Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-06-05"

Transkript

1 Aid nr..1(35) Fall A (35 p) Yvette, 58 år Du är på ditt första vikariat som underläkare vid Medicinklinken. Dagens första patient kommer på remiss från vårdcentralen. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Inför besöket har remissgranskaren beställt järnblodprover. Fråga A1 (2p) Med vilka blodprover kan man värdera järnmängden i kroppen? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C11

2 Aid nr..2(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. För att värdera järnmängden i kroppen kan man analysera P-Järn, P-Transferrin, P- Transferrinmättnad och P-Transferrinreceptor (vissa laboratorier anger istället total iron binding capacity ). Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l) P-Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l) P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5) P-Ferritin 743 ( µg/l) Fråga A2 (3p) Vad vill du, mot bakgrund av Yvettes laboratorieprover, fokusera på vid mottagningsbesöket? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C6, T4C12, T4C26, T4C29

3 Aid nr..3(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket bör fokusera kring dessa områden. Nu har Yvette anlänt och du hämtar in henne till mottagningsrummet. I samband med konsultationen är det viktigt att patienten upplever sig lyssnad på. Fråga A3 (2p) Beskriv fyra metoder/tekniker som du kan använda under samtalet för att patienten ska uppleva sig lyssnad på. Stadiemål: kommunicera i syfte att förstå patienters problem och livssituation beakta egna och patienters reaktioner i samtal och vid kroppsundersökning Terminsmål: T1B5, T3B6, T5B4

4 Aid nr..4(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Du börjar samtalet med öppna frågor och låter patienten tala till punkt utan att avbryta. I samband med att patienten ger sin berättelse så ger du gensvar genom att nicka eller genom att säga något kort bejakande. Genom upprepningar och sammanfattningar visar du att du har hört vad patienten har sagt. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och nacke och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Förutom tröttheten upplever hon att hon mår bra. Hon förnekar smärta i leder eller några problem med magen eller urinvägarna. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn, som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon, som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Status: Allmäntillstånd: Gott och opåverkat Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg Längd: 182 cm Fråga A4 (3p) Hur bedömer du Yvettes uppgivna alkoholkonsumtion? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C18, T4C12

5 Aid nr..5(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Fråga A5 (2p) Vilka risker är det man avser med termen riskbruk? Ge minst fyra exempel. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12

6 Aid nr..6(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Den största risken med hög alkoholkonsumtion är inte att drabbas av leversjukdom. Någon entydig gräns för vilken alkoholkonsumtion som behövs för att utveckla leversjukdom finns inte och risken att drabbas är mycket individuell. Fråga A6 (3p) Vilka faktorer, som kan påverka risken att drabbas av alkoholrelaterad leversjukdom, finner du hos Yvette? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12

7 Aid nr..7(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Eftersom Yvette är kvinna krävs mindre alkoholmängd för att drabbas av alkoholskador på levern. En ytterligare riskfaktor är hennes övervikt. Troligtvis spelar konsumtionsmönstret roll för risken att drabbas av leversjukdom där periodvis konsumtion troligtvis är säkrare för levern jämfört med daglig konsumtion. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Fråga A7 (1p) Vilken leversjukdom måste man i detta skede utesluta? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12

8 Aid nr..8(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Fråga A8a (1p) Förklara på molekylär nivå vad som inträffat i genen när man anger en mutation, C282Y, i HFE-genen. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13 Fråga A8b (1p) Vad kallas denna typ av genetisk variation? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13

9 Aid nr..9(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Den genetiska koden har ändrats, mest troligt genom en basparssubstitution, (s.k. SNP, single nucleotide polymorphism) i genen. Den förändrade koden ger upphov till en s.k. mis-sense mutation (i detta fall har aminosyran C (cystein) blivit utbytt mot Y (tyrosin) i position 282 hos proteinet). Fråga A9 (1p) Vilka övriga konsekvenser (för proteinet) kan en basparssubstitution ge upphov till? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13

10 Aid nr..10(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). Övriga konsekvenser som en basparssubstitution kan ge upphov till är non-sense mutation (bildning av ett stopp kodon, ger ofta en prematur trunkering av proteinet), eller en tyst mutation (ingen förändring av aminosyra som den genetiska koden kodar för). För att avgöra om Yvette har en ärftlig hemokromatos tar du ett blodprov som du skickar till ett genetiskt laboratorium för analys. Metoden de utför är en PCR sekvenseringsanalys. Fråga A10 (3p) Redogör i detalj för principen bakom PCR (polymerase chain reaction), gärna med figur. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C3

11 Aid nr..11(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). PCR är en teknik för att kopiera specifika delar av DNA-molekylen i ett provrör. Var i DNAmolekylen kopieringen skall ske bestäms av två stycken oligonukleotider (s.k. primers) som är ca 20 nukleotider långa och komplementära till var sin DNA sträng. 3 - OH ändarna måste vara riktade mot varandra. DNA (som skall kopieras) blandas med de två oligonukleotiderna, de fyra baserna (datp, dttp, dctp och dgtp), buffert och ett värmestabilt DNA-polymeras (Taq polymeras). Själva kopieringsprocessen sker sedan i provröret genom att temperaturen ändras. Dubbelsträngat DNA denatureras till enkelsträngat, varefter temperaturen sänks och primers binder (hybridiserar dvs. bildar vätebindningar mellan kvävebaserna) till sin komplementära sekvens i DNA. Detta följs av elongering (polymerisering av en till DNAmallen komplementär nysyntetiserad DNA-sträng). De två DNA-molekylerna kommer nu att utgöra mall för nysyntes av det specifika DNA-området under nästa temperaturcykel, som då ger upphov till 4 nya kopior och så upprepas temperaturcyklerna upprepade gånger och man får då en exponentiell amplifiering av DNA-kopior, som sedan kan analyseras med olika metoder t ex DNA-sekvensering, restriktionsenzymklyvning etc. Analys av HFE-genen uppvisar hos Yvette ingen av de vanligaste mutationerna förknippade med hemokromatos. Eftersom Yvette har stegrade järnvärden och dessutom visade sig ha förhöjda leverblodprover så utförde man en leverbiopsi. I mikroskopet ser man fynd enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A11 (1p) Vilket histopatologiskt fynd är mest framträdande i leverbiopsin? Fråga A12 (1p) I vilken zon i acinus är fyndet mest uttalat? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T4C1

12 Aid nr..12(35) Fall A, fråga 11 och 12

13 Aid nr..13(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Fråga A13 (1p) Vad är den troligaste orsaken till detta fynd hos Yvette? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C12

14 Aid nr..14(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Den troligaste orsaken till Yvettes leversteatos är hennes övervikt. Fråga A14 (4p) Beskriv i detalj hur övervikt kan leda till fettinlagring i levern. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C1, T4C12

15 Aid nr..15(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Vid övervikt, och framförallt vid samtidig insulinresistens, sker en ökad lipolys i det viscerala fettet vilket leder till ett ökat inflöde av fria fettsyror till levern via vena porta. Förutom den ökade tillförseln av fria fettsyror leder de höga insulin- och glukosnivåerna i blodet till induktion av transkriptionsfaktorer (SREBP och ChREBP) som ökar lipogenesen, reducerar β-oxidationen och försämrar transporten av lipider ut från levern. I högre förstoring ser Yvettes leverbiopsi ut enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A15 (4p) Namnge och markera så många olika histologiska strukturer och olika celler som du kan identifiera i bilden. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C6, T4C1

16 Aid nr..16(35) Fall A, fråga 15

17 Aid nr..17(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Utlåtandet från patologen lyder: I leverlobuli finner man en måttlig till uttalad makrovesikulär steatos huvudsakligen koncentrerad runt centralvenerna. Det föreligger en fibrosökning inom portazonerna där man även finner ett lätt lymfocytärt infiltrat. Hepatocyterna är ställvis uppsvullna ( ballooning ) men någon lobulär inflammation ses inte. Järnfärgning utförs utan att någon ökad järnmängd ses. Fråga A16 (2p) Bedöm risken för utveckling av leverrelaterade komplikationer hos Yvette det närmaste året. Motivera! Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12

18 Aid nr..18(35) Fall B (28 p) Sven-Inge, 44 år Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Fråga B1 (2p) Vad beror det extra höga blodtrycket på? Motivera med två tänkbara förklaringar Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T2C9

19 Aid nr..19(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den ska. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare, som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för vänner hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Fråga B2 (2p) Vad kan det vara som vid detta tillfälle gjort blodtrycket lägre än vad det varit tidigare? Motivera! Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9, T3C1

20 Aid nr..20(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är att Sven-Inge druckit alkohol som är vasodilaterande. Fråga B3 (2p) Hur kan man enkelt undersöka, eller se, om ovanstående förklaring är aktuell i detta fall? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08 Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (26 p) Per Du jobbar på en vårdcentral som vikarierande underläkare. Av distriktssköterskan får du i förbifarten veta att hon bokat in en patient på din mottagningslista under

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Vid kontroll av laboratorieprover påvisas B-Hb 107 (ref 134-170 g/l).

Vid kontroll av laboratorieprover påvisas B-Hb 107 (ref 134-170 g/l). Kod 1(43) Hakan Erdogan, 53 år, uppsöker vårdcentralen med anledning av att han de senaste veckorna har känt sig trött och orkeslös. I synnerhet noterar han dessa symtom när han anstränger sig. Hakan joggar

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Läkarprogrammet stadiii 2012-12-17 KOD: bildtentamen. 2. Vad är den troligaste orsaken till att dessa förändringar har uppkommit i Lindas fall?

Läkarprogrammet stadiii 2012-12-17 KOD: bildtentamen. 2. Vad är den troligaste orsaken till att dessa förändringar har uppkommit i Lindas fall? 1 (12) Linda, 19 år, genomgick för två veckor sedan en splenektomi på grund av idiopatisk trombocytopen purpura. Två veckor senare inkommer Linda med blodiga kräkningar och vid gastroskopin finner man

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC

Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC A U T O M A T I S K Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC START STOP / Funktioner Minnesområden för två personer 60 Platser per person Medelvärdet från de 3 senaste mätningarna Datum och tid

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se Ny unik produkt halsosjalen@allt2.se Uttalas sho-sai Innehåll halsosjalen@allt2.se = Kakao + Acai + Blåbär Varför är XOCAI världens nyttigaste choklad? Kakao har högsta antioxodantvärdet av alla livsmedel

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsosamtalsenkät - referensenkät Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Frågeformulär angående din hälsa

Frågeformulär angående din hälsa Frågeforulär angående din hälsa Dagens datu: Aktuella sypto Sjukhistoria Personuppgifter Nan: Personnuer: - Arbete/Sysselsättning: Vikt: kg Längd: c Har Du under de seneste 5 åren kontrollerats eller behandlats

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer