UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Juridiska Institutionen Juristprogrammet, termin 9 20 poäng Handledare: Catharina Calleman UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN KÖNEN Jämställdhet kontra valfrihet Emma Ek

2 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Syfte och avgränsningar Metod, material och disposition Uppdelningen av föräldrapenningdagarna, rättsligt och faktiskt Historik Föräldraförsäkringens tillkomst Föräldraförsäkringens utveckling, Föräldraförsäkringen Föräldrapenning idag Annan svensk lagstiftning på området Föräldraledighetslagen Jämställdhetslagen Internationella bestämmelser Föräldraledighetsdirektivet Barnkonventionen Problemen med uppdelningen av föräldrapenningdagarna Konsekvenser av en ojämn fördelning av föräldrapenningdagarna Statistisk diskriminering av kvinnor vid rekrytering och befordran Löneskillnader mellan kvinnor och män En könssegregerad arbetsmarknad En ojämn uppdelning av hushållsarbetet Orsaker till en ojämn fördelning av föräldrapenningdagarna Arbetsgivarens inställning till föräldraledighet Ekonomi Samhällets råd och rekommendationer En obligatorisk hälftendelning, för- och nackdelar Ett mer jämställt Sverige? Barnets bästa En inskränkning av familjens valfrihet Konsekvenser för familjer med fler än två föräldrar De politiska partiernas ståndpunkter Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Alliansen Diskussion och sammanfattande analys Orsaker och konsekvenser av det ojämna föräldrapenninguttaget Arbetsgivarens inställning Ekonomi Samhällets råd och rekommendationer Diskriminering Löneskillnader mellan kvinnor och män

3 5.1.6 En könssegregerad arbetsmarknad En ojämn uppdelning av hushållsarbetet För- och nackdelar med en obligatorisk hälftendelning Ett mer jämställt Sverige? Barnets bästa En inskränkning av familjens valfrihet Konsekvenser för familjer med fler än två föräldrar Slutsatser och lagförslag Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Källförteckning Offentligt tryck Litteratur Elektroniskt material

4 Förkortningar AFL Lag (1962:381) om allmän försäkring BVC Barnavårdscentral EU Europeiska Unionen FLL Föräldraledighetslag (1995:584) JämL Jämställdhetslag (1991:433) JämO Jämställdhetsombudsmannen LO Landsorganisationen i Sverige MVC Mödravårdscentral Pbb Prisbasbelopp RFSL Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande SGI Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslag (1999:799) TCO Tjänstemännens Centralorganisation WHO World Health Organisation 4

5 1. Inledning Detta är det sista jag gör på juristutbildningen. Jag kommer sedan att ge mig ut i arbetslivet bland karriärlystna kvinnor och män. Som en 25-årig kvinna är dock förutsättningarna för mig att kunna få jobb lite sämre än för min jämnårige, manlige kurskamrat. Anledningen till det är att jag som fertil kvinna innebär en större risk för arbetsgivaren då jag statistiskt sett kommer att vara mer frånvarande från arbetet än en man. Den eventuella frånvaron grundar sig i föräldraledighet. I skrivande stund är jag också gravid. Under mina år på juristutbildningen har det ibland blivit heta debatter mellan mig och mina kurskamrater om hur uppdelningen av föräldrapenningdagarna ska regleras. Diskussionerna har fått mig intresserad av vad lagstiftaren egentligen har gjort för att få föräldrar att dela lika på föräldrapenningdagarna och vad en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna skulle kunna leda till. Enligt 4 kap 3, Lag (1962:381) om allmän försäkring (AFL) utges föräldrapenning i maximalt 480 dagar för föräldrarna tillsammans. Varje försäkrad förälder har rätt till 240 dagar med föräldrapenning under sin föräldraledighet. 180 av föräldrapenningdagarna kan en förälder välja att avstå från till förmån för den andre föräldern. Idag är majoriteten av mammorna hemma med barnen i större utsträckning än papporna som ofta överlåter sina föräldrapenningdagar till sina partners. År 2005 tog papporna ut 19,5 procent av föräldrapenningdagarna. 1 Orsakerna till att papporna är hemma med barnen i mindre utsträckning än mammorna är många, exempelvis ekonomiska, traditionella och personliga. Konsekvenserna av den skeva uppdelningen ser man inte minst på den svenska arbetsmarknaden där många kvinnor blir diskriminerade, bland annat på grund av sannolikheten att de kommer att vara mer frånvarande från arbetet än sina manliga kollegor. Det ojämna uttaget av föräldrapenningdagar leder till en ojämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet. 2 När en lagstiftad obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna diskuteras ratas ofta förslagen med en hänvisning till att en sådan lag skulle omyndigförklara familjen. De flesta 1 Försäkringskassan (utg.), Försäkringsanalys föräldrapenning, lydelse Jämställdhetsombudsmannen, Föräldraskap, kunskaps- och nulägesrapport, JämO, januari 2005, s. 5 f. lydelse

6 föräldrar vill ha en frihet att välja vem som ska vara hemma med barnet, när denne ska vara hemma och hur länge. 3 Jag ser det som en självklarhet att jag och min sambo kommer att dela föräldrapenningdagarna lika. Jag kan inte ta det för givet att bara för att jag är kvinna så har jag rätt att ta ut fler föräldrapenningdagar än min sambo. Jag ser fram emot att få börja arbeta som jurist när mina 240 föräldrapenningdagar är slut och då ska min sambo ta vid hemma, och utnyttja sina föräldrapenningdagar. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med min uppsats är att utreda hur lagstiftaren har reglerat möjligheten till att dela upp föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna, hur uppdelningen faktiskt har skett, och vilka konsekvenser den har haft såväl i arbetslivet som privat. Jag ska genom ett lagförslag ta ställning till hur man på bästa sätt får till ett jämnt uttag av föräldrapenningdagarna mellan könen. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur har regleringen av uppdelningen av föräldrapenningdagarna sett ut i historien och fram till idag? Hur har den faktiska uppdelningen av föräldrapenningdagar sett ut mellan könen? Vilka internationella bestämmelser har påverkat den svenska lagstiftningen om uppdelning av föräldrapenning? Vad förorsakar den skeva uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan könen och vilka är konsekvenserna? Vad är för- och nackdelarna med att ha en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna? Hur är framtidsutsikten för uppdelningen av föräldrapenningdagarna med hänsyn till riksdagspartiernas ställningstaganden i frågan? Regleringen kring tillfällig vård av barn och havandeskapspenning kommer endast att behandlas i den mån som den har betydelse för uppdelningen av föräldrapenningdagarna 3 SOU 2005:73, s

7 mellan könen. Jag kommer inte att gå in på de särskilda regler som gäller för ensamstående föräldrar, adoptivföräldrar eller vid flerbarnsfödsel. I mitt lagförslag kommer jag inte att beakta eventuella ekonomiska konsekvenser som förslaget kan få för Sveriges statsbudget. 1.2 Metod, material och disposition För att introducera läsaren i ämnet beskriver jag lagstiftningen kring uppdelningen av föräldrapenningdagarna. Jag behandlar även hur uppdelningen av föräldrapenningdagarna har sett ut från det att föräldraförsäkringen infördes år För att göra det har jag använt mig av en traditionell rättsdogmatisk metod, det vill säga att jag främst studerat den lagtext med förarbeten som finns på området. Vad gäller domstolsavgöranden har jag inte hittat några som varit aktuella för mitt ämnesval. För att ta reda på hur uppdelningen av föräldrapenningdagarna faktiskt har skett har jag granskat statistik från försäkringskassan. Jag har inte funnit någon anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i detta material. I huvuddelen av uppsatsen beskriver jag de problem som har uppkommit med hänsyn till uppdelningen av föräldrapenningdagarna och olika teorier om orsaker till varför uppdelningen sett ut som den gjort. Därefter går jag igenom för- och nackdelar med att ha en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna. Jag har frångått den rättsdogmatiska metoden i denna del och använt mig av material från olika debattartiklar och utredningar. När jag läst debattartiklar och utredningar där olika åsikter uttrycks om hur föräldrapenningdagarna ska delas upp mellan föräldrarna, har jag tänkt på författarens partipolitiska tillhörighet samt hur samhället sett ut vid tidpunkten för författandet. Uppsatsen avslutas med egna slutsatser och diskussion. Utifrån dessa kommer jag slutligen med ett eget lagförslag om hur jag anser att reglerna beträffande uppdelning av föräldrapenningdagarna ska se ut. 7

8 2. Uppdelningen av föräldrapenningdagarna, rättsligt och faktiskt Jag kommer i detta kapitel att gå igenom föräldraförsäkringens historik med fokus på föräldrapenningdagarnas uppdelning mellan könen. Jag går sedan in på hur reglerna om föräldrapenning ser ut idag. I samband med genomgången av lagstiftningen kommer jag att presentera hur uppdelningen av föräldrapenningdagarna faktiskt har sett ut. För att ge en så tydlig bild som möjligt av lagstiftningen kring föräldraförsäkringen presenterar jag två lagar som har stark anknytning till reglerna om föräldrapenning samt internationella bestämmelser på området. Först tycker jag dock att det är viktigt att förklara vem som har rätt till föräldrapenning. Reglerna om föräldrapenning gäller för den förälder som är försäkrad enligt AFL. För en förälder som förvärvsarbetar beräknas föräldrapenningen utifrån dennes sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det är endast när en förälder vårdar barnet som han eller hon har rätt till föräldrapenning. Vem är försäkrad? I 4 kap AFL stadgas att en försäkrad förälder har rätt till föräldrapenning. Vem som är försäkrad regleras i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL). Det grundas enligt 1 kap 1 SofL på förvärvsarbete eller bosättning i Sverige. Den som anses vara bosatt i Sverige har rätt till föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå enligt 3 kap 1 2 p, SofL. Den som arbetar i Sverige har enligt 3 kap 4 2 p SofL rätt till föräldrapenning på grundnivå, över grundnivå och tillfällig föräldrapenning i enlighet med AFL. Vem är förälder? När AFL hänvisar till begreppet förälder avses biologisk förälder eller adoptivförälder. 4 Med förälder likställs enligt 4 kap 2 AFL: rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, den med vilken förälder är eller har varit gift eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. 4 Försäkringskassan, Föräldrapenning, Vägledning 2002:1, Version 1, 2006, s. 13 8

9 Lagen skiljer på den som är förälder och den som är vårdnadshavare. Den som är vårdnadshavare har alltid en självständig rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavare kan i sin tur avstå föräldrapenningdagar till en annan förälder. Om ett barns föräldrar är gifta med varandra vid barnets födsel eller om de gifter sig med varandra efteråt är båda föräldrarna att betrakta som vårdnadshavare. Om föräldrarna är sammanboende, men inte gifta, vid barnets födelse är det endast mamman som ses som vårdnadshavare. Ett sambopar kan dock anmäla faderskapet till det lokala skattekontoret och föräldrarna får då gemensam vårdnad. Vårdnadshavaren kan endast bli fråntagen sin rätt genom beslut av domstol. 5 Den med vilken förälder är eller har varit gift eller har barn likställs med förälder om de varaktigt bor tillsammans. Med gift likställs också den som har registrerat partnerskap. En sambo som varken har varit gift med föräldern, eller har barn med densamma likställs inte med förälder enligt AFL. 6 Sjukpenninggrundande inkomst Föräldrapenning som grundas på en förälders förvärvsinkomst beräknas på dennes SGI. Beräkningen av SGI regleras i 3 kap 2 AFL. SGI är detsamma som den beräknade årsinkomsten före skatt. Det är försäkringskassan som fastställer en förälders SGI. Enligt 4 kap 6 AFL utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, vilken enligt 3 kap 4 utgör 80 procent av förälderns SGI. 7 Att vårda barnet För att ha rätt till föräldrapenning ska föräldern sköta den huvudsakliga vården av barnet. Att vårda ett barn har fått följande definition: För att föräldern skall anses vårda barnet bör krävas att det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av tiden. Det innebär inte att föräldern skall vara förhindrad att uträtta ärenden eller sysslor som normalt ingår i hushållet och som endast tar bort en kortare tid från umgänget med barnet. 8 5 Försäkringskassan, Föräldrapenning, Vägledning 2002:1, Version 1, 2006, s. 13 f. 6 A.a. s SOU 2005:73, s Prop. 1978/79:168. s. 47 9

10 Undantag från vårdandekravet gäller för modern från den 60:e dagen före beräknat födelsedatum samt för tid då förälder genomgår föräldrautbildning eller då barnet inskolas i förskolan. Utöver det har en förälder som inte vårdar barnet endast rätt till föräldrapenning om det föreligger särskilda skäl (4 kap 4 AFL). 2.1 Historik Föräldraförsäkringens tillkomst Den 1 januari 1974 infördes den svenska föräldraförsäkringen. Innan dess var det endast kvinnorna som hade rätt ersättning för att vårda barnet vid dess födelse. Ersättningen kallades för moderskapspenning. Om kvinnan förvärvsarbetade hade hon förutom moderskapspenningen rätt till en högre ersättning, så kallad tilläggssjukpenning, då hon på grund av barns födelse avhöll sig från arbete. 9 Under 60-talet genomgick fler och fler kvinnor yrkesutbildningar och började förvärvsarbeta. Familjer med två förvärvsarbetande föräldrar var inte längre ovanligt. Det medförde att jämställdhetsfrågor uppkom inom familjepolitiken och på arbetsmarknaden. Lagstiftaren ville med föräldraförsäkringen frångå att arbetsfördelningen gjorde att kvinnor och män blev fast i sina traditionella roller. Ett mål var att kvinnan skulle ha rätt och möjlighet till förvärvsarbete och mannen skulle ha rätt och möjlighet att få mer ansvar för barnen. Det ansågs vara viktigt för att få jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet års föräldraförsäkring innebar att föräldrapenning utgick under 180 dagar för båda föräldrarna. 11 En av anledningarna till det totala antalet föräldrapenningdagar var att barnet ansågs kunna börja på daghem vid sex månaders ålder. 12 Lagstiftaren lämnade det till föräldrarna själva att avgöra hur fördelningen av föräldrapenningdagarna skulle ske. Det var den förälder som tog hand om och vårdade barnet som hade rätt till föräldrapenning. Mamman kunde dock få föräldrapenning under 60 dagar före beräknat födelsedatum och 29 dagar efter barnets födelse, utan att hon vårdade barnet. Pappor var berättigade till 10 dagar med föräldrapenning i samband med förlossningen. Det gällde dock inte förstagångspapporna. 9 Prop. 1973:47, s A.Prop. s SOU 2005:73, s Prop. 1973:47 s

11 Föräldrapenning utgick lägst med ett belopp på så kallad garantinivå som år 1974 var 25 kronor per dag. För föräldrar som under minst 270 dagar före förlossningen varit försäkrade för en sjukpenning som låg över 25 kronor per dag utgick föräldrapenning med samma summa som sjukpenningen motsvarade, det vill säga 90 procent av SGI. För att pappan skulle anses berättigad till ersättning över garantinivån krävdes det att också mamman var det. Männens föräldrapenning var beroende av kvinnans försäkringsnivå. 13 Först år 1986 blev männens föräldrapenning självständig från kvinnans försäkringsnivå. 14 År 1974 var det endast 0,5 procent av alla föräldrapenningdagarna som utnyttjades av män. 15 Det var totalt fyra pappor och mammor som tog ut 180 föräldrapenningdagar. 16 Att föräldrarna kunde få 180 föräldrapenningdagar inom 180 dagar från barnets födelse innebar att den tid man kunde få föräldrapenning ofta sammanföll med den tid som mamman ammade barnet, vilket säkert bidrog till männens låga uttag av föräldrapenningdagar. Den regel som innebar att mannens föräldrapenning var beroende av kvinnans tidigare förvärvsarbete torde också ha haft inverkan på männens föräldrapenninguttag. Föräldrarnas frihet att 1974 få välja vem som skulle vara hemma med barnet var således inte en så stor valfrihet i praktiken Föräldraförsäkringens utveckling, Åren efter att föräldraförsäkringen infördes kom flera utredningar och förändringar skedde år 1975 och 1978 som innebar att rätten till föräldrapenning förlängdes, först från sex till sju månader och sedan till nio månader. 18 Detta torde ha varit positivt för männens föräldrapenninguttag med tanke på att då mammorna ammat klart så fanns det fortfarande föräldrapenningdagar kvar som männen kunde ta ut. Sex av de nio månaderna kallades för föräldrapenning i samband med barns födelse. Resten kunde tas ut som så kallad särskild föräldrapenning. Den särskilda föräldrapenningen kunde tas ut fram till barnets första skolår antingen som heldagar eller vid förkortad arbetstid. 60 av de 90 dagarna som motsvarade den särskilda föräldrapenningen ersattes enligt 13 SOU 2005:73, s. 107 f. och Prop. 1973:47 s. 20 f. 14 Chronholm, s. 30 f. 15 Försäkringskassan, Statistik 2005:1, Föräldrapenning att mäta hälften var, s Försäkringskassan (utg.), Försäkringsanalys föräldrapenning, lydelse Chronholm, s Prop. 1978/79:168, s

12 sjukpenningnivå och de övriga 30 enligt garantinivå. Dagarna som ersattes av den särskilda föräldrapenningen delades lika mellan föräldrar som var vårdnadshavare. Genom en anmälan till försäkringskassan kunde dock en förälder avstå sina dagar med särskild föräldrapenning till förmån för den andre föräldern. 19 En obligatorisk uppdelning av alla dagar med föräldrapenning diskuterades inför lagändringen 1978 som en åtgärd för att få fler pappor att utnyttja sin rätt till föräldrapenning. Fördelningen av föräldrapenningdagarna i samband med barnets födelse avgjordes dock även fortsättningsvis av föräldrarna själva. En obligatorisk uppdelning ansågs av remissinstanserna behöva många undantag och en regel om dispens befarades leda till byråkratiskt krångel och en stor belastning för försäkringskassorna. Lagstiftaren frångick därför förslaget om en obligatorisk hälftendelning av alla föräldrapenningdagar, men gjorde ändå en liten förändring genom att dagarna med särskild föräldrapenning var individuella. Efter remissinstansernas kritik gjordes dock dessa individuella föräldrapenningdagar överlåtbara. Istället för att göra några föräldrapenningdagar oöverlåtbara litade lagstiftaren till att informationsinsatser om hur värdefullt och viktigt det var för papporna att ta del i vården om barnen skulle öka männens föräldrapenninguttag. 20 År 1978 gjordes lagen om vad gällde pappornas rätt till föräldrapenning under 10 dagar i samband med barnets födelse. Lagen kom då att omfatta även förstagångspappor Föräldraförsäkringen I slutet av 1970-talet framfördes kritik om att reglerna om föräldraförsäkringen var svåra att överblicka och en förenkling av reglerna efterlystes. 22 År 1986 skedde den största förändringen som innebar att föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning fördes samman och kallades endast för föräldrapenning. Pappornas föräldrapenning gjordes oberoende av mammornas föräldrapenningnivå för att främja pappornas uttag av föräldrapenningdagar. 23 Föräldrarna fick en individuell rätt till föräldrapenning under 90 dagar var. Dessa dagar kunde avstås till förmån för den andre föräldern genom en anmälan till försäkringskassan. 19 Prop. 1976/77:117, s A.Prop. s Prop. 1978/79:168, s A.Prop. s Prop. 1984/85:78, s. 1 12

13 Utredningen inför lagändringen 1986 kom fram till att det inte borde ske någon uppdelning alls av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna. 24 Utredarna drog visserligen slutsatsen att en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna skulle vara ett bra alternativ ur jämställdhetssynpunkt, men det ansågs innebära en krånglig administration och det befarades försvåra situationen för föräldrarna. En valfri uppdelning av föräldrapenningdagarna ansågs vara det bästa alternativet sett ur föräldrarnas perspektiv eftersom de skulle få möjlighet att anpassa föräldraledigheten på det sätt som passade bäst just för deras familj. Det var också ett sätt för försäkringskassorna att slippa administrativa svårigheter. Jämställdhetsproblemet skulle då istället lösas med hjälp av riktade informationsinsatser. 25 Remissinstanserna hade olika åsikter. Några tyckte att utredningens förslag var bra, medan andra förespråkade en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna. Det var också några som ville ha kvar den ordning som redan gällde, att några dagar var vikta åt vardera föräldern med en möjlighet att överlåta dagarna sinsemellan. Lagstiftaren tog fasta på målet att föräldrapenningdagarna skulle delas lika mellan föräldrarna och därför gjordes inte den förändring som utredarna föreslagit. Den gamla uppdelningen som gällde för särskild föräldrapenning fick därför vara kvar. 26 År 1989 ökades antalet dagar med föräldrapenning till 450, varav 90 dagar ersattes enligt garantinivå. Tiden för vilken föräldrapenning kunde tas ut ökades också till dess att barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första år i skolan. År 1994 togs de 90 dagarna som utgick enligt garantinivå bort och föräldrapenning utgick i högst 360 dagar för båda föräldrarna. 27 En av anledningarna till att de 90 dagarna togs bort var att det infördes ett vårdnadsbidrag för de föräldrar vars barn inte tog del av den offentligt subventionerade barnomsorgen. Vårdnadsbidrag kunde utgå med 2000 kronor i månaden till föräldrar med barn mellan ett och tre år. 28 Syftet med vårdnadsbidraget var att öka valfriheten för familjerna vad gällde olika möjligheter till barnomsorg. Genom vårdnadsbidraget kunde föräldrarna själva vara hemma och ta hand om barnet eller ordna med privat barnomsorg och fortfarande få tillgång till ett allmänt statligt stöd. 29 De remissinstanser som var för ett införande av vårdnadsbidraget påtalade fördelarna med att familjerna nu fick en ökad valfrihet gällande barnomsorgen samt att det synliggjorde det tidigare obetalda arbetet i hemmet. Att barnen sattes i centrum sågs 24 Prop. 1984/85:78, s. 56 f. 25 SOU 1982:36, s. 100 ff. 26 Prop. 1984/85:78, s. 56 f. 27 SOU 2005:73, s Prop. 1993/94:148, s A.Prop. s

14 också som en stor fördel med lagen. De remissinstanser som var emot vårdnadsbidraget ville att möjligheten att vara hemma en längre tid med barnet skulle innefattas i reglerna om föräldraförsäkringen. De såg också risker att vårdnadsbidraget skulle innebära att jämställdheten i samhället motverkades. 30 Den 1 januari 1995 togs vårdnadsbidraget bort och garantidagarna återinfördes. Anledningen var att den nytillträdda socialdemokratiska regeringen ansåg att vårdnadsbidraget var alltför kostnadskrävande i en tid då statsfinanserna behövde saneras och arbetslösheten minskas. Vårdnadsbidraget sågs också som ett hot mot jämställdheten. 31 År 1995 blev föräldrapenningdagarna helt individuella. Tidigare uppdelning hade endast inneburit en individuell rätt till minst 90 av föräldrapenningdagarna. Lagändringen var en del av en omfattande jämställdhetsåtgärd. 32 Dagarna kunde fortfarande överlåtas till förmån för den andre föräldern med undantag för 30 dagar per förälder som inte gick att överlåta. De 30 dagarna var främst avsedda för att männen skulle utnyttja sin föräldraledighet och stärka relationen till sina barn och på det sättet göra det lättare för kvinnorna att förvärvsarbeta. 33 År 1994 låg pappornas föräldrapenninguttag på ca 10 procent. Sedan den så kallade pappamånaden infördes 1995 och utökades år 2001 har utvecklingen för pappans föräldrapenninguttag gått framåt. Med att göra ett visst antal föräldrapenningdagar oöverlåtbara kom lagstiftaren fram till ett effektivt sätt att få fler pappor att utnyttja sin rätt till föräldrapenning Föräldrapenning idag Som framgår av nedanstående tabell har männens uttag av föräldrapenningdagar ökat successivt sedan införandet av föräldraförsäkringen År 2005 togs 19,5 procent av föräldrapenningdagarna ut av män Prop. 1993/94:148, s. 61 f. 31 Prop. 1994/95:61, s Prop. 1993/94:147, s. 3 ff. 33 A.Prop. s SOU 2005:73. s Försäkringskassan (utg.), Försäkringsanalys föräldrapenning, lydelse

15 Uttag av föräldrapenningdagar fördelat efter kön Källa: Försäkringskassan 36 Idag utges föräldrapenning i maximalt 480 dagar sammanlagt för föräldrarna enligt 4 kap 3 AFL. Under 390 av dessa dagar utgår föräldrapenningen med ett belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Sedan 1997 är sjukpenningen 80 procent av SGI. Detta regleras i 4 kap 6 och 3 kap 4 AFL. Det lägsta belopp som föräldrapenning kan utgå med är 180 kronor om dagen (grundnivå). Det gäller för dem som inte varit försäkrade för en föräldrapenning över 180 kronor om dagen 240 dagar i följd före barnets födelse, eller det beräknade födelsedatumet (4 kap 6 AFL). Det finns en begränsning för hur mycket föräldrapenning som kan utges. När föräldrapenningen räknas ut bortses från den del av SGI som överstiger 10 prisbasbelopp (pbb) enligt 3 kap 2 2 st. Det finns alltså ett tak för föräldrapenningbeloppet. Taket på 10 pbb har funnits sedan 1 juli Innan dess låg taket på 7,5 pbb. En av anledningarna till att inkomsttaket höjdes var att lagstiftaren ville få uttaget av föräldrapenning mer jämlikt mellan könen och få fler män att ta ut föräldrapenning och föräldraledighet. En höjning av inkomsttaket i AFL innebär att inkomstbortfallet för män som har en inkomst över 7,5 pbb inte blir lika kännbart då de väljer att vara föräldralediga Försäkringskassan, Statistik 2005:1, Föräldrapenning att mäta hälften var, s Prop. 2005/06:142, s.15 15

16 Sedan 1 juli 2001 är de föräldrapenningdagar som inte går att överlåta till den andre föräldern utökade från 30 till 60 dagar för varje förälder (4 kap 3 6 st AFL). Syftet med åtgärden var att man ville få fler män att ta ut föräldraledighet. Det ansågs vara en viktig jämställdhetsåtgärd som verkade för barnets bästa. En ökning av pappornas uttag av föräldrapenningdagar hade noterats efter det att pappamånaden infördes år 1995 och att reservera ytterligare dagar för vardera föräldern var ett sätt att försöka öka uttaget ytterligare Annan svensk lagstiftning på området Två lagar som har stark koppling till reglerna om föräldrapenning är föräldraledighetslagen (1995:584) (FLL) och jämställdhetslagen (1991:433) (JämL). De har främst betydelse för de föräldrar som förvärvsarbetar. FLL har stark koppling till reglerna om föräldrapenning på det sätt att en arbetstagare enligt lagen har rätt att vara ledig för den tid som han eller hon uppbär föräldrapenning. I FLL finns också ett diskrimineringsskydd för föräldralediga som bland annat kom till för att öka männens uttag av föräldraledighet. 39 Även i JämL finns en regel som syftar till att främja ett jämnare uttag av föräldrapenningdagarna Föräldraledighetslagen FLL är en arbetsrättslig lagstiftning som reglerar när en förälder har rätt att vara ledig från sitt arbete. Föräldraledighet kan tas ut även under tid som en förälder inte uppbär föräldrapenning. En förälder har dock alltid rätt att vara föräldraledig under den tid som han eller hon får föräldrapenning från försäkringskassan. 40 Enligt 3 FLL finns fem olika former av föräldraledighet: Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter. 38 Prop. 2000/01:44, s. 24 f. 39 Prop. 2005/06:185, s Försäkringskassan, Föräldrapenning, Vägledning 2002:1, Version 1, 2006, s

17 Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn. En arbetstagare är skyldig att meddela sin arbetsgivare att han eller hon vill utnyttja sin rätt till föräldraledighet minst två månader innan han eller hon vill påbörja ledigheten, eller så snart som möjligt (13 FLL). Föräldraledigheten ska planeras i samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare. Hel ledighet ska förläggas på ett sådant sätt att arbetsgivarens verksamhet kan fortsätta utan påtaglig störning, om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren (14 FLL). I 16 FLL infördes den 1 juli 2006 ett nytt diskrimineringsskydd för föräldralediga. Det innebär att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt FLL. Skyddet gäller när arbetsgivaren: beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, beslutar om befordran eller tar ut arbetstagare till utbildning för befordran, beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, tillämpar löne- eller anställningsvillkor, leder och fördelar arbetet, eller säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Ett av huvudsyftena med den nya diskrimineringslagstiftningen är att främja jämställdheten mellan könen. Förbudet mot missgynnande ska förhoppningsvis få fler män att ta ut sin föräldraledighet Prop. 2005/06:185, s

18 2.3.2 Jämställdhetslagen JämL har till syfte att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). 42 År 1992 infördes en skyldighet för arbetsgivaren att underlätta för alla arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap som en aktiv åtgärd (5 JämL). Syftet var att uppmuntra fler män att utnyttja sin föräldraledighet och även förbättra förutsättningarna för förvärvsarbetande kvinnor med barn Internationella bestämmelser Det finns även internationella bestämmelser som har påverkat den svenska regleringen av föräldrapenningens uppdelning mellan föräldrarna. Sedan Sverige gick med i Europeiska Unionen (EU) 1995 har vår lagstiftning påverkats av de direktiv som gäller inom unionen. Ett direktiv är till mål och tidsfrist bindande för EU:s medlemsstater men staterna får själva bestämma på vilket sätt de ska uppfylla direktivets olika föreskrifter kom rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet. Direktivet skulle vara genomfört i EU:s medlemsländer den 3 juni Föräldraledighetsdirektivet berör inte frågan om uppdelningen av föräldrapenningdagar direkt men vid införandet av direktivet i svensk lagstiftning kom ändå ersättningsfrågan upp. 46 Jag tycker därför att det är viktigt att behandla den delen av direktivet i uppsatsen. Reglerna om föräldraförsäkringen har sedan de kom till haft som huvudsyfte att en förvärvsarbetande förälder ska kunna behålla sin anknytning till arbetslivet under den tid som hon eller han är hemma för att vårda sitt barn. Under senare år har också principen om barnets bästa förts in i diskussionen om föräldrapenning. Jag har därför valt att nedan presentera de regler i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som är aktuella för frågan om föräldrapenning JämL 43 Prop. 1990/91:113, s Allgårdh m.fl. s. 35 och Prop. 1997/98:81, s A.Prop. s SOU 2005:73, s

19 2.4.1 Föräldraledighetsdirektivet I 2 i föräldraledighetsdirektivet stadgas att en arbetstagare ska ha en individuell rätt till föräldraledighet i minst tre månader i samband med barnets födelse för att vårda barnet. Direktivet föreskriver att föräldraledigheten bör beviljas på ett sätt som gör den oöverlåtbar för att främja principen om likabehandling av män och kvinnor. 48 Vid införandet av direktivet i den svenska lagstiftningen konstaterades det att någon ändring av lagen inte behövde göras. Den svenska lagstiftningen ansågs redan uppfylla direktivets krav eftersom den gav båda föräldrarna rätt till ledighet till dess att barnet fyllt ett och ett halvt år. Vissa remissinstanser, bland andra Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anförde att en rätt till ledighet som inte samtidigt ger rätt till ersättning inte är någon rätt till ledighet i praktiken. Eftersom de oöverlåtbara föräldrapenningdagarna endast var 30 till antalet år 1997 framförde JämO att det kunde hävdas att Sverige saknade den oöverlåtbara rätten till föräldraledighet på tre månader som stadgades i föräldraledighetsdirektivet. Eftersom direktivet inte berörde regler om ersättning vid föräldraledighet kom JämO ändå fram till att en ändring av reglerna om föräldrapenning inte behövdes. Regeringen var överens med JämO på denna punkt Barnkonventionen Barnkonventionen ratificerades i sin helhet av Sverige Sverige har därmed åtagit sig att vid statliga beslut följa konventionens artiklar och ha ett barnperspektiv i utredningar som har konsekvenser för barn. 50 I artikel 3 i barnkonventionen stadgas principen om barnets bästa. Vad som är barnets bästa är individuellt och varierar från fall till fall. Barnets bästa ska alltid beaktas i en statlig beslutsprocess men det betyder inte att barnets bästa alltid ska vara avgörande. Barnets bästa ska väga tungt i avvägningen när deras intresse ställs mot andra intressen. 51 Vad som är barnets bästa uttrycks också i artikel 9 i barnkonventionen, nämligen att barnet ska ha rätt till båda sina föräldrar. Konventionsstarterna ska respektera barnets rätt till båda 48 Prop. 1997/98:81, s A.Prop. s Melin, s Melin, s. 16 f. 19

20 sina föräldrar, utom då detta strider mot barnets bästa. I artikel 18 fastställs det att konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling Hammarberg, s. 37, 41 20

21 3. Problemen med uppdelningen av föräldrapenningdagarna I föregående kapitel konstaterade jag att föräldrapenningdagarna inte är jämnt fördelade mellan könen. Frågan är vad det spelar för roll. Varför behöver vi en mer jämställd uppdelning av föräldrapenningdagarna? I denna del av uppsatsen kommer jag först att presentera vilka konsekvenser som en ojämn fördelning av föräldrapenningdagarna kan ha för att sedan gå in på olika teorier om orsakerna till fördelningen. Till sist presenterar jag argument som framförts för och emot en obligatorisk hälftendelning av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna. 3.1 Konsekvenser av en ojämn fördelning av föräldrapenningdagarna Jag kommer i följande avsnitt att presentera olika konsekvenser av den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagarna mellan könen. De konsekvenser jag koncentrerat mig på och hittat är negativa sådana. Den enda positiva konsekvens jag kan komma på av att mamman tar ut fler föräldrapenningdagar än pappan är att det byggs upp en stark relation mellan mamma och barn och eventuellt att familjen kan få en bättre ekonomi än om föräldrarna delade helt lika. Dessa positiva konsekvenser varierar dock från fall till fall. De konsekvenser jag tar upp i följande avsnitt visar främst konsekvenser på ett samhälleligt plan. Min sista punkt handlar dock om arbetsfördelningen i hemmet och ligger på ett mer individuellt plan Statistisk diskriminering av kvinnor vid rekrytering och befordran Eftersom kvinnor enligt statistiken tar ut fler föräldrapenningdagar än män riskerar de att råka ut för så kallad statistisk diskriminering. Kvinnor i allmänhet tar ut lång föräldraledighet och den frånvaron kan innebära negativa konsekvenser för en arbetsgivare. Arbetsgivaren kan därför vara mer benägen att anställa eller befordra män än kvinnor i fertil ålder. Statistisk diskriminering innebär att arbetsgivaren gör en bedömning utifrån kvinnor som ett kollektiv, istället för att göra en individuell bedömning. Teorier om statistisk diskriminering bygger på två grundläggande antaganden: arbetsgivarens rekryteringsbeslut utgår från det ekonomiskt mest gynnsamma utifrån den lägsta anställnings- eller befordringskostnaden, arbetsgivaren har inte tillgång till alla väsentliga uppgifter om den person som ska anställas eller befordras. 21

22 Om männen skulle ta ut lika många föräldrapenningdagar som kvinnorna skulle männen, ur anställningshänseende, ses som lika riskabla som kvinnorna. Den statistiska diskrimineringen skulle således vara lika för båda könen Löneskillnader mellan kvinnor och män Den som är frånvarande från arbetet en längre tid förlorar ofta i löneutveckling och karriärmöjligheter. När kvinnor är mer frånvarande från arbetet än män innebär det att löneklyftorna mellan könen ökar. En kvinna som tar ut många föräldrapenningdagar riskerar också att hennes hela livsekonomi påverkas eftersom pensionen grundar sig på hela livets inkomster och föräldrapenningen innebär en lägre inkomst än om kvinnan förvärvsarbetat. 54 Humankapitalteorin utgår från att alla har ett humankapital. Humankapitalet är den medfödda förmågan att lära sig saker samt kunskaper man får genom arbetslivserfarenhet och utbildning. 55 Humankapitalet är variabelt och kan försämras om en person inte aktivt utnyttjar eller utökar sina kunskaper. Om en person är borta från arbetslivet på grund av till exempel föräldraledighet minskar personens humankapital. En måttstock på en persons humankapital sägs vara timlönen. Enligt humankapitalteorin bör därför den som varit föräldraledig ha en lägre lön än de kollegor som inte varit frånvarande från arbetet. 56 En arbetsgivare kan för att säkra sig mot kvinnors eventuella frånvaro välja att anställa dem på platser där de är lätta att ersätta. Det sker på grund av antagandet att kvinnor är mer frånvarande från arbetet än män. Yrkena innebär ofta monotont arbete med låg ingångslön och flack löneutveckling. Eftersom kvinnor i större utsträckning än män blir tilldelade sådana arbetsuppgifter som lämnar lite över åt dem att kontrollera tror Anna Thoursie, filosofie doktor i nationalekonomi, att kvinnan väljer att vara hemma längre med sitt barn, där hon har mer egenkontroll än på jobbet. Arbetsfördelningen som grundar sig på kvinnans eventuella frånvaro från jobbet befäster då också antagandet om att kvinnan är hemma med barnen i större utsträckning än sin man Thoursie, s. 216 ff. 54 Jämställdhetsombudsmannen (utg.), Föräldraskap, kunskaps- och nulägesrapport, JämO, januari 2005, s. 6, lydelse Thoursie, s SOU 2003:36, s. 81 f. 57 Thoursie, s. 219 f. 22

23 3.1.3 En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsgivares vilja att anställa personer med liten frånvarorisk kan leda till en mer könssegregerad arbetsmarknad. Det kan räcka med att en arbetsgivare har en skev rekryteringspolicy för att denne ska påverka hela arbetsmarknaden. I SOU 2003:36 gjordes en uträkning som visar att om en arbetsgivare är ute efter att anställa flest män, med andelen 85/15, kan det påverka könsfördelningen hos en annan arbetsgivare som inte gör någon skillnad på kön i sin rekrytering. Anledningen till detta är att den första arbetsgivaren tar fler män ur banken av arbetssökande och den andre, könsneutrala, arbetsgivaren anställer således fler kvinnor när det är de som blir över. Resultatet blir en könssegregerad arbetsmarknad. Utfallet i verkligheten kan bli annorlunda eftersom det finns olika antal arbetsgivare som har olika inställning till att anställa män och kvinnor. Arbetstagare kan byta arbetsgivare och arbetstagarnas individuella val kan påverka utvecklingen på arbetsmarknaden En ojämn uppdelning av hushållsarbetet En konsekvens av att kvinnor är frånvarande från arbetet under en längre tid är att de är närvarande i hemmet. Med ansvaret att ta hand om sitt barn följer då ofta även ett ansvar att ta hand om en större del av hushållsarbetet, även om uppdelningen av arbetet i hemmet tidigare varit jämställt. Om kvinnan är hemma under en lång tid kan fördelningen av hushållsarbetet bli ett mönster som är svårt att bryta. Traditionella könsmönster i hemmet cementeras och det blir upp till kvinnan att försöka bryta mönstren när hon går tillbaka till arbetet eftersom det främst är hennes levnadssituation som förändras. 59 I Norge har det utförts en studie om arbetsfördelningen i hemmet hos familjer där papporna varit föräldralediga. Den visar att trots att papporna är hemma en större del av dagen än mammorna är hushållsarbetet inte något som de prioriterar. De föräldralediga papporna såg som sin huvuduppgift att vara tillsammans med sina barn och de tog därför inte ett större ansvar för hushållsarbetet än de gjort innan de blivit föräldralediga. De föräldralediga mammorna såg hushållsarbetet som en del av föräldraskapet. En svensk studie från 2002 visar dock att de svenska mammorna börjar få en inställning mer och mer lik de norska pappornas. De undvek att utföra allt hushållsarbete under tiden som de tog hand om barnet. Dessa 58 SOU 2003:36, s. 41 ff. 59 SOU 1997:139, s

24 mammor hade lättare att återgå till den jämställda arbetsfördelning som gällt i familjen innan föräldraledigheten än de som tagit på sig ett större ansvar för hushållsarbetet Orsaker till en ojämn fördelning av föräldrapenningdagarna Det finns tre konkreta orsaker som brukar anges i diskussionen om varför fördelningen av föräldrapenningdagarna är så skev mellan könen. Dessa orsaker är arbetsgivarens inställning till föräldraledighet, familjens ekonomi samt samhällets råd och rekommendationer. Alla dessa orsaker har dock sin grund i samma sak, nämligen samhällets syn på kvinnor och män. Vårt samhälle är uppbyggt kring ett genussystem. 61 Yvonne Hirdman är professor i historia och hon har bland annat bedrivit genusinriktad forskning. Hon menar att det finns vissa nedärvda överenskommelser mellan könen (så kallade genuskontrakt) om hur personer av olika kön ska agera i olika situationer. I genussystemet utgör männen normen och ses som överordnade i de flesta samhällsområdena. De områden som kvinnor anses ha makten inom är ofta underordnade i förhållande till de manliga områdena. 62 Jag tror att det är viktigt att ha genuskontraktet i bakhuvudet när man går igenom orsakerna till varför föräldrapenningdagarna delas upp som de gör. Anders Chronholm har skrivit en doktorsavhandling om män och föräldraledighet. Han skriver att föräldraskapet innebär olika saker för en kvinna och en man. Ända sedan 1700-talet har begreppet manlighet kopplats samman med egenskaper som makt, mod, förnuft och patriotism. Att visa känslor offentligt har ansetts vara ett tecken på svaghet hos män. Fram till år 1968 var det till exempel förbjudet för en man i uniform att dra en barnvagn. Familjelivet och föreställningar om manlighet gick helt enkelt inte ihop. I och med att kvinnorna började förvärvsarbeta började dock föreställningarna om att manlighet och familjeliv inte var förenligt luckras upp. 63 Under 70-talet, när vården och omsorgen institutionaliserades, började fler och fler kvinnor jobba inom den offentliga sektorn. Många arbeten inom offentlig sektor var, och är 60 Nyberg, s. 85 f. 61 Den sociala struktur som rör kön och som skapar en sorts reglering av män och kvinnor i samhället, SOU 2005:73 s Hirdman, s.81 f. 63 Chronholm, s. 46 ff. 24

25 fortfarande, låglöneyrken. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor bidrar till att männen fortfarande ses som den främsta familjeförsörjaren. Kvinnorna tar ansvar för vård av hem och barn och männen tjänar pengar för att kunna försörja familjen. 64 Ylva Elvin-Nowak är filosofie doktor i psykologi och har specialiserat sig på kopplingen mellan familjeliv och arbetsliv och hur detta förhåller sig till könstillhörighet. Hon framhåller att föreställningar om kön utgör en orsak till hur föräldrapenningdagarna fördelas mellan könen och att det så kallade genuskontraktet ofta ses som naturligt och självklart. 65 Att mammor ska vara hemma med sina barn är en självklarhet, medan männen får lovord om de väljer att ta ut sina föräldrapenningdagar. Kvinnor har i samhällets ögon ofta inget val. Om en mamma väljer att inte vara hemma med sitt barn ses hon som en dålig förälder. 66 Detta är ett invant könsmönster som är svårt att ändra men idag närmar sig innebörden av moderskap och faderskap varandra. 67 Elvin-Nowak tar också upp det faktum att en orsak till det ojämna föräldrapenninguttaget kan vara att kvinnor inte vill ge upp sitt förstahandsföräldraskap. De vill inte ge upp makten på det område som traditionellt sett är deras. Elvin-Nowak anser att kvinnor inte har makt att bestämma att männen ska ta mer ansvar för barnen i de fall männen inte vill göra det. Kvinnorna har tolkningsföreträde och ser föräldraledigheten både som en rättighet och en skyldighet till följd av moderskapet. 68 Enligt Thoursie blir en föräldraförsäkring som innebär en valfrihet för föräldrarna att fördela ledigheten, enligt ett genusteoretiskt synsätt, automatiskt en ersättning som främst kommer att utnyttjas av kvinnor. Fördelen med att mammor inte behöver välja mellan att jobba eller vara hemma med barnen hamnar i skymundan av genuskontraktet, som innebär att huvudansvaret för barnen fortfarande ligger på dem Chronholm, s. 26 f. 65 Elvin-Nowak, s. 52 f. 66 SOU 2005:73, s A.a. s Elvin-Nowak, s. 81 f. 69 Thoursie, s

26 3.2.1 Arbetsgivarens inställning till föräldraledighet Arbetsgivare kan ha stort inflytande på föräldrars uttag av föräldrapenningdagar. När en arbetstagare blir förälder innebär det ofta ett problem för arbetsgivaren eftersom det ofta leder till att arbetstagaren kommer att vara borta från arbetet. Det leder i sin tur till omkostnader för arbetsgivaren. Ofta ses kvinnors föräldraledighet som ett problem som måste lösas medan männens föräldraledighet ses som en olägenhet som är svårare att lösa. Vid rekrytering tycker mer än var sjätte arbetsgivare att det är viktigt att undersöka en arbetssökandes inställning till en längre föräldraledighet. 70 Arbetsgivarnas inställning varierar från arbetsplats till arbetsplats. Män som jobbar inom offentlig sektor tar ut fler föräldrapenningdagar än män som arbetar inom privat sektor. Enligt Chronholm beror skillnaden i uttaget av föräldrapenningdagar mellan män inom offentlig och privat sektor antagligen på att de offentliganställda männen oftare har chefer som är positivt inställda till deras föräldraledighet. 71 Philip Hwang är professor i psykologi vid Göteborgs Universitet. Hans forskning är främst inriktad på barns och ungdomars utveckling och livsvillkor. Han har tillsammans med den amerikanska sociologen Linda Haas gjort en studie av arbetsgivarens inställning till mäns föräldraledighet i 200 stora svenska företag. I studien framkom att en tredjedel av företagen tillämpade ett passivt motstånd mot männens föräldraledighet. De ville inte att arbetstagarens familjeliv skulle inkräkta på arbetslivet. Två tredjedelar av företagen var antingen positivt inställda till mäns föräldraledighet om de tjänade på det, eller neutrala. Det var endast 6 av företagen som arbetade för att aktivt stimulera mäns föräldraledighet. Hwang konstaterar att arbetsgivarens påverkan på mäns föräldraledighet har mycket att göra med deras position i företaget. Om det är en man som ses som en tillgång för företaget försöker arbetsgivaren ofta lösa föräldraledigheten så att arbetstagaren blir nöjd. Om mannen däremot inte ses som en stor tillgång kan en begäran om föräldraledighet leda till att arbetsgivaren omplacerar denne eller sänker hans lön, och det är åtgärder som påverkar valet att ta ut föräldraledighet. 72 Att på detta sätt missgynna någon som vill ta ut föräldraledighet är sedan den 1 juli 2006 förbjudet enligt 16 FLL. 70 SOU 2005:73, s. 175 f. 71 Chronholm, s Hwang, s. 60 ff. 26

27 3.2.2 Ekonomi Hur en familjs ekonomiska situation ser ut ses ofta som den främsta orsaken till hur föräldrapenningdagarna delas upp mellan föräldrarna. Den största anledningen till att mamman utnyttjar fler föräldrapenningdagar än pappan är att hon har en lägre inkomst än han har. 73 När en person tar ut föräldrapenning minskar inkomsten under tiden som hon eller han är hemma för att ta hand om sitt barn. Föräldraförsäkringen är till för att täcka det inkomstbortfall som uppkommer när en person är föräldraledig. Det finns även avtalsersättningar som kan hjälpa till att täcka inkomstbortfallet. Det individuella inkomstbortfallet kan ha stor betydelse för familjens totala ekonomi. 74 Det är när föräldrarna har olika inkomst som de ekonomiska konsekvenserna av att dela föräldrapenningdagarna lika blir mest påtagliga. Ju större löneskillnaden är mellan föräldrarna, desto större blir förlusten om de väljer att dela lika på föräldrapenningdagarna. Om båda föräldrarna har en inkomst under inkomsttaket (beräknat på 7,5 pbb år 2005) blir den maximala ekonomiska förlusten ca. 500 kronor per månad om de delar föräldrapenningdagarna lika. Om en förälder som tar ut föräldrapenning har en inkomst över inkomsttaket innebär det en större ekonomisk förlust eftersom ersättning för inkomstbortfall enligt AFL endast sker upp till ett inkomsttak på 10 pbb (sedan 1 juli 2006). Det är då den ena föräldern har en inkomst över inkomsttaket, och den andre har en inkomst under inkomsttaket som förlusten av att dela föräldrapenningdagarna lika blir som störst. Om mannen skulle ha en inkomst på kronor i månaden, och kvinnan en inkomst på kronor i månaden skulle förlusten av att dela lika bli ca kronor per månad. Summan är beräknad utifrån ett årsgenomsnitt. Den ekonomiska förlusten av att dela lika blir något större i procentuella termer om man räknar varje månad när den som har högst inkomst tar ut sina föräldrapenningdagar individuellt. Då båda föräldrarna har inkomster över inkomsttaket blir det av skattemässiga skäl förmånligt för dem att dela lika på föräldrapenningdagarna. 75 Höjningen av inkomsttaket beräknades av Föräldraförsäkringsutredningen ha en ganska liten betydelse för ersättningsgraden inom respektive sektor. Takhöjningen antogs innebära att en förälder får ungefär samma ersättning men att en större del kommer från försäkringskassan än tidigare. Utredningen framhävde dock att det finns familjer där takhöjningen kommer att ha 73 Thoursie, s SOU 2005:73, s. 192 f. 75 A.a. s. 196 f. 27

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2009-04-22 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Frågor och svar om föräldraledighet

Frågor och svar om föräldraledighet Frågor och svar om föräldraledighet Att vara föräldraledig kan vara problematiskt på dagens arbetsmarknad. Uppsägning under ledigheten, omplacering vid återkomsten och sämre löneutveckling är saker som

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:44

Regeringens proposition 2000/01:44 Regeringens proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet Prop. 2000/01:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 december 2000 Göran Persson Ingela Thalén

Läs mer

en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1

en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1 d Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa?

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Catharina Riedmüller En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? Examensarbete 20 poäng Handledare Jur dr. Per Norberg Ämnesområde Socialrätt Termin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Blivande förälder Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering Social Insurance Report Jämställdhets bonusen en effektutvärdering ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Jan Almqvist 010-116 94 62 jan.almqvist@forsakringskassan.se

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare 2005 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare 4 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare Produktion: Arbetsgivarverket, 2005 Layout: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 2 Så funkar föräldraförsäkringen...

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf. En tredelad föräldraförsäkring. Nulägesbeskrivning

2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf. En tredelad föräldraförsäkring. Nulägesbeskrivning 2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf En tredelad föräldraförsäkring Nulägesbeskrivning En tredelad föräldraförsäkring Nulägesbeskrivning Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Välkommen till Försäkringskassan Att vara förälder är ett av livets stora glädjeämnen, men det kan också vara en stor utmaning. Inte minst ekonomiskt. I den här broschyren kan du

Läs mer

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad,

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad, Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-03-27 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 104.05 Till Socialdepartementet Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:124

Regeringens proposition 2014/15:124 Regeringens proposition 2014/15:124 En mer jämställd föräldrapenning Prop. 2014/15:124 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2015 Stefan Löfven Annika Strandhäll

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare Föräldraledighetsguide för chef och medarbetare Förord När någon på ens arbetsplats ska bli förälder är det mycket som behöver tänkas igenom; ska vikarie anställas, eller ska arbetsuppgifter fördelas

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10 Föräldrapenning Vägledning 2002:1 Version 10 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Genomförandet av det nya föräldraledighetsdirektivet

Genomförandet av det nya föräldraledighetsdirektivet Ds 2010:44 Genomförandet av det nya föräldraledighetsdirektivet Arbetsmarknadsdepartementet Ds 2010:44 Genomförandet av det nya föräldraledighetsdirektivet Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen

Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen Ds 2013:36 Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Rutiner. Förteckning över ledigheter

Rutiner. Förteckning över ledigheter Rutiner Förteckning över ledigheter Klicka på den typ av ledighet du är intresserad av för att läsa tillhörande kommentarer och anvisningar. Föräldraledighet...2 1. Havandeskapspenning...2 2. För kvinna

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:93

Regeringens proposition 2007/08:93 Regeringens proposition 2007/08:93 Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Prop. 2007/08:93 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-13 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Som ett

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer