NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER 1876-2010 jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR 1923-1939"

Transkript

1 NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR Gullik Gulliksson (Lill-Gullik) på sin 80-årsdag hemma i Sillre Ivan Johnson 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Byns tre utarrenderade torp inom Ranklevens samfälld (allmänning).. 2 Sågen vid Hegelån.2 Sågplatsen nere i byn 2 Kärrvägen och andra vägar till Sillrebodarna och stigen till Sillrekullen 2 Ny sträckning av kärrvägen och vintervägen 3 GRATIFIKATION...3 Skogsvägar/vintervägar... 4 Gärdsgårdsproblem berörande allmänna byvägen.. 5 Vägen Ånge-Torp-Stöde.. 5 Jaktfrågor. 5 Statens bränslekommission. 6 Getter i Sillrekullen. 6 Bron över Bergsängesbäcken väster om Frithiof Anderssons. 6 Rödmyrans bro. 6 Hedvägen.. 6 Vatten till skolan i Sillre södra 7 Byalaget vill nyttja skolan... 7 Flottbroar och färjor 7 Snöploglag för Sillre södra och Lillberg... 7 Byns kartor 7 Torringsfisket 7 Grundsjöns fiskevårdsförening och fiskevårdsområde 9 Kräftfisket i Ljungan... 9 Sillrelångmyren 9 Spruthus 9 Grustaget vid sågen. 9 Försäljning av byns samfällder (allmänningar)..10 Bykistan.. 10 Förteckning över byåldermän.. 10 Känt om ortnamnet Sillre samt om fäbod-och naturnamn inom byn. 11 Lill-Guliks intervjuer av några gamla borgsjöbor Missväxt Torpare döms böta till byalaget för att utan lov ha fällt brödtallar17

3 1 INLEDNING På uppdrag av Sillre byalag har jag läst igenom dess bevarade styrelseprotokoll och kassabok för att om möjligt teckna dess verksamhet fram till idag. Det har visat sig inte bli någon övergripande sett givande läsning som löpande berättelse, varför jag har valt att under specifika rubriker redovisa de mest markanta händelserna i tidsföljd med i vissa fall kommentarer av mig, satta inom parentes. Av sekretesskäl har jag i några fall utelämnat namn på personer. Genom rubriksättning dock möjligt kunna bilda sig en bild om hur det verkligen var en gång som till exempelvis med den länge diskuterade händelsen 1962 varigenom Sillrelångmyren kom i skogsbolagets SCA:s ägo. Några år har protokoll inte förts, eller så har de kommit bort, vilket förhållande har medfört att vissa kända händelser inte kan redovisas. Kassaboken börjar 1876/77 med redovisning över de kostnader byamännen haft för tumningen av det timmer som herrar Löwenadler och James Dicksson låtit avverka! Ingenting sägs i protokollboken, men tydligen rörde det sig om att byamännen gemensamt sålt en så kallad avverkningsrätt. Före sidan för 1876 är elva sidor bortklippta. I infästningen syns siffror varav kan sägas, att boken började föras omkring Längst bak i boken är infört förteckning över bykistans innehåll 1950 och Protokollboken börjar med notering om att vid bysammanträde den 27 juni - inget årtal - uppvisade en Gullik Andreas Karlson byn tillhöriga kartor, räkenskapsbok och kassabok. Därefter uppmanas byåldermannen Henrik Bergström att redovisa bykistan och att överlämna den till av allt att döma nyligen valde Jon Jonsson. Första fullständigt daterade protokoll över bystämma bär datumet 3 juni1893 och i dess första paragraf åberopas byalagets protokoll av den 25 juni Däri sades att ordinarie bystämma årligen skall hållas i maj månad. Nu mjukade man upp det beslutet till att byåldermannen efter eget gottfinnande får kalla till sammankomst i maj eller juni. Övergripande sett visar det hela att det funnits en protokollbok före En del av det i de i rubricerade böckerna införda bebyggelsehistoriska uppgifterna har jag använt i min jämsides med läsningen - skrivna bok SILLRE BYS FÄBODAR OCH SKOGSTORP SÖ- DER OM LJUNGAN. Tack för visat förtroende och tillåter jag mig få önska Sillre byamän och övriga i byn allt gott nu och framgent Härnösand den 20 april Ivan Johnson Författaren sommaren 1934 på gårdsplanen hos Lars Sellings. I Sillre södra.

4 2 BYNS TRE UTARRENDERADE TORP INOM RANKLEVENS SAMFÄLLD (allmänning) Sillre by söder om ån hade från början av 1880-talet inom Ranklevens allmänning tills den upplöstes 1901 tre torp, som de mot årsarrende lät enskilda bebo och bruka. (Tyvärr finns inte de kontrakt som åberopas bevarade). Tre namn är aktuella för tiden Lars Abraham Loman. Lars Petter Persson och Nils Petter Sundkvist. Den först nämnde betalade 10 kr för år 1882, 1883, 1885, 1890 och och 1833 betalade Lars Petter Persson 5 kr fast då ägare av det torp i Sillrebodarna han köpt av Lars Abraham Loman. 3 augugusti 1891 var det kommunstyrelsen som betalade 5 kr för Sundkvist betalade han själv 5 kr, 1894 likaså 5 kr och den 7 juli samma år resterande 5 kr av årsarrendet 10 kronor som idag år 2010 motsvarar drygt 600 kronor. 3 juni 1893 noteras i byalagets protokoll kontrakt med Lars Petter Persson sägande att han för varje år till byalaget skall erlägga 10 kronor i arrende för sin innehavda jord. Det var inte gjort och då inte heller kommunen ville stå för hans arrende beslöts att Per Magnus Edling och Anders Wasenius skall tillsäga honom att avträda torpet före den 24 oktober detta år. (Så blev det inte. Han bodde kvar till sin död 1897 och därefter skrivs det hans sterbhus). Lars Petter Persson betalade inte varför den 14 juli 1893 beslutades skriva ut fullmakt för byåldermannen att med lagliga åtgärder inkassera obetalda arrenden av nämnde man. Tydligen misslyckades inkasseringen för ingen notering om inkomst i kassaboken. Slutligen 14 december 1901 utsågs byåldermannen Gustaf Andreas.Karlsson och Anders Wasenius att inkassera arrendeavgiften av L. A. Loman, N. P. Sundkvist och L. P. Perssons sterbhus. Loman bodde då sedan 1896 i Hallsta men hade av allt att döma inte sagt upp arrendet av torpet i Sillre södra, söder om det torp vi känner som Björklunds. SÅGEN VID HEGELÅN 26 maj 1824 Sågen nämns indirekt i ett torparkontrakt (ej i bykistan) dagtecknat 26 maj 1824 genom att torparen ifråga får rätt att årligen såga några stockar (lantmäteriakt 22-BOR-3660) 3 juni 1893 Nils-Erik Forsberg och Erik Andreas Ångström utses att besiktiga sågen och bedöma dess värde. Budkavle gård till gård för att fastställa dagen för försäljning. 14 dec.1893 Beslut om försäljning. 16 juni 1894 Affären slutförd. SÅGPLATSEN NERE I BYN 2 juni 1927 Fråga om plats för sågen varvid beslöts att den skulle få planeras och begagnas på den nuvarande platsen. (Någon måste ha ansökt om att få anlägga såg). Platsen var och är på allmänningen väster om Bergsängesbäcken och strax öster om den vägstyrelsens grusgrop som skar av vägen på rullstensåsen. Känt är att Lars Selling och Per Olsson gemensamt bedrev sågning på platsen. (Senare Karl Anders Andersson). KÄRRVÄGEN OCH ANDRA VÄGAR TILL SILLREBODARNA OCH STIGEN TILL SILLREKULLEN 3 juni 1893 Beslut om ingen reparation av vägen till Sillrebodarna, men väl att spränga bort en sten vid Brickan och några söder om bovallen. 16 juni 1894 Beslöts enhälligt en dag af warje med förbättring af Nya Wintervägen öster om Sillrebodarna Den i samma månad skall utföras Ny väg från Brickängesbacken till E. Ångström. 8 juni 1895 Beslut att de som har kreatur skall angivna dagar infinna sig att reparera vägen mellan Sillrekullen och Per Månsson. (Han ägde då det torp vi känner som Dahlqvists så det stöder skrivningen om hela vägen från där den börjar och över Sillrebodarna till Sillrekullen). 21 juni 1897 Behov av reparation men då dåligt deltagande struntar man i det hela. 7 juli 1897 Detsamma i irriterad skrivning. Vid mötet endast Jon Jonsson från norrsidan med! 23 maj 1902 Broarna efter bovägen skall repareras och likaså bron i fägatan. Den bron åtog sig Per Ivansson att provisoriskt reparera.

5 3 NY STRÄCKNING AV KÄRRVÄGEN OCH VINTERVÄGEN (Se mera om vintervägar sida 4). 6 nov Något var på gång: Genom budkavle hade Byåldermannen G.A.Karlsson kallat Byamännen för att fatta beslut rörande ordnandet af Wintervägen från skogen söder om ån; dels ifrån römyran söderut öfver Lars Olssons ägor samt omtagning (vad avses?) af vägen vid Brickbackarna hvarvid Lars Olsson var närvarande och medgav att vintervägen fortfarande vara som af ålder varit, dock att vägen skulle hädanefter gå söderut från Bron öfver Bäcken vid römyran, strax öster om täckdiket och söderut till gatan där en grind med 10 alnars öppning och med stockastolpar af starkt och groft träd anbringas på Byamännens bekostnad Så kommer ett intressant avsnitt så lydande: Beträffande vägen från Lars Olssons gård söderut förbi Brickbackarna beslöts att genom gångled förbättra densamma vid kroken mellan Lars Olssons och Jonas Perssons gård samt omtaga vägen från nedre brickbacken sydost in på den nya wintervägen, som derifrån användes söderut mot storsvedrönningen. Protokollet slutar helt läsbart, men svårtolkat i sak. Beslöts att genom G.A.Karlsson verkställa anläggandet af 4 grindar efter vintervägen vid Sillreboans ödeshögar. (Vad avses med ödeshögar?) 27 Juni 1904 Torparen Jonas Persson erbjuder byalaget att för 5 kr per skattemål bygga en fullt körbar kärrväg frän hans gård till högsta bobacken. Vid bymöte den 4 juli 1904 avslogs anbudet därav att byamännen inte kunde enas. Samtidigt beslöts fortsatta gångled med början redan i juli samma år 25 maj 1911 Högelåbron (Hegelån) samt broarna norr om Sillrebodarna repareras och skall stenar sprängas. 13 nov Vägen till Sillrebodarna färdigbruten. Återstår grusning. Jonas Persson får i november kronor och i januari kronor för arbete med vägen till Sillrebodarna. (I dagens penningvärde (2010) motsvarande ungefär kronor. Beslutades att bättra bovägen Sillreboan-Högelånsbron-Sillrekullen. Torparen Jonas Persson utsågs leda arbetet med början kommande vår. Beslöts att byamännen på södra sidan skulle kallas dit på grusning och att de byamän som har vall i Sillrekullen skulle börja deltaga å sträckan Sillrebodarna-Sillrekullen nämligen de som inte deltagit i grusningen norr om Sillrebodarna (alltså ned till bebyggelsen). GRATIFIKATION Anslogs högst 25 kr och uppdrogs åt Carl-Gustaf Mikaelsson att inköpa en snusdosa i silver med inskription till Jonas Persson för flit och arbetsinsatser vid anläggandet av kärrvägen till Sillerbodarna. (Tro vad som hände med snusdosan efter Jonas död den 26 juni Han var då inhyses hos Otto Asplund på Asplundstorpet vid Sillrebodarna) 30 juni 1919 Fråga om anslag till brytning av väg från Julåsvägen med sträckning från Magdbybodarna till Sillrekullen. Anslogs 100 kr och lika mycket till reparation av den 15 november 1915 beslutade reparationerna söder om Sillrebodarna. 22 okt Beslöts dika vägen till Sillrebodarna. En man från varje hemman att samlas vid Storsveden att utföra det som hans med den dagen. Likaså en man och häst från vart hemman att grusa Sillrebobvägen Utbetals ersättning för stensprängning söder om Sillrebodarna (alltså på vägen till Sillrekullen). 2 juni 1927 Beslutades anslå 30 kronor till reparation av vägen till Sillrekullen Underhållsarbete av Sillrebovägen auktionerads bort för 50 kronor. 29 juni 1928 Beslutades att reparera vägen till Sillrebodarna och Sillrekullen. De som hade slåtter och kor i bodarna skulle deltaga i arbetet minst två dagar och de som ej deltog skulle betala fem kronor per dag att leja andra arbetare för. (Dagpenning motsvarande ca 130 kronor).

6 4 30 juni 1933 Reparation av vägen mellan Sillrebodarna och Sillrekullen. 7 nov Kärrvägen till Sillrebodarna förbättras med bland annat nedläggning av cementtrummor Beslut söka kontakt med skogvaktare Staaf för om möjligt få bidrag av bolaget. Väcktes fråga om underhåll av Bergmansvägen/Långrena i samverkan med Västanå och Östby och om bro över Kvarnån vid J.Jonssons. Hilding Ångström och Erik Olof Asplund får betalt för ny bro över Hyggelån (Hegelån) på sommarvägen Sillrebodarna - Sillrekullen 1960 Sillrebovägen dikas. Bokförs i kassaboken att till två män utan namn! betalas tillhopa 129 kronor. (Inget i protokollsboken). 10 nov Reparation av Sillrekullvägen. Ny bro över Renflobäcken bekostas av SCA och ävenså viss grusning. 17 okt.1972 Byålderman Per Asplund rapporterade hur långt arbetet med skogsbilvägen fortskridit. 29 juli 1977 Beslöts vid bymöte att röja upp gamla Sillrebovägen. SKOGSVÄGAR/VINTERVÄGAR 11 sept Torparen Lars Olsson begär 50 kr i ersättning för vintervägen över hans ägor. Nekas utifrån att i byns skifteshandlingar är vägen laga utlagd redan juli 1921 Diskuterades om att förbättra gamla vägen från Bockåsänget till Sillrebodarna eller att taga ny väg från Bockåsänget till Sillrebodarna genom vallarna. Beslutades bryta ny väg. Berörda markägare lovar att frivilligt och utan kostnadskrav upplåta mark på vallen där vägen kommer att gå fram. 12 okt Väcktes fråga om vinterväg ned till ån från landsvägen. Beslöts ta kontakt med Frithiof Andersson om tillåtelse gå fram med väg och om så erfordras vara behjälplig med flyttning av hans vedbod. 2 juni 1927 Förslag om vinterväg väster om bäcken. Undersöka bästa sättet komma fram. 28 juni 1928 Utsågs Erik-Olof Asplund att fråga Andersson hur mycket han vill ha betalt om byn skulle köpa väg å därför lämplig mark. 16 febr Uppdrogs åt Mikael Mikaelsson och O.W. Nässén att förhandla med Frithiof Andersson om upplåtelse av mark för väg ned till Per Olsson vid Ljungan innan Asplund säljer grusgropen till Torps tingslags vägstyrelse. Överenskommelsen med Andersson skall jämväl omfatta vinterväg strax väster om vägtrumman på Anderssons ägor. 31 okt 1935 Delade meningar rörande köp av mark av Frithiof Andersson. Bordläggning. 6 nov Erik-Olof Asplund rapporterade att Andersson var villig att för 125 kronor (ca kronor i 2010-års penningvärde) sälja mark till de två vägarna (till byns grustag och vintervägen till Ljungan). Stämman beslöt enhälligt att antaga priset och valdes Erik- Olof Asplund och Otto Lundgren, med Lars Selling som suppleant, att underskriva köpehandlingen samt att biträda vid avstyckningen. 7 nov Diskuterades om väg Lamyran till Björshammarn. 9 juli 1956 Konstaterades att vintervägen mellan Sillrebodarna och Lamyran är i behov av traktorplanering. Bystämman uppdrog åt Erik-Olof Asplund att underhandla med SCA samt att göra förslag på eventuell uttaxering från skogsägarna. 8 mars 1964 Einar Persson framförde förslag låta undersöka möjligheten anlägga en traktor- och vinterbilväg från Julåsvägen till Bockåsänget och ev. Karlsro 10 nov Skogvaktare Malmström efterfrågar byns intresse för en bilbasväg från Karlsro till Sillrebodarna. Erik-Olof Asplund får i uppdrag att följa Malmström att söka lämpligaste sträckningen för denna väg. 29 juli 1977 Beslöts ta kontakt med skogvaktare Semb, SCA, om möjlighet få hjäp med grovgrusningen av den grovbrutna skogsbilvägen från Sillrebodarna till Lamyran.

7 5 8 juni 1929 GÄRDSGÅRDSPROBLEM BERÖRANDE ALLMÄNNA BYVÄGEN (GATAN) Diskuterades om hur vidtaga någon åtgärd för att förmå Gunnar Johansson att stänga upp gärdsgården i den allmänna gatan. Sammanträdet enade sig om att grindar fick användas tills det blivit utrönt vem som är stängselskyldig. Beslutades att den östra grinden skulle placeras vid Jonas Björklund. Byålderman Albert Selling fick i uppdrag att hos någon querist (jurist) fråga vem som är stängselskyldig och att anskaffa smide till grindarna. (Måste röra kärrvägen över Johanssons gårdsplan och vidare österut med anslutning till bovägen). 21 apr Anmäldes en advokat Sven Dahlbergs yttrande i frågan om vem som hade skyldighet att hålla gärdsgård kring i detta fall byväg. Yttrandet utmynnade i konstaterandet: Till de för byns gemensamma användning upptagna vägen går igenomen en och samma ägares odlade mark å ömse sidor av vägen, kan det inte bliva fråga om annat än att denne är skyldig att underhålla stängsel kring sin mark. Beslöts i anledning därav att ta bort grinden vid J. Björklunds utgräns. VÄGEN ÅNGE-TORP-STÖDE 9 dec Väcktes fråga om att ingå till länsstyrelsen med begäran om att få allmän väg från Erikslund och österut tillsammans med Torp och Hångsta. Diskuterades var nya vägen skulle dragas och om anslutningsvägar upp mot Hedvägen. Tvenne markägare lovade att utan krav på ersättning upplåta mark etc. (Inget hände förrän 1921 då utredning om allmän väg Ånge-Stöde påbörjades; se nedan) 3 maj 1921 Byalaget lovade stå för byggandet av anslutningsväg väg till Axel Nilsson vid Hedvägen, därför att han genom den nya vägens föreslagna sträckning söder om Römyren blir väglös. Den 15 juli 1924 påbörjades vägen ifråga genom gångled med en man från varje jordägare inom byn. En Jon Jonsson avstod utan krav på ersättning behövlig mark under förutsättning att han fick nyttja vägen. (Ifrågavarande väg är den som är väster om Rödmyren i sydöstlig riktning förbi i förstone den gård som jag minns som Otto Lundgrens.) 21 okt 1921 Talas det om nya landsvägen och att bygga väg därifrån upp till gatan vid Johan Erik Perssons och Henning Forsbergs gårdar. 29 juni 1928 Utsågs Erik-Olof Asplund att förhandla med vägstyrelsen om ersättning till byn för grus och den skada de gjort på gamla vägen vid grusgropen. 16 febr Grus har sålts till Torps tingslags vägstyrelse, som nu vill köpa gamla landsvägen på högsta heden, som det står. Vägen ifråga befaras enligt Per Olsson, som bor nere vid Ljungan, komma att skäras av till förfång för honom. Han anhåller att väg ned till hans gård byggs innan någon försäljning till vägstyrelsen görs. Bifall. Kontakt om mark skall tagas med Frithiof Andersson. Om överenskommelse skulle jämväl innefatta vinterväg strax väster om vägtrumman å Anderssons ägor. JAKTFRÅGOR 29 juni 1928 Beslöts låta annonsera om jaktförbud på byns skogar för inte jakträttsinnehavare och att lösa hundar kommer att nedskjutas. 25 aug Stort möte rörande jakt av i princip matnyttigt småvilt på byns marker. Inbjuden var forstmästare Birger Larsson för Skönviks AB. Långt protokoll. Här de viktigaste punkterna i markant sammanfattning: * att jakträtten skulle vara gemensam för markägarna; * att ingen av byamännen skulle äga rätt att utan majoriteten av övriga byamäns medgivande till utomstående utlova jakträtt; * att enskild byaman skulle ha rättighet att i sitt sällskap medtaga personer utan jakträtt; * att byamännens söner självklart skulle äga rätt att med sina föräldrars medgivande utöva jakt; * att Skönviks AB skulle äga rätt medgiva sina ombud och arrendatorer inom byn rättigheter att i likhet med övriga byamännen utöva jakt;

8 6 * att till inom byn bosatta oförvitliga personer som saknar jakträtt men som har sin huvudsakliga sysselsättning och försörjning hos byamännen, upplåta jakträtt emot inköp av jaktkort; * att priset för jaktkort fastställdes till 10 kronor per styck och år för jakt av matnyttigt småvilt; alltså inte till jakt av älg eller större vilt; * att särskilt betonades, citat: att om rätt till jakt å ekorre skulle vara från jaktkorten utesluten. 17 juni 1935 Erik-Olof Asplund föreslår utreda bildande av jaktvårdsområde i allians med Magdbyn, Gubbyn och Lillberg. Marcus Selling föreslår totalförbud vissa tider. Kommitté tillsätts. 29 aug.1960 Beslöts att för varje fälld älg på Sillrelångmyren skall inbetalas 50 kronor till bykassan eftersom den har stort behov av likvida medel; alltså pengar. STATENS BRÄNSLEKOMMISSION 12 juni 1917 Byn hade fått erbjudande av kommissionen om att frivilligt leverera ved i särskild ordning. Byalaget beslutade att inte ingå någon överenskommelse då inget pris var angivet för veden och inte heller hur stor mängd var och en om så var skyldig att leverera. Därtill och inte minst underströks, att det nu var så höga arbetspriser och smått om arbetare. GETTER I SILLREKULLEN 2 juni 1927 Väcktes förslag om förbud för getter i Sillrekullen. Bestämdes att inga utombys getter får mottagas. BRON ÖVER BERGSÄNGESBÄCKEN VÄSTER OM FRITHIOF ANDERSSON (Ofta återkommande ärende från 1893 tills nya vägen var färdigbyggd 1923 eller 1924) 7 juli 1899 Stort behov av reparation. Alla som kommer och arbetar får betalt ur bykassan efter 25 öre/timmen 2 juni 1927 Reparation av bron vid Andersson. Ny värning. annars behålla underredet.(med värning torde ha avsetts körbanan av plank) RÖDMYRANS BRO 25 juni 1898 Talas ofta om bron över Rödmyran. Redovisas vid mötet att det skall kosta 536,50 kr att upprensa diket utefter Rödmyran och utsågs arbetsgrupp att sätta ut arbetet på ackord att vara klart inom två år. Diskuterades hur kostnaderna för dikningen skulle uttagas. Sillre södras byamän ville med stöd av riksdagens särskilda beslut och jämlikt kontrakt av den 12 februari 1874 att kostnaderna skall utgå efter skattetal. Sillre norra avvikande mening som dock inte sägs i klartext. Carl-Gustaf Mikaelsson och Henrik Bergström utsågs kontakta juridisk kunnig. 11 sept Beslöts verkställa tvenne brobyggnader å Rödmyran genom gångled måndagen den 31 oktober 11 maj 1950 Hilding Ångström får i uppdrag att verkställa läggning av ny bro över stordiket på Römyren. Gäller vintervägen. HEDVÄGEN 14 juli 1893 Togs beslut att ingå till sockenstämman med anhållan om bidrag till rubricerad väg samt att låta arbetsgrupp utreda frågan och att överlämna kostnadsberäkning till kommunalstämmans ordf. 9 sept Om vägen Erikslund-Torpgränsen. Alla byamännen söder om ån. Ingen från norra sidan. Berörda markägare lovade ge mark utan krav om ersättning. Togs beslut om att ingå ingå till länsstyrelsen med begäran om allmän landsväg. Beslutade kalla till särskilt möte med norrborna.

9 7 VATTEN TILL SKOLAN I SILLRE SÖDRA 8 okt Behandlas framställan från ledamöterna P. Öhlund och E. O. Asplund i Borgsjö skolråd om att få gå med vattenledning till skolan från källa belägen vid det samfällda grustaget vid E. O. Larsson. Byamännen hade inget att erinra varför de beslutade att nämnda ledning och vatten skulle få läggas och nyttjas utan ersättning till bykassan. BYALAGET VILL NYTTJA SKOLAN 8 mars 1964 Hilding Ångström väckte fråga om att byn skulle låta undersöka om möjligt få övertaga eller disponera Sörsillre skola. (Syns inte ha blivit något). FLOTTBROAR OCH FÄRJOR 19 sept Talas det i löst protokoll i bykistan om gamla färjan och hur byalagets delägare skulle betala den som planerades att byggas. 9 sept Då ingen formellt väckt frågan om flottbro över Ljungan så lämnades den frågan öppen. 14 dec Som Sillre byamän är i stort behof af en färja öfver Ljunga elf så utsågs Gullik Andreas Karlsson, Anders Wasenius och Andreas Andersson att upprätta kostnadsförslag för en färja och bryggor på båda sidor om elfven, hvarefter nytt sammanträde skall hållas för att fatta definitivt beslut i frågan. 11 jan Redovisas för byalaget kostnadsförslag för såväl bryggor på båda sidor som för färja. Inga priser inskrivna.! Ingen diskussion. Direkt beslut att under innevarande vinter att fortast möjligt verkställa arbetet. G.A.Karlsson och P.H. Olsson ledare. Kassaboken redovisar 1902 ej bokförda insamlade medel 80,50 kronor till bryggorna och att de utbetalats enligt kontraktet. Det visade sig att Ljunga älvs flottningsförening utan tillstånd av byn, satt ner bomfästen och det midt i öfverfarten der den allmänna vägen löper öfver elfven, enligt vad bykartan utvisar. Krav skall framställas om dess borttagande omedelbart. 8 febr 1902 Beslutades att varje hemmansägare skall framköra 6 timmer om 12 alnars längd och 6 tums toppända före 1 mars. 23 maj Beslutades att färja skall byggas och att därför upplåna 100 kr att sedermera uttagas i vanlig ordning. Att bryggorna verkligen byggdes framgår av att vid bymöte den 23 maj 1902 begärde och tillerkändes H.E.Hedström och Johan Grubb tre kronor i ökning för desamma. 30 juni 1933 Påtalades behov av reparation av bryggorna vid Ljungan. Bordlades. (Frågan återkom inte). SNÖPlOGLAG FÖR SILLRE SÖDRA OCH LILLBERG 19 dec Bymöte med beslut om att var och en inom snöploglaget skall köra snöplogen en gång på vart 3 skattemål för 4 kr för varje tur. Till snöplogfogde valdes N.G.Jonsson. Angående ersättningen utsågs A.Andersson att uppbära ersättningen från Konungen(= länsstyrelsen) att sedan redovisa till snöploglaget. 27 jan Mikael Edling valdes till snöplogningsfogde för innevarande år. 7 jan 1924 Utsågs Per Magnus Persson till snöplogningsfogde för innevarande år. BYNS KARTOR 14 juli 1893 Togs beslut om att klistra upp kartorna på väv samt att inbinda byhandlingarna. Beslutades vidare, att INGA KARTOR FÅR LÅNAS UT annat än vid hemmansklyvning. och lantmäteriförrättningar. Bese dem möjligt vid besök hos byåldermannen! TORRINGSFISKET 4 april 1911 Byalaget betalade 20 kronor (drygt 1000 kronor i 2009-års penningvärde) till en W. Holm i Västanå för översättning av de gamla torringshandlingarna! (Fanns inte i bykistan när jag 1985 hade förmånen att läsa och katalogisera dokumenten).

10 8 21 apr Upptogs till debatt först frågan om fiskerätten i Torringen. I anslutning därtill anmälde byåldermannen att advokatfirman Ljungberg & Ljungholm i Stockholm i skrivelse anhållit om att få låna torringshandlingarna att ligga till grund i ett mål vid tinget om fiske i nämnda sjö. Efter stor tvekan beslöts att låna ut handlingarna ifråga. 27 dec Anmäler byåldermannen Albert Selling att han två gånger tillskrivit advokatfirman om att få tillbaka de utlånade torringshandlingarna angående fiskerätten i Torringen mellan deras klient Andersson (Göte?) och Skönviks AB. Advokatfirman fastslår att de ämnar behålla handlingarna till dess deras klient betalat dem arvodet på kr. Bystämman uppdrog åt Andreas Andersson att fortsätta återkräva handlingarna. (Kom handlingarna tillbaka till byn? Inget sägs i efterföljande protokoll!) Bordlades väckt fråga om vilka inom byn som hade fiskerätt i Torringen. 17 juni 1935 Behandlades frågan om byns gamla fiskerätter i Torringen och Grundsjön. En tremannakommitté att söka ta reda på hur styrka byns lagliga rätt till fiske i de nämnda sjöarna tillsattes. * Konstaterades att de gamla handlingarna var oläsliga varför beslöts söka få dem utskrivna. Betalning därför av byns medel i bykistan; * Beslöts att byn skulle hålla den skadelös som blev dömd för olaga fiske i Grundsjön och Torringen för att den vägen få provat vad som gäller rent lagligt. 11 maj 1950 Olle Persson uppvisade skrivelse från Tälje-Näsets fiskevårdsförening om att de ämnade vidtaga rättsliga åtgärder mot honom för att han fiskat i Torringen. (Han hade lov av en sillrebo). Byalaget beslöt att stå för eventuella kostnader. 20 febr Byåldermannen rapporterade att han fått handlingarna om Torringsjöfisket renskrivna på maskin och anslogs 50 kronor till översättarna. Uppdrogs åt byåldermannen Hilding Ångström att om möjligt få denna handling översatt till nutida svenska. (Var finns denna översättning?) 9 juli 1956 Beslöts enhälligt att bykassan skall ersätta det bötesbelopp som mantalsskrivna sillrebor kan ådraga sig genom att fiska utan fiskekort i sjön Torringen. Ovannämnda beslut avser att pressa fram rättsligt prejudikat på Sillre byamäns rätt i torringsfisket. 10 maj 1965 Att bevaka Sillre bys fiskerätt i Torringen valdes Johan Öhling och Algot Andersson. I första hand bör då en skrivelse tillställas berörd fiskevårdsförening. 20 juli 1970 Anmäldes skrivelse från länsstyrelsen om bildande av fiskevårdsområde. Sillre inte nämnt. Beslutades att överklaga. 12 dec Långt protokoll om fisket. Inget slutligt avgörande. Ärendet om fiskevårdsområde för utredning i Härnösand. Elias Bohlin, ordf. i Tälje-Näsets fiskevårdsförening ställde, med enligt honom stöd av SCA, följande förslag vid bymötet: Sillre byamän skulle i Torringen få rätt till husbehovsfiske och äga rösträtt i stämma samt tillerkännas rätt till jämn fördelning av inkomster och utgifter. Avslogs efter diskussion som praktiskt ogenomförbart. Bysammanträdet beslöt enhälligt anta ett förslag om att Sillre byamän tillerkänns fiskerätt i Torringen efter gällande mantal. 17 okt Torringsmålet förlorat. Beslut överklaga. Anlita som tidigare advokat Bertil Burmark i Stockholm. Förslag om att be Carl-Fredrik Westberg på Näset och Carl-Gustaf Mikaelsson i Stockholm att på Riksarkivet söka efter torringshandlingar. (Syns inte ha blivit så). 6 sept Av notering i kassaboken framgår att Ivan Johnson i Skog erhållit 685 kronor som kostnadstäckning för efterforskning av torringsakter i Kammarkivet, Stockholm och landsarkivet i Härnösand. (Ingenting om uppdraget och resultatet i protokollsboken) 29 juli 1977 Upplästes bilaga till Högsta domstolen. 24 okt Anmäldes att Sillre by tilldelats 12,5 procent av fisket i medelpadsdelen av Torringen. 30 juni 1994 Anmäldes att fiskevårdsområdet var bildat och fastställt.

11 9 GRUNDSJÖNS FISKEVÅRDSFÖRENING OCH FISKEVÅRDSOMRÅDE 17 juni 1935 Anmäldes att det blivit känt att grundsjöborna bildat fiskevårdsförening och då vi kanske ej kan styrka vår lagliga rätt i nämnda fiske och då våra gamla handlingar äro för oss oläsliga borde något göras åt saken. Togs beslut om att söka få handlingarna översatta. 10 maj 1965 Väcktes fråga om bildande av Grundsjöns fiskevårdsområde. Ernst Grund i Magdbyn hade innan dess väckt fråga om geografisk fördelning av fisket i Grundsjön. Avslogs då praktiskt inte genomförbart. 19 apr Öster-och Västerhångsta fiskevårdsområde erbjuder/föreslår samverkan av vattenområdena Granån, Alderängsån och Ljungan inom Torp och Borgsjö. Bysammanträdet beslutade enhälligt att till länsstyrelsen göra en framställan om att få bilda ett fiskevårdsområde vars omfång framgår av det som noterats i förra paragrafen. KRÄFTFISKET I LJUNGAN 20 juli 1970 Första noteringen om kräftfisket i Ljungan. Fastställdes att tid skulle sättas efter samråd med Öh byamän. 17 okt Etablera samverkan med Västanå, Östby och Öh byamän. Utöva bättre kontroll. Inköpa dubbar att hyra ut etc. 24 okt Stämman beslöt att som tidigare tillåta fiske två kvällar med högst 10 burar per fiskare. Kostnad för fiskerättsägare 20 kr; 40 kr till övriga bybor. 30 juni 1994 Minsta storlek på kräfta som får tagas upp sätts till 10 centimeter. 28 aug.2000 Beslutades att kräftburar behålls av innehavarna i avvaktan på ett eventuellt framtida kräftfiske. Provfiske i augusti gav inget. SILLRELÅNGMYREN 11 sept Carl-Gustaf Mikaelsson och Henrik Bergström utsågs verkställa räkning och värdering av skogen på byskiftet Sillrelångmyren. 13 juli 1947 Togs beslut om att låta stämpla träden på myren ifråga och erbjuda försäljning. 11 maj 1950 Försök att sälja stämplingen omslutande 1928 träd fortsätter. 20 aug Stämplingen fortfarande inte såld. Såldes senare under hösten till Frans och Karl Jonsson i Sillre södra för 1 kr per träd. 7 jan Anhöll köparna att inför slutbetalningen få priset sänkt med 25 öre per träd lika med 482 kronor. Bystämmans majoritet biföll framställningen. En reservation mot beslutet. (Bakomliggande orsak till köparnas anhållan var den markant förändrade prisbilden på sågtimmer och massaved. Vid köpet av stämplingen 1952 var det mycket bra men året efter då avverkningen gjordes var priset ungefär hälften mot året innan). 29 aug Byåldermannen väckte fråga om undersökning för eventuellt byte med SCA till en lämpligt liggande skogbit mot överlåtelse av Sillrelångmyren. Skogvaktare E. Malmström valdes att hos skogsförvaltaren framföra saken. 3 mars 1962 såldes efter lantmäteriförrättning Sillrelångmyren till SCA för kronor. SPRUTHUS 22 sept J. M. Åkerstedt föreslår att spruthuset skall tillses och repareras. Han och Andreas Andersson utsågs att besiktiga både spruta och huset och om vid behov ordna med reparation. 13 juli 1947 Beslutades att spruta och spruthus skall skänkas till Borgsjö Hembygdsförening som äger att själva bekosta rivning och flyttning. GRUSTAGET VID SÅGEN 22 sept.1933 Beslöts söka få ersättning av vägstyrelsen för borttagandet av vägen vid grustaget. (Det hade tidigare sålts av Erik-Olof Asplund). 8 mars 1964 Angående samfällda grustaget vid sågen beslöt stämman att om eventuell köpare av grus ger sig tillkänna, skulle det säljas västerifrån ungefär halva grustaget.

12 10 FÖRSÄLJNING AV BYNS SAMFÄLLDER (allmänningar) 18 nov Diskuterades försäljning av byns samfälligheter vid Ljungan mot Tommy Emilssons och Hagmans fastigheter, samt den vid Sillre gamla såg vid Hegelån. Dock inte båtplatsen vid Hagmans med tillhörande nedfart. Beslutades att ta kontakt med lantbruksnämnden för förhandling om byte av ovanstående samfälligheter mot grustäkten på (vid) Vitkullen som lantbruksnämnden äger. 30 juni 1994 Anmäls vid bymötet att förhandlingarna med lantbruksnämnde är avslutade. Emilsson, Hagmans och Mats Andersson köpte kvarvarande av allmänningen nere vid Ljungan. P.O.Öhling köpte området kring Sillresågen vid Hegelån. Sillre byamän erhöll lantbruksnämndens del av Vitkullen. Sven Selling och Sven-Ivar Palmér skänkte sina delar av skogskiftena vid Vitkullen. Ingen likvid mellan lantbruksnämnden och Sillre byamän (byte jämnt skägg ). Det framgår också att lnämnden stod för större delen av avstyckningskostnaderna. PS. Rörande benämningen Vitkullen - som ligger sydsydöst om Sillrekullen- skriver Lill-Gullik i sina uppteckningar att det är en typisk uppskjutande grusbacke som med säkerhet torde ha fått sitt namn av den mot väster vettande, skogfattiga sida, särskilt under vintrarna då den är snöklädd syns på långt håll över den stora Lamyren. BYKISTAN 11 maj 1950 Togs beslut om att inventera bykistan. Inventeringen gjordes redan den 4 juni Svårlästa namnunderskrifter. G (?) Johansson, P. (skakig stil). Viss komplettering av tillkommande aktstycken gjordes av Magnus Jönsson och Einar Persson den 21 oktober Listorna finns i bakre delen av kassaboken. (Noterar för kännedom min Ivan Johnson gjorda läsning och katalogisering av samtliga då i kistan liggande handlingar). Bykistans innehåll numera digitaliserat. Förvarad i Ånge kommunarkiv. 14 juni 2006 Beslutade byalaget att låta Ånge kommun arkivera bykistan till en kostnad av kronor. FÖRTECKNING AV BYÅLDERMÄN 1781 Lara Påhlsson. Bisittare Jon Jonsson och Erich Olofsson yngre 1788 Erich Olofsson yngre. Bisittare Lars Påhlsson och Hindrich Hindrichsson 1795 Lars Ångman? ? Paulus Persson? Henrik Bergström. Tid går inte att säga. Såväl Henrik Bergström som Jon Jonsson födda Vid en bystämma enbart daterad 27 juni, beordras Bergström att lämna över bykistan till Jon Jonsson, som dock inte lämnat efter sig något? Carl Jonsson dokument som byålderman Per Jonas Magnusson Per Magnus Edling Lars-Erik Larsson Nils-Erik Forsberg Erik Andreas Ångström Henrik Bergström Gullik Andreas Karlsson Jon Jonsson ( Inga protokoll ) Per Abraham Mikaelsson Gullik Påhlsson Per Magnus Persson Erik-Olof Asplund Albert Selling (Inga protokoll ) Hilding Ångström Erik-Olof Asplund Per Asplund Gunnar Selling

13 11 NÅGOT OM ORTNAMNET SILLRE SAMT OM FÄBOD-OCH NATURNAMN I Sillre säger byn vid det lugna vattnet. Skrevs på 1500-talet ibland Östanå = öster om ån som innan tvenne kvarnar byggdes i den på 1870-talet benämndes Sillreån. Därefter är ån känd som Kvarnån. Äldre skrivning och i borgsjömålet Sildre och Silre. Namnet Sillre anses av språkforskare förutom nyss noterad betydelse vara ett så kallat centralnamn och därmed den äldste byn i östra Borgsjö. Östby, som är ett riktningsnamn, säger byn öster om Sillre; man har så att säga stått i Sillre vid namnsättningen. Det säger oss också att i linje därmed är Östby yngre än Sillre. Västanå, som i äldsta tid hette Väster om ån helt rätt medan Öh svårare att förklara för språkforskarna. Stöd för att Sillre by är en gammal bymed flera välbetrodda män noterade i gamla tider är att Sillre och några män därstädes nämns i på latin och gamsvenska skrivna dokument under 1400-talet. FÄBODAR SILLREBODARNA. Skrivs och sägs även Sillreboan. * Skrivs numera av inte känd anledning Sillerbodarna. Rätt bör vara med förstavelsen Sillre utifrån att fäboden är tillhörig Sillre. SILLREKULLEN. Även namnet Silleråsen har begagnats förr av en del personer. GAMMELBOAN Beläget efter Sillrebovägen. I äldre byhandlingar benämns bostället Främrebodarna.! 1835-års lagaskifteshandlingar upptogs vallarna för slått ca 4-5 tunnland. Skrevs då som Gamla bovallen. För ca 30 år tillbaka syntes mycket svaga lämningar av en husgrund. Bostället torde ha varit i bruk före taler. (G) * För ca 30 år sedan läs ca NATURNAMN BJÖRKELBERGET Har väl fått sitt namn av sin rikliga förekomst av björk. BOBERGET Namnet av sin närhet till Sillrebodarna. BOBÄCKEN Rinner genom Sillrebovallen till Hegelån. BOCKÅSEN Även södra delen av Björkelberget kallas för Bockåsen, särskilt av äldre personer, BOCKÅSBÄCKEN Kommer från dalgången som ligger mellan Björkelberget och Bockåsen. Namnet av Bockåsen. BOCKÅSÄNGEN Ligger på båda sidor vägen från Sillrebodarna till Sillrekullen. BRICKBACKARNA De första backarna man möter på vägen till Sillreboan sedan man lämnat bebyggelsen. BRICKHÄLLAN Ligger väster om vägen vid ovan nämnda backar. BRICKÄNGET Odling i ovannämnda område. BRÄNNVINSBRON Är efter vägen mellan Storsveden och Storsverönningen som går från Sillrebodarna ner till Sillre mot torpsgränsen. Namnet som nu är fullständigt utdött, har för mig omtalats av Albert Selling i Sillre södra, vilken hört det av nu 90-årige Lars Borgs fader. BÄRSHATTEN (Bergshatten) En stor sten som ligger i Ljungan nedanför Åkerstedts ägor i Sillre södra. Enligt sägnen har stenen kastat dit av jätten Ran i Rankleven, som steg på stenen när han var över till Sillreåkarna och rövade häst och körkarl. Efter Ljungans dämning syns inte stenen ovanför vattenytan längre. * En annan berättelse är att jätten hette Ranne och att det var hans kvinna som med hjälp av aktuell sten tog sig över till Östbyns ägor för att hämta något åt barnen att leka med. Hon tog sig inte över med ett

14 12 steg från Rankleven varför Ranne kastade en sten uti ån. Så kommer hon åter till Ranne och har då i sitt förklädesknyte häst och en människa. Hon visar sin man det hon funnit. Han blir bestört och säger: Gå genast tillbaka med det Du tagit. Det är dessa som ska ta vid efter oss. BÄRSÄNGSBÄCKEN (Bergsängesbäcken) Kommer från Ramsjötjärn väster om Ramsjön och vidare genom den till Lill-Ramsjön i väster och ned i Gubbyn, fortsätter österut genom Lillberg och Sillre södra innan den viker av mot norr med sitt utlopp vid numera Hagmans, tidigare finsnickare Bergmans (död 1949). * Bäcken benämndes Ramsjöbäcken och senare, eller jämsides, Bergsängesbäcken efter odlingslandet Bergsänget inom Lillbergs rålina. Bäcken var i början av 1900-talet så mycket vattenförande att yngi Jon-Månsgården vid fiske förflyttade sig med en mindre båt. Idag är bäcken igenslammad och med litet vattenflöde. BÄRSÄNGET (Bergsänget) * På båda sidor om bäcken i Lillberg. Bergsänget var efter okänt när kyrkans donationsäga. Såldes i slutet av 1870-talet samtidigt med prästbostället Erikslund för att ekonomisera köp av hemman i Borgsjöbyn till boställe åt kommande kyrkoherde. FINNMYRAN Ligger mellan Granån och Klingermyrbäcken. Julåsfinnarna torde väl ha bärgat hö där av namnet att döma. FINNMYRHÄLLAN Den släta fina hällmarken, som ligger intill myren med detta namn. FÅRPINA Är efter bovägen mot Sillrekullen mellan Hegelnäset och Lamyran. En svacka där det brukar stå vatten vid nederbörd och gjorde det pinsamt för fåren att ta sig över. GRANÅN Är mellan Gällsjön och Djupflyn gräns mellan Borgsjö och Torp. HEGELÅN ELLER HÖGELÅN Kommer från Schektjärn belägen där Parteboda och Julåsens byar möts. Utrinner i Granån inne i Torp. HEGELNÄSET ELLER HÖGELNÄSET Namnet har börjat att förändras till Höganäset av inflyttade personer. JOHANNISBERGET Namnet väl av någon person vid namn Johannis. KLINGERMYREN Belägen väster om Klingermyrbäcken. Namnet troligen av myrens runda form. KLINGERMYRRÖNNINGEN Ligger efter bäcken med samma namn. År 1915 syntes ännu svaga rester av en lada. Namnet av sin närhet till Klingelmyran. KLINGERMYRRISET Skogshöjden mellan Åstjärn och Klingermyran. KORSHEDEN Den grusås som går vinkelrätt mot Hedens öst-västliga längdriktning på Hilding Ångströms ägor i Sörsillre. Förbindelseväg går på denna åsrygg mellan gamla landsvägen och nya landsvägen. Namnet av det kors som bildas. Då platsen ligger ensligt till och måste trafikeras innan nya landsvägen byggdes såg sig spökrädda personer om när de passerade Korsheden mörka kvällar och nätter. KORSRÖNNINGEN Ligger mot Korsheden. KULLEN Bergshöjden ovanför Sillrekullens fäbod. I 1865-års lagaskifteshandlingar skrivs Åskullen.

15 13 KÄRINGBACKEN Belägen på högsta backen efter Långrena som är vägen från Ljungan upp till landsvägen i Sillre norra. Namnet kommer av att gummorna vilade där när de varit till Sörsillre, där de hade sommarladugårdarna och mjölkat. Fäkyorna var på nuvarande snickare O.M.Bergmans sterbhuslägenhet Ljungastrand. LAMYRRÖNNINGARNA Är efter västra delen av Lamyran. Namnsättningen säkerligen av de lador som funnits på myrens västra del. * En Eva Alsterberg har i sin 1933 avlämnade 3-betygsuppsats till Uppsala universitets geografiska in-s titution om fäbodarna i Borgsjö tolkat det hela som lämningar efter fäbod. Inget känt lokalt om en sådan på Lamyran. LILLRÅRISET Fastmarksskogen mellan Sillrekullen och Åstjärnen. MOGARNA Trakten mellan Hegelnäset och Lamyren. PER-LARSRÖNNINGEN Ligger nedanförstupet av Skarsberget. Namnet väl av någon person Per Larsson som slagit den lilla myren. RANKLEVEN Beläget mellan Sillre och kartans Larsborg. RENFLOBÄCKEN Kommer från Renflon på Julåsens eller möjligen Magdbyns skogsmark och rinner till Hegelån. Namnet av Renflon. * Bilvägen från Julåsvägen till Sillrekullen och Sillre södra går över bäcken. I författarens ungdom bra tillgång på en speciellt småvuxen men ettrig öring, av många benämnd stenbit. Hur numera med fisket inte känt! RÖMYREN Ligger på båda sidor om landsvägen i östra Sillre södra.. Namnet torde härröra från den röda så kallade torvströmossa som går upp i dagen, * Under toppskiktet och på blöta delar av den länge för Sillre byamän gemensamma myren (numera sedan mitten av 1990-talet till allra största delen i enskild ägo) togs myrjord upp som användes till att blanda i åkerjorden för att lufta upp den. Denna myrjord benämndes Jörscha, SANDBÄCKEN Rinner till Hegelån. Namnet säkerligen utav den sandbotten som är tillfinnandes i bäcken där den rinner över vägen till Sillrebodarna. SKARSBERGET Södra delen av Ranklevsplaton. STORLÅNGMYRAN (annan benämning Sillrelångmyran) Ligger på Julåsens bymark men ägs av Sillre byamän samfällt. * Myren såld till Svenska Cellulosa AB SVARTANDERSÅSEN Ligger nordöst från Sillrekullen mot Torpsgränsen. Namnet väl av en ägare Flink-Anders samt av traktens förut rika förekomst av grov skog. SVARTRÖNNINGEN Södra delen av Sillrebovallarna. Sidvallsängarna har fått detta namn som väl kommer av att ängarnas på sina håll av skog dolda läge. Särskilt västra delen. SVARTRÖNNINGSBÄNKEN Kommer från Ramsjödalen och rinner till Bobäcken i Sillrebodarna. Namnet av Svartrönningen. SVENSMYREN Belägen på Johannisberget. Namnet av Svens-gubben som hade sin högtidsslått på nämnda myr enligt förre hembygdsföreningsordförande, framlidne Anders Andersson i Sillre södra.

16 14 TRÖGBACKEN Är efter gränsen mellan Borgsjö och Torps socknar. En uppskjutande grushöjd där gränsen ändrar riktning. Namnet, som nu är utdött, omtalades för mig av bonden Per Abraham Mikaelsson i Sillre som avled 1931 över 75 år gammal. * Kan möjligen ha något att göra med den svårförståliga namnsättningen Trögtjärnsåsen söder om Julåsen på nutida kartor. Gammalt skrevs torpet som Tretjärnsåsen efter trenne små tjärnar av vilka en enligt meddelare numera är uttorkad. VITKULLEN Ligger vid myrspets sydöst Sillrekullen. En typisk uppskjutande grusbacke, som med säkerhet torde ha fått sitt namn av den mot väster vettande skogsfattiga sida som särskilt under vintrarna då den varit snöklädd syns på långt håll över den stora Lamyran. ÅSLAGAN Trakten där Hegelnäset slutar mot Hegelån. Namnet torde väl komma av något större kullfallet träd som legat där och kanske begagnats som vilplats, när de sysslat med slått utefter Hegelån. ÅSTJÄRN Syd om Sillrekullen. * Vid lantmäteriförrättning lades starrslåtterägor ut vid tjärnen. ÅÄNGARNA Belägna intill Hegelån. Namnet av sin närhet till Hegelån. LILL-GULLIKS INTERVJUER AV NÅGRA GAMLA BORGSJÖBOR januari åriga Karl-Johans mor berättar att hon under sin barndom följde en sinnessvag kvinna, Ribacks- Gustava 1, som hade jetning i Västanå. Det jettes uppåt Bergåsbrännarna och en dag kom en mycket stor vit get tillhörig Jons-Mors barn bort. De sökte i många dagar uppåt Bergåsen, Snotteråberget m.fl. ställen men resultatslöst. Men 8 dagar efter hennes försvinnande återfanns hon där hon kom bort. Geten hade blivit löst från bergtagningen sen kyrkklockorna ringt om helgen, men geten fick ett besynnerligt läte efter det äventyret. 4 december 1927 Farfar berättar, att när han var så där 10 á 12 år och var i Oxsjön och jätte, voro han och Ol-Persgubben i Öh (far till Jon-Abrams Anna) samt en bror till Jon-Ersa till Stumån och lade ut nät och fingo rikliga mängder med mört i lugnvattnet nedom dammen. De bar allt de orkade och resten grävde de ned i myran för att hämta senare. Men fisken var nära att förstöras för det var brist på salt i boan. 17 juli 1928 Ol-Gulles mor berättar: Spel-Gulle skulle lära Savander på Julåsen att trolla. Gulle tog Savander med sig till Kavelsbacken en månljus natt. När de kommo fram dit frågade Gulle om Savander såg någonting. Nej, sade Savander, och med detsamma slängde sig Gulle i en rishög som låg i svacka (möjligen över bäcken) och skrek. Savander tog till bena och hem och tala om att Hin Håle höll på och tog Gulle. Ol-Gulles bröllopp försigick i Borgvattnet nyårsdagen Under vigseln stod 2 pojkar och 2 flickor och höll päll (större schal som brudparet fingo hålla sig själv) över brudparet under vigseln. Hennes mor, Elisabeth Jonsdoter, var i fäboan väst i boan då en kalv vart bergtagen. Hon gick med korna på bete dä en kalv blev stannande vid en vattenpuss kallad kosvätten, där han kom bort. 3 dygn därefter var hon på samma ställe där hon sist såg honom vid en sten vid kosvätten. Kalven var då torr och utfaren. Denna händelse skedde i Borgvattnets socken i Jämtland. 1 Ribacks-Gustava var stockholmsbarn och mycket vacker. Hon var gift med Ribackspojken (enda barnet). Gustava förlorade förståndet under sin andra barnsbörd. Ribacken belägen öster om P. Johansson i Västanå.

17 15 8 november 1930 Per-Abram berättar: Att hans farbror Ol Michelssa var i skogen en gång och invid Trögbacken sö r om Hegelnäset träffade han helt oförmodat på en björn med ungar, vilka blevo så skrämda att träcken (skiten) stod vitt omkring dem när de tog till bena. En annan gubbe från Borgsjöbyn var på väg till Nybygget, då han vid Avabrännarna och intill vägen blev varse en björn som genom sökte en myrstack. Han tog då en pinne för att kasta på björnen men träffade en trädstam intill med följd att björnen blev så rädd att han handlöst avlägsnade sig. Därefter gjordes ej vägen till boan lång då han förstod, att björnen skulle komma åter och vara retad. Vilket besannade sig för när han på hemvägen synade myrstacken fann han den alldeles uppriven. Björnen trodde, att det som vållat hans skrämsel var till finnandes i stacken. 9 mars 1934 Martin Jonsson, Östby, omtalar att när han var lillpojk, kanske 8 år, så brukade östbyborna sågen i Örsjöbäcken. Han mindes det därigenom, att han fick följa med när de boförde till Kallsjön och då måste de stänga dammluckan i Örsjön för att boskapen skulle ta sig över bäcken, vilket dröjde allt för länge så att Jon Jonsson, far till Jonkes.Jonas kom och undrade vad det var för fel då sågen stannade. Jag minns även att Jonkes-Jonas omtalade för mig att hans farfar hade sågat där. (G) 3 juli 1935 Mjölnare Carl-Fredrik Larsson omtalade att han minns att Sven Ersson hade sitt namn prydligt inskuret ovanför en ladudörr i Myrsveola (där Lundgrens bor). Namnet var SES Han frågade Spel-Gulle vem det kunde vara vilken omtalade att det var hans svärfar. I Storsvedrödjningen fanns också hans namn i en lada av vilket jag räknade ut att Sven Ersson var 18 år då han skrev. Tror årtalet var 1897, men minns inte säkert. På vilket sätt jag räknade ut hur gammal han var kan jag ej erinra mig nu, säger Carl-Fredrik. Jag tror att Spel-Gulle nämnde något därom åt Carl-Fredrik. Berättat för mig i kvarn. (G) 30 augusti 1936 Anders-Massa, 83 år, berättar att ladan som står på backen i Kärvänget är en gammal krogstuga från marknadsplatsen i Backen 2 och blev köpt av Karl-Markus Påhlsson (gästgivaren) av en handlare i Sundsvall. Samme man berättar, att det varit genomgång i f.d. Sandinsgårdens mangårdsbyggnad. På norrsidan blev det igentimrat och gjordes en kammare där. Byggnaden är gammal, säger han. Anders-Massa berättar vidare, att han, Lill-Henrik, Kalle Ädelkrona och Erik-Ols Hansa skulle en snövinter till Nyboan efter hö. De foro vid 3-tiden om morgonen. Efter vila i Oxsjön dit det körts förut 3, gåvo de sig iväg. Men snön som var i hästhöjd gjorde körningen omöjlig när de arbetat sig fram till Tullporten sa Erik Ols Hansa: Nu vänder jag. Detsamma gör jag också sa Massa. Och så blev det att fara hem. Det blev hård skare senare och då gåvo sig en del iväg. Bl.a. Massa far för att få hem höet. De gjorde sig kälkar och drog höet fram till Tullporten varifrån det kördes. Det gick om 8 dagar innan de fingo hem detsamma. Man ser således vad det var för värde i torftiga strän då de måste hem trots den rikliga snön och långa vägen (dryga 2 mil). (G) 17 april 1937 Anders-Massa berättar att han skjutsade fadern till nu avlidne grosshandlare Anders Vikström i Sundsvall, när han var på sina affärsresor till Jämtland. Han hade egen släde och satt alltid på en säck vetemjöl, som han väl sålde ut. En gång när Massa var särskilt trött efter nattvak så han somnade upp för backarna vid Hällsluten, fick han en luf av Vikström så att han skulle hålla sig vaken och köra på. Vid framkomsten till Bräcke fick han 3 skillingar i drickspengar. 2 Numera Erikssons hemmansgård i Västanå. Den stora tvåvåningsbyggnaden söder om landsvägen inte så långt från Kvarnån. Notera väster om Östlunds. 3 En tidsbild från mitten av 1920-talet berättat av min far Frans Jonsson, som då tjänade dräng hos en bonde på norrsia. En höstdag när det blivit snöföre skulle han till Oxsjön med häst och stöfting för att lassa och köra hem ett lass ved. Vid tidiga morgonmålet säger bonden, som var mycket hygglig enligt far, till frun: Hördu gör i ordning nå smörgåsar och kaffe till en Frans. Han skall till Oxsjön och hämta ved. Moran nekade: Han har fått mat nu och får mat när han kommer åter. När far berättade om denna episod framhöll han: Det skulle ha smakat bra med lite kaffe när jag lassat klart och konstaterade han, att hon var inte go den kvinnan

18 16 13 juni 1937 Anders-Massa berättar, att en gång när han var i Oxsjön kom Ol-Olssa i Vissland dit gående i skjortärmarna. Gubben var gammal och även lite småfull. Han sade sig vilja se stället där hans farmor (alternativt mormor) var född. Gubben som hade sällskap kom från Marktjärn dit de hade fraktat ett ankare4 brännvin och han skulle ligga och supa. Hans följeslagare omtalade detta. 22 augusti 1937 Ångman omtalar, att han när han följde Lill-Hinrik på hjortronplockning väst på Oxsjöskogen så brukade de komma åt en liten lok (tjärnhål) som Hinrik kallade för Lingåsloken. Den skall vara belägen väst om Tullportstjärn eller åt Storskogsbrännarna. Ångman nämnde också Finnmyran, men den ligger ju väst om Stormyran. I dag den 29 augusti 1937 har jag frågat Anders-Massa om denna lok. Han säger att Lingåsloken ligger öst på Oxsjöskogen bortåt Lakatjärn till. Vad nu med säkerhet loken med detta namn ligger och som jag och ej heller min far hört förut vara är ej gott säga. Hoppas jag får det klart. (G. 29/8-37). 9 juni 1939 Anders-Massa berättar, att när Gråsjöskogen såldes var det 3 åbor där så ville bolaget ej köpa granen, men mot ett ankar brännvin så fingo bolaget även ta granen. Kalles mor, gästgivare Karl-Markus Påhlssons hustru, som var född på Gråsjön5 var omyndig så förmyndaren sålde hennes del. (G) Anders-Massas stuga. Källare/mjölkbod Massas härbre Finnstall Sandins stuga Vy över Oxsjö fäbodvall i juli Anders- Massas stuga kvar men inte bebolig, Källaren borta. Härbret kvar; inrett och beboligt. Finnstallet från åtminstone 1700-talet men inte obetaget säga äldre. De första finnarna slog sig ned Stor aktivitet från mitten av 1600-talet och 1700-talet ut. Stallet numera på Borgsjö Hembygdsgård. Sandins stuga borta. Foto: Lill-Gullik 25 juli 1925 kl. 17. Till vänster Gunnar Edström och Lill-Gullik vid Finngraven på Vallmyran. Till höger Lill-Gullik vid Massas härbret skriver i gästboken. Foto: Författaren 20 juni ankare = 15 kannor = 39,3 liter!!! Inte känt var Gråsjön ligger. I Jämtland?

19 MISSVÄXT På Torps häradsting den 19 oktober 1759 Beklagade sig Sillre och Östby hemmansåboer att af fallet strängt hagel å deras åkrar den 9 juli har sädesväxten tagit mycken skada i ty axen och ärtskidorna blivit nog förderfvade och desse åboer således försatte uti det ömkesvärda tillstånd, att de äga knappast brödfödan, men alldeles inte sädeskorn för nästa år, vilket länsman Johan Carl Bergman och Nils Olofsson i Ö intygar efter hållen syn den 4 september. Så följer en sammanställning över skördeutfallet och framhålls att svårt för byamännen kunna klara tiondet till prästerskapet. Häradsrätten beviljar lindring utifrån bestämmelserna i de Kungl. förordningarna TORPARE DÖMS BÖTA TILL BYALAGET FÖR ATT DE UTAN LOV FÄLLT BRÖD- TALLAR Torparna söder om Ljungan svårt att försörja sig och de sina. Till bilden hör att byalaget utifrån bystadgans reglemente hade domsrätt i detta och liknande lokalt präglade försyndelser. Att vara byålderman innebar ett stort ansvar samtidigt som det var ett förtoendeuppdrag. Protokollen berättar att: 1795 den 2 juli förrättades syn och besigtning på den åverkan som blivit gjord genom barktallars fällande på Sillre byemäns hemskog, som fanns således västan på heden åtta tallar och barken fanns i Lars Hellströms lada. Dito längre öst på heden fanns fem tallar och barken fanns i Jon Grefves lada; allt detta var taget på södra sidan om heden. På norra sidan sandheden fanns fem barktallar, men ingen bark fanns. Dito på norra sidan fanns 28 barktallar på heden östan för Erik Hinderssons torpställe och uti Erik Hinderssons hus och lador fanns mycken bark som var nyligen tagen, detta betygas af Sillre den 2 juli Erik Månsson och Erik Mårtensson i Västanå. Den 4 juli vid sammankomst erkände Hellström sex tallar, varföre han pliktfälles att böta 4 skillingar för vart träd. Jonas Grefve erkände tio tallar och derföre pliktfälldes han böta 4 skilling för var tall. Erik Hinderssons hustru erkände 28 tallar och derföre pliktfälldes hon att böta 4 skilling för var tall och betala synekostnaden med 24 skilling den 31 augusti betaltes av Hustru Sigrid Abrahamsdoter 1 riksdaler 8 skillingar till byemännen med förbehåll av dem att om hon eller hennes man vidare överträder Byordningen och dess beslut, skall öfriga böterna uttagas, som nu eftergifvas betygar Lars Ångman. Likaledes Lars Hellström 8 skillingar efter byemännens begifvande och lika förbehåll, betygas ut supra Lars Ångman. Uppgift om Jonas Grefve saknas och torde innebära att han inte kunnat betala böterna Att människorna hade det svårt behöver inte kommenteras, men väl detta med brödtallar. De var första början till det barkbröd som det talas så mycket om när landsbygdens befolkning led nöd. En brödtall borde inte vara allt för grov. Den bark man var ute efter var innerbarken som är ett tunt skikt mellan veden och den yttre, med tiden allt grövre skyddsbarken, vilken blev kvar och slängdes efter det innerbarken frigjorts. Barken skulle skördas om våren då träden savade och sökt bark lätt lossnar. (Förutom tall kunde även, enligt uppgifter i uppslagsverk, innerbarken av lövträd användas). Efter insamlandet torkas barken och sönderdelas till så små korn som möjligt genom att malas i handkvarn eller stötning mot häll. Rostning över eld gjorde barken skör och lättare att sönderdela. För att binda barken i ett barkbröd måste i degen ingå mjöl av helst råg eller vete. Barkmjöl kunde också tillsättas mjölvälling varvid det blev barkgröt. Även när nöd inte var förekom det att barkmjöl tillfördes mjölkrätter både för att dryga ut sädesmjölet ifråga och likaså för att barken som sådan var och är mycket energirik.

20 18

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma.

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma. Årsmöteshandlingar Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma Datum 2011-05-23 Plats Mora Parken kl: 19.00 Kallelse Mora jordägares

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

STADGAR FÖR LOFSDALEN GLÖTE FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING I LINSELLS SOCKEN, HÄRJEDALENS KOMMUN

STADGAR FÖR LOFSDALEN GLÖTE FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING I LINSELLS SOCKEN, HÄRJEDALENS KOMMUN 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Lofsdalen - Glöte Fiskevårdsområdesförening, vilket namn utgör föreningens firma, organisationsnummer 893201-4213. 2 OMFATTNING Fiskevårdsområdesföreningen förvaltar

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE

Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE 1 Ordförande Nils-Erik Nilsson öppnade mötet genom att hälsa alla välkomna. Till stämmans ordförande valdes Nils-Erik Nilsson. Till sekreterare valdes Michael Vuorio.

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen

Fullvärdigt medlemskap förutsätter att medlemmen 1 ÄNDAMÅL Sveriges Tvätteriförbund är en ideell förening. Som branschorganisation har man till ändamål att främja den svenska tvätteri- och textilservicenäringens utveckling samt ta tillvara och stödja

Läs mer

Åsnens fiskevårdsområdesförening

Åsnens fiskevårdsområdesförening Stadgar för Åsnens fiskevårdsområdesförening Namn 1 Föreningens namn är Åsnens fiskevårdsområdesförening. Omfattning 2 Föreningen förvaltar fisket i Åsnens fiskevårdsområde i Skatelövs och Västra Torsås

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING 1 STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING Gällande från och med ÅÅÅÅ-MM-DD Organisationsnummer 746000-9678 Noteringar gällande framtida förändringar av stadgarna: STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

Läs mer

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad.

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad. Protokoll fört vid årsstämma i Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ), 556943-7774, den 16 april 2015, på Gula villan i Alby, Albyvägen 37, Norsborg. 1 Öppnande av stämman Styrelsens ordförande

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Smålandsgård 47 ha Vackert belägen i byn Boarp ca 25 km öster om Eksjö. Bostadshus samt enklare ekonomibyggnader. 8 ha inägomark, 37 ha skogsmark med ett virkesförråd om 4 700

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Onsdag 5 maj 2010 kl.18.30 på Gafsele Bygdegård.

Onsdag 5 maj 2010 kl.18.30 på Gafsele Bygdegård. Protokoll fört vid ordinarie bystämma i Gafsele Byamän. Onsdag 5 maj 2010 kl.18.30 på Gafsele Bygdegård. Enligt bilaga. Tid/plats Närvaro Ordförande hälsar alla välkomna och förklarar dagens stämma Öppnande

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING 1. FÖRENINGENS NAMN 1:1 Föreningens namn är Gröna Hägerns Odlingslandsförening. 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2:1 Gröna Hägerns Odlingslandsförening är en ideell

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 365:1-2, textläsning ur 1 Tim. 6:6-12 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 109 Konstaterades

Läs mer

Fiskestämma 2014. (Gällande verksamhetsåret 2013) 1. Mötets öppnande. Ordförande Lennart Mattsson hälsade välkommen och förklarade stämman öppnad.

Fiskestämma 2014. (Gällande verksamhetsåret 2013) 1. Mötets öppnande. Ordförande Lennart Mattsson hälsade välkommen och förklarade stämman öppnad. 1 Vistens FVOF Fiskestämma 2014 (Gällande verksamhetsåret 2013) Medskog, Östra Ämtervik 2014-06-02 kl. 18.30 Närvarade: Enligt bilaga 1 1. Mötets öppnande. Ordförande Lennart Mattsson hälsade välkommen

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

SAMI SAMI. stadgar. stadgar

SAMI SAMI. stadgar. stadgar SAMI stadgar SAMI stadgar Stadgar för Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), ek. för. I deras lydelse efter beslut på ordinarie föreningsstämma 2009-05-18. 1 Ändamål och verksamhet

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden Stadgar gällande för alla bryggföreningar belägna på Mälarbadens Samfällighetsförenings fastighet Torshälla-Väsby 1:149 i Eskilstuna kommun. Fastslagna på årsmötet för Mälarbadens Samfällighetsförening

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

Verksamhetsplan 2010. Soppero Byars Samfällighetsförening. Antagen av stämman 2010-03-27. Inledning. Ekonomi

Verksamhetsplan 2010. Soppero Byars Samfällighetsförening. Antagen av stämman 2010-03-27. Inledning. Ekonomi Soppero Byars Samfällighetsförening Verksamhetsplan 2010 Antagen av stämman 2010-03-27 Inledning Styrelsens uppgift är dels att sköta och ansvara för den löpande förvaltningen av samfällighetsföreningen

Läs mer

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA 1 (6) NORMALSTADGAR för lokal förening ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Fastställda av kongressen 2012 2 (6) INNEHÅLL Normalstadgar för lokal förening 1 Inledning 12 2 Namn och ändamål 12 3 Antagande

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman.

Antecknades att bolagets chefsjurist Annika Bäremo förde protokollet vid stämman. Protokoll fört vid årsstämma i Saab Aktiebolag onsdagen den 17 april 2013 i Stockholm 1 Stämman öppnades av advokat Sven Unger på uppdrag av styrelsen. Petra Hedengran, ordförande i valberedningen och

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA Att arrendera eller köpa mark för golfbana En handledning om för- och nackdelar med att arrendera mark respektive köpa mark för en golfanläggning I Sverige

Läs mer

Ordföranden öppnade årsstämman och hälsade alla välkomna. Lennart Andersson valdes till ordförande och Marcus Nordström till sekreterare.

Ordföranden öppnade årsstämman och hälsade alla välkomna. Lennart Andersson valdes till ordförande och Marcus Nordström till sekreterare. KYVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Protokoll: Årsstämma. Tid: 2015-03-25 kl: 19.00 Plats: Kullaviks sjöscoutkår, Kullavik 1. Mötets öppnas Ordföranden öppnade årsstämman och hälsade alla välkomna. 2. Val av

Läs mer

Protokoll Övsjö 2012-10-31

Protokoll Övsjö 2012-10-31 Protokoll Övsjö 2012-10-31 Fört vid samrådsmöte med markägare för linjedragning Storflohöjden-Krångede. Närvarolista se bilaga. Jonas Larsson Jämt Nät presenterade företaget och planerna för uppförande

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT 2013 AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT Fastighetsägare: (nedan kallad Fastighetsägaren) Jakträttshavare: (nedan kallad Jakträttshavaren) Är Jakträttshavaren förening eller annan juridisk person skall detta anges.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Du och din bostadsrättsförening. Planering inför FÖRENINGSSTÄMMAN

Du och din bostadsrättsförening. Planering inför FÖRENINGSSTÄMMAN Du och din bostadsrättsförening Planering inför FÖRENINGSSTÄMMAN En gång om året ska en föreningsstämma hållas i bostadsrättsföreningen och dit ska alla medlemmar kallas. Här fattas bland annat beslut

Läs mer

HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12)

HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12) HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12) Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred kl. 10.00-12.15 Beslutande Sven Gustavsson Lars Hagberg Laila Ekström Lars Rosander Lennart Beijer Övriga deltagande

Läs mer

Bostadsrättsförening Linero i Lund

Bostadsrättsförening Linero i Lund Bostadsrättsförening Linero i Lund Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma 2015-05-27 1-20 med bilagor Plats: Fritidslokalen, Kämpagränden 21 E, Lund. Antal röstberättigade 37 st. varav en med fullmakt.

Läs mer

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 NAMN OCH ÄNDAMÅL 1 Föreningens namn är Upplandsstiftelsen. 2 Föreningen har till ändamål att inom Uppsala län vara ett för kommunerna och

Läs mer

STADGAR FÖR KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE STADGAR FÖR.. KRONHJORTSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i kronhjortskötselområde anslutit sina jaktområden till skötselområdet eller senare beviljats

Läs mer

Stadgar Stegerholmens badförening

Stadgar Stegerholmens badförening Stadgar Stegerholmens badförening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Stegerholmens Badförening ek. för. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening Stadgar Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening STADGAR 1. FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2.1 Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening är en allmännyttig

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08

Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08 Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08 Tidigare lydelse av ändrade paragrafer 1.4.3 Styrelsen biträdes i sin verksamhet av utskotten: 1. Förvaltningsutskottet 2. Kulturutskottet 3.

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma.

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma i Net Entertainment NE AB (publ), 556532-6443, den 29 april 2009, kl. 15.00 i Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A i Stockholm. 1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens

Läs mer

BESLUT 2011-07-01 Stockholm

BESLUT 2011-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0601 060106 BESLUT 2011-07-01 Stockholm Ärende nr F 1061-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Arrendenämndens i Västerås beslut 2010-01-15 i ärendena 109-09, 110-09, 111-09, 112-09, 113-09, 114-09,

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer