Qwertydethäräröverminnivåuiopåas dfgviärgladaförengageradeföräldrar hjklöädettaärvansinnezxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuio

Transkript

1 Qwertydethäräröverminnivåuiopåas dfgviärgladaförengageradeföräldrar hjklöädettaärvansinnezxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuio Margarethaskolan i Knivsta påasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa Ett dokument inifrån sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg Katarina Hjertstedt och Göran Hjertstedt Två engagerade föräldrar och pedagoger hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjkl (ht 2011 och vt 2012) öäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmdethärharingenprioritetqwer tyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåaskanskenångångiframtidendfghj klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöä zxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

2 Innehållsförteckning VARFÖR SKA DU BRY DIG OM DET HÄR?... 3 SKVALLER OCH INFORMATION ÄR OLIKA SAKER... 3 Kommunikationspolicy på Margarethaskolan rutiner efterlyses... 6 Leka skola moralisk omognad... 6 MARGARETHASKOLAN IGNORERAR VÄSENTLIGA DELAR AV SKOLVÄSENDETS STYRDOKUMENT... 7 Utebliven dialog - envägskommunikation MARGARETHASKOLANS BRIST PÅ KOMMUNIKATIONSRUTINER KONFLIKTEN ÄR ETT FAKTUM!...11 Göran Hjertstedts anställning som musikpedagog och avtal nr Görans anställning och avtal nr Katarinas skriver mejl till styrelsen...16 Rektorn undviker konstant att svara på frågor...18 Rektorn påstår att det finns upprörda föräldrar...18 Margarethaskolans betygssättning och rektorns grova insinuation mot Göran och eleven...20 Görans och pedagogistans möte...22 Mötet mellan nuvarande styrelseordförande, dåvarande styrelseordförande, nuvarande rektor, Göran och Katarina...22 Rektor och samtidigt ha personalansvar = ingen bra kombination...29 Anmälda till Sociala enheten på felaktiga grunder...29 Varför tilläts inte Katarina att kandidera till ett förtroendeuppdrag i föreningen?...34 OM KOMMUNIKATIONEN HADE FUNGERAT PÅ MARGARETHASKOLAN Kanske den viktigaste paragrafen i detta dokument...35 SUMMERING AV DE VIKTIGASTE FRÅGESTÄLLNINGARNA RÖRANDE MARGARETHASKOLAN...35 Slutledning Margarethaskolan och det demokratiska samhället...36 Sagan om Kejsarens nya kläder

3 Varför ska du bry dig om det här? Varför ska du som politiker och/eller medborgare bry dig om det här? Kommunen har inget tillsynsansvar över friskolor och deras verksamhet. Däremot är det ett faktum att majoriteten av Margarethaskolans elever bor och lever i Knivsta. Därför är familjen Hjertstedts berättelse en angelägenhet av allmänt intresse. Det vi har varit med om trotsar nämligen allt vi tidigare upplevt eller ens hört talas om inom skolvärlden. Till dig som eventuellt tvivlar på uppriktigheten och sanningshalten i våra uppgifter lämnar vi en uppmaning att reflektera en stund över sannolikheten för att två yrkesarbetande föräldrar, som redan har svårt att få dygnets timmar att räcka till, skulle fabulera ihop en historia av det här slaget. Kom ihåg att vår redogörelse är oerhört komplex. Den sträcker sig över en lång tidsrymd och beskriver händelser, ageranden och utlåtanden från en rad olika människor i en mängd sammanhang. Vi valde dessutom en friskola delvis av ideologiska skäl och är varma anhängare till Emilia Reggios filosofi. Vår besvikelse och bestörtning över Margarethaskolans agerande är den starkaste drivkraften bakom vårt agerande. Vi har efter moget övervägande beslutat att de missförhållanden som förekommer inom vår kommun är så allvarliga och av så avgörande vikt att vi som medborgare måste lyfta fram det som inte är bra. Detta gör vi, inte för att svartmåla någon enskild person eller organisation, vilket vi inte har något intresse av, utan för att med fakta som grund bidra till att göra en kommun med goda förutsättningar ännu bättre. Men vi har kommit till insikt om att detta är en del av ett större nationellt problem. Det är ett tydligt symptom och exempel på att nu gällande skollagstiftning, hur bra den än ser ut på papperet, har brister vad gäller tillämpningen i praktiken. Det skapar svårigheter för ansvariga myndigheter att leva upp till sitt tillsynsansvar och skapar möjligheter för mindre seriösa utövare att bedriva skola på ett sätt som inte är i enlighet med lagstiftarens intentioner. Vi vill återigen poängtera att vi inte i något avseende är motståndare till friskolor. Tvärtom är vi varma anhängare av idén att alla medborgare har rätt att starta och bedriva friskolor som har en demokratisk värdegrund. Vi omhuldar som övertygade liberaler också de värderingar som Reggio Emilia i grunden står för. En förutsättning är dock att verksamheten fungerar enligt svensk lagstiftning, svensk demokratisk tradition och följer de nationella styrdokumenten. Skvaller och information är olika saker Katarina och Göran Hjertstedt är inte benägna att lyssna på skvaller och allmänt prat. När vi från början tillkännagav för vår omgivning att vi planerade att placera våra två barn på Margarethaskolan, fick vi flera allvarliga varningar från tidigare föräldrar, elever och anställda som hade oroväckande dåliga erfarenheter av Margarethaskolan. Vi slog dock dövörat till, vi ville bilda oss en egen uppfattning och lyssnade inte på vad vi då betraktade som hörsägen. Vi sökte ett bra och trovärdigt alternativ till den kommunala skolan. Inget ont sagt om den, men vi ville prova en skolform som passade våra barn och återspeglade familjen Hjertstedts värderingar. Enda sättet var att skapa oss en egen uppfattning om Margarethaskolan. Göran Hjertstedt tog dessutom anställning som musiklärare på skolan för att ytterligare öka engagemanget. Vi har dessvärre fått anledning att djupt ångra vårt beslut. Margarethaskolan gav inledningsvis ett mycket bra intryck. Vi uppfattade t.f. rektor som en karismatisk och charmerande person som drev en bra skola med hjälp av engagerade pedagoger. Det faktum att t.f. rektor enligt Skolverket inte var behörig att inneha befattningen och att skolan bröt mot kap Skollagen fäste vi mot bättre vetande inte något avseende vid. 3

4 Enligt kap. 2, 11 Skollagen: som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. När frågeställningar rörande Görans anställning uppstod, problem som krävde kommunikation, en konstruktiv inställning och handling från skolledningens sida, möttes vi dock av en sluten organisation vars inre krets av styrelsemedlemmar omedelbart gick i försvar och gjorde stora ansträngningar att legitimera sitt eget och t.f. rektors agerande. Synpunkter och kritik bemöttes med arrogans och en oförstående attityd från såväl t.f. rektor som styrelse. Frågor och frågeställningar bemöttes med kompakt tystnad. Margarethaskolans förhållningssätt till Göran som arbetstagare ledde sedermera till att Göran blev sjukskriven. Våra barn mådde också mycket dåligt av situationen som gradvis eskalerade och kulminerade under vt Vid ett kort möte under våren 2012 med rektorn, dåvarande styrelseordförande och nuvarande styrelseordförande gjorde vi klart att vi saknade förtroende för Margarethaskolans ledning eftersom det stod mycket klart att styrelsen helt avvisade våra synpunkter och gjorde stora ansträngningar att utan närmare granskning försvara rektorns agerande. Efter mötet konstaterade vi att vi tagit ett felaktigt beslut när vi placerat barn på Margarethaskolan. Vi beslöt dock att låta saken bero tillsvidare. Vi bestämde också att låta barnen stanna kvar på Margarethaskolan även nästkommande läsår eftersom de föreföll att trivas i sin dagliga skolmiljö och ännu inte drabbats av motsättningarna mellan familjen Hjertstedt och Margarethaskolans ledning. Fram till och med detta möte hade konflikten enbart handlat om turerna kring Görans anställning samt t.f. rektors insinuation om oegentligheter rörande betygssättning i årskurs 8 (en detaljerad beskrivning av denna händelse kommer längre fram i dokumentet). Våra barn var ännu inte drabbade av motsättningarna. Efter mötet, där vi klargjorde att vi saknade förtroende för skolledningen, förändrades situationen drastiskt och på ett mycket skrämmande sätt. (Samma beteendemönster återkommer vid flera tillfällen, det vill säga, när vi påtalat grundläggande brister har vi eller bara Göran en kort tid därefter fått obehagliga överraskningar i form av personliga angrepp, till exempel insinuationen om eleven i åk 8). Detta hör inte till ett vedertaget beteendemönster hos till exempel skolchefer inom den kommunala skolan. Några veckor senare ombesörjde Margarethaskolans t.f. rektor tillsammans med en frilansande skolkurator att en sakligt helt ogrundad, men djupt integritetskränkande, orosanmälan gentemot vår familj lämnades till Sociala enheten i Knivsta kommun. Margarethaskolan har nämligen valt att inte skriva avtal med Skolhälsovården och anlitar i stället en privat aktör, som benämns som frilansande skolkurator i vårt dokument. Katarina och Göran undanhölls dessutom, genom t.f. rektors försorg, all information om saken i närmare tre veckor. En åtgärd som enligt Skolverket och 14 kap. 1 Socialtjänstlagen endast ska vidtas när det finns starka skäl att misstänka att barnet kan ta skada av att föräldrarna informeras. Ett sådant scenario har aldrig varit aktuellt i fallet med vår son. Ingen enskild person, varken privatperson eller representant för någon myndighet, har presenterat uppgifter som skulle kunna ligga till grund för en åtgärd av det slag vi beskriver ovan. 4

5 Det ska tilläggas och starkt betonas att Sociala enheten efter ett möte med Göran inte fann några som helst skäl att starta en utredning. Att låta frilansande kuratorn tillsammans med t.f. rektorn, som saknar såväl utbildning som pedagogisk erfarenhet och som därigenom, enligt vår bestämda uppfattning, inte besitter den pedagogiska insikt lagstiftaren syftar på, ska bedöma huruvida vi som föräldrar är berättigade att få tillgång till information eller inte, är direkt oansvarigt och fick mycket allvarliga konsekvenser. Utan kännedom om vår son, utan saklig grund tillämpade skolan 14kap. 1 Socialtjänstlagen i familjen Hjertstedts fall. Det blev en djupt integritetskränkande och skrämmande upplevelse för hela familjen. Skolledningens och frilansande kurators agerande var mycket kontraproduktivt och ledde till att inte bara vår son utan även vår dotter tog psykisk skada av det inträffade. I praktiken innebär detta, inte på grund av en skolpolitisk akademisk debatt om hur det eventuellt skulle kunna bli om olyckan är framme, utan på grund av vad som de fakto har inträffat, att elever och föräldrar är rättslösa i liknande situationer. Vår slutsats, grundad på egna erfarenheter, är att friskolor rent allmänt i princip kan plocka upp en person från gatan, vilket i någon mening hänt i fallet Margarethaskolan, hävda att vederbörande har den makt och det handlingsutrymme som en skolchef i kraft av sin titel besitter och hoppa från tuva till tuva över lagstiftningens gungfly för att nå syften som inte skollagen strävar efter. Men familjen Hjertstedt förstår också att det blir oerhört tungt för enskilda tjänstemän/kvinnor på olika myndigheter att försöka få rätsida på problematiken i enskilda fall när tillämpningen av ett motsägelsefullt och oklart regelverk går stick i stäv med lagstiftarens intentioner och vanligt sunt förnuft. Närmare beskrivning om detta finns längre fram i dokumentet. Socialtjänstlagen är en sak. Därutöver finns det enligt Skolverket flera nationella styrdokument som beskriver kommunikationskravet även för friskolor, till exempel det om kravet på skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Vi har aldrig hört talas om eller blivit informerade om att det skulle finnas skriftliga rutiner på Margarethaskolan där vi som vårdnadshavare vet hur vi ska gå tillväga eller hur våra frågor ska tas om hand. Skollagen kap.4, 8 - Rutiner och klagomål Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Det har även förekommit en rad andra oegentligheter från skolledningens sida. Ett mycket obehagligt exempel är ett telefonsamtal från t.f. rektor till Göran i slutet av höstterminen T.f. rektor insinuerade då, på ett utstuderat men tydligt och grovt sätt, att en kvinnlig elev i åk 8 använt otillbörliga metoder för att nå ett visst betyg samt att Göran låtit sig påverkas av detta. Det ska också tilläggas att eleven fick sitt betyg sänkt med två steg, från A till C, utan att Göran som undervisande lärare konsulterades. Några sakliga belägg för rektorns påståenden har inte heller, trots upprepad begäran från Göran, presenterats. Andra inslag har varit minst lika olustiga. När skolledningen i slutet av Vt på olika sätt använde vår son som verktyg i sin maktutövning, beslöt vi som föräldrar att nu fick det vara nog. Våra barn kände stark olust och rädsla för att gå till skolan och de två sista veckorna av vårterminen sjukskrev vi dem, av hänsyn till deras psykiska välbefinnande. T.f. rektor, som då hade blivit vald till ordinarie 5

6 rektor av styrelsen, hade visat prov på ett agerande, stundtals både irrationellt och oberäkneligt, som gjorde att vi som familj upplevde situationen som mycket obehaglig och direkt hotfull. En diffus men påtaglig känsla av hot sitter fortfarande kvar. Kommunikationspolicy på Margarethaskolan rutiner efterlyses Familjen Hjertstedt kan inte uppfatta skolledningens agerande under våren som någonting annat än ett direkt angrepp och ett hot mot vår familj. Vi tror inte och kommer aldrig att tro på den tystnadspolicy som skolan tillämpar. Det är en perfekt grogrund för ryktesspridning och den jordmånen vill vi inte sätta vår spade i. Därför väljer vi att dela med oss av våra upplevelser genom att presentera dessa som en offentlig handling där sanningshalt och fakta går att kontrollera och bedöma. Vi gör detta dels för att skydda oss, dels för att inte fler familjer ska behöva hamna i samma skrämmande situation. Margarethaskolans ledning har kategoriskt och systematiskt vägrat kommunikation genom att framför allt inte svara på mail och dessutom in i det längsta undvikit vår begäran om personliga möten för att reda ut de missförhållanden som ligger till grund för den obehagliga situation som uppstått. Vi poängterar att Margarethaskolan hela tiden känt till tre telefonnummer, postadress samt fyra olika mailadresser till familjen Hjertstedt, samtliga med fungerande inkorgar. Svaren har dock i allt väsentligt uteblivit. Margarethaskolan har systematiskt brutit mot de nationella styrdokumentens krav på kommunikation. Vi är medvetna om att det är starka ord. Vi är också medvetna om att det vi berättar kan uppfattas som provocerande men sanningen kan vara både plågsam och besvärlig att hantera. Vi trodde tidigare, som de flesta andra människor, att det här är företeelser man bara hör talas om i media. Insikten om att det handlar om en i högsta grad konkret verklighet, mitt i vårt lilla samhälle Knivsta, blev en omskakande upplevelse för hela familjen Hjertstedt. Det har tagit oss mycket tid och möda att landa i det här och vi hade inledningsvis svårt att förstå vad som egentligen hänt. Samtidigt frågar vi oss vilken bild en skola vill förmedla till våra framtida vuxna medborgare? Vi ställer ju ständigt krav på våra barn och elever att konflikter bör lösas direkt genom till exempel samtal. Hur rimmar det kravet med skolledningens metod att lösa konflikter mellan vuxna? Skolans dokument Likabehandlingsplan torde väl även gälla vuxna? Vi ställde oss frågan hur vågar skolledningen behandla föräldrar, elever och anställda så här illa? Och vad är motivet? Efter mycken research och engagemang började dock pusselbitarna falla på plats och en mycket obehaglig bild började ta form. Det var också då vi förstod att det här måste vi offentliggöra. Tidigare hade familjen Hjertstedt resonerat i banor som att konflikten var en sak mellan oss och skolan. Margarethaskolans agerande under Vt är dock så allvarligt att vi anser det vara vår skyldighet som medborgare att sätta fokus på ett stort samhällsproblem och göra våra upplevelser tillgängliga för allmänheten. Det är nämligen inget privat företag det handlar om, inget AB som säljer kommersiella produkter mot betalning. En skola, fristående eller kommunal, är en samhällsinstitution där våra barn ska förkovras kunskapsmässigt och socialt för att klara sig vidare i livet. Leka skola moralisk omognad Möjligheten för var och en att starta och driva en friskola kan missbrukas. Det är fullt möjligt att hoppa från tuva till tuva mellan styrdokumentens olika förordningar, utan att egentligen begå något 6

7 brott i lagens mening. Att leka skola är dock ett tydligt uttryck för moralisk omognad och kan visa sig vara mycket vanskligt i längden. Oklarheter, tolkningssvårigheter och brister i lagstiftningen skapar möjligheter för den som har andra avsikter än att bedriva skola med elevernas bästa för ögonen utan att formellt begå något lagbrott. Och exakt detta råkade familjen Hjertstedt ut för på Margarethaskolan i Knivsta. Inom den kommunala skolan finns kontrollstationer, tillsynsmyndigheter som ska säkerställa att verksamheten sköts på ett korrekt sätt. Vi upptäckte till vår stora förvåning och förskräckelse att så inte alltid är fallet vad gäller friskolor. Anmälningar som grundar sig på klagomål och synpunkter vad gäller oegentligheter och bristande rutiner kan mycket väl falla mellan stolarna eftersom behöriga myndigheter inte har rutiner för hur ärenden som inte sorterar under Förvaltningslagen ska behandlas. Familjen Hjertstedt fick en första inblick i problematiken när den första kontrollstationen, Margarethaskolans styrelse, inte visade minsta ambition att ta till sig vår redogörelse och granska rektors agerande. I stället skapade man en ni-mot-oss-situation som ledde till att positionerna blev om möjligt ännu mer låsta. Margarethaskolan ignorerar väsentliga delar av skolväsendets styrdokument Enligt Skolverket är de nationella styrdokumenten bland annat Skollagen, Skolförordningen, Läroplanen, Föräldrabalken, kursplaner, ämnesplaner och poängplaner. Friskolor har enligt lagstiftaren samma skyldighet som kommunala skolor att följa de nationella styrdokumenten och de vägledande normer som beskrivs i olika lagrum, dokument och förordningar. På papperet ser det bra ut. I verkligheten fungerar det dock annorlunda. Margarethaskolan som friskola lyder inte under Förvaltningslagen och är därigenom inte skyldig att t.ex. kommunicera via mail. Däremot kan en friskola, enligt de nationella styrdokumenten, inte friskriva sig från kommunikationsansvar rent allmänt och lyder i det avseendet, till exempel enligt LGR 11, under samma regelverk som den kommunala skolan. Det finns heller inga lagliga hinder för att svara på mail. Notera dessutom att Margarethaskolans ledning de facto valt att informera via mail, men endast i de sällsynta fall när det handlat om att delge mottagaren, dvs. familjen Hjertstedt, skolledningens synpunkter. När vi svarat och t.ex. begärt förtydliganden och svar på frågor via samma mediala forum har skolan konsekvent valt att förbli tyst. Skolinspektionen Vi vände oss till Skolinspektionen som två gånger avslog vår begäran om prövning eftersom myndigheten menade att en anmälan enligt Socialtjänstlagen borde hanteras av Socialstyrelsen. Vi vill här betona att i orosanmälan till Sociala enheten hänvisade varken skolan eller frilansande skolkurator till något specifikt lagrum. Socialtjänstlagen är ett omfattande dokument men varken kapitel eller paragraf nämndes i anmälan. Vår begäran om prövning enligt punkten bristande kommunikation ignorerades helt av Skolinspektionen både vid den första anmälan och vår begäran om omprövning. En närmare förklaring till det kommer under rubriken Skolverket nedan. 7

8 Socialstyrelsen Socialstyrelsen i sin tur hade inga svårigheter att förstå problematiken men ansåg sig inte ha verktyg att angripa problemet eftersom man snarare ansåg att det var ett fall för rättsväsendet. Skolverket När vi rådfrågade Skolverket började vi dock få klarhet i hur saker och ting hängde ihop. Skolverket förklarade att friskolor, till skillnad från kommunala skolor, inte sorterar under Förvaltningslagen. Det innebär i praktiken att man inte har någon skyldighet att t.ex. svara på mail, det vill säga att kravet som finns på en myndighet att skyndsamt besvara frågor inte gäller friskolor. Däremot är man skyldig att kommunicera på andra sätt, till exempel genom utvecklingssamtal och liknande. Detta regleras i Skollagen, Läroplanen, Skolförordningen, Föräldrabalken och den juridiska vägledning som finns på Skolverkets hemsida. Att inte kommunicera alls är däremot helt i strid med lagstiftarens intentioner. Sammantaget utgör dessa dokument det svenska skolväsendets styrdokument som alla skolor, oavsett form, har skyldighet att följa. Kontentan blir att rättsläget för den enskilde i praktiken är mycket oklart när Skolverket återigen hänvisar oss tillbaka till Skolinspektionen som redan vid två tillfällen avslagit vår begäran om prövning enligt punkten bristande kommunikation. Utebliven dialog - envägskommunikation Det märkliga, och bekymmersamma för familjen Hjertstedts vidkommande är att bara några veckor före Margarethaskolans och frilansande skolkurators orosanmälan till Sociala enheten genomförde vi föräldrar och vår son ett utvecklingssamtal med mentorn där vår son fick de bästa omdömen han hittills har fått under sina 5 år i grundskolan. Samtliga pedagoger berömde honom för hans kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ett litet undantag var gymnastiken där pedagogen efterlyste ett större engagemang från vår son. Vi fick alltså dubbla budskap. En bedömning från rektorn i samarbete med frilansande skolkuratorn och en helt annan från samtliga pedagoger. Dock vid ungefär samma tidpunkt på terminen. Det ska också noteras att frilansande skolkuratorn i telefonsamtal med Göran fördömde rektors agerande som citat: Det här är vansinne. Och hur skulle vi tolka det? Och vem känner vår son bäst? Rektorn som har träffat vår son fyra gånger totalt under hans tid på Margarethaskolan eller pedagogerna som har träffat och arbetat med honom dagligen? Och framförallt, om det på samma skola finns två vitt skilda uppfattningar om vår son och vi ber om en förklaring, ser vi det som synnerligen allvarligt att Margarethaskolan väljer att informera via mail när det handlar om att lägga fram ostyrkta påståenden men avstår från att på vår begäran ingå dialog. Därigenom uppstår fenomenet envägskommunikation vilket innebär att vi inte får möjlighet att bemöta och diskutera den motsägelsefulla information som skolan har lämnat på ett konstruktivt sätt. En sund och konstruktiv kommunikation mellan skolan och hemmet, enligt lagstiftarens intentioner, förutsätter en ömsesidig vilja till dialog. 8

9 Vi har fortfarande inte fått svar från rektorn rörande vilken personal hon syftade på när hon använde uttrycket vi? Eftersom vår son enligt egen utsago har haft mycket liten och sporadisk kontakt med rektorn borde ju i rimlighetens namn informationen om hans oroväckande beteende komma från pedagogerna. Samma pedagoger som lämnat mycket goda omdömen endast några veckor tidigare. Familjen Hjertstedt sökte därför kontakt med samtliga pedagoger via mail med frågan om någon noterat någonting som kunde ligga till grund för rektors påståenden. Ingen har i skrivande stund svarat eller kontaktat oss på annat sätt. Vid ett telefonsamtal med mentorn en kort tid därefter frågade Göran vad han visste om saken. Det var, som redan nämnts, synnerligen anmärkningsvärt att rektorn/kuratorn och samtliga pedagoger kunde måla upp två så vitt skilda bilder av vår son med så kort tid emellan. Göran frågade mentorn om han inte stod fast vid den positiva uppfattning av vår son han gett uttryck för under utvecklingssamtalet en kort tid innan. Mentorn svarade citat: Då måste jag gå tillbaka och kolla mina anteckningar. Göran fortsatte med en fråga om mentorn hade uppmärksammat att vår son skulle ha uppvisat ett oroväckande beteende i skolan och varför detta i så fall inte kommunicerats vidare till hemmet, till exempel under utvecklingssamtalet. Mentor svarade citat: Det här är över min nivå. Vad mentorn menade med den formuleringen framgick inte. Notera att vi tydligt deklarerat för mentorn att kommunikation och information rörande våra barn är en självklarhet och ett viktigt inslag under våra barns skolgång. Efter flera kontakter med Skolverket började vi äntligen förstå vilka lagtexter, eller avsaknad av sådana, som Margarethaskolan lutat sig mot när man valde att inte kommunicera. Vi vet också vilka förordningar skolan på ett flagrant sätt brutit mot. Men återigen, det är en djungel av lagar, regler och rekommendationer. Vad vi däremot inte lyckats utröna är motivet och drivkrafterna bakom Margarethaskolans agerande. Genom kommunikation och beaktande av elementära normer från Margarethaskolans sida skulle konflikten inte ha uppstått över huvud taget. Vidare hade problemen, när motsättningarna väl var ett faktum, kunnat lösas genom samma enkla metod. Vi förstår om du som läsare inledningsvis ifrågasätter vår berättelse, det skulle vi säkert också gjort för ett år sedan. Vår familj försöker fortfarande landa i detta och bearbeta det vi faktiskt varit med om. Men vi är övertygade om att öppenhet, information och kommunikation är av avgörande betydelse för olika samhällsinstitutioner, särskilt i en liten kommun som Knivsta. Och i synnerhet när det handlar om ett föräldrakooperativ. Då är öppenhet, insyn och möjlighet att påverka skolans utveckling en absolut förutsättning för organisationens trovärdighet. Från Margarethaskolan tillbaka till den kommunala grundskolan Detta är skälet till att vi nu återvänder till den kommunala grundskolan där etiska och professionella 9

10 normer är vägledande. Göran har arbetat inom skolans värld i ca 22 år och är väl medveten om att vissa chefer är mer kompetenta och lyssnande än andra. Vissa organisationer fungerar bättre än andra, allt är inte perfekt överallt och hela tiden men inom den kommunala grundskolan finns ändå grundläggande regler att förhålla sig till, precis som det gör inom andra branscher. T.f. rektor förklarade inledningsvis sitt uppdrag på Margarethaskolan för Göran med orden egentligen är jag bara en engagerad förälder. Det lät fint, det lät övertygande, rent verbalt lät det alldeles utmärkt. Man ska dock komma ihåg att dåvarande t.f. rektor saknade rektorsutbildning och enligt egen utsago, pedagogisk bakgrund över huvud taget. Styrelsen består också till övervägande delen av vanliga föräldrar. Men om organisationen drivs av en styrelse som inte har förstått sitt uppdrag och rutinmässigt undlåter att inta den granskande attityd gentemot rektorn som man faktiskt är skyldig att ha kan det under olyckliga omständigheter gå riktigt illa i enskilda fall. I synnerhet om man påtalar brister och gör sig obekväm. Det gjorde familjen Hjertstedt och vad det har inneburit för oss kan du läsa nedan. Återigen, vi förstår om du som läsare tycker vår berättelse är märklig. Men du kan välja mellan att stanna här, ignorera detta och se åt ett annat håll eller att ta till dig det vi förmedlar. Det innebär i så fall att du behöver granska fakta, utvärdera, ifrågasätta och göra egna ställningstaganden. Det är mycket information, men det är en historia som sträcker sig över ca ett år. Vi har valt att presentera detta i punktform med tillhörande innehållsförteckning, allt för att göra det lättare för dig att hitta rätt i informationsmassan. Du som är intresserad av att ta del av teknisk bevisning som till exempel och sms-trafik kan begära detta på den här adressen skolan@multipedagog.se. Däremot kommer vi inte att bemöta synpunkter eller kommentarer av något slag via mail. Du som studerar till lärare, rektor, beteendevetare, psykolog, socialpsykologi, kommunikation eller annat och behöver ha ytterligare underlag för ett examensarbete är välkommen att kontakta oss via . I det fallet ställer vi även upp på intervju. Blivande eller aktiva journalister är särskilt välkomna. Återigen, vår avsikt och ambition är inte att i något avseende skada eller stjälpa Margarethaskolan som institution. Men eftersom Margarethaskolan genom sitt agerande är ett slående exempel på hur hålen i lagstiftningen kan missbrukas, väljer vi att redogöra för hela händelseförloppet och vilka konsekvenser bristande lagstiftning kan få för den enskilde. Detta för att förtydliga omfattningen av problematiken eftersom Margarethaskolan vid upprepade tillfällen och ett flertal punkter brutit mot gällande regler, vedertagna förhållningssätt och god sed. För er som hellre läser berättelsens alla detaljer på Internet kommer det mesta att bli sökbart via adressen samt via diarienumret hos kommunen eftersom det är en offentlig handling. Vi ser detta som ytterst viktig samhällsinformation och vill helt enkelt berätta och minimera risken att en felaktig version av händelseförloppet sprids till allmänheten. Vi vill också göra kommunens innevånare uppmärksamma på vad som förekommer inom Knivsta kommun, även om det handlar om missförhållanden som vid en första anblick inte är synliga för blotta ögat. En sund debatt i frågan skulle vara välgörande för alla parter. Det mesta kan vi belägga med teknisk bevisning, men det finns också några händelser som vi inte kan belägga rent tekniskt, som t.ex. de fall där ord står mot ord. Med termen teknisk bevisning menar vi i 10

11 huvudsak all elektroniskt överförd information som utväxlats mellan familjen Hjertstedt och Margarethaskolan. Uteblivna mailsvar kan vi naturligtvis inte redovisa eftersom de inte existerar. Margarethaskolan kan dock enkelt, om frågan ställs, motbevisa våra påståenden genom att redovisa utdrag ur mailinglistor och telefontrafik. Margarethaskolans brist på kommunikationsrutiner konflikten är ett faktum! Nedan finner du en detaljerad och systematiserad redogörelse för det händelseförlopp vi sammanfattat ovan. Så här använder vi olika begrepp: - Med styrelse avser vi i första hand dåvarande styrelseordförande Xxxxx Xxxxxxxxxx och nuvarande styrelseordförande Xxx Xxxxxxxx - Med rektor och t f rektor avser vi nuvarande rektor Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx - Med frilansande skolkurator Xxxxxxx Xxxxxxxx - Med skolan avser vi i första hand dåvarande styrelseordförande, nuvarande styrelseordförande och nuvarande rektor: 11

12 Göran Hjertstedts anställning som musikpedagog och avtal nr 1 År 2011 frågade t f rektorn Göran om han ville ta anställning som musikpedagog på Margarethaskolan med start ht 2011 Rektorn och Göran träffades och kom överens om anställningsvillkor samt skakade hand på det nya avtalet T.f. rektorn reste (enligt uppgift från Margarethaskolans kansli) på semester under sommaren 2011 utan att leverera det avtal hon hade utlovat skulle vara klart inom ett par dagar efter den muntliga överenskommelsen i början av juni 2011 Göran sökte kontakt via mejl och telefon för att reda ut vad som gått fel i avtalshanteringen Göran fick ingen kontakt Göran blev uppringd av kansliet som försäkrade att allt Göran och rektorn kommit överens om låg fast. Kansliet försäkrade att citat vi håller inte på med några konstigheter och att det muntliga avtalet skulle bekräftas skriftligt vid terminsstart ht Görans anställning påbörjades ht 2011, dock utan att något anställningsavtal presenterats av t f rektorn. När avtalet väl presenterades några dagar efter terminsstart var det något helt annat än vad Göran och t f rektorn hade skakat hand på Flera väsentliga önskemål och krav från Görans sida för att acceptera anställning hade helt ignorerats i den avtalsversion som rektorn presenterade. Det var förhandlingskrav som varit helt avgörande för Görans beslut att acceptera förfrågan om anställning eftersom han önskade samma villkor som i den kommunala skolan. Göran bad t.f. rektor om en förklaring, men fick förklaringen att mejlen inte fungerat. Göran fick löfte om ett nytt avtal i god tid före terminsslutet 2011 Frågeställningar: varför tog inte rektorn omedelbart sitt chefsansvar och redde ut frågeställningarna kring avtalet när Göran så tydligt påpekade att detta inte alls stämde överens med vad man hade kommit överens om? Notera! Göran påbörjade sin anställning med ett för honom helt felaktigt avtal. Göran hade då tackat nej till flera andra anställningar/uppdrag och hade att välja mellan att tillsvidare acceptera avtalet eller bli arbetslös. Görans förhoppning var att rektorns agerande var ett olycksfall i arbetet som inte skulle upprepas och han valde att göra det bästa av situationen och påbörja undervisningen. Notera dessutom att båda våra barn var elever på skolan och vi hade en ambition att hålla en god relation till rektorn och skolledningen. Görans anställning och avtal nr 2 Inför Vt lovade t.f. rektorn återigen att färdigställa avtalet i god tid I början av december hade fortfarande inget nytt anställningsavtal presenterats för Göran och t f rektor signalerade dessutom att det rådde osäkerhet kring hans fortsatta anställning. Göran mådde så dåligt 12

13 (närmare beskrivning om ytterligare omständigheterna kring det kommer vid kommande rubriker) att han blev sjukskriven 8 december 2011 T.f. rektorn tog inga som helst initiativ att kontakta Göran. Efteråt har hon motiverat sin passivitet med formuleringen jag ville inte störa honom. Göran informerade rektorn i mitten av december via telefon att hennes agerande var huvudorsaken till hans sjukskrivning Göran meddelade till slut t f rektorn den 4 januari 2012 att han inte hade för avsikt att komma tillbaka till skolan eftersom avtal nr1 löpt ut den 21 dec 2011 och något nytt avtal inte hade presenterats (trots påminnelser från Göran) Göran föreslog dessutom ett fysiskt möte för att avsluta anställningen och reda ut oklarheterna Mejlet lämnades obesvarat från rektorn Göran tog kontakt med styrelsen i hopp om att ledamöterna skulle granska turerna kring Görans anställningsavtal, men även bristerna i rektorns hantering av personalfrågor Styrelsen läste Görans redogörelse och kontaktade rektorn rörande Göran där styrelsen och rektorn kommit fram till att det rörde sig om missförstånd med en önskan om att Göran snart skulle tillfriskna och kommea tillbaka. Styrelsen uppmanar dessutom Göran att hålla kontakt med skolan trots att han inte fått något svar på sitt mejl till rektorn avsänt den 4 januari 2012 Inga ytterligare åtgärder vidtogs av styrelse eller t.f. rektor trots att frågan på intet sätt var utredd. Göran bad styrelsen om en förklaring till formuleringen missförstånd. Återigen uteblev svaret. I mitten av januari 2012 fick Göran ett antal mejl från kansliet och styrelsen om att man saknade hans påskrift på det nya avtalet. Göran förklarade i mailsvar att han inte skrivit under därför att det inte funnits något avtal att signera. Det besvarades av styrelsen med motiveringen att Göran hade varit sjukskriven. Görans påpekande att han hela tiden funnits tillgänglig på telefon, att flera mailadresser funnits, att postgången fungerat samt att Göran dagligen hämtade och lämnade barn på skolan lämnades också utan avseende av styrelsen. Görans fråga om vad Margarethaskolan skulle med avtalet till eftersom han hade meddelat att han inte skulle återkomma lämnades också obesvarad, liksom tidigare frågor. Den 24 januari dök plötsligt ett anställningsavtal upp trots att Göran vid tidigare tillfälle meddelat att han inte avsåg att komma tillbaka i tjänst. Avtalet låg i ett frankerat kuvert i familjen Hjertstedts postlåda utan poststämpel och var bakdaterat till den 14 december 2011 Göran mailade styrelsen och undrade vad de skulle med avtalet till eftersom han inte hade för avsikt att återvända till Margarethaskolan som lärare. Styrelsen valde återigen att inte besvara mailet. 13

14 Göran tog kontakt med Försäkringskassan som informerade honom om att det var bättre att ha avtalet i sin sjukskrivning än inget alls. Göran strök över det bakdaterade datumet och skrev det aktuella dagens datum, undertecknade och lämnade in. Eftersom Göran nu återigen blivit anställd låg det på rektorns ansvar att så snart som möjligt sörja för rehabilitering. Så skedde inte. Inga initiativ eller kontakter togs från t.f. rektorn. Styrelsens förklaring till varför det tog 40 dagar för avtalet att nå fram till adressaten: det hamnade underst i högen. Enligt vår uppfattning är detta inte ett seriöst och trovärdigt personalpolitiskt förhållningssätt. Frågor och frågeställningar riktade till Margarethaskolans styrelse: Hur hade styrelsen tänkt att Göran skulle tillfriskna utan att gå vidare och reda ut om avtalen? Skulle man helt enkelt bara lägga locket på och gå vidare som om ingenting hade hänt? Begreppet missförstånd är ju ingen lösning. Styrelsen hänvisade Göran tillbaka till rektorn eftersom hon samtidigt hade personalansvar. Om en anställd mår dåligt på grund av just rektorn, hur hade man tänkt att Göran skulle kunna vända sig till samma person i rollen som personalansvarig? Hur kan en och samma person å ena sidan ligga bakom en anställds sjukskrivning, å andra sidan stöda samma person på ett professionellt sätt? Vilka missförstånd fanns? Den frågan har fortfarande inte besvarats, varken från styrelsen eller rektorn. Varför informerade inte styrelsen om att det fanns ett skyddsombud på skolan som hade kunna sköta kommunikationen mellan rektorn och Göran? Det är en skyldighet skyddsombudet har. Nuvarande ordförande påpekade i ett mejl till Göran att det var viktigt att han inte släppte kontakten med skolan. Läs utdrag ur 6 nedan! Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där skolan har brustit: Utdrag ur 6 : En arbetstagare som sjukskrivits p.g.a. hälsoeffekter till följd av särbehandling bör ges stöd att snabbast möjligt kunna återgå till arbetet. Ett normaliserande av vardagen samt personligt och känslomässigt stöd är det viktigaste för att motverka svåra efterverkningar för människor som drabbats av traumatiska upplevelser (närmare beskrivning om ytterligare omständigheterna kring detta kommer vid kommande rubriker). Viktigt för snabb återanpassning är att inte släppa kontakten med den enskilde (sjukskriven eller ej) och att denne får goda möjligheter till enskilda samtal om det som hänt, med både arbetskamrater och arbetsgivare. Notera! Nuvarande ordförande har enligt egen utsago lång erfarenhet av 14

15 rehabiliteringsfrågor. Hur kommer det sig då att hon bad Göran att vara aktiv och hålla kontakten med skolan? Borde det inte vara tvärtom? Är detta ett trovärdigt agerande av en styrelseordförande? 15

16 Katarinas skriver mejl till styrelsen När det gick upp för Katarina hur illa såväl styrelsen som rektorn hittills hade hanterat avtalsfrågorna och Görans sjukskrivning bad hon styrelsen om de rutiner (handlingsplan) som ska finnas på varje arbetsplats rörande kränkande särbehandling. Hur ska en anställd gå tillväga? Vilka är stegen? Dokumenten som begärdes var skolans handlingsplan för arbetsmiljöfrågor, skolans beskrivning av vad ansvar för personalfrågor innebär och skolans beskrivning av personalansvar Katarina fick bilagor mejlade men fortfarande inga rutiner och ingen handlingsplan för hur skolans arbetsmiljöpolicy ska efterlevas Katarina får dock information enligt följande från dåvarande styrelseordförande Vad gäller din mans personalärende så är inte detta något som vi kan kommentera, ett enskilt ärende/person kan bara diskuteras direkt med aktuell person, jag hoppas att detta är något som du väljer att förstå och respektera. Dåvarande styrelseordförande hade fortfarande inte förstått att rektorn inte kommunicerade med Göran trots flera initiativ från Göran och fortsätter i mejlet med följande: Vi vill inget hellre än att alla elever och personal skall trivas på skolan. Som föräldrastyrd skola har vi större chans att med kortare beslutsväg och mer engagerade föräldrar få ett bättre resultat från våra elever i personlig utveckling, välmående och studieresultat. Vi tycker det är tråkigt att ni inte är nöjda med vår hanteringen av dessa ärenden men jag kan bara säga att vi tar dem på största allvar. Ovanstående formuleringar från dåvarande styrelseordförande betyder språkligt och framförallt innehållsmässigt absolut ingenting konkret eftersom de saknar all relevans i sammanhanget. Det är också synnerligen enkelt att i yviga och politiskt korrekta ordalag formulera en vision om en till synes demokratisk skola. Att efterleva den är en helt annan sak och ställer helt andra och väsentligt högre krav. Frågor och frågeställningar till styrelsen: Om rektorn vägrar att diskutera med Göran och han vänder sig till styrelsen och man hänvisar honom tillbaka till rektorn som inte svarar på Görans frågor hur hade styrelsen tänkt att en sådan situation skulle kunna redas ut? (Det var ju därför Göran vände sig till styrelsen) På vilket sätt tar styrelsen detta på största allvar? Vad tänker man göra för att detta inte ska hända igen, vad har man för planer? Finns det planer? Anser styrelsen och rektorn att man följer föreskrifterna enligt 4 i vårt ärende? Om Ja, på vilket sätt? Vi har ännu inte sett till dem. Anser styrelsen och rektorn att man har medverkat till att söka 16

17 orsakerna till denna konflikt i organisationen enligt 5 nedan? Om Ja, på vilket sätt? Vi har endast noterat ett möte mellan styrelsen och rektorn (som vi känner till) där Göran överhuvudtaget inte fick möjlighet att respondera och delta. Hur anser Margarethaskolan att en engagerad förälder bör agera? Är påpekanden om missförhållanden, önskemål om förbättringar och leveranser av konkreta förbättringsförslag ett tecken på bristande engagemang? Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit: Utdrag ur 4 : Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När organisatoriska problem eller särbehandling förekommer är det därför viktigt att arbetsgivaren så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå. Alla problem på arbetsstället bör behandlas snabbt, relevant och respekterande. Som ett led i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är det viktigt att arbetsgivarna medvetet skapar beredskap att åtgärda de psykologiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljöaspekterna i samma mån som frågor av fysiskteknisk art. Utdrag ur 5 : Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren. 17

18 Rektorn undviker konstant att svara på frågor När Göran sökte t.f. rektorn för att reda ut varför avtalen skiljde sig så markant från den muntliga överenskommelsen undvek t.f. rektorn konstant att svara på frågorna och valde istället ett sidospår som handlade om ett rykte hon sa sig ha hört rörande Göran. Ryktet sa, enligt rektorn, att Göran skulle ha yppat till en annan medarbetare att han inte ville arbeta på fritids. Göran ville genast reda ut ryktet och frågade vem som hade startat detta gentemot honom, men fick i vanlig ordning ingen förklaring. Rektorn tog inga som helst initiativ till att kalla in Göran och lyssna på hans version. Återigen vidtog rektorn tystnadspolicyn. Detta blev ytterligare en bidragande orsak till att Göran mådde allt sämre Ett rykte kan bli väldigt obehagligt och olustigt om det inte bekämpas så fort som möjligt. Det är en oerhört utsatt situation för den som utsätts för ryktet, även kränkande att i efterhand få veta att rektorn inte har vidtagit några som helst initiativ till att reda ut frågan. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där skolan har brustit: Utdrag ur 3 : Kränkande beteende eller bemötande kan aldrig accepteras oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. Utdrag ur 4 : Alla problem på arbetsstället bör behandlas snabbt, relevant och respekterande. Problemlösningar bör sökas genom samtal och åtgärder som syftar till att förbättra arbetsförhållandena för de berörda. Om det framförs kritik mot en arbetstagare bör denne få del av denna kritik och ges möjlighet att sakligt bemöta den. Rektorn påstår att det finns upprörda föräldrar T.f. rektor upptäckte i mitten av höstterminen att omdömen och LPP rörande hennes son i ämnet musik inte fanns publicerade i Unikum. Göran undersökte saken och upptäckte då att en del omdömen av okänd teknisk anledning fallit bort Göran åtgärdade omedelbart detta T.f. rektor pratade något senare under terminen återigen med Göran om saken och hävdade att omdömen fortfarande saknades samt uttryckte citat jag kan förstå att föräldrar blir upprörda. Göran agerade då omedelbart och frågade samtliga pedagoger om det saknats omdömen vid utvecklingssamtal samt om någon upplevt upprörda föräldrar i frågan Svaret blev ett enhälligt Nej från samtliga tillfrågade pedagoger. Ingen pedagog saknade några omdömen, ingen hade heller upplevt några upprörda föräldrar Frågeställningar till Margarethaskolans styrelse: Hur handskas Margarethaskolans rektor med sanningen? 18

19 Notera att rektorn besitter sitt ämbete utifrån ett val av föräldrar som inte har som huvudsyssla att besitta styrelseuppdrag och följaktligen inte kan förväntas förstå det juridiska ansvar det innebär. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit: Utdrag ur 3 : En nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren aldrig utsätter en arbetstagare för kränkande särbehandling, t ex genom missbruk av maktställning eller annat oacceptabelt beteende eller bemötande. I kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare har arbetstagarens beroendeställning stor betydelse. 19

20 Margarethaskolans betygssättning och rektorns grova insinuation mot Göran och eleven Rent allmänt blev Göran mycket förbryllad över det höga betygsgenomsnitt i årskurs 9 från föregående vårtermin. Göran har 22 års erfarenhet av undervisning, bedömning och betygssättning och bedömde att ett oroväckande stort antal elever inte hade kunskaper vid ingången av höstterminen 2011 som motsvarade de betyg de fått under vårterminen i åk 8. Göran tog dock inte upp saken med rektorn eftersom han behövde höstterminen för att skaffa sig en rättvis bild av varje enskild elevs kunskapsnivå. (Dessa elever betygsattes enligt det gamla betygsystemet och de kunskapskrav som då gällde.) T.f. rektor insinuerade i ett telefonsamtal med Göran i mitten av december 2011 att en kvinnlig elev i åk 8 på ett otillbörligt sätt påverkat Göran som pedagog för att få ett högre betyg Eleven fick på grund av rektorns agerande sitt betyg sänkt med två steg, från A till C Rektorn grundade sitt ställningstagande på andra, icke undervisande pedagogers bedömning. Göran blev chockad över t.f. rektors insinuation och den för Göran och framförallt eleven helt oförklarliga betygssänkningen. Insinuationen innebar framför allt en grov kränkning av eleven eftersom t.f. rektors formulering antyder att vederbörande skulle ha använt sig av otillbörliga medel för att uppnå ett visst betyg. En antydan om att läraren, i det här fallet Göran, skulle ha låtit sig påverkas av ovidkommande faktorer vid betygssättningen är förvisso djupt förolämpande även för honom men framför allt blir eleven genom rektorns agerande, framställd på ett osakligt och nedvärderande sätt. Göran genomförde därför en research bland en mängd utbildade, erfarna, från varandra oberoende lärare och rektorer om vad som är kutym i liknande ärenden. Ingen hade hört talas om något fall där en undervisande lärares bedömning förbigåtts helt och hållet Det är däremot kutym att en lärare alltid konsulteras om frågetecken vid betygssättning uppstår Samtliga tillfrågade lärare var dock helt överens om att detta förfarande är en oacceptabel kränkning i lärarens yrkesutövning Notera! Det ska starkt betonas att Göran, med 22 års erfarenhet av yrket, sällan hade sett ett mer övertygande teoriarbete av en elev i åk 8, både till innehåll och form. Eleven hade även klarat de praktiska momenten med god marginal. Göran hade genom informationsmöten, rådfrågning och samtal med övriga pedagoger försäkrat sig om att hans tolkning av LGR 11 och hur betygskriterierna skulle användas var helt i samstämmighet med hur övriga pedagoger hade uppfattat de nya direktiven. Mot den bakgrunden är det än mer obegripligt varför tf rektorn valde att ifrågasatt just denna elevs resultat och Görans objektivitet vid bedömningen. 20

21 Drivkraften bakom tf rektorns agerande lämnar en rad obehagliga frågetecken. Många andra elever var nämligen betydligt svårare att betygssätta men ingen annan ifrågasattes av tf rektorn. Notera även att Görans begäran om en förklaring är, i likhet med många andra frågor och frågeställningar, fortfarande obesvarade. Göran har i 22 år tjänstgjort främst i den kommunala skolan, men har även tidigare erfarenhet av att arbeta på en friskola. Han har aldrig tidigare blivit ifrågasatt vad gäller yrkeskompetens eller integritet i relationen till elever. Frågeställningar till Margarethaskolan: Varför insinuerade rektorn att eleven på ett otillbörligt sätt påverkat Göran i betygssättningen utan att närmare gå in på de sakliga grunderna för Görans bedömning? Varför sänktes betyget på just denna elev som var förhållandevis okomplicerad att betygssätta eftersom elevens studieresultat med god marginal överskred det betygskriterierna frågar efter? Varför diskuterades inte betygssättning på en mängd andra elever som var betydligt svårare att bedöma? Varför kontaktades aldrig Göran för att diskutera betygsbedömningen när frågeställningar uppenbarligen fanns? Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit: Utdrag ur 3 : Chefer och arbetsledande personal har nyckelroller när det gäller att forma den atmosfär och de normer som skall gälla på arbetsställena. En nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren aldrig utsätter en arbetstagare för kränkande särbehandling, t ex genom missbruk av maktställning... /... I kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare har arbetstagarens beroendeställning stor betydelse.../... De bästa förutsättningarna för att uppnå god atmosfär och fungerande normer får man när arbetsgivaren genom sitt eget beteende skapar en pålitlig grund för ömsesidig dialog, kommunikation och ärlig vilja till problemlösning. 21