Förutom att underlätta tillfrisknande vill vi också minska risken för framtida återfall. Även vid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutom att underlätta tillfrisknande vill vi också minska risken för framtida återfall. Även vid"

Transkript

1 7 Återfallsprevention Förutom att underlätta tillfrisknande vill vi också minska risken för framtida återfall. Även vid detta arbete använder vi stress-sårbarhetsmodellen (se figur 2.1). Den anger att risken för återfall är stor när en persons biologiska sårbarhet ökar, och/eller när påfrestningar i omgivningen överstiger förmågan att klara det dagliga livet. Relativt lite är känt om fluktuationerna i den biologiska sårbarheten, frånsett de dagliga variationerna i den adrenerga hormonproduktionen och den kvinnliga menstruationscykeln. Den senare förefaller ibland vara knuten till ökande psykiatriska symtom. Psykiska sjukdomar kan troligen också påverkas av andra biologiska händelser, som förändringar i kost och näringsupptag, effekter av ett stort antal kroppsliga sjukdomar, hjärnskador samt toxiska effekter av olika mediciner och narkotika. Trots bristande kunskap verkar det rimligt att anta att det sker fluktuationer i biologisk sårbarhet. Vår kunskap om olika stressfaktorers betydelse för att utlösa sjukdomsepisoder befinner sig på motsvarande primitiva kunskapsnivå. De studier som gjorts om stress i familjer tyder på att risken för återfall ökar när en sårbar person umgås mycket med personer som framkallar interpersonell stress (Falloon, 1988). Det gäller till exempel det beteende som brukar kallas för expressed emotion, alltså att andra i omgivningen är kritiska och/eller överbeskyddande. Det är å andra sidan troligt att risken för återfall minskar när den sårbara personen tillbringar en större del av sin tid tillsammans med personer som har en mera stödjande hållning. Man vet mindre om betydelsen av stress under arbete eller fritid. Även här är det troligt att personer som är utsatta för alltför stora krav tenderar att återfall oftare än de som har en mer

2 stödjande omgivning (Wing et al, 1964). Psykologiska faktorer, som ihållande negativa tankar och dålig självkänsla, har ansetts öka sårbarheten vad gäller återkommande episoder av depressiva tillstånd. Vi vet också att större allvarliga livshändelser kan utlösa återfall vid schizofreni, ångest och maniska tillstånd (Paykel, 1978). En livshändelse är en relativt plötslig händelse som orsakar stark stress och som kräver att personen anpassar sig på något sätt. Det kan vara en nära anhörig/väns död, uppbrott från en viktig relation, att förlora sitt arbete eller att flytta. Även önskade händelser; som att flytta tillsammans med någon eller få ett eftertraktat arbete, kan läggas in under denna rubrik. Studier har också pekat på att återfall kan framkallas antingen av plötslig kraftig stress, eller av långvarig medelhög stress (Leff and Vaughn, 1981). Upplevelsen av stress är individuell. Det som är påfrestande för en person behöver inte upplevas så av en annan. Det är därför viktigt att definiera stressfaktorerna i förhållande till hur hög grad av stress de orsakar hos varje individ (Brown & Harris, 1978). Dessa individuella skillnader gör det komplicerat att mäta stressnivån för en viss person. I kliniska sammanhang får vi nöja oss med en grundlig intervju, samt att tillämpa vissa generella kunskaper. Den lista på sårbarhetsfaktorer som finns i kapitel 5 (Tabell 5.1) kan till viss del användas som samtalsunderlag för en analys av påfrestningar. Tidiga varningstecken Forskning tyder på att stress har en indirekt och alltså inte direkt effekt på en sjukdom. Omgivningsrelaterad stress orsakar psykologiska förändringar, som i sin tur ökar den biologiska sårbarheten. Detta är en ickespecifik process, med stora variationer från individ till individ. Där en person kan få förhöjt blodtryck, kan en annan få ökad muskelspänning och en tredje drabbas av en ökad magsyreproduktionen.

3 Fysiologiska förändringar löper i bästa fall parallellt med en psykologisk medvetenhet om stressen och individens försök att ta itu med problemen. En person som inser att han eller hon känner av stress i övermått har en ökad möjlighet att göra något åt situation. God kunskap om stressens risker och effekter ökar också handlingsberedskapen. Vid de flesta tillstånd finns ett stadium innan ett återfall där personen drabbas av symtom som tyder på att något är på gång. Oftast kännetecknas det av fysiska reaktioner som huvudvärk, aptitförlust, sömnstörningar och oroskänslor. Sådana symtom är inte specifika för en viss psykiatrisk störning, men alltid typiska för en viss individ. De kan fungera som varningssignaler på att stressnivån är för hög och att det behövs omedelbara åtgärder för att ta itu med den situation som har utlöst besvären. Vid en del tillstånd är tiden från påfrestningarnas början till en akut episod relativ lång. Vid depressiva tillstånd kan den vara flera månader. Vid andra, t ex manier, dröjer det kanske inte mer än ett dygn. Det ställer till problem när man vill utarbeta strategier som kan hjälpa enskilda personer att klara av effekterna av stress. I vissa fall är det avgörande att åtgärda de stressutlösande problemen så fort som möjligt, i andra kanske det inte är lika bråttom. För människor som upplevt tidigare sjukdomsepisoder är dessa tidsfaktorer vanligen lika gång från gång och motåtgärderna kan skräddarsys efter varje persons behov. Fem möjliga interventioner Sammanfattningsvis har vi antagit att biologiska faktorer och omgivningsrelaterade faktorer hela tiden samverkar. Vi förutsätter också att återfall ofta kan förutsägas om man kan klarlägga ett typiskt mönster för den enskilde individen. När sårbarhetströskeln överskrids löper den sårbara personen större risk för florida episoder. Ju längre tid denna tröskel överskrids, ju större är risken

4 för en episod. I vårt förhållningssätt ingår att utveckla strategier som kan hjälpa patienter att själva hantera all slags stress och minimera den tid som sårbarhetströskeln överskrids. Denna profylax görs genom att integrera fem olika interventioner: 1 Underhållsmedicinering 2 Undervisning om psykiska störningar 3 Upptäckt av tidiga varningssignaler 4 Träning av effektiv stresshantering 5 Aktivt kontaktpersonsstöd Målinriktad profylaktisk medicinering - Underhållsmedicinering Fortsatt medicinering har visat sig vara ett effektivt sätt att undvika nya skov vid schizofrena, depressiva och maniska sjukdomar (Davis et al, 1980; Prien, 1984; Schou, 1989). Två problem begränsar fördelarna med en profylaktisk medicinering; dålig följsamhet till ordinationen, samt obehagliga och ibland allvarliga biverkningar. Olika strategier har utvecklats för att motverka dessa nackdelar. Tabell 7.1 Strategier för ökad följsamhet och minskade biverkningar Man bör förvänta sig dålig följsamhet och agera utifrån detta. Involvera närstående i alla faser Utbilda om medicineringens för- och nackdelar Klienten bör själv skatta effekter (för och nackdelar av medicin) Öppet samarbete kring dosering

5 Planera i förväg hur eventuella biverkningar skall hanteras Träna bra vanor Specifik uppmärksamhet av bra följsamhet Tidiga varningstecken och uppmärksamhet på kognitiva förändringar Problemlösning ger klienten möjlighet att själv förbättra följsamheten Att etablera och bibehålla bra följsamhet vid långtidsmedicinering De flesta människor vill avsluta sin medicinering när akuta symtom avklingat. Det är därför inte förvånande att stor del av klienterna inte följer ordinationen. Framgången med medicinering i öppen vård bestäms i stort sett av vilken grad av följsamhet man lyckas uppnå. Det är därför rimligt att lägga ner både tid och kraft kring detta (Tabell 7.1). Det är viktigt att förstå att det är ett komplext beteendemönster som klienten måste lära sig. Processen kan störas av en mängd oförutsedda händelser i omgivningen. Den ordinerande läkaren kan, å andra sidan, förenkla inlärningsprocessen genom att använda ett antal relativt enkla strategier. De steg som beskrivs nedan bör övervägas för alla klienter. Problemanalys kring medicinering En noggrann genomgång av varje persons aktuella medicineringsbeteende är ett viktigt första steg. Man måste förutsätta att följsamheten till ordinationen någon gång är dålig hos alla. Terapeuten samarbetar därför med alla klienter för att tillsammans försöka ta reda på vad som styr bra eller dålig följsamhet. Trots att olika individers mönster för medicinering skiljer sig kraftigt åt, finns ett antal företeelser som ofta leder till dåligt följsamhet eller som är tecken på att följsamheten redan är dålig:

6 Inställda återbesök. När läkemedel administreras genom öppenvården kan det förekomma att en del patienter uteblir. Parkes och hans medhjälpare (1962) noterade att den vanligaste anledningen till att man misslyckades med att etablera ett regelbunden medicinering var att patienten uteblev från de första återbesöken efter tillfrisknandet. Det finns många skäl till detta, från uppenbara praktiska orsaker, som bristfälliga instruktioner om hur man tar sig till mottagningen, förlust av patientbricka eller frikort och rädsla för att ta ledigt från jobbet. Det kan också vara mer sammansatta orsaker, som att man inte förstår varför man behöver fortsätta behandlingen, eller rädsla för att besöka en psykiatrisk mottagning och sitta i ett fullsatt väntrum. De praktiska problemen kan minskas genom att man förbättrar administrativa rutiner, ger en klar logisk grund för behandlingen, förkortar väntetider och gör mottagningarna mer välkomnande. Ibland kan det kan vara en fördel om mediciner tillhandahålls på distriktsläkarmottagningen, särskilt om man kan komma efter kontorstid. En uppsökande verksamhet för att ge patienter mediciner i deras hem kan hjälpa de som är alltför desorganiserade för att besöka mottagningen. Men de här åtgärderna kommer troligen inte ha effekt när det gäller patienter, som vägrar acceptera att mediciner gör nytta och därför väljer att vara utan. Glömska. Den kanske vanligaste orsaken till bristande följsamhet är glömska. Problemet förstärks genom de kognitiva störningar som man finner vid de flesta akuta skeden och som många klienter har habituellt. I problemet ingår också att de flesta psykiatriska kliniker är obenägna att träna patienter att själva ta tabletter när de är inlagda. Övning i att själv komma ihåg sin medicin, eller att hjälpa klienten att samarbeta med sina närstående kring detta problem, är av stor betydelse för att kunna bibehålla en hög följsamhet. Andra metoder som kan underlätta är att förenkla tablettintaget till en daglig dos, eller knyta det till en väl inarbetad vana, som måltider

7 eller tandborstning. Enkla saker som att till exempel lära klienten att placera sin dagliga tablettdos bredvid tandkrämen kan vara till stor hjälp. En del personer tycker det underlättar med en dosett. Då kan man lätt se om en dos är tagen eller ej. Apoteken kan också hjälpa till med s.k. Apodos där läkemedlen förpackats och där det noggrant framgår när respektive dos ska intas. En del läkemedelstillverkare har utvecklat standardförpackningar efter dessa linjer. Tyvärr gör variationer i dosering detta något opraktiskt. I överensstämmelse med vår modell, anser vi det vara bäst att klienten själv ta ansvar för sin medicinering. Tjat från oroliga anhöriga är oftast utan verkan. Men vi kan ge dem bättre strategier för att uppmärksamma och påminna. Det görs i samarbete med klienten genom till exempel problemlösning och rollspel. Biverkningar är ofta en viktig faktor när det gäller dålig följsamhet. De psykomotoriska effekterna av akatisi och akinesi är starkt kopplade till dålig följsamhet vid neuroleptika, och de antikolinerga effekterna av torr mun och dåsighet vid antidepressiva läkemedel. Fördelarna med att stå ut med dessa otrevliga biverkningar blir förhållandevis mindre när de akuta symtomen lindrats och följaktligen minskar även motivationen att fortsätta med medicinen. Det är alltså viktigt att förutse detta och se till att hela tiden minimera alla biverkningar. Det är lätt för klient och anhöriga att se fördelar med minskad medicinering. Biverkningarna släpper ganska snabbt och de negativa konsekvenserna kanske låter vänta på sig ett tag. Det är alltså viktigt med tydlig information om medicineringens effekt. Det är också mycket viktigt att terapeuten uppmuntrar patienter, anhöriga och andra i resursgruppen att öppet diskutera biverkningar samt om medicinen tas eller ej. Informationen måste också omfatta den normala processen vid en psykos. Anhöriga och klient har sett att en ofta överaktiv fas ersatts med en passiv efter det att medicineringen

8 påbörjats. De attribuerar lätt detta till medicineringen och inte till den naturliga återhämtningsfasen efter ett akut skov. Vi kan ofta hjälpa klienter att minska biverkningarna. Här följer ett antal strategier: Ingen åtgärd, mer än information: biverkningar är vanligen svårast i början av behandlingen och avtar efter hand, klienten uppmuntras och stöds att fortsätta med regelbunden medicinering tills biverkningarna avtar. Minskad dos: de flesta biverkningar är direkt relaterade till dosen. Att minska dosen resulterar vanligen i att biverkningarna avtar. Nästan alla läkemedel har en profylaktisk effekt vid lägre doser än de som används för att kontrollera akuta symtom. Det är därför av stor vikt att samarbeta med klienten för att finna minsta effektiva dos. Klienten reglerar dosen på egen hand: Medicinering bör alltid grundas på ett samarbete där klienten är en aktiv och styrande part. Om klienten själv skall reglera dosen bör det ske enligt en väl utarbetad plan som gjorts i samråd med läkaren. Biverkningar kan förvärras av stora dagliga variationer i dosen. En hel del klienter klarar att själva, med hjälp av sin doktor, ställa in sin dos för att erhålla optimal verkan dag för dag. Genom att noggrant övervaka stressnivåer och upptäcka tidiga varningstecken är det oftast möjligt för klienten att använda farmaka för att själv reglera perioder med hög stress eller hotande återfall. I Ian Falloons Buckinghamprojekt genomfördes detta fullt ut. Endast enstaka klienter stod på ständig underhållsmedicinering. För att öka klienternas självbestämmande användes inte heller depåmedicinering. Medicinering gavs intermittent, alltså endast när det var påkallat av symtombilden. Detta förfarande har oftast misslyckats i kliniska studier. En anledning till att det lyckades i Buckingham var troligen det mycket nära samarbetet med kontaktpersonen. En säkrare väg är att använda en låg underhållsmedicinering som ökas om återfallsrisk upptäcks.

9 De flesta klienter kan ges ett intervall inom vilket de själva kan ändra sin dos. Många klienter tenderar att göra detta på egen hand utan samråd med sin doktor, med risker för återfall och ökade biverkningar. I detta läge är det bättre att diskutera variationerna i dos på ett öppet och ordnat sätt. Byte av preparat: det finns ett flertal effektiva läkemedel som skyddar mot återfall vid olika tillstånd. Trots liknande effekter kan biverkningsprofilen vara olika. Läkaren kan vanligen hitta ett läkemedel som ger få biverkningar. Dessa möjligheter har ökat under senare år genom tillkomsten av effektiva preparat med färre och mildare biverkningar. Ge läkemedel mot biverkningar: olika läkemedel används för att motverka biverkningar av neuroleptika. Naturligtvis har även dessa läkemedel biverkningar och nyttan tycks vara störst de första veckorna. Långtidsbehandling med preparat mot biverkningar bör undvikas så långt som möjligt. Medicinfria strategier: Problem med biverkningar kan hanteras som vilka andra problem som helst, alltså enligt problemlösningsmetoden. I en del fall kan spänningar och stelhet lindras med avspänningsövningar, muntorrhet genom att dricka ofta, yrsel genom att undvika att resa sig upp hastigt, krypningar i benen genom stretching eller motion, ökad aptit genom strategier för viktminskning. Om biverkningarna inte är alltför besvärande kan dessa och andra strategier vara relativt framgångsrika. Alla problem tas om hand på ett problemlösande sätt och som kompletteras med information. Genom att handskas med svårigheter på detta öppna och klientcentrerade sätt kan man undvika att människor blir rädda för att avslöja för sin terapeut att de inte sköter medicineringen enligt ordination.

10 Attityder hos klient och närstående. Om både klienter och anhöriga har samma konstruktiva inställning till att fortsätta långtidsmedicinering, ökar möjligheterna för att den kan genomföras på bästa sätt. Klienter och anhöriga som känner motvilja mot medicinering saboterar snart följsamheten. Vanliga uttryck för negativa attityder hos klienter och anhöriga är: Inga läkemedel bör tas under längre tid. Det leder till beroende, eller åtminstone ett psykologiskt beroende av läkemedlet. Medicin är bara till för sjuka personer, men jag är inte sjuk. Människor som behöver medicin har dålig karaktär. Det är bättre att bli frisk genom diet och motion än att ta medicin. Förr var jag aktiv, sen fick jag medicin och blev passiv och fick svårt att tänka. Det är viktigt att inse att alla dessa påståenden har någon giltighet. För sista påståendet gäller att medicinering kan ge passivitet och tankestörningar, men att besvären i sig (till exempel negativa symtom vid schizofreni) oftast är största orsak. För varje person blir det säkert nödvändigt att avsätta en eller flera sessioner för utbildning och information om fördelar och nackdelar med långtidsmedicinering. Målet är att skapa ett nätverk med informerade personer, som kan delta konstruktivt i alla delar av medicineringen. En väl avvägd beskrivning av det aktuella läkemedlets verkningsmekanism, problem som kan höra ihop med det och hur detta kan hanteras tenderar att minska negativa attityder och förbättra följsamheten (Seltzer, Roncari, & Garfinkel, 1980; Kelly och Scott, 1990). Ibland kan ångest inför att ta medicin höra ihop med att man själv upplevt eller bevittnat kraftiga reaktioner i samband med läkemedel. Det kan ibland kräva specifik ångestbehandling. Det är inte helt sällsynt att klienter vägrar depåpreparat som ges genom intramuskulär injektion eller provtagningar på grund av injektionsfobi och blodfobi. Kunnig behandling av

11 dessa problem är oftast framgångsrik och mycket snabb, även vid schizofreni. I de flesta fall räcker det med en eller två behandlingssessioner för att nå ett gott och bestående resultat. Visuella hjälpmedel, viedofilmer och informationsblad är till stor hjälp när man ska informera om medicinering. Det är bra att ha ett antal förberedda informationsmaterial som kan användas vid utbildning vid schizofreni, depressioner och maniska tillstånd. Vidmakthålla god följsamhet till ordination När terapeuten tillsammans med klient och anhöriga lyckats uppnå en bra följsamhet kan man inte ta för givet att denna fortsätter utan problem. Människor som varit symtomfria ett antal månader kan bli mindre motiverade att fortsätta att ta sin medicin. Med tiden händer det att doser missas varpå effekten avtar. Klienten kan också fått ny information som skrämmer. Det är svårt att ta medicin under lång tid, trots att man kanske inte har några påtagliga symtom. Det är alltså en särskilt belönande att ta medicinen enbart för att undvika framtida återfall. Därför betyder terapeutens fortsatta positiva uppmärksamhet mycket. Det är lätt att glömma denna positiva uppmärksamhet när allt fungerar. Klienten kan tolka personalens ouppmärksamhet som ett bevis på att det inte är så viktigt att sköta medicineringen. Det gäller särskilt när deras försök att få hjälp mot biverkningar och andra problem inte tas på tillräckligt allvar. Vi vill också att klient och anhöriga skall se medicineringen på ett längre perspektiv än det dagliga tillståndet. Många personer behöver hjälp för att uppmärksamma positiva långsiktiga konsekvenser, till exempel att återfall kunnat undvikas under lång tid och att livet fått ett rikare innehåll. Även anhöriga måste integreras i denna process.

12 Plasmamätningar En del människor metaboliserar läkemedel snabbt och trots rimlig dos uppvisar de för låga plasmanivåer. Andra kan bli förgiftade av standarddoser. Plasmamätningar bör därför användas som rutin. En annan fördel med plasmamätningar är att de gör det lättare att hitta lägsta effektiva dos. Klienten bör noga informeras om varför provtagningen görs och själv hjälpa till med att utvärdera resultatet. Ett ömsesidigt intresse hos klienten och läkaren för samband mellan plasmanivåer, medicinföljsamhet och andra faktorer, kan bidra till en positiv förändring i relationen mellan läkaren/terapeuten och klienten. En annan fördel med att mäta plasmanivå är möjligheten att minska dosen till lägsta effektiva dos. Det finns risk för att klienten har lite för mycket medicin för att vara på säkra sidan. Detta leder till att många ordineras mera psykofarmaka än de egentligen behöver. Detta kan resultera i ökande biverkningar och risk för klienten att reglerar dosen utan samarbete med personal. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att förebyggande medicinering har visat sig vara effektiv mot återinsjuknande vid schizofrena och affektiva tillstånd. Rutiner för att upptäcka och hantera biverkningar Även om de flesta biverkningar tenderar att avta efter hand, så kan det finnas biverkningar som kvarstår och som med tiden blir mycket besvärliga och ibland handikappande. Vissa effekter av läkemedel kan bli ganska störande utan att individen själv märker så mycket av det. Neuroleptika kan till exempel ge ett stirrande ansiktsuttryck, vilket kan tolkas av andra som hotande och medföra svårigheter att knyta relationer. Det är därför oklokt att avfärda någon subjektiv eller objektiv biverkan som bagatellartad, särskilt inte när medicineringen kan behöva fortgå under

13 många år. Tidigare har vi beskrivit behandlarens direkta strategier för att minimera biverkningar. Det krävs också mer övergripande organisatoriska åtgärder: Några av dessa strategier är: Regelbunden skattning av biverkningar: Vid integrerad vård görs var tredje månad en heltäckande biverkningsskattning. Den inkluderar en skattningsskala där 35 olika biverkningar kontrolleras. En rad fysiologiska tester görs och olika laboratorieprover tas. Alla medarbetare i det psykiatriska teamet har lärt sig utföra en kort screening av bland annat tardiv dyskinesi och extrapyramidala biverkningar. När kontaktpersonen upptäcker någon form av allvarlig biverkan görs en grundlig undersökning av psykiater. Riktad medicinering: Metoden att endast medicinera vid perioder med hög risk för återfall har nämnts tidigare. Den är särskilt användbar för de som är medicinkänsliga, oberoende av preparat och dosering. Periodisk intermittent medicinering kan dock bara genomföras om det finns ett bra samarbete mellan klient, närstående och andra. Stresshantering: tillägg av psykosocial stresshantering tycks minska behovet av det skydd underhållsmedicineringen ger (Vaugh & Leff, 1976). Det innebär åtminstone att den minsta effektiva dosen kan reduceras för att ändå ha en skyddande verkan. Detta kommer att beskrivas senare i detta kapitel. De flesta människor kan själva avgöra om fördelarna med att undvika sjukdomsepisoder överväger det obehag som medicineringen ger. Det är mycket viktigt att med jämna mellanrum gå igenom dessa fördelar och medicineringens effekt. Det krävs tydliga rutiner för att detta skall bli gjort åtminstone var tredje månad. Klient, närstående och andra involveras i genomgången. Utbildning om läkemedel och psykisk sjukdom skall erbjudas som rutin, så att alla får del av den. Klienter och anhöriga uppmanas att rapportera alla ovanliga symtom omedelbart, så att dessa kan

14 bedömas och åtgärdas utan fördröjning. Sker detta kan fördelarna med långtidsprofylax utnyttjas optimalt. Utbildning av klient och resursgrupp Ett viktigt utvecklingsområde för psykiatrin har varit att utbilda alla inblandade om den aktuella störningen och om behandling. Denna utveckling startade i början av 1970-talet med Robert Libermans seminarier vid Oxnard Mental Health Center (Liberman & Bryan, 1977). Trots att psykiatrin visat ett ökat intresse för information och trots att anhöriga krävt den, har inte sällan området försummats. Det har bland annat drabbat anhöriga möjligheter att stödja klienten (Falloon et al, 1984). En viktig anledning för psykiatrin att satsa på information är att minska återfallsrisken. Följande utbildningsmål har ställts upp för att förhindra återfall: 1 Öka medvetenheten om behandlingens vikt, och därigenom underlätta förståelsen för lång tids biopsykosocial behandling hos klient och närstående. 2 Öka det egna engagemanget i behandlingen. Klienter och närstående uppmanas att ta en aktiv del i behandlingen. Särskilt klienten själv har stor nytta av att förstå på vilket sätt hans eller hennes sjukdom påverkar funktionsförmåga och handikapp och hur dessa begränsningar kan hanteras i det dagliga livet. Utbildning syftar till att stödja patientens och närståendes roll som experter på den egna situationen. 3 Utveckla den terapeutiska alliansen. Utbildning är en dubbelriktad process. Genom att dela kunskap på ett ärligt och öppet sätt skapas en bättre samarbetsrelation. 4 Bättre fortlöpande bedömning av klientens och anhörigas förmåga att hantera påfrestningar. Vid utbildningssessionerna får terapeuten möjlighet att bedöma på vilket sätt patienten och hans närmaste tidigare agerat vid större påfrestningar. Specifika exempel på de fungerande och mindre

15 väl fungerande sätt att lösa problem noteras. Nedan beskrivs i detalj den utbildningsmodell som Falloon använt för att förhindra återinsjuknande, men betydelsen av utbildning och dess användning i olika sammanhang beskrivs också fortlöpande i boken. Bedöma förståelse för och kunskap om patientens psykiska sjukdom Falloon och hans medarbetare har utarbetat en kort semistrukturerad intervju som hjälp för att kunna bedöma förståelsen för den enskilde personens psykiska sjukdom. Denna intervju utgör den inledande delen i en längre intervju som görs med både klient och närstående. Intervjun är mycket använd i Sverige, bland annat i en kontrollerad studie om klientinformation (Borell, Orhagen & d Elia, 1995) och återfinns i bilaga XX under namnet Kunskapsintervju. De ämnen som diskuteras med klienten och anhöriga är bland annat; vilka besvär är aktuella, vilken diagnos som satts och varför, vad som tycks förbättra respektive försämra situationen, om klient och anhöriga har upptäckt några bra sätt att minska besvären, positiva och negativa erfarenheter av medicinering och hopp inför framtiden. Med hjälp av intervjun försöker vi alltså sätta oss i klientens och anhörigas situation och klarlägga deras syn på problemen. Den grundläggande intervjun kan kompletteras med standardiserade frågeformulär som bedömer den faktiska kunskapen om en viss psykisk sjukdom. Nackdelen med dessa kan vara att de har viss prägel av förhör och kunskapskontroll. Falloons intervju brukar däremot upplevas positivt av klienter och anhöriga. Den blir oftast en bra grund för ett förståelseinriktat samtal. Intervjun innebär också en möjlighet att uttrycka sin sorg över att själv eller anhöriga har drabbats av en psykisk sjukdom. Det långsiktiga hot som är förknippat med en sådan händelse kan skapa uppgivenhet och knäcka de flesta människors förmåga att hantera det dagliga livet. Liksom vid all

16 svår stress kan den emotionella reaktionen vara odifferentierad och riktas mot den för tillfället tydligaste källan för påfrestningen. Det finns risk för att reaktionen riktas mot informationen och den som ger information. Det är alltså naturligt att information ger upphov till vissa negativa reaktioner. Denna risk kan minskas betydligt om informationen förs fram med rätt kognitiv stil. Det betyder att vi inte ger sanningar, utan för fram olika möjligheter som vi ber anhöriga och klient att kommentera. Om detta genomförs noga är det sällsynt med starka negativa reaktioner. Den tidigare nämnda svenska studien har bland annat visat att ökad kunskap istället bryter uppgivenhet och ökar hopp om förändring. Förmodligen ger kunskapen klienten och anhöriga en större förmåga att sortera alla intryck. Då blir det också lättare att hitta egna utvägar och testa nya sätt att hantera svårigheterna. Utbildningsstrategier Det har utvecklats många olika metoder för att undervisa patienter och närstående om psykiska sjukdomar och om hur de behandlas. Här ingår material som broschyrer, böcker, video- och ljudband. Utbildningen kan administreras på många sätt till exempel studiecirklar, intensiva endagskurser, vuxenutbildning, familjegrupper och hembaserad utbildning. Någon jämförande utvärdering av de här olika metoderna har inte gjorts, men det har publicerats flera kritiska granskningar av olika informationssätt (Tarrier & Barrowclough, 1986; Cozolino & Goldstein, 1986). Integrerad psykiatri omfattar de flesta av dessa strategier, skräddarsydda för de speciella behoven hos patienter och anhöriga. Falloon s behandlingsteam har producerat ett antal skrifter som tar upp olika ämnen som Att handskas med depression, Vad är en manisk episod?, Att

17 handskas med maniska episoder, Vad är schizofreni?, Behandling av schizofreni: medicinering, Att handskas med sömnstörningar, Ångesthantering, Att handskas med stress/påfrestningar Även på svenska finns flera sammanställningar. Vi skall inte här presentera en utförlig lista, utan nöjer oss med att ge ett par exempel: Patientinformation vid schizofreni (Borell 1995). Materialet presenterar en struktur för sex halvtimmars information. Inkluderar en kort video. Att bistå vid schizofreni, (Malm, Lundin, Rutz, 1996). En innehållsrik bok som kan utgöra en god grund för studiecirklar. Depression och mano-depressiv psykos. 20 sidor för diskussion mellan klient, anhöriga och kontaktperson. Värnamo psykiatriska klinik, Borell, Rydin. Tvångssyndrom, (Wadström, O. 1994). En utmärkt bok som på ett lättfattligt sätt beskriver tvångsproblem för klienter och anhöriga. Intresseföreningen för Schizofreni ger ut tidskrifter, böcker och annat material som är en stor tillgång i behandlingsarbetet. Filmerna till rehabiliteringsmaterialet Ett Självständigt Liv kan användas fristående för information. Det gäller bland annat tidiga varningstecken på begynnande psykosskov. Många kliniker har gjort egna kortfattade informationsmaterial. Vi vill framföra psykiatriska kliniken i Varberg som ett gott exempel. Det är inte tillräckligt att skaffa färdigt informationsmaterial och dela ut det i hopp om att de berörda ska läsa materialet och på så sätt få en bred förståelse för sina sjukdomar. För att utbildning ska bli effektiv måste den inriktas på varje persons speciella behov. Det innebär att hänsyn tas till läsvana, aktuell informationsnivå och eventuella missuppfattningar som kan kräva

18 speciell uppmärksamhet. Utbildning ses som en process som fortsätter under behandlingens alla stadier, och som förser oss med en ständig referensram för bedömning och intervention. Eftersom utbildning är en tvåvägsprocess gör den det också möjligt för det psykiatriska teamet att få bättre förståelse för hur sjukdomen och dess behandling påverkar individen och hans eller hennes anhöriga, likaväl som att ge en logisk grund för behandling. Det är den viktigaste beståndsdelen vid integrationen av patient och anhöriga i det terapeutiska teamet. Ett exempel är utbildningssessioner där patienten informerar om sjukdomen och dess behandling inför anhöriga och andra personer i resursgruppen. Patienter ombeds att dela med sig av sina förstahandsupplevelser besvär och behandling. Anhöriga uppmanas på motsvarande sätt att diskutera hur de har upplevt sjukdomen och hur den påverkat deras liv. Det är anmärkningsvärt att för många är det första gången de tillsammans berättar om dessa upplevelser på ett personligt sätt. Dessa ömsesidiga avslöjanden inom en stödjande krets resulterar ofta i en dramatiskt ökad förståelse. Anhöriga kan till exempel förstå handlingar som tidigare ansetts abnorma och sätta dessa i samband med upplevelser, symtom och behandling. Öppna informativa samtal kan också belysa faktorer som har utlöst episoder och påvisa tecken på en kommande episod. Klienten kan upptäcka samband mellan förändringar och en mängd yttre och inre händelser. Sådana mönster ger stöd åt stress-sårbarhets hypoteser och klargör den logiska grunden för den sammansatta biopsykosociala behandling. Utbildning är alltså hörnstenen i den metod vi förespråkar. Följande avsnitt betonar den organisatoriska ramen kring information till klienter och anhöriga. I kapitel 8 finns en beskrivning som fokuserar på kontaktpersonens informationsinsatser.

19 När information ges använder vi som sagt alla hjälpmedel vi har tillgång till. Följande faktorer är speciellt viktiga: Bra förberedelser: Möda bör läggas ner på att i detalj förbereda sammankomsterna. Det gör det nödvändigt att gå igenom resultatet av problemanalysen, till exempel den inledande intervjun. Vi definierar tydliga mål för varje informationstillfälle, förbereder oss genom att bättra på vår egen kunskap om alla viktiga aspekter och väljer lämpliga hjälpmedel för undervisningen. Det är viktigt att undvika teknisk jargong och att öva på sådant man tycker är svårt att presentera på ett enkelt sätt. Visuella hjälpmedel: Tabeller och diagram kan vara bra för att illustrera de viktigaste aspekterna i presentationen. Det är viktigt att diagrammen är tydliga och inte tekniska, så att de klargör istället för att förvirra. Sammanfattningar av viktiga punkter med hjälp av t ex tavla, blädderblock eller overhead kan vara bra. Vi uppmuntrar också klient och anhöriga att föra egna anteckningar och att spara viktig information i en egen pärm. Video kan vara ett utmärkt underlag för diskussion. Strukturerade sessioner: Sammankomsterna varar vanligen en timma, men detta kan variera beroende på deltagarnas förmåga att ta emot information. Med personer som endast förmår vara uppmärksamma en begränsad tid, kan det bli nödvändigt att undervisa i omgångar om fem-tio minuter. Vi kan då lägga in undervisningen som en komponent av flera i olika sammankomster, eller dela upp sessionen i ett antal block med paus emellan. Bibehålla uppmärksamheten: Det är viktigt att försäkra sig om deltagarnas uppmärksamhet under hela sammankomsten. Det kan vara svårt på grund av klientens kognitiva störningar. Information presenteras bäst i block på högst fem minuter, med så få avbrott som möjligt. Deltagarna uppmanas sedan att beskriva sina egna erfarenheter, bekymmer eller frågor. Efter

20 varje ämnesområde är det bra om deltagarna sammanfattar de viktigaste punkterna för att se om alla har förstått. Att klienten deltar som medhjälpare och expert hjälper till att hålla kvar hans eller hennes uppmärksamhet under sessionen. Om personen är svårt handikappad av sin sjukdom kan det vara frestande att förbise hans eller hennes roll och föra en dialog mellan anhöriga och professionella. Det är av största betydelse att inte utestänga personen på det här sättet. Ett fortsatt, framtida engagemang kan gynnas genom att klienten ombeds hjälpa till i alla delar av presentationen, inklusive användningen av visuella hjälpmedel, och genom en tydlig förstärkning där terapeuten visar sin tacksamhet och uppmärksammar allas ansträngningar Gynnsamt emotionellt klimat. Sammankomsterna genomförs på ett lugnt och neutralt sätt och terapeuten undviker att ta ställning eller ge sig in i diskussioner. När det finns olika åsikter, klarläggs detta utan att försöka få människor att ändra sina åsikter. Om det finns vetenskapliga bevis som motsäger den åsikt som uttrycks (till exempel att personer med schizofreni ska aldrig ta neuroleptika), berättar terapeuten på nytt - på ett mycket tydligt sätt - om de bevis som ger stöd åt den accepterade åsikten. Alla konstruktiva bidrag från deltagarna får sitt erkännande. Fientliga, anklagande eller teatraliska utspel hejdas omedelbart. Terapeuten ser till att utvikningar från sammankomstens huvudämnen blir så få som möjligt. Hemuppgifter. Deltagarna uppmanas att studera det material de fått och fundera över frågor som behöver klargöras eller som de vill diskutera. Nästa session inleds med en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna från föregående sammankomst, därefter gås hemuppgifterna igenom. Om det visar sig att vissa delar varit svåra att förstå, kan de behöva förklaras ytterligare innan man går vidare.

21 Fortsatt undervisning. Vi ser utbildning som en kontinuerlig process. Det räcker inte att ge undervisning i början av behandlingen och sedan förutsätta att människor kommer att komma ihåg allt som sagts. Speciellt gäller detta om undervisningen sker under eller nära en akut fas. Utbildning är viktigt även i akuta lägen, men vi måste göra våra anpassningar ännu större. De viktigaste punkterna tas upp kontinuerligt under hela kontakten. Det är speciellt viktig när följsamheten till behandlingen är dålig. Var tredje månad görs en mer detaljerad genomgång av deltagarnas kunskap och förståelse. Den här uppläggningen av utbildningen har lett till en kunskap som är effektiv och bestående, och som troligen bidragit till ett mycket stort engagemang och god följsamhet till medicinering hos personer i långtidsprofylax. Flera studier har visat att klienterna behåller kunskapen väl och att de har förmåga att nå en hög nivå, nästan i nivå med personalens. Klara av tidiga varningstecken Det finns mycket att vinna på ett tidigt agerande vid tecken på återfall (Crow et al, 1986; Kupfer et al, 1989). Förmågan att känna igen tidiga tecken på hotande återfall eller försämring är en mycket viktig del av en effektiv långtidsvård. Det finns stora fördelar av att lära klienter och deras anhöriga att upptäcka de tidigaste tecknen på sådana episoder och sedan använda bestämda strategier för att, så snabbt som möjligt, förhindra ytterligare försämring. De tidiga tecknen är anmärkningsvärt lika oberoende av tillstånd. Det är inte så förvånande, eftersom de oftast är uttryck för mycket stor stress/stora påfrestningar. Sömn- och aptitstörningar, muskelspänning, irritabilitet och socialt undvikande hör till de vanligaste prodromala dragen vid depression (Fadden et al, 1987), schizofreni (Hertz & Melville, 1980) och ångest (Fava et al,

22 1988). Att de tidiga tecknen är av så allmän natur skulle kunna medföra att de har en begränsad användbarhet för att varna för en begynnande episod. Så verkar också vara fallet när de är samlade i checklistor. Men som tur är tenderar varningstecknen att följa ett mönster som är ganska typiskt för varje person och stabilt från gång till gång. Dessutom uppträder de här tecknen inte slumpartat. De utlöses ofta av mycket stora påfrestningar i det dagliga livet. Det här tillåter oss att öka känsligheten i vår analys av stressperioder och personens förmåga att handskas med vardagsproblem. Att noga följa tidiga varningstecken ingår därför i utbildningen för alla som redan har haft en eller flera återfall. Klienten och deras anhöriga får försöka komma ihåg de mest slående dragen som föregick episoderna. Varningstecknen blir bäst ju mer personliga de görs. Många anhöriga är mycket känsliga för dessa tidiga tecken och otroligt bra på att känna igen egenartade beteenden som föregår episoder. Vi väljer sedan ut två eller tre specifika drag, som kan var de klaraste indikatorerna på en nära förestående episod. Omsorg läggs ned på att undvika drag som kan förekomma ofta utan att vara kopplade till episoder. George hade till exempel besvärats av sömnlöshet, bristande aptit och huvudvärk före sina två episoder av schizofreni. Men huvudvärk brukar han ha åtminstone en gång i veckan, medan hans sömn och aptit brukar vara bra. Därför valdes de två senaste dragen som tidiga varningstecken. När varningstecknen valts ut försöker terapeuten att definiera dem så exakt som möjligt, för att klient och anhöriga lättare ska känna igen dem när de dyker upp. Georges sömnsvårigheter definierades som sover mindre än fem timmer per natt, två nätter i rad, och hans aptitförlust som äter mindre än hälften av sin kvällsmat under tre kvällar i följd. Figur 7.3 Ett exempel på formulär för tidiga varningstecken

23 TIDIGA VARNINGSTECKEN Namn: Det finns risk att jag kan återfå symtom på: Mina tidiga varningstecken är: Om något varningstecken up p kommer, skall jag: Min kontaktp erson (och/eller annan terap eut) heter: Telefon: Om andra p ersoner up p täcker att jag visar tidiga varningstecken vill jag att de omedelb art: Om kontaktp ersonen inte går att få tag i så kontakta: Telefon: Tidiga varningstecken tyder inte alltid på en nära förestående episod. Men de används som signaler för fortsatt analys. Patient och anhöriga uppmanas att utan dröjsmål kontakta den egna kontaktpersonen. De har blivit ombedda att ta det säkra för det osäkra och aldrig tveka att ringa, även om de känner sig osäkra. Telefonnummer finns tydligt angivna på formuläret för tidiga

24 varningstecken - en kopia förvaras på central plats i patientens hem och ytterligare en finns i distriktsläkarens och teamets journal. Vi försöker i förväg definiera de faktorer som tidigare utlöst återfall, men är alltid öppna för att nya stressfaktorer kan uppkomma. Det kan vara förändringar i sårbarhet, stress, förmåga att klara av vardagssituationer eller biologiska faktorer. Ofta kan de tidiga varningstecknen härledas till en kombination av flera händelser. En ung kvinna upplevde t ex tidiga varningstecken på återinsjuknande i manisk episod när hon var i den premenstruella fasen, och hade upplevt en större ökning av omgivningsstress när hennes mycket omhändertagande mamma semestrade utomlands. Dessutom hade hennes medicineringen avbrutits. Vid sällsynta tillfällen kan man inte hitta någon tydlig utlösande faktor, och slutsatsen kan bli att någon, hittills inte fastställd faktor, kan ha varit förknippad med den ökade återfallsrisken. Motåtgärder vid tidiga varningssignaler bestäms alltid individuellt. Åtgärder när tidiga varningstecken upptäckts De terapeutiska metoder som används för att bromsa upp ett begynnande återfall inkluderar: Utbildning: Repetition om besvärens natur och vad som ingår i en effektiv behandling. Stresshantering: Problemlösning för att identifiera och analysera alla aktuella stressfaktorer. Det inkluderar inte bara varje händelse eller den stress som kan ha utlöst prodromalsymtomen, utan alla långvariga påfrestningar som kan bidra till den totala belastningen. Det kan även gälla påfrestningar i hemmet som inte direkt berör personen. Ett gräl mellan far och son hade till exempel skapat en avsevärd spänning i en familj och bidrog till den stress en dotter, som höll på att tillfriskna efter schizofreni, upplevde. Medicinering: Öka den profylaktiska medicinering, eller direkt attackera vissa följdproblem som tillexempel sömnstörningar.

25 Fortgående bedömning av tillståndet: De tidiga varningstecknen övervakas dagligen för att bedöma hur effektivt behandlingen är. Terapeutens positiva uppmärksamhet av klientens och anhörigas rapport av tidiga tecken: Vi uppmärksammar alla ansträngningar att upptäcka försämring och få till stånd en tidig bedömning av potentiella episoder. Det positiva bemötandet gäller även när de misstaget sig och reagerat på något som inte varit en varningssignal. Uppföljning: Ytterligare bedömning och intervention kan göras för att minska den efterföljande risken för återinsjuknande. Det här kan involvera förbättring av stresshantering eller medicinering. Stresshantering Den fjärde komponenten i vårt program för att förhindra återfall avser att förbättra klientens och resursgruppens förmåga att själva hantera omgivningsstress. Det uppnås framförallt genom att ge dem tillgång till effektiva metoder för problemlösning. Stresshantering består av sex element: 1 Problemanalys 2 Information 3 Kommunikationsträning 4 Problemlösning 5 Specifika kognitiva-beteendeterapeutiska strategier för avgränsade problem. 6 Aktivt kontaktpersonsskap Väl kontrollerade kliniska försök visar hur effektiv metoden är för att minska återfallsfrekvens vid schizofreni (Falloon, 1985) och affektiva sjukdomar (Jacobson, 1988). Metoderna beskrivs

26 detaljerat i Falloon et al (1984, 1988 & 1992) samt hos Mueser, Glynn (1995). De viktigaste aspekterna summeras nedan. Problemanalys Liksom vid den grundläggande problemanalys som beskrevs i kapitel 5 försöker vi bedöma klientens och resursgruppens förmåga att handskas med den stress som normalt förekommer i deras liv. Även förmågan till problemlösning hos familjen som en helhet bedöms. När människor befinner sig i en krissituation riskerar bedömningen att fokuseras på de aktuella frågorna, vilket kanske ger en dålig bild av hur deras problemlösning fungerar under mindre påfrestande omständigheter. Så fort patientens tillstånd har stabiliserats görs en ny genomgång av familjens förmåga till stresshantering. Man kan även behöva upprepa den individuella bedömningen av alla i familjen. Vi analyserar hur man kommunicerar om personlig och gemensamma ämnen och hur det interpersonella stödet fungerar. Speciellt intresserar vi oss för hur gruppen hjälper varandra att uppnå personliga mål och hur de löser vardagsproblem och större kriser. Vidare tar vi reda på om det finns någon långvarig stressfaktor och om det finns långvariga brister, oförmågor och handikapp knutna till patientens psykiska problem. Utbildning Utbildningsmomentet i programmet ger en bra grund för att utöka optimal medicinering med stresshantering för att förhindra återfall. Förutom att definiera de tidiga varningstecknen, blir patienter och anhöriga ombedda att själva undersöka viktiga stressfaktorer som kan ha utlöst tidigare episoder. Det kan ha varit svåra livshändelser eller ackumulerade påfrestningar i

27 omgivningen. Sandra noterade till exempel att varje gång hon fick en manisk episod hade hennes man på affärsresa utomlands. Det var inget ovanligt, men när han varit speciellt stressad veckorna före en resa blev spänningarna i hemmet stora och belastningen på Sandra ökade. Det gällde speciellt hennes förmåga att handskas med deras två tonåringar. Vid sådana tillfällen var risken för återfall mycket stor. Att påvisa banden mellan stress och återfall kan leda till förändringar i människors livsstil och bättre hanteringen av stress. Enbart insikt om sambandet mellan vissa stressfaktorer och episoder är dock inte tillräckligt för att resultera i varaktiga positiva förändringar. Ytterligare intervention måste till. Kommunikationsträning Målet med kommunikationsträning är att lära människor att uttrycka sina behov och bekymmer på ett direkt och tydligt sätt, så att de kan närma sig problematiska ämnen utan omvägar. Med andra ord önskar vi att personer som bor tillsammans regelbundet skall kunna diskutera problem och personliga mål på ett stödjande, konstruktivt sätt. Klienter och anhöriga får hjälp att uttrycka obehagliga känslor på ett sätt som förenklar problemlösning och minskar risken för konflikter. De får också lära sig att lyssna aktivt, att be om saker på ett konstruktivt sätt, att uttrycka positiva och negativa känslor, samt lära sig strategier för att uppmärksamma andras ansträngningar för att lösa problem och skapa en bättre situation. De här färdigheterna används såväl för att minska spänningar i det dagliga livet som för att ringa in större stresskällor som kan behöva mer detaljerade åtgärder. De griper in just där problem brukar uppstå vid stress och hjälper till att

28 vända situationen. Vid påfrestningar finns risk för att negativa känslor uttrycks med ironi eller hot, att man inte lyssnar på varandra och inte uppmärksammar varandras ansträngningar. Tabell 7.2 Uttrycka obehagliga/negativa känslor Se på personen: tala lugnt och fast. Berätta exakt vad som utlöste din obehagliga känsla Berätta hur du känner dig Ge förslag på hur de skulle kunna hjälpa dig att bli av med känslan (en positiv begäran eller en problemlösnings diskussion) Kommunikationsträningen använder sig av färdighetsträning med upprepad övning av alternativa strategier, feedback, och positiv uppmärksamhet av allas ansträngningar. Metoden är väl utprövad och effektiv. Ibland används enkla steg som kan underlätta visst emotionellt utbyte. Ett sådan underlag presenteras i tabell 7:2. Dessa mallar, eller förslag, presenterar vägar för effektivare kommunikation. Däremot anges aldrig innehållet, som är personens eget. Eftersom behandlingen sker tillsammans med de viktigaste personerna får den som behandlas omedelbar och adekvat feedback av andra. En klarare och mer direkt framförd känsla ger direkt en ny och öppnare kommunikation. Bengt hade en tid noterat ökande nedstämdhet och oro. En individuell intervju och problemanalys visade att han känt sig alltmer ensam och att föräldrarna inte lyssnade på honom. I ett familjesamtal beslöts att arbeta med kommunikationsfärdigheter. Terapeuten och klienten gjorde en kortare introduktion som betonade att det är vanligt att familjer med svårigheter blir oklara när de ber varandra om saker samt att man inte

29 lyssnar på varandra. Detta händer då och då i alla familjer. Bengt gav som exempel att han tidigare bett fadern att de tillsammans skulle handla kläder, men fått ett oklart svar. Bengt uppmanades att under sessionen göra om sin begäran, och då följa stegen i tabell 7:2. Efter några övningar och feedback från familjen klarade han det bra. Därefter övade fadern stegen för aktivt lyssnande. Han kunde därefter dela sin oro för familjens ekonomi och att han ansåg att de för tillfället inte hade råd med klädinköp. Problemet behandlades genom systematisk problemlösning. Familjen fick i hemuppgift att varje dag sätta sig minst 15 minuter och använda de strategier som övats, på problem som de själva ansåg angelägna. Problemlösning Kommunikationsbehandling sker för att öka förmågan till problemlösning. Systematisk klientoch anhörigstyrd problemlösning är en nyckelfaktor vid integrerad vård. Det gäller inte minst vid hotande återfall. De sex stegen beskrivs ingående i kapitel 8. Här fokuserar vi endast på problemlösning vid återfallsrisk. Vad är problemet? Detta första steg kan vara mycket svårt. Det är viktigt att alla får säga sin mening utan att bli avbrutna. Alla problem skrivs upp, men inga lösningar eller kommentarer får ges förrän ett visst problem valts. Kommunikationsfärdigheterna som vi tog upp i föregående avsnitt används aktivt. Ofta är det lättare att definiera ett mål än ett problem. Det är också enklare att göra om det till en lösning. Ensamhet kan omformuleras till önskan om att träffa andra oftare. Generellt sätt är det också lättare att enas om mål och önskvärd förändring än om orsak och problem.

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Behandling av migrän Det finns två typer av läkemedel mot migrän: anfallskuperande behandling som stoppar/lindrar anfallen

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer