Patienter med långvarig smärta och deras upplevelse av livskvalitet samt inverkan på rörlighet i samband med Botoxbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienter med långvarig smärta och deras upplevelse av livskvalitet samt inverkan på rörlighet i samband med Botoxbehandling"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO- OCH VÅRDVETENSKAP Patienter med långvarig smärta och deras upplevelse av livskvalitet samt inverkan på rörlighet i samband med Botoxbehandling En intervjustudie Författare Handledare Helena Yeshuel Mona Pettersson Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Examinator Clara Aarts

2 Nyckelord: Botulinum Typ A, Pain, Activity of Daily Living, Quality of Life SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om Botox smärtlindrande effekt var tillräcklig för att förbättra rörligheten, ADL-förmågan samt livskvalitén för patienter som lider av långvariga smärttillstånd. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Sju patienter, sex kvinnor och en man, intervjuades per telefon. Deltagarna tillfrågades att besvara 12 frågor kring upplevelsen av botoxbehandlingen. Samtalen spelades in på ljudfiler. Resultat: Materialet analyserades under kategorierna rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet enligt studiens syfte då även nio subkategorier framkom. Kategorierna hängde samman med varandra genom att ökad rörlighet gav bättre ADL-förmåga som i sin tur gav bättre livskvalitet. Genomgående framkom det att alla deltagarna i studien upplevde en smärtlindrande effekt i olika grader. Detta ledde till främst positiva effekter av Botoxbehandlingen rörande förbättrad ADL-förmåga samt förhöjd livskvalitet. Även de deltagare som besvärades av huvudvärk hade nytta av Botox i fråga om förbättrad förmåga till ADL, trots att huvudvärken i sig inte hade direkt påverkan på den fysiska rörligheten. Två av deltagarna hade en mer reserverad inställning till behandlingen. Slutsats: Botoxbehandlingens goda effekter på deltagarnas upplevda rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet i denna studie antyder att det kan vara ett bra komplement till befintlig smärtbehandling för patienter som lider av långvariga och invalidiserande smärttillstånd. Botoxbehandlingens effekter kan tänkas ha en gynnsam effekt även ur det psykosociala perspektivet.

3 ABSTRACT Keywords: Nyckelord: Botulinum Type A, Pain, Activities of Daily Living, Quality of life Aim: The aim of this study was to investigate if the analgesic effect of Botox was sufficient to improve bodily movement, activity in daily living and quality of life in patients suffering from prolonged pain. Method: Explorative qualitative interview study. Seven patients, six women and one man, was interviewed by telephone. Participants were invited to respond to twelve questions about the experience of Botox Treatment. The calls were recorded on audio files. Results: The material was analyzed under the categories of mobility, ADL and quality of life under study purpose then even nine subcategories emerged. The categories related to each other by greater mobility which gave better ADL, which in return resulted in better quality of life. Consistently, it appeared that all participants involved in the study experienced an analgesic effect in different degrees. This led to mainly positive effects of Botox treatment, concerning improvement of ADL and enhanced quality of life. Even those participants who were bothered by headaches had benefit of Botox in terms of improved ability to ADL, despite the headache was not in itself directly affects the physical mobility. Two of the participants had a more reserved attitude to Botox treatment. Conclusion: Botox treatments beneficial effects on participants perceived quality of life and ADL in this study suggests that it may be a good complement to existing pain management for patients suffering from long-lasting and debilitating pain. Botox treatment effects seem to have a beneficial effect also from a psychosocial perspective.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Bakgrund... 5 Smärta... 5 Livskvalitet och smärta... 5 ADL/rörlighet... 6 Omvårdnadens roll i smärthantering... 6 Behandling av smärta med Botox... 7 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod... 8 Design... 8 Urval... 8 Datainsamlingsmetod... 9 Tillvägagångssätt... 9 Bearbetning av analys... 9 Etiska överväganden Resultat Rörlighet ADL-förmåga Livskvalitet Diskussion Resultatdiskussion Rörlighet ADL-förmåga Livskvalitet Metoddiskussion Urval Frågornas tydlighet Svagheter i studien Analys Kliniska implikationer Slutsats Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

5 BAKGRUND Långvarig smärta Smärta är ett komplext symtom och definieras av The International accociation of Study of Pain [IASP] (2007) som en obehaglig upplevelse, orsakad av faktisk eller potentiell vävnadsskada. Det är en subjektiv känsla och upplevs individuellt av varje enskild individ. Enligt IASP ( 2007) finns det flera olika typer av smärta. Akut smärta uppstår till exempel vid ett nålstick, en brännskada eller vid ett njurstensanfall. Vid akut smärta hittas ofta orsaken till smärtan. Långvarig smärta uppträder vid till exempel fibromyalgi, kronisk ledgångsreumatism eller nervskador. Långvarig smärta, som ibland även kallas kronisk smärta, kännetecknas av långvariga smärttillstånd som varat mer än sex månader. Ibland hittas ingen orsak till smärtan (Sjukvårdsrådgivningen, 2007). Det ter sig som att antalet kvinnor som lider av långvariga smärtor är fler än män. Dessa tillstånd inskränker inte bara på det dagliga livet utan är även starkt sammankopplade med känslomässiga och psykiska reaktioner varför det är viktigt för en individ med långvariga smärtor att få behålla sin värdighet. Långvarig smärta för med sig även somatiska symtom som kan begränsa det dagliga livet (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2006). Långvariga smärtor leder till långa och många sjukskrivningar samt att den har även samhällsekonomiska effekter. Enligt SBU (2006) har Riksförsäkringsverket beräknat att smärtpatienter utgör 32% av sjukskrivningarna och 37% av de utbetalda medlen för sjukpenning. Enligt en beräkning från 2003 uppgick dessa kostnader till 87,5 miljarder kronor i Sverige (SBU, 2006). Livskvalitet och smärta Enligt världshälsoorganisationen WHO (1997) definieras livskvalitet som individers uppfattning om sin ställning i livet i samband med den kultur och värdesystem där de bor och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Detta är ett brett och omfattande begrepp som påverkas på ett invecklat sätt av personens fysiska hälsa, psykiska tillstånd, graden av självständighet, sociala relationer, personliga åsikter och deras relation till de framträdande dragen i deras miljö (WHO, 1997). Livskvalitet syftar till den förmåga en individ äger för att kunna fungera väl i beträffande av fysiska, mentala och sociala förhållanden i individens vardagsliv. Det innefattar grundläggande dagliga aktiviteter som förmåga att klä på sig, arbeta, utföra hushållssysslor samt ha förmåga att umgås med familj och vänner och ha andra sociala kontakter. Känslan av välmående är subjektiv då det grundar 5

6 sig på individens egen upplevelse (Eriksson & Nordlund, 2002). Då känslan av välmående och känslan av bra livskvalitet är subjektiv kan det vara svårt att mäta. I en studie av Wallin och Raak (2008) kunde ses att individer som lider av whiplashskada och fibromyalgi, uppgav i stor utsträckning att deras livskvalitet var nedsatt på alla områden. En större smärtintensitet och utbredning av smärtan leder till lägre funktionsförmåga och därmed lägre livskvalitet speciellt hos dessa patientgrupper. Förutom fysiska hinder orsakar långvarig smärta nedstämdhet och depression. Långvarig smärta påverkar individens nattsömn, ökar stressen och har negativ inverkan på samlivet. Det har även visat sig att smärtdiagnoser har lägre status i patientens sociala omgivning och i kontakt med myndigheter vilket är en ytterligare faktor som sänker patientens livskvalitet (Andréll et al., 2009). Daglig aktivitet (ADL) och rörlighet Benämningen ADL kommer från Activities of Daily Life, 'aktiviteter i det dagliga livet'. Med P-ADL (personlig) avses en individs förmåga att äta, dricka, förflytta sig, klä på/av sig, toalettbesök samt klara av sin personliga hygien. Med I-ADL (instrumentell) avses individens förmåga att resa, laga mat, inköp av dagligvaror, städa och tvätta (Ekman et al., 2007). Individer som lider av långvarig smärta har sämre kondition och mindre ork varför de har svårt att klara av sina dagliga aktiviteter (ADL). De har svårt att klara av sin vardag och det tar emot att utföra arbete eller genomföra fysiska aktiviteter. Sänkt ADL- förmåga kan visa sig bland annat som svårigheter att gå längre sträckor och att gå i trappor. Detta medför att individen med långvarig smärta hamnar i en beroendeställning gentemot andra samt att de har stor risk att utveckla sjuklig övervikt. Yngre individer med långvarig smärta kan utveckla, tidigt i åldern, begränsningar som associeras med åldrande. Huruvida smärta orsakar funktionella begränsningar eller om funktionella begränsningar orsakar smärta kan vara svårt att avgöra. Det är mer sannolikt att de båda påverkar varandra (Covinsky, Lindquist, Dunlop & Yelin, 2008). Omvårdnadens roll i smärthantering Ur omvårdnadsaspekten ligger det i sjuksköterskans intresse att lindra lidande och hjälpa en individ som lider av invalidiserande smärta så långt det är möjligt med lämpliga åtgärder samt åtgärda sådana förändringar i patientens fysiska och psykiska kondition som hindrar patienten i hennes vardagsliv. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att främja hälsa genom att 6

7 upptäcka och förebygga hälsorisker, hindra ohälsa samt identifiera och utvärdera patientens förmåga till egenvård. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ta till vara på och försöka bevara patientens egenvårdskapacitet så långt det är möjligt. Vidare ska sjuksköterskan arbeta för en omvårdnad som stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet genom att till exempel medverka i framtagandet av nya läkemedel eller nya sätt att behandla smärta (Socialstyrelsen, 2005). Behandling av smärta Den rehabilitering som hittills visat sig vara mest framgångsrik på långsikt i behandling av långvariga smärttillstånd har varit multimodal rehabilitering. Det innebär en kombination av psykologiska insatser förenat med fysisk aktivitet samt sjukgymnastik. Detta kräver både tid och tålamod (SBU, 2006). Ett bland många exempel på kliniker som bedriver multimodal rehabilitering är Smärtcentrum på Akademiska Sjukhuset. Där arbetar flera olika professioner i team och utvärderar samt rehabiliterar patienter med långvariga och komplicerade smärttillstånd. Utöver utredning och behandling arbetar Smärtcentrum även med utbildning, utveckling och forskning kring smärta (Akademiska Sjukhuset, 2010). Botulinum typ A (Botox) är ett neurotoxin som produceras av Chlostridium botulinum. Botox är framförallt känt som föryngrande medel inom skönhetsindustrin. Numera används Botox även vid behandling av långvariga smärttillstånd, fokal muskulär hyperaktivitet (onormal lokal muskelspänning) samt spasticitet (ihållande muskelspasmer) (Ranoux, Attal, Morain & Bouhassira, 2008). Verkningsmekanismen i Botox är att när Botox injiceras i en muskel binds molekylen till glykoproteiner, speciellt i kolinerga nervändar. Det sker en blockering av nervimpulser som hämmar frisättningen av acetylkolin från nervterminalerna i de muskler som injiceras vilket leder till att muskeln inte kan kontraheras. Effekten framträder efter 2-5 dagar och håller minst tre månader (Goldman & Wollina, 2010). Botox har även använts hos vuxna för att behandla ihållande muskelspasmer i ögonlock, ansikte, nacke, skuldror, vid indikationen hyperhidros (onormalt stark svettning) i axillerna hos vuxna, felställningar och spetsfot hos barn med cerebral pares samt ihållande muskelspasmer hos patienter med stroke (Läkemedelsverket, 2003). Områden att behandla med Botox har visat sig vara många och med varierande effekt. En 7

8 studie, gjord på strokepatienter, bekräftade att Botox minskade effektivt muskelspasmer men hade ingen nämnvärd effekt på till exempel fysisk aktivitet och livskvalitet hos den här patientgruppen (Caty, Detrembleur, Bleyenheuft, Deltombe & Lejeune, 2009). Det har även visat sig att patienter med olika diagnoser kan få en förbättrad livskvalitet med Botox förenat med fysisk träning. Rapporter från både patienter och deras anhöriga tyder på att många av patienterna som behandlats med Botox förenat med fysisk träning har återtagit kontakten med sina gamla vänner samt att de börjat delta mer i sociala aktiviteter (Bergfeldt, Sköld & Julin, 2009). Botox har visat sig vara effektiv även på patienter som lider av olika typer av migrän. Behandling med Botox i förebyggande syfte kan förhindra imploderande och okulära migränanfall (Burstein, Dodick & Silberstein, 2009). Intressant med forskningen kring Botox är att den terapeutiska effekten sträcker sig till mer än bara behandla spasticitet och smärta i muskler. Artros är ett växande problem i samhället eftersom den äldre befolkningen växer allt större varför det blir omöjligt att ersätta de sjuka lederna med nya genom kostsamma operationer. Botox kan komma att vara ett nytt sätt att behandla artros då en studie har visat goda resultat i behandling av smärta relaterat till artros i lederna (Mahowald, Krug, Singh & Dykstra, 2009). Då det finns tydliga samband mellan långvariga smärtor och negativa effekter, som sträcker sig allt ifrån nedsatt fysisk förmåga till nedstämdhet och nedsatt livskvalitet, är det av stort intresse att undersöka hur och på vilket sätt patienten upplever behandling av Botox då detta kan vara ett värdefullt komplement till övrig smärtbehandling. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter med långvarig smärta upplevde sin fysiska rörlighet och ADL-förmåga under Botoxbehandling samt om effekten var tillräcklig för att förbättra patienternas livskvalitet. Frågeställningar 1. Har patientens rörlighet förbättrats under/efter Botoxbehandlingen? 2. Har patientens förmåga att klara av dagliga aktiviteter förbättrats under/efter Botoxbehandlingen? 3. Har patientens livskvalitet förbättrats under/efter Botoxbehandlingen? 8

9 METOD Design Explorativ kvalitativ intervjustudie. Urval Denna studie valdes efter ett förslag från Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala som ville undersöka effekten av Botox vid behandling av patienter med långvarig smärta. Deltagarna till studien valdes ut av ansvarig sjuksköterska på Smärtcentrum. Patienterna var inskrivna på Smärtcentrum och erhöll botoxbehandling mot långvariga smärtor varför de lämpade sig bra för studien. Efter att ansvarig sjuksköterska för studien på Smärtcentrum gick igenom patienterna som erhöll den aktuella behandlingen fick författarna kontaktuppgifterna för åtta patienter. Inklusionskriterier för studien var: Patienter vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala som behandlas med Botox för långvariga smärtor. 18 år eller äldre Patienter som hade möjlighet att genomföra en telefonintervju Planerat antal deltagare var åtta patienter men efter datainsamlingens genomförande återstod sju deltagare, sex kvinnor och en man. Då en av deltagarna som anmält sitt intresse för att delta i studien inte kunde nås för intervju trots flera försök till telefonkontakt räknades detta som bortfall. Datainsamlingsmetod Som instrument under telefonintervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide som utformades av författarna (bilaga 1). Sju patienter som erhöll behandling med Botox för långvariga smärtor tillfrågades att svara på tolv frågor genom att fritt berätta om sina upplevelser kring varje fråga. I denna studie har frågorna utformats utifrån det standardiserade livskvalitetsinstrumentet EQ5D. Det är ett beskrivande frågeformulär där personen kan beskriva sin egen hälsa utifrån fem aspekter; rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro (Burström, 2002). Frågorna syftade på att få svar på hur patienterna bedömde sin fysiska rörlighet, ADL-förmåga samt sin livskvalitet efter behandlingen. 9

10 Tillvägagångssätt Första kontakten med Smärtcentrum togs via e-post där två författare fick förfrågan om att göra en mindre studie kring effekten av behandlingen med Botox på patienter inskrivna på Smärtcentrum. Efter ett personligt besök på Smärtcentrum enades författarna och sjuksköterskan på Smärtcentrum om att fokus i studien skulle handla om hur patienterna bedömde sin smärtlindring under behandlingen samt om patientens livskvalitet hade förändrats. Det beslutades att en av författarna skulle fokusera i sin studie på frågorna kring patientens upplevelse av sin rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet i samband med Botoxbehandling. Den andra författaren skulle fokusera i sin studie på patientens upplevelse av smärta, biverkningar samt inställning till Botox i samband med Botoxbehandling. Denna studie fokuserar på det först nämnda, det vill säga, patienters upplevelse av sin rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet i samband med Botoxbehandling. De aktuella patienterna ringdes upp av sjuksköterskan på Smärtcentrum då de informerades om, samt tillfrågades om de var intresserade av att delta i studien. Alla åtta deltagare svarade att de ville delta men endast sju deltog i studien. Efter att projektplanen inför studien var godkänd och tillstånd godkänts från ansvarig verksamhetschef genomfördes en pilotstudie med en deltagare för att undersöka intervjufrågornas tydlighet. Deltagaren för pilotstudien ringdes upp och tillfrågades att svara på de tolv frågorna i syfte om hon hade uppfattat frågorna rätt. Samtalet lyssnades av på plats. De svar som framkom i pilotstudien spelades in men svaren användes inte i resultatet. Patienten i pilotstudien hade samma typ av smärtproblematik och erhöll samma behandling som de övriga patienter som ingick i den huvudsakliga studien. Samma frågor ställdes till alla deltagare. Innan intervjuerna påbörjades sändes ett informationsbrev samt samtyckesformulär till varje deltagare (bilaga 2). Deltagarna uppmanades att sända sina svar till Smärtcentrum senast den Endast fem av deltagarna hade sänt sina svar till Smärtcentrum. De resterande tre personerna ringdes upp för att fråga om fortsatt intresse till att delta i studien. Den första personen hade inte förstått att samtyckesformuläret skulle sändas tillbaka till Smärtcentrum, den andra personen hade tappat bort det och den tredje personen hade inte fått det. Samtliga åtta personer meddelade vid detta tillfälle att de ville delta i studien. Intervjuerna genomfördes på telefon med högtalarfunktion och spelades in på både Mp3 och mobiltelefon. Detta för att försäkra god och tillförlitlig kvalitet på intervjuerna och för att säkra inspelningen i händelse 10

11 av oförutsedda problem med ljudkvaliten. Pilotstudien genomfördes på BMC. De sex första intervjuerna genomfördes hemma hos en av författarna. Den sjunde och sista intervjun genomfördes hos den andra författaren vid ett senare tillfälle på grund av att deltagaren vid det första intervjutillfället var bortrest. Varje intervju varade mellan minuter. Vid pilotstudien samt vid sex av de sju telefonintervjuerna var båda författarna närvarande, detta för att båda skulle få ta del av de uppgifter som kom fram. En författare intervjuade medan den andra förde anteckningar. Då den sjunde intervjun spelades in var endast den författaren närvarande som genomförde intervjun. Intervjun började med att författaren presenterade sig, samt syftet med studien. Därefter följde information om studiedeltagarens rätt till anonymitet och rätt att avsluta sitt deltagande när helst personen så önskade. Efter att intervjufrågorna var ställda upprepade författaren studiedeltagarens svar för att försäkra sig om att deltagarens svar uppfattats rätt. Bearbetning och analys Graneheim och Lundmans (2004) metod har använts för att göra en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades ordagrant samt lästes ett flertal gånger. Texten kodades i meningsbärande enheter (figur 1). Efter transkribering och kondensering framkom nio subkategorier som sorterades under tre kategorier som motsvarar studiens frågeställningar rörlighet, daglig aktivitet och livskvalitet. De subkategorier och kategorier beskrivs i figur 2. Meningsbärand e enheter..det e hur bra som helst...jag blir bättre av Botoxen...jag blir mjukare..då fungerar ju musklerna..då känner man sig som man vore.. som ett..på en frisk människa...eh iallafall mycket härligare Kondenserade meningsenheter Jag blir bättre av Botox och känner mig som en frisk människa Kod Subkategorier Kategorier Bli bättre och känna sig frisk Figur 1. Beskrivning av ett exempel ur tillvägagångssättet av analysen Känna sig frisk Livkvalitet 11

12 Etiska överväganden De överväganden som gjordes för studien följer riktlinjerna på Uppsala universitet (Etikprövning av människor som avser forskning [EPN], 2010). Deltagarna i denna studie informerades via telefon av en ansvarig sjuksköterska på Smärtcentrum samt erhöll skriftlig information om studiens syfte samt villkor för deltagande. Studiedeltagarnas uppgifter har behandlats konfidentiellt och deltagarna gavs möjlighet att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång. Studiens genomförande godkändes med ett skriftligt tillstånd av verksamhetschefen vid Smärtcentrum. Under studiens gång förvarades materialet i låsta utrymmen, otillgängliga för obehöriga. Efter färdigställandet av studien kommer materialet i form av ljudfiler från intervjuerna samt transkriberingarna att förstöras. RESULTAT Detta är en del i en större studie. Här presenteras resultatet från frågeställningarna under kategorierna rörlighet, ADL-förmåga och livskvalitet, enligt delstudiens syfte. Kategorierna hängde samman med varandra genom att ökad rörlighet gav bättre ADL-förmåga som i sin tur gav bättre livskvalitet. Under varje kategori analyserades tre subkategorier, figur 2. Rörlighet ADL-förmåga Livskvalitet Bättre rörlighet Kunna röra sig obehindrat Mjukare muskler Orkar gå längre sträckor Klara av vardagssysslor Lättare att klara hygien Känna sig frisk Mindre ont, högre livskvalitet Mindre behov av analgetika Figur 2. Beskrivning av subkategorier och kategorier. 12

13 Rörlighet Fyra av de intervjuade upplevde sig ha fått en förbättrad rörlighet medan tre av de intervjuade angav att de inte hade märkt någon speciell skillnad i rörligheten. För deltagare som behandlades för huvudvärk var upplevelsen av rörlighet inte aktuell. De övriga som besvärades av smärtor i nacke, skuldror, rygg och ben uppgav dock en förbättring i rörligheten. Patienterna uppgav att rörligheten framför allt förbättrades av Botoxsinjektionernas smärtlindrade effekt. En patient upplevde ingen direkt förändring, snarare det motsatta. Bättre rörlighet Botoxbehandlingen hade positiv verkan på rörligheten vilket gjorde det lättare för deltagarna att tvätta sig och sköta sin hygien vilket hade varit svårt för vissa av dem innan behandlingen. Det inte gör så ont när jag ska tvätta ansiktet med höger armen.allting går lättare..genom att...varje rörelse inte gör så ont Kunna röra sig obehindrat Några deltagare upplevde att Botoxbehandlingen hjälpte till bättre rörlighet genom att smärtorna minskade så mycket att de kunde röra sig obehindrat. Detta upplevdes som mycket positivt. Dock för någon var resultatet beroende på om Botoxinjektionerna hade administrerats på rätt ställen. Efter..att det har gått en ska vi säga..en och en halv vecka så där och har sprutorna tagit rätt då har det blivit riktigt bra då har jag kunnat röra mig som ja obehindrat men missar dom alltså med sprutorna då blir det så där fifty-fifty, då kan jag ha lite värk varandes hela tiden Mjukare muskler Även stelhet och spasticitet minskade i musklerna vilket resulterade i mjukare och smidigare rörelser. Deltagarna upplevde att de orkade hålla på med fysiska aktiviteter längre än innan Botoxbehandlingen. Detta yttrade sig främst genom den smärtlindrande effekten genom att 13

14 spasticitet och stelhet i musklerna minskade märkbart. jag blir bättre av Botoxen jag blir lite mjukare alltså då blir jag slapp, dom är inte så spända[musklerna]... ADL-förmåga En majoritet av deltagarna upplevde att de fått en förbättrad ADL-förmåga relaterat till Botoxbehandlingen, även om vissa av dem fortfarande var i behov av att besöka sjukgymnast, hade fortsatt behov av extra analgetiska preparat eller hade behov av fortsatt användning av andra hjälpmedel. Även de deltagare vars smärtor inte hade direkt inverkan på själva rörligheten upplevde en förbättrad ADL-förmåga. Ett exempel på detta var då en av deltagarna uppgav att hon var sängliggande till stora delar av tiden på grund av huvudvärken. Huvudvärken som patienterna behandlades för hade ändå en indirekt negativ påverkan på ADL- förmågan. Den smärtlindrande effekten av Botox förbättrade ADL- förmågan även för dessa som led av huvudvärk. En av de intervjuade sade sig ha fortfarande begränsad ADL - förmåga men att det ändå gick bättre med fritidssysslorna och att hon ändå var positivt inställt till Botox. Orkar gå längre sträckor Vissa av deltagarna upplevde att de fått bättre uthållighet vid fysisk aktivitet och att de orkade gå längre sträckor. En förhindrande faktor för fysisk aktivitet hos alla deltagare var smärtan. Botoxbehandlingen hade en god effekt rörande smärtan även för de deltagare som led av huvudvärk eftersom smärtfriheten bidrog till att de orkade genomföra fysiska aktiviteter i större utsträckning än vad de hade gjort före Botoxbehandlingen. jag kan gå längre sträckor och kan gå hem igen jag är pensionär men jag fungerar ju bättre när jag har mindre ont i huvudet Klara av vardagssysslor Genom minskning av smärtintensiteten fick deltagarna bättre ork och uthållighet att utföra till exempel hushållssysslor i större utsträckning än vad de klarade av före behandlingen med Botox. De upplevde att vardagslivet hade förbättrats för dem och att de klarade av 14

15 vardagssysslorna mycket bättre nu. Jag har ju inte arbetat sen i höstas. förutom hemma.men om man om man tar vardagsliv som att köra bil och gå i affärer och sånt går ju mycket bättre... Dom[hushållssysslor] klarar jag mycket bättre inte till hundra procent men mycket mycket bättre faktiskt jag kan hålla på längre stunder Jag kan stå och diska nu förut så var jag så slut behövde ha en hushållstol... det går lättare nu med rullatorn Lättare att klara hygien Genom ökad rörlighet och minskad smärta var det även lättare att klara av att sköta hygienen. En deltagare uttryckte att hon nu klarade av att tvätta sig och klä på sig vilket hade varit svårt för henne innan behandling med Botox. Dock var hon fortfarande i behov av att någon annan hjälpte henne med att tvätta kläder och städa. Jag klarar av att tvätta och klä på mig själv Det var svårt innan. Livskvalitet Alla deltagarna nämnde att de hade fått smärtlindring av botoxbehandlingen i olika grad och alla uttryckte att Botoxbehandlingen hade en positiv påverkan på deras livskvalitet. Av olika anledningar tyckte de att livet fungerade bättre vilket gav dem känslan av bättre livskvalitet. Det yttrade sig bland annat i att de hade mindre smärta och lättare att röra på sig samt att de blev mjukare i musklerna. Effekten varierade men som bäst kunde patienten jämföra sig med en frisk person. Samtidigt tyckte vissa av deltagarna att behandlingen var värd att genomgå för de vinster de tyckte sig få genom den. De vinster som de upplevde sig få med Botoxbehandlingen var att de hade mindre smärta, att de gick kortare tid att återhämta sig efter en svår smärtattack samt att de inte behövde ta lika mycket andra smärtstillande läkemedel vid sidan av Botoxbehandlingen. Även fast de flesta av deltagarna hade vid sidan av Botoxbehandlingen fortsatt behov av analgetiska preparat, sjukgymnastik och andra hjälpmedel så ansåg alla att behandlingen med Botox hade förbättrat deras livskvalitet. 15

16 Känna sig frisk En av deltagarna uttryckte att han kände sig som en frisk människa och att han nu kunde syssla med sina fritidsaktiviteter så som att cykla och paddla kajak vilket han uttryckte var viktigt för hans känsla av god livkvalitet. Jag blir bättre av Botoxen jag blir lite mjukare alltså då blir jag slapp, dom är inte så spända[musklerna] efter Botoxen som sitter bra då känner man sig som man vore som... en frisk människa...i allafall mycket härligare. Mindre ont, högre livskvalitet Genom mindre smärtintensitet ökade känslan av bättre livkvalitet hos alla deltagare. En av deltagarna uttryckte sig ha fått så mycket livskvalitet tillbaka att hon inte skulle kunna tänka sig att vara utan Botoxbehandlingen. Jag tycker att det är jättebra Jag tycker ju att Botox har ju gett mig rejält alltså mycket livskvalitet tillbaka... Mindre behov av analgetika Något som också ökade livskvalitén för vissa av deltagarna var att de inte behövde ta så mycket andra analgetiska preparat vid sidan av Botoxbehandlingen. Flera av deltagarna upplevde dessutom att övriga smärtstillande preparat hade bättre effekt än tidigare. min smärta har minskat ner otroligt mycket så att jag inte behöver hålla på och stoppa i mig [läkemedel] som jag gjorde förr klockan är över tio och jag har inte tagit några mediciner och jag lever fortfarande ganska bra DISKUSSION Genomgående framkom det att alla deltagarna i studien upplevde en smärtlindrande effekt i olika grader. Detta ledde till främst positiva effekter av Botoxbehandlingen rörande förbättrad rörlighet, förbättrad ADL-förmåga samt förhöjd livskvalitet. Även de deltagare som besvärades av huvudvärk hade nytta av Botox i fråga om förbättrad förmåga till ADL, trots att 16

17 huvudvärken i sig inte hade direkt påverkan på den fysiska rörligheten. Två av deltagarna hade en mer reserverad inställning till behandlingen. Resultatdiskussion Två av deltagarna hade en mer reserverad inställning till behandlingen vilket i sin tur kan ha att göra med att de provat så många olika alternativ som inte gett den önskade effekten. En av de två uttryckte även vissa funderingar över eventuella framtida biverkningar som man ännu inte känner till då behandling med Botox ännu är tämligen ny. Rörlighet Förbättring av rörligheten hade sannolikt att göra med att botox minskade spasticitet och minskade fokalt hyperaktivitet i musklerna så att musklerna blev mjukare som även beskrivs i en studie av Ranoux et al. (2008). Dock verkade det som att effekten var beroende av att läkemedlet administrerats på rätt sätt vilket två av deltagarna beskrev under intervjun. För detta talar Botox selektiva verkan på muskler och muskelgrupper som beskrivs av Gomez Colhado, Boeing & Ortega Bornia, (2009). I resultatet råkade två av deltagarna ut för att läkemedlet administrerats på fel ställe vilket gjorde att deras rörlighet istället blev inskränkt genom att musklerna blev försvagade och att de därför inte riktigt hade styrka att hålla huvudet uppe ordentligt. Detta tillstånd kunde vara så länge läkemedlets effekt satt kvar. En ytterligare faktor som bidrog till förbättrad rörlighet var den smärtlindrande effekten. Detta belyser tydligt hur smärta orsakar mer än bara obehag för individen eftersom smärta i sig är funktionshindrande (Wallin & Raak 2008). ADL-förmåga Mindre smärta och mjukare muskler ökade generellt sett patienternas förmåga till ADLförmåga, med undantag av en person som inte upplevde att hennes ADL-förmåga hade förbättrats. Ändå uppgav samma deltagare att hon upplevde sig kunna genomföra fritidsaktivitet lite bättre efter botoxbehandlingen. Detta i sig kan ha att göra med den subjektiva upplevelsen av individen själv (Eriksson & Nordlund, 2002). Dock är detta en utveckling i rätt riktning för att dessa patienter ska kunna rehabiliteras till arbetslivet. I längden kan det förväntas att god rehabilitering av dessa patienter bidrar till mindre samhällskostnader samt för individens möjlighet att få en bättre livskvalitet (SBU, 2006). 17

18 Individer som led av huvudvärk fick inte en direkt påverkan på rörligheten, men ändå blev handlingsbegränsade på grund av smärtan, även i deras fall hade Botox en mycket god effekt. En deltagare beskrev att hennes huvudvärk gjorde henne sängliggande men Botoxbehandlingen bidrog till att hennes vardagsliv förbättrades genom att hon nu kunde utföra sitt arbete bättre. Om svår huvudvärk kan förebyggas med Botox (Burstein, Dodick & Silberstein, 2009) och därigenom möjliggöra att dessa patienter kan komma tillbaka till arbetslivet är det en stor vinst för både individen själv och för samhället. Botox verkar genom att ge en selektiv svaghet i värkande muskler samt motverkar spasticitet vilket ger en långvarig smärtlindring som leder till att individer som lider av svår migrän kan utföra fysiska aktiviteter vilket är grundläggande för återhämtningen (Gomez Colhado et al, 2009). Livskvalitet En direkt fråga om livskvalitet fanns inte med i intervjufrågorna men framgick ändå tydligast då flera av deltagarna uttryckte sig ha fått högre livskvalitet. Livskvaliteten påverkas av olika komponenter. För en del individer med långvarig smärta påverkas livskvaliteten negativt på grund av känslor som skuld och skam (SBU, 2006). Det framgår i resultatet då en av deltagarna hade svårt att erkänna att hon behövde starka vidbehovsmediciner när smärtorna var som värst. Detta tycktes påverka hennes känsla av värdighet vilket i sin tur sänkte hennes känsla av livskvalitet. Då det är vanligt att smärtpatienter känner skuld och skam över att behöva vara beroende av starka smärtstillande läkemedel, kan behandling med Botox lindra både smärtan och hjälpa patienterna att känna sig befriade av skuldkänslor. För vårdpersonal som arbetar med dessa patienter är insikten om dessa känslor väldigt viktig då det kan påverka patientens återhämtning (Socialstyrelsen, 2005). Det är av intresse ur rehabiliteringssynpunkt att ge patienterna undervisning och uppmuntran relaterat till dessa situationer samt bemöta dem med respekt (Andrell et al., 2009). Även om Botox inte botar grundproblemet kan den höja livskvalitén för patienter med långvariga smärttillstånd genom att minska smärtorna och mjuka upp spända muskler och muskelgrupper (Berfeldt et al., 2009) Metoddiskussion Urval I studiens urval bestod majoriteten av kvinnor. Detta kan påverka resultaten vilket är svårt att veta hur. En påverkande faktor, även om den inte är avgörande, kan vara sådan som att män 18

19 och kvinnor uttrycker sig, och kanske även upplever saker olika. Ur en annan synvinkel återspeglas fördelningen bättre ändå, eftersom kvinnor i allmänhet besväras av långvariga smärtor i större utsträckning än män (SBU, 2006). Det finns inte en tydlig förklaring till bortfallet av den manliga deltagaren. Det kan antas att han ångrade sig och slutligen bestämde sig för att inte vilja vara med i studien. Urvalets ringa storlek gör det svårt att generalisera resultaten i studien. Biverkningar har valts att inte studeras i någon större utsträckning i denna studie på grund av att det beskrivs närmare i den andra delstudien. Frågornas tydlighet När det gäller frågornas tydlighet märktes under intervjuerna en viss oklarhet angående frågan som rörde hygienen. Det verkade som att två av deltagarna till en början inte riktigt förstod vad som syftades med frågan. Dock gav båda deltagarna ett relevant svart på frågan efter lite betänketid. Svagheter i studien En svaghet i genomförandet av intervjuerna kan ha varit otillräcklig erfarenhet i intervjuteknik. Det hände några gånger att intervjuarna mer eller mindre avbröt deltagaren när hon eller han svarade genom att svara ja eller jaha. Detta för att intervjuarna ville visa att de lyssnade på deltagarna och var intresserade av vad de hade att säga. Analys Resultatens giltighet stämmer väl överens med kategorierna då de svarade väl på frågeställningarna. Subkategorierna framträdde under analysen. Även strategierna för val av deltagare till studien verkar också för resultatens giltighet genom att de var patienter som var inskrivna på Smärtcentrum samt att de alla behandlades för långvariga smärttillstånd. Vad som ökar tillförlitligheten i denna studie är att två personer har läst samtliga intervjuer och genomfört delar av analysen gemensamt även om intervjumaterialet fördelades på två studier (Graneheim & Lundman, 2004). För att utesluta risken för att påverka deltagarna på något sätt när de svarade valdes det att avstå från att göra några anmärkningar på deras svar. Däremot var det nödvändigt att uppmana en deltagare att tala tydligare och högre för att försäkra att hennes svar hördes på inspelningen. Intervjuarna valde att inte fråga om deltagarnas sjukdomar eller varför de fick Botoxbehandling för att undvika att deras identitet skulle 19

20 avslöjas. Dock berättade vissa av deltagarna själva orsaken till sin behandling men andra gjorde det inte. Hur väl resultatet kan överföras på andra grupper eller situationer är svårt att säga eftersom det var en liten grupp som intervjuades. Dock framgår det tydligt att alla deltagare upplevde sig ha fått mer eller mindre förbättrad rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet samt att Botoxbehandlingens effekter kan tänkas ha en gynnsam effekt även ur det psykosociala perspektivet. Kliniska implikationer Urvalets ringa storlek gör det svårt att generalisera resultaten i studien, varför det är av intresse att vidare studera en större grupp för att se huruvida ADL-förmåga och livskvalitet påverkas i ett längre perspektiv av botoxbehandling. Vidare behövs prospektiva longitudinella studier för att studera eventuella biverkningar av Botoxbehandlingen. De resultat som framkom antyder dock på att botoxbehandlingen utgör ett bra komplement till den befintliga smärtbehandlingen. Slutsats Botoxbehandlingens goda effekter på deltagarnas upplevda rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet i denna studie antyder att det kan vara ett bra komplement till befintlig smärtbehandling för patienter som lider av långvariga och invalidiserande smärttillstånd. Botoxbehandlingens effekter verkar ha en gynnsam effekt även ur det psykosociala perspektivet. 20

21 REFERENSER Andréll, P., Börjesson, M., Peilot, B., Mannerkorpi, K., Sterner, Y., Eliasson, T. & Mannerheim, C. (2009). Tema smärta och livskvalitet: Viktigt mäta livskvaliteten vid långvarig smärta. Läkartidningen 106(4). Hämtad 23 oktober, 2010 från Bergfeldt, U., Sköld, C. & Julin, P. (2009). Short form 36 assesed helth-related quality of life after focal spasticity therapy. Journal of Rehabilitation Medicin. 41: doi: / Burstein, R., Dodick, D. & Silberstein, S. (2009). Migraine prophylaxis with botulinum toxin A is associated with perception of headache. Toxicon. 54 (2009) doi: /j.toxicon Burström, K. (2002). Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D. Stockholm. Stockholms läns landsting. Hämtad 28 november, 2010, från %20livskvalitet%20m%C3%A4tt%20med%20EQ-5D.pdf Caty, G.D., Detrembleur, C., Bleyenheuft, C., Deltombe. T. & Lejeune, T. M. (2009). Stroke: Effect of upper limb botulinum toxin injections on impairment, activity, participation and quality of life among stroke patients. American Stroke Association. 2009;40; doi: /STROKEAHA Covinsky, K. E., Lindquist, K., Dunlop D. D. & Yelin, E. (2009). Effect of Arthritis in Middle Age on Older-Age Functioning: National Institute of Health., 56(1): doi: /j x. Eriksson, E., Nordlund A. (2002). Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna ( Rapport, 2002:1). Lindköping: Folkhälsovetenskapligt Centrum. Hämtad 29 november, 2010, från 21

22 Etikprövningsnämnden (2010). Bakgrund och bestämmelser. Stockholm: Etikprövningsnämnden. Hämtad den 27 maj, 2010, från Goldman, A. & Wollina, U. (2010). Facial rejuvenation for middle-aged women: A combined approach with minimally invasive procedures. Dovepress. 2010: doi: /CIA.S13215 Granheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reserach: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, International association for study of pain. (1994). IASP Pain Terminology. Hämtad 23 oktober, 2010 från Lindström Bjerneroth G. (2007). Smärta. Uppsala. Sjukvårdrådgivningen. Hämtad 6 december, 2010, från Läkemedelsverket. (2003). Botox (botulinum toxin typ A) ny indikation. Hämtad 4 november, 2010 från Mahowald, M. L., Krug, H. E., Singh, J. A. & Dykstra, D. (2009). Inra-articular botulinum toxin type A: A new approach to treat arthritis joint pain. Toxicon. 54 (2009) doi: /j.toxicon Ranoux, D., Attal, N., Morain, F. & Bouhassira, D. (2008). Botulinum toxin type A induces direct analgesic effects in chronic neuropathic pain. American Neurological Association. 2008;64: doi: /ana

23 Smärtcentrum. (i.d.). Smärta och dess behandling är en av sjukvårdens viktigaste uppgifter. Uppsala: Smärtcentrum. Hämtad 29 november, 2010, från aspx Socialstyrelsen.(2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Publikation, ). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 1 november, Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta: Systematisk litteraturöversikt Vol. 2. (SBU-rapport 177/1+2). Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 1 november, Wallin, M. K. M. & Raak, R. I. (2008). Quality of life in subgroups of individuals with whiplash associated disorder. European Journal of Pain. 12 (2008) doi: /j.ejpain

24 BILAGA 1 Intervjuguide Presentera dig själv och informera respondenten om syftet med studien (att undersöka patientens upplevelse av smärtlindring samt livskvalitet under Botoxbehandling). Delge respondenten information om anonymitet och att du behandlar personuppgifter konfidentiellt. Informera patienten att denne kan avbryta intervjun när han/hon vill utan någon närmare förklaring Håll dig inom ramen av omvårdnadsaspekten samt det som står i syftet. 1. Hur har vardagslivet förändrats för dig efter behandlingen med Botox när det gäller rörlighet? 2. Hur har din förmåga att duscha och tvätta dig förändrats efter Botoxbehandlingen? 3. Har du mer eller mindre behov av kontakt med sjukvården efter Botoxbehandlingen? 4. Om du arbetar, hur fungerar det för dig i arbetslivet efter Botoxbehandlingen? 5. Hur klarar du hushållssysslor efter Botoxbehandlingen? 6. Hur klarar du fritidsaktiviteter efter Botoxbehandlingen? 7. Hur har din smärta förändrats efter Botoxbehandlingen? 8. Om du upplever en smärtlindrande effekt, hur länge sitter den i? 9. Om du har upplevt biverkningar av behandlingen, hur yttrar de sig? 10. Har du behov av andra smärtstillande läkemedel vid sidan av Botoxbehandlingen? 11. Känner du någon oro eller nedstämdhet efter Botoxbehandlingen? 12. Vad har du för inställning till Botox? Upprepa patientens svar som en fråga för att kontrollera att svaret är korrekt uppfattat. 24

25 BILAGA 2 INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP Undersökning om Botox och dess smärtlindrande effekter Till dig som behandlas med Botox på grund av smärta. Härmed tillfrågas du om att delta i en studie om effekterna av Botoxbehandling. Syftet med studien är att undersöka vilka smärtlindrande effekter som Botox har samt se hur det påverkar livskvaliteten hos dig som får den behandlingen. Vi är två sjuksköterskestudenter som går termin 5 på Uppsala universitet som nu skall börja skriva vårt examensarbete. Arbetet kommer att ske i samarbete med Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala och resultera i en uppsats om Botox och dess smärtlindrande effekter. Totalt kommer cirka 8-10 patienter att ingå i studien. Undersökningen kommer att bestå av en telefonintervju som där du får svara på frågor om din Botoxbehandling och hur det påverkar din smärta och livskvalitet. Intervjun beräknas att ta cirka 30 minuter och kommer att spelas in på band. Detta kommer huvudsakligen att ske i slutet av augusti (23-27/8). Vi bokar in en tid tillsammans så att det passar dig. Nedanför i samtyckesformuläret kan du ge förslag på dagar och tider som passar dig då vi kan ringa upp dig. Om någon dag under den aktuella veckan inte passar dig kan du ge förslag på en annan tid. De uppgifter som du lämnar till oss kommer att behandlas under sekretess och kommer inte att kunna härledas till dig. Material såsom anteckningar och röstinspelningar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att det kommer att hållas inlåst under studiens gång samt förstöras då studien är avslutad. När studien är klar och examensarbetet godkänt kommer uppsatsen att finnas tillgänglig i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) där alla uppsatser registreras och där du kan få se det slutgiltiga resultatet. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan avbryta ditt deltagande när du vill utan närmare motivering. Ett avbrytande kommer inte att påverka sedvanlig behandling eller omhändertagande på Smärtcentrum. Uppsala den 31 maj

26 Har du några frågor? Välkommen att kontakta oss! Therese Karlberg Helena Yeshuel Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent Lotta Meuller Danielsson Smärtsjuksköterska, Smärtcentrum Samtyckesformulär Undertecknad har tagit del av muntlig samt skriftlig forskningsinformation och har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Samtycke lämnas till deltagande i studien. Deltagande i undersökningen är helt frivilligt och kan avbrytas när den undertecknade vill utan närmare motivering. Datum:.. Namn: Förslag på dag och tid för telefonintervjun Sänd tillbaka detta samtyckesformulär till oss senast den 15/8 till: Smärtcentrum ATT: Lotta Meuller Danielsson Ingång61,trappa 71 1 tr Akademiska sjukhuset Uppsala 26

27 BILAGA 3 27

Patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte

Patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte En intervjustudie Författare Therese Karlberg

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig: ... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Patienters förväntningar på vården vid en smärtmottagning

Patienters förväntningar på vården vid en smärtmottagning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Patienters förväntningar på vården vid en smärtmottagning Patients expectations regarding the care at an outpatient pain clinic Författare:

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer