Långsiktig plan för personalförsörjning

Transkript

1 Långsiktig plan för personalförsörjning Revidering 2015 Sandra Backlund Rapportnr: Bun 2015/283 December 2015

2 (22) Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD Avgränsningar och definitioner NULÄGESBESKRIVNING Nationell nivå I Järfälla ARBETET UNDER GÅNGNA ÅRET Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet PRIO Åtgärder utifrån arbetsmiljökompassen Skolwebben Öka andel behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling ARBETE FRAMÖVER Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet PRIO Minska administrativ rapportering Åtgärder utifrån medarbetarundersökningen Avslutningssamtal Öka andelen behöriga förskollärare och lärare Behörighetsgivande utbildningar i Järfälla Kompetensfonden Gemensamma riktlinjer KOLL Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun CPU System för mentorskap Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling SLUTSATSER OCH FÖRSLAG LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 21

3 (22) SAMMANFATTNING Behovet av en plan för personalförsörjning grundar sig i ett ökat behov av personal bland annat till följd av kommunens expansion. Samtidigt råder brist på lärare och konkurrensen om arbetskraften är hög. Järfälla kommun måste därför profilera sig som en intressant och attraktiv arbetsgivare för att kunna hävda sig gentemot andra arbetsgivare. Utifrån detta är det viktigt att barn- och ungdomsförvaltningen diskuterar och planerar hur förvaltningen på bästa sätt ska agera för att säkerställa behovet av kompetent personal. Detta är en reviderad version av den ursprungliga planen för personalförsörjning som barn- och ungdomsförvaltningen tog fram år I denna fastslogs ett antal områden som är viktiga att fokusera på över tid för att möjliggöra en god personaltillförsel. Dessa är: Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet Öka andel behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling Under det gångna året har barn- och ungdomsförvaltningen på olika sätt fortsatt sitt arbete för att främja det långsiktiga rekryteringsarbetet. Bland annat har förvaltningen arbetat för att stärka Järfälla kommun som en attraktiv arbetsgivare genom att delta i mässor med fokus på arbetsmarknad, långsiktigt verka för en bättre arbetsmiljö genom att delta i skolutvecklingsprojektet Planering, Resultat, Initiativ och Organisation (PRIO) samt verka för en rad möjligheter till professionsutveckling. Centrum för professionsutveckling (CPU) som sker i samarbete med Södertörns högskola har fortsatt medfört att fler lärarstudenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Järfälla vilket är av stor vikt för den framtida personalförsörjningen. Nästkommande år kommer barn- och ungdomsförvaltningen lägga stor tyngd på att ta fram strategier kring lönebildningen. I planen fastslås bland annat vikten av att stärka Järfällas konkurrenskraft gällande löneläget i förhållande till andra kommuner i Stockholms län. Hur detta kan ske bör undersökas och analyseras mer utförligt. Det finns också planer på att låta fler skolor delta i PRIO och att undersöka möjligheten att införa mentorskap riktat mot nyblivna lärare. Detta i syfte att verka för en bättre arbetsmiljö men också för att stärka professionsutvecklingen. Vidare kommer förvaltningen att undersöka möjligheten att genomföra behörighetsgivande kurser och utbildningar på plats i Järfälla. Detta ses som ett kraftfullt sätt att öka andelen behöriga lärare.

4 (22) 1. INLEDNING Lärarbrist och svårigheter att rekrytera behörig personal till förskola och skola är ett problem i många kommuner. Järfälla kommun är inget undantag. Pensionsavgångar i kombination med en redan befintlig brist på personal med rätt kompetens, leder till en märkbar konkurrens om arbetskraften. I likhet med andra kommuner gränsande till Stockholm, står Järfälla inför en expansion. Expansionen bidrar till att det totala behovet av arbetskraft ökar, vilket medför att konkurrensen förstärks. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsförvaltningen diskuterar och planerar hur förvaltningen på bästa sätt ska agera för att behovet av kompetent personal säkerställs. År 2013 genomfördes en utredning, Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning 1 som syftade till att undersöka hur behovet av personal ser ut och att åskådliggöra grundprinciper om hur barn- och ungdomsförvaltningen på bästa sätt kan attrahera personal med rätt kompetens. Utredningen resulterade i en plan för personalförsörjning som var ett första steg i att skapa en medvetenhet och beredskap kring den framtida personalförsörjningen utifrån ett långsiktigt perspektiv. I planen betonades ett antal områden som viktiga att fokusera på över tid för att möjliggöra en god framtida personaltillförsel. Dessa områden är: Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö att skapa attraktivitet Öka andel behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling Planen omfattar barn- och ungdomsförvaltningens samtliga verksamheter och berör personalkategorier såsom barnskötare, förskollärare, fritidshemspersonal med pedagogisk högskoleutbildning, legitimerade lärare med ämnesbehörighet samt specialpedagoger och speciallärare. Många av de områden och åtgärder som presenteras i planen syftar till att generellt öka attraktiviteten hos Järfälla kommun som arbetsgivare, vilket gynnar rekryteringsläget i stort. På så vis vänder sig planen för personalförsörjning mot alla personalkategorier inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. I denna reviderade plan för personalförsörjning kommer barn- och ungdomsförvaltningens arbete under det gångna året att beskrivas, liksom hur arbetet avses fortlöpa kommande år utifrån områdena som nämns ovan SYFTE Planen för personalförsörjning syftar till att åskådliggöra grundprinciper för hur barn- och ungdomsförvaltningen ska agera för att säkerställa att det finns personal i tillräckligt antal och med rätt kompetens i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Järfälla kommun måste hitta sätt att hävda sig i konkurrensen om arbetskraften och hur detta kan ske på bästa sätt beskrivs i planen. 1 Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning (Dnr Bun 2013/262)

5 (22) 1.2. METOD Denna reviderade plan för personalförsörjning bygger på samtal med aktörer inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsområden. Funktioner som har vidtalats är rektorer, förskolechefer och lärare som är involverade i utvecklingsprojektet PRIO (se mer om PRIO under punkt ). Verksamhetschefer och personalkonsulter som arbetar centralt på förvaltningen har också vidtalats och bidragit med deras kompetens och inblick. Fackliga företrädare har också getts möjlighet att komma med idéer och synpunkter Avgränsningar och definitioner I tidigare versioner av planen för personalförsörjning har lokal statistik över andelen behöriga respektive obehöriga lärare i skolorna per årskurs och per ämne presenterats. Syftet med statistiken har varit att kunna påvisa utvecklingen över tid. Statistiken har hämtats från databasen KOLL, där personal inom förvaltningens verksamhetsområden registrerar sin kompetens och sina arbetsuppgifter. Dock har systemintegreringen av KOLL gentemot andra system inte fungerat det senaste året, vilket medfört att relevant data saknas i KOLL. Dessutom finns endast en låg andel av personalen registrerade i KOLL. I föregående års rapport hade 73 procent av personalen registrerarat sig, vilket givetvis lämnar ett stort mörkertal. Andelen registrerade år 2015 är ännu lägre. Därför innehåller denna revidering av personalförsörjningsplanen ingen statistik över andelen behöriga lärare per årskurs och per ämne. Det förs dock ett resonemang kring hur statistiken kan göras mer tillförlitlig. Lärare används i texten som ett samlingsbegrepp för både förskollärare och grundskollärare. I vissa avsnitt texten måste dock lärarkategorierna separeras och då används begreppen förskollärare och grundskollärare. 2. NULÄGESBESKRIVNING Nedan beskrivs hur situationen angående personalbehovet ser ut och spås utvecklas både på nationell nivå och lokalt i Järfälla Nationell nivå I rapporten Sveriges viktigaste jobb i förskolan och skolan Hur möter vi rekryteringsutmaningen 2 bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att det sammantaget i landet behövs nya medarbetare inom för- och grundskola. Mer än 60 procent av dessa, drygt personer, ersätter medarbetare som går i pension. Resterande andel beror på att antalet barn i förskole- eller skolålder ökar under de kommande tio åren. I synnerhet förskollärare och grundskollärare i matematik, naturvetenskap och teknik samt specialpedagoger spås bli eftertraktade. Detta anses gälla fram till år 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt, organisation och bemanning. Rekryteringsbehovet kommer enligt SKL att påverkas av bland annat förändringar i demografin, ökad rörlighet på arbetsmarknaden och politiska beslut/reformer som till exempel rör krav på lärarlegitimation och regler om personaltäthet. SKL pekar på behovet och nödvän- 2 Sveriges viktigaste jobb i förskolan och skolan Hur möter vi rekryteringsutmaningen? Sveriges kommuner och landsting (2014)

6 (22) digheten av att sätta in åtgärder som både kan påverka storleken på det framtida rekryteringsbehovet och hur attraktiva jobben i skolan är. Skolverket beskriver situationen som alarmerande i Skolverkets lägesbedömning Många grundskollärare anges inte vara tillfreds med sin arbetssituation och cirka var femte person som arbetar som grundskollärare har enligt Skolverket inte någon lärarexamen och kan därmed inte få lärarlegitimation. Var tredje lärare i grund- och gymnasieskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Skolverket, i likhet med SKL, menar att grundskollärare och förskollärare förväntas vara framtida bristyrken eftersom stora pensionsavgångar är att vänta. Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter enligt Skolverket visserligen att öka, men söktrycket är fortsatt lågt till flera av utbildningarna. Dessutom krävs förhållandevis låga betyg för att komma in. Skolverket betonar att bristen kommer vara alarmerande om inte sökmönstret dramatiskt ändras de närmaste åren. Skolverket efterlyser ett nationellt samlat krafttag för att komma till rätta med situationen. Förslag som återges i hänvisad rapport handlar bland annat om att skapa fler, snabbbare och mer flexibla vägar in i läraryrket utan att kraven sänks på de som utbildas till lärare. Också föreslås att lärarlyftet bör permanentas och att Skolverket ska få i uppdrag att kontinuerligt utveckla kompetensutvecklingsinsatser liknande Matematiklyftet, NT-lyftet och Läslyftet för fler ämnen och kunskapsområden. Regeringen har tidigare meddelat att läraryrkets attraktivitet behöver stärkas genom en nationell samling för läraryrket som bland annat syftar till bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och karriärutveckling. Regeringen kommer från och med höstterminen 2016 investera tre miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Lärarlönelyftet ska gå till särskilt skickliga lärare och kan ge runt lärare en lönehöjning. Beslutet om lön fattas lokalt. Huvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3000 kronor i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt. Lärare från följande kategorier kan ta del av satsningen: Legitimerade lärare i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan Legitimerade förskollärare i förskoleklass Legitimerade lärare och förskollärare i förskolan och fritidshem Ej legitimerade modersmålslärare som enligt skollagen jämställs med legitimerade lärare Fritidspedagoger eller motsvarande som är behöriga för att bedriva undervisning i fritidshemmet 4 Skolverket har för läsåret 2015/16 initierat lågstadiesatsningen i syfte att förstärka personaltätheten. Det här statsbidraget kan sökas av huvudmän för att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Skolverket har för läsåret 2015/16 fördelat cirka 2 miljarder kronor till totalt 558 huvudmän och statsbidraget kommer även finnas tillgängligt nästkommande läsår. Järfälla kommun kommer även nästkommande år söka statsbidraget. 3 Skolverkets lägesbedömning

7 (22) 2.2. I Järfälla Utredningen Utredning Långsiktig plan för personalförsörjning från 2013 visade bland annat på hur rekryteringsbehovet i Järfälla ser ut fram till år 2020 per verksamhetsområde. Utifrån att Järfällas expansion sker i högre takt än väntat är siffrorna som presenterades i omnämnd utredning redan för lågt hållna. Det finns i dagsläget ingen färsk beräkning av antalet personal som barn- och ungdomsförvaltningen kommer att behöva rekrytera kommande år. Men det är säkert att behovet är skriande utifrån den expansiva fas kommunen befinner sig i. Både ett ökat byggande och medföljande inflyttning samt ett ökat antal nyanlända anses påverka rekryteringsbehovet. Utifrån skollagens krav på behörighet och lärarlegitimation, innebär en stor andel obehöriga förskollärare och grundskollärare ett orosmoment. Gällande årskurs 6-9 tillåts endast behöriga lärare sätta betyg vilket särskilt understryker vikten av behöriga lärare i undervisningen i de högre årskurserna. Likaså kan efterfrågan av behöriga SvA-lärare (lärare i svenska som andraspråk) och modersmålslärare tillta om antal nyanlända elever stiger. Järfälla kommun är inte ensam om att brottas med problematiken kring behörighet och det finns en medvetenhet om bristen av vissa kategorier av lärare även på nationell nivå, vilket belyses i tidigare avsnitt. Järfälla kommun bör därför se över var det i verksamheterna finns brist på behöriga lärare och hitta vägar att hantera detta på. Databasen KOLL har använts som ett verktyg för att kartlägga andel behöriga grundskollärare per årskurs och ämne. Som nämndes inledningsvis finns dock ingen aktuell statistik att tillgå innevarande år. I föregående års plan för personalförsörjning uppmärksammades att de naturorienterande ämnena utmärkte sig då det särskilt i högre årskurser fanns ett stort behov av fler behöriga lärare. I vissa årskurser var hälften och ibland mer än hälften av lärarna obehöriga. Även i ämnena engelska, matematik och svenska som andraspråk påvisades ett behov av fler behöriga lärare. Gällande de lägre årskurserna påvisades en stor andel obehöriga lärare i ämnena bild och hem- och konsumentkunskap. Däremot påvisades en stor andel behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena, svenska, musik samt gällande idrott och hälsa. Även om andelen behöriga lärare i vissa ämnen är låg, bör läsaren ha i åtanke att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning fortfarande kan vara hög. Exempelvis kan en lärare som är behörig i två ämnen också undervisa i ett tredje ämne inom vilket läraren saknar behörighet men ändå bedöms ha kompetens inom. Trots saknad behörighet finns en pedagogisk och didaktisk kunskap hos läraren som säkerställer en viss kvalitet på undervisningen, även om lagens krav på behörighet inte är uppfyllt. Enligt Skolverkets siffror för år 2014 hade 84 procent av lärarna i grundskolan i Järfälla kommun pedagogisk högskoleutbildning. Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen var 31 procent år 2014 enligt Skolverkets siffror. I fritidshemmen fanns 29 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. 5 Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning ses som primärt och prioriterat framför andra personalkategorier inom förskolan och fritidshem exempelvis barnskötare. Men det bör i detta sammanhang betonas att även barnskötare kommer att behövas rekryteras framöver. 5 Skolverkets siffror från 2014, se Skolverkets hemsida; Jämförelsetal

8 (22) 3. ARBETET UNDER GÅNGNA ÅRET Barn- och ungdomsförvaltningen har fortsatt arbetet efter de områden som i den första utgåvan av planen för personalförsörjning identifierades som viktiga att fokusera på över tid för att möjliggöra en god personaltillförsel. Som tidigare nämnts är dessa områden: Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet Öka andel behöriga förskollärare och lärare Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Konkurrenskraftig löneutveckling Professionsutveckling Nedan ges en kort beskrivning av varför respektive område anses viktig för personalförsörjningen. Också återges en beskrivning av hur barn- och ungdomsförvaltningens arbete inom området har sett ut under det gångna året och vilka reflektioner som gjorts Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Marknadsföringen av kommunen som arbetsgivare spelar en betydande roll för personalförsörjningen. För att väcka ett intresse för Järfälla kommun som arbetsgivare, bör ett attraktivt varumärke kring en skolkommun i framkant skapas. Varumärket ska andas professionalism, utveckling och innovation. Om dessutom varumärket kan förenas med ett gott rykte vad gäller arbetsmiljön i kombination med ett konkurrenskraftigt löneläge, bör det hållas sannolikt att intresset för kommunen som arbetsgivare växer. För att uppnå detta, krävs att barn- och ungdomsförvaltningen strävar efter att varumärket blir verklighet inom förvaltningens verksamheter. Vid all marknadsföring är det viktigt att synas. Därför har barn- och ungdomsförvaltningen under år 2015 bland annat deltagit som partner i konferensen Framtidens lärande för att visa upp arbetet som sker med digitala verktyg i undervisningen. Genom konferensen och dess workshops möts kommuner, skolor och lärare som har ett särskilt intresse av skolans digitalisering. Barn- och ungdomsförvaltningen har också deltagit i Framtidsmässan där arbetsgivare ges möjlighet att träffa studenter och nyutexaminerade inom bland annat pedagogiska utbildningar. Förvaltningen har även deltagit i en arbetsmarknadsmässa på Södertörns högskola och i speed-dating arrangerat av Stockholms universitet vilket likaså syftade till att stimulera rekrytering. Barn- och ungdomsförvaltningen har också deltagit i internationella mässor i form av BETT-mässan och SETT-mässan. BETT står för British Education and Training Technology. Mässan besöks varje år av tusentals människor som på olika sätt arbetar med pedagogik och skolutveckling och den beskrivs vara världens största mötesplats med fokus på IT och lärande. SETT står för Scandinavian Educational Technology Transformation" och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Här ges goda möjligheter att, vid sidan om bidrag för kvalitetsutveckling, knyta kontakter och visa upp Järfälla kommun som en intresserad, modern och utvecklingsbenägen arbetsgivare. Allt detta medför bra reklam för kommunen och innebär att Järfälla syns och skapar ett varumärke om en skolkommun i framkant. Det är viktigt att ta tillvara kanaler i

9 (22) marknadsföringssyfte även om det även finns andra skäl till deltagande i konferenser såsom kvalitetsutveckling. För att kunna avgöra vilka mässor och andra former av event och evenemang som är givande att delta i bör nyttan utvärderas. Detta skulle ge en grund till att strategiskt kunna planera och välja deltagande efter det som anses givande efter barn- och ungdomsförvaltningens behov. Det har nämligen visat sig att vissa av mässorna inte gett det utslag som man hoppats på i förhållande till de resurser förvaltningen satsat. Andra kanaler för marknadsföring kan vara aktuellt att tänka kring. En idé kan vara att bättre använda sig av de lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Järfälla och nyttja deras kontaktnät i marknadsföringssyfte. Att bättre använda sig av sociala medier är ytterligare en idé. Årets erfarenheter har vidare påvisat ett behov av att ta fram och utveckla marknadsföringsmaterial som ska finnas tillgängligt i marknadsföringssyfte. Det bör snabbt finnas tillgängligt utan krav på framförhållning, istället för att varje enskilt tillfälle för marknadsföring kräver planering och framtagande av lämpligt material. Vilken typ av material som är önskvärt och som bör finnas tillgängligt bör bestämmas i samråd med kommunens informationsenhet. I föregående års plan för personalförsörjning nämndes att barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram en ny hemsida för pedagoger i syfte att verka för professionsutveckling och som en kanal för marknadsföring: Pedagog Järfälla 6. På hemsidan lyfts goda exempel från verksamheterna i kommunen och ger information om forskning och debattinlägg. Syftet med hemsidan är att inspirera och motivera pedagoger som är verksamma i kommunen, men också att marknadsföra kommunen och attrahera pedagoger utanför Järfälla. Det har framkommit att hemsidan har låg besöksfrekvens och det finns en osäkerhet kring hemsidans nytta. Barn- och ungdomsförvaltningen bör diskutera huruvida man ytterligare bör satsa resurser på hemsidan. Att besöksstatistiken är låg kan bero på låg kännedom om hemsidan och kan således förbättras. Men, det bör diskuteras om nyttan motsvarar de resurser som satsas från barn- och ungdomsförvaltningens sida Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet Genom att skapa en god arbetsmiljö ökar sannolikheten att befintlig personal väljer att fortsätta sin anställning i Järfälla kommun. Betydelsen av kommunens och förvaltningens rykte som arbetsgivare ska inte heller underskattas när det gäller att skapa ett varumärke som en tilltalande arbetsplats och därigenom öka chanserna vid rekrytering. Under 2015 har barn- och ungdomsförvaltningen gått med i projektet PRIO (se nedan) för att långsiktigt påverka arbetsmiljön. Former för att på kort sikt verka för en mer attraktiv arbetsmiljö har handlat om att ge stöd och handledning åt rektorer och förskolechefer i deras ansvar för sin personals arbetsmiljö. Arbetet beskrivs mer utförligt i följande text PRIO För att skapa möjlighet till avlastning och övrig skolutveckling utifrån ett organisatoriskt perspektiv har barn- och ungdomsförvaltningen gått med i projektet PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). Två av kommunens skolor deltar: Lundskolan och Källtorpskolan. Projektet leds av SKL och fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att hjälpa skolor med både kartläggning 6 Välkommen till Pedagog Järfälla! - Järfälla kommun

10 (22) och lämpliga åtgärder för att effektivisera verksamheten. Detta görs möjligt genom översyn av organisationsstruktur, översyn av resursfördelning och rationalisering av tidskrävande aktiviteter. PRIO verkar på sikt och ytterst handlar det framförallt om två saker - att stärka det kollegiala samarbetet mellan lärare och att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Två lärare, en från vardera skola, har utbildats till så kallade förändringsledare. Dessa har till uppgift att stötta skolorna i utvecklingen av de nyckelprocesser som identifieras. Skolledningarna äger dock projektet tillsammans med förvaltningen. Projektet inleds med en kartläggningsfas där förändringsledarna läser in sig på berörd skola och intervjuar samtlig personal på skolan om bland annat skolans styrkor och utvecklingsområden. I kartläggningsfasen ingår även en enkätundersökning som belyser dessa delar. Insamlat material skapar underlag för att identifiera ett antal utvecklingsområden eller nyckelprocesser som man vill arbeta vidare med. I den så kallade genomförandefasen tillsätts en arbetsgrupp per utvecklingsområde. Arbetsgrupperna består av lärare och annan relevant personal till exempel fritidsledare. Arbetsgrupperna har till uppgift att ta fram lämpliga åtgärder för att utveckla och förbättra arbetssätt inom respektive utvecklingsområde. Utvecklingsområden som har identifierats genom PRIO på Källtorpskolan är: Information och kommunikation o Hur kan informationsflödet fungera på skolan så att alla får den information de behöver? Både mellan kollegor samt mellan ledning och personal. Feedback och kollegialt lärande o Hur kan feedbacken utvecklas? Vem ska ge feedback och hur? o Vad behövs för att öka det kollegiala lärandet? Ämnesövergripande undervisning/måluppfyllelse och formativ bedömning o Hur kan skolan arbeta mer ämnesövergripande? o Hur kan skolan arbeta med måluppfyllelse och formativ bedömning på ett likvärdigt sätt? Mötesstruktur och möteseffektivitet o Vilken typ av möten behövs på skolan för personalen och för elevernas bästa? o Vilka rutiner bör gälla före, under och efter ett möte för att mötet ska kännas givande och effektivt? Ledningen o Hur kan skolledningen bli mer tydlig och synlig i verksamheten? o Hur kan rollerna i skolledningen förtydligas? o Hur kan skolledningen se till att möten blir mer effektiva och givande? o Hur kan skolledningen verka för att informationen och kommunikationen blir mer välfungerande? På Lundskolan har följande utvecklingsområden valts ut: Samplanering och kollegialt lärande o Vad krävs för att gemensam planering ska kunna genomföras lärare emellan? o Hur kan lärare visa upp sina bästa lektioner för varandra för kollegialt lärande?

11 (22) Samplanering mellan fritidshem och skola o Vad krävs för att gemensam planering mellan fritidshem och skola ska kunna genomföras? o Hur kan skolan utveckla den gemensamma planeringen för att höja kvaliteten på undervisningen och minska arbetsbelastningen? Organisation o Hur bör skolans team organiseras för att möjliggöra samplanering, gemensamma uppföljningar av elevresultat, underlätta övergångar mellan årskurser och skapa mer kontinuitet för eleverna? Systematiskt kvalitetsarbete Processerna för vikarier Både de inblandade skolledningarna samt förändringsledarna är mycket positiva till PRIO som arbetsform. Det är ett arbetssätt som erbjuder en given struktur och projektet i sin form medför en god förankring hos personal, vilket skapar en bra grund för förändringsarbete och skolutveckling. Förändringsledarna och rektorerna beskriver att personalen är positivt inställda till projektet och tycks, åtminstone i de flesta fall, anse att projektet är av vikt inte bara för skolutvecklingen utan också för att kunna förbättra arbetsmiljön på sikt. När det är dags att utvärdera PRIO i Järfälla blir det mycket intressant att ta del av lärarnas och den övriga personalens upplevelse av PRIO och deras upplevelse av eventuella resultat med koppling till arbetsmiljön. I PRIO finns material och metod för utvärdering av projektets resultat. I tabellen nedan visas metoder för utvärderingen och när ett förväntat resultat kan visa sig. SKL betonar att PRIO är en metod för långsiktig skolutveckling och mantrat håll i, håll ut återkommer. De första skolorna i Stockholms stad som gick in i PRIO kommer under våren 2016 att genomföra sin första utvärdering. Denna utvärdering blir intressant att följa. Även om en formell utvärdering av projekten i Järfälla görs först år 2017, finns en positiv upplevelse av PRIO bland de vidtalade. Detta gäller samtliga nivåer; lärare, skolledningar och förvaltning. Barn- och ungdomsförvaltningen bör överväga att möjliggöra för fler skolor att gå in i projektet, både i kvalitetsfrämjande syfte men också som en del i att på sikt verka för en bättre arbetsmiljö i kommunens skolor.

12 (22) Åtgärder utifrån arbetsmiljökompassen Arbetsmiljökompassen är en enkätundersökning som utförs vartannat år om anställdas upplevelse av sin arbetssituation. Hanteringen av arbetsmiljökompassen ses som en del i att hantera och motverka en osund arbetssituation inom kommunens verksamheter. Det är enhetschefernas ansvar att samordna åtgärder som rör den enskilda verksamheten. Barn- och ungdomsförvaltningen har dock ett ansvar i att stötta och ge handledning till cheferna om så behövs samt att fungera som stöd för att skapa utvecklingskraft på de olika enheterna. Arbetsmiljökompassens resultat 2014 visade på en minskning av röda resultat 7 i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. I första hand ska det fortsatta arbetet ske på respektive enhet för att ytterligare minska röda resultat. Gula resultat 8 är inte heller önskvärt för här finns outnyttjad potential. Några enheter har identifierat behovet av kompetensinventeringar för att bättre nyttja personalens kompetens och kapacitet. Barn- och ungdomsförvaltningen avser att följa upp insatsen och dra lärdomar av resultaten. Erfarenheterna kommer ligga till grund för ett gemensamt lärande inom förvaltningen. Ytterligare ett förslag till åtgärd för att komma till rätta med både gula och röda resultat är att på ett förvaltningsövergripande plan arbeta med ledarutveckling och utbildning i syfte att stärka chefer i återkoppling och feedback, vilket har uppmärksammats som ett utvecklingsområde. I föregående års plan och även i planen dessförinnan, beskrevs att rutiner skulle tas fram för hantering av resultat i arbetsmiljökompassen som utmärker sig systematiskt och genomgående för verksamheterna. Syftet med rutinerna angavs vara att åtgärdsarbetet delvis skulle lyftas från den enskilda arbetsplatsen till förvaltningsnivå. Barnoch ungdomsförvaltningen anser att sådana rutiner bör innebära att förvaltningsledningen stöttar cheferna i deras uppdrag som skolledare genom att ge stöd och handledning efter behov. Detta arbete kommer barn- och ungdomsförvaltningen fortsätta driva framöver vilket beskrivs under kommande kapitel. Viktigt att nämna är att arbetsmiljökompassen kommer ersättas av en alternativ modell för kommungemensam medarbetarundersökning från och med år Det blir således ett nytt instrument att utgå från vid uppföljning av arbetsmiljön Skolwebben Skolwebben är det IT-system som verksamheterna använder i sin kommunikation med föräldrar och till viss del även mellan pedagoger. Det har under ett flertal år riktats kritik mot skolwebbens funktionalitet och pedagoger beskriver skolwebben som en källa till ökad belastning, snarare än det omvända. Vid skrivande stund pågår upphandling av den lärplattform verksamheterna ska tillämpa fortsättningsvis. De upplevelser och erfarenheter från Skolwebbens tillkortakommanden har bidragit till kravprofilens innehåll. 7 Röda resultat beskriver en stor obalans mellan arbetsbörda och möjlighet att kunna påverka sin situation. Här finns risk för att medarbetare mår dåligt. 8 Gula resultat beskriver bland annat att personal upplever att deras kapacitet och kunskap inte tas tillvara och att det därmed finns risk för omotiverade medarbetare och låg produktivitet.

13 (22) 3.3. Öka andel behöriga förskollärare och lärare Att uppmuntra den personal som kan nå behörighet genom vidareutbildning är en av nycklarna i att möta behovet av behörig personal. I barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter finns det personal som har tillgodogjort sig en del av lärarutbildningen men saknar högskolepoäng för fullvärdig lärarexamen. Förutsättningar bör skapas så att dessa personer avslutar sina studier. I den dagliga verksamheten uppmuntras och informeras personal om möjligheterna till vidareutbildning, men det behövs även andra former av incitament. En mer konkret åtgärd handlar om deltagande i Lärarlyftet II som är en satsning initierad av Skolverket. Lärarlyftet innebär att undervisande lärare erbjuds kurser och utbildningar så att de ska kunna få rätt behörighet och legitimation. Barn- och ungdomsförvaltningen har sökt statsbidrag för att personal ska delta i satsningen. Under 2015 har ett antal lärare från Järfälla deltagit i kurser och utbildningar inom ramen för lärarlyftet. För att öka andel behöriga lärare strävar Järfälla efter att i större utsträckning knyta studenter och nyutexaminerade till kommunen. Mer om hur detta arbete har bedrivits beskrivs under nästkommande rubrik Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun Att knyta studenter till kommunen och visa att Järfälla är en attraktiv och intressant arbetsgivare, ses som ett strategiskt viktigt område för att öka chanserna till en god personaltillförsel. Detta görs genom ett ökat nära samarbete med lärosätena och en välfungerande och väletablerad organisation kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Barn- och ungdomsförvaltningen bör därför verka för att fler VFUstudenter kan tas emot i Järfälla kommuns för- och grundskolor och att fler handledare utbildas. I föregående plan för personalförsörjning uppmärksammades att Järfälla i samarbete med Södertörns högskola har startat ett centrum för professionsutveckling (CPU). CPU är en försöksverksamhet som ska pågå under minst fem år. Centrumet är en form av övningsskola och ska fungera som ett stöd för lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Järfälla. CPU ska också erbjuda kompetensutvecklande insatser för redan verksamma pedagoger i kommunen och ska på detta sätt även bidra till professionsutveckling. CPU underlättar även för rekrytering, då det medför att fler studenter och nyutexaminerade pedagoger har en positiv relation till och erfarenhet av Järfälla. För att illustrera effekten bör nämnas att 15 av de 20 studenter som gjorde VFU i Järfälla vårterminen 2015 och som tog sin examen samma termin, har fått anställning i kommunen. Genom samarbetet är Järfälla en av endast tre kommuner som tar emot lärarstudenter från Södertörns högskola. Detta innebär en ökning av lärarstudenter i kommunens verksamheter och medför också en nära anknytning till Södertörns akademiska miljö. Tack vare CPU tar Järfälla emot mer än dubbelt så många lärarstudenter än tidigare. I dagsläget finns ungefär 300 studenter placerade i Järfälla. Av dessa har 82 procent kunnat tilldelas en utbildad handledare, vilket är en hög andel i jämförelse med andra kommuner. Totalt sett finns cirka 240 utbildade handledare i kommunen fördelade på samtliga verksamheter, med undantag för två. Sju verksamheter tar inte emot någon lärarstudent trots att det finns utbildade handledare i verksamheten. I dessa fall hänvisar man till tidsbrist.

14 (22) I dagsläget görs relativt lite för att attrahera blivande barnskötare, trots att det i framtiden kommer att finnas rekryteringsbehov även av denna yrkeskategori. Att hitta relevanta former för att nå just barnskötare ses därför också som ett viktigt område för personalförsörjningen på sikt. Som nämndes i avsnittet Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare har barn- och ungdomsförvaltningen också deltagit på olika typer av arbetsmarknadsmässor för att attrahera nya pedagoger, då i synnerhet studenter och nyutexaminerade Konkurrenskraftig löneutveckling En konkurrenskraftig löneutveckling blir nödvändig för att kunna attrahera kompetent personal till barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Sett till den nationella lärarkris som förväntas, kan ingen kommun blunda för löneläget om behöriga lärare ska finnas i undervisningen. Här krävs en medvetenhet om att lönerna måste vara konkurrenskraftiga. Under 2015 har barn- och ungdomsförvaltningen inlett ett arbete för att komma framåt i lönebildningen. Under tidig höst genomfördes en konferens om lönebildning där barn- och ungdomsdirektören, representant från kommunstyrelsens personalavdelning samt fackliga representanter diskuterade ramar för lönebildingen. Syftet med en välfungerande lönebildning angavs vara att medarbetarens resultat och löneutveckling ska knytas samman, så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Utifrån detta utformades möjliga målsättningar med lönebildningen: God löneutveckling efter prestation Öka andelen lärare som stannar i Järfälla mer än fem år Välfungerande lönesamtal som bidrar till att medarbetare förstår sin lön Välfungerande löneprocess från löneanalys till meddelad lön Konferensen mynnade ut i ett antal preliminära åtgärder som ska hanteras i det fortsatta arbetet. Bland annat nämndes att ta fram strategier för lönebildning inom barnoch ungdomsförvaltningen, ta fram ett gemensamt lönesamtalsdokument som är konkret och enkelt att använda samt att genomföra en löneanalys per enhet/år. Barnoch ungdomsförvaltningen kommer fortsätta arbeta med dessa frågor. Hur detta arbete kommer att bedrivas beskrivs under kapitlet Arbete framöver Professionsutveckling Att skapa ett varumärke kring Järfälla kommun som en kommun i framkant gällande professionsutveckling, ses som en viktig attraktionsfaktor att lyfta vid marknadsföring av kommunen som arbetsgivare. I dagsläget finns ett utvecklat tänkande kring forskning och utveckling (FoU) och internationellt arbete och det pågår många relaterade aktiviteter i verksamheterna. Detta måste synliggöras och förmedlas utåt. Barn- och ungdomsförvaltningen bör således verka för att barn- och ungdomsförvaltningen syns i olika sammanhang och att bilden av Järfälla som en intressant och utvecklingsinriktad skolkommun sprids.

15 (22) Pedagoger i kommunen har under 2015 erbjudits en rad olika kompetenssatsningar som ett led i att höja kompetens och skapa en kultur som bejakar professionsutveckling. Exempelvis har erbjudits: Internutbildning för fritidspedagoger Matematiklyftet fortbildning i didaktik för lärare i matematik Läslyftet vänder sig till lärare och personal i skolbibliotek och syftar till att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga VIF/VIS riktar sig mot personal i för- respektive grundskolan och handlar om att bemöta barn med svårigheter att styra sitt beteende NT-satsning utvecklingssatsning inom naturvetenskap och teknik Föreläsningar och workshops på olika teman arrangeras av barn- och ungdomsförvaltningen och vänder sig till pedagoger i verksamheterna. Förskolans Språkmiljö kurs för förskollärare på förskolan Vad gör en skicklig lärare bättre? föreläsning av Christina Robertson 9 Temagrupper för förstelärare under ledning av lektor o Resultatuppföljning analys o Ledarskapet i klassrummet positivt och utvecklande arbetsklimat o Elevaktiva utvecklingssamtal o Reflekterande samtal observationer, konsultation och handledning Fortbildning idrottslärare om didaktik och bedömning Ytterligare ett område som främjar professionsutveckling och ökar attraktiviteten för läraryrket är karriärtjänster. I Järfälla finns nu cirka 90 förstelärare, 63 inom barnoch ungdomsförvaltningen och 26 inom kompetensförvaltningen. Barn- och ungdomsförvaltningen har även en lektor. CPU ger en bra plattform för att arrangera olika typer av professionsutveckling. Bland annat har fyra seminarier genomförts inom ramen för CPU där lärarstudenter och handledare mötts för att diskutera utmaningar i pedagogiska yrken och samtidigt ta del av erfarenhetsutbyten och kompetensöverföring. En föreläsning på temat bedömning och en forskningscirkel riktad mot lärare inom de samhällsorienterade ämnena har också genomförts. Det kan finnas skäl för att ytterligare utveckla CPU så att mer professionsutveckling sker inom ramen för CPU. Som nämndes under rubriken Marknadsföring av Järfälla kommun sker ett aktivt arbete med att delta i olika sammanhang som stärker bilden av Järfälla som en skolkommun i framkant. Under samma rubrik nämns även hemsidan Pedagog Järfälla vars syfte delvis är att främja och synliggöra professionsutveckling. Det förs ett resonemang om huruvida barn- och ungdomsförvaltningen bör satsa ytterligare resurser på hemsidan eftersom statistik visar att besöksfrekvensen är låg. Den centrala förvaltningen har krympt i sin omfattning och mindre tillgängliga resurser finns vilket medför att vissa uppgifter måste rationaliseras bort. Huruvida Pedagog Järfälla är en av dessa uppgifter bör diskuteras framöver. 9 Cristina Robertson är forskningsstrateg vid Jönköping kommun och föreläser om vad som karaktäriserar skickliga lärare och hur forskningen kan användas i läraryrket

16 (22) 4. ARBETE FRAMÖVER Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med att skapa en bra struktur och grund för rekrytering och framtida personalförsörjning. Mycket av detta arbete bedrivs kontinuerligt och som en naturlig del av barn- och ungdomsförvaltningens arbetssätt. Till detta hör vissa kompetensinsatser och nätverk som finns för erfarenhetsutbyten, vilka inte är tidsbestämda utan fortlöper över tid. Nedan redovisas hur mer specifika insatser kommer att se ut under kommande år Marknadsföring av Järfälla kommun som arbetsgivare Barn- och ungdomsförvaltningen kommer aktivt fortsätta medverka i nätverk, konferenser och liknande sammanhang för att synliggöra Järfälla kommun som en skolkommun i framkant i linje med den marknadsföringsidé som tidigare har beskrivits. Förvaltningen kommer också att eftersträva en strategisk hållning till val av mässor och andra evenemang förvaltningen väljer att delta i. Det centrala är att hitta de kanaler som ger mest nytta i förhållande till resurser som tas i anspråk. Detta kräver att utvärderingar görs efter varje deltagande. Det finns också ett behov av att ta fram material att använda i marknadsföringssyfte. Här bör ett samarbete inledas med kommunens informationsenhet där kompetens om kommunikation och marknadsföring finns samlat. Järfälla kommun har ett antal policys som ger riktlinjer kring hur kommunen som arbetsgivare ska verka inom ett antal områden. Bland annat finns en policy om att det ska vara möjligt för den anställda att kombinera arbete och familj 10. Detta och andra policys som Järfälla kommun som arbetsgivare jobbar efter i sin personalpolitik, kan vara lämpliga att informera om vid rekryteringsinsatser. En viktig kanal att använda för att marknadsföra Järfälla kommun är de 300 studenter som gör eller har gjort sin VFU i Järfälla. Deras berättelse om Järfälla som en bra och intressant kommun att jobba i kan inte underskattas. Att deras VFU blir en positiv upplevelse är därför viktigt för att ett gott rykte om Järfälla skapas Skapa en bra arbetsmiljö för att skapa attraktivitet PRIO För att skapa möjlighet till avlastning och övrig skolutveckling utifrån ett organisatoriskt perspektiv bör barn- och ungdomsförvaltningen gå med i projektet PRIO med fler av kommunens skolor. Projektet kan på sikt bidra till ett förbättrat arbetsklimat och har även andra positiva effekter som talar för ett utökat deltagande. PRIO verkar på lång sikt och det måste också finnas en ambition om att verka för en bättre arbetsmiljö även på kort sikt. De för- och grundskolor som inte tar del av projektet bör få insyn i de tankar och nya arbetssätt som projektet har genererat i deltagande skolor. Detta för att sprida goda effekter av projektet. Hur exempelvis en skola har implementerat ett nytt arbetssätt för kollegial samplanering kan ge inspiration till en annan verksamhet att utveckla av arbetsprocesser i syfte att skapa avlastning. Diskussion kring utveckling av arbetssätt bland annat utifrån de erfarenheter som finns genom PRIO bör därför diskuteras i chefsgruppen. 10 Föräldraplan Järfälla kommun, se

17 (22) Minska administrativ rapportering Den politiska koalitionen föreslår att barn- och ungdomsförvaltningen bör hitta lämpliga åtgärder för att minska administrativ rapportering mellan enheter och förvaltning. Huvudmannen har vissa skyldigheter att samla in uppgifter som inte kan rationaliseras bort exempelvis kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet eller olika typer av statistiska rapporter. Men det kan undersökas om datainsamling som görs är nödvändig och om rapporteringen kan genomföras på ett mer effektivt sätt i syfte att avlasta enheterna. Beslutsstödet Hypergene har under år 2015 inte fungerat optimalt då data i systemet varit felaktig. Om förvaltningen kan komma till rätta med bristerna i Hypergene kan istället systemet uppfylla sitt syfte om att bespara enheterna arbete, snarare än tvärtom vilket varit fallet under det gångna året. Det finns en rad centrala funktioner inom barn- och ungdomsförvaltningen vars syfte är att underlätta för verksamheterna. Bland dessa kan nämnas funktioner inom ekonomi, personalfrågor, kost, arbetsmiljö, arkivering och verksamhetsutveckling. Under 2015 har den centrala förvaltningen verkat under besparingskrav och resurserna har krympt. Det har både från politikens och från förvaltningens sida funnits en vilja att inte skära på ett sådant sätt att verksamheterna belastas med uppgifter som den centrala förvaltningen tidigare hjälpte till med. Detta har ansetts vara kontraproduktivt till nedskärningarnas syfte. Det är viktigt att denna inställning förblir ledande. Den nya förvaltningsmodellen ger bättre förutsättningar för att överblicka när och vilka uppgifter som begärs in från verksamheterna. Därigenom ges bättre möjligheter till effektivisering Åtgärder utifrån medarbetarundersökningen Från och med år 2015 har arbetsmiljökompassen ersatts av en ny modell för medarbetarundersökning. Syftet är fortfarande att få ett tydligt underlag för att planera och förbättra arbetsmiljön och verksamheterna inom Järfälla kommun. Järfälla kommuns resultat i sin helhet kommer att presenteras vid två informationsseminarium under januari Resultatet för varje enhet presenteras på respektive enhet. När resultatet har presenterats kan förbättringsåtgärder identifieras. Tidigare har resultatet av arbetsmiljökompassen diskuteras med enhetscheferna inom ramen för medarbetarsamtalet. Detta samtal ska verka för att stödja skolledaren i åtgärdsarbetet. För att samtalet ska genomföras med större fokus bör istället skolledare vars enhet påvisar svaga resultat, bjudas in till ett specifikt samtal om resultatet i medarbetarundersökningen. Ett sådant specifikt samtal skulle kunna utgöra en del av en handlingsplan om att hantera utmärkande resultat från förvaltningens sida. Det finns dock ett behov av att ytterligare specificera hur förvaltningen på en övergripande nivå avser arbeta med resultat från medarbetarundersökningen Avslutningssamtal För att i större utsträckning förstå varför personal slutar och utifrån denna förståelse kunna arbeta för att personal inte väljer att lämna Järfälla kommun ska förvaltningen sträva efter att avslutningssamtal införs.

18 (22) 4.3. Öka andelen behöriga förskollärare och lärare Järfälla kommun deltar även nästa år i Lärarlyftet II och uppmuntrar och möjliggör för personal att delta i syfte att nå behörighet. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer också att fortsätta sitt arbete med CPU för att attrahera nyutexaminerade lärare (se mer om detta under nästkommande rubrik) Behörighetsgivande utbildningar i Järfälla Det kan finnas skäl för att mer direkt och konkret verka för att personal vidareutbildar sig för att nå behörighet inom områden där det finns behov. Det bör undersökas om det finns möjlighet att genomföra behörighetsgivande kurser på plats i Järfälla men i regi av lärosätena. Detta kan vara ett kraftfullt sätt för att öka andel behöriga inom ett visst ämne eller skolform där det har påvisats ett stort behov Kompetensfonden Kommunfullmäktige i Järfälla har beslutat att inrätta en så kallad kompetensfond. Fonden innebär att 5 mnkr delas ut årligen för insatser som avser vidareutbildning och kompetenshöjning. Respektive nämnd ansöker om medel ur fonden, där ansökan ska stödja respektive verksamhets mål och uppdrag samt följa riktlinjerna i kommunens personalpolitiska handlingsplan. Kompetensfonden är en möjlig väg för att åtminstone delvis finansiera insatser som syftar till att öka andel behöriga lärare. Gällande önskad kompetensutveckling för år 2016 ska en sammanställd ansökan för barn- och ungdomsnämnden göras senast 28 februari Gemensamma riktlinjer I dagsläget finns inga gemensamma riktlinjer för vad som erbjuds och förväntas av personalen vid olika former av kompetensutveckling. Det finns exempel på verksamheter som erbjuder ledighet med lön när det rör sig om studier som ska leda till behörighet, medan andra verksamheter har en mer restriktiv hållning. En del verksamheter betalar även för resor och litteratur och en del erbjuder direkt lönepåslag när en personal har nått examen. För att skapa likvärdighet bör barn- och ungdomsförvaltningen ta fram gemensamma riktlinjer för vad verksamheterna erbjuder vid kompetensutveckling av olika slag. Riktlinjerna bör utformas på ett sådant sätt att studier som leder till behörighet stimuleras KOLL Nyttan med KOLL är att bland annat att kunna följa upp personalförsörjningen på lokal och övergripande nivå. Som tidigare har nämnts, fungerar inte KOLL i nuläget på ett sätt som är önskvärt. När integrationen mellan KOLL och andra system fungerar så att data i KOLL är uppdaterad och validerad, bör rutiner tas fram som säkerställer att all personal finns registrerade i KOLL Knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun CPU Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med CPU och kommer verka för att konceptet utvecklas. CPU ska fungera som ett nav för professionsutveckling, både för studenter och verksamma pedagoger. Detta medför att kontaktytor skapas vilket främjar rekryteringar. För att ytterligare stimulera möjligheter-