KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?"

Transkript

1 KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Ett utvecklingsarbete på Centralhälsan i Falköping

2 Innehåll Innehåll... 1 Arbetsgrupp... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Problembeskrivning... 6 Frågeställningar... 6 Syfte och mål... 7 Upplägg och genomförande... 7 Resultat och analys... 8 Patienter... 8 Personal Slutsatser Fortsatt arbete Litteraturförteckning Bilaga Bilaga Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Mars 2015 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: Omslag: Benjamin Jocic 1

3 Kil Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Arbetsgrupp Irene Mannvik Lennart Schenberg-Mannvik Karin Larsson (ansvarig chef) Beskrivning av verksamheten Centralhälsan i Falköping är en privat vårdcentral som hade hösten 2012 drygt 5300 patienter. Antalet ökar successivt varje månad. På vårdcentralen arbetar distriktsläkare, smärtläkare, distriktssköterskor, diabetessköterska, sjukgymnaster, psykolog, kognitiva beteendeterapeuter och sexolog/barnmorska. Det finns även personal med specialistkompetens inom psykiatri, livsstil, smärta och diabetes. På vårdcentralen finns en sexologmottagning och man driver en filial i en mindre ort utanför Falköping. Personalen har ett kundcentrerat arbetssätt och arbetar utifrån synsättet att bra vård hanteras med en personlig och nära kontakt mellan patient och vårdgivare. Personalen på vårdcentralen vill hitta lösningar som passar den enskilda patienten. I anslutning till vårdcentralen finns även en Företagshälsovård med tre företagssjuksköterskor, en läkare och en samordnare. I september 2013 blev Centralhälsan uppköpt av Stiftelsen Bräcke Diakoni och heter nu Bräcke Diakoni Vårdcentralen Centralhälsan. Detta har inneburit stora förändringar. Nu arbetar två vårdcentraler i gemensamma lokaler och med gemensam personal. Företagshälsovården tillhör inte stiftelsen och har flyttat till nya lokaler. Nya rutiner har införts. Bland annat har dropp-inmottagningen stängts, istället arbetar vårdcentralerna med akuttider för all personal i olika utsträckning. Inledning Under 2012 har Centralhälsan arbetat med projektet PAV, där patienter med psykisk ohälsa och sjukskrivningar behandlades i grupp. Det visade sig att många patienter med psykisk ohälsa också hade dålig kroppskännedom och lite kunskap om vad som händer i kroppen vid olika påfrestningar. De två KBT (kognitiv beteendeterapi)-terapeuter som ledde projektet kunde se hur kunskap om kroppsliga symptom vid psykisk ohälsa bidrog till patientens tillfrisknande. Flera patienter som ingick i projektet hade vänt sig till vårdcentralen upprepade gånger för kroppsliga symptom, exempelvis hjärtbesvär, ihållande huvudvärk, sömnsvårigheter, magbesvär och andningsbesvär, som är vanliga kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa, utan att läkarna kunde 2

4 hitta någon medicinsk diagnos som förklarade de fysiska symtomen. Flera patienter i projektet hade inte heller fått någon information tidigare om hur kroppsliga symtom kan vara ett uttryck för psykisk ohälsa. Projektledarna såg behovet att öka kunskapen hos patienterna samt utveckla och underlätta arbetet med psykisk ohälsa bland all personal på vårdcentralen. Hösten 2012 gavs alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen möjlighet att starta ett förbättringsarbete för att pröva nya arbetssätt som minskar långtidssjukskrivningar vid psykisk ohälsa, med handledningsstöd av Kunskapscentrum för Jämlik vård. Tre vårdcentraler och ett bedömningsteam deltog. Inom ramen för detta arbete utvecklade Centralhälsan i Falköping sitt arbete med att bemöta patienter med psykisk ohälsa och fysiska symtom. Syftet med utvecklingsarbetet var att fånga upp patienter med psykisk ohälsa och kroppsliga symtom i ett tidigt skede och att ge dem ökad kunskap och bättre verktyg att förhålla sig till sina symtom. Centralhälsan ville också undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor och män med psykisk ohälsa, vilka symtom de hade och hur de hanterade dem. Bakgrund Det är inte ovanligt att personer med psykisk ohälsa vänder sig till primärvården. Socialstyrelsen har konstaterat att huvuddelen av de vuxna och äldre som drabbas av nedstämdhet och depression, eller oro och ångest, söker och får sin behandling inom första linjens vård, till exempel primärvården (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2010). I en studie av Allgulander och Nilsson hade totalt 23 procent av patienterna som under en dag vände sig till primärvården i Sverige behandlad eller obehandlad generaliserad ångest och/eller depression. Det var den vanligaste diagnosen, näst rygg- och ledsjukdomar (Allgulander & Nilsson, 2003). Trots att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom primärvården finns det en risk att primärvårdsläkare missar psykisk sjukdom/psykisk ohälsa när patienten vänder sig till vårdcentralen med fysiska symtom. I en nordisk studie från 1997 framkom att primärvårdsläkare missade 66 procent patienter med en psykiatrisk diagnos och att de bara behandlade patienterna för de fysiska symtomen de sökte för (Munk-Jørgensen et al., 1997). Av de patienterna som läkarna identifierade som patienter med psykisk ohälsa erbjöds bara mellan 12 och 33 procent psykiatrisk behandling (Munk-Jørgensen et al., 1997). Att patienter med psykisk ohälsa inte alltid upptäcks och inte alltid får adekvat behandling har även konstaterats i primärvårdsstudier i Holland, Storbritannien och USA (Allgulander & Nilsson, 2003). Allgulander och Nilsson föreslår att personalen ställer fem nyckelfrågor för att fånga upp de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Frågorna kan ställas till primärvårdspatienter redan i väntrummet (Allgulander & 3

5 Nilsson, 2003). Forskarna har visat att primärvården kan fånga upp patienter med psykisk ohälsa på ett bättre sätt genom enkel screening. I den nationella folkhälsoenkäten angav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde nedsatt psykisk välbefinnande. I en rapport från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Västra Götalandsregionen fastslås att psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Under ett år lider drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa, vilket motsvarar nästan 20 procent av arbetskraften. (Behovsstyrning, Västra Götalandsregionen, 2014). I samma rapport framkom att knappt 8 procent av kvinnorna och knappt 4 procent av männen i Västra Götaland drabbades av depression 2013, knappt 10 procent av kvinnorna och drygt 4 procent av männen hade diagnosen ångest. Socialstyrelsen har visat att minst 25 procent av alla kvinnor och 15 av alla män kommer att få en behandlingskrävande depression någon gång i livet. Många fler kvinnor än män diagnostiseras med psykisk ohälsa, söker för stress, ångest eller depression. Enligt Calbring & Hanell är även paniksyndrom vanligare bland kvinnor (4 procent) än bland män (1 procent). Det finns olika teorier om varför fler kvinnor än män söker hälso- och sjukvård för panikångest: Det är kulturellt mer accepterat att kvinnor visar rädsla och ångest. Kvinnor har en annan biologi/hormoner som gör dem mer sårbara för panik. Män måste tidigt lära sig att övervinna sin rädsla och utstå obehag. Män hanterar sin ångest på andra sätt, exempelvis genom att självmedicinera sig med alkohol (Calbring & Hanell, 2011). Enligt d Elia har ungefär 40 procent av alla patienter som söker hälso- och sjukvård psykosomatiska symtom. 80 procent av alla patienter som lider av depression/ångest nämner kroppsliga symtom i första kontakten med sjukvården (d Elia, 2005). Det kan bero på att människor i vår kultur upplever att det är lättare att tala om fysiska smärtor än psykisk ohälsa. Det har även visat sig att patienter ofta inte har kunskap om sambandet mellan kropp och själ och på vilket sätt psykiskt lidande kan ge kroppsliga symtom (Bodlund, 2002). 1 4

6 I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) betonas att sjuksköterskan ska ta hänsyn till hela människan och inte enbart inrikta sig på sjukdomstillståndet, ( ) helhetssyn och etiskt förhållningssätt ska genomsyra sjuksköterskans arbete (s 10). Även Västra Götalandsregionens styrdokument Budget 2014 slår fast att varje individ ska bemötas utifrån en helhetssyn med omtanke, inlevelse och respekt (Välfärd och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2014,Västra Götalandsregionen). Det gäller bland annat all hälso- och sjukvårdspersonal. I krav- och kvalitetsboken anförs krav som utförare av primärvård i Västra Götalandsregionen måste uppfylla. Även där slås fast att VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov (Krav- och kvalitetsbok 2014, Västra Götalandsregionen, s. 6). Kropp och själ hänger ihop men det är komplexa system. Psykologiguiden på webben skriver följande: Ibland har man använt sig av psykosomatiska förklaringsmodeller för att förklara sjukdomstillstånd som man inte hittat några medicinska orsaker bakom. Men det är också att förenkla. Dels kan det mycket väl finnas medicinska förklaringar även om vi inte har kommit på hur man mäter dem. Dels vet man nu att det är vanligt att långvariga psykiska tillstånd också lämnar spår i kroppen, som ofta går att mäta. Eller att en psykisk omständighet fungerar som utlösande faktor för en kroppslig sjukdom. Med det synsättet så finns det inga speciella psykosomatiska sjukdomar. Det psykiska tillstånd som man främst förknippar med kroppsliga symtom är stress. ( ) Att stresspåslag påverkar kroppen kan vi alla känna. När man känner sig stressad slås olika ickeviljemässigt styrda kroppsfunktioner på, såsom ökad andhämtning och muskelspänning, men det startas också en mängd kemiska, exempelvis hormonella, reaktioner i kroppen. Kortsiktigt innebär det inte något problem, men går man med ett ständigt stresspåslag under lång tid så skadar det kroppens intrikata system som inte är gjorda för detta (Psykologiguiden, ). Det är viktigt att bryta mönster av långvarig stress. Klingberg Larson föreslår att man så fort som möjligt försöker minska den långvariga överbelastningen av kroppens stressystem, för att motverka psykosomatiska symtom utlösta av stress. Det är viktigt att olika yrkesgrupper som möter primärvårdspatienter, exempelvis sjuksköterskor har kunskap om hur kroppen reagerar på 2 5

7 stress och annan psykisk ohälsa och hjälper patienter med stressymptom att bli medveten om orsaken mellan stress och symtom (Klingberg Larson, 2000). Undervisning i och kunskap om den egna sjukdomen är viktig för att patienten ska kunna vara delaktig och medverka i sin egen vård och ta ansvar för beslut om sin hälsa (Björvell, 1998). Kunskap påverkar också förmågan att styra över sitt eget liv (Björvell, 2001). Genom kunskap kan patienten lära sig att känna igen symtom, i vilken utsträckning han/hon kan hantera dessa själv eller när det är dags att söka hjälp. Bergström et al. har visat att vägledd KBT-baserad självhjälp är ett bra komplement i behandlingen för patienter med depression (Bergström et al., 2009). Genom en kombination av information och samtal kan patienten också få olika verktyg för att förändra och minska sina symtom. Ändrad kosthållning, fysisk aktivitet och ändrade sömnvanor är några exempel. Problembeskrivning Målgruppen för utvecklingsarbetet är patienter med ångest/lättare psykiska besvär som söker upprepade gånger på Centralhälsan för diffusa symtom och där läkaren inte finner någon medicinsk diagnos. Symtomen är många gånger somatiska så som hjärtklappning, magont, andningspåverkan med mera. Hur kan personalen tidigt upptäcka dessa patienter och ge dem relevanta verktyg för att hantera sin psykiska hälsa? Det verkar finnas en osäkerhet/ kunskapsönskan hos personal samt en bristande kunskap hos patienterna om hur psykisk ohälsa yttrar sig somatiskt. Inom alla vårdformer möter sjuksköterskor och läkare patienter med stressrelaterade symtom. Genom ökad medvetenhet kan vårdpersonalen uppmärksamma dessa symtom och reducera ohälsa. Frågeställningar Hur kan vi upptäcka patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom? Hur kan vi förbättra kunskapen hos personalen? Hur kan vi ge patienten i ett tidigare skede information om vilka kroppsliga symtom psykisk ohälsa kan ge? Kommer patienterna att hantera sin psykiska ohälsa på ett bättre sätt genom skriftlig och muntlig information? För att på sikt kunna anpassa informationen på ett bättre sätt vill vi också ta reda på följande: Skiljer sig uttrycket för psykisk ohälsa mellan kvinnor och män? 6

8 Finns det skillnader i vilken nytta kvinnor och män har av informationen? Behöver informationen anpassas till olika målgrupper? Finns det några skillnader i vilka symtom kvinnor/män söker för relaterat till kön/genus? Syfte och mål Målet med förbättringsarbetet är att förbättra omhändertagandet för patienter med psykisk ohälsa som söker sig till vårdcentralen. Syftet med detta arbete är att upptäcka patienter med ångest och lättare psykisk ohälsa som söker upprepade gånger på vårdcentralen med somatiska symtom (där de somatiska bakomliggande orsakerna har utretts men symptomen kvarstår) ge personalen kunskap så att de genom skriftlig och muntlig information kan ge patienterna verktyg att hantera sin psykiska hälsa och sina fysiska symtom patienterna ska uppleva att de genom informationen har fått verktyg att hantera sin psykiska hälsa på ett bättre sätt. Upplägg och genomförande En folder till patienter med kort information om ångest och stress har tagits fram (se bilaga1). Foldern ska kunna spridas av all personal. För att introducera foldern och introducera personalen i synsättet om att se och bemöta hela patienten ordnades en uppstartsföreläsning av Egon Rommerdahl; föreläsare, legitimerad psykoterapeut, handledare och teolog. Föreläsningen var uppskattad och gav personalen nya tankar och värden om hur de kan arbeta med att fånga upp patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete. Genom informationsfoldern har personalen också fått verktyg för att diskutera med patienten vilka samband det kan finnas mellan psykisk ohälsa och kroppsliga symtom. Personalen har också fått större tillit till sig själva att bemöta patienter med psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom. Samtidigt infördes nya rutiner på vårdcentralen, enligt följande: 1. Patienter uppmärksammas som sökt upprepade gånger på vårdcentralens dropp-in mottagning till sjuksköterska eller läkare inom korta tidsintervaller med fysiska symtom så som magont, hjärtklappning, andningspåverkan, sömnsvårigheter, oklara smärttillstånd och så vidare, där biologisk orsak har uteslutets. 7

9 2. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ett kortare samtal med patienten på dropp-in mottagningen med foldern som underlag, som personalen går igenom tillsammans med patienten. 3. Patientdata lämnas till enhetschef för analys av eventuella samband mellan kön, ålder, symtom och antal gånger patienten sökt för sina besvär. 4. Patienten sätts även upp för telefontid till någon av vårdcentralens KBT-terapeuter för ett uppföljande samtal inom 1-2 veckor. 5. KBT-terapeuten har som underlag för uppföljningen ett formulär med några kortare frågor för en enhetlig screening (se bilaga 2). Frågorna anpassas dock efter varje patients behov. 6. KBT-terapeuterna frågar patienterna också vad som hjälpt dem vidare av informationen och foldern de fått på vårdcentralen och vilken information de har saknat. 7. Centralhälsan kan även erbjuda patienterna fortsatta samtal runt ångest/psykisk ohälsa i grupp. Hösten 2013 gjordes en film om utvecklingsarbetet som presenterades på konferensen Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? i Göteborg den november Filmen kan ses på Kunskapscentrum för Jämlik vårds webb 3. Resultat och analys Patienter Under hösten 2013 gjordes en uppföljning av förbättringsarbetet. Svaren i frågeformulären som KBT-terapeuterna hade gått igenom tillsammans med patienterna ställdes samman (bilaga 2). KPT-terapeuterna hade haft ett uppföljande samtal med sammanlagt 15 patienter, 10 kvinnor och 5 män. De medverkandes civilstatus varierade från singel till flerbarnsföräldrar. 4 personer var arbetslösa, 11 personer hade någon form av sysselsättning, så som studier eller arbete. På frågan om vad personen sökte för på mottagningen var det vanligast att kvinnorna sökte för hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet samt ångest. Männen sökte främst för yrsel, magbesvär, hjärtklappning, känselbortfall samt tryck över bröstet. Det fanns inte någon tydlig skillnad mellan kvinnor och män för vilka symtom de sökt för. Kvinnorna hade en något större tendens att söka för magbesvär och männen sökte något oftare för hjärtbesvär. 3 8

10 Alla patienter, oavsett kön upplevde bemötandet som bra eller mycket bra, med endast ett undantag som gällde en utländsk medborgare, som tyckte att det var svårt att besvara frågan. 14 av 15 personer beskrev att informationen och foldern som tagits fram som stöd till patienterna hade hjälpt dem. En person hade svårt att ta till sig hjälpen. Några tydliga skillnader mellan kvinnor och män kunde inte ses. Några kvinnor svarade så här på frågan om foldern hade varit till hjälp: Jag kan koppla av, letar inte symtom nu. Nu förstår jag lättare min situation och symtom. Bra att man får den ihop med muntlig info. Både ja och nej, förklaringen var ok, men svårt att anamma. Kommentarer av några män: Jag känner mig lugnare, tryggare och vågar möta mina obehag. Det gav mig stor hjälp ihop med samtal. Jag kände glädje när jag kände igen mig. Bra hjälp och god information. En annan fråga som ställdes när KBT-terapeuterna ringde upp patienterna cirka en vecka efter första kontakten var Har du fortfarande besvär med dina symtom?. Alla män hade då fortfarande symtom, men 3 av 5 hade hittat lösningar för att hantera symtomen på ett bättre sätt. 7 av 10 kvinnor upplevde att de fortfarande hade symtom men att de hade fått verktyg att hantera sina symtom. En kvinna kände sig helt symtomfri. Av männen svarade några enligt följande: Ja, men jag blir inte lika rädd som tidigare. Ja, men kan lösa det på egen hand. Några kvinnor skriver så här: Ja, men lättare när jag vet vart symtomen kommer från. Ibland, nu kortare tid. Ja, men jag vågar vara med mina symtom. Inte så mycket, inte lika orolig längre. På frågan om hur de upplevt det uppföljande telefonsamtalet med individuellt anpassad information svarade patienterna att kombinationen av foldern och uppföljande samtal gav dem 9

11 bra redskap att hantera sin stress/ångest. De upplevde att de bättre kunde förstå varför kroppen reagerade som den gjorde. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Utvärderingen visar att patienterna hade god nytta av foldern och informationen. Det hade bara gått en till två veckor efter det att patienterna hade fått foldern när de tillfrågades hur mycket nytta de hade haft av informationen. Alla patienter var således i början av sin behandling. Utvärderingen visar att det är av stort värde för patienten att få information tidigt om hur psykisk ohälsa kan visa sig som kroppsliga symtom och att ganska enkel information kan ge dem verktyg att hantera symtomen på ett bättre sätt. Några tydliga könsskillnader uppmärksammades inte. Personal Personalen tillfrågades hur de upplevde de ändrade rutinerna på ett gemensamt APT. Genom arbetet med foldern på vårdcentralen blev personalen mer uppmärksam på patienter med psykisk ohälsa. Personalen reagerade snabbare när det såg att patienten sökte upprepade gånger för symtom där fysiska orsaker uteslutets. Svårigheten var att hitta ett system för att lättare och mera systematiskt kunna upptäcka när en patient sökt upprepade gånger för samma symtom. Personalen beskrev att de kände sig säkrare och hade fått ökad förståelse och kunskap om vad som sker i kroppen vid psykisk ohälsa. Genom uppstarten med föreläsningen av Egon Rommerdahl och diskussioner på APT kände personalen att de fått arbetssätt som gör att de lättare våga ta upp samtalet med patienterna. Samtidigt har det även lett till akuttider hos samtalsterapeut för personalen att använda sig av när patienter söker akut för sina besvär på mottagningen. Slutsatser Genom detta förbättringsarbete har kunskapen och uppmärksamheten hos personalen att bemöta patienter med psykisk ohälsa ökat. Det har även lett till ett förbättrat arbetssätt att ta hand om patienter med psykisk ohälsa. Patienterna har varit mycket positiva och deras möjligheter att hantera kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa har förbättrats. En tanke har varit att sammanföra denna tidiga information till patienten med vårdcentralens tidigare projekt PAV där patienter med psykisk ohälsa behandlades i grupp. Dessa arbetssätt skulle kunna komplettera varandra på ett bra sätt. Fortsatt arbete Under våren 2014 har det skett stora förändringar på Centralhälsan, som har slagits ihop med ytterligare en vårdcentral. Många befintliga rutiner och arbetssätt omvärderades, ändrades och 10

12 förnyades. Sammanslagningen har inneburit nya rutiner för båda vårdcentralerna och naturligtvis även stora omställningar och praktiska frågor om lokaler, personal med mera. I ett led av sammanslagningen stängdes dropp-in mottagningen där personer med psykisk ohälsa tidigare hade identifierats och fått den första informationen tillsammans med foldern. Det nya arbetssättet med tidigt omhändertagande av personer med psykisk ohälsa behöver implementeras på nytt på den nya vårdcentralen. Det kommer också att kombineras med ett förstärkt arbete med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna behöver ytterligare träning och stöd i hur de kan bemöta patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom när de möter dem på akuttider. Ett lämpligt underlag för samtalen håller på att utformas. KBT-terapeuterna har även i fortsättningen tillgängliga tider som annan personal kan boka när patienten behöver ytterligare samtal. Hösten 2014 fortsätter arbetet med att hitta gemensamma arbetssätt för vårdcentralerna. Förhoppningsvis får vårdcentralerna också möjlighet att förstärka sitt arbete med upptäckt och bemötande av våld i nära relationer. Centralhälsan har också blivit uttagen till interventionsvårdcentral för att arbeta som vårdsamordnare för psykisk ohälsa. 11

13 Litteraturförteckning Allgulander C, Nilsson B. Rikstäckande primärvårdsstudie: Var fjärde patient lider av ångest och depression. Läkartidningen, 2003, Vol. 100, Nr 10, Behovsstyrning Behovsanalys med åtgärdsförslag 2014, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Västra Götalandsregionen, 2014 Bergström J, Andersson G, Lindefors L. Vetenskapligt stöd för vägledd KBT-baserad självhjälp vid depression. Läkartidningen, 2009, Vol. 106, Nr. 5, Bodlund O (red.). Psykiatriska folksjukdomar: depression, ångest, somatisering i ett primärvårdsperspektiv. Stockholm:Pharmacia, 2002 Björvell C. Sjuksköterskans journalföring en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur, 2001 Björvell H. Vad betyder patient empowerment för sjuksköterskan. I: Om vikten av bokstaven K. Vårdförbundet, 1998 Calbring P, Hanell Å. Ingen panik, 2:a utgåvan: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur, 2011 D Elia Giaccomo. Kognitiv psykoterapi i primärvården. Stockholm: Natur och Kultur, 2005 Klingberg Larson S. Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet. Stockholm: Liber, 2000 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen, 2005 Krav- och kvalitetsbok, gällande från och med 1 januari 2014, Västra Götalandsregionen Munk-Jørgensen P, Fink P, Brevik JI et al. Psychiatric morbidity in primary public health care: a multicentre investigation. Part II. Hidden morbidity and choice of treatment. Acta Psychiatrica Scandinavia 1997: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, Socialstyrelsen 2010 Psykologiguiden, Välfärd och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2014, Västra Götalandsregionen,

14 Bilaga 1 När man har bröstsmärtor eller svårt att andas och EKG eller annan undersökning inte visat något fel på hjärtat kan det var så att orsaken till bröstsmärtorna beror på något annat, exempelvis stress. Vanliga symtom eller obehag vid stress är. Hjärtat ökar takten/hjärtklappning. Blodtrycket stiger. Andningen påverkas. Musklerna blir spända. Ont i magen. m.m. Dessa kroppsliga symtom/tecken är mycket obehagliga och leder ofta till att man tar kontakt med sjukvården. Orsaken till stressen kan vara: Faktorer på arbetsplatsen. Förändringar i livet. Arbetslöshet. Dåligt samvete över alla måsten eller borden. Understimulans/Överstimulans. m.m. Om man får dessa symtom, ex, ont i magen eller hjärtklappning p.g.a. stress så är det i vanliga fall inte farligt för kroppen utan kroppens naturliga sätt att reagera på stress. Om stressen minskar, minskar också symtomen. Att tala med någon om vad som upprör eller stressar kan hjälpa. Många minskar stressen genom motion/fysisk aktivitet samt kostrådgivning. 13

15 Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR TILL PATIENTER Civilstatus Social situation Arbete? Vad var det du sökte för på mottagningen? - Hur ofta har du sökt för detta? Hur blev du bemött på mottagningen? Har foldern du fått varit till hjälp? - Om ja, hur har den hjälpt? - Var det något du saknade? Har du fortfarande besvär med dina symtom? Övrigt? Individuell anpassad information angående stress/ångest 14

16 15

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Stockholm 2011-02-28 Socialdepartementet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Sammanfattning Psykologförbundet anser

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer