förutsägbar parafunktion?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förutsägbar parafunktion?"

Transkript

1 Bruxismen förutsägbar parafunktion? =? Emily Clarance Charlotte Göransson Handledare: EwaCarin Ekberg, Docent Klinisk Bettfysiologi Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 Sammanfattning Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Dessutom ska en redogörelse av hur bruxism påvisas av tandvårdspersonal klargöras. Metoden har varit att studera artiklar, bearbeta innehållet för att därefter välja ut det mest passande för syftet. Artiklarna är baserade på longitudinella epidemiologiska studier utförda i Sverige. Informationen redovisas i en tabell. Hälsodeklarationer har insamlats från fem avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola samt Folktandvården. Resultat visar att av totalt åtta artiklar visar samtliga att bruxism är ihållande från barndom till vuxen ålder. Två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola disponerar frågor i hälsodeklarationen gällande bruxism. Slutsatsen blir därför att bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder, men livssituationen och medvetenheten om sin vana är avgörande faktorer. Tandvårdspersonal kan upptäcka patienter där bruxism har lett till smärta och funktionsstörningar genom att ställa frågorna: 1) Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? 2) Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? Abstract Bruxism is a habitual movement, which is often divided into two different phenomena; clenching and grinding. Clenching is considered to occur during day- and nighttime while grinding is more prevalent during sleep. The etiology of bruxism is explained either by the mechanical theory or the psychological theory. Currently there is no definitive way of determining bruxism, that both has validity in diagnosis and that is cost-effective at the same time. The aim of this study was to evaluate if bruxism could be predicted from childhood to adulthood. Furthermore identify how bruxism can be discovered by dental practitioners. The method has been to study articles, value the content and after that choose those articles that would be most suitable for our aim. The articles is based on longitudinal epidemiological studies made in Sweden. The information that was found is introduced in a table. Health declarations has been collected from five departments at Malmö Tandvårdshögskola and Folktandvården. Results in eight articles show that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood. Two departments at Malmö Tandvårdshögskola disposes questions related to bruxism. Therefore it is concluded that bruxism is a predictable parafunction that is persistent from childhood to adulthood, but the living conditions and awareness of the habit are key factors. Dentistry staff can identify patients where bruxism have led to pain and dysfunction by asking following questions 1) Do you have pain in the face, jaw, temples, in front of the ear or in the ear once a week or more often? 2) Do you have pain when you open your mouth, or chew once a week or more? 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Material och metod Bakgrund Resultat Uppföljning av bruxism i åtta studier Frågeformulär Diskussion Slutsats Referenser

4 1. Inledning Bruxism, det vill säga tandpressning och tandgnissling, är ett vanligt förekommande beteende. Tvärsnittsstudier och longitudinella studier som tidigare utförts har främst studerat Temporomandibulär dysfunktion (TMD) och dess relation till bruxism. TMD finns i alla åldrar med lägst prevalens hos barn och ungdomar samt hos de äldre. Enkäter om oral hälsa bör innehålla frågor om bruxism för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling av eventuella skadeeffekter av bruxism [1, 2, 3, 4]. Förutom en litteraturstudie om bruxism med en specifik frågeställning ska vi granska och värdera de frågor som ställs i frågeformulär rörande bruxism på såväl Tandvårdshögskolan som i Folktandvården i Region Skåne. De på förhandsställda hypoteserna är: 1) Bruxism är ingen förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Men livssituationen, och med detta menas skola, arbete och familjeförhållande, är en avgörande faktor för om vanan fluktuerar över tid. 2) Frågeställningarna som ställs vid registrering av bruxism på Malmö Tandvårdshögskola och på Folktandvården har samma utformning. Mer ingående frågor ställs emellertid på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Dessutom ska en redogörelse av hur bruxism påvisas av tandvårdspersonal klargöras. 1.2 Frågeställning Följande frågeställningar ska besvaras: Är bruxism i barndomen en prediktor för bruxism i vuxenålder? Finns relaterade frågor till bruxism i hälsodeklarationen och med vilka av dessa frågor kan tandvårdspersonal upptäcka patienter med bruxism? 2. Material och metod Kunskap om bruxism är främst hämtat ifrån vetenskapliga artiklar samt böcker. I valet har artiklar med kvalitetsurval (peer reviewed) valts ut i första hand. Orginalartiklar såväl som översiktsartiklar har bearbetats. PubMed har använts som sökmotor, tillika odontologiska tidskrifter som t ex Journal of Orofacial Pain och Acta Odontologica Scandinavia. Vid PubMed sökning användes sökorden Bruxism and longitudinal och Bruxism and TMD, där 51 respektive 193 träffar hittades. Av dessa var endast tio artiklar av relevans för detta examensarbete. Majoriteten av de inlästa artiklarna har varit engelskspråkiga. Metoden har varit att efter sökningen att studera artiklarna, översätta och bearbeta innehållet för att därefter välja ut de mest passande för syftet. Artiklarna är baserade på longitudinella epidemiologiska studier, dessa studier är utförda i Sverige. Barnen i de artiklar som studerats är mellan 7 till 17 år och representerar då åldersgrupper som uppvisar primärt bett, växelbett och permanent bett. En sammanställning av de fynd som upptäcktes i varje studie har sammanförts i tabell 1. Studierna i fråga har som sagt förhandsgranskats av kunniga inom ämnet men detta har inte förhindrat ett källkritiskt beaktande. Vidare har frågeformulär från avdelningarna Pedodonti, Ortodonti, Parodontologi, Klinisk Bettfysiologi och Cariologi på Malmö Tandvårdhögskola samlats in. Detsamma har utförts på 4

5 en Folktandvårdsklinik i Malmö. Bakgrundsstycket är i första hand avsett för att klargöra bruxismens definition, etiologi, påverkan och prevalens. 3. Bakgrund Bruxism är en vanlig förekommande parafunktion i tuggsystemet. Bruxism delas in i tandpressning och tandgnissling som anses vara två skilda fenomen. Detta eftersom tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten och tandgnissling till natten. Den som pressar eller gnisslar sina tänder är ofta omedveten om sin vana. I en normal process slits tänderna ner långsamt, i en så kallad fysiologisk attrition, men för de som pressar eller gnisslar tänder kan detta förlopp gå snabbare. Tänderna i överkäken och underkäken har i normalt fall kontakt med sina antagonister i sammanlagt 15 minuter per dygn, framförallt vid födointag. Men vid bruxism är tandkontakten betydligt längre tid. Det finns olika teorier för bruxismens etiologi men de mest framburna är den mekaniska teorin och den psykologiska teorin. I den mekaniska teorin anses bruxism orsakas av bettstörningar av olika slag, medan den psykologiska teorin anser emotionella faktorer som oro och stress vara utlösande faktorer [1, 5]. Tandpressning innebär att käkarna pressas mot varandra varpå en statistisk belastning på tänder och käkar uppstår vilket motsvarar ett tryck på cirka 50 kilo. En vävnadsskada kan uppstå till följd av överbelastning eller av en ischemi. Vid en ischemi uppstår en kärlkontraktion som minskar blodgenomströmningen lokalt. Tandpressning förknippas främst med den psykologiska teorin [1, 6, 7 ]. Vid tandgnissling gnider underkäkens tänder mot överkäkens tänder i horisontalled. Oftast uppstår ett gnisslande ljud, som i regel den omedvetne gnisslarens omgivning uppmärksammar. Det har visat sig att tandgnissling är kopplat till sömnstörningar och uppstår i övergången från djup till ytlig sömn [1, 4, 5]. Bruxism kan påverka olika delar av käksystemet, på tänderna visar det sig som bruxofasetter, slitage samt frakturerade kuspar och fyllningar. I parodontiet kan en ömmande gingiva och en ökad mobilitet av tänder vara symtom på bruxism. En redan existerande parodontit kan få en påskyndad progression på grund av belastning från käken. Ömhet och smärta i tuggmuskulaturen kan uppstå vid bruxism, m. masseter och m. temporalis påverkas när käken stängs vid tandpressning och m. pterygoideus lateralis påverkas när käken flyttas i sidled vid tandgnissling. Smärta och förslitningsskador i käkleden kan uppstå på grund av bruxism [8, 9]. Prevalenssiffrorna för bruxism varierar från studie till studie. Men det uppskattas att cirka 20 % av befolkningen uppvisar denna vana. Detta innebär att omkring var femte person pressar tänder i vaket tillstånd och en av tio gnisslar tänder under natten [1, 5, 10]. För behandling av bruxism används bettskenor i hård- eller mjukplast. En annan behandling är avslappningsövningar två till tre gånger om dagen för att minska spänningar i musklerna och käken. Sjukgymnastik kan ges som kompletterande behandling. Om ojämnheter i bettet är orsaken till bruxism justeras detta med bettslipning, vilket ger en mindre belastning i det påverkade området [1, 5]. Emaljstrukturen i primära och permanenta bettet är i princip densamma, men mjölktänderna har en tunnare emalj vilket gör att tänderna snabbare slits ner. Det är vanligt att barn gnisslar tänder i växelbettet på grund av att ojämnheterna är irriterande. Denna gnissling är ett naturligt förlopp då mjölktänder ersätts med permanenta tänder och en käktillväxt sker. Gnisslingen brukar avta när permanenta tänderna har erupterat, men de som gnisslar tänder som barn tros ändå löpa en större risk att fortsätta även i vuxenålder [5, 11]. Den mest vanliga skadeeffekten av bruxism anses vara tandslitage. För att mäta tandslitage används en femgradig skala enligt följande: 1= inget eller obetydligt slitage, 2= slitage endast i emalj, 3= slitage in i dentin på vissa ytor, 4= exponerande dentin mer än 2mm 2, 5= slitage av 5

6 mer än en tredjedel av tandkronan. Eftersom det är svårt att diagnostisera orsaken till tändernas substansförlust används ofta begreppet tandslitage som ett samlande begrepp. Förlust av tandsubstans kan förutom av bruxism vara en konsekvens av erosion och abrasion. Ytterligare kan genusfaktorn spela in, i den mån att män uppvisar större bitkraft än kvinnor [2, 5, 12]. Vidare har saliven betydelse för hur snabbt tänderna nöts där mängden saliv, salivens buffringsförmåga och dess innehåll inverkar. En hård och fiberrik kost kan också påskynda tandnötningen. Yrkesmiljöer som utsätter sina arbetare för partiklar i luften såsom stålindustrin är även en betydande faktor för nötningsprogressionen [1, 5, 13]. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. En möjlighet vore därför att förbättra tillgängliga frågeformulär på grund av att de är det mest använda och vardagligaste tillvägagångssätt för terapeuten att diagnostisera bruxism. Fördelen med frågeformulär är att det går att använda på en stor del av befolkningen samtidigt som frågorna är subjektivt utformade. Exempelvis kan en fråga som vill ha reda på om patienten är medveten om sin pressning eller gnissling ställas. I och med att de flesta som gnisslar på natten inte är medvetna om sin vana kan frågeformulär i den här aspekten ses som en svaghet. En mer objektiv metod för att uppdaga bruxism är EMG - elektromyografisk mätmetod. EMG innebär att muskelaktiviteten mäts med hjälp av en nål som registrerar patologisk aktivitet i tuggmuskulaturen. Med hjälp av biofeedback, återkoppling, blir patienten medveten om sina kroppsfunktioner och lär sig styra dem. En detektor som används är Grindcare [4]. 4. Resultat 4.1 Uppföljning av bruxism i åtta studier Prevalensen av rapporterad bruxism från barndom upp till vuxen ålder ifrån åtta studier redovisas i tabell 1. I samtliga studier har metoderna för att uppdaga bruxism varit snarlika. Samtliga deltagande har besvarat frågeformulär och genomgått en klinisk undersökning. Frekvent bruxism har ökat i den yngre gruppen 7-11 år och minskat för åringarna. Anledningen till avtagandet i gruppen år anses bero på att denna period representerar en lugn tid i livet. En självrapportering hos de deltagande visar ökad bruxism medan en klinisk undersökning visar det motsatta. Inga könsskillnader registreras [14]. De deltagande i artikeln av Magnusson et al [15] visar en subjektiv ökning i både tandpressning och tandgnissling, särskilt signifikant är tandpressning. Ökningen antas bero på en förhöjd medvetenhet om sin vana [15]. Vidare visar det sig i Egermark-Erikssons et al [16] studie att frekvent bruxism ökar i den yngsta gruppen 7-11 år och äldsta gruppen år. Medan en minskning ses i åldern år. Däremot rapporteras en ökning av periodvis bruxism hos den sist nämnda åldersgruppen. Prevalensen av den ökade bruxismen är inte betydande då de deltagande vid uppföljningen endast visar milda symtom [16]. Alla åldersgrupper i Magnusson et al [17] studie påvisar en ökning av frekvent och periodvis bruxism. Andra parafunktioner såsom läpp-, nagel- och kindbitning minskar med åren. I de två äldsta grupperna år och år ökar gnissling signifikant. I åldern 7-17 år beaktas ingen väsentlig skillnad. Resultaten är av subjektiv karaktär. Medvetenheten om tandpressning under dagen ökar i de äldre åldersgrupperna. Vid första tillfället registreras ingen könsskillnad i grupperna medan en uppföljning visar en kvinnlig dominans vad gäller subjektiva symtom [17]. Kampe et al [18] har en kariesrelaterad aspekt som utgångspunkt när prevalensen av bruxism uppskattas. Intakta och restaurerade bett jämförs longitudinellt. För de deltagande med restaurerat bett ökar periodvis bruxism medan vid intakt bett ses ingen skillnad [18]. 6

7 I artikeln av Magnusson et al [19] ökar tandpressning och tandgnissling avsevärt från år men mellan år urskiljs ingen anmärkningsvärd förändring. Andra parafunktioner såsom nagelbitning och tungbitning minskar med åldern, men förekommer fortfarande hos 35 åringar. Vad gäller bruxism observeras inga differenser mellan män och kvinnor. Däremot anger kvinnor sig vara mer stressade, oroliga, deprimerade, ha mer huvudvärk samt uppvisa smärta i käken och vid tuggning [19]. Tabell 1. Tabellen visar åtta studiers uppföljning av bruxism från barndom, ungdom till vuxen ålder. Författare Författare [Referens] [Referens] Magnusson et al 1985 [14] Ålder vid första undersökning och vid uppföljning. Bruxism ökning (+) eller minskning ( ) Siffror saknas (?) Från 7 till 11 år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: Magnusson et al 1986 [15] Ålder vid första undersökning och vid uppföljning. Bruxism ökning (+) eller minskning ( ) Siffror saknas (?) Från 15 till 20 år Frekvent tandpressning:+ Periodvis tandpressning:+ Egermark-Eriksson et al 1987 [16] Från år Frekvent bruxism: Periodvis bruxism: + Från 7-11 år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Magnusson et al 1993 [17] Frekvent tandgnissling:+ Periodvis tandgnissling:+ Från 7-17 år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Från år Frekvent bruxism: Periodvis bruxism:+ Från år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism: Från år Frekvent bruxism: + Periodvis bruxism: + Kampe et al 1996 [18] Från år Frekvent tandpressning:? Periodvis tandpressning: + Magnusson et al 2000 [19] Från år. Frekvent tandpressning:+ Periodvis tandpressning:+ Egermark et al 2001 [20] Frekvent tandgnissling:? Periodvis tandgnissling: + med restaurerat bett, ingen skillnad för intakt bett. Från 7-27 år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Carlsson et al 2003 [2] Frekvent tandgnissling:+ Periodvis tandgnissling:+ Från 7-27 år Tandpressning: + Tandgnissling: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Från år Tandpressning: + Tandgnissling: + Från år Frekvent bruxism:+ Periodvis bruxism:+ Från år Tandpressning: + Tandgnissling: + Graden av tandslitage, enligt den fem-gradiga skalan, ökar i alla dentala ytor mellan år. I denna ålder är incisiver, caniner, premolarer och molarer påverkade av slitage. Efter 20 års 7

8 ålder är slitage på caniner och incisiver det mest märkbara. De deltagande är mer medvetna om sin bruxism vid uppföljningen på grund av den erhållna informationen från tandläkaren vid första besöket [19]. Tandpressning och tandgnissling visar stora variationer även om den generella trenden är att prevalensen av bruxism ökar över tid. Bruxism ökar mest i gruppen år och kvinnor rapporterar mer symtom än män. Andra parafunktioner minskar med åldern. I denna artikel ses tydliga samband mellan huvudvärk och bruxism, speciellt hos kvinnor. Mer än hälften av deltagarna är medvetna om sin bruxism vid uppföljningen 20 år senare [20]. I en studie har subjektiva rapporter om bruxism från barn i åldrarna 7, 11 och 15 år visat sig förutsäga bruxism 20 år senare. En person som rapporterade bruxism vid första undersökningstillfället hade tre gånger större chans att rapportera det samma efter två decennier. Vid uppföljningstillfället var majoriteten av de deltagande medvetna om sin parafunktion. Frågeformuläret i studien innehöll även frågor rörande symtom från käksystemet som t ex huvudvärk, dessutom spörsmål angående stress och depression [2]. 4.2 Frågeformulär Frågeformulär från fem avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola och en Folktandvård i Malmö har insamlats och värderats, sammanställningen visas i tabell 2. Endast två avdelningar disponerar frågor som är knutna till bruxism. Tabell 2. Tabellen visar om relaterade frågor till bruxism finns i frågeformulären. Avdelning/Klinik Relaterade frågor JA/NEJ Vid JA, exempel på frågor som ställs Vid NEJ, andra tillvägagångssätt Pedodonti JA Vid besvär från käkar (TMD) ställs följdfrågorna: 1. Gör det ont i tinning, käkled eller käkarna en gång i veckan eller oftare? 2. Gör det ont när du gapar och tuggar? Ortodonti NEJ Vid intraoral undersökning uppmärksammas erosion och abrasion. Parodontologi NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen. Klinisk Bettfysiologi JA 1. Har du haft smärta i munnen, ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat den senaste månaden? 2. Har du själv eller någon annan lagt märke till att du pressar eller gnisslar tänderna när du sover under natten? 3. Förekommer värk, stelhet eller trötthetskänslor i käkarna när du vaknar upp på morgonen/eller under dagen? 4. Pressar eller gnisslar du tänder under dagen? [21] Cariologi NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen. Folktandvård Linné NEJ Uppmärksammas kliniskt och registreras i datajournalen [22]. 8

9 5. Diskussion I detta avsnitt diskuteras och evalueras resultatet från studien. Därefter klarläggs de frågor som är relevanta för uppdagandet av bruxism. Den första hypotesen: 1) Bruxism är ingen förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder. Men livssituationen, och med detta menas skola, arbete och familjeförhållande, är en avgörande faktor för om vanan fluktuerar över tid. Hypotesen har bekräftats till viss del i den mån att livssituationen är en associerande faktor. Däremot har de åtta studierna visat att bruxism är en förutsägbar parafunktion, vilket försvagar hypotesen [ 2, 14-20, 23, 24]. Ett genomgående resultat visar att barn i åldrarna 7-11 år uppvisar en stadigvarande bruxism. Anledningen kan vara stressrelaterad och bero på kompisrelationer, familjesituationer och otillfredsställelse med skolarbete [2, 14, 16, 17, 20, 23]. I Vanderas et al studie har man undersökt barn i åldrarna 6-8 år och jämfört katekolamin 1 värden i urinen mellan bruxare och icke-bruxare. Detta utfördes genom ett 24 timmars urinprov från varje deltagare och analyserades därefter. Resultatet visade att bruxare hade högre värden av adrenalin och dopamin i urinen. Konklusionen i studien blev att bruxism hade en stark association med katekolaminer, därför ansågs emotionell stress vara en faktor i progressionen av bruxism [25, 26]. Tänkbart vore att 7 års ålder representerar en tid med nya omständigheter såsom övergången från förskola till grundskola med nya lärare och kamrater. Detta ställer nya krav på barnet vilket kan framkalla stress och i sin tur leda till olika parafunktioner som bruxism. På tandnivå uppvisar barnet en uppsättning av primära och permanenta tänder i form av ett växelbett vilket ytterligare kan bidra till en ökad förekomst av tandpressning och tandgnissling. Bruxism brukar avta när alla permanenta tänder har erupterat, vilket kan vara en förklaring till varför barn år visar en minskning av bruxism [14, 16]. En annan möjlig orsak till minskningen i denna ålder skulle kunna vara att barnet funnit sin roll i skolan och inga större miljöförändringar skett. Till skillnad från detta resultat skriver Wahlund i sin studie att stress är vanligt hos barn och ungdomar i åldrarna år. Kroppsliga symtom som huvudvärk, magont och sömnstörningar rapporterades frekvent av deltagarna. Dessutom var problemet vanligare bland flickor än hos pojkar [23]. Hos åringar sker en ökad bruxism [2, 15-20]. Problem med depression, ångest och smärta har ökat de senaste tjugo åren i Sverige. Ökningen är mest uttalad hos åringar. Även här är stressrelaterade faktorer mer vanligt bland flickor/kvinnor än bland pojkar/män. Skolgången är den mest stressframkallande faktorn. Könsskillnaderna kan förklaras genom att pojkar/män ofta inte rapporterar sin smärta lika ofta som det motsatta könet på grund av att de ideligen döljer sina känslor. Men ett mönster är att unga pojkar rapporterar mer smärta, mer skolfrånvaro och förbrukar smärtstillande i större utsträckning än vuxna män. En motsatt trend ses hos kvinnor där de äldre söker mer behandling för problem i käkpartiet, förbrukar mer smärtstillande och har överhuvudtaget mer kroppsliga klagomål än yngre flickor. Smärta i käksystemet tenderar också att stegra i slutet av kvinnans menstruationscykel och är som högst under menstruationen. Detta betyder att smärta i käkregionen är mest uttalad när kvinnas östrogenvärden är som lägst [24]. Skillnader i kön har också påvisats vad gäller 1 Katekolaminer är en benämning för adrenalin, noradrenalin och dopamin. Adrenalin och noradrenalin är stresshormoner som utsöndras från binjurarna när det sympatiska nervsystemet aktiveras av t.ex. en hotande situation. Dopamin är en signalsubstans i centrala nervsystemet som bland annat påverkar motoriken och känslan av belöning. Förhöjda värden av katekolaminer kan till exempel ge ökad hjärtfrekvens, ökad puls och ökat blodtryck samt ökat blodflöde [26]. 9

10 bruxism där det kvinnliga könet dominerar. Kvinnor redogör dessutom för mer huvudvärk och smärta vid tuggning [17, 19, 20]. Huvudvärk förleds fram av emotionella och psykologiska faktorer som stress i vardagen på grund av skolarbeten [24]. På tandnivå uppvisar åldersgruppen åringar tandslitage på alla tandytor. Ovanstående framförda stressrelaterade faktorer skulle kunna vara en förklaring till slitaget men det skulle också kunna vara knutet till andra faktorer såsom erosion, kost och yrkesmiljö. Här spelar tandhygienisten en viktig roll i förarbetet när det gäller att ta upp anamnes, där viktig information om patienten kan avslöjas och därmed ge en förklaring till slitagens etiologi. Vidare kan tandhygienisten ta salivprov och ta upp en kostanamnes för att se var orsaken ligger [1]. I åldersintervallen år registrerades en ökning av bruxism [2, 19, 20]. Mellan 15 och 25 år är ökningen mest markant medan mellan 25 till 35 år sker ingen stor förändring [17, 19]. En rimlig förklaring till den oförändrade perioden efter 25 års ålder kan bero på en mer stabil livssituation i form av avslutad utbildning, fast jobb och att man har funnit en trygghet i sig själv. Dessutom är det troligen nu familjeförhållanden bildas och är i centrum, vilket gör att den trygghet individen byggt upp genom tidigare erfarenheter är så stark att förändringar inte ses som något hinder. Även en minskning av andra parafunktioner såsom nagelbitning avtog men var inte helt frånvarande vid 35 års ålder [19]. Enligt den mekaniska teorin ligger inte orsaken till bruxism i stress utan i muskulära och bettrelaterade faktorer. För restaurerade bett ökade tandpressning och tandgnissling. Detta kan bero på frakturerade eller för höga fyllningar som lett till att individen genom patologisk attrition försökt eliminera irritationen. Antalet kvarvarande tänder och ålder är också avgörande faktorer för bruxism [1, 9]. Den bruxism som registrerades hos de deltagande i studierna var av subjektiv karaktär vid besvarandet av frågeformulär. Den kliniska undersökningen representerade ett objektivt perspektiv. Vid den subjektiva rapporteringen ökade bruxism medan en klinisk undersökning av en tandläkare konstaterade en minskning. Den kännedom tandvårdspersonalen gav individen om bruxism vid första besöket hade tidigare varit en ovisshet men medvetandegjordes under den period som deltagarna studerades [2, 14, 15, 17, 19, 20]. Självrapporterad bruxism gör svaren begränsade, vilket innebär att ett säkerställande av bruxism hos individen begränsas [23]. Som tandhygienist är det viktigt att uppmärksamma patienten om sin vana för att få patienten att undvika beteendet under dagtid. Försvinner inte beteendet så kan tandhygienisten ta avtryck för en bettskena, som är till för att minska följderna av bruxismen och påminna patienten att slappna av [1]. Resultaten i studien kan vara missvisande i den aspekt att för stora åldersintervall ger fel och missvisande information då detta uppvisar perioder med olika livssituationer. Dessutom kan en åldersgrupp komma i obemärkthet om en annan är mer dominerande. För övrigt har deltagare fallit bort på grund av flytt eller sjukdom under undersökningsperioden vilket försvagar slutresultaten [2, 14-20]. Om uppgifter över periodvis eller frekvent bruxism saknas kan svårigheter med jämförelser och konklusion uppstå [18]. Ett källkritiskt beaktande har också uppmärksammat att majoriteten av artiklarna skrivits av samma författare vilket påverkar slutledningen. Den andra hypotesen: 2) Frågeställningarna som ställs vid registrering av bruxism på Malmö Tandvårdshögskola och på Folktandvården har samma utformning. Mer ingående frågor ställs emellertid på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi. Hypotesen är i huvudsak felaktig på grund av att endast två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskolan disponerar frågor angående bruxism. Vad gäller Folktandvården och övriga avdelningar på Malmö Tandvårdshögskolan uppmärksammas tandslitage kliniskt för att därefter göra en mer ingående undersökning för 10

11 att konstatera bruxism. Vid avdelning för Ortodonti ses frågor som uppmärksammar erosion och abrasion. Hypotesen verifieras då Klinisk Bettfysiologi ställer mer ingående frågor. Enligt Nilsson et al [27] har två frågor hög tillförlitlighet vid konstaterandet av TMD. Dessa frågor är: Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? samt Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? [27]. Pedodonti och Klinisk Bettfysiologi disponerar dessa frågor i sina hälsodeklarationer. Detta är något som de andra avdelningarna samt Folktandvårdskliniken borde bli delaktiga i för att underlätta diagnostiseringen av bruxism. För avdelningen Cariologi kan detta vara av relevans på grund av att höga fyllningar kan orsaka bruxism. För avdelningen Parodontologi kan det även vara viktigt att tidigt upptäcka en patient med bruxism för att undvika att en eventuell parodontit förvärras på grund av överbelastning i käken. För att patienten lättare ska kunna förstå ovanstående frågor kan tandhygienisten eller tandläkaren palpera de anatomiska strukturer som nämns i frågorna. Palpation sker vid tinning, framför örat och tuggmuskulaturen, se figur 1 [9, 27]. Figur 1. Bilderna illustrerar var terapeuten palperar vid undersökning [27]. Nilsson anger i sin studie att om ett omhändertagande och uppföljning av en patient sker samt adekvat information ges kan detta räcka för att upplysa patienten om sin vana. Men Nilsson redogör också för att muskelavslappningar, biofeedback och kognitiv beteendeterapi är effektivt [24]. 5.1 Slutsats I det här examensarbetet har det konstaterats att bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder, men livssituationen och medvetenheten om sin vana är avgörande faktorer. Men en svaghet kan ändå urskiljas då bortfall av siffror, för stort åldersintervall kan ge missvisande svar. Tillika har de flesta artiklarna skrivits av samma författare vilket också måste tas i beaktande. Frågor rörande bruxism i hälsodeklarationer uppvisas på avdelningar Pedodonti och Klinisk Bettfysiologi på Malmö Tandvårdshögskola. Tandvårdspersonal kan upptäcka patienter där bruxism har lett till smärta och funktionsstörningar genom att ställa följande frågor: 1) Har du smärta i ansiktet, käken, tinningen, framför örat eller i örat en gång i veckan eller oftare? 2) Har du ont när du gapar, eller tuggar en gång i veckan eller oftare? Intressant vore att i framtida studier undersöka om andra kulturer uppvisar samma resultat som Sverige. Detta då en sydafrikansk studie påvisat motsatt resultat gällande förutsägbar bruxism [28]. 11

12 Referenser 1. Magnusson T. Bruxism och tandslitage. Tandläkartidningen. 2004: Carlsson GE, Egermark I, Magnusson T. Predictors of Bruxism, Other Oral Parafunctions, and Tooth Wear over a 20- Year Follow- up Period. Journal of Orofacial Pain 2003: Okeson JP. Etiology of functional disturbances in the masticatory system. Management of temporomandibular disorders and occlusion. St Louis, Missouri: Mosby, 2008: Koyano K, Tsukiyama Y, Ichiki R, Kuwata T. Review Article Assesment of bruxism in the clinic. Journal of Oral Rehabilitation. 2008: Region Skåne 2&showall=1 hämtad Ernberg M. De patofysiologiska mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta i ansiktet. Läkartidningen. 2002: Västerbottens Läns Landsting hämtad Petrén T, Carlsöö S. Anatomi för tandläkarstuderande och tandläkare. Gummessons Boktryckeri AB. Falköping. 1983: Carlsson GE, Wedel A. Bettfysiologi. Invest- Odont. LIC Förlag AB. 1993: Tandvårdsguiden hämtad Nyström M, Könönen M, Alaluusua S, Evälahti M, Vartiovaara J. Development of Horizontal Tooth Wear in Maxillary Anterior Teeth from Five to 18 Years of Age. Journal of Dental Research 1990: Johansson A-K, Carlsson GE. Dental erosion bakgrund och kliniska aspekter. Förlagshuset Gothia AB. 2006: Johansson A-K, Dental erosion Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen 2005: Magnusson T, Egermark- Eriksson I, Carlsson GE. Four- year longitudinal study of mandibular dysfunction in children. Community Dental Oral Epidemiology 1985: Magnusson T, Egermark- Eriksson I, Carlsson GE. Five-year Longitudinal Study of Signs and Symptoms of Mandibular dysfunction in Adolescents. The Journal of Craniomandibular Practice 1986:

13 16. Egermark-Eriksson I, Carlsson GE, Magnussson T. A Long-term Epidemiologic Study of the Relationship between Occlusal factors and Mandibular dysfunction in children and Adolescents. Journal of Dental Research 1987: Magnusson T, Carlsson GE, Egermark I. Changes in subjective Symptoms of craniomandibular Disorders in Children and Adolescents during a 10-Year Period. Journal of Orofacial Pain 1993: Kampe T, Hannerz H, Ström P. Ten-year follow- up of signs and symptoms of craniomandibular disorders in adults with intact and restored dentitions. Journal of Oral Rehabilitation 1996: Magnusson T, Egermark I, Carlsson GE. A Longitudinal Epidemiologic Study of Signs and Symptoms of Temporomandibular Disorders from 15 to 35 Years of Age. Journal of Orofacial Pain 2000: Egermark I, Carlsson GE, Magnusson T. A 20-year longitudinal study of subjective symptoms of temporomandibular disorders from childhood to adulthood. Acta Odontologica Scandinavia 2001: Dworkin SF, LeResche L. Research Diagnostic criteria for temporomandibular disorders: review, criteria, examinations and specifications, critique. Journal of Craniomandibular Disorders Facial & Oral Pain 1992: Olsson K, legitimerad Tandhygienist, Folktandvård Linné Malmö Wahlund K, Temporomandibular Disorders in Adolescents. Epidemiological and methodological studies and a randomized controlled trial. Swedish Dental Journal Supplement 2003:46, Nilsson I-M, Reliability, validity, incidence and impact of temporomandibular pain disorders in adolescents. Swedish Dental Journal Supplement 2007:20, Vanderas A.P, Menenakou M, Kouimtzis TH, Papagiannoulis L. Urinary catecholamine levels and bruxism in children. Journal of Oral Rehabilitation 1999: Sand O, Sjaastad Ö-V, Haug E. Människans fysiologi. Liber AB. 2004: 115, Nilsson I-M, List T, Drangsholt M. Prevalence of Temporomandibular Pain and Subsequent Dental Treatment in Swedish Adolescents. Journal of Orofacial Pain 2005: Figure 1. By courtesy of Nilsson I-M, List T. 28. Kieser J.A, Groeneveld H.T. Relationship between juvenile bruxing and craniomandibular dysfunction. Journal of Oral Rehabilitation 1998:

Svaga samband mellan malocklusion och funktion

Svaga samband mellan malocklusion och funktion Egermark et al Svaga samband mellan malocklusion och funktion Inger Egermark Odont dr, docent, avdelningen för ortodonti, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet E-post: i.egermark @telia.com Tomas

Läs mer

Remissmall Bettfysiologi Extern vårdgivare/privattandläkare

Remissmall Bettfysiologi Extern vårdgivare/privattandläkare Remissmall Bettfysiologi Extern vårdgivare/privattandläkare Detta är en remissbilaga som du fyller i på dator och den är ett komplement till remissen som finns i journalsystemet där patientens och vårdgivarens

Läs mer

Bruxism och tandslitage

Bruxism och tandslitage vetenskap & klinik tomas magnusson tomas magnusson övertandläkare, docent, Avdelningen för klinisk bettfysiologi, Odontologiska institutionen, Jönköping Bruxism och tandslitage I den här översiktsartikeln

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Remissmall Bettfysiologi

Remissmall Bettfysiologi Remissmall Bettfysiologi Aktuella subjektiva symtom i käkar/ ansikte/ huvud? Har patienten någon ovana/ parafunktion som kan belasta käksystemet, t.ex. nagelbitning, frekvent tuggummituggning, frekvent

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

TENTAMEN KLINISK ORAL FYSIOLOGI TANDLÄKARPROGRAMMET. Kod. Max poäng 87. Godkänt 60. SKRIV TYDLIGT! Lycka till!

TENTAMEN KLINISK ORAL FYSIOLOGI TANDLÄKARPROGRAMMET. Kod. Max poäng 87. Godkänt 60. SKRIV TYDLIGT! Lycka till! Medicinska fakulteten institutionen för Odontologi, Klinisk oral fysiologi TENTAMEN KLINISK ORAL FYSIOLOGI TANDLÄKARPROGRAMMET Kod Max poäng 87 Godkänt 60 SKRIV TYDLIGT! Lycka till! Du får på denna sida

Läs mer

Orofaciala smärttillstånd

Orofaciala smärttillstånd Orofaciala smärttillstånd TMD Vad är TMD? TMD (temporomandibuläar dysfunktion, eng. temporomandibular disorders) Samlingsnamn på sjukdomstillstånd som drabbar käkleder och tuggmuskler Synonymer TMJ syndrome

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Orofacial smärta och käkfunktion T6

Orofacial smärta och käkfunktion T6 Nikolaos Christidis En bettskena framställs vid: Temporomandibulär dysfunktion (TMD) Bruxism, parafunktioner Attrition Som diagnostiskt hjälpmedel Plan stabiliseringsskena Michiganskena (med eller utan

Läs mer

Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion

Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion List och Tegelberg Accepterad för publicering den 25 april 2001 Omhändertagande av barn och ungdomar med temporomandibular smärta och dysfunktion Thomas List och Åke Tegelberg Vid sidan om karies, trauma

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård

Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Örebro Läns Landsting Huvudhandledare Maria Holmgren Övertandläkare Legitimation 1989 Certifieringskompetens

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Mmm... Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Rörelseövningar Andning - Avslappning Hur du andas påverkar resten av kroppen...

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

2010-04-15. Ocklusala faktorer Ocklusal terapi. Upplägg. Temporomandibular disorders (TMD) Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand

2010-04-15. Ocklusala faktorer Ocklusal terapi. Upplägg. Temporomandibular disorders (TMD) Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand Ocklusala faktorer Ocklusal terapi Nikolaos Christidis ST-tandläkare Doktorand Upplägg Vetenskaplig bakgrund Behandling Indikationer Utförande Komplikationer Klinisk Oral Fysiologi Nikolaos Christidis

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

DENTAL EROSION HUR VANLIGT ÄR DET BLAND BARN OCH UNGDOMAR? JENNY SAXIN MARIA PERSSON. Handledare: Inger Franklin, Veronica Johansson

DENTAL EROSION HUR VANLIGT ÄR DET BLAND BARN OCH UNGDOMAR? JENNY SAXIN MARIA PERSSON. Handledare: Inger Franklin, Veronica Johansson DENTAL EROSION HUR VANLIGT ÄR DET BLAND BARN OCH UNGDOMAR? JENNY SAXIN MARIA PERSSON Handledare: Inger Franklin, Veronica Johansson Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2011 Malmö Högskola

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

BEHANDLINGSREKOMMENDATION

BEHANDLINGSREKOMMENDATION BEHANDLINGSREKOMMENDATION Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar Syfte Att tandvården i Norrbotten följer nationella riktlinjer för vuxentandvård. Bakgrund Tillstånden medför obehag i

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Vad är smärta? T5 Intro 2014-11-18. Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

Vad är smärta? T5 Intro 2014-11-18. Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta Vad undervisar vi om? Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Professor, övertandläkare Tuggsystemets normala funktioner och de sjukdomar som kan drabba det dvs Orofaciala smärttillstånd och käkfunktionsstörningar

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,

Läs mer

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009 Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009 Skrivningstid: Tisdag 12 januari 2009 kl. 8.00 14.00 i aulan, Tandvårdshögskolan. Anvisningar: I samband med toalettbesök, skriv på lista vid utgången.

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer