KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?"

Transkript

1 KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Ett utvecklingsarbete på Centralhälsan i Falköping

2 Innehåll Innehåll... 1 Arbetsgrupp... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Problembeskrivning... 6 Frågeställningar... 6 Syfte och mål... 7 Upplägg och genomförande... 7 Resultat och analys... 8 Patienter... 8 Personal Slutsatser Fortsatt arbete Litteraturförteckning Bilaga Bilaga Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Mars 2015 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: Omslag: Benjamin Jocic 1

3 Kil Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Arbetsgrupp Irene Mannvik Lennart Schenberg-Mannvik Karin Larsson (ansvarig chef) Beskrivning av verksamheten Centralhälsan i Falköping är en privat vårdcentral som hade hösten 2012 drygt 5300 patienter. Antalet ökar successivt varje månad. På vårdcentralen arbetar distriktsläkare, smärtläkare, distriktssköterskor, diabetessköterska, sjukgymnaster, psykolog, kognitiva beteendeterapeuter och sexolog/barnmorska. Det finns även personal med specialistkompetens inom psykiatri, livsstil, smärta och diabetes. På vårdcentralen finns en sexologmottagning och man driver en filial i en mindre ort utanför Falköping. Personalen har ett kundcentrerat arbetssätt och arbetar utifrån synsättet att bra vård hanteras med en personlig och nära kontakt mellan patient och vårdgivare. Personalen på vårdcentralen vill hitta lösningar som passar den enskilda patienten. I anslutning till vårdcentralen finns även en Företagshälsovård med tre företagssjuksköterskor, en läkare och en samordnare. I september 2013 blev Centralhälsan uppköpt av Stiftelsen Bräcke Diakoni och heter nu Bräcke Diakoni Vårdcentralen Centralhälsan. Detta har inneburit stora förändringar. Nu arbetar två vårdcentraler i gemensamma lokaler och med gemensam personal. Företagshälsovården tillhör inte stiftelsen och har flyttat till nya lokaler. Nya rutiner har införts. Bland annat har dropp-inmottagningen stängts, istället arbetar vårdcentralerna med akuttider för all personal i olika utsträckning. Inledning Under 2012 har Centralhälsan arbetat med projektet PAV, där patienter med psykisk ohälsa och sjukskrivningar behandlades i grupp. Det visade sig att många patienter med psykisk ohälsa också hade dålig kroppskännedom och lite kunskap om vad som händer i kroppen vid olika påfrestningar. De två KBT (kognitiv beteendeterapi)-terapeuter som ledde projektet kunde se hur kunskap om kroppsliga symptom vid psykisk ohälsa bidrog till patientens tillfrisknande. Flera patienter som ingick i projektet hade vänt sig till vårdcentralen upprepade gånger för kroppsliga symptom, exempelvis hjärtbesvär, ihållande huvudvärk, sömnsvårigheter, magbesvär och andningsbesvär, som är vanliga kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa, utan att läkarna kunde 2

4 hitta någon medicinsk diagnos som förklarade de fysiska symtomen. Flera patienter i projektet hade inte heller fått någon information tidigare om hur kroppsliga symtom kan vara ett uttryck för psykisk ohälsa. Projektledarna såg behovet att öka kunskapen hos patienterna samt utveckla och underlätta arbetet med psykisk ohälsa bland all personal på vårdcentralen. Hösten 2012 gavs alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen möjlighet att starta ett förbättringsarbete för att pröva nya arbetssätt som minskar långtidssjukskrivningar vid psykisk ohälsa, med handledningsstöd av Kunskapscentrum för Jämlik vård. Tre vårdcentraler och ett bedömningsteam deltog. Inom ramen för detta arbete utvecklade Centralhälsan i Falköping sitt arbete med att bemöta patienter med psykisk ohälsa och fysiska symtom. Syftet med utvecklingsarbetet var att fånga upp patienter med psykisk ohälsa och kroppsliga symtom i ett tidigt skede och att ge dem ökad kunskap och bättre verktyg att förhålla sig till sina symtom. Centralhälsan ville också undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor och män med psykisk ohälsa, vilka symtom de hade och hur de hanterade dem. Bakgrund Det är inte ovanligt att personer med psykisk ohälsa vänder sig till primärvården. Socialstyrelsen har konstaterat att huvuddelen av de vuxna och äldre som drabbas av nedstämdhet och depression, eller oro och ångest, söker och får sin behandling inom första linjens vård, till exempel primärvården (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2010). I en studie av Allgulander och Nilsson hade totalt 23 procent av patienterna som under en dag vände sig till primärvården i Sverige behandlad eller obehandlad generaliserad ångest och/eller depression. Det var den vanligaste diagnosen, näst rygg- och ledsjukdomar (Allgulander & Nilsson, 2003). Trots att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom primärvården finns det en risk att primärvårdsläkare missar psykisk sjukdom/psykisk ohälsa när patienten vänder sig till vårdcentralen med fysiska symtom. I en nordisk studie från 1997 framkom att primärvårdsläkare missade 66 procent patienter med en psykiatrisk diagnos och att de bara behandlade patienterna för de fysiska symtomen de sökte för (Munk-Jørgensen et al., 1997). Av de patienterna som läkarna identifierade som patienter med psykisk ohälsa erbjöds bara mellan 12 och 33 procent psykiatrisk behandling (Munk-Jørgensen et al., 1997). Att patienter med psykisk ohälsa inte alltid upptäcks och inte alltid får adekvat behandling har även konstaterats i primärvårdsstudier i Holland, Storbritannien och USA (Allgulander & Nilsson, 2003). Allgulander och Nilsson föreslår att personalen ställer fem nyckelfrågor för att fånga upp de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Frågorna kan ställas till primärvårdspatienter redan i väntrummet (Allgulander & 3

5 Nilsson, 2003). Forskarna har visat att primärvården kan fånga upp patienter med psykisk ohälsa på ett bättre sätt genom enkel screening. I den nationella folkhälsoenkäten angav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde nedsatt psykisk välbefinnande. I en rapport från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Västra Götalandsregionen fastslås att psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Under ett år lider drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa, vilket motsvarar nästan 20 procent av arbetskraften. (Behovsstyrning, Västra Götalandsregionen, 2014). I samma rapport framkom att knappt 8 procent av kvinnorna och knappt 4 procent av männen i Västra Götaland drabbades av depression 2013, knappt 10 procent av kvinnorna och drygt 4 procent av männen hade diagnosen ångest. Socialstyrelsen har visat att minst 25 procent av alla kvinnor och 15 av alla män kommer att få en behandlingskrävande depression någon gång i livet. Många fler kvinnor än män diagnostiseras med psykisk ohälsa, söker för stress, ångest eller depression. Enligt Calbring & Hanell är även paniksyndrom vanligare bland kvinnor (4 procent) än bland män (1 procent). Det finns olika teorier om varför fler kvinnor än män söker hälso- och sjukvård för panikångest: Det är kulturellt mer accepterat att kvinnor visar rädsla och ångest. Kvinnor har en annan biologi/hormoner som gör dem mer sårbara för panik. Män måste tidigt lära sig att övervinna sin rädsla och utstå obehag. Män hanterar sin ångest på andra sätt, exempelvis genom att självmedicinera sig med alkohol (Calbring & Hanell, 2011). Enligt d Elia har ungefär 40 procent av alla patienter som söker hälso- och sjukvård psykosomatiska symtom. 80 procent av alla patienter som lider av depression/ångest nämner kroppsliga symtom i första kontakten med sjukvården (d Elia, 2005). Det kan bero på att människor i vår kultur upplever att det är lättare att tala om fysiska smärtor än psykisk ohälsa. Det har även visat sig att patienter ofta inte har kunskap om sambandet mellan kropp och själ och på vilket sätt psykiskt lidande kan ge kroppsliga symtom (Bodlund, 2002). 1 4

6 I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) betonas att sjuksköterskan ska ta hänsyn till hela människan och inte enbart inrikta sig på sjukdomstillståndet, ( ) helhetssyn och etiskt förhållningssätt ska genomsyra sjuksköterskans arbete (s 10). Även Västra Götalandsregionens styrdokument Budget 2014 slår fast att varje individ ska bemötas utifrån en helhetssyn med omtanke, inlevelse och respekt (Välfärd och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2014,Västra Götalandsregionen). Det gäller bland annat all hälso- och sjukvårdspersonal. I krav- och kvalitetsboken anförs krav som utförare av primärvård i Västra Götalandsregionen måste uppfylla. Även där slås fast att VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov (Krav- och kvalitetsbok 2014, Västra Götalandsregionen, s. 6). Kropp och själ hänger ihop men det är komplexa system. Psykologiguiden på webben skriver följande: Ibland har man använt sig av psykosomatiska förklaringsmodeller för att förklara sjukdomstillstånd som man inte hittat några medicinska orsaker bakom. Men det är också att förenkla. Dels kan det mycket väl finnas medicinska förklaringar även om vi inte har kommit på hur man mäter dem. Dels vet man nu att det är vanligt att långvariga psykiska tillstånd också lämnar spår i kroppen, som ofta går att mäta. Eller att en psykisk omständighet fungerar som utlösande faktor för en kroppslig sjukdom. Med det synsättet så finns det inga speciella psykosomatiska sjukdomar. Det psykiska tillstånd som man främst förknippar med kroppsliga symtom är stress. ( ) Att stresspåslag påverkar kroppen kan vi alla känna. När man känner sig stressad slås olika ickeviljemässigt styrda kroppsfunktioner på, såsom ökad andhämtning och muskelspänning, men det startas också en mängd kemiska, exempelvis hormonella, reaktioner i kroppen. Kortsiktigt innebär det inte något problem, men går man med ett ständigt stresspåslag under lång tid så skadar det kroppens intrikata system som inte är gjorda för detta (Psykologiguiden, ). Det är viktigt att bryta mönster av långvarig stress. Klingberg Larson föreslår att man så fort som möjligt försöker minska den långvariga överbelastningen av kroppens stressystem, för att motverka psykosomatiska symtom utlösta av stress. Det är viktigt att olika yrkesgrupper som möter primärvårdspatienter, exempelvis sjuksköterskor har kunskap om hur kroppen reagerar på 2 5

7 stress och annan psykisk ohälsa och hjälper patienter med stressymptom att bli medveten om orsaken mellan stress och symtom (Klingberg Larson, 2000). Undervisning i och kunskap om den egna sjukdomen är viktig för att patienten ska kunna vara delaktig och medverka i sin egen vård och ta ansvar för beslut om sin hälsa (Björvell, 1998). Kunskap påverkar också förmågan att styra över sitt eget liv (Björvell, 2001). Genom kunskap kan patienten lära sig att känna igen symtom, i vilken utsträckning han/hon kan hantera dessa själv eller när det är dags att söka hjälp. Bergström et al. har visat att vägledd KBT-baserad självhjälp är ett bra komplement i behandlingen för patienter med depression (Bergström et al., 2009). Genom en kombination av information och samtal kan patienten också få olika verktyg för att förändra och minska sina symtom. Ändrad kosthållning, fysisk aktivitet och ändrade sömnvanor är några exempel. Problembeskrivning Målgruppen för utvecklingsarbetet är patienter med ångest/lättare psykiska besvär som söker upprepade gånger på Centralhälsan för diffusa symtom och där läkaren inte finner någon medicinsk diagnos. Symtomen är många gånger somatiska så som hjärtklappning, magont, andningspåverkan med mera. Hur kan personalen tidigt upptäcka dessa patienter och ge dem relevanta verktyg för att hantera sin psykiska hälsa? Det verkar finnas en osäkerhet/ kunskapsönskan hos personal samt en bristande kunskap hos patienterna om hur psykisk ohälsa yttrar sig somatiskt. Inom alla vårdformer möter sjuksköterskor och läkare patienter med stressrelaterade symtom. Genom ökad medvetenhet kan vårdpersonalen uppmärksamma dessa symtom och reducera ohälsa. Frågeställningar Hur kan vi upptäcka patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom? Hur kan vi förbättra kunskapen hos personalen? Hur kan vi ge patienten i ett tidigare skede information om vilka kroppsliga symtom psykisk ohälsa kan ge? Kommer patienterna att hantera sin psykiska ohälsa på ett bättre sätt genom skriftlig och muntlig information? För att på sikt kunna anpassa informationen på ett bättre sätt vill vi också ta reda på följande: Skiljer sig uttrycket för psykisk ohälsa mellan kvinnor och män? 6

8 Finns det skillnader i vilken nytta kvinnor och män har av informationen? Behöver informationen anpassas till olika målgrupper? Finns det några skillnader i vilka symtom kvinnor/män söker för relaterat till kön/genus? Syfte och mål Målet med förbättringsarbetet är att förbättra omhändertagandet för patienter med psykisk ohälsa som söker sig till vårdcentralen. Syftet med detta arbete är att upptäcka patienter med ångest och lättare psykisk ohälsa som söker upprepade gånger på vårdcentralen med somatiska symtom (där de somatiska bakomliggande orsakerna har utretts men symptomen kvarstår) ge personalen kunskap så att de genom skriftlig och muntlig information kan ge patienterna verktyg att hantera sin psykiska hälsa och sina fysiska symtom patienterna ska uppleva att de genom informationen har fått verktyg att hantera sin psykiska hälsa på ett bättre sätt. Upplägg och genomförande En folder till patienter med kort information om ångest och stress har tagits fram (se bilaga1). Foldern ska kunna spridas av all personal. För att introducera foldern och introducera personalen i synsättet om att se och bemöta hela patienten ordnades en uppstartsföreläsning av Egon Rommerdahl; föreläsare, legitimerad psykoterapeut, handledare och teolog. Föreläsningen var uppskattad och gav personalen nya tankar och värden om hur de kan arbeta med att fånga upp patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete. Genom informationsfoldern har personalen också fått verktyg för att diskutera med patienten vilka samband det kan finnas mellan psykisk ohälsa och kroppsliga symtom. Personalen har också fått större tillit till sig själva att bemöta patienter med psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom. Samtidigt infördes nya rutiner på vårdcentralen, enligt följande: 1. Patienter uppmärksammas som sökt upprepade gånger på vårdcentralens dropp-in mottagning till sjuksköterska eller läkare inom korta tidsintervaller med fysiska symtom så som magont, hjärtklappning, andningspåverkan, sömnsvårigheter, oklara smärttillstånd och så vidare, där biologisk orsak har uteslutets. 7

9 2. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ett kortare samtal med patienten på dropp-in mottagningen med foldern som underlag, som personalen går igenom tillsammans med patienten. 3. Patientdata lämnas till enhetschef för analys av eventuella samband mellan kön, ålder, symtom och antal gånger patienten sökt för sina besvär. 4. Patienten sätts även upp för telefontid till någon av vårdcentralens KBT-terapeuter för ett uppföljande samtal inom 1-2 veckor. 5. KBT-terapeuten har som underlag för uppföljningen ett formulär med några kortare frågor för en enhetlig screening (se bilaga 2). Frågorna anpassas dock efter varje patients behov. 6. KBT-terapeuterna frågar patienterna också vad som hjälpt dem vidare av informationen och foldern de fått på vårdcentralen och vilken information de har saknat. 7. Centralhälsan kan även erbjuda patienterna fortsatta samtal runt ångest/psykisk ohälsa i grupp. Hösten 2013 gjordes en film om utvecklingsarbetet som presenterades på konferensen Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? i Göteborg den november Filmen kan ses på Kunskapscentrum för Jämlik vårds webb 3. Resultat och analys Patienter Under hösten 2013 gjordes en uppföljning av förbättringsarbetet. Svaren i frågeformulären som KBT-terapeuterna hade gått igenom tillsammans med patienterna ställdes samman (bilaga 2). KPT-terapeuterna hade haft ett uppföljande samtal med sammanlagt 15 patienter, 10 kvinnor och 5 män. De medverkandes civilstatus varierade från singel till flerbarnsföräldrar. 4 personer var arbetslösa, 11 personer hade någon form av sysselsättning, så som studier eller arbete. På frågan om vad personen sökte för på mottagningen var det vanligast att kvinnorna sökte för hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet samt ångest. Männen sökte främst för yrsel, magbesvär, hjärtklappning, känselbortfall samt tryck över bröstet. Det fanns inte någon tydlig skillnad mellan kvinnor och män för vilka symtom de sökt för. Kvinnorna hade en något större tendens att söka för magbesvär och männen sökte något oftare för hjärtbesvär. 3 8

10 Alla patienter, oavsett kön upplevde bemötandet som bra eller mycket bra, med endast ett undantag som gällde en utländsk medborgare, som tyckte att det var svårt att besvara frågan. 14 av 15 personer beskrev att informationen och foldern som tagits fram som stöd till patienterna hade hjälpt dem. En person hade svårt att ta till sig hjälpen. Några tydliga skillnader mellan kvinnor och män kunde inte ses. Några kvinnor svarade så här på frågan om foldern hade varit till hjälp: Jag kan koppla av, letar inte symtom nu. Nu förstår jag lättare min situation och symtom. Bra att man får den ihop med muntlig info. Både ja och nej, förklaringen var ok, men svårt att anamma. Kommentarer av några män: Jag känner mig lugnare, tryggare och vågar möta mina obehag. Det gav mig stor hjälp ihop med samtal. Jag kände glädje när jag kände igen mig. Bra hjälp och god information. En annan fråga som ställdes när KBT-terapeuterna ringde upp patienterna cirka en vecka efter första kontakten var Har du fortfarande besvär med dina symtom?. Alla män hade då fortfarande symtom, men 3 av 5 hade hittat lösningar för att hantera symtomen på ett bättre sätt. 7 av 10 kvinnor upplevde att de fortfarande hade symtom men att de hade fått verktyg att hantera sina symtom. En kvinna kände sig helt symtomfri. Av männen svarade några enligt följande: Ja, men jag blir inte lika rädd som tidigare. Ja, men kan lösa det på egen hand. Några kvinnor skriver så här: Ja, men lättare när jag vet vart symtomen kommer från. Ibland, nu kortare tid. Ja, men jag vågar vara med mina symtom. Inte så mycket, inte lika orolig längre. På frågan om hur de upplevt det uppföljande telefonsamtalet med individuellt anpassad information svarade patienterna att kombinationen av foldern och uppföljande samtal gav dem 9

11 bra redskap att hantera sin stress/ångest. De upplevde att de bättre kunde förstå varför kroppen reagerade som den gjorde. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Utvärderingen visar att patienterna hade god nytta av foldern och informationen. Det hade bara gått en till två veckor efter det att patienterna hade fått foldern när de tillfrågades hur mycket nytta de hade haft av informationen. Alla patienter var således i början av sin behandling. Utvärderingen visar att det är av stort värde för patienten att få information tidigt om hur psykisk ohälsa kan visa sig som kroppsliga symtom och att ganska enkel information kan ge dem verktyg att hantera symtomen på ett bättre sätt. Några tydliga könsskillnader uppmärksammades inte. Personal Personalen tillfrågades hur de upplevde de ändrade rutinerna på ett gemensamt APT. Genom arbetet med foldern på vårdcentralen blev personalen mer uppmärksam på patienter med psykisk ohälsa. Personalen reagerade snabbare när det såg att patienten sökte upprepade gånger för symtom där fysiska orsaker uteslutets. Svårigheten var att hitta ett system för att lättare och mera systematiskt kunna upptäcka när en patient sökt upprepade gånger för samma symtom. Personalen beskrev att de kände sig säkrare och hade fått ökad förståelse och kunskap om vad som sker i kroppen vid psykisk ohälsa. Genom uppstarten med föreläsningen av Egon Rommerdahl och diskussioner på APT kände personalen att de fått arbetssätt som gör att de lättare våga ta upp samtalet med patienterna. Samtidigt har det även lett till akuttider hos samtalsterapeut för personalen att använda sig av när patienter söker akut för sina besvär på mottagningen. Slutsatser Genom detta förbättringsarbete har kunskapen och uppmärksamheten hos personalen att bemöta patienter med psykisk ohälsa ökat. Det har även lett till ett förbättrat arbetssätt att ta hand om patienter med psykisk ohälsa. Patienterna har varit mycket positiva och deras möjligheter att hantera kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa har förbättrats. En tanke har varit att sammanföra denna tidiga information till patienten med vårdcentralens tidigare projekt PAV där patienter med psykisk ohälsa behandlades i grupp. Dessa arbetssätt skulle kunna komplettera varandra på ett bra sätt. Fortsatt arbete Under våren 2014 har det skett stora förändringar på Centralhälsan, som har slagits ihop med ytterligare en vårdcentral. Många befintliga rutiner och arbetssätt omvärderades, ändrades och 10

12 förnyades. Sammanslagningen har inneburit nya rutiner för båda vårdcentralerna och naturligtvis även stora omställningar och praktiska frågor om lokaler, personal med mera. I ett led av sammanslagningen stängdes dropp-in mottagningen där personer med psykisk ohälsa tidigare hade identifierats och fått den första informationen tillsammans med foldern. Det nya arbetssättet med tidigt omhändertagande av personer med psykisk ohälsa behöver implementeras på nytt på den nya vårdcentralen. Det kommer också att kombineras med ett förstärkt arbete med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna behöver ytterligare träning och stöd i hur de kan bemöta patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom när de möter dem på akuttider. Ett lämpligt underlag för samtalen håller på att utformas. KBT-terapeuterna har även i fortsättningen tillgängliga tider som annan personal kan boka när patienten behöver ytterligare samtal. Hösten 2014 fortsätter arbetet med att hitta gemensamma arbetssätt för vårdcentralerna. Förhoppningsvis får vårdcentralerna också möjlighet att förstärka sitt arbete med upptäckt och bemötande av våld i nära relationer. Centralhälsan har också blivit uttagen till interventionsvårdcentral för att arbeta som vårdsamordnare för psykisk ohälsa. 11

13 Litteraturförteckning Allgulander C, Nilsson B. Rikstäckande primärvårdsstudie: Var fjärde patient lider av ångest och depression. Läkartidningen, 2003, Vol. 100, Nr 10, Behovsstyrning Behovsanalys med åtgärdsförslag 2014, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Västra Götalandsregionen, 2014 Bergström J, Andersson G, Lindefors L. Vetenskapligt stöd för vägledd KBT-baserad självhjälp vid depression. Läkartidningen, 2009, Vol. 106, Nr. 5, Bodlund O (red.). Psykiatriska folksjukdomar: depression, ångest, somatisering i ett primärvårdsperspektiv. Stockholm:Pharmacia, 2002 Björvell C. Sjuksköterskans journalföring en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur, 2001 Björvell H. Vad betyder patient empowerment för sjuksköterskan. I: Om vikten av bokstaven K. Vårdförbundet, 1998 Calbring P, Hanell Å. Ingen panik, 2:a utgåvan: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur, 2011 D Elia Giaccomo. Kognitiv psykoterapi i primärvården. Stockholm: Natur och Kultur, 2005 Klingberg Larson S. Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet. Stockholm: Liber, 2000 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen, 2005 Krav- och kvalitetsbok, gällande från och med 1 januari 2014, Västra Götalandsregionen Munk-Jørgensen P, Fink P, Brevik JI et al. Psychiatric morbidity in primary public health care: a multicentre investigation. Part II. Hidden morbidity and choice of treatment. Acta Psychiatrica Scandinavia 1997: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, Socialstyrelsen 2010 Psykologiguiden, Välfärd och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2014, Västra Götalandsregionen,

14 Bilaga 1 När man har bröstsmärtor eller svårt att andas och EKG eller annan undersökning inte visat något fel på hjärtat kan det var så att orsaken till bröstsmärtorna beror på något annat, exempelvis stress. Vanliga symtom eller obehag vid stress är. Hjärtat ökar takten/hjärtklappning. Blodtrycket stiger. Andningen påverkas. Musklerna blir spända. Ont i magen. m.m. Dessa kroppsliga symtom/tecken är mycket obehagliga och leder ofta till att man tar kontakt med sjukvården. Orsaken till stressen kan vara: Faktorer på arbetsplatsen. Förändringar i livet. Arbetslöshet. Dåligt samvete över alla måsten eller borden. Understimulans/Överstimulans. m.m. Om man får dessa symtom, ex, ont i magen eller hjärtklappning p.g.a. stress så är det i vanliga fall inte farligt för kroppen utan kroppens naturliga sätt att reagera på stress. Om stressen minskar, minskar också symtomen. Att tala med någon om vad som upprör eller stressar kan hjälpa. Många minskar stressen genom motion/fysisk aktivitet samt kostrådgivning. 13

15 Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR TILL PATIENTER Civilstatus Social situation Arbete? Vad var det du sökte för på mottagningen? - Hur ofta har du sökt för detta? Hur blev du bemött på mottagningen? Har foldern du fått varit till hjälp? - Om ja, hur har den hjälpt? - Var det något du saknade? Har du fortfarande besvär med dina symtom? Övrigt? Individuell anpassad information angående stress/ångest 14

16 15

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

BODIL Spindeln i nätet

BODIL Spindeln i nätet BODIL Spindeln i nätet Ett utvecklingsarbete på vårdcentralen Tjörn Innehåll Innehåll... 1 Arbetsgrupp... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Bakgrund... 2 Problembeskrivning... 4 Frågeställningar... 5

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

RISKBRUK i Västerbotten

RISKBRUK i Västerbotten RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012.

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. BAKGRUND Vårdcentralerna i dåvarande Primärvården Fyrbodal beviljades av hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer