Mannen R Y G G M Ä R G S S K A D A O C H S E X U A L I T E T E N

Transkript

1 Mannen R Y G G M Ä R G S S K A D A O C H S E X U A L I T E T E N

2 Copyright Invalidförbundet Invalidförbundets publikationer O.30, 2004 ISBN ISSN Layout och teckningar: Inka Happo/Puhuri Tryckeri: PrintMill, 2004

3 R Y G G M Ä R G S S K A D A Mannen O C H S E X U A L I T E T E N

4

5 Innehåll Orsaker till och följderna av en ryggmärgsskada 8 Sexualitet 10 Lust och upphetsning 10 Känslolöshet 11 Masturbation 12 Sexuella funktioner 13 Erektionsstörningar 14 Möjligheter att behandla erektionsstörningar 15 Ejakulation och orgasm 16 Orsaker till barnlöshet efter en ryggmärgsskada 18 Behandling av barnlöshet 18 Funktionsstörning i autonoma nervsystemet (autonom dysreflexi) 21 Urinblåsans och tarmens funktion 22 Smärta 23 Spasticitet, felställning i leder, osteoporos 24 I parförhållande och ensam 24 Åldrande mannen 26 Sexualrådgivning efter en ryggmärgsskada 28 Kontaktuppgifter Litteratur

6 6

7 Sexualitet - livskraft 7 Sexualiteten intar en väsentlig plats i en persons liv oavsett dennes ålder, kön eller grad av fysisk funktionsförmåga. En ryggmärgsskada minskar inte personens sexualitet och sällan heller dennes vilja att vara sexuell. Ryggmärgsskadan påverkar visserligen hur personen uttrycker sin sexualitet eller fungerar sexuellt. Man kan uppleva sexuell tillfredsställelse på många olika sätt, kärlek och god växelverkan med ens partner bildar grunden för detta. Tillfredsställandet av sexualbehovet är dock bara en aspekt av sexualitetens många delområden. Ingen handbok kan vara fullständig i ett ämne som är så pass nyansrikt och individuellt som detta. Handboken är ägnad att ge såväl ryggmärgsskadade personer som personal inom hälsovården information om effekterna av ryggmärgsskadans inverkan på sexualiteten och sex. Handboken har upkommit som en del av Invalidförbundets verksamhetsenheters gemensamma projekt, Sexualitet livskraft, med bidrag från Penningautomatföreningen. Arbetsgrupp: Eija Ahoniemi (special läkäre i fysikalisk medicin),päivi Ahopelto (specialsjukvårdare, sexualrådgivare, uroterapeut), Annamari Dahlberg (sjukvårdare, sexualrådgivare), Eeva-Maija Hokkinen (rehabiliterings planerare) Satu Juntto (sjukvårdare, sexualrådgivare, uroterapeut), Kirsi Valtonen (med.lic). Översättning: Göran Långstedt, Bodil Fagerström-Lehto

8 8 Orsaker till och följderna av en ryggmärgsskada En ryggmärgsskada uppstår till följd av en skada eller en sjukdom. Orsaken till en ryggmärgsskada kan till exempel vara en olycka som har inträffat i trafiken, hemma, på arbetsplatsen eller vid dykning. Orsaken till en sjukdomsbetingad ryggmärgsskada kan vara en tumör, ryggmärgsinflammation, eller blodcirkulationstörning eller en medfödd utvecklingsstörning i ryggmärgen. Nedan i handboken avses med ordet skada även sjukdomsbetingad ryggmärgsskada. Vid neurologisk nivåklassificering av ryggmärgsskador används beteckningarna C1-8, T1-12, L1-5 och S1-5 för att beskriva ryggmärgsskadans nivå. Bokstaven anger om skadan i ryggmärgen finns i trakten av halskotorna (C), bröstkotorna (T), ländkotorna (L) eller svansbenet (S). Siffran efter bokstaven anger sedan närmare vilken nervrot som har skadats (Bild 1 och 2). En ryggmärgsskada i trakten av halskotorna orsakar förlamning av alla fyra extremiteter (tetraplegi). Ryggmärgsskador i trakten av bröstkotorna eller ländkotorna eller nervrotsskador i trakten av ländkotorna orsakar förlamning av nedre extremiteterna (paraplegi). En ryggmärgsskada kan vara partiell eller total. Vid partiell ryggmärgsskada har aktiva kontrollerade rörelser och känselförnimmelser av olika grad bevarats under skadenivån. Beroende på ryggmärgsskadans nivå, och om den är partiell, orsakar skadan ofta vissa av följande funktionsstörningar: muskelförlamning/försvagad muskelkraft känselstörningar funktionsstörningar i urinblåsan och tarmen funktionsstörningar i könsorganen spasticitet, dvs. okontrollerade rörelser av extremiteter och kroppen som orsakas av ökad frekvens av autonoma muskelsammandragningar och muskelspänningar smärta störningar i regleringen av värme och blodtryck felställningar i extremiteter och kroppen rörelsebegränsningar i lederna benskörhet eller osteoporos ökad risk för trycksår

9 9 Bild 1. Ryggraden och nervrötter utgående från ryggmärgen. Bild 2. Hudområden innerverade av ryggmärgsnerverna.

10 10 Sexualitet Sexualitet är en av livets kvalitetsfaktorer, den innefattar fysiska, psykiska, sociala och kulturella dimensioner. Sexualiteten är på ett mångskiftande sätt invävd i samhällets värden, kultur, moral, religion och även lagstiftning. Tillfredsställelsen av de sexuella behoven är bara en sida av sexualitetens många delområden. Det att man får ett handikapp gör inte att sexualiteten försvinner, men dess innebörd och uttrycksformer kan förändras. Ofta upplevs att en skada begränsar möjligheterna, lusten eller modet för att verkställa ens egen sexualitet. Positiva attityder, öppenhet och kurage att pröva nya ting hjälper då man vill tillfredsställa sina sexuella behov. Lust och upphetsning Den sexuella lusten kan väckas antingen av fantasibilder och tankar eller av stimulans från könsorganen. Ofta uppstår lusten som en samverkan av vardera faktorn. Sexuell upphetsning är ofta förknippad med psykiskt behagliga känslor av ökad sexuell virilitet och fysiska känningar av förändringar som sker i könsorganen. Blodströmningen i könsorganen ökar, hjärtats och musklernas spänningstillstånd ökar. Hos män syns blodträngseln i könsorganen i och med att penisen blir större och hårdnar. Störningarna i sexuell lust är av olika slag. Orsakerna till olusten kan vara psykiska och organiska. Ofta är det fråga om en samverkan av många faktorer. Hos en ryggmärgsskadad man kan den sexuella lusten minska till exempel trötthet, depression, rädsla över urin- eller analinkontinens, erektionssvaghet och känslolöshet. Även vissa läkemedel, till exempel de som används vid behandling av depression och spasticitet, kan ha biverkningar som gör att den sexuella lusten avtar.

11 Känslolöshet 11 En ryggmärgsskada orsakar oftast någon grad av störningar i känselförnimmelserna. Känseln kan helt saknas i nivåer som ligger lägre än skadan. Beröringsförnimmelsen kan ibland finnas kvar, men det kan vara svårt att åtskilja vass och trubbig beröring. Även känslan av kallt och varmt kan vara otillfredsställande. Känselstörning och avsaknad av känselförnimmelser eller analgesi, kan nedsätta den sexuella lusten och på så sätt minska njutningen av ett samlag. Då ryggmärgsskadan finns i trakten av halskotorna kan det hända att de enda hudområdena med normal förnimmelse är öronen, nacken, ansiktet och huvudsvålen. Öm smekning av huden kan på vissa områden av kroppen orsaka förnimmelser påminnande om el-stötar eller annars vara obehagliga, på andra delar av kroppen kan beröringen vara angenäm. Med beröring kan man uttrycka sina känslor, uppleva välbehag och uttrycka sina behov. Beröringen kan kännas olika skön på olika delar av kroppen. Hudområden som förnimmer sexuell tillfredsställelse kallas erogena zoner. Könsorganen är inte det enda hudområdet som förnimmer sexuell tillfredsställelse, utan de erogena zonerna växlar hos olika personer. Hos de flesta människor är munnen, bröstvårtorna, skinkorna, ytteröronen, inre ytorna av armarna och fötterna samt nacken erogena zoner. Ofta kan det på grund av bristande eller avsaknad av känselförnimmelser vara svårare och kräva mer tid än tidigare att uppnå en orgasm. Vid partiella skador och skador i ryggmärgens lägre delar kan orgasmen upplevas som oförändrad. Hos många ryggmärgsskadade kan området vid och ovanför känselgränsen bli mycket känsliga erogena zoner, smekning av dem ger sexuell tillfredsställelse och njutning. Hos vissa personer kan samlaget och orgasmen lindra spasticitet och minska muskelspänning, hos andra igen kan effekten bli den rakt motsatta. Många med ryggmärgsskada beskriver orgasmen som en annorlunda upplevelse än tidigare. Andra igen, lär sig uppleva orgasmen via fantasier

12 12 (fantomorgasm). Fastän orgasmen är annorlunda, kan den ändå kännas lika tillfredställande och njutbar som tidigare. Sensuell massage är ett bra sätt att lära känna de erogena zonerna på sin egen eller sin partners kropp. Som hjälpmedel för djupare effekter kan användas olika slags oljor eller salvor. Sensuell massage är rytmisk smekning av, tryckning på och lätta nyp i huden, vilket gör att musklerna slappnar av och att blodcirkulationen och ämnesomsättningen blir bättre. Kraften i massagerörelsen är beroende av böjelserna hos den som blir masserad. Rummet där massagen sker ska vara varmt och fridfullt. Grunden för massagen är sensuell glädje och därför ska den ägnas mycken tid. Man kan också pröva massage med mekaniska massageapparater. Med hjälp av apparaterna kan man få musklerna att slappna av och uppleva sinnesförnimmelser som känns djupare. Masturbation Med masturbation avses att de egna könsorganen stimuleras med hjälp av händerna, olika hjälpmedel eller fantasibilder för att uppnå sexuell njutning. För masturbation används många olika benämningar som exempelvis onani, sexuell självtillfredsställelse eller solosex. De flesta vuxna män onanerar då och då. Vissa män masturberar för att få sexuell tillfredsställelse och orgasm, vissa för att utlösa sexuell spänning, stress eller för att kompensera för partnerns eventuellt glesare sexuella behov. Masturbation är ett sätt att göra sig bekant med den egna kroppens funktioner och nå upplevelser av välbefinnande och njutning. Efter en ryggmärgsskada är masturbation ett bra

13 13 sätt att få information om eventuella erektions- eller ejakulationsstörningar. På så sätt kan man bilda sig en uppfattning om känslolösheten i könsorganen och om förnimmelser från olika slags beröringar. Ett glidmedel kan vara till god hjälp vid masturbationen, då det med hjälp av detta är lättare att verkställa smekningen och verkan av den blir effektivare. Olika slags hjälpmedel efterapande kvinnliga könsorgan samt konstgjorda vaginor hör till de hjälpmedel för masturbation som används av män, liksom även hjälpmedel som efterliknar munnen. Hjälpmedel som exempelvis massagestavar avsedda för kvinnor kan även användas av män. För vissa personer är onanering en privat och mycket personlig händelse, för andra en del av samlaget och den gemensamma njutningen tillsammans med partnern. Sexuella funktioner När det gäller sex kan man förenklat säga att det är en fråga om lust och förmåga. Begäret väcks i hjärnan genom förmedling av sinnena och fantasibilder, med följden att kroppen inställs sexu-

14 14 ellt. Impulserna förmedlade av nerverna fortsätter via perifera nerver till könsorganen där de orsakar utvidgning av blodkärlen. Hos män orsakar den ökade blodströmningen till könsorganen erektion. Stimuleringen och aktiveringen av de sexuella funktionerna kan ske psykogent (fantasibetingat) via hjärnan, med ursprung i synförnimmelser, dofter, beröring, ord, tankar och känslor. Könsorganen kan också aktiveras reflexmässigt till följd av beröring. Nerverna som transporterar känselsignalerna löper från könsorganen via de nedersta ryggmärgsnerverna till ryggmärgens nedre del, varifrån signalerna sedan löper tillbaka via nerverna till könsorganen, som aktiveras. De känsel- och rörelsecentra som är viktiga för de sexuella funktionerna finns i ryggmärgen på nivåerna T11-L2 och S2-4 (se bilden). Skador i dessa områden orsakar olika slags störningar i penisens erektion och ejakulation. Om skadan ligger högre i ryggmärgen förlorar dessa nervcentra sin kontakt med regleringen i hjärnan, vilket också orsakar störningar i de sexuella funktionerna. Störningens svårighetsgrad är således beroende av på vilken nivå skadan ligger och hur stort område av ryggmärgen har skadats. Störningarna utgör inget hinder för sexuellt umgänge. Erektionstörningar Vid högre skador i området av bröstkotorna och halskotorna är reflexmässig erektion vanlig. Då skadan i ryggmärgen är total har erektionen ingen förbindelse med det centrum i hjärnan som styr könsorganens funktioner. Reflexmässig erektion kan orsakas av att penisen berörs exempelvis då underlivet tvättas eller då man gör en katetrisering eller placerar en urinuppsamlare. På grund av känslolöshet och medföljande försvagade sinnesförnimmelser kvarstår erektionen oftast inte. Personen själv kan vara helt omedveten om sin erektion och han kan inte påverka den. Stimulans genom fantisering ger ingen erektion om ryggmärgs-

15 skadan är total och ligger ovanför T11-nivån. Vid partiella skador kan erektionen inträffa psykogent. I synnerhet vid lägre liggande ryggmärgsskador är det typiskt att erektionen uteblir helt och hållet eller att den är mycket svag och kortvarig. 15 Långvarig erektion pågående i över fyra timmar (priapism) är ofta smärtsam. Ihållande erektion beror ofta på förändrade, överkänsliga känselförnimmelser. Orsaken till långvarig erektion kan också bero på att man använder injicerade läkemedel för behandling av erektionsstörningar. Långvarig erektion är förenad med risker för vävnadsskador i penisen och därför måste man få en ihållande erektion att minska så fort som möjligt. Först kan man försöka få erektionen utlöst genom att öka den fysiska aktiviteten och duscha könsorganen med svalt/kallt vatten. Om erektion inte med dessa åtgärder avstannar, skall man uppsöka läkarvård. Möjligheter att behandla erektionsstörningar När man överlägger möjligheterna att behandla erektionstörningar bör man minnas att en ryggmärgsskada inte alltid är den enda orsaken till erektionsstörning. Ifall erektionsstörningen fanns redan innan ryggmärgen blev skadad, är det kanske skäl att man närmare undersöker situationen. Erektionsstörningar kan orsakas av bl.a. vissa läkemedel eller av olika sjukdomar, till exempel diabetes. Oralt intagna läkemedel är det främsta alternativet för behandling av erektionsstörningar. Läkemedlen utvidgar penisens blodkärl och ökar blodets strömning till penisen. Det krävs sexuell passion för att läkemedlet ska verka. Det finns såväl kort- som långtidsverkande läkemedel. För vissa brukare är oralt intagna läkemedel förknippade med biverkningar. Dessa läkemedel är receptbelagda preparat och lämpligheten av dem bedöms av en läkare. Effekten av oralt intagna läkemedel är inte alltid tillräcklig och då kan man pröva på injektioner som behandling. Då läkemedel ges som injektioner sticker man sprutan direkt i penisens

16 16 erektila vävnad. Man kan också dosera läkemedlet med ett applikatorrör direkt i urinröret. Vakumpump är ett mera sällan använt alternativ för att behandla erektionsstörningar. Man placerar då penisen i en plastcylinder och åstadkommer med hjälp av pumpen undertryck och blodträngning i penisen. Erektionen vidhålls med hjälp av en spännring, som hindrar blodets utlopp från penisens erektila vävnad. Spännringen kan också användas ensam, om mannen har reflexmässig erektion. Om inga andra behandlingar hjälper, kan det bli fråga om att använda en penisprotes. Ejakulation och orgasm Ejakulationen är en funktion som styrs av nervsystemet och störs ofta till följd av skador i ryggmärgen. Den vanligaste orsaken till utebliven ejakulation är känslolöshet i trakten av penisen. Samlag eller masturbation ger inte tillräckligt stimulus till nervsystemet. En ryggmärgsskada kan orsaka följande störningar i ejakulationen: - ejakulationen uteblir helt - ejakulationen riktas bakåt mot urinblåsan (beror på innervationsstörning i regleringen av spermieutlösningen och blåshalsen) - ejakulationen och orgasmen inträffar inte samtidigt - svårighet att förnimma orgasm - smärtsam sädesavgång (beror på att urinrörets yttre slutarmuskel inte öppnar sig och att trycket från sädesvätskan riktas mot den del av urinröret som omges av prostatan). Det dröjer i allmänhet ett halvt till ett år innan ejakulationsreflexen har återhämtat sig efter skadans inträffande. De flesta män med ryggmärgsskada blir tvungna att använda hjälpmedel för att få sädesuttömning. Ibland kan erektionen botas med läkemedel som gör det lättare att få ejakulation vid samlag eller när man sti-

17 17 mulerar med händerna, om skadorna är partiella. Man kan även försöka få ejakulation med hjälp av en vibrator, dvs. en apparat som är speciellt utvecklad för stimulation av penisen, då skadorna ligger ovan T11-nivån. Även om det inte skulle bli sädesuttömning vid ett samlag, bör man ändå använda preventivmedel, eftersom det möjligtvis kan finnas enstaka spermier i urinröret. Förutom att kondomen är ett bra preventivmedel är den också ett utmärkt medel för att skydda sig mot könssjukdomar. Ofta kan det på grund av bristande eller avsaknad av känselförnimmelser vara svårare och kräva mer tid än tidigare att få orgasm. Vid partiella skador och skador i ryggmärgens lägre delar kan orgasmen upplevas som oförändrad. Hos många rygg-

18 18 märgsskadade kan området vid och ovanför känselgränsen bli mycket känsliga, erogena zoner, då smekning av dem ger sexuell tillfredsställelse och njutning. För vissa personer kan samlaget och orgasmen lindra spasticitet och minska muskelspänning, medan hos andra igen kan effekten bli den rakt motsatta. Många med ryggmärgsskada beskriver orgasmen som en annorlunda upplevelse än tidigare. Andra igen lär sig uppleva orgasmen via fantasier (fantomorgasm). Fastän orgasmen är annorlunda kan den ändå kännas lika tillfredställande och njutbar som tidigare. Orsaker till barnlöshet efter en ryggmärgsskada Testiklarna hos en vuxen man producerar cirka 100 miljoner spermier om dagen. Spermierna utvecklas i sädesgångarna. Spermiebildningen är möjlig endast då testikelns inre temperatur är rätt, det vill säga cirka 35 C. Produktionen av spermier kan försvagas av rökning, riklig användning av alkohol samt stress. Efter en ryggmärgsskada sker oftast förändringar i sädesvätskan. Mängden av och rörligheten hos spermierna i sädesvätskan avtar. Orsaken till försämringen i sädesvätskans kvalitet kan vara en högre temperatur i testiklarna som sammanhänger med sittställningen, avsaknad av sädesuttömning och återkommande urinvägsinflammationer. När man undersöker fruktbarheten hos en ryggmärgsskadad person är det skäl att minnas att upphovet till barnlöshet även kan ligga i andra orsaker än hos ryggmärgsskadan. Orsaken till ett onormalt sädesvätskeprov kan också vara tilltäppning av sädesledarna, otillräcklig hormonproduktion, prostatainflammation, åderbrock i pungsäcken eller varaktiga skador till följd av en testikelinflammation orsakad av påssjuka. Mycket sällan är ryggmärgsskadan orsaken till att det inte alls bildas spermier. Ryggmärgsskador ökar inte risken för handikapp hos det blivande barnet. Behandling av barnlöshet Behandling av barnlöshet kan indelas i tre klasser, dvs. hormon-

19 behandlingar, kirurgiska ingrepp eller egentlig befruktningsbehandling. Behovet av behandlingen bedöms alltid individuellt efter att orsaken till barnlösheten har blivit klarlagd. Resultaten från befruktningsbehandlingar baserade på ingrepp (insemination, provrörsbefruktning, mikroinjektion) har varit goda, och de har möjliggjort föräldraskapet för många män som har fått en ryggmärgsskada. Vid insemination väljs de spermier (tvätt av sädesvätskan) ur mannens sädesvätska som simmar bäst och snabbast, och som sedan med hjälp av en tunn kateter sprutas in i livmoderhålan. Kvinnor ges oftast samtidigt hormonbehandling för att säkra att äggcellerna mognar. Vid provrörsbefruktning (IVF) eftersträvas genom hormonbehandling att flera äggceller mognar samtidigt för att sedan insamlas ur äggstockarna via vaginan. Äggcellerna befruktas utom kroppen och de befruktade äggcellerna eller embryona införs i livmodern efter 2-3 dagar. På grund av flerfosterrisken införs oftast bara två embryon. Mikrobefruktning (ICSI) kan användas när kvaliteten på mannens sädesvätska är svag och spermieproduktionen minimal. Vid behov kan spermierna samlas direkt från testiklarna eller bitestiklarna. Vid mikrobefruktningen förs spermierna med hjälp av mikroskopiteknik direkt in i äggcellen och det befruktade embryot flyttas sedan efter några dygn till livmodern. I alla dessa metoder av befruktningsbehandling är det möjligt att använda donerade könsceller, spermier, äggceller eller embryon. 19 Vid ryggmärgsskador där känselgränsen ligger på nivå T10-11 eller högre kan man pröva att använda en Ferti Care-vibrator, som har utvecklats för att framkalla ejakulation. Vibrationerna från vibratorn har konstaterats ge den bästa stimulationen av penisens känselnervändar för att frambringa ejakulation. Användningen av en vibrator, då ryggmärgsskadan ligger ovanför T6-nivån, och i synnerhet ejakulationen kan alstra symptom på funktionsstörningar i det autonoma nervsystemet (autonom dysreflexi), och därför bör de första försöken alltid göras under övervakning medan man kontrollerar blodtrycket. Autonom dysreflexi kan ha följden att RR stiger beroende på att blodtrycket snabbt kan stiga

20 20

21 högt, med kraftig huvudvärk och allmän sjuklighet som påföljd. Det rekommenderas att man tuggar sådana läkemedel som tas för att sänka blodtrycket, om blodtrycksnivån börjar stiga under försöket med vibratorn, eller i förebyggande syfte ca 15 minuter innan försöket. Regelbunden användning av en vibrator kan i vissa fall öka mängden spermier och förbättra deras kvalitet. 21 Ifall ryggmärgsskadan är total på nivån T11-L2, ger användningen av en vibrator inget resultat. Vid skador på denna nivå kan man försöka få ut sädesvätska med hjälp av elektrostimulation, dvs. genom att elektriskt stimulera via ändtarmen, eller att med en tunn nål ta ett prov direkt ur testiklarna. Dessa åtgärder utförs av enheter som har specialiserat sig på behandling av barnlöshet. Undersökning av fruktbarheten hos personer med ryggmärgsskador sker hos enheter som har specialiserat sig på behandling av barnlöshet. Efter en inledande intervju och undersökning, som utförs av en läkare, sänds ett sädesvätskeprov till ett laboratorium för undersökning, som ger information om spermiernas mängd, rörlighet och kvalitet. På basis av informationen kan man sedan bedöma förhållandet och lägga upp planer för den fortsatta behandlingen. Funktionsstörning i autonoma nervsystemet (autonom dysreflexi) Med autonom dysreflexi avses en reflexbetingad funktionsstörning förknippad med höga ryggmärgsskador (ligger ovanför T6- nivån) som utlöses av stimulus i det autonoma nervsystemet under skadenivån. De vanligaste utlösande faktorerna kan till exempel vara uttänjning av urinblåsan, katetrisering, inflammation, förstoppning, trycksår, inflammationer i huden och naglarna, orgasm och ejakulation. Snäva kläder, ett kallt eller hett stimulus på huden kan också verka som utlösande faktorer. Symptom på autonom dysreflexi är anfallsbetingad dunkande huvudvärk, stegrat blodt-

22 22 ryck och rodnande hud ovan skadenivån, illamående, hjärtrytmstörningar, andtäppa och synrubbningar. Symptomen bör förebyggas genom att undvika eller avlägsna den utlösande faktorn. Ibland kan även behövas medicinering. Autonom dysreflexi kan vara farlig, då långvarigt högt blodtryck är förknippat med risk för hjärnblödning, epileptiska anfall samt hjärtinsufficiens och hjärtrytmstörningar. Urinblåsans och tarmens funktionen En följd av en ryggmärgsskada är att urinblåsans och urinrörets innervation har skadat, med störningar i tömningen av urinblåsan som påföljd. Sådana störningar av olika grad uppträder hos nästan alla ryggmärgsskadade personer. Som hjälpmedel vid urineringen används olika slags katetrar, kondomurinaler eller

23 blöjor. Till katetrarna kan skaffas påsar eller kranar av varierande slag, med vars hjälp man kan minska olägenheten som de ger upphov till under ett samlag. Suprapubiska katetrar (kateter som genom bukbetäckningarna går direkt till urinblåsan) hindrar inte ett samlag. Helst bör man innan samlaget omsorgsfullt fästa katetern på huden med en tejp så att den inte lossnar under akten. En permanent kateter (kateter som går direkt in i urinröret) kan innan samlaget omsorgsfullt tejpas fast på huden av magen eller låren. En permanent kateter kan också vid behov avlägsnas innan samlaget, såvida inget medicinskt hinder finns för detta, varefter man efter akten lägger i en ny kateter. Det rekommenderas att urinblåsan töms innan samlaget. 23 Ryggmärgsskadan förändrar också tjocktarmsfunktionen. Mest typiska symptom är trög tarmfunktion (förstoppning) och analinkontinens eller ofrivillig avföring. Regelbunden och omsorgsfull tömning av tarmen, fiberrik näring och tillräckligt drickande förebygger tarmsymptom. I vissa fall kan man pröva att sätta in en propp eller analtampong i ändtarmen. Smärta Ryggmärgsskador kan vara förknippade med starka smärtor. Smärtan kan påverka sinneslaget, orkandet och den sexuella lusten. Samlaget som sådant kan i vissa fall öka smärtan, men å andra sidan lindras den ofta av känslan av närhet och att musklerna slappnar av. Det

24 24 finns olika alternativ, från läkemedel till fysikalisk behandling av varierande slag, för vård av smärta. Det kan vara värt att tala med den vårdande läkaren om olika alternativ för behandling av smärta. Spasticitet, felställda leder, osteoporos Med spasticitet avses autonoma muskelrörelser som sker på lägre än skadenivån. Spasticitet och eventuella felställda leder kan göra det svårt att finna lämpliga samlagsställningar. Man kan med kuddar och täcken försöka stöda kroppsställningar som lindrar spasticiteten. Genom att ändra vinklarna på gavlarna i eldrivna sängar kan man hitta kroppsställningar som lindrar spasticitet. Vid behov kan man även pröva att använda läkemedel för att behandla spasticitet. Hos de flesta ryggmärgsskadade personer uppträder benskörhet (osteoporos) i nedre extremiteterna. Detta är i praktiken dock inget hinder när man försöker finna lämpliga samlagsställningar. Man ska naturligtvis undvika överdrivna ställningar för extremiteterna. I parförhållande och ensam Oftast eftersträvar en vuxen människa att uppnå sexuell tillfredsställelse tillsammans med en annan människa, i ett parförhållande. Fördelarna med parförhållandet är känslan av varaktighet och kontinuitet. För att sexualiteten ska fungera väl i ett parförhållande, krävs tillräcklig grundtrygghet och ömsesidigt förtroende. Uppbyggandet av ett bestående och hållbart parförhållande är ingen självklarhet. Ett hållbart parförhållande kräver åtgärder och beslut att bevara kärleksförhållandet till partnern. Det är viktigt att paret accepterar varandras förändringar och olikheter. Gemensamma erfarenheter och upplevelse av fantastiska stunder bidrar till att bevara kärleken och tillfredsställelsen. Det att man i ord och gärning observerar och gläder sin partner stärker parförhållandet.

25 Kommunikation och diskussioner mellan partnerna är de viktigaste faktorerna i ett fungerande parförhållande. Samtalets betydelse för parförhållandet framhävs efter att man har fått en skada. Då man identifierar och uttrycker egna behov skapar det an möjlighet att tillfredsställa dem. När man ger uttryck för känslor, är öppen och experimenterar tillsammans lär man sig nya ting. Det skapar nya erfarenheter som kan främja uppkomsten av nya funktionssätt som tillfredsställer vardera. Partnernas förmåga att lösa konflikter inverkar på hur fungerande och lyckligt parförhållandet är. 25 I ett parförhållande kan samlagen bli vardagliga då de upprepas på samma sätt och inte mera upphetsas eller tillfredsställer. Mod, fördomsfrihet och användning av fantasin skapar möjligheter för upplevelser av nya njutningar. Sex är en lek för vuxna där man för att berika leken kan använda till exempel nya samlagsställningar eller -platser, sexiga kläder, erotisk litteratur, fantasier, videon, tidskrifter, musik eller hjälpmedel. Det är viktigt att man tillsammans talar om metoderna och att båda godkänner dem. Användning av påtryckning och tvång i sammanhanget innebär sexuellt utnyttjande av en annan människa. Det att man motvilligt går med på nya experiment för att vara den andre till lags och ger denne tillfredsställelse förstör alltid någonting för individen och parförhållandet. Nedsatt funktionsförmåga hos den ryggmärgsskadade kan göra att denne behöver hjälp med att röra sig och för att klara av sina dagliga sysslor. Med tiden kan det bli tungt att utöver det egna arbetet och vården av hemmet sköta och hjälpa partnern och detta kan ändra förhållandet till ett vårdare-vårdad förhållande där erotiken och sexualiteten så småningom mister sin betydelse. Ett bra sätt i vissa fall är att acceptera och ta emot hjälp av utomstående och på så sätt ha en möjlighet att pyssla om parförhållandet och bevara relationen som ett kärleksförhållande. Närvaron av en utomstående assistent kan vara besvärande och störa normalt familjeliv.

26 26 Sexualitetens betydelse växlar under livets olika perioder. Tidvis kan sexualiteten ha minimal betydelse, då individen inte behöver sin partner för att få sexuell tillfredsställelse. Avhållsamhet från alla sexuella aktiviteter kallas fullständigt celibat. Celibat kan även vara partiellt, varvid personen masturberar, men inte är i sexuell kontakt med en annan människa. Långvarigt fullständigt celibat försvagar den sexuella lusten. Att leva i celibat kan vara ett medvetet val, då förnekandet av sexuellt umgänge inte skadar den fysiska och än mindre den psykiska hälsan. Att leva i celibat kan vara ett permanent beslut eller det kan hänföra sig till ett visst skede i livet. Alltid är det inte frivilligt att man lever utan ett parförhållande, utan detta kan hänga samman med allvarliga sjukdomar, att man ha blivit handikappad, änka eller änkling eller har åldrats. Begränsningar i rörelsefriheten och osäkerheten som åtföljer de förändringar som en ryggmärgsskada medför kan göra det svårare att uppsöka sociala tillfällen och knyta mänskliga kontakter. Många människor väljer dock medvetet att leva ensamma och de är nöjda med sitt liv utan en partner. De njuter av oberoendet och friheten och förverkligar sin sexualitet enligt egna önskemål och böjelser. Åldrande mannen Förändringarna som åldrandet medför är oundvikliga. Hos personer med ryggmärgsskada sker de fysiska förändringarna något tidigare än hos personer som saknar funktionshinder. God muskelkondition bidrar till att man kan klara sig på egen hand och därför kan man genom regelbunden träning försöka förebygga svinnet i muskelmassan. Huden blir tunnare och tappar sin spänstighet, vilket ökar risken för trycksår. Till åldrande hör även att benen blir sköra och reaktionerna långsammare. Orsakerna till förändringar i könsorganen anses vara åldersbetingade förändringar i blodkärl, muskler och bindvävnader samt att produktionen av hormonet testosteron minskar. För stor tillväxt av prostatan

27 27

28 28 blir vanligare efter att man har fyllt femtio. Symptom på överdriven tillväxt av prostatan är att kraften i urinstrålen försvagas, det blir svårare att börja urinera, man har känslan att blåsan inte helt töms, efterdropp eller urinrentention. Hos män som katetriserar kan det bli svårare att föra in katetern. Hjärt- och blodkärlsjukdomar samt diabetes blir allmännare med åldern. Dessa sjukdomar liksom även rökning och riklig användning av alkohol inverkar försvagande på erektionen. Betydelsen av sexualiteten förändras med åldern och uttrycken för sexuella känslor förändras ofta, men individens sexualitet försvinner inte. I ett parförhållande uttrycks sexuella känslor allt mer som tillgivenhet, ömhet och omsorg. Den sexuella upphetsningen sker långsammare och för att få erektion kan krävas starkare fysisk stimulans än när man var ung. Hos en åldrande man kan erektionen vara en aning svagare än förr, men oftast fortgår den längre än när man var yngre. Samlagsfrekvensen minskar ofta med åldern. Orsaken är nödvändigtvis inte bara erektionsstörningar, utan även att betydelse av det sexuella har förändrats. Hos vissa parförhållanden fortgår den sexuella aktiviteten länge, medan andra igen avstår helt från sex. Åldern är inget hinder för ett angenämt och tillfredsställande sexualliv. Däremot kan olika sjukdomar, eller individens egna eller annars samhälleliga attityder ställa hinder för såväl åldrande som handikapp. Sexualrådgivning efter en ryggmärgsskada Sexualrådgivningen är en del av rehabiliteringen efter en ryggmärgsskada. Det är viktigt att den ryggmärgsskadade och dennes partner får information om de förändringar som ryggmärgsskadan medför för sexualiteten och sexuella funktioner. Sexualrådgivningen verkställs enligt den funktionshindrades önskningar och behov. Invalidförbundets rehabiliteringscentraler har personal som har specialiserat sig i sexualrådgivning för ryggmärgsskadade.

29 Invalidförbundets rehabiliteringscenter 29 INVALIDFÖRBUNDETS REHABILITERINGSCENTER I KOTTBY Nordenskiöldsgatan 18 B PB Helsingfors tel. (09) INVALIDFÖRBUNDETS REHABILITERINGSCENTER I LAHTIS Launeenkatu Lahtis tel. (03) INVALIDFÖRBUNDETS REHABILITERINGSCENTER I LAPPLAND Porokatu Rovaniemi t. (016) Enheter som behandlar barnlöshet FINSKA BEFOLKNINGSFÖRBUNDETS BARNLÖSHETSKLINIKER Helsingfors Kalevagatan 10 A, Helsingfors, tel. (09) , e-post: infertility.clinic@vaestoliitto.fi

30 Åbo Mariegatan 3 A, Åbo, tel. (02) , e-post: turku.clinic@vaestoliitto.fi Uleåborg Kiviharjuntie 11, Uleåborg tel. (08) , e-post: infertility.clinic.oulu@vaestoliitto.fi Enheter för sexualrådgivning SEXUALKLINIKEN, FAMILJEKLINIKEN Kalevagatan 16 A, 4 vån., PB 849, Helsingfors tel. (09) e-post: sex.helth.clinic@vaestoliitto.fi family.clinic@vaestoliitto.fi SEXPO -STIFTELSEN Telefonrådgivning, tel. (09) FAMILJERÅDGIVNINGSCENTRALER

31 Litteratur 31 Comfort A. Enemmän iloa seksistä. Gummerus, Jyväskylä- Helsinki Fisher B. Jälleenrakennus: kun suhteesi päättyy. Kehityksen avaimet, Jyväskylä Heusala K. Miehen seksuaalisuus. Like, Helsinki Invalidiliitto ry. Tavallinen arki ja sujuva juhla - vanhemmuus ja vammaisuus. Invalidiliitto, Helsinki Juvakka E, Kalkkinen P. Avoimena seksuaaliseen kasvuun. WSOY, Porvoo Konttinen H-L. Ikääntyminen ja seksuaalisuus. Väestöliitto, Helsinki Kontula O, Miettinen M. Seksuaalinen mielihyvä. Kirjayhtymä, Helsinki Määttä K. Kestävä parisuhde. WSOY, Helsinki O Conor D. Nautitaan rakastelusta. Otava, Helsinki Palo J, Palo L-M. Rakkaudesta seksiin. WSOY, Porvoo Peltoniemi-Ojala M. Oma lapsi vihdoinkin. Pelastakaa lapset, Helsinki Stanway A. Rakastava kosketus. WSOY, Porvoo-Helsinki-Juva Virtanen J. Kliininen seksologia. WSOY, Helsinki 2002

32 Andra publikationer i serien: Ryggmärgsskada Kvinnan och sexualiteten- Ryggmärgsskada Kvinnan och moderskapet Kvinnan, åldern och sex Mannen, åldern och sex Piggare parförhållande, ny glöd i sovrummet ISBN Invalidförbundets rehabiliteringscenter i Kottby Nordenskiöldsgatan 18 B, PB 103, Helsingfors tel. (09) ikk@invalidiliitto.fi,