3. Förberedelser och allmänna förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. Förberedelser och allmänna förutsättningar"

Transkript

1 Innehåll 1. Inledning 1.1 Förord av professor Bo Vinnerljung 1.2 Introduktion till Skolfam 1.3 Om manualen Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt Läsanvisningar 1.4 Helsingborgs tack Del 1 2. Bakgrund 2.1 Samhällets ansvar Barn i familjehemsvård Rätten till utbildning 2.2 Teoretiska utgångspunkter Utbildningens betydelse för en positiv framtid Familjehemsplacerade barn en riskgrupp Bakomliggande faktorer Utbildning som skyddsfaktor 2.3 Prövade åtgärder 3. Förberedelser och allmänna förutsättningar 3.1 Förhållandet mellan Skolfam och den ordinarie familjehemsverksamheten 3.2 Urvalskriterier 3.3 Gruppens storlek 3.4 Arbetets varaktighet 3.5 Ledning 3.6 Skolfam-teamet Teamets sammansättning Kompetens hos teammedlemmarna Övriga egenskaper 3.7 Värdegrund och barnperspektiv 3.8 Kunskapsstöd Forskarstöd Tillgång till kompetensutveckling för teamen Utbildning för skolor och familjehem

2 3.9 Juridik, etik och dokumentation 3.10 Administration, kommunikation och IT Del 2 4. Steg 1: Första kontakt 4.1 Socialsekreteraren informerar föräldrar/vårdnadshavare 4.2 Socialsekreteraren informerar familjehemmet 4.3 Socialsekreteraren överför information till övriga i teamet 4.4 Informationsmöte med familjehemmet 4.5 Informationsmöte med skolan 5. Steg 2: Kartläggning Allmänt om kartläggningens utformning 5.2 Förutsättningar för testning Tid och plats Om testningen sker i hemmet Om testningen sker i skolan 5.3 Den psykologiska kartläggningen 5.4 Den pedagogiska kartläggningen 5.5 Att tänka på vid kartläggning Vid testtillfället Rekommendationer till psykologen Rekommendationer till specialpedagogen 6. Steg 3: Analys och plan 6.1 Sammanställning av testresultat 6.2 Behovsanalys 6.3 Återkoppling till familjehem och skola samt formulering av Skolfam-plan Allmänt om återkoppling av resultat Möte för återkoppling och formulering av Skolfam-plan 6.4 Återkoppling till barnet 7. Steg 4: Insatser och metoder 7.1 Allmänt om insatser och metoder 7.2 Vanliga områden för insatser Läsning och skrivning

3 7.2.2 Arbetsminne Beteende, relationer och psykiskt mående Fysiskt mående Särskilt stöd vid känsliga övergångar 7.3 Implementering Implementering i skolan Implementering i familjehemmet 8. Steg 5: Uppföljning 8.1 Uppföljningsmöte 8.2 Möte inför skolbyten eller stadieövergångar 9. Steg 6: Kartläggning Omtestning 9.2 Ny behovsanalys 9.3 Ny återkoppling 10. Steg 7: Fortsatt uppföljning 10.1 Principer för fortsatt uppföljning 10.2 Sista årskurserna i grundskolan 10.3 Om Skolfam avslutas 11. Utvärdering 11.1 Interna utvärderingsdagar 11.2 Barnintervju 11.3 Intervjuer med familjehemmet och skolan Referenser Bilaga 1 Resultat av Skolfam i Helsingborg Bilaga 2 Exempel på samtyckesblankett för vårdnadshavare Bilaga 3 Exempel på aktinlägg Bilaga 4 Arbetsgången steg för steg Bilaga 5 Exempel på Skolfam-plan Bilaga 6 Relationsskala barn (VAS) Bilaga 7 Relationsskala lärare/mentor (VAS)

4

5 1. Inledning Detta kapitel ger en introduktion till Skolfam 1 och vad det innebär att införa detta forskarstödda arbete. Kapitlet innehåller också läsanvisningar för manualen. 1.1 Förord av professor Bo Vinnerljung Helsingborgs Skolfam är unikt, det är faktiskt inga överord. Forskare från hela västvärlden har visat att omhändertagna barn klarar sig dåligt i skolan och får förfärande låg utbildning jämfört med andra barn. Problemet har varit känt i flera decennier. I nya studier har jag och mina kollegor dessutom visat att dåliga skolprestationer har starka samband med alla former av framtida elände för dessa barn självmordförsök, allvarlig kriminalitet, missbruk, socialbidragsberoende med mera. Men märkligt nog finns det nära nog inga exempel på utvärderade försök att göra något åt placerade barns dåliga resultat i grundskolan (även med en vid tolkning av begreppet utvärderade ). Mig veterligt finns resultat från två små kortlivade engelska försök, ett med lästräning och ett med både läs- och räkneträning, samt ett pågående kanadensiskt projekt som använder sig av fosterföräldrar som tutors (ung. extra privatlärare ). Det senare visade vid ettårsuppföljningen lovande resultat. Men det är allt vad jag hittat i forskningslitteraturen, trots ett ivrigt letande i många år. Följaktligen är resultaten från Skolfam mycket lovande även i ett internationellt perspektiv. Därför är denna manual en välkommen och ack så viktig skrift eftersom den ger ett bra underlag för replikeringar i andra kommuner. Men jag hoppas att nya Skolfam-försök blir just replikeringar inte hemmakokta varianter därför att det möjliggör utvärderingar med fler barn i underlaget. Stort tack till författarna för deras arbete! Tack också till alla andra i Helsingborg som jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med i Skolfam. /Bosse Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen och adjungerad professor vid Stockholms universitet. 1 Varumärket Skolfam är skyddat genom registrering hos Patent- och registreringsverket.

6 1.2 Introduktion till Skolfam I din hand håller du en manual som beskriver hur kommuner genom ett systematiskt och målinriktat arbetssätt kan påverka familjehemsplacerade barns utbildning i en positiv riktning. En kommun som följer manualen har goda förutsättningar att lyckas i sina ambitioner att ge barn i familjehem bättre framtidsutsikter. I manualen hänvisar vi till studier som visar att familjehemsplacerade barn generellt har mycket sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än andra. För att åstadkomma förändring är det rimligt att rikta intresset mot förhållanden som är påverkbara, såsom skolgången. Att se till att de barn som samhället har tagit ansvar för får god utbildning och hälsa borde prioriteras högt, både av etiska skäl och utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skolfam Skolsatsning inom familjehemsvården har utvecklats i Helsingborgs stad med stöd från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Lunds universitet. Arbetet startade i projektform 2005 i samverkan mellan stadens socialförvaltning och skoloch fritidsförvaltning och omfattade 25 barn utvärderades satsningen med hoppfulla resultat. Efter två år visade barnen högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester. Bilaga 1 visar en tabell över hur barnens resultat utvecklades från kartläggning 1 till kartläggning 2, det vill säga under den tid som projektet varade. Forskarstödet gav möjlighet att vetenskapligt säkerställa att framstegen inte var slumpmässiga 2. Idag är Skolfam en del av den permanenta familjehemsverksamheten i Helsingborgs stad. Norrköpings kommun inledde sin replikering av Skolfam 2008 som ett samarbete mellan socialkontoret och utbildningskontoret i kommunen samt med stöd från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Även arbetet i Norrköping följs av professor Bo Vinnerljung. Resultaten från de första två årens arbete är lovande. Bland annat har barnens resultat i matematik förbättrats. Även kognitiva prestationer har ökat, vilket stämmer väl överens med de tidigare resultaten från Helsingborg (Norrköping, 2012). Sedan 2011 har fler kommuner inlett Skolfam-satsningar. Kommunerna samverkar genom ett nationellt nätverk. Syftet med nätverket är att optimera effekterna av kommunernas arbete genom att samordna resurser och utbyta erfarenheter. Ambitionen för nätverket är att gemensamt fortsätta att utveckla arbetsmodellen så att fler familjehemsplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång. Utbildning är den faktor som är allra viktigast för hur det går för familjehemsplacerade barn senare i livet, och det är också en faktor som är möjlig att påverka. Men för att förändring ska vara möjlig krävs rätt stöd och uppbackning. Det krävs också att hela samhället bidrar, inte bara skolan. Vi hoppas att denna manual ska bidra till att kommuner kan ta samma ansvar för familjehemsplacerade barn som varje förälder tar för sina egna barn. 1.3 Om manualen Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt Denna manual är framtagen av Helsingborgs stad med stöd från flera samarbetspartners, däribland kommunerna i det nationella Skolfam-nätverket 3, och beskriver de organisatoriska, personella och administrativa förutsättningar som ligger till grund för arbetsmodellen. Den 2 En mer utförlig redogörelse för resultaten av de första två årens arbete ges i Skolprojekt inom familjehemsvården resultatrapport och projektbeskrivning, dnr 2007:50, socialförvaltningen, Helsingborgs stad. 3 Vid tidpunkten för manualens revidering 2013 består nätverket av kommunerna Gävle, Göteborg (stadsdelen Angered), Helsingborg, Landskrona, Malmö, Nacka, Norrköping, Stenungsund/Tjörn och Uppsala.

7 beskriver också de olika stegen i arbetsgången och vilka faktorer som är avgörande för att nå framgång. I fall där Skolfam riskerar att stöta på problem ger vi handfasta tips baserade på våra egna erfarenheter i Helsingborg och Norrköping. Vi betonar också särskilt den betydelse som värdegrunden och verksamheternas inställning har för resultaten. I den andra reviderade upplagan har även erfarenheter och synpunkter från kommunerna som ingår i det nationella Skolfam-nätverket tagits tillvara. Att följa manualen innebär att arbeta enligt samma arbetsmodell som har utvecklats i Helsingborg. Syftet med att använda samma tester och samma design vid nya Skolfam-satsningar är att kunna jämföra resultat och dra mer långtgående slutsatser än vad som är möjligt med ett mindre material. Resultaten från nya kommuner blir mer intressanta och värdefulla om samma tillvägagångssätt följs, framför allt när det gäller de båda kartläggningarna. Genom att modellen sprids till fler kommuner blir det möjligt att få tillgång till mer tillförlitliga resultat och att vidareutveckla arbetet, något som är till nytta för alla inblandade parter. På så sätt skapas ännu bättre förutsättningar för familjehemsplacerade barn att klara sin skolgång. För att behålla arbetsmodellens kvalitet och trovärdighet, och för att de barn som ingår i satsningen ska få relevant stöd, är det viktigt att manualen inte sprids och görs allmänt tillgänglig. Varje kommun rekommenderas att utse en manualansvarig som säkerställer att manualerna inte kommer på avvägar, till exempel genom att numrera exemplaren och återkalla dem när personal slutar Läsanvisningar Manualen är uppdelad i två delar som huvudsakligen riktar sig till olika målgrupper. Del ett beskriver bakgrunden till Skolfam och vilka förberedelser som krävs av en kommun/ kommundel som vill införa arbetsmodellen. Målgruppen är i första hand ledare inom kommunala verksamheter som berörs av Skolfam-arbetet. Del två beskriver arbetsgången steg för steg och riktar sig främst till de team som arbetar direkt med barnen. Varje kapitel inleds med en kortfattad introduktion till innehållet. Eftersom Skolfam är ett pågående utvecklingsarbete kommer manualen att behöva revideras efter hand. För att underlätta uppdateringen av innehållet i enskilda kapitel är sidorna i manualen inte numrerade. Innehållförteckningen hänvisar i stället till respektive kapitel och stycke. Manualen håller vissa obligatoriska delar. Att följa dem är en förutsättning för att arbetet ska kunna kallas Skolfam och för att resultaten från olika kommuner/kommundelar ska bli jämförbara. Bland annat är det ett krav att de sju momenten i arbetsgången utförs i en viss ordning, se figur: Steg 1 Första kontakt Steg 2 Kartläggning 1 Steg 3 Analys & plan Steg 4 Insatser & metoder Steg 5 Uppföljning Steg 6 Kartläggning 2 Steg 7 Fortsatt uppföljning De delar som är obligatoriska är tydligt markerade i början av varje kapitel i en textruta. I övrigt kan det praktiska genomförandet i viss mån variera som en följd av lokala omständigheter. Instruktionerna för varje moment ska betraktas som rekommendationer, baserade på erfarenheter framför allt från Helsingborg och Norrköping. Juridiska krav som är reglerade i lagrum är inte markerade som obligatoriska för Skolfam, vilket dock inte gör dem mindre giltiga. På motsvarande sätt rekommenderar vi starkt att instruktioner som rör etik och förhållningssätt följs, även om de inte är markerade som obligatoriska.

8 Del 1: Kapitel 2, Bakgrund, ger en introduktion till svensk familjehemsvård och till forskning om famljehemsplacerade barns utbildning. Kapitlet tar också upp exempel på tidigare försök att stödja dessa barns skolgång. Kapitel 3, Förberedelser och allmänna förutsättningar, fokuserar på de omständigheter och förberedelser som är nödvändiga för att inleda arbetet, till exempel organisatoriska, personella och juridiska. Del 2: Kapitel 4-10 beskriver Arbetsgången steg för steg och beskriver momenten första kontakt, kartläggning, analys och plan, insatser och metoder, uppföljning, uppföljande kartläggning och fortsatt uppföljning. Symbolen signalerar att steget i arbetsgången innebär ett fysiskt möte. Kapitel 11, Utvärdering, beskriver hur resultat och erfarenheter kan tas tillvara och bidra till förbättringar i arbetet, både inom organisationen och i kontakterna med barn, familjehem, skolpersonal och beslutsfattare. Genom hela manualen löper fallbeskrivningar som illustrerar frågeställningar och situationer som kan dyka upp under arbetets gång. Fallbeskrivningarna är hämtade från Skolfam i Helsingborg och Skolfam 2 i Norrköping. Alla namn är fingerade och vissa detaljer är ändrade för att undvika identifiering. För vidare information och ytterligare läsning finns i slutet av manualen en lista över litteratur, artiklar och rapporter som vi hänvisar till i texten. Där hittar du också bilagor med exempel och mallar för de mest centrala dokumenten. 1.4 Helsingborgs tack Arbetsmodellen Skolfam och denna manual hade inte varit möjliga utan det kunniga och engagerade stödet från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Vi vill rikta ett stort tack till dem för att de tålmodigt har lotsat oss genom den vetenskapliga processen och för att de har uppmuntrat oss att vara systematiska och uthålliga i arbetet med barnen. Vi vill också tacka Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting för deras aktiva och hängivna stöd i den nationella spridningen av Skolfam. Även våra kollegor i Norrköpings kommun och Skolfam 2 ska ha tack för att de har tagit sig an arbets modellen med stor entusiasm, bidragit med sina erfarenheter och gett oss möjlighet till värdefullt tankeutbyte. I den andra reviderade upplagan har kommunerna i det nationella Skolfam-nätverket lämnat värdefulla synpunkter, vilket har bidragit till innehållets kvalitet. Ett särskilt tack riktas till professor emeritus Olof Magne för han på ett så hjälpsamt och generöst sätt har bidragit med sina kunskaper när det gäller att följa barns matematikutveckling.

9 Del 1 Denna del av manualen riktar sig i första hand till ledare på politiker- och tjänstemannanivå inom kommuner/kommundelar som planerar att införa Skolfam. Fokus ligger på bakgrunden till Skolfam och vilka förberedelser som krävs för att arbetet ska kunna genomföras.

10 2. Bakgrund Detta kapitel ger en bakgrund om svensk familjehemsvård och beskriver den teoretiska basen för Skolfam. Utgångspunkten är de förhöjda riskerna för familjehemsplacerade barn och de starkt skyddande effekterna som en god utbildning ger. Kapitlet ger också exempel på internationella försök att vända den negativa utvecklingen för familjehemsplacerade barn som grupp. 2.1 Samhällets ansvar Barn i familjehemsvård Familjehem (tidigare kallat fosterhem) är hem som på uppdrag av kommunens socialnämnd tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Cirka fyra procent i en åldersgrupp i Sverige placeras någon gång under uppväxten i familjehem eller på institution. Det innebär ungefär ett barn i varje skolklass. En procent lever större delen av uppväxttiden i familjehem (Socialstyrelsen, 2006). Ett barn blir familjehemsplacerat antingen med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). SoL-placeringar bygger på frivillighet och innebär att föräldrarna lämnar sitt samtycke till placeringen. LVU är en så kallad tvångslag som används när föräldrarna motsätter sig en familjehemsplacering och socialtjänsten bedömer att barnet ändå måste placeras eftersom det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (2 LVU). Socialnämnden ansöker då hos förvaltningsrätten som fattar beslut om omhändertagande. När samhället tar över föräldraansvaret genom familjehems- eller institutionsvård kommer barnen vanligen från familjer med många riskfaktorer, till exempel ekonomisk fattigdom i kombination med föräldrars missbruk eller psykisk sjukdom. Analyser som Socialstyrelsen har gjort visar att barn med ensamföräldrar är påtagligt överrepresenterade i familjehems- eller institutionsvård, särskilt om föräldern är arbetslös och får ekonomiskt bistånd under lång tid (2006) Rätten till utbildning Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Att alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden regleras av skollagen (1 kap 2 SL), som också föreskriver att skolan ska ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. Alla barns rätt till utbildning framhålls även i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 28 föreskriver att barnet ska uppmuntras till olika typer av utbildningar efter grundutbildningen och dessa ska vara tillgängliga och åtkomliga för alla barn. Varje lämpligt medel ska användas för att ge barnet möjlighet att genomföra högre utbildning och åtgärder ska vidtas så att barnet inte skolkar eller har studieavbrott (UNICEF, 1989).

11 2.2 Teoretiska utgångspunkter Utbildningens betydelse för en positiv framtid En god utbildning är mycket viktig för alla barns framtid. Det är i skolan som de flesta barn lär sig vad som anses vara ett socialt accepterat beteende utanför familjen, att hantera konflikter och auktoriteter samt att införskaffa och använda ny kunskap. De skapar sig en uppfattning om de egna förmågorna i relation till jämnåriga och får kontinuerlig återkoppling, både positiv och negativ. Det är prestationerna i skolan som avgör vilka vägar till vidare studier och karriär som ligger öppna, alternativt stängda, åtminstone på kort sikt (Jackson, 2001). Betygen i årskurs nio har visat sig vara avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder. Till exempel leder de till kraftigt förhöjda risker för psykosociala problem. Allvarlig kriminalitet i vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland elever med låga betyg som bland dem med genomsnittliga eller höga betyg. Frånvaron av skolmisslyckande är den starkaste skyddande faktorn (Socialstyrelsen, 2010) Familjehemsplacerade barn en riskgrupp Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. I Storbritannien, där en stor del av forskningen inom området har bedrivits, är hälften av alla placerade ungdomar arbetslösa ett år efter att de lämnat socialtjänstvården, mer än en tredjedel av hemlösa unga har en bakgrund som placerade, liksom 23 procent av vuxna i fängelse (Jackson, 2001). Svenska registerstudier visar att barn som växer upp i familjehem löper kraftigt förhöjda risker att endast uppnå en låg utbildningsnivå, att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, tonårsföräldraskap, suicid och suicidförsök, missbruk, kriminalitet, långvariga försörjningsproblem samt att förlora sina föräldrar innan de själva blivit vuxna (Vinnerljung, 2006). Familjehemsplacerade barn kommer ofta från samhällsgrupper som tenderar att lyckas sämre i skolan. Men även om man tar hänsyn till dessa omständigheter presterar familjehemsplacerade barn som grupp betydligt sämre än andra barn med samma kognitiva förutsättningar som inte är placerade. Också om man jämför med icke placerade barn med samma betyg från årskurs nio uppnår de familjehemsplacerade barnen lägre utbildningsnivå totalt. Forskning visar att den nuvarande familjehemsvården inte räcker för att kompensera på lång sikt (Socialstyrelsen, 2010). Den behöver kompletteras med andra insatser för att barnet ska få den skolgång som ger en skyddande verkan Bakomliggande faktorer Få studier har gjorts av hur placerade barns förutsättningar för lärande ser ut. Ofta betraktas de låga prestationerna som ett bevis för att eleven är lågt begåvad, inte som tecken på understimulans eller på att det finns andra utvecklingshinder. Det är känt att den uppmätta intelligenskvoten ökar hos utsatta barn när miljön blir mer stimulerande. Låga kognitiva resultat för barn från utsatta miljöer ska därför inte med självklarhet tas som bevis för att det finns en ärftlig faktor. Studier talar för att miljöfaktorer har större betydelse för just dessa barns kognitiva utveckling än för andra (Socialstyrelsen, 2010).

12 Jackson (2001, s ) presenterar fem möjliga faktorer som förklarar vägen till skolmisslyckande för placerade barn: Erfarenheter och upplevelser före placeringen Majoriteten av barn i långvarig vård kommer från kraftigt socialt missgynnade familjer, där energin har gått till att helt enkelt hålla sig flytande. Redan långt före skolstarten har barnen lärt sig att lärande inte uppmuntras, att vuxna är inkonsekventa och ohjälpsamma och att det är säkrare att inte visa sina behov eller be om hjälp. Låg självkänsla Barn som har blivit omhändertagna har lärt sig att det inte går att lita på vuxna och att ingen är intresserad av dem och deras framsteg. Försök att göra bra ifrån sig och göra de vuxna nöjda är dömda att misslyckas. Den enda strategin är att inte ens försöka, eller att få uppmärksamhet genom störande beteende. Misslyckandena i skolan bidrar till barnens dåliga självbild och förstärker deras bild av att det är hopplöst att försöka lära sig eller prestera något känslor som ofta yttrar sig som tristess, rastlöshet och passivitet. Mycket tyder på att dessa barn underskattar sin egen förmåga. Avbrott i skolgången Det finns bevis för att en skolgång med många avbrott och skolbyten är orsaker till låga skolprestationer. Bytena leder till kunskapsluckor och dessa får ofta en kumulativ effekt. Omplaceringar av barn i samhällsvård görs ofta utan hänsyn till de utbildningsmässiga biverkningarna. Bristande kontinuitet Många barn och ungdomar som har varit placerade uttrycker en känsla av att ingen bryr sig om dem. Även om enskilda socialsekreterare eller familjehemsföräldrar bryr sig, upplever barnen att ingen kommer att engagera sig i dem som individer under hela livet. De flesta placerade barn har ingen som följer dem konsekvent under skolgången, och många kommer att uppleva flera byten av socialsekreterare och familjehem. Låga förväntningar Lärare förväntar sig inte att placerade barn ska vara ambitiösa eller begåvade. Inte sällan är skolan mer benägen att ha överseende med låga resultat än att ge eleverna extra stöd. Från andra studier av utsatta grupper vet vi att effekten av låg lärarförväntan på goda skolresultat är förödande. Också Socialstyrelsen (2010) framhåller låga förväntningar som en bakomliggande faktor vid skolmisslyckande samt pekar på att även familjehemmen förväntar sig låga prestationer och ofta har en pessimistisk syn på barnets skolgång. Det går även att hitta förklaringar i anknytningsteorin till skolmisslyckanden hos familjehemsplacerade barn. Den så kallade Minnesotastudien som gjordes under 1970-talet beskiver hur svårigheter i anknytning mellan barn och förälder påverkar resultat och relationer i skolan. De tryggt anknutna barnens relationer med lärarna kännetecknades av att de inte ständigt var beroende av uppmuntran och känslomässigt stöd. De bad om hjälp när deras egna resurser inte räckte till. Lärarnas beteende gentemot de tryggt anknutna barnen präglades av tillit och engagemang. Barnen utan trygg anknytning kunde visa olika mönster i relationen till läraren. Ett klängande och osäkert beteende resulterade i att läraren behandlade barnet som hjälplöst och hade låga förväntningar på dess skolprestation. Då barn undvek direkt kontakt med lärare eller sökte den på udda sätt svarade lärare i studien med styrning och kontroll. Dessa barn var också de som blev föremål för lärares vrede och avvisande (Broberg et al. 2006).

13 2.2.4 Utbildning som skyddsfaktor Genom preventionsforskningen vet vi att riskfaktorer kan kompenseras av en rad skyddande faktorer. En av de mest kraftfulla är utbildning. Att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster (Werner & Smith, 2003). Skola och utbildning som vägen ut ur utsatthet är ett återkommande resultat i forskning om utsatta barns långsiktiga utveckling. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Att placeras i familjehem påverkar inte barnets utbildningsnivå på lång sikt, utan placeringens effekt är som bäst neutral. Alltså är inte den nya familjemiljön i sig tillräcklig för att vara en skyddsfaktor när det gäller förbättrade och därmed skyddande skolresultat (Berridge, 1994, 1997). 2.3 Prövade åtgärder I ett internationellt perspektiv är det tydligt att vissa länder har prioriterat utbildning för placerade barn i högre utsträckning än andra. I de fall där särskilda satsningar har gjorts har resultaten visat sig vara lovande (Jackson, 2001). Barth & Fergusons kunskapsöversikt om utbildningsmässiga risker och åtgärder för placerade barn visar dock att få av de interventioner och program som har använts är vetenskapligt utvärderade (2004). Enligt Tideman et al. finns det endast två kända interventioner riktade till grundskoleelever som har utvärderats. Båda försöken genomfördes i Storbritannien med goda resultat (2010). Nedan ges några exempel på andra prövade åtgärder. I Polen ansvarar utbildningsdepartementet för familjehemsverksamheten. Staten betonar familjehemsföräldrarnas skyldighet att tillhandahålla goda villkor för barnets utbildning. Två tredjedelar av familjehemsföräldrarna har mer än grundläggande utbildning och hälften av familjerna består av minst en lärare (Jackson, 2001). Kanada har satsat på att integrera socialt omhändertagande och utbildning. Socialsekreteraren har titeln educateur och har genomgått en fyraårig mastersutbildning för sin skolstödjande roll (Jackson, 2001). I flera counties i Kalifornien, USA, stödjer Foster Youth Services (FYS) familjehemsbarn i deras skolgång från förskola till gymnasium. Programmet kännetecknas av ett systematiskt arbetssätt för att få alla att samarbeta, att skapa skolfokus samt att sätta in tidiga insatser. Det omfattar även rådgivning vid val av skola, noggrann uppföljning av betyg och provresultat samt tutoring, det vill säga en-till-en-undervisning med en lärare och en elev. Eleven har också en individuell Skolfam-plan. Nationella Independent Living Programs (ILP) har ett bredare syfte och försöker även att hjälpa familjehemsbarn till oberoende och självförsörjning efter tiden som familjehemsbarn. Experiential Learning Programs (ELP) är mer erfarenhetsbaserade till sin inriktning, där ett, ELITE, är inriktat på fosterbarns skolgång och ett annat, WWP, kan ses som ett komplement till ett större serviceprogram (Barth & Ferguson, 2004). Storbritannien har genomfört flera försök utöver de båda utvärderade projekt som nämndes ovan. På 1970-talet initierades The Kent Family Placement Project, som gick ut på att utveckla ett starkt partnerskap i mötet mellan familjehemsföräldrar och lärare. Utvecklingen följdes genom ett frågeformulär till skolan varje halvår. Projektet följde också upp elevernas sociala beteende, resultat och om de gick vidare i sin utbildning efter gymnasienivå (Jackson, 2001). Johan Bald vid Essex Education Department s Reading and Language Centre at Clacton genomförde ett försök där socialarbetare och lärare fokuserade på läsförmåga. Barnen fick välja

14 böcker i bokhandeln och läste högt i tio minuter för en vuxen dagligen och diskuterade sedan innehållet (Jackson, 2001). I Storbritannien har kunskapen från bland annat professor Sonia Jacksons forskning lett till förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att familjehemsplacerade barn får samma tillgång till utbildning som andra barn. Lagen tvingar kommunerna att ge finansiellt stöd till placerade ungdomar som studerar vidare. Ungdomarna har också rätt till vägledning av en rådgivare för att kompensera för det föräldrastöd som behöver följa ungdomar när familjehemsvården har upphört vid 18 års ålder och de tar de första stegen ut i vuxenlivet (The Children (Leaving Care) Act, 2000, The Children Act, 2008). I Sverige arbetar de flesta kommuner aktivt med Socialstyrelsens system BBIC (Barns behov i centrum) som bland annat syftar till att tydliggöra för socialtjänsten vad barn behöver. Systemet sätter barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt till andra faktorer i omgivningen. Grunderna i systemet illustreras med hjälp av en triangel, där de tre sidorna står för barnets behov föräldrarnas förmåga familj och miljö. Utbildning är en av de faktorer som socialarbetaren har att ta hänsyn till i sitt arbete med barnet enligt BBIC. Dock visar erfarenheter att BBIC-systemet i sig inte är tillräckligt för att kompensera för de förhöjda riskerna hos familjehemsplacerade barn när det gäller skola och utbildning. Ovanstående exempel gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av samtliga genomförda projekt och satsningar. Slående är att problemen med de mycket dåliga skolresultaten för placerade barn har varit kända i flera decennier och att så få försök och utvärderingar av dessa har gjorts. Skolfam är det första utvärderade försöket i Sverige att medvetet och över tid kartlägga, stödja och följa upp utbildningsresultaten hos familjehemsplacerade barn som grupp.

15 3. Förberedelser och allmänna förutsättningar Detta kapitel beskriver de organisatoriska och personella förutsättningar som krävs för ett framgångsrikt Skolfam. Kapitlet behandlar också den bakomliggande värdegrunden samt de juridiska och etiska frågor som behöver beaktas innan arbetet med barnen inleds. Obligatoriskt är att Skolfam ska omfatta familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs fem och vars placeringar förväntas bli långvariga (se stycke 3.2) kommunen avsätter åtminstone en treårsperiod från och med kartläggningen av det första barnet (se stycke 3.4) teamet består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, och en funktion, socialsekreteraren, som varierar utifrån vilket barn som är aktuellt (se stycke 3.6.1) det är barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet, samt i möjligaste mån ansvarig familjehemssekreterare (se stycke 3.6.1) psykologen är legitimerad och van vid att möta barn i testsituationer samt kan hantera de psykologiska testinstrumenten med förtrogenhet och flexibilitet (se stycke 3.6.2) specialpedagogen har lärarbakgrund, helst med erfarenhet av de yngre skolåldrarna (se stycke 3.6.2). vv3.1 Förhållandet mellan Skolfam och den ordinarie familjehemsverksamheten Skolfam bör ses som en integrerad del av socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn, inte som något som sker utöver den ordinarie verksamheten. Eftersom utbildning ändå ingår som en del av uppföljningen av familjehemsplacerade barn ersätter uppföljningarna inom ramen för Skolfam de kontakter med skolan som annars ändå skulle ha ägt rum. Vid besök i familjehemmet blir det naturligt att återknyta till vad som framkommit vid uppföljningsmötena. Att integrera Skolfam i den ordinarie familjehemsverksamheten gör att arbetet blir bättre förankrat hos alla parter, inklusive barnet och familjehemmet. För socialsekreteraren innebär Skolfam snarare en mindre arbetsinsats än merarbete i och med den draghjälp som kommer från de andra i teamet, i synnerhet i förhållande till skolan (läs mer om teamet i stycke 3.6). Genom övriga i teamet får socialsekreteraren ny kunskap, men också ökad kännedom om barnets styrkor och behov och kan hävda dessa i möten med skolan. 3.2 Urvalskriterier Skolfam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Med andra ord bör det inte vara uppvisade behov som styr urvalet. För att urvalet ska vara representativt för populationen bör det omfatta alla barn i det givna åldersintervallet, oavsett om de är placerade inom eller utanför kommunens gränser. Om gruppen behöver begränsas av storleksskäl beslutar ansvarig nämnd, eller chef på delegation från nämnden, om turordningen.

16 Arbetsmodellen är utvecklad och anpassad för familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs fem och vars placeringar förväntas bli långvariga. Att arbetet bör starta i tidig ålder stöds av forskning som visar att det är viktigt för barn i riskgrupper att maximera antalet skyddande faktorer, såsom utbildning. Detta bör rimligtvis ske i tidig ålder (Werner & Smith, 2003). Att det generellt är färre lärare inblandade runt yngre skolbarn ger också bättre genomslagskraft åt insatser. Lärarna följer barnen under hela skoldagen, till skillnad från undervisning i de senare skolåldrarna, där lärarna arbetar i större arbetslag och kanske endast träffar barnen vid enstaka tillfällen under skolveckan. Att det är barn vars placeringar förväntas bli långvariga som inkluderas beror på att det redan från starten bör finnas goda förutsättningar att fullfölja insatsen. En kommun kan välja att fortsätta att erbjuda Skolfam till barn som flyttar hem eller som blir vårdnadsöverflyttade, men förutsättningarna blir då annorlunda eftersom socialtjänsten inte längre ansvarar för barnets vård. Under de första åren med Skolfam i Helsingborg ( ) exkluderades barn som hade neuropsykiatriska eller andra funktionshinder och/eller insatser på grund av omfattande beteendeproblem som hade lett till särskilt stöd i form av särskild undervisning, personlig assistent eller dylikt, eftersom de bedömdes behöva mer omfattande insatser än vad Skolfam förväntades kunna tillhandahålla. I den permanenta Skolfam-verksamheten i Helsingborg som inleddes 2008 samt i Skolfam 2 i Norrköping har inga barn i det aktuella åldersintervallet uteslutits. Ställningstagandet har varit att samtliga barn av etiska skäl ska få tillgång till arbetsmodellen eftersom den har visat hoppfulla resultat. Av praktiska skäl är det inte möjligt att inleda arbetet med alla barn samtidigt. Då varje socialsekreterare kan uppleva det som angeläget att få med barn i Skolfam bör det vara ansvarig chef som gör en turordning och förmedlar denna till de ansvariga socialsekreterarna. Om organisationen inte har en sammanhållande chef för familjehemsverksamheten är det viktigt att bestämma en bärande princip för turordning för vilka barn som ska komma in i arbetet först. En möjlig princip kan vara att yngre barn prioriteras. För att underlätta en effektiv och långsiktig planering av tider och möten är det bra om ansvarig inom socialtjänsten presenterar namnen på en grupp med flera barn i taget för teamet. Teamet kan då själva lägga upp planeringen utifrån barnens geografiska hemvist, ålder och skoltillhörighet samt ha möjlighet att planera arbetet så att barnen befinner sig i olika faser av processen. En sådan planering kan underlätta det praktiska genomförandet då vissa moment, såsom kartläggningen, är mer arbetsintensiva än andra. Det kan också underlätta planeringen om vårdnadshavarens samtycken inhämtas i god tid före arbetets start. På så sätt kan arbetet inledas utan dröjsmål när teamet får utrymme för nya barn. Listan över aktuella barn bör vara såpass genomarbetad när den lämnas till teamet att inga barn behöver exkluderas efter hand på grund av att de inte uppfyller de ursprungliga urvalskriterierna. Den person inom socialtjänsten som sköter urvalet bör därför ha god kunskap, eller möjlighet att skaffa sig god kunskap, om de aktuella barnen, gärna genom samarbete med ansvarig socialsekreterare. 3.3 Gruppens storlek Arbetsmodellen, med ett tvärprofessionellt team (en psykolog, en specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare) som arbetar på heltid, är anpassad för max barn från kartläggning 1 till och med kartläggning 2, som är den mest arbetsintensiva perioden. Antalet ska betraktas som ett riktmärke som baseras på erfarenheter från tidigare Skolfam-satsningar. Om ett och samma team ska följa fler barn än så finns det risk att kvaliteten blir lidande.

17 Under de första årens arbete i Helsingborg exkluderades, som tidigare nämnts i stycke 3.2, barn med funktionshinder eller problematik som bedömdes behöva mer omfattande insatser än vad Skolfam förväntades kunna tillhandahålla. Då fanns förutsättningar för en psykolog och en specialpedagog att arbeta med 25 barn. Eftersom urvalskriterierna har förändrats sedan dess har också den maximala gruppstorleken justerats. Maxantalet kan variera mellan beroende på ärendenas komplexitet, där det högre antalet tillämpas då det av teamet bedöms möjligt. 3.4 Arbetets varaktighet En förutsättning för att inleda Skolfam är att åtminstone en treårsperiod avsätts från och med kartläggningen av det första barnet. Även om kommunen inte kan fatta beslut om att verksamheten ska bli permanent redan från start är det av etiska skäl nödvändigt att åtminstone säkerställa en tillräcklig långsiktighet för att kunna genomföra och analysera resultaten både från kartläggning 1 och 2, som sker med två års mellanrum. Detta krävs också för att verksamheten ska gå att utvärdera. 3.5 Ledning För att arbetet ska fungera över tid och ha en tydlig roll i förvaltningarnas verksamhet är önskvärt att det finns en tvärsektoriell ledningsgrupp, att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på ledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat. Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Om Skolfam-teamet inte finner lösningar i barnets omedelbara närhet måste man kunna gå vidare till en högre nivå utan att byråkrati och långa beslutsvägar lägger hinder i vägen. För att klara detta behöver teamet ha nära kontakt med både rektorer på de skolor som berörs av arbetet och med verksamhetsledare inom de berörda förvaltningarna. Att som Skolfam-team komma utifrån och påverka skolsituationen kräver stöd, uppbackning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete på hemmaplan. Som stöd behövs en ledningsgrupp där operativa frågor kan lyftas och nya arbetssätt utvecklas. Denna grupp ansvarar också för att problem lyfts till rätt nivå samt att kunskaper och erfarenheter från arbetet med barnen och nya evidensbaserade metoder sprids i resten av organisationen. Gruppens sammansättning kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar, men följande personer/funktioner bör vara representerade: Utvecklingsledare/processledare som kan ta ett övergripande ansvar för Skolfam, såväl internt som i externa kontakter med till exempel andra kommuner som arbetar enligt modellen. Denna person bör ha kompetens, mandat och utrymme för att för att samordna, överblicka och utveckla arbetet på uppdrag av berörda verksamheter. Det är också utvecklingsledarens/processledarens ansvar att lokalt skapa forum för diskussion om frågor som teamet ställs inför i det operativa arbetet. Verksamhetsansvarig socialtjänst/familjehemsverksamhet. Verksamhetsansvarig skola/elevhälsovård. Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och barnets ansvariga socialsekreterare).

18 3.6 Skolfam-teamet Teamets sammansättning Teamet består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, och en funktion, socialsekreteraren, som varierar utifrån vilket barn som är aktuellt. Det är alltid barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet. Även familjehemssekreteraren bör, så långt det är möjligt, delta i Skolfam-arbetet. Fördelar med det är att barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet är att hon eller han har god kännedom om barnets historia och nuvarande situation samt generell kompetens och erfarenhet från arbete med familjehemsplacerade barn. Ytterligare en vinst är att barnets ansvariga socialsekreterare står för en viss kontinuitet i barnets liv och att man slipper blanda in ytterligare en tjänsteman. Framförallt måste barnets ansvariga socialsekreterare vara med utifrån att det är hon eller han som har det övergripande ansvaret för barnets livssituation. Tvärprofessionella team möjliggör att insatserna har en bred kompetensbas och blir samstämmiga. Samstämmighet innebär att insatserna är koordinerade, har samma mål och sker samtidigt utifrån en gemensam tanke om vad som gagnar barnet bäst. Arbetssättet är kunskapsbreddande, ger fler infallsvinklar och bättre förståelse för andra professioner (till exempel för socialsekreterare respektive lärare). Om teammedlemmarnas kompetens tas tillvara berikar professionerna varandra och då gynnas också arbetet med barnen. För att skapa ett gott samarbetsklimat i teamet bör roll- och ansvarsfördelningen vara tydlig. Kontinuitet i teamet bidrar till framgång. Att möta samma personer vid de olika mötena innebär trygghet för barnet. Det betyder också att en process i de vuxnas samarbete etableras, där tillit kan upprättas. Att alla tre professioner i så stor utsträckning som möjligt deltar vid möten är en signal till skolan och familjehemmet att uppdraget prioriteras. Det ger också en bredare bild av barnet när dess förutsättningar kan belysas från olika håll. Planeringen underlättas när alla inblandade finns på plats och kan hålla reda på vad som ska göras och av vem Kompetens hos teammedlemmarna Psykologen Psykologen ska vara legitimerad och vara van vid att möta barn i testsituationer. Att kunna hantera de psykologiska testinstrumenten med förtrogenhet och flexibilitet är också nödvändigt. Önskvärt är att hon eller han har väl grundad erfarenhet av att arbeta i skolmiljö och god kännedom om villkoren där. Förhållningssättet bör vara inriktat på att söka styrkor och resurser, inte avvikelser eller kliniska diagnoser, samt att betona individens möjligheter till utveckling i såväl beteende som samspel. Erfarenhet av och teoretisk kunskap om handledning är nödvändig, liksom goda kunskaper inom utvecklingspsykologi. Kunskap om och erfarenhet av organisations- och gruppsykologi samt mötesteknik är en fördel. Specialpedagogen Det är ett krav att specialpedagogen har lärarbakgrund, helst med erfarenhet av de yngre skolåldrarna, för att ha tillräcklig kunskap om pedagogiska metoder. Om ett barn uppvisar svårigheter i läsning, skrivning eller matematik handlar det inte sällan om luckor i grundkunskaperna. En lärare för de yngre skolåldrarna har genom sin grundutbildning kunskaper om hur dessa kan fyllas igen. Den fördjupning som specialpedagogutbildningen ger när det gäller handledningstekniker och elever i skolsvårigheter är också nödvändig. Specialpedagogen bör, liksom psykologen, vara förtrogen med testning av barn och kunna använda resultaten för att påverka den pedagogiska utvecklingen. Att ha kunskap om och erfarenhet av läs- och skrivin

19 lärning och matematikdidaktik, speciellt för barn med svårigheter, är också en förutsättning för framgång i arbetet. Socialsekreteraren Till skillnad från psykologen och specialpedagogen utgörs funktionen socialsekreterare av flera olika personer. Det är barnets ansvariga socialsekreterare som ingår i teamet, vilket gör det sannolikt att flera olika socialsekreterare kommer att medverka i arbetet. Eftersom barnets ansvariga socialsekreterare inte rekryteras specifikt för att arbeta med Skolfam gäller för dennes kompetens de allmänna krav som finns i kommunen för erhållande av tjänsten. Generellt kan dock sägas att det är en fördel om socialsekreteraren har mångårig erfarenhet av familjehemsvård och erfarenhet av att ha samarbetat med skolor Övriga egenskaper Arbetet i Skolfam kan ha en stor bredd som en följd av barnens varierande åldrar. Samarbete med lärare som arbetar med barn i de första skolåren skiljer sig mycket från samarbete med lärare som är verksamma inom grundskolans senare år. Såväl pedagogiskt innehåll och metoder som organisation och skolkultur skiljer sig mycket åt. Det är en fördel om psykologen och specialpedagogen kompletterar varandra när det gäller erfarenhet av arbete med skolbarn i olika åldrar. Att det finns en bred erfarenhetsbas i teamet ger legitimitet åt Skolfam ute på skolorna. Teamet bör ha kunskap om och erfarenhet av arbete med barn med funktionshinder och särskild problematik, till exempel ADHD. Arbetet ställer höga krav på de enskilda teammedlemmarnas personliga egenskaper. En sådan är social kompetens eller bemötandekompetens, det vill säga en smidighet i möten med barnet, familjehemmet och skolan. En känslig uppgift för teamet kan till exempel vara att uppmärksamma skolans personal på brister som de inte själva har sett. Det krävs också att teamet inte väjer för hinder oavsett om de finns på en högre nivå i organisationen. Ödmjukhet och uthållighet krävs då teammedlemmarna, till skillnad mot tidigare i yrkesrollen, kommer till skolan utan att vara efterfrågade. Initialt kan detta innebära att teamets medverkan och hjälp kring barnets skolgång ifrågasätts och att skolan pekar ut behovet av att helt andra elever får stöd. Initiativet till möten och insatser kommer från Skolfam, som vill rikta skolans uppmärksamhet mot just sitt barns utveckling. Barnet i fråga behöver inte ha uppvisat några särskilda behov. Dessa förhållanden kan orsaka spänningar vid möten, vilket kräver att teamet måste utöva både diplomati och smidighet. Att involvera varje skola i ett långsiktigt, förebyggande samarbete kring barn med förhöjda risker blir en central uppgift för teamet. Utan en god arbetsallians med skolan kan mycket lite uträttas för barnets pedagogiska utveckling. Rollen för specialpedagogen i Skolfam är särskilt känslig. Skolan har i de allra flesta fall redan en eller flera specialpedagoger. Det krävs att specialpedagogen kan tillföra nya idéer som gagnar inlärningen då lärarnas tid ofta är mycket pressad. Det är genom spridning av olika metoder som specialpedagogen får gehör för lösningar. Att ha förståelse för den speciella situation det innebär att handleda andra med samma profession är viktigt. Teammedlemmarna måste också vara rörliga i meningen att de ska kunna resa till barnens skolor och familjehem, vilket förutsätter tillgång till bil och körkort. Familjehemmen, och därmed också barnens skolor, kan ofta ligga utanför den egna kommunen. Resorna gör att arbetstiderna för teamet behöver vara flexibla.

20 3.7 Värdegrund och barnperspektiv En gemensam värdegrund som bygger på respekt och ömsesidighet i mötet med barnet och andra professionella är avgörande för framgång i samarbetet. Skolfam bör präglas av ett salutogent perspektiv, i betydelsen att barnet primärt ses utifrån sina styrkor och resurser och inte utifrån eventuella brister eller svårigheter, även om sådana måste tas på allvar när de förekommer. Det kräver ett utvecklingsperspektiv, där beteenden inte ses som konstanta egenskaper utan som möjliga att påverka i positiv riktning (Hundeide, 2001). En annan utgångspunkt är att det inte är barnet i sig som ska förändras, utan att det är de vuxnas ansvar att se till att miljön och/eller samspelet kring barnet anpassas efter hennes eller hans behov. Teamet behöver dock se till att barn i behov av mer omfattande stöd hänvisas till ytterligare utredning och behandling. Det bör tydliggöras att barnet är i en beroendeställning och att det inte är barnet som ska skärpa sig för att nå de mål som de vuxna har satt upp. Barnet måste göras delaktigt och få ha inflytande på de arbetssätt man använder (Barnkonventionen, 1989, artikel 12). Familjehemsplacerade barn känner sig i regel annorlunda än andra barn, som en följd av att de inte bor med sin egen familj, och kan vara oroliga för att avvika från sina klasskamrater. Därför är det extra viktigt att vara lyhörd för hur varje enskilt barn uppfattar Skolfam. Samtidigt behöver barnen vara medvetna om vikten av goda resultat i skolan, ha förväntningar på sig själva som skolelever och förstå att ansträngningar lönar sig. Respektera alltid barnets önskan att inte utmärka sig! En del barn vill vara helt öppna med att de är familjehemsplacerade medan andra inte vill att klasskamraterna ska veta. Här krävs det att psykologen och specialpedagogen är lyhörda och flexibla. Det är också viktigt att vara medveten om att barn som är placerade ofta har varit med om att vuxna har klivit in och ut ur deras liv. Långvariga och stabila relationer kan saknas. Det är därför angeläget att Skolfams psykolog och specialpedagog i första hand arbetar genom de vuxna som finns närmast barnet i vardagen. Förutom barnintervjun (se stycke 11.2) bör barnets synpunkter hämtas in kontinuerligt under arbetets gång. Vid det första mötet med barnet och familjehemmet ställer teamet frågor till barnet om hur det upplever skolan. I samband med återkopplingen av resultat från kartläggningarna får barnet tycka till om möjliga insatser. Vissa barn kan vilja vara med på uppföljningsmöten, kanske mest för att lyssna på vad de vuxna säger. En bedömning av hur barnets röst ska beaktas behöver göras i varje enskilt fall. Det är framför allt socialsekreterarens uppgift att se till att barnet får komma till tals. Så långt som möjligt ska teamet ta hänsyn till synpunkter och eventuella förslag från barnet. 3.8 Kunskapsstöd Forskarstöd Erfarenheten från Skolfam i Helsingborg och Norrköping är att det är mycket betydelsefullt att ha stöd från forskare i arbetsprocessen, framför allt i samband med kvantitativa analyser av data. Vid utvecklingen av arbetsmodellen i Helsingborg använde sig staden av forskare för att diskutera arbetsgångens utformning, få vägledning vid valet av tester och stöd i andra centrala frågor. När arbetet väl hade inletts såg forskarna till att det följde en uppgjord forskningsdesign,

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam (OBS! 2014 beslutade Skolfams nationella styrgrupp att Skolfam riktar sig från

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök

Läs mer

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

2015-10-09 Ks 781/2015

2015-10-09 Ks 781/2015 2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se Skolfam 2014 Lägesrapport 2 från projekt Skolfam stockholm.se Skolfam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är Skolfam Skolfam är en förebyggande satsning som vänder sig till familjehemsplacerade barn. Målet

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Camilla Munther 0413-621 53 Utlåtande 2011-08-30 Vård- och omsorgsnämnden INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt Förslag till beslut Förvaltningen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer