förutsägbar parafunktion?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förutsägbar parafunktion?"

Transkript

1 Bruxismen förutsägbar parafunktion? =? Emily Clarance Charlotte Göransson Handledare: EwaCarin Ekberg, Docent Klinisk Bettfysiologi Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 Sammanfattning Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Dessutom ska en redogörelse av hur bruxism påvisas av tandvårdspersonal klargöras. Metoden har varit att studera artiklar, bearbeta innehållet för att därefter välja ut det mest passande för syftet. Artiklarna är baserade på longitudinella epidemiologiska studier utförda i Sverige. Informationen redovisas i en tabell. Hälsodeklarationer har insamlats från fem avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola samt Folktandvården. Resultat visar att av totalt åtta artiklar visar samtliga att bruxism är ihållande från barndom till vuxen ålder. Två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola disponerar frågor i hälsodeklarationen gällande bruxism. Slutsatsen blir därför att bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder, men livssituationen och medvetenheten om sin vana är avgörande faktorer. Tandvårdspersonal kan upptäcka patienter där bruxism har lett till smärta och funktionsstörningar genom att ställa frågorna: 1) Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? 2) Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? Abstract Bruxism is a habitual movement, which is often divided into two different phenomena; clenching and grinding. Clenching is considered to occur during day- and nighttime while grinding is more prevalent during sleep. The etiology of bruxism is explained either by the mechanical theory or the psychological theory. Currently there is no definitive way of determining bruxism, that both has validity in diagnosis and that is cost-effective at the same time. The aim of this study was to evaluate if bruxism could be predicted from childhood to adulthood. Furthermore identify how bruxism can be discovered by dental practitioners. The method has been to study articles, value the content and after that choose those articles that would be most suitable for our aim. The articles is based on longitudinal epidemiological studies made in Sweden. The information that was found is introduced in a table. Health declarations has been collected from five departments at Malmö Tandvårdshögskola and Folktandvården. Results in eight articles show that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood. Two departments at Malmö Tandvårdshögskola disposes questions related to bruxism. Therefore it is concluded that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood, but the living conditions and awareness of the habit are key factors. Dentistry staff can identify patients where bruxism have led to pain and dysfunction by asking following questions 1) Do you have pain in the face, jaw, temples, in front of the ear or in the ear once a week or more often? 2) Do you have pain when you open your mouth, or chew once a week or more? 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Material och metod Bakgrund Resultat Uppföljning av bruxism i åtta studier Frågeformulär Diskussion Slutsats Referenser

4 1. Inledning Bruxism, det vill säga tandpressning och tandgnissling, är ett vanligt förekommande beteende. Tvärsnittsstudier och longitudinella studier som tidigare utförts har främst studerat Temporomandibulär dysfunktion (TMD) och dess relation till bruxism. TMD finns i alla åldrar med lägst prevalens hos barn och ungdomar samt hos de äldre. Enkäter om oral hälsa bör innehålla frågor om bruxism för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling av eventuella skadeeffekter av bruxism [1, 2, 3, 4]. Förutom en litteraturstudie om bruxism med en specifik frågeställning ska vi granska och värdera de frågor som ställs i frågeformulär rörande bruxism på såväl Tandvårdshögskolan som i Folktandvården i Region Skåne. De på förhandsställda hypoteserna är: 1) Bruxism är ingen förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Men livssituationen, och med detta menas skola, arbete och familjeförhållande, är en avgörande faktor för om vanan fluktuerar över tid. 2) Frågeställningarna som ställs vid registrering av bruxism på Malmö Tandvårdshögskola och på Folktandvården har samma utformning. Mer ingående frågor ställs emellertid på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Dessutom ska en redogörelse av hur bruxism påvisas av tandvårdspersonal klargöras. 1.2 Frågeställning Följande frågeställningar ska besvaras: Är bruxism i barndomen en prediktor för bruxism i vuxenålder? Finns relaterade frågor till bruxism i hälsodeklarationen och med vilka av dessa frågor kan tandvårdspersonal upptäcka patienter med bruxism? 2. Material och metod Kunskap om bruxism är främst hämtat ifrån vetenskapliga artiklar samt böcker. I valet har artiklar med kvalitetsurval (peer reviewed) valts ut i första hand. Orginalartiklar såväl som översiktsartiklar har bearbetats. PubMed har använts som sökmotor, tillika odontologiska tidskrifter som t ex Journal of Orofacial Pain och Acta Odontologica Scandinavia. Vid PubMed sökning användes sökorden Bruxism and longitudinal och Bruxism and TMD, där 51 respektive 193 träffar hittades. Av dessa var endast tio artiklar av relevans för detta examensarbete. Majoriteten av de inlästa artiklarna har varit engelskspråkiga. Metoden har varit att efter sökningen att studera artiklarna, översätta och bearbeta innehållet för att därefter välja ut de mest passande för syftet. Artiklarna är baserade på longitudinella epidemiologiska studier, dessa studier är utförda i Sverige. Barnen i de artiklar som studerats är mellan 7 till 17 år och representerar då åldersgrupper som uppvisar primärt bett, växelbett och permanent bett. En sammanställning av de fynd som upptäcktes i varje studie har sammanförts i tabell 1. Studierna i fråga har som sagt förhandsgranskats av kunniga inom ämnet men detta har inte förhindrat ett källkritiskt beaktande. Vidare har frågeformulär från avdelningarna Pedodonti, Ortodonti, Parodontologi, Klinisk Bettfysiologi och Cariologi på Malmö Tandvårdhögskola samlats in. Detsamma har utförts på 4

5 en Folktandvårdsklinik i Malmö. Bakgrundsstycket är i första hand avsett för att klargöra bruxismens definition, etiologi, påverkan och prevalens. 3. Bakgrund Bruxism är en vanlig förekommande parafunktion i tuggsystemet. Bruxism delas in i tandpressning och tandgnissling som anses vara två skilda fenomen. Detta eftersom tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten och tandgnissling till natten. Den som pressar eller gnisslar sina tänder är ofta omedveten om sin vana. I en normal process slits tänderna ner långsamt, i en så kallad fysiologisk attrition, men för de som pressar eller gnisslar tänder kan detta förlopp gå snabbare. Tänderna i överkäken och underkäken har i normalt fall kontakt med sina antagonister i sammanlagt 15 minuter per dygn, framförallt vid födointag. Men vid bruxism är tandkontakten betydligt längre tid. Det finns olika teorier för bruxismens etiologi men de mest framburna är den mekaniska teorin och den psykologiska teorin. I den mekaniska teorin anses bruxism orsakas av bettstörningar av olika slag, medan den psykologiska teorin anser emotionella faktorer som oro och stress vara utlösande faktorer [1, 5]. Tandpressning innebär att käkarna pressas mot varandra varpå en statistisk belastning på tänder och käkar uppstår vilket motsvarar ett tryck på cirka 50 kilo. En vävnadsskada kan uppstå till följd av överbelastning eller av en ischemi. Vid en ischemi uppstår en kärlkontraktion som minskar blodgenomströmningen lokalt. Tandpressning förknippas främst med den psykologiska teorin [1, 6, 7 ]. Vid tandgnissling gnider underkäkens tänder mot överkäkens tänder i horisontalled. Oftast uppstår ett gnisslande ljud, som i regel den omedvetne gnisslarens omgivning uppmärksammar. Det har visat sig att tandgnissling är kopplat till sömnstörningar och uppstår i övergången från djup till ytlig sömn [1, 4, 5]. Bruxism kan påverka olika delar av käksystemet, på tänderna visar det sig som bruxofasetter, slitage samt frakturerade kuspar och fyllningar. I parodontiet kan en ömmande gingiva och en ökad mobilitet av tänder vara symtom på bruxism. En redan existerande parodontit kan få en påskyndad progression på grund av belastning från käken. Ömhet och smärta i tuggmuskulaturen kan uppstå vid bruxism, m. masseter och m. temporalis påverkas när käken stängs vid tandpressning och m. pterygoideus lateralis påverkas när käken flyttas i sidled vid tandgnissling. Smärta och förslitningsskador i käkleden kan uppstå på grund av bruxism [8, 9]. Prevalenssiffrorna för bruxism varierar från studie till studie. Men det uppskattas att cirka 20 % av befolkningen uppvisar denna vana. Detta innebär att omkring var femte person pressar tänder i vaket tillstånd och en av tio gnisslar tänder under natten [1, 5, 10]. För behandling av bruxism används bettskenor i hård- eller mjukplast. En annan behandling är avslappningsövningar två till tre gånger om dagen för att minska spänningar i musklerna och käken. Sjukgymnastik kan ges som kompletterande behandling. Om ojämnheter i bettet är orsaken till bruxism justeras detta med bettslipning, vilket ger en mindre belastning i det påverkade området [1, 5]. Emaljstrukturen i primära och permanenta bettet är i princip densamma, men mjölktänderna har en tunnare emalj vilket gör att tänderna snabbare slits ner. Det är vanligt att barn gnisslar tänder i växelbettet på grund av att ojämnheterna är irriterande. Denna gnissling är ett naturligt förlopp då mjölktänder ersätts med permanenta tänder och en käktillväxt sker. Gnisslingen brukar avta när permanenta tänderna har erupterat, men de som gnisslar tänder som barn tros ändå löpa en större risk att fortsätta även i vuxenålder [5, 11]. Den mest vanliga skadeeffekten av bruxism anses vara tandslitage. För att mäta tandslitage används en femgradig skala enligt följande: 1= inget eller obetydligt slitage, 2= slitage endast i emalj, 3= slitage in i dentin på vissa ytor, 4= exponerande dentin mer än 2mm 2, 5= slitage av 5

6 mer än en tredjedel av tandkronan. Eftersom det är svårt att diagnostisera orsaken till tändernas substansförlust används ofta begreppet tandslitage som ett samlande begrepp. Förlust av tandsubstans kan förutom av bruxism vara en konsekvens av erosion och abrasion. Ytterligare kan genusfaktorn spela in, i den mån att män uppvisar större bitkraft än kvinnor [2, 5, 12]. Vidare har saliven betydelse för hur snabbt tänderna nöts där mängden saliv, salivens buffringsförmåga och dess innehåll inverkar. En hård och fiberrik kost kan också påskynda tandnötningen. Yrkesmiljöer som utsätter sina arbetare för partiklar i luften såsom stålindustrin är även en betydande faktor för nötningsprogressionen [1, 5, 13]. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. En möjlighet vore därför att förbättra tillgängliga frågeformulär på grund av att de är det mest använda och vardagligaste tillvägagångssätt för terapeuten att diagnostisera bruxism. Fördelen med frågeformulär är att det går att använda på en stor del av befolkningen samtidigt som frågorna är subjektivt utformade. Exempelvis kan en fråga som vill ha reda på om patienten är medveten om sin pressning eller gnissling ställas. I och med att de flesta som gnisslar på natten inte är medvetna om sin vana kan frågeformulär i den här aspekten ses som en svaghet. En mer objektiv metod för att uppdaga bruxism är EMG - elektromyografisk mätmetod. EMG innebär att muskelaktiviteten mäts med hjälp av en nål som registrerar patologisk aktivitet i tuggmuskulaturen. Med hjälp av biofeedback, återkoppling, blir patienten medveten om sina kroppsfunktioner och lär sig styra dem. En detektor som används är Grindcare [4]. 4. Resultat 4.1 Uppföljning av bruxism i åtta studier Prevalensen av rapporterad bruxism från barndom upp till vuxen ålder ifrån åtta studier redovisas i tabell 1. I samtliga studier har metoderna för att uppdaga bruxism varit snarlika. Samtliga deltagande har besvarat frågeformulär och genomgått en klinisk undersökning. Frekvent bruxism har ökat i den yngre gruppen 7-11 år och minskat för åringarna. Anledningen till avtagandet i gruppen år anses bero på att denna period representerar en lugn tid i livet. En självrapportering hos de deltagande visar ökad bruxism medan en klinisk undersökning visar det motsatta. Inga könsskillnader registreras [14]. De deltagande i artikeln av Magnusson et al [15] visar en subjektiv ökning i både tandpressning och tandgnissling, särskilt signifikant är tandpressning. Ökningen antas bero på en förhöjd medvetenhet om sin vana [15]. Vidare visar det sig i Egermark-Erikssons et al [16] studie att frekvent bruxism ökar i den yngsta gruppen 7-11 år och äldsta gruppen år. Medan en minskning ses i åldern år. Däremot rapporteras en ökning av periodvis bruxism hos den sist nämnda åldersgruppen. Prevalensen av den ökade bruxismen är inte betydande då de deltagande vid uppföljningen endast visar milda symtom [16]. Alla åldersgrupper i Magnusson et al [17] studie påvisar en ökning av frekvent och periodvis bruxism. Andra parafunktioner såsom läpp-, nagel- och kindbitning minskar med åren. I de två äldsta grupperna år och år ökar gnissling signifikant. I åldern 7-17 år beaktas ingen väsentlig skillnad. Resultaten är av subjektiv karaktär. Medvetenheten om tandpressning under dagen ökar i de äldre åldersgrupperna. Vid första tillfället registreras ingen könsskillnad i grupperna medan en uppföljning visar en kvinnlig dominans vad gäller subjektiva symtom [17]. Kampe et al [18] har en kariesrelaterad aspekt som utgångspunkt när prevalensen av bruxism uppskattas. Intakta och restaurerade bett jämförs longitudinellt. För de deltagande med restaurerat bett ökar periodvis bruxism medan vid intakt bett ses ingen skillnad [18]. 6

7 I artikeln av Magnusson et al [19] ökar tandpressning och tandgnissling avsevärt från år men mellan år urskiljs ingen anmärkningsvärd förändring. Andra parafunktioner såsom nagelbitning och tungbitning minskar med åldern, men förekommer fortfarande hos 35 åringar. Vad gäller bruxism observeras inga differenser mellan män och kvinnor. Däremot anger kvinnor sig vara mer stressade, oroliga, deprimerade, ha mer huvudvärk samt uppvisa smärta i käken och vid tuggning [19]. Tabell 1. Tabellen visar åtta studiers uppföljning av bruxism från barndom, ungdom till vuxen ålder. Författare Författare [Referens] [Referens] Magnusson et al 1985 [14] Ålder vid första undersökning och vid uppföljning. Bruxism ökning (+) eller minskning ( ) Siffror saknas (?) Från 7 till 11 år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: Magnusson et al 1986 [15] Ålder vid första undersökning och vid uppföljning. Bruxism ökning (+) eller minskning ( ) Siffror saknas (?) Från 15 till 20 år Frekvent tandpressning:+ Periodvis tandpressning:+ Egermark-Eriksson et al 1987 [16] Från år Frekvent bruxism: Periodvis bruxism: + Från 7-11 år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Magnusson et al 1993 [17] Frekvent tandgnissling:+ Periodvis tandgnissling:+ Från 7-17 år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Från år Frekvent bruxism: Periodvis bruxism:+ Från år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism: Från år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Kampe et al 1996 [18] Från år Frekvent tandpressning:? Periodvis tandpressning: + Magnusson et al 2000 [19] Från år. Frekvent tandpressning:+ Periodvis tandpressning:+ Egermark et al 2001 [20] Frekvent tandgnissling:? Periodvis tandgnissling: + med restaurerat bett, ingen skillnad för intakt bett. Från 7-27 år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Carlsson et al 2003 [2] Frekvent tandgnissling:+ Periodvis tandgnissling:+ Från 7-27 år Tandpressning: + Tandgnissling: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Från år Tandpressning: + Tandgnissling: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Från år Tandpressning: + Tandgnissling: + Graden av tandslitage, enligt den fem-gradiga skalan, ökar i alla dentala ytor mellan år. I denna ålder är incisiver, caniner, premolarer och molarer påverkade av slitage. Efter 20 års 7

8 ålder är slitage på caniner och incisiver det mest märkbara. De deltagande är mer medvetna om sin bruxism vid uppföljningen på grund av den erhållna informationen från tandläkaren vid första besöket [19]. Tandpressning och tandgnissling visar stora variationer även om den generella trenden är att prevalensen av bruxism ökar över tid. Bruxism ökar mest i gruppen år och kvinnor rapporterar mer symtom än män. Andra parafunktioner minskar med åldern. I denna artikel ses tydliga samband mellan huvudvärk och bruxism, speciellt hos kvinnor. Mer än hälften av deltagarna är medvetna om sin bruxism vid uppföljningen 20 år senare [20]. I en studie har subjektiva rapporter om bruxism från barn i åldrarna 7, 11 och 15 år visat sig förutsäga bruxism 20 år senare. En person som rapporterade bruxism vid första undersökningstillfället hade tre gånger större chans att rapportera det samma efter två decennier. Vid uppföljningstillfället var majoriteten av de deltagande medvetna om sin parafunktion. Frågeformuläret i studien innehöll även frågor rörande symtom från käksystemet som t ex huvudvärk, dessutom spörsmål angående stress och depression [2]. 4.2 Frågeformulär Frågeformulär från fem avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola och en Folktandvård i Malmö har insamlats och värderats, sammanställningen visas i tabell 2. Endast två avdelningar disponerar frågor som är knutna till bruxism. Tabell 2. Tabellen visar om relaterade frågor till bruxism finns i frågeformulären. Avdelning/Klinik Relaterade frågor JA/NEJ Vid JA, exempel på frågor som ställs Vid NEJ, andra tillvägagångssätt Pedodonti JA Vid besvär från käkar (TMD) ställs följdfrågorna: 1. Gör det ont i tinning, käkled eller käkarna en gång i veckan eller oftare? 2. Gör det ont när du gapar och tuggar? Ortodonti NEJ Vid intraoral undersökning uppmärksammas erosion och abrasion. Parodontologi NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen. Klinisk Bettfysiologi JA 1. Har du haft smärta i munnen, ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat den senaste månaden? 2. Har du själv eller någon annan lagt märke till att du pressar eller gnisslar tänderna när du sover under natten? 3. Förekommer värk, stelhet eller trötthetskänslor i käkarna när du vaknar upp på morgonen/eller under dagen? 4. Pressar eller gnisslar du tänder under dagen? [21] Cariologi NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen. Folktandvård Linné NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen [22]. 8

9 5. Diskussion I detta avsnitt diskuteras och evalueras resultatet från studien. Därefter klarläggs de frågor som är relevanta för uppdagandet av bruxism. Den första hypotesen: 1) Bruxism är ingen förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Men livssituationen, och med detta menas skola, arbete och familjeförhållande, är en avgörande faktor för om vanan fluktuerar över tid. Hypotesen har bekräftats till viss del i den mån att livssituationen är en associerande faktor. Däremot har de åtta studierna visat att bruxism är en förutsägbar parafunktion, vilket försvagar hypotesen [ 2, 14-20, 23, 24]. Ett genomgående resultat visar att barn i åldrarna 7-11 år uppvisar en stadigvarande bruxism. Anledningen kan vara stressrelaterad och bero på kompisrelationer, familjesituationer och otillfredsställelse med skolarbete [2, 14, 16, 17, 20, 23]. I Vanderas et al studie har man undersökt barn i åldrarna 6-8 år och jämfört katekolamin 1 värden i urinen mellan bruxare och icke-bruxare. Detta utfördes genom ett 24 timmars urinprov från varje deltagare och analyserades därefter. Resultatet visade att bruxare hade högre värden av adrenalin och dopamin i urinen. Konklusionen i studien blev att bruxism hade en stark association med katekolaminer, därför ansågs emotionell stress vara en faktor i progressionen av bruxism [25, 26]. Tänkbart vore att 7 års ålder representerar en tid med nya omständigheter såsom övergången från förskola till grundskola med nya lärare och kamrater. Detta ställer nya krav på barnet vilket kan framkalla stress och i sin tur leda till olika parafunktioner som bruxism. På tandnivå uppvisar barnet en uppsättning av primära och permanenta tänder i form av ett växelbett vilket ytterligare kan bidra till en ökad förekomst av tandpressning och tandgnissling. Bruxism brukar avta när alla permanenta tänder har erupterat, vilket kan vara en förklaring till varför barn år visar en minskning av bruxism [14, 16]. En annan möjlig orsak till minskningen i denna ålder skulle kunna vara att barnet funnit sin roll i skolan och inga större miljöförändringar skett. Till skillnad från detta resultat skriver Wahlund i sin studie att stress är vanligt hos barn och ungdomar i åldrarna år. Kroppsliga symtom som huvudvärk, magont och sömnstörningar rapporterades frekvent av deltagarna. Dessutom var problemet vanligare bland flickor än hos pojkar [23]. Hos åringar sker en ökad bruxism [2, 15-20]. Problem med depression, ångest och smärta har ökat de senaste tjugo åren i Sverige. Ökningen är mest uttalad hos åringar. Även här är stressrelaterade faktorer mer vanligt bland flickor/kvinnor än bland pojkar/män. Skolgången är den mest stressframkallande faktorn. Könsskillnaderna kan förklaras genom att pojkar/män ofta inte rapporterar sin smärta lika ofta som det motsatta könet på grund av att de ideligen döljer sina känslor. Men ett mönster är att unga pojkar rapporterar mer smärta, mer skolfrånvaro och förbrukar smärtstillande i större utsträckning än vuxna män. En motsatt trend ses hos kvinnor där de äldre söker mer behandling för problem i käkpartiet, förbrukar mer smärtstillande och har överhuvudtaget mer kroppsliga klagomål än yngre flickor. Smärta i käksystemet tenderar också att stegra i slutet av kvinnans menstruationscykel och är som högst under menstruationen. Detta betyder att smärta i käkregionen är mest uttalad när kvinnas östrogenvärden är som lägst [24]. Skillnader i kön har också påvisats vad gäller 1 Katekolaminer är en benämning för adrenalin, noradrenalin och dopamin. Adrenalin och noradrenalin är stresshormoner som utsöndras från binjurarna när det sympatiska nervsystemet aktiveras av t.ex. en hotande situation. Dopamin är en signalsubstans i centrala nervsystemet som bland annat påverkar motoriken och känslan av belöning. Förhöjda värden av katekolaminer kan till exempel ge ökad hjärtfrekvens, ökad puls och ökat blodtryck samt ökat blodflöde [26]. 9

10 bruxism där det kvinnliga könet dominerar. Kvinnor redogör dessutom för mer huvudvärk och smärta vid tuggning [17, 19, 20]. Huvudvärk förleds fram av emotionella och psykologiska faktorer som stress i vardagen på grund av skolarbeten [24]. På tandnivå uppvisar åldersgruppen åringar tandslitage på alla tandytor. Ovanstående framförda stressrelaterade faktorer skulle kunna vara en förklaring till slitaget men det skulle också kunna vara knutet till andra faktorer såsom erosion, kost och yrkesmiljö. Här spelar tandhygienisten en viktig roll i förarbetet när det gäller att ta upp anamnes, där viktig information om patienten kan avslöjas och därmed ge en förklaring till slitagens etiologi. Vidare kan tandhygienisten ta salivprov och ta upp en kostanamnes för att se var orsaken ligger [1]. I åldersintervallen år registrerades en ökning av bruxism [2, 19, 20]. Mellan 15 och 25 år är ökningen mest markant medan mellan 25 till 35 år sker ingen stor förändring [17, 19]. En rimlig förklaring till den oförändrade perioden efter 25 års ålder kan bero på en mer stabil livssituation i form av avslutad utbildning, fast jobb och att man har funnit en trygghet i sig själv. Dessutom är det troligen nu familjeförhållanden bildas och är i centrum, vilket gör att den trygghet individen byggt upp genom tidigare erfarenheter är så stark att förändringar inte ses som något hinder. Även en minskning av andra parafunktioner såsom nagelbitning avtog men var inte helt frånvarande vid 35 års ålder [19]. Enligt den mekaniska teorin ligger inte orsaken till bruxism i stress utan i muskulära och bettrelaterade faktorer. För restaurerade bett ökade tandpressning och tandgnissling. Detta kan bero på frakturerade eller för höga fyllningar som lett till att individen genom patologisk attrition försökt eliminera irritationen. Antalet kvarvarande tänder och ålder är också avgörande faktorer för bruxism [1, 9]. Den bruxism som registrerades hos de deltagande i studierna var av subjektiv karaktär vid besvarandet av frågeformulär. Den kliniska undersökningen representerade ett objektivt perspektiv. Vid den subjektiva rapporteringen ökade bruxism medan en klinisk undersökning av en tandläkare konstaterade en minskning. Den kännedom tandvårdspersonalen gav individen om bruxism vid första besöket hade tidigare varit en ovisshet men medvetandegjordes under den period som deltagarna studerades [2, 14, 15, 17, 19, 20]. Självrapporterad bruxism gör svaren begränsade, vilket innebär att ett säkerställande av bruxism hos individen begränsas [23]. Som tandhygienist är det viktigt att uppmärksamma patienten om sin vana för att få patienten att undvika beteendet under dagtid. Försvinner inte beteendet så kan tandhygienisten ta avtryck för en bettskena, som är till för att minska följderna av bruxismen och påminna patienten att slappna av [1]. Resultaten i studien kan vara missvisande i den aspekt att för stora åldersintervall ger fel och missvisande information då detta uppvisar perioder med olika livssituationer. Dessutom kan en åldersgrupp komma i obemärkthet om en annan är mer dominerande. För övrigt har deltagare fallit bort på grund av flytt eller sjukdom under undersökningsperioden vilket försvagar slutresultaten [2, 14-20]. Om uppgifter över periodvis eller frekvent bruxism saknas kan svårigheter med jämförelser och konklusion uppstå [18]. Ett källkritiskt beaktande har också uppmärksammat att majoriteten av artiklarna skrivits av samma författare vilket påverkar slutledningen. Den andra hypotesen: 2) Frågeställningarna som ställs vid registrering av bruxism på Malmö Tandvårdshögskola och på Folktandvården har samma utformning. Mer ingående frågor ställs emellertid på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi. Hypotesen är i huvudsak felaktig på grund av att endast två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskolan disponerar frågor angående bruxism. Vad gäller Folktandvården och övriga avdelningar på Malmö Tandvårdshögskolan uppmärksammas tandslitage kliniskt för att därefter göra en mer ingående undersökning för 10

11 att konstatera bruxism. Vid avdelning för Ortodonti ses frågor som uppmärksammar erosion och abrasion. Hypotesen verifieras då Klinisk Bettfysiologi ställer mer ingående frågor. Enligt Nilsson et al [27] har två frågor hög tillförlitlighet vid konstaterandet av TMD. Dessa frågor är: Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? samt Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? [27]. Pedodonti och Klinisk Bettfysiologi disponerar dessa frågor i sina hälsodeklarationer. Detta är något som de andra avdelningarna samt Folktandvårdskliniken borde bli delaktiga i för att underlätta diagnostiseringen av bruxism. För avdelningen Cariologi kan detta vara av relevans på grund av att höga fyllningar kan orsaka bruxism. För avdelningen Parodontologi kan det även vara viktigt att tidigt upptäcka en patient med bruxism för att undvika att en eventuell parodontit förvärras på grund av överbelastning i käken. För att patienten lättare ska kunna förstå ovanstående frågor kan tandhygienisten eller tandläkaren palpera de anatomiska strukturer som nämns i frågorna. Palpation sker vid tinning, framför örat och tuggmuskulaturen, se figur 1 [9, 27]. Figur 1. Bilderna illustrerar var terapeuten palperar vid undersökning [27]. Nilsson anger i sin studie att om ett omhändertagande och uppföljning av en patient sker samt adekvat information ges kan detta räcka för att upplysa patienten om sin vana. Men Nilsson redogör också för att muskelavslappningar, biofeedback och kognitiv beteendeterapi är effektivt [24]. 5.1 Slutsats I det här examensarbetet har det konstaterats att bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder, men livssituationen och medvetenheten om sin vana är avgörande faktorer. Men en svaghet kan ändå urskiljas då bortfall av siffror, för stort åldersintervall kan ge missvisande svar. Tillika har de flesta artiklarna skrivits av samma författare vilket också måste tas i beaktande. Frågor rörande bruxism i hälsodeklarationer uppvisas på avdelningar Pedodonti och Klinisk Bettfysiologi på Malmö Tandvårdshögskola. Tandvårdspersonal kan upptäcka patienter där bruxism har lett till smärta och funktionsstörningar genom att ställa följande frågor: 1) Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? 2) Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? Intressant vore att i framtida studier undersöka om andra kulturer uppvisar samma resultat som Sverige. Detta då en sydafrikansk studie påvisat motsatt resultat gällande förutsägbar bruxism [28]. 11

12 Referenser 1. Magnusson T. Bruxism och tandslitage. Tandläkartidningen. 2004: Carlsson GE, Egermark I, Magnusson T. Predictors of Bruxism, Other Oral Parafunctions, and Tooth Wear over a 20- Year Follow- up Period. Journal of Orofacial Pain 2003: Okeson JP. Etiology of functional disturbances in the masticatory system. Management of temporomandibular disorders and occlusion. St Louis, Missouri: Mosby, 2008: Koyano K, Tsukiyama Y, Ichiki R, Kuwata T. Review Article Assesment of bruxism in the clinic. Journal of Oral Rehabilitation. 2008: Region Skåne 2&showall=1 hämtad Ernberg M. De patofysiologiska mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta i ansiktet. Läkartidningen. 2002: Västerbottens Läns Landsting hämtad Petrén T, Carlsöö S. Anatomi för tandläkarstuderande och tandläkare. Gummessons Boktryckeri AB. Falköping. 1983: Carlsson GE, Wedel A. Bettfysiologi. Invest- Odont. LIC Förlag AB. 1993: Tandvårdsguiden hämtad Nyström M, Könönen M, Alaluusua S, Evälahti M, Vartiovaara J. Development of Horizontal Tooth Wear in Maxillary Anterior Teeth from Five to 18 Years of Age. Journal of Dental Research 1990: Johansson A-K, Carlsson GE. Dental erosion bakgrund och kliniska aspekter. Förlagshuset Gothia AB. 2006: Johansson A-K, Dental erosion Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen 2005: Magnusson T, Egermark- Eriksson I, Carlsson GE. Four- year longitudinal study of mandibular dysfunction in children. Community Dental Oral Epidemiology 1985: Magnusson T, Egermark- Eriksson I, Carlsson GE. Five-year Longitudinal Study of Signs and Symptoms of Mandibular dysfunction in Adolescents. The Journal of Craniomandibular Practice 1986:

13 16. Egermark-Eriksson I, Carlsson GE, Magnussson T. A Long-term Epidemiologic Study of the Relationship between Occlusal factors and Mandibular dysfunction in children and Adolescents. Journal of Dental Research 1987: Magnusson T, Carlsson GE, Egermark I. Changes in subjective Symptoms of craniomandibular Disorders in Children and Adolescents during a 10-Year Period. Journal of Orofacial Pain 1993: Kampe T, Hannerz H, Ström P. Ten-year follow- up of signs and symptoms of craniomandibular disorders in adults with intact and restored dentitions. Journal of Oral Rehabilitation 1996: Magnusson T, Egermark I, Carlsson GE. A Longitudinal Epidemiologic Study of Signs and Symptoms of Temporomandibular Disorders from 15 to 35 Years of Age. Journal of Orofacial Pain 2000: Egermark I, Carlsson GE, Magnusson T. A 20-year longitudinal study of subjective symptoms of temporomandibular disorders from childhood to adulthood. Acta Odontologica Scandinavia 2001: Dworkin SF, LeResche L. Research Diagnostic criteria for temporomandibular disorders: review, criteria, examinations and specifications, critique. Journal of Craniomandibular Disorders Facial & Oral Pain 1992: Olsson K, legitimerad Tandhygienist, Folktandvård Linné Malmö Wahlund K, Temporomandibular Disorders in Adolescents. Epidemiological and methodological studies and a randomized controlled trial. Swedish Dental Journal Supplement 2003:46, Nilsson I-M, Reliability, validity, incidence and impact of temporomandibular pain disorders in adolescents. Swedish Dental Journal Supplement 2007:20, Vanderas A.P, Menenakou M, Kouimtzis TH, Papagiannoulis L. Urinary catecholamine levels and bruxism in children. Journal of Oral Rehabilitation 1999: Sand O, Sjaastad Ö-V, Haug E. Människans fysiologi. Liber AB. 2004: 115, Nilsson I-M, List T, Drangsholt M. Prevalence of Temporomandibular Pain and Subsequent Dental Treatment in Swedish Adolescents. Journal of Orofacial Pain 2005: Figure 1. By courtesy of Nilsson I-M, List T. 28. Kieser J.A, Groeneveld H.T. Relationship between juvenile bruxing and craniomandibular dysfunction. Journal of Oral Rehabilitation 1998:

Remissmall Bettfysiologi

Remissmall Bettfysiologi Remissmall Bettfysiologi Aktuella subjektiva symtom i käkar/ ansikte/ huvud? Har patienten någon ovana/ parafunktion som kan belasta käksystemet, t.ex. nagelbitning, frekvent tuggummituggning, frekvent

Läs mer

Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion

Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion List och Tegelberg Accepterad för publicering den 25 april 2001 Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion Thomas List och Åke Tegelberg Vid sidan om karies, trauma

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

2010-04-15. Ocklusala faktorer Ocklusal terapi. Upplägg. Temporomandibular disorders (TMD) Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand

2010-04-15. Ocklusala faktorer Ocklusal terapi. Upplägg. Temporomandibular disorders (TMD) Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand Ocklusala faktorer Ocklusal terapi Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand Upplägg Vetenskaplig bakgrund Behandling Indikationer Utförande Komplikationer Klinisk Oral Fysiologi Nikolaos Christidis

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vad är smärta? T5 Intro 2014-11-18. Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

Vad är smärta? T5 Intro 2014-11-18. Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta Vad undervisar vi om? Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Professor, övertandläkare Tuggsystemets normala funktioner och de sjukdomar som kan drabba det dvs Orofaciala smärttillstånd och käkfunktionsstörningar

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder

Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder Retinerade och infraockluderade permanenta KRISTER BJERKLIN Retinerade tänder När man talar om retinerade tänder hos ungdomar tänker man i första hand på retinerade och ektopiskt placerade överkäkshörntänder.

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727) 3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 Gråt och tandagnisslan Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 18.00 Inledning. Allmänt om huvudvärk. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn 18.50 "Muskelskurkar" Fysioterapeut Birgitta Lundin, Cityläkarna,

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Distribution av avhandling (Dr och Lic) från Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Distribution av avhandling (Dr och Lic) från Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Distribution av avhandling (Dr och Lic) från Odontologiska fakulteten, Malmö högskola 14 Avdelningar på OD, Mah 1. Oral Diagnostik 2. Odontologisk Röntgendiagnostik 3. Oral kirurgi/oral medicin 4. Oral

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar. En systematisk översikt av vetenskapliga studier

Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar. En systematisk översikt av vetenskapliga studier Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar En systematisk översikt av vetenskapliga studier Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Allmäntandvård. Namn. 1. Var är du född? Sverige Annat land Vilket land? Far

Allmäntandvård. Namn. 1. Var är du född? Sverige Annat land Vilket land? Far GEN Personnummer Namn Allmäna frågor 1. Var är du född? Sverige Annat land Vilket land? 2. Om du är född i ett annat land än Sverige, hur gammal var du när du flyttade till Sverige? 3. Dina föräldrars

Läs mer

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH

Diagnostik, förekomst f och behandling av MIH Diagnostik, förekomst f och behandling av Birgitta JälevikJ Övertandläkare, Odont dr Specialisttandvården Pedodonti Mölndals Sjukhus birgitta.jalevik@vgregion.se SÖDRA BOHUSLÄN Mineraliseringsstörda rda

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Detta företag är medlem i Privattandläkarna Läs mer på www.ptl.se

Detta företag är medlem i Privattandläkarna Läs mer på www.ptl.se A Amalgam Material för tandfyllning, en blandning av silver, kvicksilver med mera, används mycket sällan idag. Analgetika Smärtstillande preparat. Anestesi Bedövning. Antibiotika Bakteriedödande preparat,

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar.

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar. Tackar för den här veckan Som de flesta av er såg på vernissagen så har innemiljön på förskolan helt ändrats. Vi har gjort hörnorna tydligare än tidigare och mer nivåanpassade för att barnen ska kunna

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Anvisningar EpiWux 2013 Privattandvården Dalarna

Anvisningar EpiWux 2013 Privattandvården Dalarna Anvisningar EpiWux 2013 Privattandvården Dalarna (Detta dokument finns på Internet: www.ltdalarna.se /Folktandvård/ Aktuellt) Allmänt Ekonomi Undersökningen omfattar cirka 2 200 slumpvis utvalda personer

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Vuxentandvård. stöd för dig som besöker tandvården. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Vuxentandvård. stöd för dig som besöker tandvården. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Vuxentandvård stöd för dig som besöker tandvården Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer ISBN 978-91-86885-60-1 Artikelnr 2011-11-6 Illustration sid. 12 Jan-Olof Berg Foton Omslagsbild,

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer