ELBRANSCHEN. Timbro svär. i vindkraftskyrkan. Besök Elbranschens nätplats: OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELBRANSCHEN. Timbro svär. i vindkraftskyrkan. Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR."

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR Timbro svär i vindkraftskyrkan Besök Elbranschens nätplats:

2 7 KURSER Praktisk elkvalitet Att välja rätt mätmetod för att lösa elkvalitetsproblem är helt avgörande för hur bra resultatet blir. Kursens många laborationer ger kursdeltagaren nödvändiga kunskaper för att välja rätt metod och mätinstrument för att lösa elkvalitetsproblem. Praktisk mätanalys Elkvalitet Dagens mätinstrument ger ofta mycket utförlig information om störningar som finns i våra elnät. I denna kurs skall vi fördjupa oss i analysen av insamlade mätvärden och lära oss tolka våra mätresultat. Vi kommer även att visa ett strukturerat tillvägagångssätt vid mätinsamlingen som kommer att underlätta den efterföljande analysen. Praktiskt energimätning Mätning av energi blir allt vanligare. Kursen ger dig en bra grund att stå på för att genomföra energimätningar på ett korrekt sätt. Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser yser. Praktisk termografi Te ermografering är ett mångsidigt verktyg som ger oss möjlighet till beröringsfri övervakning av de flesta processer och apparater som finns i process- och kraftindustri. Kursen introducerar Er till de grundläggande termografiska sambanden och ger möjlighet att träna på kamerans funktioner för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Praktisk industritermografi Alla industriella processer avger värme. En process som avviker från det normala uppvisar oftast även ett förändrat termiskt mönster. Värmekameran används i stor utsträckning inom förebyggande underhåll för att förhindra produktionsstopp och haverier. Fastighetsunderhåll Förbered ed dig för fältarbetet med en grundläggande teoretisk och praktisk kunskap. Kursen fokuserar på praktiska exempel, tolkning av byggnadskonstruktioner, underlag och bilder tagna med värmekameran samt rapportering. Termografikurs Nivå 1 Bli certifierad termograför av ITC - världens största organisation för termograficertifiering. ITC-kursen ger en bred bas att stå på för att termografera och även de kunskaper som behövs för att certifieras av svensk Brand- och Säkerhetscertifiering, enligt SBF Norm 1999:1 (Svenska Brandförsvarsföreningen). Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med värmekameran.

3 Fackkunskap ap / Utbildning / Kundfokus Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Örebro Göteborg Kurser Vi arrangerar årligen kurser på många platser i landet. Vi erbjuder kurser med praktisk inriktning inom områdena elkvalitet och termografi, bl.a. certifieringskurser gskurser. Support Som kund till oss får Ni tillgång till vår supportavdelnings breda kunskapsbas. Våra säljare är certifierade termograförer med mångårig erfarenhet av termografi. Vi svarar på Era frågor om användandet av kameran och allmänna termografiska frågor. Litteratur Vi har böcker för alla kunskapsnivåer! Flera av våra böcker har tagits fram tillsammans med våra kursledare, som är experter på sitt ämnesområde och kan förklara det lätt för andra! Produkter Vi säljer och hyr ut mätinstrument. Vi har bl.a. värmekamero or från FLIR, elkvalitetsinstrument från Dranetz och mycket mer! Titta gärna in på vår hemsida eller ring oss. Besök för att hitta de senaste instrumenten och värmekamerorna.

4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

5 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Årgång 82 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Tyska vindkraftverk Ur innehållet i nr. 4/2011 HOT OCH BERÖM Att vara redaktör för en tidskrift som kritiserar och sätter sig upp mot etablissemangets vanföreställningar och mediernas desinformation kan ibland vara nedslående. Allra obehagligast är det naturligtvis när man utsätts för hot om bojkott ELBRUK Timbro svär i miljökyrkan Läs om rapporten som har retat vindkraftskramarna INGEN MARXIST En gosse i Bromma har blivit stött för att han i ett debattsvar i förra numret utnämndes till marxist. Det hedrar honom att han tar avstånd från Karl Marx, djävulen inkarnerad FRED GOLDBERG HAR VARIT PÅ HALLELUJAMÖTE På mötet träffade han en del illustra personligheter som fick uppvisa sin okunnighet Olika alternativ för SydVästlänken mot Norge Fortsatt samarbete mellan SKB och finska Posiva POLEN STÅR UPP MOT EU och den gröna mardrömmen VÄXTHUSGASHYPOTESEN Skyll inte på livets gas! Redaktör Tege Tornvall har på ett utmärkt sätt sammanfattat alla fakta i den s.k. klimatdebatten FIE-studenten Kenny Lindfors är numera platschef för elen på Haparandabanan. Rune Björnström har varit på besök.. 16 Professor Wibjörn Karlén bidrar med två artiklar. Den ena, Jordens undergång är nära, handlar om märkliga temperaturdata och tvivelaktiga dendrokronologier. Wibjörns artikel nummer två är en recension av boken THE HOCKEY STICK ILLUSION ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats

6 ATT VARA REDAKTÖr för en tidskrift som kritiserar och sätter sig upp mot etablissemangets vanföreställningar och mediernas desinformation kan ibland vara nedslående. Men det är också uppmuntrande när man får beröm av läsare som har förstått vad det handlar om. Nedslående är dock att man då och då får bekräftat att mot dumheten kämpa själva gudarne förgäves. Allra obehagligast är det naturligtvis när man utsätts för hot och förtal. Ska vi ta det positiva först! Elbranschens senaste utgåva (nr. 3/2011) har fått många berömmande ord, både per post och per telefon. Det tackar vi för! Ännu en fullmatad tidning med en lysande krönika av Lars Blomqvist skriver t.ex. Bengt Barkman. Bengt berättar att han inför valet 2010 var på utbildning hos moderaterna. Han tog då upp bluffen med kol - dioxid och fick veta att man inom det nya arbetarpartiet betraktar FN:s åsikt som sann! Bengt, som är kemist och biolog, argumenterade i sammanhanget för kärnkraften som den miljövänligaste energikällan och fick en del i auditoriet med på sin sida. Däremot har partiet uppenbarligen bestämt sig för FN:s klimatprat. Det obehagliga består i ett brev vi nyligen fick från en potentat i Helsingborg (en fin stad som vi gratulerar till det allsvenska guldet). Vi återger här det famösa brevet in extenso (med några små korrekturjusteringar). Hej! Nu är måttet rågat! Jag vill med omedelbar verkan att ni slutar att skicka er propagandatidning till mig. Jag är en person med öppet sinne som vill ta del av olika synpunkter vad avser bland annat energi och miljö. Beklagligtvis finns ingen balanserad syn på detta i er tidning. Jag kan omöjligt seriöst ta till mig det ni tar upp. Droppen som fick bägaren att rinna över var artikeln i senaste numret Kan vi leva utan kärnkraft och är kärnkraft farlig. Själv är jag absolut inte kärnkraftsmotståndare men denna artikel är ju erbarmligt låg. Två andra saker som talar för er inskränkthet och ert snäva synsätt är ert som ett mantra upprepande av: Vindkraft är det värdelösaste som finns. Punkt! Mot all seriös expertis förnekar ni med en dåres envishet att klimatförändring är ett påhitt för att skrämma människan från den fina fossila förbränningen Skulle det möjligen finnas en liten klimatförskjutning så har i alla fall inte människan med detta att göra Jag upplever att ni sitter i knäet på olje-, gas- och kärn - krafts industrin under förklädnaden Oberoende elteknisk tidskrift. Jag kommer dessutom att kolla upp om några av våra under - leverantörer annonserar i er tidning. Om så är fallet kommer jag att ta en diskussion med dem om de verkligen står bakom era värderingar och tankesätt. Hälsningar, Lars-Göran Lars-Göran Frisell Project manager, Paper SAP key user, PP-PI, PM and SVT Kemira Kemi AB PO Box 902 S Helsingborg SWEDEN Tidskriften Elbranschen bemöter i all korthet Personen i fråga tycks inte ha något särskilt öppet sinne, viket Elbranschen 4/2011 Hot och beröm 4 han själv påstår sig ha. Uppenbarligen nöjer han sig med desinformationen i de tryckta och eterdistribuerade medierna som helt saknar balans i nyhetsförmedlingen, bl.a. när det gäller energi och miljö. När får vi någonsin där veta t.ex. vad vindkraften kostar skattebeta - lare och elanvändare (direkt och indirekt)? Inte är det ofta sådan information sipprar ut (om någonsin). Ingen olja för elproduktion Att understucket påstå att vi på Elbranschen skulle propa gera för den fina fossila förbränningen är så nära en ren lögn man kan komma. Vi har där - emot i mer än ett kvarts sekel propagerat för kärnkraft som tillsammans med vattenkraft är en ren och i princip utsläppsfri kraftkälla. Olja behöver vi än så länge för främst vägtransporter. Men den ska inte användas för elproduktion, vilket heller inte sker i Sverige mer än ytterst undantagsvis och då i ringa omfattning. Att använda olja för uppvärmning är vi också skeptiska till. Vattenburen fjärr - värme i centralorter är säkert bra men den bästa fjärrvärmen kommer genom två hål i väggen, d.v.s. elvärme. Bergvärme (geoenergi) är, tror vi, ett bra komplement för lokal uppvärmning i vårt kalla klimat med långa vintrar, och för avkylning sommartid. Kanske kan den värdelösa vindkraften en dag användas för produktion av metanol som ersättning för en del av oljan. Då spelar det måhända inte så stor roll att vindkraften bara producerar el när det blåser. Men det ligger nog en bit fram i tiden. Vi får stå ut med oljan ytterligare några år. Det blir för övrigt närmast patetiskt när beskrivaren kommer med den vanliga klyschan att vi sitter i knäet på olje - industrin. Vi skulle naturligtvis gärna ta emot annonsbeställningar från oljebolagen (givet vis utan förbehåll), men några sådana har vi aldrig sett till. Detsamma gäller också gas- och kärnkraftsindustrierna. I sitt brev ondgör sig avsändaren över Nisse Nilssons utomordentligt informativa artikel om joniserande strålning. Nisse har bett att få reda på vad som är felaktigt och vad som i så fall är det korrekta förhållandet. Ännu har han inte fått något svar. Många klimatkramar - vänliga artiklar När det gäller den s.k. klimatdebatten tycks brevskrivaren inte ha läst alla de många klimatkramarvänliga artiklar och debattinlägg som genom åren har publicerats i tidskriften Elbranschen, inte minst intervjun med framlidne översteprästen i klimatkramarkyrkan Bert Bolin som där ofrivilligt avslöjade hur tunn AGW:arnas argumentation är. Professor Bolin skrev dessutom ett stort antal artiklar som fick väl till taget utrymme. Både miljöpartister och kommunister har kommit till tals. Kritiken mot Lars Bern i det senaste numret (och hans rappa svar plus ett tillrättaläggande i denna ut gåva) är bra och aktuella exempel på att inga åsiktsriktningar eller synpunkter censureras. Åke Sundström har skrivit ett otal artiklar genom åren. Han är kritisk till kärn - kraften ur ekonomisk synvinkel men han har uppenbarligen inte gått på klimatbluffen. Läs hans rapport i nr. 1/2011! Åke och redaktörn är goda vänner, trots att vi delvis har olika åsikter. Det är högt i tak hos oss. Men högt i tak är uppenbarligen inget för fundamentalister. Det ska vara den rätta, rena läran. Vad som irriterar allra mest i det emottagna brevet är hotet om uppmaning till bojkott. Vi skulle naturligtvis kunna svara med samma mynt. Men så djupt har vi inte sjunkit. Och kommer aldrig att sjunka. Slå vakt om yttrandefriheten! Annonsera i branschens oberoende informationskanal!

7 TransformatorerLikriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION!

8 eller En grön bubbla med svenska hushållspengar, som ett pressmeddelande på Ny Tekniks webbplats upplyste om. Anledningen till rubrikerna är en rapport från Timbro, Svensk vindkraft 215 miljarder senare, där intressanta faktorer om vindkraftssatsningen skärskådas. Rapportens innehåll i korthet: Befintliga resurser klarar såväl vårt elbehov som klimat- målen och vindkraftssatsningen är våldsamt stor. Beroendet av reglerkraft kvarstår och utbyggnaden minskar inte koldioxidutsläppen. Att bygga vindkraft för att till exempel exportera grön el till Tyskland avfärdas med att det i så fall är billigare att investera direkt i Tyskland. Det man behöver på kontinenten är vår fossilfria reglerkraft. Vindkraften som ett billigt kraftslag bemöts med att man inte alltid håller isär vad det kostar att bygga och hur bygget finansieras. Vindkraften är dyr. Teknikutvecklingen kommer förvisso att förbilliga den, men det gäller alla kraftslag varför den ogynnsamma skillnaden till andra kraftslag kommer att kvarstå. Att tillkomsten av mer vindkraft gör elen billigare bemöts med argumentet att det är inte vindkraftens förtjänst utan själva tillskottet av el, oberoende av var ifrån det kommer. Motiven för nya jobb och vindkraft som en framtidsbransch bemöts och avfärdas med liknande resonemang. Och slutklämmen blir att Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation. Rapporten har retat vindkraftskramarna Bland vindkraftens förespråkare är upprördheten naturligtvis stor. Av de uppbragta reaktionerna att döma har rapportens författare helt klart trampat på många ömma tår. Reaktionen är förståelig eftersom föresprå - karna hittills har haft en form av problemformuleringsinitiativ och kritikerna uppfattats som okunniga i miljö- och samhällsfrågor genom att ifrågasätta vindkraftens välsignelser. Tonfallen, voka - bulären och personangreppen på några webbsidor tyder på att vindkraftsförespråkarna inte riktigt vet hur man ska hantera det här frontalangreppet mot deras hegemoni. Elbranschen 4/2011 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. LARS BLOMQVIST ELBRUK Timbro svär i miljökyrkan... Rapportens viktigaste budskap är att vindkraftssatsningen, som med 30 TWh till år 2020 kommer att kosta medborgarna 215 miljarder, är den ojämförligt största infrastruktursatsningen i modern tid och ska ifrågasättas. Enligt utredaren behövs inte vindkraften för att nå klimatmålen eller öka andelen förnybar energi och inte heller skapas några nya jobb. I brist på riktigt bra information om vad vindkraftssatsningen egentligen kostar har rapportförfattaren fått lov att göra en grov värdering av avvikande, befintliga siffror och hamnat på 215 miljarder kronor och därmed naturligtvis givit motståndarna en inkörsport till kritik. Vindkraftsanhängarnas bemötanden handlar till största delen om fel i använda siffervärden, men utan att presen - tera rikti gare, och de undviker att beröra huvudfrågan i den kritiska rapporten är det vettigt att lägga ner ett tresiffrigt miljardbelopp på vindkraft när så många inverkande faktorer kan ifrågasättas? Motsvarar enorma infrastruktursatsningar Och hur man än kommer att räkna i olika läger så lär det under alla omständigheter bli ett tresiffrigt miljardbelopp. Rapportförfattaren jämför sedan det väldiga beloppet 215 miljarder, eller vilket det nu kan bli, med andra infrastruktursatsningar såsom: Höghastighetståg 150 miljarder kronor Förbifart Stockholm 30 miljarder Öresunds - bron 20 miljarder Botnia - banan 15 miljarder Hal - lands åsen 11 miljarder En vindkraftssatsning på ett par hundra miljarder motsvarar då exempelvis 14 Botniabanor! Eller, om vi gör en egen jäm - förelse med den s.k. Sydvästlänken för 7 miljarder, blir det 30 Sydvästlänkar. Rapportförfattaren tar upp fem argument för nybyggnad som enligt honom ofta syns i debatter om vindkraften. Vart och ett av dem granskas och avfärdas, se inledningen ovan. Vindkraftsvännerna genmäler i detaljer, men kommer inte fram till något riktigare belopp som kan motivera den väldiga samhällsekonomiska satsningen. Elbruk anser att det är en utmärkt rapport, den leder till samma slutsats som vårt resonemang utifrån helt andra fakta, nämligen att vi har tillräckligt med produktionskapacitet och att vindkraftssatsningen är onödig. Våra elbesvär handlar förvisso om effekt och energi men ännu mera om insikter i problem och regelverk (se våra krönikor i nr 2 och 3 av årets Elbranschen) som också rapportförfattaren påpekar. Avslutningsvis måste vi därför uppmana läsaren att själv studera rapporten. Den är på 30 lättlästa sidor och kan hämtas på Leta efter: Svensk vindkraft 215 miljarder senare. 6

9 Ingen marxist I ETT DEBATTSVAR i förra numret (3/11) utnämndes föreningen Vetenskap och Folkbildning till en politisk aktivist - organisation på yttersta vänsterkanten som en gång startades av den kände marxisten Sven Ove Hansson. Hansson har i e-brev till redaktionen kraftfullt reagerat mot påståendet att han någonsin skulle ha varit marxist. Det hedrar honom att han tar avstånd från en irrlära som har kostat flera hundra miljoner människor livet. S.O. Hansson framhåller att han när föreningen bildades var medlem i det socialdemokratiska partiet, något som han uppger sig fortfarande vara, och att socialdemokraterna är det enda parti han någonsin varit medlem i eller röstat på. Jag skulle aldrig medverka i en politisk aktivistorganisation på den yttersta vänsterkanten. Den som letar i tidningslägg från den tid då föreningen bildades kommer att finna att jag vid denna tidpunkt var aktiv som en mot ytterkantsvänstern starkt kritisk debattör, skriver Hansson. Han menar att påståendet är ytterst kränkande för honom personligen och att han väntar sig ett redaktionellt tillrätta - läggande, något som härmed effektueras. Karl Marx inspirerade till massmord. Goldberg hos SNF DEN FÖR ELBRANSCHENS LÄSARE välkände skribenten Fred Goldberg har nyligen varit på ett hallelujamöte arrangerat av Svenska Naturskyddsföreningen, Hagainitiativet m.fl. Mötet skulle peppa förhandlarna i Durban i december och vi fick höra inlägg av bl.a. annat den nya och (enligt Goldberg) trevliga klimat - ambassadrisen Anna Lindstedt och den hurtiga och klämmiga nya miljöministern Lena Ek. Innan jag lämnade lokalen lyckades jag få byta några ord med Lena Ek, berättar Fred. Han klargjorde först för henne att Sverige släpper ut totalt ca 60 miljoner ton CO 2 med sina industrier, transporter och husuppvärmning. Jordens befolkning andas ut miljoner ton CO 2 (och släpper ut miljarder ton CO 2 ). Tror ministern att en sänkning av de svenska utsläppen med 10, 20 eller 30 procent till stora kostnader skulle ha någon påverkan på det globala klimatet? Enbart Bangladeshs befolkning andas ut mer CO 2 än vad Sverige totalt släpper ut. Elbranschen 4/2011 Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel Minister utan kunskaper i naturvetenskap? Ja, absolut, svarade hon troskyldigt, men så saknar hon uppenbarligen också akademiska kunskaper i naturvetenskap. Hon uppges ha läst socialhistoria eftersom det var en av de få kurser som gavs under sommarlovet i Lund. Borde inte en miljöminister ha goda kunskaper i åtminstone kemi och fysik så att vederbörande har förutsättningar att begripa vad det handlar om? 7

10 Elbranschen 4/2011 Alternativ för SydVästlänken mot Norge Statnett och Svenska Kraftnät har nu tillsammans valt de alternativa sträckningar för SydVästlänkens gren mot Norge som ska utredas vidare. För den del som berör Norge har Statnett lämnat sin fö r - studie (melding) till NVE, Norges motsvarighet till Energimarknadsinspektionen. OLIKA KOMBINATIONER av luftledning, markkabel och sjö - kabel kan komma att bli aktu - ella. Till lands är luftledning den huvudsakliga lösningen på såväl norsk som svensk sida. Ett markkabelalternativ längs väg E6 har valts bort, eftersom det skulle kräva omfattande sprängningar samt många korsningar med risk för framtida konflikter med vägområdet. Också ett av luftledningsalternativen har valts bort, eftersom det skulle påverka naturområden på båda sidor om gränsen som i dag är helt orörda. Planeringen är fortfarande i ett mycket tidigt skede. Arbetet går nu vidare med fördjupade utredningar, miljökonsekvens - beskrivningar och samråd kring alternativen. Det slutliga valet kommer att baseras på en gemensam svensk-norsk värdering av driftsäkerhet, miljöpåverkan, kostnader och de synpunkter som kommer in under samråden för hela sträckan mellan Tveiten i Norge och Trollhättan i Sve - rige. Svenska Kraftnät och Statnett räknar med att kunna ta den nya ledningen i drift tidigast under Fortsatt samarbete mellan SKB och Posiva SKB och det finska systerbolaget Posiva har tecknat ett nytt treårigt avtal för fortsatt samarbete inom metod- och utvecklingsarbetet för slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom detta samarbete kan de bägge företagen effektivisera resurserna både inom inkapslings- och slutförvarsteknik, rapporterar SKB i ett pressmeddelande. SVERIGE OCH FINLAND hör till de länder som har kommit längst både avseende teknik för och lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett fortsatt samarbete mellan de bägge bolagen SKB och Posiva är naturligt eftersom både Sverige och Finland tänker använda samma metod. Avtalet är ett ramverk för det samarbete som sker bland annat inom teknikutveckling och forskning med fokus på kopparkapseln, buffertutveckling och undersökningsteknik. Naturligt med fortsatt samarbete Att bolagen tar del av varandras teknikutveckling och även driver utvecklingsarbete gemen - samt innebär både ett effektivt resursanvändande och ett bättre slutresultat, säger SKB:s vd Claes Thegerström. Det nära samarbetet mellan Posiva och SKB genom åren har varit till stor nytta för bägge parter och det är naturligt att det fortsätter nu när båda ländernas program kommer allt närmare sitt slutmål, säger Reijo Sundell, vd på Posiva. Svenskt slutförvar i drift 2025 SKB lämnade tidigare i år in tillståndsansökningar om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskars - hamn till Strålsäkerhetsmyndigheten och till mark- och miljödomstolen i Stockholm, som nu har inlett sin granskning av ansökningarna. Vid ett positivt regeringsbeslut 2014 räknar SKB med att ta slutförvaret i drift I Finland är såväl metod som plats redan bestämd och i Olkiluoto pågår sedan 2004 byggandet av den forsknings - anläggning som senare ska bli en del av själva slutförvaret. Under 2012 kommer Posiva att lämna in sin tillstånds - ansökan och man räknar sedan med att ta slutförvaret i drift runt år KJELL DUBERG Kopparkapsel i SKB:s Äspölaboratorium. 8

11 Elbranschen 4/2011 Polen står upp mot EU och den gröna mardrömmen Välfärden är beroende av en klok energipolitik, skriver Jonny Fagerström i denna artikel som sätter strålkastarljuset på Europas ofantliga ekonomiska problem och den snedvridna energipolitik som de ledande länderna för. Det är därför intressant att konstatera att Polen vägrar att rätta in sig i ledet. POLEN är EU:s ordförandeland och ett land som tycks vägra att följa EU:s klimat- och energidekret. Det är intressant därför att Europas tidigare industriella stormakter, vars regeringar valt att följa, och ofta driva på EU i energi- och klimatpolitiken, nu tycks ha hamnat i en energipolitisk och ekonomisk återvändsgränd. Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland har alla låtit sina konventionella och fungerande elproduktionsanläggningar förfalla eller hotar dem med nedläggning. I stället har man satsat på intermittent och ytterst kostsam kraftproduktion som vindkraft och solkraft. Alla dessa länder står nu på ruinens brant. JONNY FAGERSTRÖM STOCKHOLMSINITIATIVET Tyska delstater har urusla finanser Även Tyskland tycks alltså vara svårt hotat finansiellt även om det inte framkommit särskilt mycket i media kring detta. Flera av de tyska delstaterna är lika stora låntagare som några av Europas länder. Några har också lika stora skulder per invånare som Grekland. Nästan alla tyska delstater har betydligt högre skuldnivå än USA:s största delstat Kalifornien som anses ha usla finanser. Kalifornien är för övrigt en av de amerikanska stater om satsat mest på förnybar energi och vars industri nu står på ruinens brant. Väljarna har dessutom eftertryckligt röstat ner flera nya lagförslag med skärpta klimatkrav. Klimatpolitikens fördelar har grovt över - skattats och dess negativa påverkan har grovt underskattats, skriver Wall Street Journal. Kanske en varning till överambitiösa politiker i Europa? Jättelika gasreserver i Polen Polen kommer att inlägga veto mot varje EU-lagstiftning som hotar dess suveränitet i energipolitiken, sade Maciej Olex- Szczytowski, rådgivare till den polske ministern för ekonomi och näringsliv, vid en konferens i Krakow nyligen när frågan om ett möjligt initiativ att anta EUlagstiftning mot utvinning av skiffergas ställdes. Polen, som försöker minska sitt beroende av rysk gas, kan ha tillräckligt med gas fångat i skiffer för att tillgodose sina behov i 300 år enligt US Department of Energy miljarder kubikmeter tekniskt utvinningsbar skiffergas kan alltså finnas i Polen vilket skulle flytta landet högt upp i tabellen över världens gasreserver. EU har genom tidigare beslut dragit på sig klimatåtaganden som kan komma att kosta 175 miljarder euro/år fram till 2020, alltså ca miljarder kronor, utan att ha ekonomisk täckning eller helhjärtat stöd från medlemsländerna. Hur ska detta betalas av medlemsländer vars medborgare inte klarar den dagliga ekonomin och inte heller, likt t.ex. i Storbritannien, längre kan betala de skyhöga energiräkningarna? Även i Storbritannien har man för övrigt nyligen upptäckt ett av världens största skiffer - gasfält. Skiffergas kan ge Polen en ny plats på världskartan Polen är ett av de länder som klarat sig bäst genom finanskrisen och vars industriproduktion i dag är betydligt högre än toppnoteringen före krisen. Kommer Polens enorma fyndigheter av skiffergas att ge landet en ny plats på världskartan medan traditionella stormakter nu blir Europas sjuke män? Kommer Sverige att i tid förstå vad som håller på att hända? Välfärden är beroende av en klok energipolitik, men i flera länder, däribland Sverige, så är det ofta den gröna utopismen som styr. Politikerna verkar vilja fortsätta sin katastrofala satsning på förnybart och en i längden självdestruktiv energipolitik. Denna artikel har också i en tidigare version publicerats på bloggen The Climate Scam. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 9

12 Elbranschen 4/2011 Skyll inte på livets gas! Här i Elbranschen har vi i mer än ett decennium kritiserat hypotesen att koldioxid från mänskliga utsläpp skulle påverka klimatet i någon påtaglig omfattning. Många artiklar har belyst frågan ur olika synvinklar. Även inlägg och intervjuer som försvarar hypotesen har ofta publicerats. Och de rena bedrägerierna från klimatbluffarnas sida har skärskådats. Den famösa hockeyklubban har exempelvis fått mycken kritik eftersom den redan när den började användas lätt kunde bevisas vara en ren förfalskning. Nästan alla aspekter på klimatet (och de ständiga klimatförändringarna) har belysts. Vi har kunnat konstatera att vetenskap har fått stryka på foten och ersatts av politiskt flum och födkrok för diverse lycksökare med klimatsmarta lösningar. Hit hör inte minst vindkraftsbedrägeriet. I nedanstående utomordentliga och välskrivna sammanfattning av redaktör Tege Tornvall summeras överskådligt mycket av det som har framförts genom åren. ENLIGT FN:S KLIMATPANEL IPCC har atmosfärens halt av CO 2 sedan slutet av 1800-talet ökat från ca 280 till 390 ppm (från 0,028 till 0,039 procent). Samtidigt anses världens medeltemperatur ha ökat med en (1) grad. Detta oroar IPCC, som menar att uppvärmningen drivits och drivs av ökande CO 2 -halt främst genom utsläpp från mänsklig verksamhet. Påstådd, av människan orsakad global uppvärmning kallas AGW = Anthropogenic Global Warming. Därför varnar IPCC världens politiska ledare och beslutsfat - tare för fortsatt CO 2 -driven uppvärmning och manar till drastiska och kostsamma åtgärder för att minska CO 2 -utsläpp från mänsklig aktivitet. Men jorden har enligt allmänt kända och vedertagna geo - logiska, paleontologiska och andra rön många gånger tidi - gare varit betydligt varmare, hyst ett rikare biologiskt liv och haft mångfalt högre CO 2 -halt men nästan aldrig lägre än nu. Även efter senaste måttliga TEGE TORNVALL ökning är jordens nuvarande CO 2 -halt historiskt sett låg. Den har med variationer minskat från ca 80 procent ( ppm) för fyra miljarder år sedan till dagens 0,04 procent (390 ppm), mätt på vulkanön Mauna Loa i Hawaii. Kol finns med sedan the Big Bang All CO 2 i jordens atmosfär och hav är bildad från i jordskorpan rikligt förekommande kol. Detta kol finns med sedan jorden skapades för ca 4,5 miljarder år sedan. Efter väte och helium hör kol till de först bildade grundämnena efter the Big Bang och är sedan dess universums fjärde vanligaste grund - ämne. När jordskorpan stelnade för över fyra miljarder år sedan öste gigantiska vulkanutbrott ut enorma mängder helium och väte, som blev vår första atmosfär. Jorden bombarderades också med ishaltiga asteroider och andra himlakroppar, som skapade jordens oceaner. Där uppstod jordens första liv, och vulkanerna började också sprida vattenånga och CO 2 i atmosfären. För över 3,5 miljarder år sedan började mikro - organismer genom fotosyntes ta upp kol ur CO 2 som näring och ge ifrån sig det syre som nästan allt liv andas. Allt sedan dess är CO 2 all växtlighets livsnödvändiga näring och därigenom också basen i hela näringskedjan för allt organiskt (kolbaserat) liv, alltså nästan allt liv på jorden. Det ska vi vara tacksamma för. CO 2 är nyttigt, inte något hot! Högre CO 2 -halt stimulerar växtligheten. Nuvarande halt är trots viss ökning låg. Halter nedåt 260 ppm skulle svårt hämma växtligheten. NASA registrerade dock åren per satellit 6 procent ökad biomassa på jorden rimligen stimulerad av ökande CO 2 -halt. Hur många vet något om dagens atmosfär? Länge bestod atmosfären mest av CO 2. Men rikare och mer avancerat biologiskt liv samt meteornedslag, vulkanutbrott och växlande klimat mellan istider och värmeperioder ändrade gradvis atmosfären till dagens: 78 procent kväve, 21 procent syre, 0,9 procent argon och 0,1 procent andra gaser (inklusive 0,04 procent CO 2 ). Därtill kommer 2-3 procent vattenånga. Hur många känner till det? Hur kan 1900-talets knappa en (1) grads uppvärmning vara farlig när jorden med rikare växtoch djurliv har upplevt och klarat gånger högre CO 2 - halter med betydligt både högre och lägre medeltemperatur långt innan människan ännu fanns? Hur kan man alls meningsfullt beräkna medeltemperaturen för en jord med: 510 miljoner km 2 total yta 71 procent hav av totala ytan 70 procent av allt land och 90 procent av alla invånare på norra halvklotet (stora land - massor nära polerna ökar risken för nedisning) 10

13 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se, Alltid tillgänglig Always available - Alltid öppen! - Always open!

14 Elbranschen 4/2011 Jorden brinner inte och om den möjligen skulle ha blivit något varmare i slutet av förra seklet så är det i alla fall inte koldioxiden som är boven. Att avbilda CO2 som mörka eller vita moln är helt fel och även rent bedrägligt, om det görs medvetet vilket ofta är fallet. stora växlingar mellan års - tider varierande klimat och väder från 80 minusgrader till 50 plusgrader? Både kyla och värme på jorden Det är som att ha en fot på spisen och en på ett isblock. Då har man kanske en behaglig medeltemperatur men man njuter knappast av det. Först utgjorde CO 2 hela eller nästan hela atmosfären. Men dess andel har långsiktigt sjunkit med tillfälliga ökningar fram till vår tids ppm. Värden om ppm har konstaterats flera gånger det senaste seklet. Den tyske forskaren Ernst-Georg Beck uppskattade ett medelvärde kring 335 ppm för 1900-talet. Det stämmer inte att CO 2 - halten skulle ha ökat jämnt från 280 till 390 ppm. Den varierar i tid och rum över jorden. Men jordens medeltemperatur har växlat oberoende av CO 2 -halten, ibland ökat med minskande CO 2 -halt och ibland minskat med ökande CO 2 -halt. Sedan den senaste stora istiden är den historiskt sett låg. Vi har också mindre rikt växt- och djurliv nu än under tidigare varmare perioder. Jordens medeltemperatur uppskattas nu till ca 14,5 grader. Sedan Lilla istiden ( ) anses den ha ökat en (1) grad. Främst vattenånga men även CO 2 och marginellt andra gaser håller uppe medeltemperaturen genom att hålla kvar en del av instrålande solvärme. Annars vore jordens medeltemperatur 18 minusgrader med ständig istid. För detta kallas CO 2, metan med flera gaser för växthus - gaser. Nobelpristagaren Svante Arrhenius var först att beräkna koldioxidens förmåga att fånga och till jordytan återföra värmestrålning från solen och gav den namnet växthuseffekt. Men han överdrev dess styrka och förklarade istider och klimatväxlingar med den. Den dominerande växthusgasen är inte CO 2 utan vattenånga, och atmosfären är inget växthus, eftersom den saknar tak och väggar. Av inkommande värme från solen (vår enda yttre värmekälla) behålls en mindre del och det mesta reflekteras ut igen. Skenbar samvariation mellan CO 2 och medeltemperatur Tanken att ökande CO 2 -halt i atmosfären skulle göra jorden varmare bygger på att CO 2 -halten och temperaturen till synes samvarierat det senaste seklet. CO 2 -halten påstås ha ökat från ca 280 till dagens 390 ppm, och temperaturen har ökat en knapp grad. Mot ett direkt samband talar dock flera faktiska iakttagelser: CO 2 -halten ökade inte i jämn takt över hela jorden utan har varierat i både tid och rum (Beck, Jaworowski m.fl.) Temperaturen sjönk något ca trots ökande CO 2 -halt men ökade krisåren och trots tillfälligt minskade mänskliga CO 2 -utsläpp Temperaturen har inte ökat sedan 1998 trots fortsatt ökande CO 2 -utsläpp. Drivande bakom ökande CO 2 - halt är i stället varmare hav, som släppt ut mer CO 2 än under Lilla istiden. Haven i sin tur påverkas av solens växlande aktivitet. Mellan solens aktivitet och temperaturen råder en mycket stark samvariation med år lång eftersläpning på grund av havens långsamma uppvärmning respektive avkylning. Bristfälliga mätningar ger missvisande bild Bakom påstådd fortsatt uppvärmning ligger främst dessa faktorer: Många kalla mätstationer i Sibirien och Nordamerika har stängts; då ger kvarvarande varmare stationer automatiskt högre medelvärde, även utan faktisk uppvärmning Kvarvarande mätstationer omges allt mer av värmande bebyggelse och visar därför högre temperatur (urbaneffekten) än naturliga områden utanför Få mätstationer finns utanför utvecklade industriländer Stora områden saknar mätstationer: bl. a. det mesta av Sibi - rien och norra Nordamerika, Asiens inre, det mesta av Afrika och Australien, nästan hela Antarktis och Arktis samt världshaven frånsett mätbojar för vattentemperatur Först ca 1850 kom tillförlit - liga termometrar, men på få platser, och först 1979 kom de första satellitmätningarna. Det är ont om långa, sammanhängande temperaturserier, och mät - värden kan inte direkt jämföras Klimatforskare inom främst brittisk och amerikansk vädertjänst har medvetet hemlighållit, ändrat och även direkt strukit mätdata som inte styrker AGW-tesen om global, av människan orsakad uppvärmning. De försökte bl.a. jämna ut vikingatidens värme och den därpå följande Lilla Istiden till en kurva påminnande om en hockeyklubba (Climategate). Solen styr klimatet via hav och moln I verkligheten gäller att solen värmer mark och hav. Särskilt världshaven med 71 procent av jordens yta och 3,8 kilometers medeldjup är en mäktig, utjämnande värmereservoar. Den värms och avkyls mycket långsamt. Varma hav släpper ut och svala tar upp vattenånga och CO 2. 12

15 Kraftfullt erbjudande från Tufvassons Nu har vi glädjen att erbjuda dig mellanspänningstransformatorer från Marnate. Välj produkt själv eller låt oss guida dig till den transformator som passar bäst och som självklart uppfyller alla säkerhetskrav. Ring så berättar vi mer om Marnates produktutbud! Tel

16 Elbranschen 4/2011 CO 2 -molekylen avger energi genom vibration och rotation vid vissa frekvenser. Dessa är i huvudsak mättade så att effekten av ytterligare CO 2 i atmosfären är marginell och logaritmiskt avtagande. Dubbel CO 2 - halt mot nu skulle bara göra jorden någon grad varmare eller rent av svalare. Matematikern Milutin Milankovic och andra har påvisat och beräknat solens cykliskt växlande aktivitet. Aktuell solforskning visar att växlande solmagnetism styr jordens klimat genom att påverka hav och havsströmmar, moln och nederbörd. Aktiv sol märks på många solfläckar och stark solvind, passiv på få eller inga solfläckar och svagare solvind. Nya rön visar starkt samband mellan växlande solaktivitet och växlande klimat årmiljoner bakåt. Danska och andra fors - kare (Svensmark, Friis-Christensen, Calder, Marsh, Brekke, Shaviv m.fl.) hävdar att stark solmagnetism minskar den kosmiska strålningen in i atmosfären och att svag solstrålning släpper in mer kosmisk strålning. CERN ger bevis för solens effekt Danskarna har i studier visat att kosmisk strålning i atmosfären bildar molnkärnor (aerosoler), som binder vattenånga till små droppar och moln med kylande verkan. På initiativ av Calder har nu det europeiska forskningscentret CERN bekräftat detta i det s.k. CLOUD-projektet i sin partikelaccelerator nära Genève. Enligt CERN måste FN:s klimatpanel IPCC genomgri - pande revidera sina klimatmodeller. CERN konstaterar att kosmisk strålning kan öka mängden molnkärnor upp till tio gånger. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har också registrerat kraftigt ökad kosmisk strålning in i atmosfären. I en artikel i tidskriften Nature redogör 62 partikelfysiker vid CERN för sina försök och mätningar. Dessa har styrkt Svensmarks och Calders tes att kosmisk strålning bildar aerosoler. CERN:s ledning tonar dock ner resultaten och säger i en pressrelease att ytterligare forskning nu krävs för att mäta hur mycket (inte om) växlande solaktivitet och kosmisk strålning påverkar klimatet. FN:s klimatpanel IPCC bygger sina bedömningar på datormodeller. Dessa missar dock samspelet mellan solaktivitet, kosmisk strålning, hav och moln bildning, delvis för att det bedömts som mindre viktigt, delvis för att det är ytterst svårt att beräkna vissa modeller utgår från att jorden är platt för att dess rundning komplicerar kalkylerna. Många istider under årmiljoner Sedan jorden bildades har den genomgått många istider. Den första kom redan för 2,3 miljarder år sedan. För miljoner år sedan gick jorden igenom två globala istider, då nästan hela jorden var snö- och istäckt. Under de senaste åren har jorden cykliskt upplevt åtta istider, vardera ca år långa och med år långa varmare perioder (interglacialer) däremellan. Vi lever just nu i slutet av en sådan, troligen med ny istid väntande i ännu oviss framtid. Bakom istiderna ligger sannolikt en eller flera av följande övergripande faktorer: Jordaxelns varierande lutning inom spannet ca grader i ca års cykler Jordens varierande avstånd från solen i års cykler Jordbanans svagt elliptiska form runt solen i ca års cykler Solsystemet passerar kosmiska stoftmoln Stoft från flera kraftiga vul - kan utbrott eller stort meteornedslag kan också verka kylande Jordens stora landmassor samlade nära ena polen eller båda. Ingen av dessa faktorer påverkas på minsta sätt av människan. Växthusgaser är i praktiken vattenånga Det finns i atmosfären upp till 2-3 procent vattenånga, dock inte som gas. Som gas ingår däremot CO 2 med knappt 0,04 procent (390 ppm). Det finns alltså omkring 50 gånger mer vattenånga än CO 2 i atmosfären. I praktiken måste med växthusgaser förstås vattenånga, inte CO 2. Men debatt och politik gäller nästan helt CO 2. I den allmänt kända och vedertagna kolbalansen rymmer atmosfären ca 800 Gigaton (miljarder ton) kol mot nära Gton i haven. Årligen utväxlar hav, växtlighet och atmosfär ca 200 Gton kol. Människans årliga bidrag är 8-9 Gton kol, alltså 4 procent. (Varje ton kol motsvaras av 3,67 ton CO 2. Kol är ett grundämne, CO 2 en gas.) Kol i jordskorpan sedan jordens födelse Kol finns också fossilt men framför allt som ursprunglig materia (abiotiskt kol) i jord - skorpan (Kutcherov m.fl.) i mycket större mängder än kol bundet både fossilt och i haven. Den globala kolcykeln ser ut så här: i atmosfären ca 800 Gton kol i haven ca Gton i landväxter ca 550 Gton i markkol ca Gton i fossila bränslen Gton i jordskorpan fossilt + abiotiskt minst Gton årligt utbyte hav-markväxteratmosfär ca 200 Gton aktuell årlig mänsklig förbrukning 8-9 Gton. CO 2 är osynlig, mörka moln är sot All förbränning av organiska (kolhaltiga) ämnen genererar vattenånga, koldioxid samt andra restprodukter beroende på sammansättning. Frånsett människans förbränning finns naturlig förbränning, främst vulkanutbrott och annan seis - misk aktivitet samt gräs- och skogsbränder. Vattenånga och CO 2 är i sig helt ofarliga och nyttiga beståndsdelar i det naturliga kretsloppet. Övriga restprodukter är oftast giftiga och måste från mänsklig förbränning så långt möjligt elimi - neras, renas eller återvinnas. Ur skorstenar från förbränning syns sot och partiklar som mörka moln, vattenånga som vita moln och koldioxid inte alls, eftersom CO 2 är en doftfri, smakfri och helt osynlig gas, ingående i atmosfären. Att avbilda CO 2 som mörka moln är alltså helt fel och även rent bedrägligt, om det görs medvetet vilket ofta är fallet. Stora, outforskade resurser i haven Kolet i jordskorpan är ändligt främst som fossila bränslen och förnybart enbart som bundet i växter på marken eller under vatten. Landväxter räcker inte på långa vägar för världens behov av bränslen, men växter i haven kan räcka längre om och när de börjar utnyttjas hållbart med tillräcklig återväxt. Enligt avancerade teorier (Herndon m.fl.) ombildas kol i underjorden under högt tryck och hög temperatur fortlöpande till nya kolväten (kolhaltiga bränslen). Frågan är hur mycket och hur fort. Redan utvinns abiotiskt kol och abiotiska kolväten från stora djup i ökande omfattning med stora potentiella fyndigheter under haven. Haven och deras biomassa är ännu föga utforskade. Under haven finns också 80 procent av jordens aktiva vulkaner. Ur dessa och sprickor mellan tektoniska plattor tränger lava, aska och gaser ut i vattnet. Effekten av detta är också föga utforskad. Skälet till att hushålla med kol och kolbaserade bränslen (kolväten) är inte att minska CO 2 -utsläppen utan att minska dels själva förbrukningen, dels giftiga utsläpp från förbränning av kolväten, dels beroendet av politiskt osäkra stater med kol-, olje- och gasfyndigheter, dels också importkostnaderna för sådana bränslen. Även kolväten från förnybar biomassa ger ifrån sig giftiga ämnen. Det är sådana vi måste begränsa och rena helst genom slutna processer med återvinning. Nu har vi åter djupt solminimum Nu råder sedan 2007 solminimum med få eller inga solfläc - kar och svagare solvind. NASA har konstaterat kraftigt ökad 14

17 Elbranschen 4/2011 kosmisk strålning in i atmosfären. De senaste tre-fyra vintrarna har varit långa och kalla på båda halvkloten. Ingen faktisk fortsatt uppvärmning har uppmätts. Författarens referenser Denna artikel bygger på uppgifter från många källor. Jag har hittills hunnit lista ca kvalificerade IPCC-kritiska personer över hela världen, varav över är eller har varit forskare inom relevanta discipliner. Många har arbetat för IPCC eller NASA. De är långt från eniga i allt men är alla från sina respektive utgångspunkter kritiska mot IPCC:s tes att ökande CO 2 -utsläpp i allmänhet och från mänsklig verksamhet i synnerhet skulle göra jorden farligt varmare. Fördelade på områden omfattar listan per följande antal forskare/specialister: Admin./konsulter 26. Arktisk forskning 16. Astrofysik 50. Atmosfärforsknning 45. Biologi/zoologi 46. Ekologi/miljö 32. Ekonomer 60. Energi 37. Fysik 98. Geografi 24. Geologi 80. Geofysik 45. Ingenjörsvetenskap 105. Hydrologi 10. Jordbruk 11. Kemi 88. Klimat 63. Matematik/statistik 45. Media 80. Medicin 20. Meteorologi 182. Oceanografi 33. Paleontologi 11. Politik/samhälle 53. Svenskar 173. Brittiske CRU-chefen professor Phil Jones har efter Climategate medgivit att jorden knappast har blivit varmare sedan Om detta fortsätter, lär vi få ett nytt långt och djupt solminimum påminnande om Spörer, Maunder och Dalton minimum under Lilla istiden (Abdusamotov, Akasofu, Bashkirtsev m.fl.). Inget tycks tyda på annat. Det vore därför klokare av politiker och beslutsfattare att planera för kallare än för varmare klimat framöver. Ett kallare klimat är knappast något att se fram emot. Vem älskar is? Som 68-åring är Tege Tornvall fullt aktiv fackjournalist inom fordons - industri, bil, bilism och bilsport var han chefredaktör för Nordens enda facktidning för/om fordonsindustri, Fordonskomponenten/The Vehicle Component. Han skriver fortfarande för denna liksom också för bl.a. Affärsresenären, Bilsport och engelska Autosport. Tege Tornvall var på Veckans Affärer och var medgrundare och delägare i fristående Teknikreportage på 70-talet. Där skrev han mycket för Ny Teknik och Teknisk Tidskrift. Efter informationsuppdrag för flera ledande dataföretag samt Mekanförbundet ägnar sig Tege nu mest åt biljournalistik och har sedan fyra år tillbaka trängt in i klimatfrågorna. Han bor numera i Leksand. BESÖK OSS PÅ ELFACK 2011 MONTER A01:42 MED EL I BLODET. Med tre generationer i branschen så kan vi vad vi säljer, transformatorer i alla storlekar till både nätbolag och industrier. Det betyder service, underhåll och rådgivning som sträcker sig så långt du behöver efter inköp. Läs mer på helmerverken.se Järntrådsvägen 5, Partille Telefon

18 Elbranschen 4/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Platschef för elen på Haparandabanan ATT FÖLJA mina tidigare studenters öden efter examen är synnerligen intressant. I januari 2006 stegade den då 22 årige Kenny Lindfors in till uppropet för den fjärde omgången av KYutbildningen inom elektroteknik & automation i Luleå. ENLIGT IPCC (2007) har såväl global temperatur som temperaturen inom angivna delområden stigit markant sedan sent 1970-tal. Dendrokronologier* som omfattar tiden från talet och fram till ca år 2000 visar god överensstämmelse Fick jobb på återvinningsanläggning Hans karriär började med treårigt gymnasium inom elinstallation och därefter en generatorlindarutbildning hos Lernia, som inte ledde till någonting. Det blev jobb på kommunens återvinnings anläggning. Så småningom insåg Kenny allvaret i situationen. Fem av KY-klassens studenter, däribland Kenny, fick chansen att under utbildningstiden delta i EIAB-skolans traineeprogram, en totalt 15 dagar lång projektledarutbildning tillsammans med tekniker från olika EIAB-filialer i landet. med IPCC:s globala temperatur fram till omkring visar dendrokronologier en svag antydan till uppvärmning medan temperaturen enligt IPCC stiger snabbt. Efter ett drygt tiotal år var divergensen mellan IPCC:s temperatur RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ Jordens undergång är nära! Mänskligheten har vid åtskilliga tillfällen under historiens gång blivit informerad om att jordens undergång är nära. Ofta har förutsägelserna varit baserade på individers tolkning av bibeln, ibland på grund av annalkande kometer eller himlakroppars inbördes läge. Nu senast baseras varningar om undergången på ett antal miljöentusiasters syn på en stigande koncentration av CO2 i atmosfären. WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA och den temperatur som rekonstruerats med hjälp av träds årsringar 0,3 o C. Beror detta på Förutom utbildning i entreprenadjuridik ingick även ledarskap, CE-märkning, arbetsmiljö, ekonomi, upphandling och kalkylering. När det var dags för examen i juni 2008 hade Kenny redan fått jobb som tekniker hos EIAB i Örnsköldsvik för arbete med Botniabanan. Sedan hösten 2009 är han åter i Luleå där han bor med sin sambo och snart utökas familjen. När jag besöker Kenny i slutet av oktober är han stationerad vid platskontoret i Töre och är nu platschef hos elentreprenören Goodtech och ansvarig för en mängd entreprenader. Han basar över ett stort antal elmontörer vid byggandet av Haparandabanan. Jag kan med glädje konstatera att Kenny hittat rätt i sitt yrkesval. att träden har blivit mindre känsliga för temperatur, något som föreslagits, the divergence problem (Ogurtsov et al och referenser i denna artikel)? Eller, skulle det kunna vara så att IPCC:s temperaturkurvor av någon anledning ger en för markant temperaturökning? Ett antal dendrokronologer anser att den stora skillnaden mellan den temperatur som trädringar och IPCC:s temperaturkurvor visar, beror på att träden inte reagerat på den markanta temperaturhöjningen. Det är emellertid förvånande att de tre presenterade den - 16

19 Elbranschen 4/2011 Figur från Ogurtsov et al., drokronologierna från norra halvklotets extratropiska om - råde visar en nära nog identisk förändring av temperaturen, mycket avvikande från IPCC:s temperatur, när trädens reaktion på höjd temperatur tidi - gare har varit central för trädes årsringsvidd. Varför skulle temperaturen sedan tvärt sluta att ha betydelse för träds tillväxt? De tre på dendrokronologi presenterade temperaturerna överensstämmer för övrigt väl med beräknade temperaturer för Arktis, USA och Norden och andra områden för vilka långa temperaturserier finns. Stängda stationer och urbaniseringseffekt Viss tveksamhet om IPCC:s temperaturkurvor har framförts. En orsak till för hög temperatur skulle kunna vara att ett antal stationer i kalla områdena som Sibirien och norra Kanada har lagts ner varför medelvärdet av tillgängliga data kommer att beräknas på stationer, som har en högre medeltemperatur än tidigare. Ett annat skäl, som adderar till det föregående, skulle kunna vara att många samhällen expanderat och härvid har mer data kommit att samlas in från urbana områden än tidigare. Det hävdas att IPCC:s data kompenserats för urban miljö men kompensationen är obetydlig. Temperaturdata för ett antal meteorologiska stationer finns presenterade av NASA och av andra organisationer. Många av dessa ger information om temperaturen fram emot de senaste åren. Genomgående är det svårt att hitta platser där tempera - turen stiger på det sätt som IPCC:s diagram visar. Kan det vara så att användningen av gridded data medför att fler stationer med urbant klimat har kommit att ingå i de data som IPCC använder och därmed har en trend som inte motsvaras av en verklig förändring erhållits? Många studier där temperaturdata används refererar till IPCC:s temperaturkurvor. Om kurvorna inte är helt rättvisande kommer dessa studier att genomgående drabbas av svårigheter då resultat från fältstudier ska förklaras med temperaturförändringar. Prognoser om framtida tendenser i miljön kan knappast komma att visa realistiska tendenser. Det är troligt att forskare skulle vinna på att använda lokala temperaturdata i stället för IPCC:s temperaturkurvor. Övertro på CO 2 leder till feltolkningar En övertro på betydelsen av CO 2 för klimatet har ofta förekommit i rapporter. Ett tydligt exempel på feltolkningar på grund av den starka tron är en artikel av Kelley och Wigley publicerad i Nature Trots den uppenbart bättre korrelationen mellan solaktivitet och temperatur än mellan CO 2 och temperatur drar författarna slutsatsen att det måste vara CO 2 som styr klimatet. Hur denna artikel har kunnat pas - sera en granskning är obegripligt. REFERENSER Kelley, P.M. and Wigley, T.M., 1992: Solar cycle length, greenhouse forcing and global cli - mate. Nature 360: Ogurtsov, M.G., Jungner, H., Helama, S., Lindholm, M. and Oinonen, M., 2011: Paleoclimatological evidence for unprecedented recent temperature rise at the extratropical part of the Northern Hemisphere. Geografiska Annaler Series A, 93, *Dendrokronologi = studiet av variationer i trädringars bredd. Denna artikel har tidigare publicerats på Stockholmsinitiativets nätplats The Climate Scam, en nätplats väl värd ett besök. Länk finns på Elbranschens nätplats. 17

20 BOKEN FRAMHÅLLER de omfattande arbete som Steve McIntyre och Ross McKitrick lagt ner på att granska de klimatrekonstruktioner som Michael Mann och forskare i samarbete med honom publicerat. Boken ger en detaljerad bild av de ansträngningar som en stor grupp forskare lagt ner på att försvara hockeyklubban, en rekonstruktion av klimatet som Michel Mann skapat och som förvrängt alltför mångas syn på klimatet. Enligt Mann varierade klimatet måttligt fram till 1900-talet varefter temperaturen steg och då framför allt från slutet Elbranschen 4/2011 The hockey stick illusion Nyligen rekommenderades vi att läsa om IPCC i Donna Laframboises bok The delinquent teenager who was mistaken for the world s top climate expert. Jag vill här göra läsarna uppmärksamma på ytterligare en bok som kom för ett år sedan: Montford, A.W., 2010: The Hockey Stick Illusion. Climategate and the Corruption of Science. Independent Minds. (482 p.) ISBN: WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA av1970-talet en uppfattning som IPCC värnat om alltsedan rekonstruktionen publicerades. Den skrämmande bild av uppvärmning som Mann och IPCC visade ansågs helt bero på människans utsläpp av växthusgaser, främst CO 2. Den klimatrekonstruktion som presenterades har medfört en rad politiska beslut som inte är befogade. Hockeyklubban blev ett viktigt argument Den första av Manns rekonstruktioner av temperaturen, som omfattade tiden från talet och fram till 1980, var baserad på ganska få trädringsserier. Enligt Mann et al. har temperaturen under de senaste 600 åren inte varit högre än under sent 1900-tal. Hockeyklubban blev ett viktigt argument i IPCC-rapporten och Mann fick det ansvarsfulla uppdraget att vara huvudansvarig för det paleoklimatologiska kapitlet i IPCC:s rapport Självklart kom Manns syn på klimatet att dominera. I samband med den senare IPCC-rapporten (2007) utsågs K. Briffa att vara huvud - ansvarig för det paleoklimatologiska av snittet. Eftersom han är medlem i the Hockey Team fortsatte försvaret av temperaturkurvan med den markanta uppvärmningen under sen tid. Ett antal kronologier från bl.a. Sibirien kunde inkluderas varför gruppen nu ansåg att temperaturkurvan visade ett medelvärde för hela norra hemisfären. Ett antal problem med rekonstruktionerna diskuteras i Montfords bok. De statistiska metoderna ifrågasätts Valet av träd i dendrokronologin bidrog till att Manns klimatkurva visade en mycket snabb uppvärmning. Orsaken till denna uppgång under sent 1900-tal var ett antal träd av arten Bristelecones pine från ett litet område i sydvästra USA samt en kronologi från halvön Gaspé i Québec. Uppenbarligen har serier som visar formen av en hockeyklubba valts även om de i en del avseenden varit udda. De statistiska metoder varmed temperaturen rekonstruerats ifrågasätts i boken. Eftersom Mann inte redovisade metodiken i detalj har någon direkt verifiering/falsifiering inte kunnat genomföras. I boken framhåller Montford många skrämmande aspekter på händelserna omkring den grupp som kallas the Hockey Team. Hit hör ansträngningarna att dölja data om de trädringsserier på vilka hockeyklubban vilar och ansträngningar för att förhindra publicering av studier som inte styrker hockeyklubban. Montfords bok är mycket läsvärd! Utöver diskussioner av vetenskapliga problem är boken intressant då den visar på styrkor och svagheter i peer reviewsystemet. Boken visar också att vetenskapliga problem kan diskuteras på ett begripligt och intressant sätt. Den ger en skrämmande inblick i hur världen manipulerats för att mänskligheten ska förledas att tro på en av människan förstärkt global uppvärmning. Denna artikel har tidigare publicerats på Stockholmsinitiativets nätplats The Climate Scam, en nätplats väl värd ett besök. Länk finns på Elbranschens nätplats. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats 18

Replik på aktbilaga 73 yttranden från Eolus vind aktbilaga 65 och 72.

Replik på aktbilaga 73 yttranden från Eolus vind aktbilaga 65 och 72. Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 2011-11-30 Sid 1 av 5 på uppdrag av ett flertal sakägare och Föreningen VIT Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2011/yttrande201111.pdf Miljödomstolen

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

En elevs skriftliga redovisning

En elevs skriftliga redovisning Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 7: Redovisning bedömning En elevs skriftliga redovisning Nina Christenson, Karlstads universitet Katarina Ottander, Umeå Universitet Denna text

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

De kylande stjärnorna

De kylande stjärnorna Jag har läst De kylande stjärnorna En kosmisk syn på klimatförändringarna Av Henrik Svensmark & Nigel Calder Översättning av Peter Pettersson Anarchos förlag (2008) Henrik Svensmark Innan du bestämmer

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Nätverket för vindbruk

Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget. www.eon.se 020 22 99 00 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut med? Kan vi påverka naturens eventuella gränser? Politiken

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Utan blommor dog mammutarna ut

Utan blommor dog mammutarna ut Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika

Läs mer