Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-06-05"

Transkript

1 Aid nr..1(35) Fall A (35 p) Yvette, 58 år Du är på ditt första vikariat som underläkare vid Medicinklinken. Dagens första patient kommer på remiss från vårdcentralen. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Inför besöket har remissgranskaren beställt järnblodprover. Fråga A1 (2p) Med vilka blodprover kan man värdera järnmängden i kroppen? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C11

2 Aid nr..2(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. För att värdera järnmängden i kroppen kan man analysera P-Järn, P-Transferrin, P- Transferrinmättnad och P-Transferrinreceptor (vissa laboratorier anger istället total iron binding capacity ). Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l) P-Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l) P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5) P-Ferritin 743 ( µg/l) Fråga A2 (3p) Vad vill du, mot bakgrund av Yvettes laboratorieprover, fokusera på vid mottagningsbesöket? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C6, T4C12, T4C26, T4C29

3 Aid nr..3(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket bör fokusera kring dessa områden. Nu har Yvette anlänt och du hämtar in henne till mottagningsrummet. I samband med konsultationen är det viktigt att patienten upplever sig lyssnad på. Fråga A3 (2p) Beskriv fyra metoder/tekniker som du kan använda under samtalet för att patienten ska uppleva sig lyssnad på. Stadiemål: kommunicera i syfte att förstå patienters problem och livssituation beakta egna och patienters reaktioner i samtal och vid kroppsundersökning Terminsmål: T1B5, T3B6, T5B4

4 Aid nr..4(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Du börjar samtalet med öppna frågor och låter patienten tala till punkt utan att avbryta. I samband med att patienten ger sin berättelse så ger du gensvar genom att nicka eller genom att säga något kort bejakande. Genom upprepningar och sammanfattningar visar du att du har hört vad patienten har sagt. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och nacke och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Förutom tröttheten upplever hon att hon mår bra. Hon förnekar smärta i leder eller några problem med magen eller urinvägarna. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn, som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon, som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Status: Allmäntillstånd: Gott och opåverkat Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg Längd: 182 cm Fråga A4 (3p) Hur bedömer du Yvettes uppgivna alkoholkonsumtion? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C18, T4C12

5 Aid nr..5(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Fråga A5 (2p) Vilka risker är det man avser med termen riskbruk? Ge minst fyra exempel. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12

6 Aid nr..6(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Den största risken med hög alkoholkonsumtion är inte att drabbas av leversjukdom. Någon entydig gräns för vilken alkoholkonsumtion som behövs för att utveckla leversjukdom finns inte och risken att drabbas är mycket individuell. Fråga A6 (3p) Vilka faktorer, som kan påverka risken att drabbas av alkoholrelaterad leversjukdom, finner du hos Yvette? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12

7 Aid nr..7(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Eftersom Yvette är kvinna krävs mindre alkoholmängd för att drabbas av alkoholskador på levern. En ytterligare riskfaktor är hennes övervikt. Troligtvis spelar konsumtionsmönstret roll för risken att drabbas av leversjukdom där periodvis konsumtion troligtvis är säkrare för levern jämfört med daglig konsumtion. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Fråga A7 (1p) Vilken leversjukdom måste man i detta skede utesluta? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12

8 Aid nr..8(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Fråga A8a (1p) Förklara på molekylär nivå vad som inträffat i genen när man anger en mutation, C282Y, i HFE-genen. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13 Fråga A8b (1p) Vad kallas denna typ av genetisk variation? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13

9 Aid nr..9(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Den genetiska koden har ändrats, mest troligt genom en basparssubstitution, (s.k. SNP, single nucleotide polymorphism) i genen. Den förändrade koden ger upphov till en s.k. mis-sense mutation (i detta fall har aminosyran C (cystein) blivit utbytt mot Y (tyrosin) i position 282 hos proteinet). Fråga A9 (1p) Vilka övriga konsekvenser (för proteinet) kan en basparssubstitution ge upphov till? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13

10 Aid nr..10(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). Övriga konsekvenser som en basparssubstitution kan ge upphov till är non-sense mutation (bildning av ett stopp kodon, ger ofta en prematur trunkering av proteinet), eller en tyst mutation (ingen förändring av aminosyra som den genetiska koden kodar för). För att avgöra om Yvette har en ärftlig hemokromatos tar du ett blodprov som du skickar till ett genetiskt laboratorium för analys. Metoden de utför är en PCR sekvenseringsanalys. Fråga A10 (3p) Redogör i detalj för principen bakom PCR (polymerase chain reaction), gärna med figur. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C3

11 Aid nr..11(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). PCR är en teknik för att kopiera specifika delar av DNA-molekylen i ett provrör. Var i DNAmolekylen kopieringen skall ske bestäms av två stycken oligonukleotider (s.k. primers) som är ca 20 nukleotider långa och komplementära till var sin DNA sträng. 3 - OH ändarna måste vara riktade mot varandra. DNA (som skall kopieras) blandas med de två oligonukleotiderna, de fyra baserna (datp, dttp, dctp och dgtp), buffert och ett värmestabilt DNA-polymeras (Taq polymeras). Själva kopieringsprocessen sker sedan i provröret genom att temperaturen ändras. Dubbelsträngat DNA denatureras till enkelsträngat, varefter temperaturen sänks och primers binder (hybridiserar dvs. bildar vätebindningar mellan kvävebaserna) till sin komplementära sekvens i DNA. Detta följs av elongering (polymerisering av en till DNAmallen komplementär nysyntetiserad DNA-sträng). De två DNA-molekylerna kommer nu att utgöra mall för nysyntes av det specifika DNA-området under nästa temperaturcykel, som då ger upphov till 4 nya kopior och så upprepas temperaturcyklerna upprepade gånger och man får då en exponentiell amplifiering av DNA-kopior, som sedan kan analyseras med olika metoder t ex DNA-sekvensering, restriktionsenzymklyvning etc. Analys av HFE-genen uppvisar hos Yvette ingen av de vanligaste mutationerna förknippade med hemokromatos. Eftersom Yvette har stegrade järnvärden och dessutom visade sig ha förhöjda leverblodprover så utförde man en leverbiopsi. I mikroskopet ser man fynd enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A11 (1p) Vilket histopatologiskt fynd är mest framträdande i leverbiopsin? Fråga A12 (1p) I vilken zon i acinus är fyndet mest uttalat? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T4C1

12 Aid nr..12(35) Fall A, fråga 11 och 12

13 Aid nr..13(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Fråga A13 (1p) Vad är den troligaste orsaken till detta fynd hos Yvette? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C12

14 Aid nr..14(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Den troligaste orsaken till Yvettes leversteatos är hennes övervikt. Fråga A14 (4p) Beskriv i detalj hur övervikt kan leda till fettinlagring i levern. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C1, T4C12

15 Aid nr..15(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Vid övervikt, och framförallt vid samtidig insulinresistens, sker en ökad lipolys i det viscerala fettet vilket leder till ett ökat inflöde av fria fettsyror till levern via vena porta. Förutom den ökade tillförseln av fria fettsyror leder de höga insulin- och glukosnivåerna i blodet till induktion av transkriptionsfaktorer (SREBP och ChREBP) som ökar lipogenesen, reducerar β-oxidationen och försämrar transporten av lipider ut från levern. I högre förstoring ser Yvettes leverbiopsi ut enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A15 (4p) Namnge och markera så många olika histologiska strukturer och olika celler som du kan identifiera i bilden. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C6, T4C1

16 Aid nr..16(35) Fall A, fråga 15

17 Aid nr..17(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 ( µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Utlåtandet från patologen lyder: I leverlobuli finner man en måttlig till uttalad makrovesikulär steatos huvudsakligen koncentrerad runt centralvenerna. Det föreligger en fibrosökning inom portazonerna där man även finner ett lätt lymfocytärt infiltrat. Hepatocyterna är ställvis uppsvullna ( ballooning ) men någon lobulär inflammation ses inte. Järnfärgning utförs utan att någon ökad järnmängd ses. Fråga A16 (2p) Bedöm risken för utveckling av leverrelaterade komplikationer hos Yvette det närmaste året. Motivera! Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12

18 Aid nr..18(35) Fall B (28 p) Sven-Inge, 44 år Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Fråga B1 (2p) Vad beror det extra höga blodtrycket på? Motivera med två tänkbara förklaringar Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T2C9

19 Aid nr..19(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den ska. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare, som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för vänner hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Fråga B2 (2p) Vad kan det vara som vid detta tillfälle gjort blodtrycket lägre än vad det varit tidigare? Motivera! Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9, T3C1

20 Aid nr..20(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är att Sven-Inge druckit alkohol som är vasodilaterande. Fråga B3 (2p) Hur kan man enkelt undersöka, eller se, om ovanstående förklaring är aktuell i detta fall? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 36 Omtentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-14

Aid nr: Sidan 1 av 36 Omtentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-14 Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (37 p) Martin, 22 år Martin, 22 år, söker på vårdcentralen där du sedan två veckor har påbörjat ditt första vikariat som underläkare. Från sjuksköterskan som bokade in patienten

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05 Aid nr: Sidan 1 av 35 Fall A (38 p) Lennart, 64 år Hustrun till Lennart, 64 år, upplever att maken under den senaste tiden är förändrad. Hon upplever att han inte längre bryr sig, verkar nedstämd och kommer

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Del 5_8 sidor_ 20 poäng

Del 5_8 sidor_ 20 poäng Del 5_8 sidor_ 20 poäng Till din mottagning kommer en morgon Kajsa. Hon har beställt tid för sin trötthet som har smugit sig på under det sista halvåret. Hon orkar inte som vanligt och är bekymrad. Kajsa

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08 Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (26 p) Per Du jobbar på en vårdcentral som vikarierande underläkare. Av distriktssköterskan får du i förbifarten veta att hon bokat in en patient på din mottagningslista under

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning: Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 34 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT11 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-06-07

Aid nr: Sidan 1 av 34 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT11 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-06-07 Aid nr: Sidan 1 av 34 Fall A (30 p) Rachel, 42 år Rachel, 42 år, söker sin vårdcentral p.g.a. en knöl i högra bröstet. Hon upptäckte knölen för drygt en vecka sedan. A1 Vilka kliniska undersökningsfynd

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Leverpåverkan vid obesitas

Leverpåverkan vid obesitas Leverpåverkan vid obesitas Charlotte Söderman GE-sekt, Medicinkliniken Capio St Görans sjukhus Steathos 1 Steathos NAFLD Begreppet Non Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD) inbegriper ett brett spektrum

Läs mer

SP Kirurgi. Bemanning. En kirurg En standardpatient. Utrustning. Blodtrycksmanschett Stetoskop Handskar Glidslem Undersökningsbrits Handsprit

SP Kirurgi. Bemanning. En kirurg En standardpatient. Utrustning. Blodtrycksmanschett Stetoskop Handskar Glidslem Undersökningsbrits Handsprit SP Kirurgi Bemanning En kirurg En standardpatient Utrustning Blodtrycksmanschett Stetoskop Handskar Glidslem Undersökningsbrits Handsprit Information till stationsansvarig Utanför undersökningsrummet ger

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p)

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p) Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 1 (12) Efraim, 55 år, är frisk och äter inga mediciner. Tidigare under dagen drabbades han av en så kraftig högersidig näsblödning att du som underläkare

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

STOR HÄLSODEKLARATION

STOR HÄLSODEKLARATION STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient! 1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19 Bilden visar en globalt spridd orsak till hudsjukdom samt konsekvensen den kan ha i en äldre (alternativt en malnutrierad eller immunosupprimerad) person. Fråga 1 (4p) 1(12) A. Vad är det som avbildas

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

DX Klinisk Medicin ht poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin ht poäng MEQ 1 DX2 2014-11-25 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus

Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus Tentamen T5 VT05 Kod nr 1(38) Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus Gulli Svensson, 68 år, kommer till distriktsläkare på grund av trötthet och illamående. Besvären har kommit gradvis senaste månaden.

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiförbrukning.

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas.

Läs mer

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-13

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, VT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2012-08-13 Aid nr..1(40) Fall A (30 p) Maria, 38 år Maria, 38 år, är tidigare frisk. Hon har den senaste veckan känt tryck över bröstet när hon cyklar till sitt arbete. Hon har fått kliva av cykeln och då har trycket

Läs mer

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 1 Vt13 BFM - flerbildstolkning Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga 1 2 0 Fråga 2 2 0 Fråga 3 2 0 Fråga 4 2 0 Fråga 5 2 0 Station 2 Anamnes Astma Hälsar på patienten 0 0 Frågar om

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer