Motion Från Angående Sidan. 1 Frilans Riks Provmedlemskap 5. 2 Frilans Riks Medlemskap för arbetsgivare 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion Från Angående Sidan. 1 Frilans Riks Provmedlemskap 5. 2 Frilans Riks Medlemskap för arbetsgivare 6"

Transkript

1 Innehåll Motion Från Angående Sidan Medlemskap 1 Frilans Riks Provmedlemskap 5 2 Frilans Riks Medlemskap för arbetsgivare 6 Intern organisation 3 Mias Klefbeck Klubb- och sektionsindelning 8 4 Frilans Syd och Frilans Riks Dubbelt klubbmedlemskap 8 5 OJ-distriktet Direktmedlemskap i distrikten 9 Organisation och arbetsformer 6 Sörmlands jd Medlemsvård 11 7 Radio- & TV-distriktet Medlemsservice 12 8 Ekendistriktet Arbetsplatsombud och regionala fackliga ombud 13 9 SDS jk Koncernklubbar Radio- & TV-distriktet Distriktsombudsman Johan Dalén Val av kongressombud Johan Dalén Valberedningsrutiner Frilans Riks Frilanspolitik Mälardalens fk o Frilans Riks Samarbete mellan arbetsplatsklubbar och frilansar Fredrik Nejman Servicebolaget Isabella Ivérus Servicebolaget 23 1

2 17 OJ-distriktet Dubbelanslutningsavtal Svt-klubbens sektion Sport Ambulerande kongresser 26 Kommunikation och facklig utbildning 19 Anna Bubenko och Södra jd Demokratiskt organisationsarbete Förlagsdistriktet Medlemsinformation Förlagsdistriktet Förbundets webbplats Jan Ernheimer Information i arbetsmiljöfrågor Radio- & TV-distriktet Informationskampanj kring fastlansproblem OJ-distriktet Informationsmaterial för ensamarbetande Johan Dalén Grundkurs för kassörer Elin Aarflot Mentorprogram 34 Ekonomi och avgifter 27 Södra jd Distriktens ekonomiska förutsättningar Radio- och TV-distriktet Medlemsförmåner Bo Wänerberger Slopad uppsägningslön för ordförande och vice ordförande Södra distriktet Teknisk uppgradering av förbundets hemsida Nordvästra Skånes jk Uppgradering av hemsidan 38 Villkor för bemanningsanställda 32 Dagspressdistriktet Bättre villkor för bemanningsanställda Nordvästra Skånes jk Strategi för arbete med bemanningsföretag SDS jk Prioritering av villkor för bemanningsanställda Maria Bengtsson Prioritering av frågor om bemanningsavtal Promediaklubben Provanställning i bemanningsföretag Maria Bengtsson Arbetstider i bemanningsföretag 43 Villkor för visstidsanställda 38 Sörmlands jd Vikariernas situation Erika Wiman Vikariat och LAS-regler 46 2

3 Anställningsvillkor 40 Sörmlands jd Journalistlöner Jönköpings-Postens jk Strategier mot låga löner Dagspressdistriktet Övertidstaket Promediaklubben Morgontillägg Svt-klubbens sektion Sport Arbete på obekväm tid Jk vid Upsala Nya Tidning Arbetstidsmått i anställningskontrakt Promediaklubben Arbetstidsförkortning Svt-klubbens sektion Sport Semester Nordvästra Skånes jk Helgdagsarbete Johan Dalén Storhelgstillägg SR-klubbens sektioner i Norr Traktamente vid endagsförrättning Ulrika Huhtaniska Tjänstebil som arbetsredskap Dagspressdistriktet Villkor vid utrikes tjänsteresa Svt-klubbens sektion Sport Villkor vid utrikes tjänsteresa Svt-klubbens sektion Sport Föräldraledighet 61 Villkor för fackligt arbete 55 Förlagsdistriktet och Eken Rätt till tid för fackligt arbete Nordvästra Skånes jk Fackligt arbete på ledig tid 63 Upphovsrätt 57 Svt-klubbens sektion Sport Fördelning av upphovsrättsmedel Emanuel Karlsten Arvoden för webbpublicering Frilans Riks Information om ALIS 66 Övriga motioner 60 Anders Hansson Legitimering av journalistyrket Christoph Andersson Handlingsplan om hot mot journalister Joachim Wall Åtkomst till radiokommunikationssystemet Rakel Per Turesson Avskaffande av presskortet 70 3

4 64 SR-klubbens sektion i Västerbotten Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Ekendistriktet Inköp av certifierade varor 72 4

5 Medlemskap Motion 1 Frilans Riks angående provmedlemskap Frilans Riks anser alla som vill vara medlemmar i Journalistförbundet och vars ambition är kunna försörja sig som journalist ska ses som tillgångar. Vi ser ett ökat behov av öppna upp förbundet för fler, oavsett anställningsform och typ av sksedel. Journalistförbundet marknadsför sig redan i dag som ett förbund för alla journalister. Att detta inte stämmer framgår när man granskar kriterierna för medlemskap. Utöver de stadgeenliga villkoren har förbundsstyrelsen beslutat om ytterligare ett ekonomiskt betingat krav: frilansar måste tjäna minst kronor i månaden under fyra månader i följd. Frilans Riks styrelse träffar ofta unga frilansar som är intresserade av medlemskap, men som tjänar för lite för klara inkomstkravet. Vi vet också frilansandet genererar oregelbundna inkomster och ett jämnt flöde över fyra månader inte är relevant för huruvida man försörjer sig på journalistiken. Problemen med exkludera potentiella medlemmar är, förutom en mycket begränsad rekryteringsbas, också mer långtgående. Hur bygger man upp en medlemsbas inför stora pensionsavgångar med hindrande medlemskriterier? De som är i störst behov av facket; nyutbildade, timanställda, undersysselsa frilansar, arbetslösa, unga utan erfarenhet, med flera, är idag inte välkomna eftersom de tjänar för lite. När de sedan klarar sig välkomnas de in i en gemenskap de bevisligen klarat sig utan hittills. Detta, anser vi, sänder helt fel signaler och menar risken dessa personer vänder facket ryggen är överhängande. De eventuella problem som uppstår när någon som inte i huvudsak arbetar som journalist kommer in i förbundet, måste ställas i relation till de problem som uppstår när de svagaste journalisterna på arbetsmarknaden inte kan bli medlemmar. Vi måste ställa oss frågan vad som är viktigast; behålla förbundet som det alltid har varit eller modernisera synen på yrket och skapa ett förbund som fungerar nu och i framtiden? Att rekrytera och organisera dem som i dag exkluderas kommer hjälpa alla journalister hålla uppe arvoden och undvika påskrivna fulavtal. Genom gå med i Journalistförbundet förbinder man sig följa spelreglerna för press, radio och tv. Detta, anser vi i Frilans Riks, är en garant för de som inträder i förbundet identifierar sig som journalister och ingenting annat. Det finns tyvärr inte stöd hos resten av förbundet öppna upp förbundet såsom vi i Frilans Riks vill. Motståndet har tydligt framgått i diskussioner med förbundsstyrelsen, i utredningen om förbundets framtida medlemskriterier och på remissvaren. Därför föreslår Frilans Riks några mindre radikala ändringar som vi anser är viktiga för förbundets framtid. Vi yrkar på det införs ett provmedlemskap för de frilansar som tjänar för lite för klara inkomstkravet enligt följande kriterier: provmedlemskap införs för frilansar som inte når upp till inkomstgolvet provmedlemskapet innebär möjlighet delta i klubbarnas verksamhet provmedlemskapet begränsas till ett år provmedlemskapet kostar som medlemsavgiften till förbundet respektive Servicebolaget samt ordinarie distrikts- och klubbavgift provmedlemskapet innebär inte rösträtt vid årsmötet 5

6 provmedlemskapet innebär inte möjlighet till presskort. Motionen antogs av Frilans Riks årsmöte 10 mars Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1 FS är väl medveten om hur svårt det är för nyblivna journalister etablera sig på en dåligt fungerande arbetsmarknad, det gäller såväl dem som har den ena korta anställningen efter den andra som dem som frilansar. Det är viktigt de kan finna information om branschen, yrket och arbetsmarknaden, men ett tidsbegränsat medlemskap i Journalistförbundet, med begränsade rättigheter, är knappast en lösning på problemet. Journalistförbundet är ett yrkesförbund, det vill säga ett förbund för alla yrkesverksamma journalister. Därför finns regeln om man som frilans ska vara huvudsakligen syssels som journalist och kravet på en viss inkomst för det kriteriet ska kunna anses vara uppfyllt. Blivande (studenter) och tidigare journalister (pensionärer) kan också vara medlemmar, men då med så kallat passivt medlemskap och begränsade rättigheter och lägre avgift. Studerandemedlemskapet gäller i sex månader efter avslutad utbildning, just för ge nyblivna journalister information om branschen, främst via tidningen Journalisten, och möjlighet till råd och hjälp i avvaktan på de ska komma igång med yrkesverksamheten. Att skapa ytterligare en sorts medlemskap, provmedlemskap, innebär skapa en ny kategori medlemmar med en form av B-medlemskap. Det är enligt förbundsstyrelsens uppfning inte önskvärt och gynnar varken dem eller andra medlemmar. avslå motion 1. Motion 2 Frilans Riks angående medlemskap för arbetsgivare En gammal praxis gör frilansar som anställer inte får vara medlemmar även om de fortsätter jobba redaktionellt med de arbetsuppgifter som listas i medlemsvillkoren. Förbundet hänvisar till anledningen är medlemmar kan ställas mot medlemmar. Alla är dock medvetna om detta görs dagligen när inköpande anställda och frilansar förhandlar, men också när den ökande mängden frilansande redaktörer köper in material från andra frilansar. Då resonerar förbundet som man får ta problemen när de uppstår. Det förhållningssättet går tillämpa på en frilans som anställer personal. Förbundet ska värna om de medlemmar som vill vara med och som genom sitt arbete expanderar och vill skapa fasta anställningar istället för anlita frilansar. Denna praxis kan faktiskt bidra till frilansar tvekar anställa - förbundets praxis kommer då motverka nya anställningar skapas. Vi yrkar därför även journalister med anställda kan vara medlemmar i Journalistförbundet så länge deras arbetsuppgifter i huvudsak är redaktionella. Motionen antogs vid Frilans Riks årsmöte 10 mars

7 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2 Att inte organisera arbetsgivare är inte bara en praxis utan en gammal regel som alla fackförbund tillämpat. Den som själv äger ett företag med anställda har ännu större makt över de villkor som gäller för dem som är anställda än den chef som också är det. Men det är förstås riktigt, som påpekas i motionen, situationer där medlem ställs mot medlem kan uppstå ändå. Det kan vara rimligt den medlem som utökar sin egen verksamhet genom i begränsad omfning anställa andra journalister, och som fortfarande är verksam som journalist själv, inte måste lämna förbundet. Han/ hon bör kunna stanna kvar med direktmedlemskap som organisatoriskt medlemskap och eventuellt intressemedlemskap i en frilansklubb. Förbundet kan förstås inte företräda honom/henne i egenskapen av arbetsgivare, det vill säga i motsatsställning till de anställda eller ge råd och hjälp i arbetsgivarfrågor. Förbundet kan dock komma kräva kollektivavtal och företräder vid en eventuell lokal tvist de anställda. bifalla motion 2. 7

8 Motion 3 Intern organisation Mias Klefbeck angående klubb- och sektionsindelning Bemanningsföretagen utgör ett växande hot mot den fackliga verksamheten och för villkoren för våra medlemmar. De journalister som hyrs in via bemanningsföretag styrs av två helt olika företag, både av bemanningsföretaget där de är anställda och av det företag som hyr in dem. Men samtidigt kan de fackligt påverka endast själva bemanningsföretaget, för det är ju dit som fackklubben eller sektionen är knuten. De uthyrda journalisterna skulle egentligen behöva dubbelanslutas till två olika fackklubbar/sektioner samtidigt. Så här skulle det kunna se ut: Tänk er journalisten Johanna är anställd av ett bemanningsföretag och uthyrd till Sveriges Television. I dagsläget kan hon endast vara ansluten till den lokala fackklubben vid bemanningsföretaget. Men om Journalistförbundet ändrar sitt regelverk så skulle hon dessutom kunna bli gästande medlem i SVT-klubben och tillhörande undersektion. För då har hon möjlighet även påverka den arbetsplats där hon för tillfället är verksam. Vi föreslår kongressen ger i uppdrag åt förbundsstyrelsen undersöka möjligheten för bemanningsföretagens journalister få bli gästande medlemmar på de arbetsplatser dit de hyrs ut denna översyn av sektionsindelningen görs så snart som möjligt. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3 Se yttrande över motion 4. Motion 4 Frilans Syd och Frilans Riks angående dubbelt klubbmedlemskap Det finns journalister som är medlemmar i Journalistförbundet som är osäkra på vilken klubb de ska vara medlemmar i. Bland annat finns det de som varvar frilansverksamhet med olika typer av vikariat. I Skåne frilansar till exempel många av de som tillhör Kompetens i Skånes klubb, och flera av Frilans Syds medlemmar vikarierar på Sydsvenskankoncernens tidningar via Kompetens i Skåne (KiS). Som det är nu måste de välja vilken klubb de vill tillhöra. En konkret följd av detta är de som väljer tillhöra Frilans Syd inte ingår i KiS-klubbens förhandlingar. Och en KiS-medlem kan inte finnas med i den gemenskap som ett medlemskap i Frilans Syd innebär. Dessutom vore det bra om klubbarna kunde knyta till sig så många medlemmar som möjligt. Det skulle gynna både klubbarna och medlemmarna. Vi tycker det är viktigt man som medlem i Journalistförbundet ska kunna dra nytta av fackets styrka i alla delar av sin karriär och föreslår därför: 8

9 alla medlemmar ska ha möjlighet vara medlem i två klubbar det inte ska kosta medlemmen mer vara medlem i två klubbar kongressen ger FS i uppdrag hitta ett sätt hantera medlemsavgifter vid dubbelt klubbmedlemskap, så klubbens ekonomi inte urholkas eller det inte blir dyrare för den enskilda medlemmen. Motionen antogs av Frilans Syds årsmöte 16 februari 2011 samt av Frilans Riks årsmöte 10 mars 2011 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 3 och 4 FS delar uppfningen det är angeläget de medlemmar som är anställda i bemanningsföretag också kan vara fackligt aktiva i de medieföretag där de faktiskt arbetar. Frilansar som varvar frilansandet med olika tidsbegränsade anställningar ska också kunna ha kvar sin fackliga bas i frilansklubben även under de perioder de i egenskap av anställda tillhör en arbetsplatsklubb. Möjligheten till intern dubbelorganisering är den viktigaste förändringen i det förslag till ny förbundsstruktur som föreläggs kongressen (och som bygger på den organisationsutredning som gjordes 2010). Däremot lägger FS där inget förslag om klubbavgifterna för dem som vill vara med i flera klubbar. Klubbarna bestämmer själva över sina egna avgifter med utgångspunkt från sina förutsättningar och den verksamhet medlemmarna vill ha. anse motionerna 3 och 4 besvarade. Motion 5 OJ-distriktet angående direktmedlemskap i distrikten Organisationsutredningen, som tillses efter beslut på förra kongressen, föreslår i sin rapport de enskilda medlemmarna i förbundet ska vara medlemmar i distrikten, inte som i dagens stadgar då det är klubbarna som utgör distriktens medlemmar. För ett distrikt som OJ, med ett stort antal fåmansarbetsplatser och försvinnande få arbetsplatsklubbar skulle det betyda stora förenklingar i den formella beslutsgången. Det blir lättare för intresserade medlemmar engagera sig, oberoende av om det finns någon klubb eller inte. Möjligheten vara medlem i två distrikt är också positiv: I OJ-distriktet kan man diskutera de speciella problem som finns just för offentliganställda journalister, i det geografiska distriktet får man möjlighet träffa journalister från alla typer av medier. OJ-distriktet föreslår stadgarna på de här punkterna ändras i enlighet med organisationsutredningens förslag. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Organisationsutredningen föreslog de enskilda medlemmarna skulle vara medlemmar i distrikten, just för göra det lättare för de många medlemmar som i praktiken saknar klubb engagera sig och delta i det fackliga arbetet. Att FS går på en annan linje i sitt förslag till kongressen (det vill säga 9

10 det fortfarande ska vara klubbarna som är medlemmar i distrikten) beror på flera företrädare för distrikten uttryckt oro över hårt belastade förtroendevalda i distrikten annars skulle få en övermäktig uppgift. OJ-distriktet är speciellt just därför så gott som alla medlemmar inom dess område arbetar på arbetsplatser som i och för sig är stora, men där journalisterna är så få det inte är möjligt bilda journalistklubbar. Praktiskt taget alla ingår i den allmänna klubben, som alltså i praktiken är nästan det samma som distriktet, vilket gör det svårt för distriktet fungera på det sätt som distriktsstadgarna förutsätter. Det finns dock möjlighet bilda geografiskt indelade klubbar/sektioner inom OJ-distriktet. Det skulle kunna göra arbetet lättare för de förtroendevalda på distriktsnivå och det skulle dessutom göra det möjligt för dessa sektioner även tillhöra de geografiska distrikt inom vars område de verkar. Därmed skulle de enskilda medlemmarna få möjlighet delta i de geografiska distriktens aktiviteter och få möjligheten träffa journalister från alla typer av medier. Förbundskansliet kan ge stöd och hjälp med sådan klubbildning. avslå motion 5. 10

11 Organisation och arbetsformer Motion 6 Sörmlands journalistdistrikt angående medlemsvård Medlemsstatistiken för Journalistförbundet visar på en positiv trend, vi blir fler, vilket är en utveckling som måste vårdas och stöttas på alla nivåer i förbundet. I ett fackförbund är det alltid viktigt vårda de medlemmar man har, få dem uppleva nyttan av sitt medlemskap. För oss i Journalistförbundet gäller det i dag mer än någonsin ta hand om de medlemmar vi har, samtidigt som vi lägger stor kraft vid rekrytera nya kamrater till förbundet. Ett ansvar som delas av alla fackligt aktiva i förbundet, oavsett om man är förtroendevald på klubbnivå eller sitter i förbundsstyrelsen. Journalistförbundet är starkt som yrkes- och fackförbund, med en organisationsgrad på dryga 90 procent. För behålla den ställningen är det mycket viktigt vi arbetar på hålla medlemsantalet uppe. En medlemsgrupp som vi anser det särskilt viktigt förbundet fokuserar på är mellancheferna. Många av dem är sedan länge medlemmar i förbundet, men deras roll som arbetsledare gör det mer eller mindre svårt för dem vara delaktiga i det fackliga arbetet på redaktionen. Mellancheferna tvingas dessutom ofta hantera en tuff arbetsmiljö, där de uppifrån belastas med allt större ansvar, ibland utan motsvarande stöttning för på ett bra sätt kunna utföra sina arbetsuppgifter. Förbundet behöver satsa vidare på skapa stöd och nätverk för mellancheferna, så de känner en nytta med sitt medlemskap i Journalistförbundet. Vi ser exempel på redaktionella mellanchefer väljer lämna Journalistförbundet för ett annat fackförbund som är mer inriktat på ha just arbetsledare och chefer som medlemmar. Det är en utveckling som inte ska behöva fortsätta om Journalistförbundet jobbar hårt på ta hand om de mellanchefer vi har som medlemmar. Vi föreslår kongressen beslutar ge förbundsstyrelsen i uppdrag under den kommande mandatperioden lägga stor kraft på medlemsvård och rekryteringen av nya medlemmar. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6 Förbundsstyrelsen delar helt motionärens åsikt vad gäller vikten av vårdandet av våra medlemmar på alla nivåer. Vi uppskar motionen tar upp betydelsen av vi alla inom förbundet, enskilda medlemmar, förtroendevalda, kanslipersonal och förbundsstyrelse känner ett ansvar för rekrytera medlemmar. En stor del av styrkan i vårt förbund ligger givetvis i vår höga organisationsgrad och den måste vi göra allt för behålla. Vad gäller gruppen mellanchefer som tas upp i motionen är det mycket riktigt som motionären skriver många i denna grupp känner det är problem för dem vara delaktiga i det fackliga arbetet. De anser sig, bland annat, i många fall helt enkelt inte lika välkomna i klubben längre. Detta tillsammans med ett ökat tryck från deras egna chefer gör många mellanchefer upplever det som de kläms från två håll. Det är en utveckling som förbundsstyrelsen beklagar. Så länge en medlem är med i en lokal klubb har den samma rätt till hjälp från klubben oavsett titel eller position. För chefer som inte anser de vill/ 11

12 kan vara kvar i klubben längre finns möjligheten ansöka om direktmedlemskap. Under 2010 startade förbundet ett arbetsledarprojekt där vi bland annat höll i arbetsledarträffar på flera platser i landet. Projektet lade även fram en rapport med förslag på åtgärder för stötta våra arbetsledare. I mars hölls en tvådagarskurs riktad mot arbetsledare. Det var stort söktryck och inom ramen för våra ekonomiska förutsättningar jobbar vi för en fortsättning med dessa kurser. Vidare jobbar kansliet med försöka få fram ett nätverk med mentorer till våra arbetsledare. Detta är något som ofta kommer upp som ett önskemål när vi pratar med arbetsledare om vad vi kan göra mer för dem. Med start 1 april 2009 inrättades en specifik ombudsmannatjänst på kansliet med ansvar för organisering. I den tjänsten ligger givetvis ansvar för både rekrytering, medlemsvård och klubbstöd och var en del i förbundets satsning tillsammans med klubbar och distrikt förbättra medlemsstatistiken. bifalla motion 6. Motion 7 Radio- och TV-distriktet angående medlemsservice Bakgrund: Programanställningsavtal och andra korttidsformer för anställning gör många medlemmar cirkulerar mellan olika företag där det finns eller inte finns lokala klubbar. Många stannar några år på varje arbetsplats och de skulle kunna ha en tillhörighet i den lokala Journalistklubben om den finns på arbetsplatsen. Men många gånger finns de inte registrerade i någon klubb. Klubbfunktionärernas möjlighet till uppsökande verksamhet bland alla korttidsanställda och vikarier på arbetsplatsen är begränsad. Problem: Förtroendevalda har svårt hitta sina tillfälliga medlemmar och medlemmarna har svårt hitta sina företrädare. Många medlemmar upplever de hänger i luften och de inte har något fack som bryr sig. De är klubblösa även om det finns klubbar som de skulle kunna tillhöra. Medlemsrekrytering går trögt när många som aldrig får tillsvidareanställning någonstans upplever facket inte är till för dem. Förslag: Medlemmar anmäler inte alltid när de byter arbetsplats. Och även om de gör det så blir det mycket administration i en tid med allt rörligare medlemmar. En tätare kommunikation mellan förbundets medlemsregister och klubbfunktionärer skulle kunna effektivisera klubb- och sektionsarbetet. Vi yrkar kongressen beslutar förstärka medlemsregistret. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7 Vikarier och andra visstidsanställda ingår i den journalistklubb på det företag där de är anställda vid varje enskilt tillfälle, detta oavsett om medlemskapet är noterat i medlemsregistret eller inte. Formellt kan medlemmar träda ur en klubb, in i en annan och tillbaka igen under loppet av bara några dagar och förbundsstyrelsen delar åsikten det är viktigt för det lokala klubbarbetet medlemmar och förtroendevalda kan finna varandra även vid täta byten av anställningar. Förbundsstyrelsen är också medveten om enskilda medlemmar inte alltid tänker på meddela förbundet när de börjar eller slutar en anställning. Därför sker en regelbunden registervård där medlemmar återkommande får förfrågningar om bland annat var de är anställda. För underlätta för både medlemmar och klubbar hålla kontakten med varandra, och med förbundets medlemsregister, har förtroendevalda i klubbstyrelsen via inloggning på hemsidan tillgång till medlemslistor över samtliga klubbmedlemmar som är noterade i klubben samt listor över medlemmar som tillkommit eller utgått ur klubben under de senaste 12

13 tre månaderna. Enskilda medlemmar kan via hemsidan få uppgifter om sina klubbrepresentanter och kan från medlemssidan uppdatera ändring av klubbtillhörighet vid byte av anställning. Det är viktigt klubbar är synliga bland medlemmar och på arbetsplatser och klubbstyrelsen tar kontakt med nytillkomna. Klubbstyrelsen kan sedan meddela medlemsregistret vilka medlemmar som ska läggas till klubben och vilka som inte längre ska stå kvar. Vår intention är förtroendevalda i framtiden också ska kunna meddela förändringar direkt via medlemslistan på hemsidan på samma sätt som idag är möjligt för enskilda medlemmar. Även andra tekniska och organisatoriska förändringar planeras. Vi arbetar för det ska vara så enkelt som möjligt lämna nya uppgifter, men upprätthållandet av ett korrekt register måste i hög grad bygga på klubbar och enskilda medlemmar hör av sig och meddelar oss när de byter arbetsplats. anse motion 7 besvarad. Motion 8 Ekendistriktet angående arbetsplatsombud och regionala fackliga ombud Vi håller med förbundsstyrelsen som i organisationsutredningen skriver: På varje arbetsplats bör finnas en klubb/sektion eller, om arbetsplatsen är för liten, ett arbetsplatsombud. Och distrikten bör ha tydligare fokus på uppdraget starta och stödja klubbar, klubbsektioner och arbetsplatsombud i deras fackliga verksamhet. Journalistförbundets uppgift är efter bästa förmåga leva upp till det fackliga löftet: verka för ingen säljer journalistiskt arbete till lägre lön eller till sämre villkor än vad som regleras i våra avtal. För klara detta krävs en slagkraftig organisation centralt, regionalt men framför allt lokalt vid de redaktionella arbetsplatser som omfas av journalistavtalen. Men vi har inte arbetsplatsklubbar överallt där vi borde ha det. Vid många redaktioner är det till exempel för få journalister anställda för de ska kunna bilda en egen klubb. Eller så är arbetsbelastningen så hög eller det fackliga intresset för lågt för någon där ska orka ta på sig ansvaret ha fackliga uppdrag i en styrelse inom en arbetsplatsklubb/sektion. Alternativen är en samarbetsklubb ihop med andra arbetsplatser eller ingå i den allmänna klubben (som ofta är ett svart hål i distrikten). I inget av dessa alternativ finns det någon klubb som kan förhandla med arbetsgivaren eller ställa krav enligt Medbestämmandelagen. Klubbildning och klubbstöd ska vara en av distriktens viktigaste uppgifter. Där det inte finns klubbar ska vi åtminstone försöka se till det finns arbetsplatsombud, Apo. Dessa bör utses av arbetskamraterna på arbetsplatsen och kan fungera som kontaktlänk med resten av förbundet. Med stöd av distriktet och förbundet ska Apo kunna informera om Journalistförbundets avtal, medlemsförmåner och aktiviteter, värva medlemmar och eventuellt kunna fungera som facklig företrädare gentemot arbetsgivaren i vissa frågor enligt medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. Som ett stöd för Apo och klubbarna föreslår vi möjlighet skapas för regionala fackliga ombud, Rfo. För dessa ska ha tillträde till arbetsplatserna i distrikten måste de ha någon form av status som förtroendeman eller ombudsman utsedd av förbundet. Vi föreslår distrikten ska kunna föreslå Rfo som utses och eventuellt utbildas av förbundet. Rfo ska kunna verka på tid som ersätts av distrikten om detta innebär förlorad arbetsinkomst. Distrikten bör i så fall kunna söka ekonomiskt stöd för detta inom ramen för förbundets verksamhetsbidrag. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi kongressen beslutar bifalla FS förslag om distriktens uppgift är verka för arbetsplatsombud finns på de arbetsplatser där arbetsplatsklubbar/sektioner saknas, bifalla förslaget om möjlighet till regionala fackliga ombud i distrikten till stöd för klubbar/ sektioner och arbetsplatsombud. 13

14 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8 Motionären pekar på en viktig fråga. FS delar motionens andemening och dess betonande av det lokala fackliga arbetets betydelse. Framför allt på mindre arbetsplatser är det lätt det fackliga arbetet blir lidande. Hur problematiken ska avhjälpas är dock i hög grad en resursfråga. Några andra förbund har i dag en organisation med regionala fackliga ombud, som utses och arvoderas av de olika avdelningarnas styrelser. Att bygga upp ett liknande system i vårt väsentligt mindre förbund vore teoretiskt möjligt, men är i praktiken svårgenomförbart. Vi har i dag problem på många håll med en tynande eller obefintlig verksamhet i distrikten. Att i ett sådant läge arbeta för distrikten ska kunna utse och arvodera regionala ombudsmän bedömer FS inte som realistiskt. Verksamhetsbidragen kan inte användas till arvoden och/eller ersättning för inkomstbortfall till förtroendevalda, eftersom medlen är begränsade. Regionalt fackligt arbete som uppsökande verksamhet och liknande är förbundsstyrelsen positiv till och verksamhetsbidragen kan användas till omkostnader som resor. Arvoden till den som utför det fackliga arbetet måste däremot bekostas av distrikten via medlemsavgift. Motionen lyfter också frågan om arbetsplatsombud, som kan utses på arbetsplatser där det inte finns förutsättningar för klubbildning. Som motionärerna också påpekar är detta något som redan beaktats i förbundsstyrelsens organisationsutredning. FS är alltså enig med motionären på den punkten. bifalla första -satsen i motion 8, samt avslå andra -satsen i motion 8. Reservation av FS-ledamoten Stephen Lindholm: Jag yrkar bifall till hela motion 8. Eken är ett distrikt med ett 30 tal klubbar, varav allmänna klubben är den största med nära 900 medlemmar. Distriktets ambition är minska allmänna klubben och med uppsökeri försöka få igång fler arbetsplatsklubbar. De flesta klubbarna är små med 5 15 medlemmar. Problemet är distriktsarbete måste ske efter arbetstid. Det finns ingen facklig tid på arbetstid som fackliga företrädare kan använda för detta. Uppsökeri kan vara problematiskt genomföra eftersom det kan vara svårt få medlemmar stanna kvar på sina jobb efter arbetstid för få besök av någon företrädare för distriktet. Med vår idé kunna utse regionala fackliga ombud skulle distriktet kunna avdela någon vid behov på arbetstid kunna besöka medlemmar, arbetsplatsombud och klubbar. De regionala fackliga ombuden ska inte förhandla. De ska fungera som klubbstödjare. Eftersom det inte finns facklig tid för detta som en arbetsgivare betalar måste distriktet kompensera regionala fackliga ombud för de löneavdrag som görs. För klara detta kan distriktet i vissa lägen behöva stöd från förbundet. Därför tycker jag det är fel om kongressen eller FS slår fast principen verksamhetsbidrag aldrig kan användas för bekosta regionala fackliga ombuds verksamhet. Även om jag håller med om verksamhetsbidrag inte ska användas för betala styrelsearvoden och liknande för fackliga företrädare i distrikten. Jag håller också med om distrikten måste ta ut en egen medlemsavgift innan de ska kunna få ekonomiskt stöd från förbundet centralt. Det finns naturligtvis möjlighet redan i dag för de distrikt som vill utse företrädare som ägnar sig åt uppsökeri och klubbstöd. Men det är en fördel om dessa kan sanktioneras som regionala fackliga ombud i Journalistförbundet, precis som de klubbstödjare förbundet utser på central nivå. Regionala fackliga ombud finns inom andra fackförbund och det har visat sig fungera bra. Det borde vara möjligt pröva också i Journalistförbundet. Stödet till regionala fackliga ombud borde då kunna prövas inom ramen för de verksamhetsbidrag som ges till distrikten. 14

15 Motion 9 SDS Journalistklubb angående koncernklubb Koncernklubben behövs Sydsvenskan, Kristianstadsbladet, Ystads allehanda, Trelleborgs allehanda, Kompetens i Skåne, City Malmö, City Lund, City Kristianstad. Alla ingår i SDS-koncernen. Några av titlarna är inom samma bolag, andra egna bolag. Men alla titlarna har journalister anställda och alla lyder under moderbolaget SDS och dess vd som i praktiken far beslut som påverkar alla. Vi är inte unika. Så ser det nya medielandskapet ut, och vi har mer gemensamt mellan bolagen än som skiljer oss åt. Därför skulle vi vilja organisationsutredningen kompletteras med en möjlighet bilda gemensam klubb över bolagsgränserna inom en koncern. Det skulle underlätta för oss i argumentationen med arbetsgivaren när vi vill representera varandra och sprida information till varandra. SDS journalistklubb föreslår därför kongressen beslutar koncerngemensamma klubbar kan bildas. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 Förbundsstyrelsen ser stora fördelar i skapa koncerngemensamma klubbar för öka det fackliga inflytandet och samarbetet mellan klubbar inom samma koncern. Det finns idag heller inget i Journalistförbundets stadgar som hindrar koncernfackliga klubbar bildas. Frågan om bilda koncernfackliga klubbar är dock inte uteslutande en intern angelägenhet för Journalistförbundet. Även relationen med arbetsgivaren berörs. För kunna arbeta fackligt på betald arbetstid utanför den egna arbetsplatsen, krävs nämligen överenskommelse med arbetsgivaren. I förarbetena till medbestämmandelagen framgår förhandling ska ske där besluten fas. Det gäller således för klubbarna finna ett sätt där förhandlingsrätten och inflytandet utövas på för medlemmarna bästa sätt, utan den lokala förhandlingsrätten undermineras. I utvecklingsavtalet mellan LO/PTK och Svenskt Näringsliv finns stöd för träffa överenskommelser med arbetsgivarna för samarbete på koncernnivå. Under senaste åren har också förbundet i samarbete med PTK anordnat koncernfackliga kurser för förtroendevalda inom Schibsted, Bonniers, Stampen och senast NTM-koncernen (Norrköpings Tidningar med flera) för skapa lokalt koncernfackligt samarbete mellan fackförbund inom dessa tidningar. Syftet med kurserna är samla förtroendevalda från klubbarna inom koncernerna, upprätta handlingsplaner för det tvärfackliga samarbetet och utse arbetsgrupper vars mål är träffa överenskommelse om hur medbestämammandet ska utövas inom koncerner. Förbundet kommer även fortsättningsvis hålla sådana kurser och andra arrangemang för bistå klubbarna i det koncernfackliga arbetet. anse motion 9 besvarad. 15

16 Motion 10 Radio- och TV-distriktet angående distriktsombudsman Bakgrund: Distrikten har nästan alltid varit föremål för diskussion, när det gäller indelning, funktion och existens. Till denna kongress finns en utredning som föreslår distriktsmedlemskapet ska bli mer flexibelt men distrikten ska finnas kvar och som tidigare ha till uppgift vara grund för kongressval, kontaktyta mellan klubbar och arrangör av utbildningar och evenemang för medlemmarna. Vi delar åsikten distrikten har en viktig funktion fylla. Men i praktiken förekommer inte så mycket aktivitet i distrikten som man skulle kunna önska och vi tror det finns en stor potential här som skulle frigöras om distriktens förtroendevalda fick mer stöd från kansliet. Problem: Distrikten fungerar idag olika och har olika nivå på mängden aktiviteter beroende på olika förutsättningar i form av geografi, förekomst av naturliga kontaktytor, drivkraft jobba i distriktet, mm. Ett gemensamt problem är Förtroendemannalagen inte gäller för distriktsfackligt arbete och ordförande i klubbarna har ofta så mycket arbete i sin egen klubb det är svårt lägga tid på distriktsarbetet. Flera distrikt har stora Allmänna klubbar med medlemmar som jobbar på klubblösa arbetsplatser eller har missat lämna korrekta uppgifter till medlemsregistret. Förslag: Vi föreslår en person på kansliet jobbar aktivt med praktiskt stötta och hjälpa de förtroendevalda i distrikten med allt möjligt från arrangera utbildningar och andra träffar, till försöka hålla ordning på medlemmarna i de Allmänna klubbarna. Vi tro det skulle vara effektivt använda medel för hela förbundet. Lokalt arrangerade utbildningar och konferenser blir behovsanpassade och billiga och effektiva jämfört med centrala eftersom det inte uppkommer kostnader för resor och logi. Förbundsstyrelsen och ombudsmännen på kansliet skulle kunna använda distrikten i större utsträckning för föra ut information och hämta in kunskap från verkligheten. Det finns också ett stort egenvärde i så ofta som möjligt föra samman fackligt aktiva i ett distrikt så de lär känna varandra och kan utbyta erfarenheter och få hjälp och stöd av varandra på nära håll. Vi yrkar kongressen uppdrar till förbundsstyrelsen utreda möjligheten få mer aktivitet i distrikten genom organisera kansliet så distriktsfackligt aktiva ges mer hjälp, till exempel genom en särskild Distriktsombudsman. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 Förbundsstyrelsen är väl medveten om distrikten fungerar väldigt olika och mängden aktiviteter varierar kraftigt. Att Förtroendemannalagen inte täcker jobb inom distrikten utan detta måste ske utanför arbetstid innebär givetvis det är svårt finna tid för dem som är engagerade i våra distriktsstyrelser. Trots detta har vi exempel på distrikt som fungerar utmärkt och dessa styrelsemedlemmars engagemang är viktiga för förbundet. Vi delar motionärens åsikt det finns ett stort egenvärde i så ofta som möjligt låta fackligt aktiva träffas och utbyta erfarenheter. Till denna kongress har en organisationsutredning gjorts av förbundsstyrelsen där det slås fast distrikten bör finnas kvar och där det finns förslag på åtgärder för kunna öka aktiviteten i distrikten. Vilken hjälp respektive distrikt behöver för ha en meningsfull verksamhet varierar stort. Verksamheten mellan olika distrikt och inom distrikten ser också olika ut. Därför ser vi en fara i ha en särskild ombudsman just för distrikten. Vi vill istället den som vill ha hjälp får det av den som är bäst lämpad inom kansliet istället för utse ombudsmän för olika grupper inom förbundet. Kansliets hela personal finns till förfogande även för de distriktsaktiva och den hjälp de behöver. 16

17 anse motion 10 besvarad. Motion 11 Johan Dalén angående val av kongressombud Ändra reglerna för val av kongressombud. I de senaste två kongressvalen har jag - och många med mig - reagerat över man måste rösta på ett visst antal ledamöter. I många valkretsar är antalet kandidater bara en eller ett par fler än antalet kongressplatser, och valet har snarare bestått i välja bort en kandidat än rösta fram just de kandidater man har förtroende för. Jag vet flera personer som avstått från rösta för de inte kände de ville rösta på för sig helt okända representanter. Jag tror man genom låta medlemmarna rösta på valfritt antal ledamöter i sitt distrikt inte bara skulle höja det låga valdeltagandet utan dessutom - och betydligt viktigare - öka känslan av delaktighet. Ett högt valdeltagande är inget självändamål om röstande medlemmar ändå erfar deras röst har liten betydelse. Jag inser det finns en teoretisk risk inte tillräckligt många kandidater får röster för alla kongressplatser ska kunna fyllas, men eftersom såväl distriktsstyrelseledamöter som valberedning har rösträtt är detta just inget annat än ett teoretiskt problem. Dessutom blir det ännu viktigare valberedningen gör sitt jobb och lägger fram ett komplett förslag, så den som vill kan rösta på en mer eller mindre färdig lista, och på så sätt slipper välja mellan för sig okända kandidater. Jag föreslår alltså kongressen far beslut om ändra kongressvalet så medlemmarna kan rösta på valfritt antal ledamöter. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11 Arbetet inför kongressvalen behöver utvecklas och förbättras så alla medlemmar kan känna de lägger sin röst på personer som de har förtroende för. Det är naturligtvis svårt välja mellan kandidater som man inte känner och inte heller har tillräcklig information om var de står i olika frågor. Men öppna möjligheten rösta på färre kandidater är ingen lösning. Kongressens 111 ombud fördelas på de olika valkretsarna i proportion till deras medlemsantal. Om medlemmarna bara behöver rösta på till exempel en kandidat finns det en stor risk inte tillräckligt många ombud blir valda. I ett distrikt med nio mandat kanske bara fyra kandidater får röster. Då uppstår ett demokratiskt underskott med färre åsikter och perspektiv när kongressen ska fa sina beslut. Ett bättre sätt öka medlemmarnas möjligheter till välgrundade val är försöka minska avståndet mellan väljare och ombud. I mindre och medelstora distrikt finns inte samma problem, eftersom medlemmarna känner varandra i betydligt högre grad. Detta återspeglas tydligt i valresultatet. Mindre valkretsar är sannolikt ett effektivt sätt öka valdeltagandet och göra valet mer spännande. Valkampanjer måste av naturliga skäl ske på arbetsplatser, i klubbar och på sektionsnivå och är inget som förbundet centralt kan tvinga fram. Däremot kan ett större medlemstryck bidra till öka engagemanget och skapa förutsättningar för mindre valkretsar, fler nomineringar och mer spännande valkampanjer. Journalistförbundets sätt välja kongressombud i direktval är unikt. I de flesta andra fackförbund och ideella organisationer med kongresser, tillämpas indirekta val. Det vanligaste är kongressombuden utses vid representantskap eller årsmöten inom organisationens olika led. Förbundsstyrelsen har diskuterat sådana alternativ, men hittills stannat för behålla ett valsystem, där varje enskild medlem har möjlighet påverka och som ger även medlemmar i klubbar som inte fungerar, eller som av andra skäl har svårt delta i klubb- och distriktsmöten, möjlighet rösta i valet av ombud till förbundets högsta beslutande organ. 17

18 FS föreslår kongressen besluta avslå motion 11. Motion 12 Johan Dalén angående valberedningsrutiner I dag har valberedningen möjlighet vänta ända fram till kvällen före valet med presentera sina kandidater till förtroendeposter fram till dess är förslagen hemligstämplade. Morgonen därpå är det inlämningsstopp för motförslag. Det innebär den som vill föreslå en annan kandidat än valberedningens har en (1) n på sig. Och den enskilde medlem som inte befinner sig på Djurö, måste dessutom kontakta något av sina kongressombud för över huvud taget få reda på valberedningens förslag. Det är inte mycket till öppenhet skryta med. Sista dagen för nominering av förbundsstyrelseledamöter brukar infalla någon månad före kongressen. Det borde alltså vara fullt möjligt för valberedningen ha sina kandidater klara för presentation en vecka före kongressen. Anser sig valberedningen inte ha möjlighet presentera ett förslag vid denna tidpunkt, kan de lämna en eller flera platser vakant/a i sitt förslag och sedan, precis som vilken annan kongressledamot som helst, lämna in sent påkomna förslag i valberedningens namn fram till dess tidsfristen för motförslag löper ut, vanligen omröstningsdagens morgon. Dagens ordning är helt orimlig i ett förbund som i alla sammanhang arbetar för öppenhet, åsiktsfrihet och demokrati. Med nedan föreslagna ändring blir valet av förbundets viktigaste ämbeten möjligt för medlemmarna ta del av och påverka och den interna demokratin stärks. Därför yrkar jag kongressen må besluta valberedningens förslag till förtroendeposter från och med nästkommande kongress skall vara tillgängligt för medlemmarna på förbundets hemsida senast en vecka före kongresstarten. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 12 Alla distrikt, klubbar och enskilda medlemmar har möjlighet nominera kandidater till FS fram till en månad före kongressens början. Två veckor före kongressen ska valberedningen redovisa vilka valbara kandidater som nominerats. Det blir då känt för alla, även dem som inte är kongressombud. Kongressombuden har dessutom möjlighet nominera ytterligare kandidater på kongressen, fram till en viss tidpunkt som kongressen själv bestämmer. Därefter, alltså inte innan dess, presenterar valberedningen sitt förslag. Kongressombuden har möjlighet föreslå andra kandidater än dem valberedningen föreslagit när valet genomförs, under förutsättning de nominerats tidigare. Stor öppenhet är ett viktigt inslag i en demokratisk valprocess, men det finns också demokratiska argument för den gällande ordningen. Möjligheten för kongressombuden nominera nya kandidater måste finnas. Det kan ju hända det inte finns tillräckligt med kandidater vid den allmänna nomineringstidens utgång (det har inträffat) och en suverän kongress ska ha möjlighet lägga andra förslag än de som förts fram tidigare. Valberedningen måste då kunna ta hänsyn till nomineringar som görs under kongressen, utan vara bunden av ett redan lagt förslag. avslå motion

19 Motion 13 Frilans Riks angående en trovärdig frilanspolitik Journalistförbundets frilanspolitik de senaste åren har till stor del formats av frilansdistriktet - Frilans Riks. Förbundets intäkter från distriktets medlemmar har inte förändrats de senaste sju åren, däremot har förbundet under samma tidsrymd halverat verksamhetsbidraget till frilansdistriktet. Nu kostar Frilans Riks lika mycket per år som Journalistförbundets utgifter för porto. En modern och trovärdig frilanspolitik kräver större resurser. Den svenska mediearbetsmarkanden med relativt trygga anställningar omvandlas nu i rask takt till en hårt konkurrensuts frilansmarknad. Frilansarna blir fler och fler, men få nya ansluter sig till förbundet. Journalistförbundet upplevs inte som nyttigt nog för många frilansar, andra stoppas av våra medlemskriterier. En sund reaktion på utvecklingen hade varit en offensiv frilanspolitik. Istället har förbundsstyrelsens moteld varit kraftigt minska bidragen till Frilans Riks. År M e d l e m s t a l, Frilans Riks M e d l e m s t a l, förbundet Andel frilans Intäkter från frilans, förbundet, kr ,7% ,5% ,7% ,3% ,7% ,6% Verksamhetsbidrag Frilans Riks, kr Verksamhetsbidragets andel/ intäkten ,6% ,16% ,8% ,7% ,0% ,9% ,9% ,0% ,5% ,3% Tabellen visar frilansarna minskat, men inte i samma takt som Journalistförbundet. Även minskningen av verksamhetsbidraget och förbundets intäkter från frilansarnas medlemsavgifter. Frilanspolitiken - det här gör Frilans Riks Solidaritetskampanjen (2006-). Informationsutbyte och facklig förhandling där fackligt aktiva frilansar och anställda samarbetar. Frilans Riks har haft kontakt med över 100 journalistklubbar, träffat ett femtiotal och inlett samarbeten med en handfull. Bland annat: Sydsvenskans journalistklubb som efter Frilans Riks uppmärksammat på usla upphovsrättsavtal för kulturfrilansar inledde en förhandling våren 2009 som slutade hösten 2010 med vinst för klubben som fick kronor i skadestånd från företaget (pengarna delades ut bland frilansarna). Fastlansgruppen, också ett samarbete med anställda klubbar, hittills på IDG och TV4 (TV4 AB). Har s fokus på förbundet saknar rådgivning för landets många hundra fastlansar. Handlingsplan för frilansars upphovsrätt. En metod för kollektivt förhandla med redaktioner som tillämpar så kallade fulavtal. Mer information på kampanjsajten Trygghetsfrågor. Beräkningen av frilansars sjukpenninggrundande inkomst SGI är ett gissel för frilansar eftersom man inte räknar ihop inkomster av a- och f-sk och därför blir frilansarnas SGI lägre än den skulle vara. Exempelvis a-skas fackligt arbete. Vi har tjatat på förbundsstyrelsen på kanslimöten i fem års tid, med ständigt nya löften om något ska göras. Men inget händer. Manifestationer mot fulavtal (oskäliga avtal om övertagande av rättigheter). När vi delade ut flygblad utanför Bonnier Tidskrifter hade förbundets vice ordförande godkänt flygbladstexten och deltog själv i manifestationen. Senare samma dag får Frilans Riks ordförande en utskällning av förbundsordförande och vice ordförande för Frilans Riks ordnat manifestationen. (Bonnier ville ha exklusiv rätt, gratis återpubliceringsrätt och dessutom kunna använda journalistiskt material till marknadsföring) Nordiskt samarbete. Köparna av frilansmaterial är aktörer på en nordisk marknad. Likaväl måste frilansarna arbeta med informationsutbyte med de nordiska frilansorganisationerna. Frilansdistriktet - annorlunda på flera sätt 19

20 Riksdistrikt - organiserar 10 frilansklubbar över hela Sverige. Frilansar har ingen facklig tid. Ingen arbetsgivare betalar lön för den tiden samtidigt som det vanliga arbetet får stå tillbaka. Frilansen står själv för all utrustning som används för det fackligt arbetet (kontor, dator, telefon, etc.) Det är nog inte så ofta som andra journalistfackliga möten, av kostnadsskäl, försiggår i någons hem. Vi har också svårt tro andra distrikt tillämpar vår metod, styrelseledamöterna i hög grad måste överna hos bekanta, när distriktsstyrelsen håller möten. Det frilansfackliga arbetet bygger på Frilans Riks kan betala ut arvode åt ledamöterna i styrelsen och andra som styrelsen anlitar. Tidigare när frilansmarknaden var bättre gick nog det bra under kortare perioder arbeta för ett mycket lågt arvode. Men med allt större uppgifter för Frilans Riks och allt högre kompetenskrav växer den tid som behövs för försöka tillfredsställa medlemmarnas rättmätiga krav. Vi tycker det finns en styrka i frilansfackligt arbete utförs av yrkesaktiva, som själva befinner sig i samma otrygga situation som medlemmarna. Organisationsutredningens svar på hur distrikten ska finansieras var ökad självfinansiering. Frilans Riks har redan höjt medlemsavgiften från 20 till 25 kronor per medlem och månad. Det räcker inte på långa vägar till det vi vill och behöver göra. Då har Frilans Riks ändå dubbelt så hög distriktsavgift som Småland, som har näst högst med 12 kronor. Västra har 5, Eken 4 och OJ 7 konor per medlem och månad, övriga distrikt tar inte ut avgift. Den stora nedskärningen Förbundsstyrelsen sparade in stora belopp på verksamhetsbidraget mellan 2004 och Man kan tycka det är logiskt även Frilans Riks då fick mindre pengar. Men - som skrivet ovan - Frilans Riks är inte som de andra distrikten. De andra distrikten sköter inte lejonparten av det fackliga arbetet. För de anställdas fackliga arbete finns klubbföreträdare som får facklig tid, det finns ombudsmän på kansliet och slutligen också förbundsstyrelsen. I det frilansfackliga arbetet är det Frilans Riks som drar det tunga lasset. Tittar man på hur förhållandet mellan antalet frilansar och hur verksamhetsbidraget har skurits ned så tonar en bild fram. Frilansarnas pengar går i allt högre grad till annat än frilanspolitik. Enda sättet tolka det är förbundsstyrelsen tycker frilansfrågorna minskar i betydelse. Vad får då frilansarna ut av vara medlemmar i Journalistförbundet? Den frågan är det många frilansar som ställt sig de senaste åren. Många har ställt den i högt tonläge för sedan träda ur förbundet. Den frågan bör kongressen också ställa sig. - Har frilansar ens i Journalistförbundet göra? Slutsats Frilans Riks anser förbundet måste lägga mer resurser på en trovärdig frilanspolitik och klargöra vem i förbundet som har ansvar för den. Vi ser en enorm rekryteringspotential bland frilansar. Men de kommer knappast ansluta sig till ett förbund som har så tvehågsen inställning till frilansar. Vi yrkar därför Frilans Riks årligen ges verksamhetsbidrag som inte understiger 2003 års nivå, en opartisk utredning genomförs avseende frilansarnas roll i förbundet när det gäller ekonomi, inflytande och rollfördelning. Motionen antogs av Frilans Riks årsmöte 10 mars Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13 FS känner inte igen sig i den verklighetsbeskrivning som motionärerna ger. Det är naturligtvis riktigt Frilans Riks arbetar med de frågor som redovisas, men det gör förbundsstyrelsen och förbundskansliet också. Det gäller såväl arvoden som upphovsrätt/fulavtal, fastlansproblematik och trygghetsfrågor. 20

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till dagordning

Förbundsstyrelsens förslag till dagordning Förslag Dagordning Förbundsstyrelsens förslag till dagordning 1. Kongressen öppnas 2. Fråga om kongressen kallats i stadgeenlig ordning 3. Upprop och fastställande av röstlängd 4. Val av tre ordförande

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Förslag. Förändrade kriterier för frilansmedlemskap

Förslag. Förändrade kriterier för frilansmedlemskap Förslag Förändrade kriterier för frilansmedlemskap Förbundsstyrelsens förslag angående förändrade kriterier för frilansmedlemskap Bakgrund: Kongressen 2011 gav FS i uppdrag att utreda möjligheten att införa

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin Arbetsmarknaden för journalister har under flera år gått mot fler osäkra anställningar, fler tillfälligt anställda eller inhyrda och fler uppdragstagare samtidigt som antalet arbetstillfällen minskat.

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Stadgar 2013. för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med 2013 01 01

Stadgar 2013. för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med 2013 01 01 Stadgar 2013 för Lärarnas Riksförbund gäller från och med 2013 01 01 Stadgar 2013 Fastställda av Lärarnas Riksförbunds ordinarie kongress 2012 Innehåll Stadgar för Lärarnas Riksförbund 1 Ändamål 10 2

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Förslag till stadgeändringar

Förslag till stadgeändringar Förslag till stadgeändringar SKTFs förbundsmöte 6 Förslag till stadgeändringar Tidigare lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli medlem i förbundet: Ny lydelse 3 Medlemskap Mom 1. Följande kan bli

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

Stadgar. Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar

Stadgar. Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar Stadgar Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar Innehåll Förbundsstadgar Förbundets värderingar.... 4 Förbundets organisation... 4 Medlemskap.... 4 Kongress... 7 Förbundsfullmäktige... 10 Förbundsstyrelse...

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

din guide till vår nya organisation nya livs 1

din guide till vår nya organisation nya livs 1 din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den

Läs mer

Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar

Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar 2016-04-27 Avdelning 229 Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar Delegationsordning (Sidorna 41-54 i STs stadgar) Sektionsstyrelsen (Sidorna 55-65 i STs stadgar) Vid eventuella oklarheter ska avdelningsstyrelsen

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap

Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap Arbetsgruppens uppdrag Frågan om ett direktmedlemskap i Ledarna kommer upp med jämna mellanrum. Med direktmedlemskap avses i det här sammanhanget ett

Läs mer

Förslag. Ekonomi och avgifter

Förslag. Ekonomi och avgifter Förslag Ekonomi och avgifter Förbundsstyrelsens förslag angående ekonomi och avgifter Förbundets ekonomi Kongressen 2008 beslutade förbundet ska verka för en ekonomi i balans. Förbundets verksamhetskostnader

Läs mer

STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE

STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE Riksnätverket är Sveriges organiserade nattvandrares gemensamma förening 1. Mål och uppgifter 1.1 Organisationens mål Organisationens grundläggande mål

Läs mer

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Bilaga 2 till protokollet SEKO: s förbundsstyrelse har efter samråd med berörda lokala organisationer beslutat att inrätta Förhandlingsorganisation

Läs mer

Proposition nr 1 Medlemsavgift för 2012. Proposition nr 2 Budget för 2011

Proposition nr 1 Medlemsavgift för 2012. Proposition nr 2 Budget för 2011 Proposition nr 1 Medlemsavgift för 2012 Föreningen har inte höjt medlemsavgiften på flera år. Kostnaderna fortsätter dock att stiga och styrelsen gör bedömningen att en liten höjning av medlemsavgiften

Läs mer

Kongressen beslutade att ärendet skulle utredas vidare.

Kongressen beslutade att ärendet skulle utredas vidare. 2015-02-02 Kongress vartannat år? Bakgrund Vid kongress 2014-05-17 2014-05-18 behandlades två motioner gällande kongress vartannat år, en från Västra distriktet samt en från Skånes distrikt tillsammans

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd

1 Förbundets ändamål. 2 Förbundet är partipolitiskt obundet. 3 Medlemskap. 5 Uteslutning av medlem. 4 Medlemskapets innebörd Stadgar Stadgarna antogs av Akademikerförbundet SSRs kongress 8-10 maj 2015 1 Förbundets ändamål Akademikerförbundet SSR är ett fackligt yrkesförbund som ska tillvarata medlemmarnas ekonomiska, sociala

Läs mer

STADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011

STADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011 STADGAR Antagna av förbundsmötet 2011 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar/föreningar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål

Läs mer

Stadgar antagna vid PROs kongress den 15 18 juni 2012 www.pro.se Art nr PRO297. Tryckeri: TMG Sthlm, 2012

Stadgar antagna vid PROs kongress den 15 18 juni 2012 www.pro.se Art nr PRO297. Tryckeri: TMG Sthlm, 2012 Stadgar antagna vid PROs kongress den 15 18 juni 2012 Stadgar antagna vid PROs kongress 15 18 juni 2012 1 Innehåll 1 Detta är PRO...3 2 Så här ser organisationen ut...4 3 Medlemskap...4 4 Föreningarna...5

Läs mer

Motioner och motionssvar. Stadgar

Motioner och motionssvar. Stadgar Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Friidrott för 2010-talet

Friidrott för 2010-talet Friidrott för 2010-talet Hej! Här kommer nu den utlovade sista delen Enhetliga och demokratiska avgifter och sanktioner som en del av det uppdrag årsmötet gav Svenska Friidrottsförbundets styrelse kring

Läs mer

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område.

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. Nuvarande arbetsordning för Klubb Tunnelbanan SEKO Stockholm 1 Verksamhetsområde Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. 2 Sektioner Klubben är uppdelad i sektioner.

Läs mer

Framgångsrik organisering

Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering för arbetsplatsklubbar Till dig som är förtroendevald Ialla tider har människan sökt gemenskap. För att lättare ta sig genom svårigheter, men också för

Läs mer

Utredning av Bris medlemsarbete. En sammanfattning

Utredning av Bris medlemsarbete. En sammanfattning Utredning av Bris medlemsarbete En sammanfattning På förbundsstyrelsemötet den 4/9-2015 gavs uppdrag till förbundskansliet att utreda Bris medlemsarbete samt ta fram förslag på en strategisk inriktning

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Om förbundets organisation

Om förbundets organisation 1 /5 Yttrande över inkomna synpunkter, Ert brev daterat 2016-06-13 (Dnr 10.4-13670/2016) Utan att ha sett den inkomna skrivelsen ni refererar till så ska vi försöka besvara era frågor och ge våra synpunkter.

Läs mer

Stadgar. gällande från och med den 28 maj 2015 (Senast ändrat vid extra kongress 27 maj 2015)

Stadgar. gällande från och med den 28 maj 2015 (Senast ändrat vid extra kongress 27 maj 2015) Stadgar gällande från och med den 28 maj 2015 (Senast ändrat vid extra kongress 27 maj 2015) ST, 2004. Produktion: STs kommunikationsenheten. 6:e upplagan. Tryck: Vitt Grafiska 2015. Upplaga: 1000 ex.

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Demokratihandboken. Förbundsvalberedning och avdelningsvalberedningar. Beslutad av förbundsstyrelsen i april 2015.

Demokratihandboken. Förbundsvalberedning och avdelningsvalberedningar. Beslutad av förbundsstyrelsen i april 2015. Demokratihandboken Förbundsvalberedning och avdelningsvalberedningar Beslutad av förbundsstyrelsen i april 2015. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Så ser förbundsstyrelsens och avdelningsstyrelsens

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte Inkomna motioner till 2013 års årsmöte 1. Motion: Att låta styrelseledamot medverka i valberedningen I många föreningar använder man sig av ett arbetssätt där en av styrelsen utpekad styrelseledamot medverkar

Läs mer

Kongress vartannat år?

Kongress vartannat år? Kongress vartannat år? Helén Wallman & Anders Dahlstedt Distrikt och rasklubbar Antal röster Ja nej ej svar Distrikt 203 78 56 69 Rasklubbar 44 23 11 10 Totalt 247 101 67 79 Procent ja nej ej svar Distrikt

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING 1 Namn Föreningens namn är SPF Seniorerna plus föreningsnamnet plus orten inom. distriktet av SPF Seniorerna. Föreningens organisationsnummer är.. Föreningen är ideell samt partipolitiskt

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening Kursprogram 2015 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver för att på bästa sätt

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

http://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008

STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008 STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008 1 FÖRBUNDETS NAMN OCH SYFTE 1 Förbundets namn är Vänsterns Studentförbund, VSF. VSF engagerar studerande på eftergymnasiala utbildningar,

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

Representantskapsmötet är avdelningens högsta beslutande organ. Representantskapsmöte ska hållas en gång per år.

Representantskapsmötet är avdelningens högsta beslutande organ. Representantskapsmöte ska hållas en gång per år. Sida 1 av 8 Stadgar för avdelning 282 Västra Götalandsregionen Programförklaring avdelning 282 Västra Götalandsregionen är en lokal förening för tjänstemän anställda inom Västra Götalandsregionen samt

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH)

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) Motionerna AH 1 AH 18 MOTION AH 1 Byggnads Väst Det fins arbetskamrater som får höra från Försäkringskassan de inte är tillräckligt sjuka för få ersättning, och från Arbetsförmedlingen

Läs mer

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Sammanfattning Förbundsstämman 2012 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att se över arvodena i förbundet. Efter en genomgång av ordförandes

Läs mer

Framgångsrik organisering. Arbetsplatsklubb

Framgångsrik organisering. Arbetsplatsklubb Framgångsrik organisering Arbetsplatsklubb Framgångsrik organisering för arbetsplatsklubbar Till dig som är förtroendevald Ialla tider har människan sökt gemenskap. För att lättare ta sig genom svårigheter,

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Sektion Södra Mälardalen Östergötland

Verksamhetsplan 2014 Sektion Södra Mälardalen Östergötland Verksamhetsplan 2014 Sid 2(6) Verksamhetsplan 2014 Förslag till verksamhetsplan verksamhetsåret 2014 Verksamhetsplanen för sektion Södra Mälardalen Östergötland tar sin utgångspunkt i förbundets verksamhetsplan,

Läs mer

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 Stadgar SV Halland Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 1 Avdelning 12 Avdelning SVs basorganisation utgörs av avdelningar. Nya avdelningar samt sammanläggningar eller delning av avdelning ska godkännas

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

SVERIGES FRANCHISETAGARE

SVERIGES FRANCHISETAGARE stadgar för SVERIGES FRANCHISETAGARE (802433-3828) Reviderade 2006, 2011 och 2014 1 Stadgar för Sveriges Franchisetagare 1 Firma och säte Föreningens firma är Sveriges Franchisetagare och har sitt säte

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter Stadgar för Sveriges Fotterapeuter 1 Förbundets namn Förbundets namn är Sveriges Fotterapeuter. Organisationsnummer 802407-9090 Kansliet har sitt säte i Stockholm. Förbundets ändamål Förbundet är en riksomfattande

Läs mer

Från ord till handling FS rapport angående verkställandet av uppdragen från 2011 års kongress

Från ord till handling FS rapport angående verkställandet av uppdragen från 2011 års kongress Från ord till handling FS rapport angående verkställandet av uppdragen från 2011 års kongress MEDLEMSKAP Att uppdra åt FS att utreda förutsättningar för/möjligheter till praktiskt samarbete med andra förbund

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 1 Namn och syfte Förbundets namn är Studieförbunden i samverkan 1, i dagligt tal Studieförbunden (The Swedish Adult Education Association)

Läs mer