckling och IT, på Handelshögskolan i Stockholm

7 PM 7 (32) Standarder för termer och symboler, som specificerar betydelsen hos ord och termer och som därmed eliminerar missförstånd och säkerställer bred förståelse. Denna indelning har en hel del gemensamt med definitionen av teknisk specifikation i direktivet 98/34/EG om informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter: en i ett dokument intagen specifikation som fastställer de egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis kvalitetsnivåer, prestanda, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav på produkten som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering och förfaranden för bedömning av överensstämmelse. I ett anförande vid ITPS konferens Standards a seminar on growth and competitiveness, Stockholm 30 mars 2006 skilde föredragshållaren 4 på tre olika syften hos standarder : Kompatibilitetsstandarder (det som i ISO Guide 2 kallas gränssnittsstandarder); Kvalitetsstandarder, däribland standarder för hälsa och säkerhet; Variantreducerande standarder, som kan ge skalfördelar och skapa en kritisk massa av efterfrågan, men som också kan skapa marknadsdominans och missbruk därav. I fortsättningen används, med anslutning till den australiska indelningen, benämningarna produktstandard, kvalitetsstandard, teststandard och terminologistandard. 2.4 Bedömning av överensstämmelse med standarder En standard är, som tidigare nämnts, i grunden en överenskommelse, uttryckt som en specifikation, om hur någonting ska vara beskaffat i något visst avseende. En viktig fråga blir då hur man kan avgöra (verifiera) att en vara eller tjänst, som uppges uppfylla standarden, verkligen gör det. En sådan verifiering har på svenska fått namnet bedömning av överensstämmelse, en översättning från engelskans conformity assessment. Många standarder har ett avsnitt som anger kriterier för när standarden ska vara uppfylld. Kriterierna vara mer eller mindre detaljerade beroende på vad standarderna handlar om. Det finns standarder för testmetoder inom ett visst område, t.ex. för användbarhet hos konsumentelektronik. För standarder om hälsa och säkerhet är det avgörande att det finns fastställda mät- och testmetoder kopplade till kriterier. 4 Knut Blind, professor i innovationsekonomi vid Tekniska Universitetet i Berlin och verksam vid Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research.

8 PM 8 (32) En central fråga för tilltro till, tidsåtgång för och kostnader för bedömning av överensstämmelse är vem som gör bedömningen. Det kan vara köparen, tillverkaren eller en tredje, oberoende, part. Köparen är naturligtvis fri att göra hur han/hon vill för att före köpet övertyga sig om att en produkt överensstämmer med standard. Tillverkaren å sin sida kan göra en s.k. egendeklaration (eng. supplier s declaration of conformity ), där han intygar och specificerar i vilken grad hans produkt överensstämmer med en given uppsättning kriterier. I Sverige finns t.ex. IT-företagens miljödeklaration, som är en egendeklaration mot en specifikation överenskommen mellan IT-företagen och ett antal kommuner. Ett annat exempel är Common Industry Format (ISO/IEC 23025), som är en egendeklaration av användbarhet hos programvaror. Det finns en standard ISO/IEC 17050, som ställer vissa övergripande krav på egendeklarationer och på dem som utfärdar dem. I Svenska Miljöinstitutets rapport Ställ verifierbara miljökrav skiljer man på företagsintyg, där företaget bestyrker på heder och samvete att ställda krav uppfylls, och egendeklaration, där företaget därutöver öppet tillhandahåller de uppgifter som behövs för att någon utomstående ska kunna göra en verifiering. Miljöinstitutet använder beteckningen andrapartsdeklaration när en kund kontrollerar sin leverantör (vanligen när en leverantör kontrollerar sin underleverantör). När det är en oberoende part som gör bedömningen brukar man tala om tredjepartscertifiering. Ett certifikat är alltså, i detta sammanhang, ett intyg utfärdat av en därtill behörig tredje part. En egendeklaration är inte ett certifikat i denna mening, inte heller de intyg eller diplom som utdelas t.ex. till personer som genomgått en viss projektledarutbildning. En certifiering kan vara frivillig eller obligatorisk. För obligatoriska certifieringar ska bedömaren vara ackrediterad, dvs ha av en myndighet (i Sverige SWEDAC) givits behörighet att utfärda intyg om överensstämmelse (certifikat). Allmänna krav som ska uppfyllas för att bli ackrediterad för att få göra certifiering av produkter anges i standarden EN 45011, General requirements for bodies operating product certification systems. Produkter innefattar här både varor och tjänster. Leverantörer föredrar i allmänhet egendeklarationer och är motståndare till tredjepartscertifiering. IT-industrins europeiska branschorganisation EICTA har utvecklat sin ståndpunkt om detta bl.a. i sin kommentar till kommissionsmeddelandet om eaccessibility Där säger EICTA att egendeklarationer har visat sig stödja överensstämmelser till riktlinjer och krav, medan certifiering och kvalitetsmärkning knappast har några fördelar utan i stället hindrar innovation, eftersom leverantörerna tar sikte på att skaffa certifikat snarare än att skapa nya och bättre lösningar. ANEC, den europeiska konsumentorganisationen för standardiseringsfrågor, har motsatt uppfattning. I sin kommentar till Kommissionens

9 PM 9 (32) arbetsdokument om förändringar i regelverket för teknisk harmonisering säger ANEC att man föredrar tredjepartstester i motsats till att förlita sig på att goda produktegenskaper säkerställs genom att tillverkarna ska ha ett kvalitetssystem baserat på ISO Aktörerna i offentlig upphandling 3.1 Värdekedjan Ett sätt att beskriva aktörerna i offentlig upphandling är att utgå från en värdekedja. Ett exempel på en värdekedja är PC-branschen. Komponenter tillverkas av företag företrädesvis i Fjärran Östern. Andra företag lägger till värde genom att sätta samman komponenterna till färdiga produkter, efter specifikation från det företag som står för varumärket. Det företaget kan utnyttja lokala distributörer (kan vara generalagent), som lägger till ytterligare värde genom att anpassa produkten efter de lokala förhållandena och därefter säljer produkterna till återförsäljare, som lägger till värde i form av erbjudanden om kundanpassning, underhåll, utbildning, programvaror, konsulttjänster etc. och säljer till slutkund. Normalt hålls inte persondatorer i lager, utan de konfigureras på grundval av individuella beställningar. Man kan betrakta varje länk i kedjan, utom den första och den sista, som både beställare och leverantör. I det ovannämnda exemplet är distributören kund till sammansättningsföretaget och leverantör till återförsäljaren. Många menar att begreppet värdekedja passar för analys av det traditionella tillverkningsföretaget, medan den är mindre användbar för analys av moderna serviceindustrier. Där är det snarast så att flera företag, på olika sätt relaterade till varandra i ett nätverk, skapar värden tillsammans med kunden. Man talar om värdenätverk. I en studie av mobilbranschen 5 menar författarna att värdelogiken för mobilbranschen bäst beskrivs som ett värdenätverk. Branschens aktörer: telefontillverkare, operatörer, systemintegratörer, tjänsteleverantörer m. fl. bildar inte någon tydlig värdekedja. Branschen är komplex, och dess tillväxt och utveckling förutsätter att aktörerna bildar relationer och allianser i nätverksform snarare än i en linjär struktur. 3.2 Leverantörsroller I en värdekedja inom IT-branschen kan flera olika leverantörsroller förekomma och som den offentlige upphandlaren kan möta: Utvecklare av grundidé. Grundidén kan uppstå i forskningsprojekt och därefter vidareutvecklas i mer kommersiell miljö. 5 Joon Fröberg och Eric Skuncke: 3G s påverkan på de inre aktörerna förändringar inom mobilbranschen. Magisteruppsats vid Mälardalens Högskola, juni 2005.

10 PM 10 (32) Tillverkare, som konkretiserar grundidén till en färdig säljbar produkt. Produkten kan vara en komponent som ska ingå i en annan produkt. Tillverkaren är i så fall underleverantör och har inte i den rollen någon relation till slutkunden. Leverantörer som sätter samman komponenter till färdiga produkter. Exempel: PC-leverantörer, för vilka hårdvarukomponenter tillverkas i Fjärran Östern enligt specifikation från PC-leverantören. Tjänsteleverantörer, i första hand som utför något för beställarens räkning. Det kan vara en tjänst som levereras genom teknik, t.ex. mobiltelefoni och datorstödd utbildning. Det kan också vara personliga tjänster, t.ex. kundstöd eller konsulttjänst. Vidare kan både hårdvara och mjukvara kan köpas som tjänster. Mobiltelefoner kan vara del av en mobiltelefonitjänst. Programvara kan säljas som tjänst (ASP, Application Service Provider). Även delar av programvaran kan levereras, de delar beställaren behöver. Ett motiv för att köpa en tjänst på detta sätt kan vara att beställaren inte vill ha ägar-, drifts- och underhållsansvar för produkten utan överlåta det på leverantören. Systemintegratör. Lägger samman produkter och tjänster till ett paket. Återförsäljare. Kan också vara systemintegratör. Har kundrelationen. Distributörer, som är ett mellanled mellan tillverkare och återförsäljare. Leverantörer av stödtjänster såsom underhåll, utbildning, kundstöd. 3.3 Beställarroller Det har inte gått att finna någon studie syftande till att kategorisera rollerna i IT-upphandlingar. Enligt Vervas erfarenhet kan man dock finna följande roller med potentiellt inflytande på och intresse av upphandling och därmed förknippade standarder och standardisering: IT-avdelningen, som ansvarar för drift av datorsystem och applikationer. Inköpare. I små organisationer lyder ofta inköp och IT under samma chef. Det är ofta IT-avdelningen som i praktiken svarar för upphandling av IT-produkter och tjänster. Verksamhetsansvariga, vilka kan ses som leverantörer av offentliga tjänster antingen externt till medborgare och företag eller internt, t ex av innehållet i ett intranät. Slutanvändare. Många olika kategorier: handläggare, lärare, daghemspersonal, officerare, meteorologer, Kvalitetsansvariga Beslutsfattare Verva är i egenskap av ramavtalsansvarig myndighet en speciell typ av beställare. Verva är en mellanaktör, som upphandlar för andra myndigheters räkning och därmed inte har direktkontakt med verksamhet och beställare.

11 PM 11 (32) 4 Enkäter avseende Vervas ramavtal I förstudier inför Vervas upphandlingar för ramavtal görs vanligtvis enkäter till myndigheter och leverantörer för uppföljning av ramavtalsanvändning och för infångande av myndigheternas framtida behov. Enkätena har hittills inte innehållit några frågor som specifikt rört standarder. Däremot kan standarder beröras i enkätsvaren. Hösten 2006 genomfördes en förstudie avseende ramavtal om servrar, lagring och tjänster. En av enkätfrågorna lydde Ange de tekniska krav som Ni anser viktigast att beakta inför investering i server/lagringssystem. Ett litet fåtal svar tog upp krav på standarder, och då i allmänna ordalag: att produkterna följer standard/defactostandard, kan nyttja förekommande standards på marknaden, standardiserade produkter, stödja öppna standarder, standard x86-teknik. En annan fråga lydde Ange de organisatoriska krav på leverantören som Ni anser viktigast att beakta inför investering i server/lagringssystem. Endast ett svar tog upp en standardaspekt: säkerhetsklassificering. 5 Utredningens enkäter och intervjuer 5.1 Webbenkät om IT-standardisering I utredningens webbenkät om IT-standardisering har följande resultat angående myndigheternas förhållningssätt till standarder iakttagits: En majoritet av de svarande myndigheterna har någon utsedd person som är ansvarig för eller praktiskt arbetar med IT-standardisering. Strax under 40 procent av myndigheterna anger att de inte har någon sådan person utsedd. Inom många myndigheter är det IT-avdelningen eller IT-chefen som ansvarar för arbetet med IT-standarder. Endast en myndighet svarar att ansvaret ligger hos verksledningen. Ett fåtal myndigheter beskriver att arbetet med standarder drivs inom ramen för projekt eller genom länsstyrelsen. De allra flesta myndigheterna, 76 %, menar att deras syfte med ITstandardisering i ganska hög eller mycket hög grad är att effektivisera den egna verksamheten. Något färre myndigheter, 68 procent, svarar att IT-standardisering görs i syfte att förbättra servicen till medborgarna. Enligt enkäten spelar standarder en stor roll vid många myndigheters upphandlingar. Nära hälften svarar att standarder spelar ganska stor roll vid en upphandling och en tredjedel att de spelar en mycket stor roll. De huvudsakliga IT-standarder som utnyttjas är praktiskt taget enbart defactostandarder. De avser, förutom verksamhetsspecifika standarder, områden såsom den tekniska plattformen ( t.ex. operativsystem, databashanterare och utvecklingsmiljö), kommunikationsprotokoll och

12 PM 12 (32) W3C:s webbstandarder. Flera myndigheter använder ITIL. Endast en formell standard nämns av flera myndigheter: ISO/IEC 17799, som avser ledningssystem för informationssäkerhet. Hälften av de svarande myndigheterna anger att det finns behov av nya eller kompletterande IT-standarder inom deras område. Däribland nämns särskilt standarder för att kunna utveckla en e-förvaltning med nya e-tjänster till medborgarna. Få myndigheter indikerar att de själva har satt igång ett sådant arbete. En relativt stor andel av myndigheterna, nästan 40 procent, svarar att de inte vet om det finns ett behov av nya standarder på deras område. 5.2 Utredningens intervjuer med kommuner Utifrån utredningens intervjuer med kommuner redovisas följande slutsatser: Mindre kommuner saknar ofta egen kompetens för att driva standardiseringsfrågorna och förlitar sig därmed oftare på att leverantörerna tillhandahåller de lämpligaste formerna av standarder i sina produkter. Kommunernas befintliga IT-struktur är ofta spretig och för många kommuner är standardisering lika med en ensning av systemfloran. Kommunernas systemlösningar är i första hand utformade till stöd för den sektorsindelade verksamheten. Det medför att den datorbaserade kommunikation som behövs mellan dessa sektorsbaserade system kan vara svår att få till stånd om programvarorna exempelvis är levererade av olika företag. Av intervjuerna framgår att det finns ett kommunalt missnöje med att informationen låses in i leverantörsspecifika system, vilka bygger på mer eller mindre proprietära standarder. Ett problemområde för kommunerna är att ha kännedom och kunskap om de öppna standarder som i praktiken finns inom kommunens IT- och verksamhetsfält. Denna informations- och kunskapsbrist anses vara en viktig orsak till att kommunerna är relativt dåliga på att ställa krav på standarder vid IT-upphandlingar. En stor del av kommunernas upphandlingar av mer grundläggande ITprodukter och tjänster sker via Vervas ramavtal. LOU kräver alldeles för stora insatser för att en liten kommun alltid skall kunna genomföra bra egna upphandlingar. Nätverket Sambruk har inlett ett defacto-standardiseringsarbete inom t ex: Ensning av verksamhetsprocesser mellan kommuner.

13 PM 13 (32) Gemensamma begreppsdefinitioner hos ett stort antal kommunala informationselement Specifikation av ett antal nyttomeddelanden, en standardisering av verksamhetsbegrepp för att kunna utforma verksamhetsstöd genom att plocka ihop komponenter från olika leverantörer till en hel lösning. 6 Intervjuundersökning 6.1 Intervjuernas upplägg Verva har djupintervjuat sju företrädare för beställarsidan och fyra företrädare för leverantörssidan på IT-området för att få underlag om hur standarder uppstår (oftast, men inte alltid, i leverantörsledet) och hur de kommer in och används i aktörernas verksamhet. Intervjuerna har rört standarders betydelse för beställarens verksamheter och de upphandlingar som görs för att stötta verksamheterna standarders betydelse för leverantörerna, dels som grund för de varor och tjänster som marknadsförs, dels för utvecklings- och tillverkningsprocesserna vilka faktorer som gör att en leverantör respektive beställare vill använda en standard överhuvudtaget eller avstå från att göra det. Vem initierar att en standard kommer till användning? vilka faktorer och egenskaper hos standarden som leverantören respektive beställaren väger in i beslutet att använda en viss standard. Intervjufrågematerialet inkluderar dessutom ett antal faktorer som har identifierats som tänkbara att påverka en aktörs användning av en standard. De intervjuade har ombetts att ange vilka av följande egenskaper hos en standard som har betydelse för om de vill använda standarden eller inte: Grad av marknadsacceptans. Ju fler produkter som uppfyller en viss specifikation, desto fler ytterligare kommer att välja att använda den i produktutveckling. Den blir dominerande och blir därmed en defactostandard i ordets verkliga betydelse. Bredd på den krets som står bakom standarden. En standard som har godkänts i det gängse omröstningsförfarandet och där ett stort antal tillverkningsföretag har deltagit och skapat konsensus, har större chans att få genomslag på marknaden än en standard som utarbetats av fem eldsjälar utan förankring i industrin. Kostnad för anskaffande och tillämpning av standarden. Standarder är inte gratis, utom de från ETSI. Standarder köps normalt från nationella standardiseringsorgan. I praktiken måste man köpa en standard för att kunna avgöra om den är intressant. Det kan också visa sig att man behöver köpa

14 PM 14 (32) ytterligare standarder för att förstå den första standarden. Texten i standarder är ofta komplicerad och svårtolkad. Möjlighet till verifiering av standarden. Om man säger sig uppfylla en standard, så ska man kunna verifiera det. Om en beställare i en offentlig upphandling ställer krav på att en produkt ska uppfylla en viss standard, behöver beställaren och/eller leverantören ha möjlighet att avgöra och dokumentera om och hur standarden uppfylls. 6.2 Standarders uppkomst Av intervjuerna framgår att produktstandarder, såsom standarder för teknisk kompabilitet, ofta sätts av de stora marknadsledande aktörerna på ITområdet. Tekniska lösningar från t ex Microsoft men även Ericsson och IBM blir till defactostandarder när de vinner bred marknadsacceptans. Mindre företag blir på så vis tvungna att förhålla sig till storföretagens defactostandarder för att kunna möta kundernas krav på interoperabilitet mot storföretagens lösningar. Enligt respondenterna initieras således produktstandarder på IT-området från leverantörssidan. Av intervjuresultaten framgår även att storföretagen gärna ser att deras tekniska lösningar är standard när de säljer en produkt vidare till en leverantör högre upp i värdekedjan. Däremot vill storföretagen själva ha öppna standarder nedåt i värdekedjan för att undvika inlåsning och främja valmöjlighet vid handel med underleverantörer. Vidare ger intervjuresultatet även att kvalitetsstandarder, som t ex krav på ergonomi, i motsats till produktstandarder initieras av kunden. Ett exempel är TCO:s bildskärmsstandard som fått stort genomslag på marknaden. Det ligger närmare till hands för leverantörerna att referera till tekniska interoperabilitetsstandarder än till kvalitetsstandarder som leder till ökade mjuka värden för kunden. Enligt respondenterna drivs kvalitetsstandarder således oftast av kundsidan, genom beställare och i några fall av fackliga organisationer. Kvalitetsstandarder kan av dessa aktörer ses som ett regelverk för att hävda slutanvändarens intressen. Slutanvändarna uttrycker själva inte behov av formella standarder. Intervjuresultaten ger även att metodstandarder, standarder för arbetssätt eller projektmodeller inom IT-branschen växer fram genom s k Best practice. Personal roterar mellan olika IT-företag och nya projekt- och arbetsmodeller växer fram. Branschen har till viss del mognat vilket innebär att det idag finns en standard för hur arbetet sker, en samlad best practice. IT Infrastructure Library, ITIL, är ett exempel på Best practices eller samlade erfarenheter som blivit till en standard i branschen. ITIL växte fram till följd av IT-branschens behov av en gemensam metodik för outsourcing. Efterhand kom ITIL med som beställarkrav i offentlig upphandling och spreds på det sättet vidare genom kundsidan. En intervjuad leverantör menar att IT-branschen aldrig har fört något rundabordssamtal om huruvida ITIL

15 PM 15 (32) ska vara standard eller ej. Metodstandarden har istället växt fram organiskt i samspel mellan leverantör och kund i strävandet efter effektivitet och tillgodoseende av marknadens behov. En av de intervjuade pekade på att det inträffar att en marknad inte tar ordentlig fart förrän aktörerna på området har enats om en standard. Ett exempel är standarden för USB-uttag där leverantörerna enades om en standard i syfte att nå ut till en större marknad. I andra fall saknar aktörerna incitament för att enas om en gemensam standard. Ett exempel som ges av flera intervjuade är IT-system i vårdmiljö, där det inte har funnits någon nationell standard att följa vilket lett till begränsad interoperabiliet. Av intervjuerna framgår även att då aktörerna saknar incitament för att komma överens om en standard, så behövs en enande part som möjliggör standardisering för t ex ökad interoperabilitet mellan IT-system. Avsaknad av en enande aktör har också lett till en spretig terminologi på IT-området. Många enskilda aktörer både på beställar- och leverantörssidan har gjort det svårt att komma överens om terminologistandarder. Flera leverantörer och beställare konstaterar att en gemensam terminologi är av stor vikt exempelvis vid ett upphandlingsförfarande samt vid samordning av olika IT-system. Av intervjuerna framkommer att ett tillvägagångssätt för att enas kring användning av standarder är formaliserad samverkan mellan beställare i offentlig sektor, på uppdrag eller eget initiativ. Ett exempel är Rättsväsendets myndigheter som på regeringens uppdrag gått samman i det s k RIF-samarbetet (Rättsväsendets Informationsförsörjning). Genom informationsutbyte har myndigheterna enats om att vissa gemensamma standarder ska gälla i deras verksamhet. Ett annat exempel är kommunerna i Norrbottens län som vid Internets inträde bildade IT-Norrbotten AB för en standardisering som möjliggjorde ökad elektronisk kommunikation kommunerna emellan. EU-kommissionen kan genom att ge uppdrag (mandat) om standardiseringsarbete fungera som enande aktör på olika områden. Nationellt fungerar även ramavtalsupphandling inom offentlig sektor enande genom den kravspecificering som görs inför upphandlingen. 6.3 Användning av standarder Eftersom det finns olika sorters standarder kommer de också in på olika sätt i beställares, leverantörers och ramavtalsupphandlares (Vervas) verksamhet Leverantörers användning av standarder Intervjuresultatet visar att leverantörerna inte aktivt söker efter formella standarder. Väljer leverantören att tillämpa en formell standard så är det på grund av kundernas efterfrågan. Vad det gäller tekniska lösningar så är ITbranschen mycket rörlig vilket innebär att lösningar snabbt blir omoderna

16 PM 16 (32) och måste förnyas. Då det är kostsamt att anskaffa och tillgodogöra sig standarder kan leverantören välja att producera en egen good-enough lösning istället för att följa en standard. En sådan lösning kan levereras till lägre pris och generera kundnytta under den korta period (1-2 år) lösningen inte är omodern. Om leverantören ställs inför beslutet att tillämpa en viss standard avgörs detta av affärsmässiga skäl. Följande kriterier har identifierats som särskilt relevanta för en leverantörs beslut att anamma en standard: Marknadsacceptans är leverantörens vikigaste kriterium för tillämpning av en standard. Ett intresse från de marknadsledande aktörerna gör att även mindre företag vågar satsa på en viss standard. Framtidssäkerhet. Leverantören ser till innovationstakten på området och bedömer hur länge standarden kan förväntas vara allmänt accepterad. Kostnad för anskaffande och tillämpning. Särskilt mindre leverantörer är inte villiga att betala kostnaden för en licens för en formell standard som inte med säkerhet kommer att få genomslag på marknaden. Leverantören gör en investeringskalkyl för tillämpning av standarden och anpassning av produkt. Möjlighet till verifiering bedöms av de intervjuade leverantörerna som mindre viktigt vid beslut om tillämpning av en standard. Likaså beställarna menar att det är kostsamt och tidskrävande och därmed inte lönsamt att låta en tredjepart värdera om en leverantör verkligen följer en standard (tekniska lösningar). Däremot efterlyser beställarna en kontrollfunktion vad det gäller leverantörers efterföljd av kvalitetsstandarder Formella standarder Både intervjuade beställare och leverantörer framhåller att officiella standarddokument ofta är otillgängliga och svåra att förstå, särskilt för små myndigheter eller företag. En formell standard hänvisar dessutom ofta till andra standarder vilket kräver ytterligare resursinsatser. För att klargöra vad som är viktigast i en standard, vad som ska prioriteras och hur den ska tillämpas behövs omfattande kompetens. En myndighet anlitade exempelvis en konsult för att hitta/välja standard till ett område och behövde sedan ta in ytterligare en konsult för att tolka den. Att utvecklings- och beslutsprocessen för formella standarder är lång upplevs som negativt av leverantörerna eftersom det är dyrt att anpassa en produkt till standarden om leverantören redan hunnit långt i sin egen produktutveckling. Formella standarder uppfattas därför som otillgängliga och dyra av både beställare och leverantörer.

17 PM 17 (32) Detta bekräftades på en konferens om småföretag och standarder som hölls i Bryssel 16 oktober Titeln på konferensen var European standardisation a key for the success of SMEs, skilled crafts and trades Beställares användning av standarder Intervjuresultatet ger även att många myndigheter standardiserar genom att genomföra en intern ensning i system- eller datorparken. Förutom den interna ensningen är standarder till stor del en icke-fråga hos beställarna i offentlig upphandling. Enligt intervjuerna aktualiseras inte frågan om standarder i beställarens verksamhet och det tas sällan ställning till enskilda standarder. Många myndigheter är enligt flera intervjuade dåliga på att formulera krav i upphandling och saknar kunskap om standarder. För att välja och tillämpa en standard på IT-området, formell eller defacto, behövs kompetens som inte alla beställare har. Små myndigheter eller kommuner har dessutom svårare att avsätta resurser till orientering i standarder. Det är också så att ett upphandlingsförfarande kräver lika mycket resurser av en myndighet med få anställda som av en stor myndighet med stora resurser. Beställare i offentlig sektor förlitar sig i stor utsträckning till de ramavtal, som Verva och tidigare Statskontoret tecknat för IT-produkter och -tjänster. Beställaren själv kan oftast inte formulera namn på standarder utan förlitar sig på att ramavtalsupphandlaren översätter deras behov till standarder och kravspecifikationer i förfrågningsunderlaget. På så vis förblir standarder en icke-fråga hos många beställare Standarder i Vervas ramavtalsupphandlingar Eftersom många myndigheter förlitar sig på att Verva hanterar krav på och verifiering av standarder i ramavtalsupphandlingarna, uppstår frågan hur Vervas ramavtalsupphandlingar påverkas av IT-standarder. Enligt instruktionen skall Verva bl.a. svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik, verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom offentlig förvaltning och tillse att den offentliga förvaltningen använder gemensamma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar. Huvudaktiviteten för att fylla denna uppgift är att göra upphandlingar för ramavtal, som kan användas av andra statliga myndigheter. IT är det enda ramavtalsområde där även kommuner och landsting kan utnyttja ramavtalen. Av den totala IT-anskaffningen i den offentliga sektorn, ca 24 miljarder kronor, sker ca 30 % över Vervas ramavtal, med ungefär lika volym för statliga myndigheter respektive kommuner/landsting. Till gemensamma funktioner och lösningar hör standarder. Verva har ingen uttalad policy om hur standarder och liknande specifikationer ska användas i ramavtalsupphandlingarna. Men det finns en allmän strävan att

18 PM 18 (32) använda standarder. Frågan om huruvida referenser till standarder ska göras, och i så fall till vilken eller vilka, kan komma upp såväl i förstudien inför en upphandling som under själva upphandlingen, i arbetet med förfrågningsunderlaget. Ett förslag till referens till standard kan komma från myndigheterna, från leverantörer, från konsulter eller internt inom upphandlingsenheten. Ofta är det en kombination, såtillvida att en viss standard uppfattas av alla parter som tillräckligt spridd och implementerad på marknaden för att den ska vara meningsfull att ställa krav på i en ramavtalsupphandling. Avgörande för att en standard ska användas i Vervas förfrågningsunderlag är alltså att den har nått marknadsacceptans, samt naturligtvis att den avspeglar myndigheternas behov. Någon verifiering av standardens relevans genom att upphandlaren granskar standardens innehåll förekommer knappast. Upphandlarens branschkännedom är tillräcklig för att avgöra om en standard ska refereras till. För expertkunskap om standarders innehåll svarar normalt anlitade konsulter. På vissa sakområden har Verva egen sakexpertis, t ex informationssäkerhet och användbarhet. Det förekommer att Verva driver på marknaden med hjälp av krav på standarder som visserligen nått acceptans men inte i tillräcklig grad använts av leverantörerna. Ett exempel är kvalitetsstandarden om produktsäkerhet, Common Criteria (ISO/IEC 15408). Givetvis styrs Vervas kravsättning av LOU. LOU stipulerar hur standarder får åberopas. Formella standarder är huvudalternativet. I Vervas upphandlingar används begreppet standard i sin strikta mening, dvs specifikationer fastställda av erkända standardiseringsorgan. Verva har dock även ställt krav kring icke-formella standarder, men då har dessa ansetts ha en så stor spridning på marknaden att det inte är diskriminerande att åberopa dem. Ett exempel är TCO:s specifikationer om bildskärmsergonomi. 7 Standarder enligt gällande LOU och nytt EU-direktiv 7.1 LOU Enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, LOU, följer av 1 kap att en upphandlande enhet vid upphandling skall hänvisa till standarder på ett visst sätt. Enligt 12 1 st gäller att : Om förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning av föremålet för upphandlingen skall beskrivningen göras med hänvisning till 1. svensk standard som överensstämmer med europeisk standard, 2. ett sådant europeiskt tekniskt godkännande av en produkts lämplighet som gjorts av ett organ som godtagits av EES-länderna, eller

19 PM 19 (32) 3. en teknisk specifikation som utformats enligt ett förfarande som godtagits av EES-länderna och som publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. I 13 och 15 anges vissa omständigheter under vilka den upphandlande enheten får utforma tekniska beskrivningen på annat sätt än vad som följer av 12. Det gäller till exempel om de europeiska tekniska specifikationerna inte anger hur överensstämmelse med dem ska fastställas, eller att europeiska tekniska specifikationer inte finns för det som ska upphandlas. 7.2 Direktivet I direktivets beaktandesats 29 sägs följande: De tekniska specifikationer som offentliga upphandlare upprättar bör tillåta att den offentliga upphandlingen öppnas för konkurrens. Det måste därför vara möjligt att lämna anbud som baseras på olika tekniska lösningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen kunna bygga på prestandaoch funktionskrav och, om det hänvisas till europeisk standard eller, i avsaknad av sådan, till nationell standard, måste de upphandlande myndigheterna beakta anbud som baseras på andra likvärdiga lösningar. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger. I delbetänkandet Nya upphandlingsregler (SOU 2005:22) framgår det av 8 kapitlet i den föreslagna lagen hur den upphandlande enheten ska hänvisa till tekniska specifikationer. 1 anger att tekniska specifikationer skall ingå i annonser om upphandling, förfrågningsunderlag eller kompletterande handlingar. Specifikationerna ska vara utformade enligt de alternativ som föreskrivs i motsvarar i princip 1 kap. 12 LOU. Tekniska specifikationer skall vara utformade med hänvisning till i turordning 1. Svensk standard som överensstämmer med europeisk standard, 2. europeiska tekniska godkännanden, 3. gemensamma tekniska specifikationer, 4. internationella standarder, 5. andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana system inte finns, till svenska standarder, till svenska tekniska godkännanden eller till svenska tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning. Varje hänvisning som avses i första stycket i punkt 5 skall följas av orden eller likvärdigt.

20 PM 20 (32) Första stycket gäller inte, om det i någon annan författning finns avvikande bestämmelser som överensstämmer med gemenskapsrätten. Lagförslaget skiljer sig i ett viktigt hänseende från direktivtexten: i direktivtexten om när eller likvärdigt ska anges står: Varje sådan hänvisning skall följas av orden eller likvärdigt. Någon begränsning till punkt 5 finns alltså inte. I delbetänkandet om lagförslaget finns ingen kommentar om denna skillnad. I delbetänkandet anges att med begreppet tekniska specifikationer i 2 avses de definitioner som finns i bilaga VI. De tekniska specifikationerna skall vara utformade genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som definieras i bilaga VI och i prioritetsordning till olika angivna standarder. Utredningen har dock inte ansett det nödvändigt att reglera dessa i lagen utan uttalar att det istället bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som förstås med tekniska specifikationer. På ett annat ställe säger utredningen att bilaga VI bör tas in i en förordning. 3 innehåller en bestämmelse om att, en teknisk beskrivning får göras i form av prestanda- eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Sådana krav måste dock vara så utformade att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandlingen. (motsvarar direktivets artikel 23.3 b) Lagförslaget jämställer därmed standarder med prestanda- och funktionskrav. Detta är en nyhet jämfört med gällande LOU och motivet står att finna i den ovan citerade beaktandesats 29. I de föreslagna nya 7 som inte har någon motsvarighet i LOU anges att vid hänvisningar som görs till specifikationer enligt 2 så får anbud inte förkastas med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationerna som hänvisats till när anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten kan godta i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna. Det är anbudsgivaren som ska visa att varor och tjänster uppfyller specifikationerna som den upphandlande myndigheten hänvisat till. Det måste dock visas på ett sätt som den upphandlande myndigheten kan godta. Detta innebär att den upphandlande myndigheten som inte vill godta detta sätt måste bevisa att de av anbudsgivaren föreslagna lösningarna inte överensstämmer med specifikationerna på ett likvärdigt sätt. Formen för och på vilket sätt detta ska redovisas är den upphandlande myndigheten som avgör eftersom det ska vara på ett sätt som myndigheten kan godta, varför

21 PM 21 (32) det inte borde vara något problem att kunna förkasta ett anbud i det fall en anbudsgivare inte inlämnat uppgifter som begärts. Vad som är lämpligt sätt för anbudsgivaren att visa detta anges i delbetänkandet (och i anvisningen till artikel 23.4). Det kan vara att tillhandahålla teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ. Enligt delbetänkandet behöver denna möjlighet dock inte anges i nya lagparagrafen. I princip motsvarande bestämmelser finns i 8 avseende det fall att prestanda- eller funktionskrav har angetts och hur anbudsgivaren kan visa att anbudet överensstämmer med sådana krav på annat sätt. 4 anger att, de tekniska specifikationerna får anges som prestanda- eller funktionskrav enligt 3 och hänvisa till de tekniska specifikationerna enligt 2 som ett sätt att visa att de uppställda kraven är uppfyllda. 5 anger att, tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till specifikationerna i 2 i fråga om vissa egenskaper och till de prestandaeller funktionskrav som anges i 3 i fråga om andra egenskaper. Man får alltså blanda standarder och funktionskrav. 7.3 Krav på certifikat I förslaget till ny lag om offentlig upphandling regleras i 17 kapitlet hur leverantörers lämplighet och förmåga att fullgöra kontrakt kan kontrolleras. I 9 sägs att den upphandlande myndigheten skall i annonsen om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange på vilket eller vilka av de sätt som anges i andra stycket som en leverantör skall styrka sin tekniska kapacitet. Den tekniska kapaciteten kan styrkas bl.a. när det gäller de varor som skall levereras, genom prover, beskrivningar eller fotografier, vars äkthet skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär det, eller genom intyg som upprättas av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det skall framgå att varor som är klart identifierade genom referenser överensstämmer med vissa specifikationer eller standarder. När det gäller krav på leverantören så finns alltså möjlighet att ställa krav på certifikat. 7.4 Gemensamma kravspecifikationer enligt LOU och nytt direktiv En viktig fråga är hur man i ett förfrågningsunderlag kan hänvisa till en gemensam kravspecifikation. I Vervas förstudie om arkitektur och ramverk, som också har redovisats för utredningen, används följande definition: Grundfunktioner är ett samlingsbegrepp för generella funktioner som vissa eller alla parter i samhället har behov och nytta av.

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande. PM 2007: RI (Dnr 317-2938/2007) Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 15 oktober 2007. Borgarrådsberedningen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling

Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling Per-Erik Andersson 2007-02-16 PM 1 (11) ÄNDRAD Standarder och småföretag i offentlig upphandling Enligt kommittédirektiven ska utredaren undersöka om det finns former för samordning av utveckling av standarder

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47)

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) 1 (6) 2007-10-15 Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47).SE lämnar följande synpunkter på

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster Uppsala universitet Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster Diarie UH 2013-48 Upphandlare Jens Holmström Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling Fairtrade Sveriges analys av hur direktivet påverker målsättingen att öka andelen rättvist handlade varor inom kommunen Mars 2014 Inledning Europaparlamentet röstade

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Sid 0 (11) Birgitta Nelson birgitta.nelson@kammarkollegiet.se 08-7000716 2013-01-28 Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund Nya upphandlingslagar Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund 2 Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller Åsa Edman Vad får

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2015-02-12 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Namn: Handläggare: Daniel Melin Referensnr: 96-36-2014 Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling Telefon: +46

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster 1 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 2 Inledning 2 3 Omfattning 2 4 Användning 3 5 Avrop 4 6 Förberedelser 4 7 Innehåll 6 8 Anpassning och återanvändning av dokument

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling,

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling, Öppna standarder & dokumentformat 13 Mars 2007 Stefan Görling, stefan@gorling.se Om dokumentet Joachim Strömbergson, utvecklingschef InformAsic, aktiv i IETF Stefan Görling, doktorand i industriell ekonomi,

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom

Läs mer

ANBUDSINBJUDAN. Ledningsfordon till Brandförsvaret i Uppsala

ANBUDSINBJUDAN. Ledningsfordon till Brandförsvaret i Uppsala BRANDFÖRSVARET Handläggare Datum Dnr Lars Lidström 2015-05-07 RÄN-2015-349 0707-782404 ANBUDSINBJUDAN Ledningsfordon till Brandförsvaret i Uppsala Uppsala brandförsvar inbjuder er att lämna anbud i denna

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Ordlista CE- märkning

Ordlista CE- märkning Ordlista CE- märkning Ordlista CE-märkning Fackord och fackuttryck på svenska och engelska med förklaringar på svenska. Anmält Organ Notified bodies Anmälda Organ är anmälda till EU-kommissionen som behöriga/ackrediterade

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen!

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tydlig organisation 3 nivåer 1. Inköpssamordnare 2. Direktupphandlare (3 000-270 000)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Inköps- och upphandlingspolicy för Sollentuna kommun Fastställd av fullmäktige 2011-04-13, 51 Reviderad av fullmäktige 2016-09-15, 103/2016, Dnr 2016/0075.KS.1. Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2

Läs mer

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7)

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) E-ARKIV 2013 - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ALLMÄNT OM RAMAVTALET E-ARKIV 2013... 3 3 AVROPSFÖRFARANDE... 3 4 AVROPSFÖRFRÅGANS INNEHÅLL...

Läs mer

Elektronisk offentlig upphandling

Elektronisk offentlig upphandling Elektronisk offentlig upphandling Vad innebär förslagen till nya upphandlingsdirektiv? Andra sätt EU kommissionen vill främja e-upphandling? Några reflexioner; vad anser vi från svensk sida? Vad händer

Läs mer

Upphandlingsföreskrifter, UF

Upphandlingsföreskrifter, UF Dokument 00, UF GSM-R Terminalfilter TRV 2014/71742 Sida 1 (7) Innehåll UFA ALLMÄN ORIENTERING 3 UFA.1 Personuppgifter... 3 UFA.2 Orientering om sortiment... 3 UFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 3 UFB.1 Former

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2016-04-28 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

2 Krav på leverantör Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk

2 Krav på leverantör Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk 2 Krav på leverantör 2014 Stöd- och tilläggstjänster, Ansvarig: Josefine Barsk 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KRAV PÅ LEVERANTÖR 4 1.1 INTYG OCH BEVIS ANGÅENDE LEVERANTÖR 4 1.2 LEVERANTÖRENS EKONOMISKA STÄLLNING

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2010-06-02 Stockholm Mål nr 3344-09 Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Skellefteå kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Nyckelfri hemtjänst -, enligt nedanstående instruktioner och bifogade handlingar.

Skellefteå kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Nyckelfri hemtjänst -, enligt nedanstående instruktioner och bifogade handlingar. 1 Föreskrifter 1.1 Upphandlande myndighet Trädgårdsgatan 6 931 85 Skellefteå 212000-2643 Hemsida: http://www.skelleftea.se 1.2 Upphandlingen inbjuder till anbudsgivning gällande - -, enligt nedanstående

Läs mer

Förstudie DANTE 2008-01-15

Förstudie DANTE 2008-01-15 Förstudie DANTE 2008-01-15 Agenda Introduktion av VERVA Inledning Förstudie DANTE Förstudiens slutsatser (Paus) Ramavtal och Avropsprocess Tidplan Diskussion (Lunch) Verva IT-ramavtal för offentlig förvaltning

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Geodata utvecklar e-förvaltningen IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? 1 2016-05-04 Sveriges företagsklimat Sammanfattande omdöme Allmänhetens attityder Skolans attityder Konkurrens från kommunverksamheter Företagens egna initiativ

Läs mer

UMEVA, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Bjurholms kommun, Vindelns kommun, Sorsele kommun.

UMEVA, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Bjurholms kommun, Vindelns kommun, Sorsele kommun. 1 Allmänt inbjuder till anbudsgivning gällande --. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). 2 Information om upphandlande myndighet är den upphandlande myndigheten och agerar

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Öppna standarder. Olle Olsson World Wide Web Consortium - Svenska W3C-kontoret Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman

Öppna standarder. Olle Olsson World Wide Web Consortium - Svenska W3C-kontoret Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman Ivan Herman Öppna standarder Olle Olsson World Wide Web Consortium - Svenska W3C-kontoret Swedish Institute of Computer Science (SICS) lit-standardiseringsrådet, Stockholm, 1 nov 2010 Innehåll

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

23.5.91 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 128/ 1

23.5.91 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 128/ 1 13/Vol. 20 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 95 391L0263 23.5.91 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 128/ 1 RÅDETS DIREKTIV av den 29 april 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer