3. Förberedelser och allmänna förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. Förberedelser och allmänna förutsättningar"

Transkript

1 Innehåll 1. Inledning 1.1 Förord av professor Bo Vinnerljung 1.2 Introduktion till Skolfam 1.3 Om manualen Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt Läsanvisningar 1.4 Helsingborgs tack Del 1 2. Bakgrund 2.1 Samhällets ansvar Barn i familjehemsvård Rätten till utbildning 2.2 Teoretiska utgångspunkter Utbildningens betydelse för en positiv framtid Familjehemsplacerade barn en riskgrupp Bakomliggande faktorer Utbildning som skyddsfaktor 2.3 Prövade åtgärder 3. Förberedelser och allmänna förutsättningar 3.1 Förhållandet mellan Skolfam och den ordinarie familjehemsverksamheten 3.2 Urvalskriterier 3.3 Gruppens storlek 3.4 Arbetets varaktighet 3.5 Ledning 3.6 Skolfam-teamet Teamets sammansättning Kompetens hos teammedlemmarna Övriga egenskaper 3.7 Värdegrund och barnperspektiv 3.8 Kunskapsstöd Forskarstöd Tillgång till kompetensutveckling för teamen Utbildning för skolor och familjehem

2 3.9 Juridik, etik och dokumentation 3.10 Administration, kommunikation och IT Del 2 4. Steg 1: Första kontakt 4.1 Socialsekreteraren informerar föräldrar/vårdnadshavare 4.2 Socialsekreteraren informerar familjehemmet 4.3 Socialsekreteraren överför information till övriga i teamet 4.4 Informationsmöte med familjehemmet 4.5 Informationsmöte med skolan 5. Steg 2: Kartläggning Allmänt om kartläggningens utformning 5.2 Förutsättningar för testning Tid och plats Om testningen sker i hemmet Om testningen sker i skolan 5.3 Den psykologiska kartläggningen 5.4 Den pedagogiska kartläggningen 5.5 Att tänka på vid kartläggning Vid testtillfället Rekommendationer till psykologen Rekommendationer till specialpedagogen 6. Steg 3: Analys och plan 6.1 Sammanställning av testresultat 6.2 Behovsanalys 6.3 Återkoppling till familjehem och skola samt formulering av Skolfam-plan Allmänt om återkoppling av resultat Möte för återkoppling och formulering av Skolfam-plan 6.4 Återkoppling till barnet 7. Steg 4: Insatser och metoder 7.1 Allmänt om insatser och metoder 7.2 Vanliga områden för insatser Läsning och skrivning

3 7.2.2 Arbetsminne Beteende, relationer och psykiskt mående Fysiskt mående Särskilt stöd vid känsliga övergångar 7.3 Implementering Implementering i skolan Implementering i familjehemmet 8. Steg 5: Uppföljning 8.1 Uppföljningsmöte 8.2 Möte inför skolbyten eller stadieövergångar 9. Steg 6: Kartläggning Omtestning 9.2 Ny behovsanalys 9.3 Ny återkoppling 10. Steg 7: Fortsatt uppföljning 10.1 Principer för fortsatt uppföljning 10.2 Sista årskurserna i grundskolan 10.3 Om Skolfam avslutas 11. Utvärdering 11.1 Interna utvärderingsdagar 11.2 Barnintervju 11.3 Intervjuer med familjehemmet och skolan Referenser Bilaga 1 Resultat av Skolfam i Helsingborg Bilaga 2 Exempel på samtyckesblankett för vårdnadshavare Bilaga 3 Exempel på aktinlägg Bilaga 4 Arbetsgången steg för steg Bilaga 5 Exempel på Skolfam-plan Bilaga 6 Relationsskala barn (VAS) Bilaga 7 Relationsskala lärare/mentor (VAS)

4

5 1. Inledning Detta kapitel ger en introduktion till Skolfam 1 och vad det innebär att införa detta forskarstödda arbete. Kapitlet innehåller också läsanvisningar för manualen. 1.1 Förord av professor Bo Vinnerljung Helsingborgs Skolfam är unikt, det är faktiskt inga överord. Forskare från hela västvärlden har visat att omhändertagna barn klarar sig dåligt i skolan och får förfärande låg utbildning jämfört med andra barn. Problemet har varit känt i flera decennier. I nya studier har jag och mina kollegor dessutom visat att dåliga skolprestationer har starka samband med alla former av framtida elände för dessa barn självmordförsök, allvarlig kriminalitet, missbruk, socialbidragsberoende med mera. Men märkligt nog finns det nära nog inga exempel på utvärderade försök att göra något åt placerade barns dåliga resultat i grundskolan (även med en vid tolkning av begreppet utvärderade ). Mig veterligt finns resultat från två små kortlivade engelska försök, ett med lästräning och ett med både läs- och räkneträning, samt ett pågående kanadensiskt projekt som använder sig av fosterföräldrar som tutors (ung. extra privatlärare ). Det senare visade vid ettårsuppföljningen lovande resultat. Men det är allt vad jag hittat i forskningslitteraturen, trots ett ivrigt letande i många år. Följaktligen är resultaten från Skolfam mycket lovande även i ett internationellt perspektiv. Därför är denna manual en välkommen och ack så viktig skrift eftersom den ger ett bra underlag för replikeringar i andra kommuner. Men jag hoppas att nya Skolfam-försök blir just replikeringar inte hemmakokta varianter därför att det möjliggör utvärderingar med fler barn i underlaget. Stort tack till författarna för deras arbete! Tack också till alla andra i Helsingborg som jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med i Skolfam. /Bosse Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen och adjungerad professor vid Stockholms universitet. 1 Varumärket Skolfam är skyddat genom registrering hos Patent- och registreringsverket.

6 1.2 Introduktion till Skolfam I din hand håller du en manual som beskriver hur kommuner genom ett systematiskt och målinriktat arbetssätt kan påverka familjehemsplacerade barns utbildning i en positiv riktning. En kommun som följer manualen har goda förutsättningar att lyckas i sina ambitioner att ge barn i familjehem bättre framtidsutsikter. I manualen hänvisar vi till studier som visar att familjehemsplacerade barn generellt har mycket sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än andra. För att åstadkomma förändring är det rimligt att rikta intresset mot förhållanden som är påverkbara, såsom skolgången. Att se till att de barn som samhället har tagit ansvar för får god utbildning och hälsa borde prioriteras högt, både av etiska skäl och utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skolfam Skolsatsning inom familjehemsvården har utvecklats i Helsingborgs stad med stöd från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Lunds universitet. Arbetet startade i projektform 2005 i samverkan mellan stadens socialförvaltning och skoloch fritidsförvaltning och omfattade 25 barn utvärderades satsningen med hoppfulla resultat. Efter två år visade barnen högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester. Bilaga 1 visar en tabell över hur barnens resultat utvecklades från kartläggning 1 till kartläggning 2, det vill säga under den tid som projektet varade. Forskarstödet gav möjlighet att vetenskapligt säkerställa att framstegen inte var slumpmässiga 2. Idag är Skolfam en del av den permanenta familjehemsverksamheten i Helsingborgs stad. Norrköpings kommun inledde sin replikering av Skolfam 2008 som ett samarbete mellan socialkontoret och utbildningskontoret i kommunen samt med stöd från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Även arbetet i Norrköping följs av professor Bo Vinnerljung. Resultaten från de första två årens arbete är lovande. Bland annat har barnens resultat i matematik förbättrats. Även kognitiva prestationer har ökat, vilket stämmer väl överens med de tidigare resultaten från Helsingborg (Norrköping, 2012). Sedan 2011 har fler kommuner inlett Skolfam-satsningar. Kommunerna samverkar genom ett nationellt nätverk. Syftet med nätverket är att optimera effekterna av kommunernas arbete genom att samordna resurser och utbyta erfarenheter. Ambitionen för nätverket är att gemensamt fortsätta att utveckla arbetsmodellen så att fler familjehemsplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång. Utbildning är den faktor som är allra viktigast för hur det går för familjehemsplacerade barn senare i livet, och det är också en faktor som är möjlig att påverka. Men för att förändring ska vara möjlig krävs rätt stöd och uppbackning. Det krävs också att hela samhället bidrar, inte bara skolan. Vi hoppas att denna manual ska bidra till att kommuner kan ta samma ansvar för familjehemsplacerade barn som varje förälder tar för sina egna barn. 1.3 Om manualen Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt Denna manual är framtagen av Helsingborgs stad med stöd från flera samarbetspartners, däribland kommunerna i det nationella Skolfam-nätverket 3, och beskriver de organisatoriska, personella och administrativa förutsättningar som ligger till grund för arbetsmodellen. Den 2 En mer utförlig redogörelse för resultaten av de första två årens arbete ges i Skolprojekt inom familjehemsvården resultatrapport och projektbeskrivning, dnr 2007:50, socialförvaltningen, Helsingborgs stad. 3 Vid tidpunkten för manualens revidering 2013 består nätverket av kommunerna Gävle, Göteborg (stadsdelen Angered), Helsingborg, Landskrona, Malmö, Nacka, Norrköping, Stenungsund/Tjörn och Uppsala.

7 beskriver också de olika stegen i arbetsgången och vilka faktorer som är avgörande för att nå framgång. I fall där Skolfam riskerar att stöta på problem ger vi handfasta tips baserade på våra egna erfarenheter i Helsingborg och Norrköping. Vi betonar också särskilt den betydelse som värdegrunden och verksamheternas inställning har för resultaten. I den andra reviderade upplagan har även erfarenheter och synpunkter från kommunerna som ingår i det nationella Skolfam-nätverket tagits tillvara. Att följa manualen innebär att arbeta enligt samma arbetsmodell som har utvecklats i Helsingborg. Syftet med att använda samma tester och samma design vid nya Skolfam-satsningar är att kunna jämföra resultat och dra mer långtgående slutsatser än vad som är möjligt med ett mindre material. Resultaten från nya kommuner blir mer intressanta och värdefulla om samma tillvägagångssätt följs, framför allt när det gäller de båda kartläggningarna. Genom att modellen sprids till fler kommuner blir det möjligt att få tillgång till mer tillförlitliga resultat och att vidareutveckla arbetet, något som är till nytta för alla inblandade parter. På så sätt skapas ännu bättre förutsättningar för familjehemsplacerade barn att klara sin skolgång. För att behålla arbetsmodellens kvalitet och trovärdighet, och för att de barn som ingår i satsningen ska få relevant stöd, är det viktigt att manualen inte sprids och görs allmänt tillgänglig. Varje kommun rekommenderas att utse en manualansvarig som säkerställer att manualerna inte kommer på avvägar, till exempel genom att numrera exemplaren och återkalla dem när personal slutar Läsanvisningar Manualen är uppdelad i två delar som huvudsakligen riktar sig till olika målgrupper. Del ett beskriver bakgrunden till Skolfam och vilka förberedelser som krävs av en kommun/ kommundel som vill införa arbetsmodellen. Målgruppen är i första hand ledare inom kommunala verksamheter som berörs av Skolfam-arbetet. Del två beskriver arbetsgången steg för steg och riktar sig främst till de team som arbetar direkt med barnen. Varje kapitel inleds med en kortfattad introduktion till innehållet. Eftersom Skolfam är ett pågående utvecklingsarbete kommer manualen att behöva revideras efter hand. För att underlätta uppdateringen av innehållet i enskilda kapitel är sidorna i manualen inte numrerade. Innehållförteckningen hänvisar i stället till respektive kapitel och stycke. Manualen håller vissa obligatoriska delar. Att följa dem är en förutsättning för att arbetet ska kunna kallas Skolfam och för att resultaten från olika kommuner/kommundelar ska bli jämförbara. Bland annat är det ett krav att de sju momenten i arbetsgången utförs i en viss ordning, se figur: Steg 1 Första kontakt Steg 2 Kartläggning 1 Steg 3 Analys & plan Steg 4 Insatser & metoder Steg 5 Uppföljning Steg 6 Kartläggning 2 Steg 7 Fortsatt uppföljning De delar som är obligatoriska är tydligt markerade i början av varje kapitel i en textruta. I övrigt kan det praktiska genomförandet i viss mån variera som en följd av lokala omständigheter. Instruktionerna för varje moment ska betraktas som rekommendationer, baserade på erfarenheter framför allt från Helsingborg och Norrköping. Juridiska krav som är reglerade i lagrum är inte markerade som obligatoriska för Skolfam, vilket dock inte gör dem mindre giltiga. På motsvarande sätt rekommenderar vi starkt att instruktioner som rör etik och förhållningssätt följs, även om de inte är markerade som obligatoriska.

8 Del 1: Kapitel 2, Bakgrund, ger en introduktion till svensk familjehemsvård och till forskning om famljehemsplacerade barns utbildning. Kapitlet tar också upp exempel på tidigare försök att stödja dessa barns skolgång. Kapitel 3, Förberedelser och allmänna förutsättningar, fokuserar på de omständigheter och förberedelser som är nödvändiga för att inleda arbetet, till exempel organisatoriska, personella och juridiska. Del 2: Kapitel 4-10 beskriver Arbetsgången steg för steg och beskriver momenten första kontakt, kartläggning, analys och plan, insatser och metoder, uppföljning, uppföljande kartläggning och fortsatt uppföljning. Symbolen signalerar att steget i arbetsgången innebär ett fysiskt möte. Kapitel 11, Utvärdering, beskriver hur resultat och erfarenheter kan tas tillvara och bidra till förbättringar i arbetet, både inom organisationen och i kontakterna med barn, familjehem, skolpersonal och beslutsfattare. Genom hela manualen löper fallbeskrivningar som illustrerar frågeställningar och situationer som kan dyka upp under arbetets gång. Fallbeskrivningarna är hämtade från Skolfam i Helsingborg och Skolfam 2 i Norrköping. Alla namn är fingerade och vissa detaljer är ändrade för att undvika identifiering. För vidare information och ytterligare läsning finns i slutet av manualen en lista över litteratur, artiklar och rapporter som vi hänvisar till i texten. Där hittar du också bilagor med exempel och mallar för de mest centrala dokumenten. 1.4 Helsingborgs tack Arbetsmodellen Skolfam och denna manual hade inte varit möjliga utan det kunniga och engagerade stödet från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Vi vill rikta ett stort tack till dem för att de tålmodigt har lotsat oss genom den vetenskapliga processen och för att de har uppmuntrat oss att vara systematiska och uthålliga i arbetet med barnen. Vi vill också tacka Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting för deras aktiva och hängivna stöd i den nationella spridningen av Skolfam. Även våra kollegor i Norrköpings kommun och Skolfam 2 ska ha tack för att de har tagit sig an arbets modellen med stor entusiasm, bidragit med sina erfarenheter och gett oss möjlighet till värdefullt tankeutbyte. I den andra reviderade upplagan har kommunerna i det nationella Skolfam-nätverket lämnat värdefulla synpunkter, vilket har bidragit till innehållets kvalitet. Ett särskilt tack riktas till professor emeritus Olof Magne för han på ett så hjälpsamt och generöst sätt har bidragit med sina kunskaper när det gäller att följa barns matematikutveckling.

9 Del 1 Denna del av manualen riktar sig i första hand till ledare på politiker- och tjänstemannanivå inom kommuner/kommundelar som planerar att införa Skolfam. Fokus ligger på bakgrunden till Skolfam och vilka förberedelser som krävs för att arbetet ska kunna genomföras.

10 2. Bakgrund Detta kapitel ger en bakgrund om svensk familjehemsvård och beskriver den teoretiska basen för Skolfam. Utgångspunkten är de förhöjda riskerna för familjehemsplacerade barn och de starkt skyddande effekterna som en god utbildning ger. Kapitlet ger också exempel på internationella försök att vända den negativa utvecklingen för familjehemsplacerade barn som grupp. 2.1 Samhällets ansvar Barn i familjehemsvård Familjehem (tidigare kallat fosterhem) är hem som på uppdrag av kommunens socialnämnd tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Cirka fyra procent i en åldersgrupp i Sverige placeras någon gång under uppväxten i familjehem eller på institution. Det innebär ungefär ett barn i varje skolklass. En procent lever större delen av uppväxttiden i familjehem (Socialstyrelsen, 2006). Ett barn blir familjehemsplacerat antingen med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). SoL-placeringar bygger på frivillighet och innebär att föräldrarna lämnar sitt samtycke till placeringen. LVU är en så kallad tvångslag som används när föräldrarna motsätter sig en familjehemsplacering och socialtjänsten bedömer att barnet ändå måste placeras eftersom det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (2 LVU). Socialnämnden ansöker då hos förvaltningsrätten som fattar beslut om omhändertagande. När samhället tar över föräldraansvaret genom familjehems- eller institutionsvård kommer barnen vanligen från familjer med många riskfaktorer, till exempel ekonomisk fattigdom i kombination med föräldrars missbruk eller psykisk sjukdom. Analyser som Socialstyrelsen har gjort visar att barn med ensamföräldrar är påtagligt överrepresenterade i familjehems- eller institutionsvård, särskilt om föräldern är arbetslös och får ekonomiskt bistånd under lång tid (2006) Rätten till utbildning Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Att alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden regleras av skollagen (1 kap 2 SL), som också föreskriver att skolan ska ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. Alla barns rätt till utbildning framhålls även i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 28 föreskriver att barnet ska uppmuntras till olika typer av utbildningar efter grundutbildningen och dessa ska vara tillgängliga och åtkomliga för alla barn. Varje lämpligt medel ska användas för att ge barnet möjlighet att genomföra högre utbildning och åtgärder ska vidtas så att barnet inte skolkar eller har studieavbrott (UNICEF, 1989).

11 2.2 Teoretiska utgångspunkter Utbildningens betydelse för en positiv framtid En god utbildning är mycket viktig för alla barns framtid. Det är i skolan som de flesta barn lär sig vad som anses vara ett socialt accepterat beteende utanför familjen, att hantera konflikter och auktoriteter samt att införskaffa och använda ny kunskap. De skapar sig en uppfattning om de egna förmågorna i relation till jämnåriga och får kontinuerlig återkoppling, både positiv och negativ. Det är prestationerna i skolan som avgör vilka vägar till vidare studier och karriär som ligger öppna, alternativt stängda, åtminstone på kort sikt (Jackson, 2001). Betygen i årskurs nio har visat sig vara avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder. Till exempel leder de till kraftigt förhöjda risker för psykosociala problem. Allvarlig kriminalitet i vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland elever med låga betyg som bland dem med genomsnittliga eller höga betyg. Frånvaron av skolmisslyckande är den starkaste skyddande faktorn (Socialstyrelsen, 2010) Familjehemsplacerade barn en riskgrupp Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. I Storbritannien, där en stor del av forskningen inom området har bedrivits, är hälften av alla placerade ungdomar arbetslösa ett år efter att de lämnat socialtjänstvården, mer än en tredjedel av hemlösa unga har en bakgrund som placerade, liksom 23 procent av vuxna i fängelse (Jackson, 2001). Svenska registerstudier visar att barn som växer upp i familjehem löper kraftigt förhöjda risker att endast uppnå en låg utbildningsnivå, att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, tonårsföräldraskap, suicid och suicidförsök, missbruk, kriminalitet, långvariga försörjningsproblem samt att förlora sina föräldrar innan de själva blivit vuxna (Vinnerljung, 2006). Familjehemsplacerade barn kommer ofta från samhällsgrupper som tenderar att lyckas sämre i skolan. Men även om man tar hänsyn till dessa omständigheter presterar familjehemsplacerade barn som grupp betydligt sämre än andra barn med samma kognitiva förutsättningar som inte är placerade. Också om man jämför med icke placerade barn med samma betyg från årskurs nio uppnår de familjehemsplacerade barnen lägre utbildningsnivå totalt. Forskning visar att den nuvarande familjehemsvården inte räcker för att kompensera på lång sikt (Socialstyrelsen, 2010). Den behöver kompletteras med andra insatser för att barnet ska få den skolgång som ger en skyddande verkan Bakomliggande faktorer Få studier har gjorts av hur placerade barns förutsättningar för lärande ser ut. Ofta betraktas de låga prestationerna som ett bevis för att eleven är lågt begåvad, inte som tecken på understimulans eller på att det finns andra utvecklingshinder. Det är känt att den uppmätta intelligenskvoten ökar hos utsatta barn när miljön blir mer stimulerande. Låga kognitiva resultat för barn från utsatta miljöer ska därför inte med självklarhet tas som bevis för att det finns en ärftlig faktor. Studier talar för att miljöfaktorer har större betydelse för just dessa barns kognitiva utveckling än för andra (Socialstyrelsen, 2010).

12 Jackson (2001, s ) presenterar fem möjliga faktorer som förklarar vägen till skolmisslyckande för placerade barn: Erfarenheter och upplevelser före placeringen Majoriteten av barn i långvarig vård kommer från kraftigt socialt missgynnade familjer, där energin har gått till att helt enkelt hålla sig flytande. Redan långt före skolstarten har barnen lärt sig att lärande inte uppmuntras, att vuxna är inkonsekventa och ohjälpsamma och att det är säkrare att inte visa sina behov eller be om hjälp. Låg självkänsla Barn som har blivit omhändertagna har lärt sig att det inte går att lita på vuxna och att ingen är intresserad av dem och deras framsteg. Försök att göra bra ifrån sig och göra de vuxna nöjda är dömda att misslyckas. Den enda strategin är att inte ens försöka, eller att få uppmärksamhet genom störande beteende. Misslyckandena i skolan bidrar till barnens dåliga självbild och förstärker deras bild av att det är hopplöst att försöka lära sig eller prestera något känslor som ofta yttrar sig som tristess, rastlöshet och passivitet. Mycket tyder på att dessa barn underskattar sin egen förmåga. Avbrott i skolgången Det finns bevis för att en skolgång med många avbrott och skolbyten är orsaker till låga skolprestationer. Bytena leder till kunskapsluckor och dessa får ofta en kumulativ effekt. Omplaceringar av barn i samhällsvård görs ofta utan hänsyn till de utbildningsmässiga biverkningarna. Bristande kontinuitet Många barn och ungdomar som har varit placerade uttrycker en känsla av att ingen bryr sig om dem. Även om enskilda socialsekreterare eller familjehemsföräldrar bryr sig, upplever barnen att ingen kommer att engagera sig i dem som individer under hela livet. De flesta placerade barn har ingen som följer dem konsekvent under skolgången, och många kommer att uppleva flera byten av socialsekreterare och familjehem. Låga förväntningar Lärare förväntar sig inte att placerade barn ska vara ambitiösa eller begåvade. Inte sällan är skolan mer benägen att ha överseende med låga resultat än att ge eleverna extra stöd. Från andra studier av utsatta grupper vet vi att effekten av låg lärarförväntan på goda skolresultat är förödande. Också Socialstyrelsen (2010) framhåller låga förväntningar som en bakomliggande faktor vid skolmisslyckande samt pekar på att även familjehemmen förväntar sig låga prestationer och ofta har en pessimistisk syn på barnets skolgång. Det går även att hitta förklaringar i anknytningsteorin till skolmisslyckanden hos familjehemsplacerade barn. Den så kallade Minnesotastudien som gjordes under 1970-talet beskiver hur svårigheter i anknytning mellan barn och förälder påverkar resultat och relationer i skolan. De tryggt anknutna barnens relationer med lärarna kännetecknades av att de inte ständigt var beroende av uppmuntran och känslomässigt stöd. De bad om hjälp när deras egna resurser inte räckte till. Lärarnas beteende gentemot de tryggt anknutna barnen präglades av tillit och engagemang. Barnen utan trygg anknytning kunde visa olika mönster i relationen till läraren. Ett klängande och osäkert beteende resulterade i att läraren behandlade barnet som hjälplöst och hade låga förväntningar på dess skolprestation. Då barn undvek direkt kontakt med lärare eller sökte den på udda sätt svarade lärare i studien med styrning och kontroll. Dessa barn var också de som blev föremål för lärares vrede och avvisande (Broberg et al. 2006).

13 2.2.4 Utbildning som skyddsfaktor Genom preventionsforskningen vet vi att riskfaktorer kan kompenseras av en rad skyddande faktorer. En av de mest kraftfulla är utbildning. Att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster (Werner & Smith, 2003). Skola och utbildning som vägen ut ur utsatthet är ett återkommande resultat i forskning om utsatta barns långsiktiga utveckling. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Att placeras i familjehem påverkar inte barnets utbildningsnivå på lång sikt, utan placeringens effekt är som bäst neutral. Alltså är inte den nya familjemiljön i sig tillräcklig för att vara en skyddsfaktor när det gäller förbättrade och därmed skyddande skolresultat (Berridge, 1994, 1997). 2.3 Prövade åtgärder I ett internationellt perspektiv är det tydligt att vissa länder har prioriterat utbildning för placerade barn i högre utsträckning än andra. I de fall där särskilda satsningar har gjorts har resultaten visat sig vara lovande (Jackson, 2001). Barth & Fergusons kunskapsöversikt om utbildningsmässiga risker och åtgärder för placerade barn visar dock att få av de interventioner och program som har använts är vetenskapligt utvärderade (2004). Enligt Tideman et al. finns det endast två kända interventioner riktade till grundskoleelever som har utvärderats. Båda försöken genomfördes i Storbritannien med goda resultat (2010). Nedan ges några exempel på andra prövade åtgärder. I Polen ansvarar utbildningsdepartementet för familjehemsverksamheten. Staten betonar familjehemsföräldrarnas skyldighet att tillhandahålla goda villkor för barnets utbildning. Två tredjedelar av familjehemsföräldrarna har mer än grundläggande utbildning och hälften av familjerna består av minst en lärare (Jackson, 2001). Kanada har satsat på att integrera socialt omhändertagande och utbildning. Socialsekreteraren har titeln educateur och har genomgått en fyraårig mastersutbildning för sin skolstödjande roll (Jackson, 2001). I flera counties i Kalifornien, USA, stödjer Foster Youth Services (FYS) familjehemsbarn i deras skolgång från förskola till gymnasium. Programmet kännetecknas av ett systematiskt arbetssätt för att få alla att samarbeta, att skapa skolfokus samt att sätta in tidiga insatser. Det omfattar även rådgivning vid val av skola, noggrann uppföljning av betyg och provresultat samt tutoring, det vill säga en-till-en-undervisning med en lärare och en elev. Eleven har också en individuell Skolfam-plan. Nationella Independent Living Programs (ILP) har ett bredare syfte och försöker även att hjälpa familjehemsbarn till oberoende och självförsörjning efter tiden som familjehemsbarn. Experiential Learning Programs (ELP) är mer erfarenhetsbaserade till sin inriktning, där ett, ELITE, är inriktat på fosterbarns skolgång och ett annat, WWP, kan ses som ett komplement till ett större serviceprogram (Barth & Ferguson, 2004). Storbritannien har genomfört flera försök utöver de båda utvärderade projekt som nämndes ovan. På 1970-talet initierades The Kent Family Placement Project, som gick ut på att utveckla ett starkt partnerskap i mötet mellan familjehemsföräldrar och lärare. Utvecklingen följdes genom ett frågeformulär till skolan varje halvår. Projektet följde också upp elevernas sociala beteende, resultat och om de gick vidare i sin utbildning efter gymnasienivå (Jackson, 2001). Johan Bald vid Essex Education Department s Reading and Language Centre at Clacton genomförde ett försök där socialarbetare och lärare fokuserade på läsförmåga. Barnen fick välja

14 böcker i bokhandeln och läste högt i tio minuter för en vuxen dagligen och diskuterade sedan innehållet (Jackson, 2001). I Storbritannien har kunskapen från bland annat professor Sonia Jacksons forskning lett till förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att familjehemsplacerade barn får samma tillgång till utbildning som andra barn. Lagen tvingar kommunerna att ge finansiellt stöd till placerade ungdomar som studerar vidare. Ungdomarna har också rätt till vägledning av en rådgivare för att kompensera för det föräldrastöd som behöver följa ungdomar när familjehemsvården har upphört vid 18 års ålder och de tar de första stegen ut i vuxenlivet (The Children (Leaving Care) Act, 2000, The Children Act, 2008). I Sverige arbetar de flesta kommuner aktivt med Socialstyrelsens system BBIC (Barns behov i centrum) som bland annat syftar till att tydliggöra för socialtjänsten vad barn behöver. Systemet sätter barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt till andra faktorer i omgivningen. Grunderna i systemet illustreras med hjälp av en triangel, där de tre sidorna står för barnets behov föräldrarnas förmåga familj och miljö. Utbildning är en av de faktorer som socialarbetaren har att ta hänsyn till i sitt arbete med barnet enligt BBIC. Dock visar erfarenheter att BBIC-systemet i sig inte är tillräckligt för att kompensera för de förhöjda riskerna hos familjehemsplacerade barn när det gäller skola och utbildning. Ovanstående exempel gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av samtliga genomförda projekt och satsningar. Slående är att problemen med de mycket dåliga skolresultaten för placerade barn har varit kända i flera decennier och att så få försök och utvärderingar av dessa har gjorts. Skolfam är det första utvärderade försöket i Sverige att medvetet och över tid kartlägga, stödja och följa upp utbildningsresultaten hos familjehemsplacerade barn som grupp.

15 3. Förberedelser och allmänna förutsättningar Detta kapitel beskriver de organisatoriska och personella förutsättningar som krävs för ett framgångsrikt Skolfam. Kapitlet behandlar också den bakomliggande värdegrunden samt de juridiska och etiska frågor som behöver beaktas innan arbetet med barnen inleds. Obligatoriskt är att Skolfam ska omfatta familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs fem och vars placeringar förväntas bli långvariga (se stycke 3.2) kommunen avsätter åtminstone en treårsperiod från och med kartläggningen av det första barnet (se stycke 3.4) teamet består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, och en funktion, socialsekreteraren, som varierar utifrån vilket barn som är aktuellt (se stycke 3.6.1) det är barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet, samt i möjligaste mån ansvarig familjehemssekreterare (se stycke 3.6.1) psykologen är legitimerad och van vid att möta barn i testsituationer samt kan hantera de psykologiska testinstrumenten med förtrogenhet och flexibilitet (se stycke 3.6.2) specialpedagogen har lärarbakgrund, helst med erfarenhet av de yngre skolåldrarna (se stycke 3.6.2). vv3.1 Förhållandet mellan Skolfam och den ordinarie familjehemsverksamheten Skolfam bör ses som en integrerad del av socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn, inte som något som sker utöver den ordinarie verksamheten. Eftersom utbildning ändå ingår som en del av uppföljningen av familjehemsplacerade barn ersätter uppföljningarna inom ramen för Skolfam de kontakter med skolan som annars ändå skulle ha ägt rum. Vid besök i familjehemmet blir det naturligt att återknyta till vad som framkommit vid uppföljningsmötena. Att integrera Skolfam i den ordinarie familjehemsverksamheten gör att arbetet blir bättre förankrat hos alla parter, inklusive barnet och familjehemmet. För socialsekreteraren innebär Skolfam snarare en mindre arbetsinsats än merarbete i och med den draghjälp som kommer från de andra i teamet, i synnerhet i förhållande till skolan (läs mer om teamet i stycke 3.6). Genom övriga i teamet får socialsekreteraren ny kunskap, men också ökad kännedom om barnets styrkor och behov och kan hävda dessa i möten med skolan. 3.2 Urvalskriterier Skolfam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Med andra ord bör det inte vara uppvisade behov som styr urvalet. För att urvalet ska vara representativt för populationen bör det omfatta alla barn i det givna åldersintervallet, oavsett om de är placerade inom eller utanför kommunens gränser. Om gruppen behöver begränsas av storleksskäl beslutar ansvarig nämnd, eller chef på delegation från nämnden, om turordningen.

16 Arbetsmodellen är utvecklad och anpassad för familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs fem och vars placeringar förväntas bli långvariga. Att arbetet bör starta i tidig ålder stöds av forskning som visar att det är viktigt för barn i riskgrupper att maximera antalet skyddande faktorer, såsom utbildning. Detta bör rimligtvis ske i tidig ålder (Werner & Smith, 2003). Att det generellt är färre lärare inblandade runt yngre skolbarn ger också bättre genomslagskraft åt insatser. Lärarna följer barnen under hela skoldagen, till skillnad från undervisning i de senare skolåldrarna, där lärarna arbetar i större arbetslag och kanske endast träffar barnen vid enstaka tillfällen under skolveckan. Att det är barn vars placeringar förväntas bli långvariga som inkluderas beror på att det redan från starten bör finnas goda förutsättningar att fullfölja insatsen. En kommun kan välja att fortsätta att erbjuda Skolfam till barn som flyttar hem eller som blir vårdnadsöverflyttade, men förutsättningarna blir då annorlunda eftersom socialtjänsten inte längre ansvarar för barnets vård. Under de första åren med Skolfam i Helsingborg ( ) exkluderades barn som hade neuropsykiatriska eller andra funktionshinder och/eller insatser på grund av omfattande beteendeproblem som hade lett till särskilt stöd i form av särskild undervisning, personlig assistent eller dylikt, eftersom de bedömdes behöva mer omfattande insatser än vad Skolfam förväntades kunna tillhandahålla. I den permanenta Skolfam-verksamheten i Helsingborg som inleddes 2008 samt i Skolfam 2 i Norrköping har inga barn i det aktuella åldersintervallet uteslutits. Ställningstagandet har varit att samtliga barn av etiska skäl ska få tillgång till arbetsmodellen eftersom den har visat hoppfulla resultat. Av praktiska skäl är det inte möjligt att inleda arbetet med alla barn samtidigt. Då varje socialsekreterare kan uppleva det som angeläget att få med barn i Skolfam bör det vara ansvarig chef som gör en turordning och förmedlar denna till de ansvariga socialsekreterarna. Om organisationen inte har en sammanhållande chef för familjehemsverksamheten är det viktigt att bestämma en bärande princip för turordning för vilka barn som ska komma in i arbetet först. En möjlig princip kan vara att yngre barn prioriteras. För att underlätta en effektiv och långsiktig planering av tider och möten är det bra om ansvarig inom socialtjänsten presenterar namnen på en grupp med flera barn i taget för teamet. Teamet kan då själva lägga upp planeringen utifrån barnens geografiska hemvist, ålder och skoltillhörighet samt ha möjlighet att planera arbetet så att barnen befinner sig i olika faser av processen. En sådan planering kan underlätta det praktiska genomförandet då vissa moment, såsom kartläggningen, är mer arbetsintensiva än andra. Det kan också underlätta planeringen om vårdnadshavarens samtycken inhämtas i god tid före arbetets start. På så sätt kan arbetet inledas utan dröjsmål när teamet får utrymme för nya barn. Listan över aktuella barn bör vara såpass genomarbetad när den lämnas till teamet att inga barn behöver exkluderas efter hand på grund av att de inte uppfyller de ursprungliga urvalskriterierna. Den person inom socialtjänsten som sköter urvalet bör därför ha god kunskap, eller möjlighet att skaffa sig god kunskap, om de aktuella barnen, gärna genom samarbete med ansvarig socialsekreterare. 3.3 Gruppens storlek Arbetsmodellen, med ett tvärprofessionellt team (en psykolog, en specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare) som arbetar på heltid, är anpassad för max barn från kartläggning 1 till och med kartläggning 2, som är den mest arbetsintensiva perioden. Antalet ska betraktas som ett riktmärke som baseras på erfarenheter från tidigare Skolfam-satsningar. Om ett och samma team ska följa fler barn än så finns det risk att kvaliteten blir lidande.

17 Under de första årens arbete i Helsingborg exkluderades, som tidigare nämnts i stycke 3.2, barn med funktionshinder eller problematik som bedömdes behöva mer omfattande insatser än vad Skolfam förväntades kunna tillhandahålla. Då fanns förutsättningar för en psykolog och en specialpedagog att arbeta med 25 barn. Eftersom urvalskriterierna har förändrats sedan dess har också den maximala gruppstorleken justerats. Maxantalet kan variera mellan beroende på ärendenas komplexitet, där det högre antalet tillämpas då det av teamet bedöms möjligt. 3.4 Arbetets varaktighet En förutsättning för att inleda Skolfam är att åtminstone en treårsperiod avsätts från och med kartläggningen av det första barnet. Även om kommunen inte kan fatta beslut om att verksamheten ska bli permanent redan från start är det av etiska skäl nödvändigt att åtminstone säkerställa en tillräcklig långsiktighet för att kunna genomföra och analysera resultaten både från kartläggning 1 och 2, som sker med två års mellanrum. Detta krävs också för att verksamheten ska gå att utvärdera. 3.5 Ledning För att arbetet ska fungera över tid och ha en tydlig roll i förvaltningarnas verksamhet är önskvärt att det finns en tvärsektoriell ledningsgrupp, att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på ledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat. Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Om Skolfam-teamet inte finner lösningar i barnets omedelbara närhet måste man kunna gå vidare till en högre nivå utan att byråkrati och långa beslutsvägar lägger hinder i vägen. För att klara detta behöver teamet ha nära kontakt med både rektorer på de skolor som berörs av arbetet och med verksamhetsledare inom de berörda förvaltningarna. Att som Skolfam-team komma utifrån och påverka skolsituationen kräver stöd, uppbackning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete på hemmaplan. Som stöd behövs en ledningsgrupp där operativa frågor kan lyftas och nya arbetssätt utvecklas. Denna grupp ansvarar också för att problem lyfts till rätt nivå samt att kunskaper och erfarenheter från arbetet med barnen och nya evidensbaserade metoder sprids i resten av organisationen. Gruppens sammansättning kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar, men följande personer/funktioner bör vara representerade: Utvecklingsledare/processledare som kan ta ett övergripande ansvar för Skolfam, såväl internt som i externa kontakter med till exempel andra kommuner som arbetar enligt modellen. Denna person bör ha kompetens, mandat och utrymme för att för att samordna, överblicka och utveckla arbetet på uppdrag av berörda verksamheter. Det är också utvecklingsledarens/processledarens ansvar att lokalt skapa forum för diskussion om frågor som teamet ställs inför i det operativa arbetet. Verksamhetsansvarig socialtjänst/familjehemsverksamhet. Verksamhetsansvarig skola/elevhälsovård. Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare).

18 3.6 Skolfam-teamet Teamets sammansättning Teamet består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, och en funktion, socialsekreteraren, som varierar utifrån vilket barn som är aktuellt. Det är alltid barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet. Även familjehemssekreteraren bör, så långt det är möjligt, delta i Skolfam-arbetet. Fördelar med det är att barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet är att hon eller han har god kännedom om barnets historia och nuvarande situation samt generell kompetens och erfarenhet från arbete med familjehemsplacerade barn. Ytterligare en vinst är att barnets ansvariga socialsekreterare står för en viss kontinuitet i barnets liv och att man slipper blanda in ytterligare en tjänsteman. Framförallt måste barnets ansvariga socialsekreterare vara med utifrån att det är hon eller han som har det övergripande ansvaret för barnets livssituation. Tvärprofessionella team möjliggör att insatserna har en bred kompetensbas och blir samstämmiga. Samstämmighet innebär att insatserna är koordinerade, har samma mål och sker samtidigt utifrån en gemensam tanke om vad som gagnar barnet bäst. Arbetssättet är kunskapsbreddande, ger fler infallsvinklar och bättre förståelse för andra professioner (till exempel för socialsekreterare respektive lärare). Om teammedlemmarnas kompetens tas tillvara berikar professionerna varandra och då gynnas också arbetet med barnen. För att skapa ett gott samarbetsklimat i teamet bör roll- och ansvarsfördelningen vara tydlig. Kontinuitet i teamet bidrar till framgång. Att möta samma personer vid de olika mötena innebär trygghet för barnet. Det betyder också att en process i de vuxnas samarbete etableras, där tillit kan upprättas. Att alla tre professioner i så stor utsträckning som möjligt deltar vid möten är en signal till skolan och familjehemmet att uppdraget prioriteras. Det ger också en bredare bild av barnet när dess förutsättningar kan belysas från olika håll. Planeringen underlättas när alla inblandade finns på plats och kan hålla reda på vad som ska göras och av vem Kompetens hos teammedlemmarna Psykologen Psykologen ska vara legitimerad och vara van vid att möta barn i testsituationer. Att kunna hantera de psykologiska testinstrumenten med förtrogenhet och flexibilitet är också nödvändigt. Önskvärt är att hon eller han har väl grundad erfarenhet av att arbeta i skolmiljö och god kännedom om villkoren där. Förhållningssättet bör vara inriktat på att söka styrkor och resurser, inte avvikelser eller kliniska diagnoser, samt att betona individens möjligheter till utveckling i såväl beteende som samspel. Erfarenhet av och teoretisk kunskap om handledning är nödvändig, liksom goda kunskaper inom utvecklingspsykologi. Kunskap om och erfarenhet av organisations- och gruppsykologi samt mötesteknik är en fördel. Specialpedagogen Det är ett krav att specialpedagogen har lärarbakgrund, helst med erfarenhet av de yngre skolåldrarna, för att ha tillräcklig kunskap om pedagogiska metoder. Om ett barn uppvisar svårigheter i läsning, skrivning eller matematik handlar det inte sällan om luckor i grundkunskaperna. En lärare för de yngre skolåldrarna har genom sin grundutbildning kunskaper om hur dessa kan fyllas igen. Den fördjupning som specialpedagogutbildningen ger när det gäller handledningstekniker och elever i skolsvårigheter är också nödvändig. Specialpedagogen bör, liksom psykologen, vara förtrogen med testning av barn och kunna använda resultaten för att påverka den pedagogiska utvecklingen. Att ha kunskap om och erfarenhet av läs- och skrivin

19 lärning och matematikdidaktik, speciellt för barn med svårigheter, är också en förutsättning för framgång i arbetet. Socialsekreteraren Till skillnad från psykologen och specialpedagogen utgörs funktionen socialsekreterare av flera olika personer. Det är barnets ansvariga socialsekreterare som ingår i teamet, vilket gör det sannolikt att flera olika socialsekreterare kommer att medverka i arbetet. Eftersom barnets ansvariga socialsekreterare inte rekryteras specifikt för att arbeta med Skolfam gäller för dennes kompetens de allmänna krav som finns i kommunen för erhållande av tjänsten. Generellt kan dock sägas att det är en fördel om socialsekreteraren har mångårig erfarenhet av familjehemsvård och erfarenhet av att ha samarbetat med skolor Övriga egenskaper Arbetet i Skolfam kan ha en stor bredd som en följd av barnens varierande åldrar. Samarbete med lärare som arbetar med barn i de första skolåren skiljer sig mycket från samarbete med lärare som är verksamma inom grundskolans senare år. Såväl pedagogiskt innehåll och metoder som organisation och skolkultur skiljer sig mycket åt. Det är en fördel om psykologen och specialpedagogen kompletterar varandra när det gäller erfarenhet av arbete med skolbarn i olika åldrar. Att det finns en bred erfarenhetsbas i teamet ger legitimitet åt Skolfam ute på skolorna. Teamet bör ha kunskap om och erfarenhet av arbete med barn med funktionshinder och särskild problematik, till exempel ADHD. Arbetet ställer höga krav på de enskilda teammedlemmarnas personliga egenskaper. En sådan är social kompetens eller bemötandekompetens, det vill säga en smidighet i möten med barnet, familjehemmet och skolan. En känslig uppgift för teamet kan till exempel vara att uppmärksamma skolans personal på brister som de inte själva har sett. Det krävs också att teamet inte väjer för hinder oavsett om de finns på en högre nivå i organisationen. Ödmjukhet och uthållighet krävs då teammedlemmarna, till skillnad mot tidigare i yrkesrollen, kommer till skolan utan att vara efterfrågade. Initialt kan detta innebära att teamets medverkan och hjälp kring barnets skolgång ifrågasätts och att skolan pekar ut behovet av att helt andra elever får stöd. Initiativet till möten och insatser kommer från Skolfam, som vill rikta skolans uppmärksamhet mot just sitt barns utveckling. Barnet i fråga behöver inte ha uppvisat några särskilda behov. Dessa förhållanden kan orsaka spänningar vid möten, vilket kräver att teamet måste utöva både diplomati och smidighet. Att involvera varje skola i ett långsiktigt, förebyggande samarbete kring barn med förhöjda risker blir en central uppgift för teamet. Utan en god arbetsallians med skolan kan mycket lite uträttas för barnets pedagogiska utveckling. Rollen för specialpedagogen i Skolfam är särskilt känslig. Skolan har i de allra flesta fall redan en eller flera specialpedagoger. Det krävs att specialpedagogen kan tillföra nya idéer som gagnar inlärningen då lärarnas tid ofta är mycket pressad. Det är genom spridning av olika metoder som specialpedagogen får gehör för lösningar. Att ha förståelse för den speciella situation det innebär att handleda andra med samma profession är viktigt. Teammedlemmarna måste också vara rörliga i meningen att de ska kunna resa till barnens skolor och familjehem, vilket förutsätter tillgång till bil och körkort. Familjehemmen, och därmed också barnens skolor, kan ofta ligga utanför den egna kommunen. Resorna gör att arbetstiderna för teamet behöver vara flexibla.

20 3.7 Värdegrund och barnperspektiv En gemensam värdegrund som bygger på respekt och ömsesidighet i mötet med barnet och andra professionella är avgörande för framgång i samarbetet. Skolfam bör präglas av ett salutogent perspektiv, i betydelsen att barnet primärt ses utifrån sina styrkor och resurser och inte utifrån eventuella brister eller svårigheter, även om sådana måste tas på allvar när de förekommer. Det kräver ett utvecklingsperspektiv, där beteenden inte ses som konstanta egenskaper utan som möjliga att påverka i positiv riktning (Hundeide, 2001). En annan utgångspunkt är att det inte är barnet i sig som ska förändras, utan att det är de vuxnas ansvar att se till att miljön och/eller samspelet kring barnet anpassas efter hennes eller hans behov. Teamet behöver dock se till att barn i behov av mer omfattande stöd hänvisas till ytterligare utredning och behandling. Det bör tydliggöras att barnet är i en beroendeställning och att det inte är barnet som ska skärpa sig för att nå de mål som de vuxna har satt upp. Barnet måste göras delaktigt och få ha inflytande på de arbetssätt man använder (Barnkonventionen, 1989, artikel 12). Familjehemsplacerade barn känner sig i regel annorlunda än andra barn, som en följd av att de inte bor med sin egen familj, och kan vara oroliga för att avvika från sina klasskamrater. Därför är det extra viktigt att vara lyhörd för hur varje enskilt barn uppfattar Skolfam. Samtidigt behöver barnen vara medvetna om vikten av goda resultat i skolan, ha förväntningar på sig själva som skolelever och förstå att ansträngningar lönar sig. Respektera alltid barnets önskan att inte utmärka sig! En del barn vill vara helt öppna med att de är familjehemsplacerade medan andra inte vill att klasskamraterna ska veta. Här krävs det att psykologen och specialpedagogen är lyhörda och flexibla. Det är också viktigt att vara medveten om att barn som är placerade ofta har varit med om att vuxna har klivit in och ut ur deras liv. Långvariga och stabila relationer kan saknas. Det är därför angeläget att Skolfams psykolog och specialpedagog i första hand arbetar genom de vuxna som finns närmast barnet i vardagen. Förutom barnintervjun (se stycke 11.2) bör barnets synpunkter hämtas in kontinuerligt under arbetets gång. Vid det första mötet med barnet och familjehemmet ställer teamet frågor till barnet om hur det upplever skolan. I samband med återkopplingen av resultat från kartläggningarna får barnet tycka till om möjliga insatser. Vissa barn kan vilja vara med på uppföljningsmöten, kanske mest för att lyssna på vad de vuxna säger. En bedömning av hur barnets röst ska beaktas behöver göras i varje enskilt fall. Det är framför allt socialsekreterarens uppgift att se till att barnet får komma till tals. Så långt som möjligt ska teamet ta hänsyn till synpunkter och eventuella förslag från barnet. 3.8 Kunskapsstöd Forskarstöd Erfarenheten från Skolfam i Helsingborg och Norrköping är att det är mycket betydelsefullt att ha stöd från forskare i arbetsprocessen, framför allt i samband med kvantitativa analyser av data. Vid utvecklingen av arbetsmodellen i Helsingborg använde sig staden av forskare för att diskutera arbetsgångens utformning, få vägledning vid valet av tester och stöd i andra centrala frågor. När arbetet väl hade inletts såg forskarna till att det följde en uppgjord forskningsdesign,

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Första upplagan 16 februari 2012 Andra upplagan 3 september 2012 Denna upplaga är den tredje och gavs ut mars 2015 RAMVERK SKOLFAM En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer