NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER 1876-2010 jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR 1923-1939"

Transkript

1 NÅGOT UR SILLRE BYALAGS PROTO- KOLL- OCH RÄKENSKAPSBÖCKER jämte UR LILL-GULLIKS UPPTECKNINGAR Gullik Gulliksson (Lill-Gullik) på sin 80-årsdag hemma i Sillre Ivan Johnson 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Byns tre utarrenderade torp inom Ranklevens samfälld (allmänning).. 2 Sågen vid Hegelån.2 Sågplatsen nere i byn 2 Kärrvägen och andra vägar till Sillrebodarna och stigen till Sillrekullen 2 Ny sträckning av kärrvägen och vintervägen 3 GRATIFIKATION...3 Skogsvägar/vintervägar... 4 Gärdsgårdsproblem berörande allmänna byvägen.. 5 Vägen Ånge-Torp-Stöde.. 5 Jaktfrågor. 5 Statens bränslekommission. 6 Getter i Sillrekullen. 6 Bron över Bergsängesbäcken väster om Frithiof Anderssons. 6 Rödmyrans bro. 6 Hedvägen.. 6 Vatten till skolan i Sillre södra 7 Byalaget vill nyttja skolan... 7 Flottbroar och färjor 7 Snöploglag för Sillre södra och Lillberg... 7 Byns kartor 7 Torringsfisket 7 Grundsjöns fiskevårdsförening och fiskevårdsområde 9 Kräftfisket i Ljungan... 9 Sillrelångmyren 9 Spruthus 9 Grustaget vid sågen. 9 Försäljning av byns samfällder (allmänningar)..10 Bykistan.. 10 Förteckning över byåldermän.. 10 Känt om ortnamnet Sillre samt om fäbod-och naturnamn inom byn. 11 Lill-Guliks intervjuer av några gamla borgsjöbor Missväxt Torpare döms böta till byalaget för att utan lov ha fällt brödtallar17

3 1 INLEDNING På uppdrag av Sillre byalag har jag läst igenom dess bevarade styrelseprotokoll och kassabok för att om möjligt teckna dess verksamhet fram till idag. Det har visat sig inte bli någon övergripande sett givande läsning som löpande berättelse, varför jag har valt att under specifika rubriker redovisa de mest markanta händelserna i tidsföljd med i vissa fall kommentarer av mig, satta inom parentes. Av sekretesskäl har jag i några fall utelämnat namn på personer. Genom rubriksättning dock möjligt kunna bilda sig en bild om hur det verkligen var en gång som till exempelvis med den länge diskuterade händelsen 1962 varigenom Sillrelångmyren kom i skogsbolagets SCA:s ägo. Några år har protokoll inte förts, eller så har de kommit bort, vilket förhållande har medfört att vissa kända händelser inte kan redovisas. Kassaboken börjar 1876/77 med redovisning över de kostnader byamännen haft för tumningen av det timmer som herrar Löwenadler och James Dicksson låtit avverka! Ingenting sägs i protokollboken, men tydligen rörde det sig om att byamännen gemensamt sålt en så kallad avverkningsrätt. Före sidan för 1876 är elva sidor bortklippta. I infästningen syns siffror varav kan sägas, att boken började föras omkring Längst bak i boken är infört förteckning över bykistans innehåll 1950 och Protokollboken börjar med notering om att vid bysammanträde den 27 juni - inget årtal - uppvisade en Gullik Andreas Karlson byn tillhöriga kartor, räkenskapsbok och kassabok. Därefter uppmanas byåldermannen Henrik Bergström att redovisa bykistan och att överlämna den till av allt att döma nyligen valde Jon Jonsson. Första fullständigt daterade protokoll över bystämma bär datumet 3 juni1893 och i dess första paragraf åberopas byalagets protokoll av den 25 juni Däri sades att ordinarie bystämma årligen skall hållas i maj månad. Nu mjukade man upp det beslutet till att byåldermannen efter eget gottfinnande får kalla till sammankomst i maj eller juni. Övergripande sett visar det hela att det funnits en protokollbok före En del av det i de i rubricerade böckerna införda bebyggelsehistoriska uppgifterna har jag använt i min jämsides med läsningen - skrivna bok SILLRE BYS FÄBODAR OCH SKOGSTORP SÖ- DER OM LJUNGAN. Tack för visat förtroende och tillåter jag mig få önska Sillre byamän och övriga i byn allt gott nu och framgent Härnösand den 20 april Ivan Johnson Författaren sommaren 1934 på gårdsplanen hos Lars Sellings. I Sillre södra.

4 2 BYNS TRE UTARRENDERADE TORP INOM RANKLEVENS SAMFÄLLD (allmänning) Sillre by söder om ån hade från början av 1880-talet inom Ranklevens allmänning tills den upplöstes 1901 tre torp, som de mot årsarrende lät enskilda bebo och bruka. (Tyvärr finns inte de kontrakt som åberopas bevarade). Tre namn är aktuella för tiden Lars Abraham Loman. Lars Petter Persson och Nils Petter Sundkvist. Den först nämnde betalade 10 kr för år 1882, 1883, 1885, 1890 och och 1833 betalade Lars Petter Persson 5 kr fast då ägare av det torp i Sillrebodarna han köpt av Lars Abraham Loman. 3 augugusti 1891 var det kommunstyrelsen som betalade 5 kr för Sundkvist betalade han själv 5 kr, 1894 likaså 5 kr och den 7 juli samma år resterande 5 kr av årsarrendet 10 kronor som idag år 2010 motsvarar drygt 600 kronor. 3 juni 1893 noteras i byalagets protokoll kontrakt med Lars Petter Persson sägande att han för varje år till byalaget skall erlägga 10 kronor i arrende för sin innehavda jord. Det var inte gjort och då inte heller kommunen ville stå för hans arrende beslöts att Per Magnus Edling och Anders Wasenius skall tillsäga honom att avträda torpet före den 24 oktober detta år. (Så blev det inte. Han bodde kvar till sin död 1897 och därefter skrivs det hans sterbhus). Lars Petter Persson betalade inte varför den 14 juli 1893 beslutades skriva ut fullmakt för byåldermannen att med lagliga åtgärder inkassera obetalda arrenden av nämnde man. Tydligen misslyckades inkasseringen för ingen notering om inkomst i kassaboken. Slutligen 14 december 1901 utsågs byåldermannen Gustaf Andreas.Karlsson och Anders Wasenius att inkassera arrendeavgiften av L. A. Loman, N. P. Sundkvist och L. P. Perssons sterbhus. Loman bodde då sedan 1896 i Hallsta men hade av allt att döma inte sagt upp arrendet av torpet i Sillre södra, söder om det torp vi känner som Björklunds. SÅGEN VID HEGELÅN 26 maj 1824 Sågen nämns indirekt i ett torparkontrakt (ej i bykistan) dagtecknat 26 maj 1824 genom att torparen ifråga får rätt att årligen såga några stockar (lantmäteriakt 22-BOR-3660) 3 juni 1893 Nils-Erik Forsberg och Erik Andreas Ångström utses att besiktiga sågen och bedöma dess värde. Budkavle gård till gård för att fastställa dagen för försäljning. 14 dec.1893 Beslut om försäljning. 16 juni 1894 Affären slutförd. SÅGPLATSEN NERE I BYN 2 juni 1927 Fråga om plats för sågen varvid beslöts att den skulle få planeras och begagnas på den nuvarande platsen. (Någon måste ha ansökt om att få anlägga såg). Platsen var och är på allmänningen väster om Bergsängesbäcken och strax öster om den vägstyrelsens grusgrop som skar av vägen på rullstensåsen. Känt är att Lars Selling och Per Olsson gemensamt bedrev sågning på platsen. (Senare Karl Anders Andersson). KÄRRVÄGEN OCH ANDRA VÄGAR TILL SILLREBODARNA OCH STIGEN TILL SILLREKULLEN 3 juni 1893 Beslut om ingen reparation av vägen till Sillrebodarna, men väl att spränga bort en sten vid Brickan och några söder om bovallen. 16 juni 1894 Beslöts enhälligt en dag af warje med förbättring af Nya Wintervägen öster om Sillrebodarna Den i samma månad skall utföras Ny väg från Brickängesbacken till E. Ångström. 8 juni 1895 Beslut att de som har kreatur skall angivna dagar infinna sig att reparera vägen mellan Sillrekullen och Per Månsson. (Han ägde då det torp vi känner som Dahlqvists så det stöder skrivningen om hela vägen från där den börjar och över Sillrebodarna till Sillrekullen). 21 juni 1897 Behov av reparation men då dåligt deltagande struntar man i det hela. 7 juli 1897 Detsamma i irriterad skrivning. Vid mötet endast Jon Jonsson från norrsidan med! 23 maj 1902 Broarna efter bovägen skall repareras och likaså bron i fägatan. Den bron åtog sig Per Ivansson att provisoriskt reparera.

5 3 NY STRÄCKNING AV KÄRRVÄGEN OCH VINTERVÄGEN (Se mera om vintervägar sida 4). 6 nov Något var på gång: Genom budkavle hade Byåldermannen G.A.Karlsson kallat Byamännen för att fatta beslut rörande ordnandet af Wintervägen från skogen söder om ån; dels ifrån römyran söderut öfver Lars Olssons ägor samt omtagning (vad avses?) af vägen vid Brickbackarna hvarvid Lars Olsson var närvarande och medgav att vintervägen fortfarande vara som af ålder varit, dock att vägen skulle hädanefter gå söderut från Bron öfver Bäcken vid römyran, strax öster om täckdiket och söderut till gatan där en grind med 10 alnars öppning och med stockastolpar af starkt och groft träd anbringas på Byamännens bekostnad Så kommer ett intressant avsnitt så lydande: Beträffande vägen från Lars Olssons gård söderut förbi Brickbackarna beslöts att genom gångled förbättra densamma vid kroken mellan Lars Olssons och Jonas Perssons gård samt omtaga vägen från nedre brickbacken sydost in på den nya wintervägen, som derifrån användes söderut mot storsvedrönningen. Protokollet slutar helt läsbart, men svårtolkat i sak. Beslöts att genom G.A.Karlsson verkställa anläggandet af 4 grindar efter vintervägen vid Sillreboans ödeshögar. (Vad avses med ödeshögar?) 27 Juni 1904 Torparen Jonas Persson erbjuder byalaget att för 5 kr per skattemål bygga en fullt körbar kärrväg frän hans gård till högsta bobacken. Vid bymöte den 4 juli 1904 avslogs anbudet därav att byamännen inte kunde enas. Samtidigt beslöts fortsatta gångled med början redan i juli samma år 25 maj 1911 Högelåbron (Hegelån) samt broarna norr om Sillrebodarna repareras och skall stenar sprängas. 13 nov Vägen till Sillrebodarna färdigbruten. Återstår grusning. Jonas Persson får i november kronor och i januari kronor för arbete med vägen till Sillrebodarna. (I dagens penningvärde (2010) motsvarande ungefär kronor. Beslutades att bättra bovägen Sillreboan-Högelånsbron-Sillrekullen. Torparen Jonas Persson utsågs leda arbetet med början kommande vår. Beslöts att byamännen på södra sidan skulle kallas dit på grusning och att de byamän som har vall i Sillrekullen skulle börja deltaga å sträckan Sillrebodarna-Sillrekullen nämligen de som inte deltagit i grusningen norr om Sillrebodarna (alltså ned till bebyggelsen). GRATIFIKATION Anslogs högst 25 kr och uppdrogs åt Carl-Gustaf Mikaelsson att inköpa en snusdosa i silver med inskription till Jonas Persson för flit och arbetsinsatser vid anläggandet av kärrvägen till Sillerbodarna. (Tro vad som hände med snusdosan efter Jonas död den 26 juni Han var då inhyses hos Otto Asplund på Asplundstorpet vid Sillrebodarna) 30 juni 1919 Fråga om anslag till brytning av väg från Julåsvägen med sträckning från Magdbybodarna till Sillrekullen. Anslogs 100 kr och lika mycket till reparation av den 15 november 1915 beslutade reparationerna söder om Sillrebodarna. 22 okt Beslöts dika vägen till Sillrebodarna. En man från varje hemman att samlas vid Storsveden att utföra det som hans med den dagen. Likaså en man och häst från vart hemman att grusa Sillrebobvägen Utbetals ersättning för stensprängning söder om Sillrebodarna (alltså på vägen till Sillrekullen). 2 juni 1927 Beslutades anslå 30 kronor till reparation av vägen till Sillrekullen Underhållsarbete av Sillrebovägen auktionerads bort för 50 kronor. 29 juni 1928 Beslutades att reparera vägen till Sillrebodarna och Sillrekullen. De som hade slåtter och kor i bodarna skulle deltaga i arbetet minst två dagar och de som ej deltog skulle betala fem kronor per dag att leja andra arbetare för. (Dagpenning motsvarande ca 130 kronor).

6 4 30 juni 1933 Reparation av vägen mellan Sillrebodarna och Sillrekullen. 7 nov Kärrvägen till Sillrebodarna förbättras med bland annat nedläggning av cementtrummor Beslut söka kontakt med skogvaktare Staaf för om möjligt få bidrag av bolaget. Väcktes fråga om underhåll av Bergmansvägen/Långrena i samverkan med Västanå och Östby och om bro över Kvarnån vid J.Jonssons. Hilding Ångström och Erik Olof Asplund får betalt för ny bro över Hyggelån (Hegelån) på sommarvägen Sillrebodarna - Sillrekullen 1960 Sillrebovägen dikas. Bokförs i kassaboken att till två män utan namn! betalas tillhopa 129 kronor. (Inget i protokollsboken). 10 nov Reparation av Sillrekullvägen. Ny bro över Renflobäcken bekostas av SCA och ävenså viss grusning. 17 okt.1972 Byålderman Per Asplund rapporterade hur långt arbetet med skogsbilvägen fortskridit. 29 juli 1977 Beslöts vid bymöte att röja upp gamla Sillrebovägen. SKOGSVÄGAR/VINTERVÄGAR 11 sept Torparen Lars Olsson begär 50 kr i ersättning för vintervägen över hans ägor. Nekas utifrån att i byns skifteshandlingar är vägen laga utlagd redan juli 1921 Diskuterades om att förbättra gamla vägen från Bockåsänget till Sillrebodarna eller att taga ny väg från Bockåsänget till Sillrebodarna genom vallarna. Beslutades bryta ny väg. Berörda markägare lovar att frivilligt och utan kostnadskrav upplåta mark på vallen där vägen kommer att gå fram. 12 okt Väcktes fråga om vinterväg ned till ån från landsvägen. Beslöts ta kontakt med Frithiof Andersson om tillåtelse gå fram med väg och om så erfordras vara behjälplig med flyttning av hans vedbod. 2 juni 1927 Förslag om vinterväg väster om bäcken. Undersöka bästa sättet komma fram. 28 juni 1928 Utsågs Erik-Olof Asplund att fråga Andersson hur mycket han vill ha betalt om byn skulle köpa väg å därför lämplig mark. 16 febr Uppdrogs åt Mikael Mikaelsson och O.W. Nässén att förhandla med Frithiof Andersson om upplåtelse av mark för väg ned till Per Olsson vid Ljungan innan Asplund säljer grusgropen till Torps tingslags vägstyrelse. Överenskommelsen med Andersson skall jämväl omfatta vinterväg strax väster om vägtrumman på Anderssons ägor. 31 okt 1935 Delade meningar rörande köp av mark av Frithiof Andersson. Bordläggning. 6 nov Erik-Olof Asplund rapporterade att Andersson var villig att för 125 kronor (ca kronor i 2010-års penningvärde) sälja mark till de två vägarna (till byns grustag och vintervägen till Ljungan). Stämman beslöt enhälligt att antaga priset och valdes Erik- Olof Asplund och Otto Lundgren, med Lars Selling som suppleant, att underskriva köpehandlingen samt att biträda vid avstyckningen. 7 nov Diskuterades om väg Lamyran till Björshammarn. 9 juli 1956 Konstaterades att vintervägen mellan Sillrebodarna och Lamyran är i behov av traktorplanering. Bystämman uppdrog åt Erik-Olof Asplund att underhandla med SCA samt att göra förslag på eventuell uttaxering från skogsägarna. 8 mars 1964 Einar Persson framförde förslag låta undersöka möjligheten anlägga en traktor- och vinterbilväg från Julåsvägen till Bockåsänget och ev. Karlsro 10 nov Skogvaktare Malmström efterfrågar byns intresse för en bilbasväg från Karlsro till Sillrebodarna. Erik-Olof Asplund får i uppdrag att följa Malmström att söka lämpligaste sträckningen för denna väg. 29 juli 1977 Beslöts ta kontakt med skogvaktare Semb, SCA, om möjlighet få hjäp med grovgrusningen av den grovbrutna skogsbilvägen från Sillrebodarna till Lamyran.

7 5 8 juni 1929 GÄRDSGÅRDSPROBLEM BERÖRANDE ALLMÄNNA BYVÄGEN (GATAN) Diskuterades om hur vidtaga någon åtgärd för att förmå Gunnar Johansson att stänga upp gärdsgården i den allmänna gatan. Sammanträdet enade sig om att grindar fick användas tills det blivit utrönt vem som är stängselskyldig. Beslutades att den östra grinden skulle placeras vid Jonas Björklund. Byålderman Albert Selling fick i uppdrag att hos någon querist (jurist) fråga vem som är stängselskyldig och att anskaffa smide till grindarna. (Måste röra kärrvägen över Johanssons gårdsplan och vidare österut med anslutning till bovägen). 21 apr Anmäldes en advokat Sven Dahlbergs yttrande i frågan om vem som hade skyldighet att hålla gärdsgård kring i detta fall byväg. Yttrandet utmynnade i konstaterandet: Till de för byns gemensamma användning upptagna vägen går igenomen en och samma ägares odlade mark å ömse sidor av vägen, kan det inte bliva fråga om annat än att denne är skyldig att underhålla stängsel kring sin mark. Beslöts i anledning därav att ta bort grinden vid J. Björklunds utgräns. VÄGEN ÅNGE-TORP-STÖDE 9 dec Väcktes fråga om att ingå till länsstyrelsen med begäran om att få allmän väg från Erikslund och österut tillsammans med Torp och Hångsta. Diskuterades var nya vägen skulle dragas och om anslutningsvägar upp mot Hedvägen. Tvenne markägare lovade att utan krav på ersättning upplåta mark etc. (Inget hände förrän 1921 då utredning om allmän väg Ånge-Stöde påbörjades; se nedan) 3 maj 1921 Byalaget lovade stå för byggandet av anslutningsväg väg till Axel Nilsson vid Hedvägen, därför att han genom den nya vägens föreslagna sträckning söder om Römyren blir väglös. Den 15 juli 1924 påbörjades vägen ifråga genom gångled med en man från varje jordägare inom byn. En Jon Jonsson avstod utan krav på ersättning behövlig mark under förutsättning att han fick nyttja vägen. (Ifrågavarande väg är den som är väster om Rödmyren i sydöstlig riktning förbi i förstone den gård som jag minns som Otto Lundgrens.) 21 okt 1921 Talas det om nya landsvägen och att bygga väg därifrån upp till gatan vid Johan Erik Perssons och Henning Forsbergs gårdar. 29 juni 1928 Utsågs Erik-Olof Asplund att förhandla med vägstyrelsen om ersättning till byn för grus och den skada de gjort på gamla vägen vid grusgropen. 16 febr Grus har sålts till Torps tingslags vägstyrelse, som nu vill köpa gamla landsvägen på högsta heden, som det står. Vägen ifråga befaras enligt Per Olsson, som bor nere vid Ljungan, komma att skäras av till förfång för honom. Han anhåller att väg ned till hans gård byggs innan någon försäljning till vägstyrelsen görs. Bifall. Kontakt om mark skall tagas med Frithiof Andersson. Om överenskommelse skulle jämväl innefatta vinterväg strax väster om vägtrumman å Anderssons ägor. JAKTFRÅGOR 29 juni 1928 Beslöts låta annonsera om jaktförbud på byns skogar för inte jakträttsinnehavare och att lösa hundar kommer att nedskjutas. 25 aug Stort möte rörande jakt av i princip matnyttigt småvilt på byns marker. Inbjuden var forstmästare Birger Larsson för Skönviks AB. Långt protokoll. Här de viktigaste punkterna i markant sammanfattning: * att jakträtten skulle vara gemensam för markägarna; * att ingen av byamännen skulle äga rätt att utan majoriteten av övriga byamäns medgivande till utomstående utlova jakträtt; * att enskild byaman skulle ha rättighet att i sitt sällskap medtaga personer utan jakträtt; * att byamännens söner självklart skulle äga rätt att med sina föräldrars medgivande utöva jakt; * att Skönviks AB skulle äga rätt medgiva sina ombud och arrendatorer inom byn rättigheter att i likhet med övriga byamännen utöva jakt;

8 6 * att till inom byn bosatta oförvitliga personer som saknar jakträtt men som har sin huvudsakliga sysselsättning och försörjning hos byamännen, upplåta jakträtt emot inköp av jaktkort; * att priset för jaktkort fastställdes till 10 kronor per styck och år för jakt av matnyttigt småvilt; alltså inte till jakt av älg eller större vilt; * att särskilt betonades, citat: att om rätt till jakt å ekorre skulle vara från jaktkorten utesluten. 17 juni 1935 Erik-Olof Asplund föreslår utreda bildande av jaktvårdsområde i allians med Magdbyn, Gubbyn och Lillberg. Marcus Selling föreslår totalförbud vissa tider. Kommitté tillsätts. 29 aug.1960 Beslöts att för varje fälld älg på Sillrelångmyren skall inbetalas 50 kronor till bykassan eftersom den har stort behov av likvida medel; alltså pengar. STATENS BRÄNSLEKOMMISSION 12 juni 1917 Byn hade fått erbjudande av kommissionen om att frivilligt leverera ved i särskild ordning. Byalaget beslutade att inte ingå någon överenskommelse då inget pris var angivet för veden och inte heller hur stor mängd var och en om så var skyldig att leverera. Därtill och inte minst underströks, att det nu var så höga arbetspriser och smått om arbetare. GETTER I SILLREKULLEN 2 juni 1927 Väcktes förslag om förbud för getter i Sillrekullen. Bestämdes att inga utombys getter får mottagas. BRON ÖVER BERGSÄNGESBÄCKEN VÄSTER OM FRITHIOF ANDERSSON (Ofta återkommande ärende från 1893 tills nya vägen var färdigbyggd 1923 eller 1924) 7 juli 1899 Stort behov av reparation. Alla som kommer och arbetar får betalt ur bykassan efter 25 öre/timmen 2 juni 1927 Reparation av bron vid Andersson. Ny värning. annars behålla underredet.(med värning torde ha avsetts körbanan av plank) RÖDMYRANS BRO 25 juni 1898 Talas ofta om bron över Rödmyran. Redovisas vid mötet att det skall kosta 536,50 kr att upprensa diket utefter Rödmyran och utsågs arbetsgrupp att sätta ut arbetet på ackord att vara klart inom två år. Diskuterades hur kostnaderna för dikningen skulle uttagas. Sillre södras byamän ville med stöd av riksdagens särskilda beslut och jämlikt kontrakt av den 12 februari 1874 att kostnaderna skall utgå efter skattetal. Sillre norra avvikande mening som dock inte sägs i klartext. Carl-Gustaf Mikaelsson och Henrik Bergström utsågs kontakta juridisk kunnig. 11 sept Beslöts verkställa tvenne brobyggnader å Rödmyran genom gångled måndagen den 31 oktober 11 maj 1950 Hilding Ångström får i uppdrag att verkställa läggning av ny bro över stordiket på Römyren. Gäller vintervägen. HEDVÄGEN 14 juli 1893 Togs beslut att ingå till sockenstämman med anhållan om bidrag till rubricerad väg samt att låta arbetsgrupp utreda frågan och att överlämna kostnadsberäkning till kommunalstämmans ordf. 9 sept Om vägen Erikslund-Torpgränsen. Alla byamännen söder om ån. Ingen från norra sidan. Berörda markägare lovade ge mark utan krav om ersättning. Togs beslut om att ingå ingå till länsstyrelsen med begäran om allmän landsväg. Beslutade kalla till särskilt möte med norrborna.

9 7 VATTEN TILL SKOLAN I SILLRE SÖDRA 8 okt Behandlas framställan från ledamöterna P. Öhlund och E. O. Asplund i Borgsjö skolråd om att få gå med vattenledning till skolan från källa belägen vid det samfällda grustaget vid E. O. Larsson. Byamännen hade inget att erinra varför de beslutade att nämnda ledning och vatten skulle få läggas och nyttjas utan ersättning till bykassan. BYALAGET VILL NYTTJA SKOLAN 8 mars 1964 Hilding Ångström väckte fråga om att byn skulle låta undersöka om möjligt få övertaga eller disponera Sörsillre skola. (Syns inte ha blivit något). FLOTTBROAR OCH FÄRJOR 19 sept Talas det i löst protokoll i bykistan om gamla färjan och hur byalagets delägare skulle betala den som planerades att byggas. 9 sept Då ingen formellt väckt frågan om flottbro över Ljungan så lämnades den frågan öppen. 14 dec Som Sillre byamän är i stort behof af en färja öfver Ljunga elf så utsågs Gullik Andreas Karlsson, Anders Wasenius och Andreas Andersson att upprätta kostnadsförslag för en färja och bryggor på båda sidor om elfven, hvarefter nytt sammanträde skall hållas för att fatta definitivt beslut i frågan. 11 jan Redovisas för byalaget kostnadsförslag för såväl bryggor på båda sidor som för färja. Inga priser inskrivna.! Ingen diskussion. Direkt beslut att under innevarande vinter att fortast möjligt verkställa arbetet. G.A.Karlsson och P.H. Olsson ledare. Kassaboken redovisar 1902 ej bokförda insamlade medel 80,50 kronor till bryggorna och att de utbetalats enligt kontraktet. Det visade sig att Ljunga älvs flottningsförening utan tillstånd av byn, satt ner bomfästen och det midt i öfverfarten der den allmänna vägen löper öfver elfven, enligt vad bykartan utvisar. Krav skall framställas om dess borttagande omedelbart. 8 febr 1902 Beslutades att varje hemmansägare skall framköra 6 timmer om 12 alnars längd och 6 tums toppända före 1 mars. 23 maj Beslutades att färja skall byggas och att därför upplåna 100 kr att sedermera uttagas i vanlig ordning. Att bryggorna verkligen byggdes framgår av att vid bymöte den 23 maj 1902 begärde och tillerkändes H.E.Hedström och Johan Grubb tre kronor i ökning för desamma. 30 juni 1933 Påtalades behov av reparation av bryggorna vid Ljungan. Bordlades. (Frågan återkom inte). SNÖPlOGLAG FÖR SILLRE SÖDRA OCH LILLBERG 19 dec Bymöte med beslut om att var och en inom snöploglaget skall köra snöplogen en gång på vart 3 skattemål för 4 kr för varje tur. Till snöplogfogde valdes N.G.Jonsson. Angående ersättningen utsågs A.Andersson att uppbära ersättningen från Konungen(= länsstyrelsen) att sedan redovisa till snöploglaget. 27 jan Mikael Edling valdes till snöplogningsfogde för innevarande år. 7 jan 1924 Utsågs Per Magnus Persson till snöplogningsfogde för innevarande år. BYNS KARTOR 14 juli 1893 Togs beslut om att klistra upp kartorna på väv samt att inbinda byhandlingarna. Beslutades vidare, att INGA KARTOR FÅR LÅNAS UT annat än vid hemmansklyvning. och lantmäteriförrättningar. Bese dem möjligt vid besök hos byåldermannen! TORRINGSFISKET 4 april 1911 Byalaget betalade 20 kronor (drygt 1000 kronor i 2009-års penningvärde) till en W. Holm i Västanå för översättning av de gamla torringshandlingarna! (Fanns inte i bykistan när jag 1985 hade förmånen att läsa och katalogisera dokumenten).

10 8 21 apr Upptogs till debatt först frågan om fiskerätten i Torringen. I anslutning därtill anmälde byåldermannen att advokatfirman Ljungberg & Ljungholm i Stockholm i skrivelse anhållit om att få låna torringshandlingarna att ligga till grund i ett mål vid tinget om fiske i nämnda sjö. Efter stor tvekan beslöts att låna ut handlingarna ifråga. 27 dec Anmäler byåldermannen Albert Selling att han två gånger tillskrivit advokatfirman om att få tillbaka de utlånade torringshandlingarna angående fiskerätten i Torringen mellan deras klient Andersson (Göte?) och Skönviks AB. Advokatfirman fastslår att de ämnar behålla handlingarna till dess deras klient betalat dem arvodet på kr. Bystämman uppdrog åt Andreas Andersson att fortsätta återkräva handlingarna. (Kom handlingarna tillbaka till byn? Inget sägs i efterföljande protokoll!) Bordlades väckt fråga om vilka inom byn som hade fiskerätt i Torringen. 17 juni 1935 Behandlades frågan om byns gamla fiskerätter i Torringen och Grundsjön. En tremannakommitté att söka ta reda på hur styrka byns lagliga rätt till fiske i de nämnda sjöarna tillsattes. * Konstaterades att de gamla handlingarna var oläsliga varför beslöts söka få dem utskrivna. Betalning därför av byns medel i bykistan; * Beslöts att byn skulle hålla den skadelös som blev dömd för olaga fiske i Grundsjön och Torringen för att den vägen få provat vad som gäller rent lagligt. 11 maj 1950 Olle Persson uppvisade skrivelse från Tälje-Näsets fiskevårdsförening om att de ämnade vidtaga rättsliga åtgärder mot honom för att han fiskat i Torringen. (Han hade lov av en sillrebo). Byalaget beslöt att stå för eventuella kostnader. 20 febr Byåldermannen rapporterade att han fått handlingarna om Torringsjöfisket renskrivna på maskin och anslogs 50 kronor till översättarna. Uppdrogs åt byåldermannen Hilding Ångström att om möjligt få denna handling översatt till nutida svenska. (Var finns denna översättning?) 9 juli 1956 Beslöts enhälligt att bykassan skall ersätta det bötesbelopp som mantalsskrivna sillrebor kan ådraga sig genom att fiska utan fiskekort i sjön Torringen. Ovannämnda beslut avser att pressa fram rättsligt prejudikat på Sillre byamäns rätt i torringsfisket. 10 maj 1965 Att bevaka Sillre bys fiskerätt i Torringen valdes Johan Öhling och Algot Andersson. I första hand bör då en skrivelse tillställas berörd fiskevårdsförening. 20 juli 1970 Anmäldes skrivelse från länsstyrelsen om bildande av fiskevårdsområde. Sillre inte nämnt. Beslutades att överklaga. 12 dec Långt protokoll om fisket. Inget slutligt avgörande. Ärendet om fiskevårdsområde för utredning i Härnösand. Elias Bohlin, ordf. i Tälje-Näsets fiskevårdsförening ställde, med enligt honom stöd av SCA, följande förslag vid bymötet: Sillre byamän skulle i Torringen få rätt till husbehovsfiske och äga rösträtt i stämma samt tillerkännas rätt till jämn fördelning av inkomster och utgifter. Avslogs efter diskussion som praktiskt ogenomförbart. Bysammanträdet beslöt enhälligt anta ett förslag om att Sillre byamän tillerkänns fiskerätt i Torringen efter gällande mantal. 17 okt Torringsmålet förlorat. Beslut överklaga. Anlita som tidigare advokat Bertil Burmark i Stockholm. Förslag om att be Carl-Fredrik Westberg på Näset och Carl-Gustaf Mikaelsson i Stockholm att på Riksarkivet söka efter torringshandlingar. (Syns inte ha blivit så). 6 sept Av notering i kassaboken framgår att Ivan Johnson i Skog erhållit 685 kronor som kostnadstäckning för efterforskning av torringsakter i Kammarkivet, Stockholm och landsarkivet i Härnösand. (Ingenting om uppdraget och resultatet i protokollsboken) 29 juli 1977 Upplästes bilaga till Högsta domstolen. 24 okt Anmäldes att Sillre by tilldelats 12,5 procent av fisket i medelpadsdelen av Torringen. 30 juni 1994 Anmäldes att fiskevårdsområdet var bildat och fastställt.

11 9 GRUNDSJÖNS FISKEVÅRDSFÖRENING OCH FISKEVÅRDSOMRÅDE 17 juni 1935 Anmäldes att det blivit känt att grundsjöborna bildat fiskevårdsförening och då vi kanske ej kan styrka vår lagliga rätt i nämnda fiske och då våra gamla handlingar äro för oss oläsliga borde något göras åt saken. Togs beslut om att söka få handlingarna översatta. 10 maj 1965 Väcktes fråga om bildande av Grundsjöns fiskevårdsområde. Ernst Grund i Magdbyn hade innan dess väckt fråga om geografisk fördelning av fisket i Grundsjön. Avslogs då praktiskt inte genomförbart. 19 apr Öster-och Västerhångsta fiskevårdsområde erbjuder/föreslår samverkan av vattenområdena Granån, Alderängsån och Ljungan inom Torp och Borgsjö. Bysammanträdet beslutade enhälligt att till länsstyrelsen göra en framställan om att få bilda ett fiskevårdsområde vars omfång framgår av det som noterats i förra paragrafen. KRÄFTFISKET I LJUNGAN 20 juli 1970 Första noteringen om kräftfisket i Ljungan. Fastställdes att tid skulle sättas efter samråd med Öh byamän. 17 okt Etablera samverkan med Västanå, Östby och Öh byamän. Utöva bättre kontroll. Inköpa dubbar att hyra ut etc. 24 okt Stämman beslöt att som tidigare tillåta fiske två kvällar med högst 10 burar per fiskare. Kostnad för fiskerättsägare 20 kr; 40 kr till övriga bybor. 30 juni 1994 Minsta storlek på kräfta som får tagas upp sätts till 10 centimeter. 28 aug.2000 Beslutades att kräftburar behålls av innehavarna i avvaktan på ett eventuellt framtida kräftfiske. Provfiske i augusti gav inget. SILLRELÅNGMYREN 11 sept Carl-Gustaf Mikaelsson och Henrik Bergström utsågs verkställa räkning och värdering av skogen på byskiftet Sillrelångmyren. 13 juli 1947 Togs beslut om att låta stämpla träden på myren ifråga och erbjuda försäljning. 11 maj 1950 Försök att sälja stämplingen omslutande 1928 träd fortsätter. 20 aug Stämplingen fortfarande inte såld. Såldes senare under hösten till Frans och Karl Jonsson i Sillre södra för 1 kr per träd. 7 jan Anhöll köparna att inför slutbetalningen få priset sänkt med 25 öre per träd lika med 482 kronor. Bystämmans majoritet biföll framställningen. En reservation mot beslutet. (Bakomliggande orsak till köparnas anhållan var den markant förändrade prisbilden på sågtimmer och massaved. Vid köpet av stämplingen 1952 var det mycket bra men året efter då avverkningen gjordes var priset ungefär hälften mot året innan). 29 aug Byåldermannen väckte fråga om undersökning för eventuellt byte med SCA till en lämpligt liggande skogbit mot överlåtelse av Sillrelångmyren. Skogvaktare E. Malmström valdes att hos skogsförvaltaren framföra saken. 3 mars 1962 såldes efter lantmäteriförrättning Sillrelångmyren till SCA för kronor. SPRUTHUS 22 sept J. M. Åkerstedt föreslår att spruthuset skall tillses och repareras. Han och Andreas Andersson utsågs att besiktiga både spruta och huset och om vid behov ordna med reparation. 13 juli 1947 Beslutades att spruta och spruthus skall skänkas till Borgsjö Hembygdsförening som äger att själva bekosta rivning och flyttning. GRUSTAGET VID SÅGEN 22 sept.1933 Beslöts söka få ersättning av vägstyrelsen för borttagandet av vägen vid grustaget. (Det hade tidigare sålts av Erik-Olof Asplund). 8 mars 1964 Angående samfällda grustaget vid sågen beslöt stämman att om eventuell köpare av grus ger sig tillkänna, skulle det säljas västerifrån ungefär halva grustaget.

12 10 FÖRSÄLJNING AV BYNS SAMFÄLLDER (allmänningar) 18 nov Diskuterades försäljning av byns samfälligheter vid Ljungan mot Tommy Emilssons och Hagmans fastigheter, samt den vid Sillre gamla såg vid Hegelån. Dock inte båtplatsen vid Hagmans med tillhörande nedfart. Beslutades att ta kontakt med lantbruksnämnden för förhandling om byte av ovanstående samfälligheter mot grustäkten på (vid) Vitkullen som lantbruksnämnden äger. 30 juni 1994 Anmäls vid bymötet att förhandlingarna med lantbruksnämnde är avslutade. Emilsson, Hagmans och Mats Andersson köpte kvarvarande av allmänningen nere vid Ljungan. P.O.Öhling köpte området kring Sillresågen vid Hegelån. Sillre byamän erhöll lantbruksnämndens del av Vitkullen. Sven Selling och Sven-Ivar Palmér skänkte sina delar av skogskiftena vid Vitkullen. Ingen likvid mellan lantbruksnämnden och Sillre byamän (byte jämnt skägg ). Det framgår också att lnämnden stod för större delen av avstyckningskostnaderna. PS. Rörande benämningen Vitkullen - som ligger sydsydöst om Sillrekullen- skriver Lill-Gullik i sina uppteckningar att det är en typisk uppskjutande grusbacke som med säkerhet torde ha fått sitt namn av den mot väster vettande, skogfattiga sida, särskilt under vintrarna då den är snöklädd syns på långt håll över den stora Lamyren. BYKISTAN 11 maj 1950 Togs beslut om att inventera bykistan. Inventeringen gjordes redan den 4 juni Svårlästa namnunderskrifter. G (?) Johansson, P. (skakig stil). Viss komplettering av tillkommande aktstycken gjordes av Magnus Jönsson och Einar Persson den 21 oktober Listorna finns i bakre delen av kassaboken. (Noterar för kännedom min Ivan Johnson gjorda läsning och katalogisering av samtliga då i kistan liggande handlingar). Bykistans innehåll numera digitaliserat. Förvarad i Ånge kommunarkiv. 14 juni 2006 Beslutade byalaget att låta Ånge kommun arkivera bykistan till en kostnad av kronor. FÖRTECKNING AV BYÅLDERMÄN 1781 Lara Påhlsson. Bisittare Jon Jonsson och Erich Olofsson yngre 1788 Erich Olofsson yngre. Bisittare Lars Påhlsson och Hindrich Hindrichsson 1795 Lars Ångman? ? Paulus Persson? Henrik Bergström. Tid går inte att säga. Såväl Henrik Bergström som Jon Jonsson födda Vid en bystämma enbart daterad 27 juni, beordras Bergström att lämna över bykistan till Jon Jonsson, som dock inte lämnat efter sig något? Carl Jonsson dokument som byålderman Per Jonas Magnusson Per Magnus Edling Lars-Erik Larsson Nils-Erik Forsberg Erik Andreas Ångström Henrik Bergström Gullik Andreas Karlsson Jon Jonsson ( Inga protokoll ) Per Abraham Mikaelsson Gullik Påhlsson Per Magnus Persson Erik-Olof Asplund Albert Selling (Inga protokoll ) Hilding Ångström Erik-Olof Asplund Per Asplund Gunnar Selling

13 11 NÅGOT OM ORTNAMNET SILLRE SAMT OM FÄBOD-OCH NATURNAMN I Sillre säger byn vid det lugna vattnet. Skrevs på 1500-talet ibland Östanå = öster om ån som innan tvenne kvarnar byggdes i den på 1870-talet benämndes Sillreån. Därefter är ån känd som Kvarnån. Äldre skrivning och i borgsjömålet Sildre och Silre. Namnet Sillre anses av språkforskare förutom nyss noterad betydelse vara ett så kallat centralnamn och därmed den äldste byn i östra Borgsjö. Östby, som är ett riktningsnamn, säger byn öster om Sillre; man har så att säga stått i Sillre vid namnsättningen. Det säger oss också att i linje därmed är Östby yngre än Sillre. Västanå, som i äldsta tid hette Väster om ån helt rätt medan Öh svårare att förklara för språkforskarna. Stöd för att Sillre by är en gammal bymed flera välbetrodda män noterade i gamla tider är att Sillre och några män därstädes nämns i på latin och gamsvenska skrivna dokument under 1400-talet. FÄBODAR SILLREBODARNA. Skrivs och sägs även Sillreboan. * Skrivs numera av inte känd anledning Sillerbodarna. Rätt bör vara med förstavelsen Sillre utifrån att fäboden är tillhörig Sillre. SILLREKULLEN. Även namnet Silleråsen har begagnats förr av en del personer. GAMMELBOAN Beläget efter Sillrebovägen. I äldre byhandlingar benämns bostället Främrebodarna.! 1835-års lagaskifteshandlingar upptogs vallarna för slått ca 4-5 tunnland. Skrevs då som Gamla bovallen. För ca 30 år tillbaka syntes mycket svaga lämningar av en husgrund. Bostället torde ha varit i bruk före taler. (G) * För ca 30 år sedan läs ca NATURNAMN BJÖRKELBERGET Har väl fått sitt namn av sin rikliga förekomst av björk. BOBERGET Namnet av sin närhet till Sillrebodarna. BOBÄCKEN Rinner genom Sillrebovallen till Hegelån. BOCKÅSEN Även södra delen av Björkelberget kallas för Bockåsen, särskilt av äldre personer, BOCKÅSBÄCKEN Kommer från dalgången som ligger mellan Björkelberget och Bockåsen. Namnet av Bockåsen. BOCKÅSÄNGEN Ligger på båda sidor vägen från Sillrebodarna till Sillrekullen. BRICKBACKARNA De första backarna man möter på vägen till Sillreboan sedan man lämnat bebyggelsen. BRICKHÄLLAN Ligger väster om vägen vid ovan nämnda backar. BRICKÄNGET Odling i ovannämnda område. BRÄNNVINSBRON Är efter vägen mellan Storsveden och Storsverönningen som går från Sillrebodarna ner till Sillre mot torpsgränsen. Namnet som nu är fullständigt utdött, har för mig omtalats av Albert Selling i Sillre södra, vilken hört det av nu 90-årige Lars Borgs fader. BÄRSHATTEN (Bergshatten) En stor sten som ligger i Ljungan nedanför Åkerstedts ägor i Sillre södra. Enligt sägnen har stenen kastat dit av jätten Ran i Rankleven, som steg på stenen när han var över till Sillreåkarna och rövade häst och körkarl. Efter Ljungans dämning syns inte stenen ovanför vattenytan längre. * En annan berättelse är att jätten hette Ranne och att det var hans kvinna som med hjälp av aktuell sten tog sig över till Östbyns ägor för att hämta något åt barnen att leka med. Hon tog sig inte över med ett

14 12 steg från Rankleven varför Ranne kastade en sten uti ån. Så kommer hon åter till Ranne och har då i sitt förklädesknyte häst och en människa. Hon visar sin man det hon funnit. Han blir bestört och säger: Gå genast tillbaka med det Du tagit. Det är dessa som ska ta vid efter oss. BÄRSÄNGSBÄCKEN (Bergsängesbäcken) Kommer från Ramsjötjärn väster om Ramsjön och vidare genom den till Lill-Ramsjön i väster och ned i Gubbyn, fortsätter österut genom Lillberg och Sillre södra innan den viker av mot norr med sitt utlopp vid numera Hagmans, tidigare finsnickare Bergmans (död 1949). * Bäcken benämndes Ramsjöbäcken och senare, eller jämsides, Bergsängesbäcken efter odlingslandet Bergsänget inom Lillbergs rålina. Bäcken var i början av 1900-talet så mycket vattenförande att yngi Jon-Månsgården vid fiske förflyttade sig med en mindre båt. Idag är bäcken igenslammad och med litet vattenflöde. BÄRSÄNGET (Bergsänget) * På båda sidor om bäcken i Lillberg. Bergsänget var efter okänt när kyrkans donationsäga. Såldes i slutet av 1870-talet samtidigt med prästbostället Erikslund för att ekonomisera köp av hemman i Borgsjöbyn till boställe åt kommande kyrkoherde. FINNMYRAN Ligger mellan Granån och Klingermyrbäcken. Julåsfinnarna torde väl ha bärgat hö där av namnet att döma. FINNMYRHÄLLAN Den släta fina hällmarken, som ligger intill myren med detta namn. FÅRPINA Är efter bovägen mot Sillrekullen mellan Hegelnäset och Lamyran. En svacka där det brukar stå vatten vid nederbörd och gjorde det pinsamt för fåren att ta sig över. GRANÅN Är mellan Gällsjön och Djupflyn gräns mellan Borgsjö och Torp. HEGELÅN ELLER HÖGELÅN Kommer från Schektjärn belägen där Parteboda och Julåsens byar möts. Utrinner i Granån inne i Torp. HEGELNÄSET ELLER HÖGELNÄSET Namnet har börjat att förändras till Höganäset av inflyttade personer. JOHANNISBERGET Namnet väl av någon person vid namn Johannis. KLINGERMYREN Belägen väster om Klingermyrbäcken. Namnet troligen av myrens runda form. KLINGERMYRRÖNNINGEN Ligger efter bäcken med samma namn. År 1915 syntes ännu svaga rester av en lada. Namnet av sin närhet till Klingelmyran. KLINGERMYRRISET Skogshöjden mellan Åstjärn och Klingermyran. KORSHEDEN Den grusås som går vinkelrätt mot Hedens öst-västliga längdriktning på Hilding Ångströms ägor i Sörsillre. Förbindelseväg går på denna åsrygg mellan gamla landsvägen och nya landsvägen. Namnet av det kors som bildas. Då platsen ligger ensligt till och måste trafikeras innan nya landsvägen byggdes såg sig spökrädda personer om när de passerade Korsheden mörka kvällar och nätter. KORSRÖNNINGEN Ligger mot Korsheden. KULLEN Bergshöjden ovanför Sillrekullens fäbod. I 1865-års lagaskifteshandlingar skrivs Åskullen.

15 13 KÄRINGBACKEN Belägen på högsta backen efter Långrena som är vägen från Ljungan upp till landsvägen i Sillre norra. Namnet kommer av att gummorna vilade där när de varit till Sörsillre, där de hade sommarladugårdarna och mjölkat. Fäkyorna var på nuvarande snickare O.M.Bergmans sterbhuslägenhet Ljungastrand. LAMYRRÖNNINGARNA Är efter västra delen av Lamyran. Namnsättningen säkerligen av de lador som funnits på myrens västra del. * En Eva Alsterberg har i sin 1933 avlämnade 3-betygsuppsats till Uppsala universitets geografiska in-s titution om fäbodarna i Borgsjö tolkat det hela som lämningar efter fäbod. Inget känt lokalt om en sådan på Lamyran. LILLRÅRISET Fastmarksskogen mellan Sillrekullen och Åstjärnen. MOGARNA Trakten mellan Hegelnäset och Lamyren. PER-LARSRÖNNINGEN Ligger nedanförstupet av Skarsberget. Namnet väl av någon person Per Larsson som slagit den lilla myren. RANKLEVEN Beläget mellan Sillre och kartans Larsborg. RENFLOBÄCKEN Kommer från Renflon på Julåsens eller möjligen Magdbyns skogsmark och rinner till Hegelån. Namnet av Renflon. * Bilvägen från Julåsvägen till Sillrekullen och Sillre södra går över bäcken. I författarens ungdom bra tillgång på en speciellt småvuxen men ettrig öring, av många benämnd stenbit. Hur numera med fisket inte känt! RÖMYREN Ligger på båda sidor om landsvägen i östra Sillre södra.. Namnet torde härröra från den röda så kallade torvströmossa som går upp i dagen, * Under toppskiktet och på blöta delar av den länge för Sillre byamän gemensamma myren (numera sedan mitten av 1990-talet till allra största delen i enskild ägo) togs myrjord upp som användes till att blanda i åkerjorden för att lufta upp den. Denna myrjord benämndes Jörscha, SANDBÄCKEN Rinner till Hegelån. Namnet säkerligen utav den sandbotten som är tillfinnandes i bäcken där den rinner över vägen till Sillrebodarna. SKARSBERGET Södra delen av Ranklevsplaton. STORLÅNGMYRAN (annan benämning Sillrelångmyran) Ligger på Julåsens bymark men ägs av Sillre byamän samfällt. * Myren såld till Svenska Cellulosa AB SVARTANDERSÅSEN Ligger nordöst från Sillrekullen mot Torpsgränsen. Namnet väl av en ägare Flink-Anders samt av traktens förut rika förekomst av grov skog. SVARTRÖNNINGEN Södra delen av Sillrebovallarna. Sidvallsängarna har fått detta namn som väl kommer av att ängarnas på sina håll av skog dolda läge. Särskilt västra delen. SVARTRÖNNINGSBÄNKEN Kommer från Ramsjödalen och rinner till Bobäcken i Sillrebodarna. Namnet av Svartrönningen. SVENSMYREN Belägen på Johannisberget. Namnet av Svens-gubben som hade sin högtidsslått på nämnda myr enligt förre hembygdsföreningsordförande, framlidne Anders Andersson i Sillre södra.

16 14 TRÖGBACKEN Är efter gränsen mellan Borgsjö och Torps socknar. En uppskjutande grushöjd där gränsen ändrar riktning. Namnet, som nu är utdött, omtalades för mig av bonden Per Abraham Mikaelsson i Sillre som avled 1931 över 75 år gammal. * Kan möjligen ha något att göra med den svårförståliga namnsättningen Trögtjärnsåsen söder om Julåsen på nutida kartor. Gammalt skrevs torpet som Tretjärnsåsen efter trenne små tjärnar av vilka en enligt meddelare numera är uttorkad. VITKULLEN Ligger vid myrspets sydöst Sillrekullen. En typisk uppskjutande grusbacke, som med säkerhet torde ha fått sitt namn av den mot väster vettande skogsfattiga sida som särskilt under vintrarna då den varit snöklädd syns på långt håll över den stora Lamyran. ÅSLAGAN Trakten där Hegelnäset slutar mot Hegelån. Namnet torde väl komma av något större kullfallet träd som legat där och kanske begagnats som vilplats, när de sysslat med slått utefter Hegelån. ÅSTJÄRN Syd om Sillrekullen. * Vid lantmäteriförrättning lades starrslåtterägor ut vid tjärnen. ÅÄNGARNA Belägna intill Hegelån. Namnet av sin närhet till Hegelån. LILL-GULLIKS INTERVJUER AV NÅGRA GAMLA BORGSJÖBOR januari åriga Karl-Johans mor berättar att hon under sin barndom följde en sinnessvag kvinna, Ribacks- Gustava 1, som hade jetning i Västanå. Det jettes uppåt Bergåsbrännarna och en dag kom en mycket stor vit get tillhörig Jons-Mors barn bort. De sökte i många dagar uppåt Bergåsen, Snotteråberget m.fl. ställen men resultatslöst. Men 8 dagar efter hennes försvinnande återfanns hon där hon kom bort. Geten hade blivit löst från bergtagningen sen kyrkklockorna ringt om helgen, men geten fick ett besynnerligt läte efter det äventyret. 4 december 1927 Farfar berättar, att när han var så där 10 á 12 år och var i Oxsjön och jätte, voro han och Ol-Persgubben i Öh (far till Jon-Abrams Anna) samt en bror till Jon-Ersa till Stumån och lade ut nät och fingo rikliga mängder med mört i lugnvattnet nedom dammen. De bar allt de orkade och resten grävde de ned i myran för att hämta senare. Men fisken var nära att förstöras för det var brist på salt i boan. 17 juli 1928 Ol-Gulles mor berättar: Spel-Gulle skulle lära Savander på Julåsen att trolla. Gulle tog Savander med sig till Kavelsbacken en månljus natt. När de kommo fram dit frågade Gulle om Savander såg någonting. Nej, sade Savander, och med detsamma slängde sig Gulle i en rishög som låg i svacka (möjligen över bäcken) och skrek. Savander tog till bena och hem och tala om att Hin Håle höll på och tog Gulle. Ol-Gulles bröllopp försigick i Borgvattnet nyårsdagen Under vigseln stod 2 pojkar och 2 flickor och höll päll (större schal som brudparet fingo hålla sig själv) över brudparet under vigseln. Hennes mor, Elisabeth Jonsdoter, var i fäboan väst i boan då en kalv vart bergtagen. Hon gick med korna på bete dä en kalv blev stannande vid en vattenpuss kallad kosvätten, där han kom bort. 3 dygn därefter var hon på samma ställe där hon sist såg honom vid en sten vid kosvätten. Kalven var då torr och utfaren. Denna händelse skedde i Borgvattnets socken i Jämtland. 1 Ribacks-Gustava var stockholmsbarn och mycket vacker. Hon var gift med Ribackspojken (enda barnet). Gustava förlorade förståndet under sin andra barnsbörd. Ribacken belägen öster om P. Johansson i Västanå.

17 15 8 november 1930 Per-Abram berättar: Att hans farbror Ol Michelssa var i skogen en gång och invid Trögbacken sö r om Hegelnäset träffade han helt oförmodat på en björn med ungar, vilka blevo så skrämda att träcken (skiten) stod vitt omkring dem när de tog till bena. En annan gubbe från Borgsjöbyn var på väg till Nybygget, då han vid Avabrännarna och intill vägen blev varse en björn som genom sökte en myrstack. Han tog då en pinne för att kasta på björnen men träffade en trädstam intill med följd att björnen blev så rädd att han handlöst avlägsnade sig. Därefter gjordes ej vägen till boan lång då han förstod, att björnen skulle komma åter och vara retad. Vilket besannade sig för när han på hemvägen synade myrstacken fann han den alldeles uppriven. Björnen trodde, att det som vållat hans skrämsel var till finnandes i stacken. 9 mars 1934 Martin Jonsson, Östby, omtalar att när han var lillpojk, kanske 8 år, så brukade östbyborna sågen i Örsjöbäcken. Han mindes det därigenom, att han fick följa med när de boförde till Kallsjön och då måste de stänga dammluckan i Örsjön för att boskapen skulle ta sig över bäcken, vilket dröjde allt för länge så att Jon Jonsson, far till Jonkes.Jonas kom och undrade vad det var för fel då sågen stannade. Jag minns även att Jonkes-Jonas omtalade för mig att hans farfar hade sågat där. (G) 3 juli 1935 Mjölnare Carl-Fredrik Larsson omtalade att han minns att Sven Ersson hade sitt namn prydligt inskuret ovanför en ladudörr i Myrsveola (där Lundgrens bor). Namnet var SES Han frågade Spel-Gulle vem det kunde vara vilken omtalade att det var hans svärfar. I Storsvedrödjningen fanns också hans namn i en lada av vilket jag räknade ut att Sven Ersson var 18 år då han skrev. Tror årtalet var 1897, men minns inte säkert. På vilket sätt jag räknade ut hur gammal han var kan jag ej erinra mig nu, säger Carl-Fredrik. Jag tror att Spel-Gulle nämnde något därom åt Carl-Fredrik. Berättat för mig i kvarn. (G) 30 augusti 1936 Anders-Massa, 83 år, berättar att ladan som står på backen i Kärvänget är en gammal krogstuga från marknadsplatsen i Backen 2 och blev köpt av Karl-Markus Påhlsson (gästgivaren) av en handlare i Sundsvall. Samme man berättar, att det varit genomgång i f.d. Sandinsgårdens mangårdsbyggnad. På norrsidan blev det igentimrat och gjordes en kammare där. Byggnaden är gammal, säger han. Anders-Massa berättar vidare, att han, Lill-Henrik, Kalle Ädelkrona och Erik-Ols Hansa skulle en snövinter till Nyboan efter hö. De foro vid 3-tiden om morgonen. Efter vila i Oxsjön dit det körts förut 3, gåvo de sig iväg. Men snön som var i hästhöjd gjorde körningen omöjlig när de arbetat sig fram till Tullporten sa Erik Ols Hansa: Nu vänder jag. Detsamma gör jag också sa Massa. Och så blev det att fara hem. Det blev hård skare senare och då gåvo sig en del iväg. Bl.a. Massa far för att få hem höet. De gjorde sig kälkar och drog höet fram till Tullporten varifrån det kördes. Det gick om 8 dagar innan de fingo hem detsamma. Man ser således vad det var för värde i torftiga strän då de måste hem trots den rikliga snön och långa vägen (dryga 2 mil). (G) 17 april 1937 Anders-Massa berättar att han skjutsade fadern till nu avlidne grosshandlare Anders Vikström i Sundsvall, när han var på sina affärsresor till Jämtland. Han hade egen släde och satt alltid på en säck vetemjöl, som han väl sålde ut. En gång när Massa var särskilt trött efter nattvak så han somnade upp för backarna vid Hällsluten, fick han en luf av Vikström så att han skulle hålla sig vaken och köra på. Vid framkomsten till Bräcke fick han 3 skillingar i drickspengar. 2 Numera Erikssons hemmansgård i Västanå. Den stora tvåvåningsbyggnaden söder om landsvägen inte så långt från Kvarnån. Notera väster om Östlunds. 3 En tidsbild från mitten av 1920-talet berättat av min far Frans Jonsson, som då tjänade dräng hos en bonde på norrsia. En höstdag när det blivit snöföre skulle han till Oxsjön med häst och stöfting för att lassa och köra hem ett lass ved. Vid tidiga morgonmålet säger bonden, som var mycket hygglig enligt far, till frun: Hördu gör i ordning nå smörgåsar och kaffe till en Frans. Han skall till Oxsjön och hämta ved. Moran nekade: Han har fått mat nu och får mat när han kommer åter. När far berättade om denna episod framhöll han: Det skulle ha smakat bra med lite kaffe när jag lassat klart och konstaterade han, att hon var inte go den kvinnan

18 16 13 juni 1937 Anders-Massa berättar, att en gång när han var i Oxsjön kom Ol-Olssa i Vissland dit gående i skjortärmarna. Gubben var gammal och även lite småfull. Han sade sig vilja se stället där hans farmor (alternativt mormor) var född. Gubben som hade sällskap kom från Marktjärn dit de hade fraktat ett ankare4 brännvin och han skulle ligga och supa. Hans följeslagare omtalade detta. 22 augusti 1937 Ångman omtalar, att han när han följde Lill-Hinrik på hjortronplockning väst på Oxsjöskogen så brukade de komma åt en liten lok (tjärnhål) som Hinrik kallade för Lingåsloken. Den skall vara belägen väst om Tullportstjärn eller åt Storskogsbrännarna. Ångman nämnde också Finnmyran, men den ligger ju väst om Stormyran. I dag den 29 augusti 1937 har jag frågat Anders-Massa om denna lok. Han säger att Lingåsloken ligger öst på Oxsjöskogen bortåt Lakatjärn till. Vad nu med säkerhet loken med detta namn ligger och som jag och ej heller min far hört förut vara är ej gott säga. Hoppas jag får det klart. (G. 29/8-37). 9 juni 1939 Anders-Massa berättar, att när Gråsjöskogen såldes var det 3 åbor där så ville bolaget ej köpa granen, men mot ett ankar brännvin så fingo bolaget även ta granen. Kalles mor, gästgivare Karl-Markus Påhlssons hustru, som var född på Gråsjön5 var omyndig så förmyndaren sålde hennes del. (G) Anders-Massas stuga. Källare/mjölkbod Massas härbre Finnstall Sandins stuga Vy över Oxsjö fäbodvall i juli Anders- Massas stuga kvar men inte bebolig, Källaren borta. Härbret kvar; inrett och beboligt. Finnstallet från åtminstone 1700-talet men inte obetaget säga äldre. De första finnarna slog sig ned Stor aktivitet från mitten av 1600-talet och 1700-talet ut. Stallet numera på Borgsjö Hembygdsgård. Sandins stuga borta. Foto: Lill-Gullik 25 juli 1925 kl. 17. Till vänster Gunnar Edström och Lill-Gullik vid Finngraven på Vallmyran. Till höger Lill-Gullik vid Massas härbret skriver i gästboken. Foto: Författaren 20 juni ankare = 15 kannor = 39,3 liter!!! Inte känt var Gråsjön ligger. I Jämtland?

19 MISSVÄXT På Torps häradsting den 19 oktober 1759 Beklagade sig Sillre och Östby hemmansåboer att af fallet strängt hagel å deras åkrar den 9 juli har sädesväxten tagit mycken skada i ty axen och ärtskidorna blivit nog förderfvade och desse åboer således försatte uti det ömkesvärda tillstånd, att de äga knappast brödfödan, men alldeles inte sädeskorn för nästa år, vilket länsman Johan Carl Bergman och Nils Olofsson i Ö intygar efter hållen syn den 4 september. Så följer en sammanställning över skördeutfallet och framhålls att svårt för byamännen kunna klara tiondet till prästerskapet. Häradsrätten beviljar lindring utifrån bestämmelserna i de Kungl. förordningarna TORPARE DÖMS BÖTA TILL BYALAGET FÖR ATT DE UTAN LOV FÄLLT BRÖD- TALLAR Torparna söder om Ljungan svårt att försörja sig och de sina. Till bilden hör att byalaget utifrån bystadgans reglemente hade domsrätt i detta och liknande lokalt präglade försyndelser. Att vara byålderman innebar ett stort ansvar samtidigt som det var ett förtoendeuppdrag. Protokollen berättar att: 1795 den 2 juli förrättades syn och besigtning på den åverkan som blivit gjord genom barktallars fällande på Sillre byemäns hemskog, som fanns således västan på heden åtta tallar och barken fanns i Lars Hellströms lada. Dito längre öst på heden fanns fem tallar och barken fanns i Jon Grefves lada; allt detta var taget på södra sidan om heden. På norra sidan sandheden fanns fem barktallar, men ingen bark fanns. Dito på norra sidan fanns 28 barktallar på heden östan för Erik Hinderssons torpställe och uti Erik Hinderssons hus och lador fanns mycken bark som var nyligen tagen, detta betygas af Sillre den 2 juli Erik Månsson och Erik Mårtensson i Västanå. Den 4 juli vid sammankomst erkände Hellström sex tallar, varföre han pliktfälles att böta 4 skillingar för vart träd. Jonas Grefve erkände tio tallar och derföre pliktfälldes han böta 4 skilling för var tall. Erik Hinderssons hustru erkände 28 tallar och derföre pliktfälldes hon att böta 4 skilling för var tall och betala synekostnaden med 24 skilling den 31 augusti betaltes av Hustru Sigrid Abrahamsdoter 1 riksdaler 8 skillingar till byemännen med förbehåll av dem att om hon eller hennes man vidare överträder Byordningen och dess beslut, skall öfriga böterna uttagas, som nu eftergifvas betygar Lars Ångman. Likaledes Lars Hellström 8 skillingar efter byemännens begifvande och lika förbehåll, betygas ut supra Lars Ångman. Uppgift om Jonas Grefve saknas och torde innebära att han inte kunnat betala böterna Att människorna hade det svårt behöver inte kommenteras, men väl detta med brödtallar. De var första början till det barkbröd som det talas så mycket om när landsbygdens befolkning led nöd. En brödtall borde inte vara allt för grov. Den bark man var ute efter var innerbarken som är ett tunt skikt mellan veden och den yttre, med tiden allt grövre skyddsbarken, vilken blev kvar och slängdes efter det innerbarken frigjorts. Barken skulle skördas om våren då träden savade och sökt bark lätt lossnar. (Förutom tall kunde även, enligt uppgifter i uppslagsverk, innerbarken av lövträd användas). Efter insamlandet torkas barken och sönderdelas till så små korn som möjligt genom att malas i handkvarn eller stötning mot häll. Rostning över eld gjorde barken skör och lättare att sönderdela. För att binda barken i ett barkbröd måste i degen ingå mjöl av helst råg eller vete. Barkmjöl kunde också tillsättas mjölvälling varvid det blev barkgröt. Även när nöd inte var förekom det att barkmjöl tillfördes mjölkrätter både för att dryga ut sädesmjölet ifråga och likaså för att barken som sådan var och är mycket energirik.

20 18

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1 NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. OMFATTNING 2 Föreningen förvaltar fisket i Munksjön-Rocksjöns

Läs mer

Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening 1 Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening 1 NAMN Föreningens namn är Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening. 2 OMFATTNING Föreningen förvaltar fisket i Övre Åsundens Fiskevårdsområde omfattande:

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

STADGAR FÖR LILLHÄRDALS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING

STADGAR FÖR LILLHÄRDALS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING 1982-11-23 ändrat årsmöte 2013 för fiskevårdsområdesförening som bildas enligt lag om fiskevårdsområden, SFS 1981:533. 1. Namn Föreningens namn är Lillhärdals fiskevårdsområdesförening. 2. Omfattning Föreningen

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening Namn 1 Föreningens namn är Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening. Omfattning 2 Föreningen förvaltar fisket i Åby älvs nedre fiskevårdsområde i Byske

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Vojakkala vvo Jaktstämma

Vojakkala vvo Jaktstämma Vojakkala vvo Jaktstämma PROTOKOLL Datum: 2015-08-09 Tid: 16.00 Plats: Palogården 1. Öppnande Ordförande för Viltvårdsområdesföreningens styrelse Sven Forsberg hälsar de närvarande välkomna och förklarar

Läs mer

1 Öppnande Byamannen hälsar alla välkomna och förklarar stämman öppnad.

1 Öppnande Byamannen hälsar alla välkomna och förklarar stämman öppnad. Protokoll fört vid bystämma med Österby Byamän. Tid: Torsdagen den 26 april 2012 Plats: Nordansjö Bygdegård, Hedemora Deltagare: Magnus Rappendal Johan Stam Fredrik Evaldsson Olle Perers Agneta B Stefansson

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd

Läs mer

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Sida 1 av 6 SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Styrelsens förslag till nya stadgar. BAKGRUND Vid årsmötet 2013 diskuterades en översyn av föreningens stadgar så de överensstämmer med nu gällande regler, ska vara

Läs mer

BRUNNSBERGA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

BRUNNSBERGA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING BRUNNSBERGA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING HELSINGBORG Organisationsnummer 716406-6610 STADGAR FÖR BRUNNSBERGA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (antagna på ordinarie stämma den 30 mars 2008) Följer SFL 1 FIRMA Föreningens

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening STADGAR Kesudalens samfällighetsförening Ärende Stadgar för Kesudalens samfällighetsförening enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

Stadgar för Granträsk Jaktlag

Stadgar för Granträsk Jaktlag Sid 1(8) Stadgar för Granträsk Jaktlag omfattning Föreningens jaktområde (nedan benämnt med jo) består av de fastigheter (delar av fastigheter) och samfälligheter, som anges i bilaga till dessa stadgar.

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 35:e ordinarie årsmötet Lördagen den 7 mars 2015 kl. 15.00 på Valla Folkhögskola, Linköping. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av

Läs mer

Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson

Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson Protokoll fördt vid Avdl 33 möte den 13-1 1918 Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson 1 2 Föregående mötes protokoll upplästes o godkändes. 3 En skrivelse från Avdl 14 Striberg föredrogs

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

STADGAR FÖR LOFSDALEN GLÖTE FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING I LINSELLS SOCKEN, HÄRJEDALENS KOMMUN

STADGAR FÖR LOFSDALEN GLÖTE FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING I LINSELLS SOCKEN, HÄRJEDALENS KOMMUN 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Lofsdalen - Glöte Fiskevårdsområdesförening, vilket namn utgör föreningens firma, organisationsnummer 893201-4213. 2 OMFATTNING Fiskevårdsområdesföreningen förvaltar

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige FÖRSVARETS PERSONALTJÄNSTFÖRENING I ÖSTRA SVERIGE (FPFÖ) Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige Uppgift 1 Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige (FPFÖ) har till uppgift

Läs mer

STADGAR. för Hönö Öråd med hemort på Hönö i Öckerö kommun (antagna vid konstituerande föreningsmöte )

STADGAR. för Hönö Öråd med hemort på Hönö i Öckerö kommun (antagna vid konstituerande föreningsmöte ) STADGAR för Hönö Öråd med hemort på Hönö i Öckerö kommun (antagna vid konstituerande föreningsmöte 2009-09-08) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hönö Öråd. 2 Föreningens ändamål

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252

Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252 Stadgar för: Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252 1 Föreningens namn Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening. 2 Föreningens säte Grästorps kommun,

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Vojakkala vvo Jaktstämma

Vojakkala vvo Jaktstämma Vojakkala vvo Jaktstämma PROTOKOLL Datum: 2011-08-07 Tid: 17.00 Plats: Palogården 1. Öppnande Ordförande för Viltvårdsområdesföreningens styrelse Sven Forsberg hälsar de närvarande välkomna och förklarar

Läs mer

STADGAR FÖR. Godegårds ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR. Godegårds ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 1 STADGAR FÖR Godegårds ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 15 mars 2012.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet eller

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden Stadgar gällande för alla bryggföreningar belägna på Mälarbadens Samfällighetsförenings fastighet Torshälla-Väsby 1:149 i Eskilstuna kommun. Fastslagna på årsmötet för Mälarbadens Samfällighetsförening

Läs mer

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Smålandsgård 47 ha Vackert belägen i byn Boarp ca 25 km öster om Eksjö. Bostadshus samt enklare ekonomibyggnader. 8 ha inägomark, 37 ha skogsmark med ett virkesförråd om 4 700

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 5 september 2012

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 5 september 2012 1. Justering Magnus föreslår den 12 september kl 16.00 i Knektstugan. Leif Kratz föreslås som justeringsman. Styrelsen beslutar enligt ovan. 2. Föregående mötesprotokoll Gunnar uppmanar ledamöterna att

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Milstolpar i Upplands-Bro

Milstolpar i Upplands-Bro Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Stadgar för GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, org nr 717904-2846, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad.

Styrelsens ordförande Mikael Ahlström hälsade stämmodeltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad. Protokoll fört vid årsstämma i Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ), 556943-7774, den 16 april 2015, på Gula villan i Alby, Albyvägen 37, Norsborg. 1 Öppnande av stämman Styrelsens ordförande

Läs mer

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr:

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: Bilaga 3 till protokoll 2002-10-30 Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr: 857202-6170 1 Firma Föreningens firma är Påfvelunds samfällighetsförening 2 Förvaltningsobjekt, grunderna för förvaltningen

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet

Läs mer

Stadgar. Sammanträdesdatum

Stadgar. Sammanträdesdatum Stadgar Sammanträdesdatum 2012-11-15 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte

Läs mer

Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen.

Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen. Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen. Söndagen den 20 juli 2014 tog vi, 111112-1621 Ingvar Sturkman och undertecknad, oss tid för ett sedan länge bokat besök på ovan nämnda varv. 1C3132-411

Läs mer

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland 2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning

Läs mer

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617). TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR Stadgar för Tofsö Samfällighetsförening org nr 717904-3836 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

3 Val av ordförande för stämman Till ordförande valdes Kjell Blanklin. Anders Ekman var ordförande för paragraf 14-18.

3 Val av ordförande för stämman Till ordförande valdes Kjell Blanklin. Anders Ekman var ordförande för paragraf 14-18. Lagnövikens Samfällighetsförening (LSFF) Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma den 20 april 2013. 1 Stämman öppnas Stämman öppnades av Samfällighetsföreningens ordförande Anders Ekman som hälsade

Läs mer

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare.

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare. Köar till EB Här finns texter som köar till kommande EB KOMMANDE EVENEMANG Bläddra vidare www.ersnas.se 1 Familjenytt Födda xxx och xxx har fått en xxx. xxx föddes den xxx och vägde xxx gr och var xxx

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE

Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE Äppelbo västra vvof 2011-06-12 ÅRSMÖTE 1 Ordförande Nils-Erik Nilsson öppnade mötet genom att hälsa alla välkomna. Till stämmans ordförande valdes Nils-Erik Nilsson. Till sekreterare valdes Michael Vuorio.

Läs mer

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär)

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Kåsarna innanför Holmen Foto: J-A Månsson BILDER UR BLEKINGE MUSEUMS BILDARKIV MED TILLSTÅND AV JONAS ECKERBOM Bildnummer: LUF 5944 2 Flaggskär/Flakskär

Läs mer