Årsredovisning Del 1 Norrköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013. Del 1 Norrköpings kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Del 1 Norrköpings kommun

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Inledning 6 God ekonomisk hushållning för kommunen 8 Finansiella mål 8 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 9 Kommunfullmäktiges preciseringar 23 Årets verksamhet i kommunen 24 Årets verksamhet i kommunala bolag 36 Norrköpings bolagskoncern 36 Norrköping Rådhus AB 38 Hyresbostäder i Norrköping AB 39 Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 40 Etablering Norrköping AB 41 Fastighets AB Butangia 42 Norrköping Vatten AB 43 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 44 Norrköping Airport AB 45 Norrköping Spårvägar AB 46 Upplev Norrköping AB 47 Lous De Geer konsert & kongress AB 48 Norrköping Visualisering AB 49 Norrköping Symfoniorkester AB 50 Årets verksamhet i kommunalförbund 52 Kommunalförbundet Räddnings tjänsten Östra Götaland 52 Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen 53 Sammanställda räkenskaper 54 Norrköpings kommunkoncern 54 Interna mellanhavanden 56 Fem år i sammandrag 57 Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Övriga tilläggsupplysningar 66 Redovisningsprinciper 67 Ekonomisk översikt 69 Årets resultat mot budget för kommunen 69 Balanskravsutredning 71 Skatteintäkter och kommunal utjämning 72 Intäkters och kostnaders fördelning 73 Känslighetsanalys 73 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 73 Investeringar 74 Pensionsåtaganden 75 Långsiktig medelsförvaltning 75 Skuldförvaltning 76 Verksamhetens kostnader och intäkter 78 Uppdragsföretag 79 Personal 80 Bilagor Kommunens styrmodell Income statement, Balance sheet summary, Municipal activities Norrköpings sociala investeringsfond Revisionsberättelse 94 Omslagsbild: Studenter i Sveriges bästa studentstad Våren 2013 fick Norrköping utmärkelsen Årets Studentstad av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Utmärkelsen Årets Studentstad går till en stad där studenter trivs att leva, bo och studera, där samverkan mellan studenter, lärosäte, kommun och näringsliv är tydlig och där studenter är med och utvecklar staden. Foto: Fotofabriken Grafisk form: Samuel Wibeck och Tina Vennerholm Foto: Ida Ling Flanagan, Fotofabriken, Brita Nordholm, Crelle Photography, Sofia Andersson M&F Foto, Anders Ristenstrand, Niclas Sandberg, David Torell

3 Årsredovisning 2013 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran Magnell, Göran Lindgren och Yvonne Nyström

4 4 Kommunstyrelsens ordförande

5 Kommunstyrelsens ordförande 5 Bokslut 2013 För ett år sedan skrev jag att vi 2012 sett den största befolkningsökningen någonsin i Norrköping. När vi nu summerar 2013 kan vi konstatera att jag kan skriva samma sak igen. Vi blev drygt 1600 fler Norrköpingsbor under året vilket är ännu fler än under året innan. Det är naturligtvis glädjande och en signal om att människor vill bo och verka i vår kommun. Vi kan också se att den utveckling vi såg med fler nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen fortsatte öka. Samtidigt fick många arbetslösa Norrköpingsbor arbete. Det är en utveckling som skett trots lågkonjunktur och ett par större varsel som realiserats. Det vittnar om att vi i grunden har ett bra utgångsläge i Norrköping. Samtidigt som vi ser att kommunen utvecklas positivt har vi också utmaningar. Vi har en arbetslöshet som ökar under året trots de positiva tecken vi ser på arbetsmarknaden. Av de som är arbetslösa finns en överrepresentation av personer som saknar relevant utbildning. Därför har vi under året fortsatt utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen. Vi har också fortsatt satsningen på att göra vuxenutbildningen tillgänglig för fler Norrköpingsbor. Samtidigt ser vi att utbildningsnivån ökar och att övergångstalen till högskolan nu är i nivå med jämförbara kommuner. Det sistnämnda är väldigt positivt och något vi ska fortsätta att arbeta med. Vi har även utmaningar i skolan. Fortfarande är det alldeles för många som inte tillgodogör sig kunskap i den omfattningen att de får godkända betyg. Därför har vi under 2013 fortsatt satsningen på skolan. Dels har vi avsatt pengar till höjda lärarlöner. Vi har avsatt pengar för att kraftigt förstärka elevhälsan. Vi har utökat stödet till de elever som har behov av särskilt stöd kraftigt och vi har höjt grundanslaget till både förskola och grundskola. Dessutom smygstartade vi med en läs- och skrivsatsning som ska vara fullt utbyggd Allt för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen och ge det stöd de behöver. Vi behöver även förstärka arbetet med att stötta de företag som finns i kommunen och arbetet med att få fler företag att starta och att flytta till Norrköping. Därför föreslår vi ytterligare satsningar i bokslutet för Bland annat för att snabba på arbetet med detaljplaner och bygglov men också för att förstärka näringslivs kontorets arbete. Till detta avsätter vi resurser för att möta ungdomsarbetslösheten, utveckla omsorgen och kultur och fritidsverksamheten med mera. Under 2012 realiserades forskningsfonden och arbetet har fortsatt under Ett arbete som varit väldigt positivt med många som söker medel. Därför föreslår vi att avsätta medel även till forskningsfonden i detta bokslut. Det är satsningar som möjliggörs av en stabil ekonomi. Norrköping har trots lågkonjunkturen som Europa och världen befinner sig i klarat sig bra. Vi kan inte ta på spenderbyxorna men stabiliteten möjliggör nödvändiga satsningar. Det kräver dock att vi alla hjälps åt. Ska vi klara av att möta de behov som finns i skolan och på arbetsmarknaden behöver vi alla dra vårt strå till stacken. Därför känns det bra att alla gjorde sitt yttersta för att vi skulle nå en ekonomi i balans Det är en av anledningarna till att jag vill rikta ett särskilt stort tack till alla som arbetar i kommunen. Ni gör ett fantastiskt arbete. Ibland med knappa resurser men alltid med ett stort engagemang. Alltid med Norr köpingsbornas och kommunens bästa för ögonen. Tack vare er har vi en kommun med bra välfärd där vi på många områden ligger i framkant. Ni är också en starkt bidragande orsak till att vi är en kommun med stor framtidstro och utvecklingslust. Jag vill också rikta ett tack till alla förtroendevalda som på ett konstruktivt sätt bidrar till utvecklingen i Norr köping. Ett tack riktar jag även till alla ni andra som deltar i arbetsgrupper för att få fler utbildningar och arbetstillfällen. För mig är arbete och utbildning de frågor som just nu är viktigast. När jag nu skriver detta är det 2014 och konjunkturen gör sig påmind. Vi har nåtts av flera varsel där företag gör strukturförändringar som drabbar Norrköping med minskad eller flyttad produktion. Det förstärker argumenten för att göra de satsningar vi föreslår på näringslivsutveckling och utbildning. Avslutningsvis, vi bor i en kommun i stark utveckling. Med många nya Norrköpingsbor. Många nya arbetstillfällen. Många spännande utmaningar framför oss. Men vi har också tuffa utmaningar med bland annat att alla elever klarar skolan och att pressa tillbaka arbetslösheten. När vi hamnade i ett läge av bostadsbrist och vi i praktiken hade ett väldigt litet byggande av bostäder tillsattes byggakuten för att hitta vägar så att fler bostäder skulle byggas. Vi kan nu se resultatet av det arbetet när byggandet kommer igång på flera håll och mycket planeras starta under 2014 och Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande

6 6 Förvaltningsberättelse Bra resultatutveckling åren FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE Landets kommuner redovisar år 2013 ett resultat före extraordinära poster på plus 15,7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 1,6 miljarder gentemot år I resultatet ingår en återbetalning motsvarande cirka 7,6 miljarder kronor från AFA försäkring för avtalsförsäkringar avseende år 2005 och Norrköpings kommun erhöll cirka 88 mkr i återbetalda premier från AFA försäkring. För år 2013 redovisar 91 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en försämring i jämförelse med år 2012, då motsvarande siffra var 94 procent. Norrköpings kommuns ekonomi är god. För nionde året i rad har kommunen med bred marginal gått med plus i förhållande till statens balanskrav. Kommunfullmäktige har i samband med budgetbeslut 2014 beslutat, i den mån resultatet medger det, använda 70 mkr av återbetalda premier från AFA försäkring till olika tidsbegränsade satsningar. Resultatet är så pass bra att det efter det finns ett utrymme på plus 45,3 mkr utöver kommunens finansiella mål. Även detta överskott öronmärks till stor del till olika tidsbegränsade satsningar. Exempelvis näringslivsåtgärder/utbildning 10 mkr kopplat till de varselåtgärder som olika företag vidtagit under året, 7 mkr till framtida satsningar på infrastruktur, påfyllning av fond för forskning och utveckling 5 mkr, satsning på evenemang 2 mkr och extra fastighetsunderhåll 5 mkr. Trots det goda ekonomiska resultatet för kommunen så har några verksamheter uppvisat negativa resultat och med krav på anpassning av verksamheten under Positivt är att kommunens kostnader för försörjningsstöd och missbruksvård realt har minskat 2013 i jämförelse med I graf redovisas kommunens resultatutveckling från år 2000, det år staten införde det lagstadgade balanskravet för kommunsektorn, till och med år Kommunens ackumulerade resultat mot det lagstadgade balanskravet för hela perioden är plus miljoner kronor. Resultat mot balanskravet år , ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet Resultat mot balanskravet år , ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Resultat mot balanskravet, ackumulerat (höger axel) Resultat mot balanskravet Konjunkturfond, ackumulerat (vänster axel) 1 400,0 270, , ,0 180, ,0 800,0 600,0 0,0-50, ,0 200,0-100,0 0,0 Måluppfyllelse i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. För mandatperioden från 2011 till 2014 har kommunfullmäktige fastställt 23 verksamhetsmål. För 2013 redovisas att målet har uppnåtts för 12 av verksamhetsmålen. För 5 av övriga 11 verksamhetsmål redovisas en positiv utveckling jämfört med läget På sidan 8 finns en resultatredovisning av de finansiella målen och på sidorna 9 till 22 finns motsvarande redovisning för verksamhetsmålen. Kommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete inom de tvärsektorella områdena hållbar utveckling och internationell samverkan. För år 2013 fanns beslut om 10 preciseringar. På sidan 23 redovisas några exempel på arbete inom de områdena som genomförts under 2013.

7 Förvaltningsberättelse 7 Kommunens ekonomiska resultat Kommunen redovisar ett plusresultat med 136,0 mkr. I förhållande till statens balanskrav redovisar kommunen 180,3 mkr i plusresultat. Efter avdrag för budgeterat plusresultat med 67,5 mkr, medfinansiering investeringar 65 mkr och återföring social investeringsfond 2,5 mkr, kvarstår 112,8 mkr som kan användas till engångssatsningar alternativt till att fylla på konjunkturfond. Några kommunens nämnder redovisar underskott i ekonomin för Trots detta redovisar kommunen ett så pass bra resultat som plus 136,0 mkr. En stor bidragande orsak till överskottet är att den återbetalning på 88 mkr som kommen erhöll från AFA försäkring för premier inbetalda 2005 och Skatteintäkterna och utjämning mellan kommunerna har överträffat budget med 12,5 mkr. De nämnder som har de största underskotten i förhållande till budgetomslutning är byggnads- och miljöskyddsnämnden, gymnasienämnden och socialnämnden. Den finansiella verksamheten, inklusive pensionsfonden, redovisar ett underskott mot budget. Det kan förklaras av att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från januari 2014 och effekten av sänkningen, -31,8 mkr, ska beaktas i bokslut Vid avstämning mot statens balanskrav för kommunerna avräknas vissa poster bland annat realisationsvinster, avsättningar till pensioner, pensionsfondens utveckling, resultat från avgiftsfinansierad verksamhet och ianspråktagna så kallade markeringar från tidigare bokslut. Efter dessa justeringar så blir kommunens resultat mot statens balanskrav plus 180,3 mkr. Se särskild balanskravsutredning på sidan 71. Kommunens ekonomiska resultat mnkr Överskott netto vid fastighetsförsäljning 10 Pensionsfond 13 Finans (inklusive RIPS-ränta) -40 Avgiftskollektivet 3 I anspråktagna markeringar -69 Återbetalning AFA-försäkring 88 Verksamheterna 22 Skatteintäkter och utjämning m.m. 12 Budget till framtida pensioner 30 Budget för medfinansiering investeringar 65 Budget återföring sociala investeringar 2 Summa 136 Bolagskoncernens ekonomiska resultat Koncernen redovisar före bokslutsdispositioner och skatt ett positivt resultat på 426 mnkr. Dotterbolagen redovisar tillsammans ett positivt resultat på 430 mnkr. Resultatet presenteras översiktligt i tabellen. Bolagskoncernens ekonomiska resultat mnkr Hyresbostäder i Norrköping AB 451 Norrköping Vatten AB -29 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 9 Övriga dotterbolag -1 Summa dotterbolag 430 Norrköping Rådhus AB 11 Avskrivning övervärden -21 Koncernelimineringar 6 Summa 426

8 8 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning för kommunen Hösten 2004 antog riksdagen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förändringarna har tillämpats från och med budgetåret Av lagen framgår bland annat att kommunfullmäktige i budgeten ska fastställa finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning och för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Den 29 augusti 2011 tog kommunfullmäktige beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål för verksamheten och måluppfyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. I detta avsnitt redovisas en uppföljning av målen utifrån angivna måluppfyllelser. FINANSIELLA MÅL Kommunfullmäktige har formulerat fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Egenfinansiering tillgångar MÅL: Att på sikt uppnå en egenfinansiering av kommunens investeringar. Kommunen måste då årligen avsätta ett överskott i driftresultatet som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivån och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt För 2013 var målet att avsätta 65 mnkr som överskott i driftresultatet. Målet är uppnått. Avsättning för pensioner MÅL: Att sätta av överskott för att säkra framtida pensionsutbetalningar. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Pensionsrättigheter intjänade före 1998 är inte finansierade. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har delar av likvida medel avsatts i en långsiktig medels förvaltning. Årets resultat 13,3 mnkr samt det budgeterade överskottet på 30 mnkr för 2013 markeras i pensions reserven inom eget kapital för att möta framtida utbetalningar. Balanskrav Mål: Att under år med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag sätta av överskott som balanserat resultat inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Ackumulerat finns 270 mnkr som balanserat resultat inom eget kapital. Social investeringsfond Mål: Att återföra kapital till sociala investeringsfonden genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering definieras den tidsperiod som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår återförs kapital till fonden för nya investeringar återförs som budgeterats tkr till fonden avseende servicetrainee. I projektet Servicetrainee har 30 personer (16 kvinnor och 14 män) som varit beroende av ekonomiskt bistånd och som talar minst ett av kommunens största invandrarspråk haft ettåriga anställningar i kommunala verksamheter. Barnfamiljer har varit prioriterad målgrupp och cirka 60 barn fanns i de hushåll som ingick i projektet. När de flesta anställningarna i projektet hade avslutats vid årsskiftet 2013/2014 gjordes en utvärdering som bland annat visar att projektet upplevdes värdefullt och givande av både deltagare och arbetsgivare. Samtliga intervjuade deltagare uttryckte positiva omdömen av att ha varit en del av projektet Servicetrainee. Även samtliga handledare och chefer som har intervjuats har en positiv inställning till projektet. Den samlade bedömningen efter utvärderingen och den tidigare halvtidsuppföljningen är att projektet Servicetrainee till stor del har genomförts enligt ursprunglig plan. Målet som har satts för projektet är att 3 månader efter att projektet har avslutats ska minst 18 av de 30 deltagarna arbeta eller studera. Uppföljning av detta mål genomförs under våren. När deltagarna lämnade projektet hade 12 gått till arbete och 2 till studier.

9 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 9 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Målområde Den attraktiva staden Mål 1 Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka. MÅLUPPFYLLELSE: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober Uppföljning 2013 mål 1 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Andelen åringar i Norrköping med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har i förhållande till riket förbättrats med 0,4 procentenheter mellan åren 2009 och I nuläget finns ingen tillgänglig statistik för Andel av befolkningen med gymnasium, högkole- eller forskarutbildning som högsta utbildning, procent Norrköping 81,9 82,4 83,0 83,6 Riket 83,7 84,0 84,6 85,0 Skillnad procentenhet 1,8 1,6 1,6 1,4 Källa: Statistiska centralbyrån Norrköpings andel arbetslösa i åldern år ökade mellan 2010 och I förhållande till riket har utvecklingen försämrats med 1,1 procentenheter vilket framgår av nedanstående statistik. Andel arbetslösa år, procent okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013 Norrköping 12,0 12,0 12,5 12,9 Riket 8,7 8,2 8,6 8,5 Skillnad procentenhet 3,3 3,8 3,9 4,4 Källa: Arbetsförmedlingen Mål 2 Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. MÅLUPPFYLLELSE: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultatet ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år. Uppföljning 2013 mål 2 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Måluppfyllelse bedöms utifrån fyra olika mätningar som var och en fokuserar på olika områden, webbplats, e-post, telefon och företagskontakt. Webbplats En webbplatsundersökning genomfördes under december 2013 till januari 2014 och besvarades av personer. Resultatet visade att 67 procent uppgav att de fullt ut kunde lösa sitt ärende genom norrkoping.se och 15 procent kunde delvis lösa sitt ärende. I en undersökning som genomfördes hösten 2012 var motsvarande resultat 68 respektive 13 procent. Av de som kontaktade kommunen genom webbplatsen angav 80 procent att de fått svar på sin fråga inom den tid de förväntat sig vilket kan jämföras med 65 procent hösten Telefoni och e-post Under veckorna år 2013 genomfördes en servicemätning via telefon och e-post. Mätningen genomfördes genom 108 sökningar via telefon samt 108 e-brev till kommunens funktionsbrevlåda. Mätningen visade att drygt hälften av alla kontaktförsök via telefon resulterade i kontakt med en handläggare vilket är i nivå med liknande kommuner. En mätning i början av 2013 visade en kontaktfrekvens på 70 procent i kommunen. Undersökningarna är dock inte helt jämförbara då metoderna som använts varit olika.

10 10 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mätningen med e-post visade att svarsfrekvensen de första två dygnen inom Norrköpings kommun är lika hög som för liknande kommuner, cirka 80 procent. Antalet obesvarade e-postmeddelanden är däremot högre i Norrköpings kommun jämfört med liknande kommuner. Insikt företagare om myndighetsärenden Hösten 2012 deltog kommunen i Sveriges Kommuners och Landstings undersökning Insikt. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Resultatet redovisas som ett nöjd-kund-index (NKI) totalt och uppdelat på de olika myndighetsområdena. NKI totalt och efter myndighetsområde Norrköpings kommun Samtliga kommuner Totalt Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelse Miljö- och hälsoskydd Serveringstillstånd E-tjänster Under 2013 har dessa nio nya e-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna lanserats: Ansökan om ekonomiskt bistånd Anmälan till tomt- och småhuskö Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende Ansökan om skolskjuts vid särskilda behov Ansökan om skolskjuts vid eget val av skola Ansökan om kontant reseersättning vid gymnasiestudier Ansökan om färdtjänst Ansökan om registrering av livsmedelsverksamhet Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Mål 3 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer. MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett. Uppföljning 2013 mål 3 Målet är uppfyllt Utveckling: Under året har 15 detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande vunnit laga kraft. Sammantaget innebär det ett tillskott av cirka 900 lägenheter i kommunen. Det rör sig om ett antal planer i staden som möjliggör både förtätning och en blandad bostadsbebyggelse, samt småhusplaner utmed prioriterade stråk i attraktiva vattennära lägen. I själva staden finns sammantaget byggklar mark där detaljplaner vunnit laga kraft för drygt lägenheter. Det finns en god spridning och variation i dessa planer. Lägena är främst centrumnära med närhet till starka kommunikationsstråk, grönområden och rekreation. I kommunen i övrigt finns byggklar mark med lagakraftvunna detaljplaner för omkring 600 lägenheter. Dessa utgörs till största del av tomter för småhus och ligger i huvudsak nära prioriterade tätorter och intill kommunikationsstråk. Av dessa är drygt 40 direkt tillgängliga för allmänheten. Under 2012 vann sex detaljplaner med inriktning bostäder laga kraft, vilka möjliggjorde byggande av 500 lägenheter. Under 2013 har nästan dubbelt så många bostäder möjliggjorts i de 15 laga kraftvunna detaljplanerna. Planberedskapen har förbättrats under året.

11 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 11 Mål 4 Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år Uppföljning 2013 mål 4 Målet är uppfyllt Utveckling: Antal besök på kulturinstitutionerna har ökat jämfört med Den stora ökningen av besök på biblioteken står Hageby bibliotek för som mer än sexdubblade sina besökssiffror 2012 till 2013 efter flytten till Mirum Galleria Konstmuseet* Biblioteken Bio Harlekinen/Cnema Totalt antal besök Stadsmuseet** Symfoniorkestern, genomsnittlig beläggning vid offentliga konserter i Louis de Geerhallen *Konstmuseet var stängt på grund av ombyggnad av reception. **Jämförbar statistik för 2010 och 2011 saknas. Mål 5 Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång. MÅLUPPFYLLELSE: Arbetet med Ostlänken ska ha högsta prioritet i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag. Kommunen har medverkat till att expressbussarnas turtäthet till Linköping har ökat. Expressbussarnas restid till Linköping har minskat genom att exempelvis bussar prioriteras framför bilar i trafiken. Planering av spårbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad samt Söderköping och Norrköping har framskridit. Uppföljning 2013 mål 5 Målet är uppfyllt Utveckling: Kommunen har på olika sätt aktivt deltagit i påverkansarbete avseende ökad kapacitet på järnvägen. Regeringens satsning på Ostlänken i budgetpropositionen på 30 miljarder med byggstart 2017, direktivet till Trafikverket i december 2012 och Trafikverkets förslag till Nationell infrastrukturplan innebär att målet kommer att kunna uppfyllas. Kommunstyrelsen har beslutat om övergripande organisation för arbetet kring Ostlänken, kommunfullmäktige har beslutat om ekonomiska resurser och arbetet är igång. Infarten för Expressbussen, Linköpingsvägen, har byggts om för att snabba på och prioritera bussen. Analys av övriga infarter i tätorten för kollektivtrafiken pågår togs en idéstudie över spårbunden trafik mellan Norrköping och Söderköping fram. Utredningen av spåbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad har inte påbörjats.

12 12 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 6 Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring MÅLUPPFYLLELSE: Det har tillkommit fler delägare i Cleantech Östergötland och i Marknadsbolaget Fjärde Storstadsregionen jämfört med år Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling. Uppföljning 2013 mål 6 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: En regional innovationsstrategi har utarbetats, under ledning av regionförbundet Östsam och länsstyrelsen. Som en del av strategin ingår samordning av näringslivsinsatser i regionen. Regional samverkan inom East Sweden Business Region tar nu fart, bland annat genom statligt stöd från Tillväxtverket. En avsiktsförklaring om samverkan har tecknats mellan kommunerna Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Vingåker, Finspång och Norrköping. Beslut har tagits om avveckling av Cleantech Östergötland AB och detta arbete har påbörjats. Delar av verksamheten kommer drivas vidare i annan organisatorisk form. En avsiktsförklaring har undertecknats av samtliga ägare till Marknadsbolaget för att under det närmaste året se över verksamhetens innehåll. Det innebär att nuvarande aktieägaravtal har förlängts ett år, till slutet av Landstingets utredning Utveckling Östergötland, med syfte att skapa en regional organisation för regionala utvecklingsfrågor, har startat under Mål 7 Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter. MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för hur många bostäder som byggts och vilken upplåtelseform de har. Uppföljning 2013 mål 7 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Under 2013 har slutbevis och slutbesked lämnats in för totalt 153 objekt. Av dessa avsåg 121 objekt enbostadshus och 26 objekt fritidshus. Sex objekt avsåg flerbostadshus om totalt 87 lägenheter. Tre av flerbostadshusen, totalt 30 lägenheter, utgör lägenheter i gruppboende i hyresrättsform. Två av flerbostadshusen, totalt 10 lägenheter, utgör äganderätter i parhus eller radhus. Ett flerbostadshus om 47 lägenheter utgör bostadsrätter. Sammantaget innebär detta ett nytillskott om 208 lägenheter för permanentboende. Byggande pågår i sex objekt i staden. Det innebär sammantaget ett tillskott om 344 lägenheter. Det rör sig om flerbostadshus varav 222 lägenheter utgör hyresrätter. Under 2012 färdigställdes 141 lägenheter, samtliga lägenheter i småhus enligt Statistiska centralbyråns statistikunderlag. Jämfört med 87 färdigställda lägenheter i flerbostadhus och 121 färdigställda lägenheter i småhus, är årets resultat förbättrat med föregående år. Målet att 400 nya bostäder ska kunna byggas årligen får betraktas som uppfyllt. Detta med hänsyn till den byggklara mark som finns inom kommunen, de bygglovsansökningar som inkommit och beviljats under året samt pågående byggprojekt. Målsättningen om 100 hyresbostäder årligen uppfylls inte i år men kommer att uppnås med råge under 2014.

13 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 13 Målområde Utbildningsstaden Mål 8 Barngrupperna ska minska i storlek. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år Uppföljning 2013 mål 8 Målet är uppfyllt Utveckling: Antalet barn per årsarbetare i förskolan var i Norrköping 5,7 barn den 15 oktober 2010, enligt den officiella statistiken publicerad av Skolverket. Antalet barn per årsarbetare minskade till 5,6 under 2011 och ökade till 5,9 barn per årsarbetare under Under 2013 sjönk antalet barn per årsarbetare igen till 5,6. Gruppernas storlek har minskat från 17, till 17,5 2013, enligt SCB. Antal barn per årsarbetare okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013 Antal barn per årsarbetare 5,7 5,6 5,9 5,6 Källa: Webfocus Mål 9 Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. MÅLUPPFYLLELSE: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem. Uppföljning 2013 mål 9 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning. Under året har alla förskolor använt Qualis kvalitetssäkringssystem för att utveckla verksamheten. 15 enheter har granskats av externa granskare utifrån kriterier inom elva olika kvalitetsområden. En majoritet har certifierats. Den årliga uppföljningen visar att förskolornas starka områden är Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel samt Organisation.

14 14 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 10 Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent år Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år Andelen vuxenstuderande med lägst betyget E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa vid en jämförelse inom gruppen större städer. Uppföljning 2013 mål 10 Målet är inte uppfyllt Utveckling: Andelen elever med behörighet till nationella program i gymnasiet har minskat något, från 87,4 läsåret till 85,6 procent I gruppen större städer var andelen 87,9 procent läsåret och skillnaden mellan Norrköping och gruppen större städer har ökat. Andelen elever som fullföljer sin gymnasie utbildning inom fyra år uppgick 2013 till 75 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med För gruppen större städer var andelen år procent. Skillnaden mellan Norrköping och gruppen större städer har minskat. De tre bästa kommunerna låg i intervallet procent. Inom grundläggande vuxenutbildning har 97 procent av de studerande fått lägst E som betyg. Många elever inom grundläggande vuxenutbildning har stora studiesvårigheter. Inom den gymnasiala utbildningen har 83 procent av de studerande nått målet. Andel behöriga till nationellt program, procent Läsår Läsår Läsår Norrköping 86,6 87,4 85,6 Större städer 87,6 87,6 87,9 Skillnad, procentenhet 1,0 0,2 2,3 Källa: Skolverket Andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år, procent Fullföljd utbildning inom fyra år inklusive IV-program, Norrköping Fullföljd utbildning inom fyra år inklusive IV-program, större städer Skillnad, procentenhet Källa: Skolverket Andel vuxenstuderande med lägst betyg E på avslutade kurser, procent Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Källa: Extens

15 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 15 Målområde Den barnvänliga staden Mål 11 Kommunen ska utveckla bra livs- och lekmiljöer för barn. MÅLUPPFYLLELSE: Arbete med säkra skolvägar genomförs för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser anläggs varje år. Uppföljning 2013 mål 11 Målet är uppfyllt Utveckling: I skolresplaneprojektet samverkar tekniska kontoret och utbildningskontoret i syfte att få fler att gå, cykla och åka med kollektivtrafiken till skolan för att minska trafiken och göra skolvägarna mer säkra. Inom projektet genomförs också kartläggningar av skolvägar och vilka platser som inte upplevs som trafiksäkra. I skolresplanprojektet har tre nya skolor integrerats; Östra Erlaskolan, Ektorpsringen och Vilbergsskolan. Totalt ingår 9 skolor i projektet. Trafiksäkerhetsåtgärder har bland annat utförts vid trafikplats Beckershov, i korsningarna mellan Holmstagatan och Trozelligatan, Albrektsvägen och Gamla Övägen samt Finspångsvägen och Bråvalla. Nya hastighetsgränser har införts inom Norrköpings tätort. De nya hastighetsgränserna har redan bidragit till minskat antal skadade personer i jämförelse med tidigare år under samma period. Upprustning av utemiljön har skett vid Söderport samt Armbandet, Strandgården, Igelkotten, Fågelsången, Jurslavillan och Tallbackens förskola. När förskolor renoveras finns ett pedagogiskt lokalprogram som tas fram enligt Norrköpings Förskola (modellförskolan). Skolprogrammet ska användas vid renoveringar och nybyggnation. Detta kommer att utvärderas under I slutet av maj invigdes Strömparken. Besökare i olika åldrar har hittat till den nya och attraktiva parken. En lekmiljö i Oxelbergsparken har totalrenoverats under året och i Skarphagen har en helt ny lekmiljö skapats. Mål 12 Antalett barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn som har placerats i HVB-hem (Hem för vård eller boende) har minskat under året jämfört med antalet år Uppföljning 2013 mål 12 Målet är uppfyllt Utveckling: I jämförelse med 2010 har antalet barn och ungdomar i HVB-hem minskat med 17. Mellan åren 2012 och 2013 har minskningen varit 12 personer. Antal barn placerade i HVB-hem Antal barn Källa: VIVA Mål 13 Andelen barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjnings stöd ska minska. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år Uppföljning 2013 mål 13 Målet är inte uppfyllt Utveckling: Andelen har ökat från 4,2 procent 2010 till 4,9 procent Under 2013 fanns det barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd under minst 10 av årets 12 månader, vilket utgör en 4,9 procent av det totala antalet barn 0-17 år i kommunen. Andelen har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med I jämförelse med år 2010 har andelen ökat med 0,7 procentenheter. Andel barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjningsstöd Antal barn Andel barn 0-17 år, procent 4,2 4,1 5,1 4,9 Källa: VIVA

16 16 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 14 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet. MÅLUPPFYLLELSE: Samarbetet mellan kultur- och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år Uppföljning 2013 mål 14 Målet är uppfyllt Utveckling: Stadsbibliotekets klassbesök har mer än fördubblats 2013 jämfört med Även antalet besök av barn och unga på stadsmuseet har ökat kraftigt under perioden. Norrköpings Konstmuseum redovisar en ökning jämfört med 2010 av antalet besök av barn och unga med 38 procent. Antalet program och aktiviteter för barn och unga har ökat både på museet och externt. Förutom bildverkstad och familjevisning har museet satsat på nya samverkansformer i dialog med brukare och externa aktörer. Det totala besöksantalet på Cnema av barn och unga har ökat från besök år 2010 till besök år Samarbetet mellan Cnema och skolor i Norrköping har ökat framför allt inom det egna skapandet fanns i princip ingen sådan verksamhet alls och 2013 nådde pedagogerna barn. Genom Kulturlagets verksamhet i grundskolan erbjuds alla barn kulturupplevelser av högsta klass. Alla barn i årskurs 3 har deltagit i Bronsåldersspelet Konungasejdeln på Himmelstalund. Även på mellan- och högstadiet får många elever delta i något temaarbete med Kulturlaget. Alla grundskolebarn erbjuds att delta i ämnesverksamheten genom informationsbroschyren, men alla har inte möjlighet att delta. Skälen till det är flera, till attraktiva instrumentgrupper är köerna för långa, kostnaderna är ett hinder, ett tredje skäl kan vara att man inte har kännedom om vad kulturskolan är och vad den står för. Norrköpings Symfoniorkesters uppsökande verksamhet har alltmer ersatts av att de arbetar med barn i process vid de olika skol- och barnproduktionerna. Det bidragsstödda föreningslivet har ökat från barn och unga 2010 till år Besökssiffror barn och unga vid kulturinstitutioner Konstmuseet Stadsmuseet Biblioteken inbokade klassbesök Skolbio Harlekinen/Cnema Totalt Besöksiffror barn och unga vid Norrköpings Symfoniorkester Skolkonserter (förskola, gymnasiet) Barn- och familjekonserter Studiebesök, förskoleklass, specialgrupper från sär- och träningsskolan Konsert för personer med funktionsnedsättning Uppsökande verksamhet i förskola och familjecentraler Totalt Övriga aktiveteter för barn och unga Kulturskolan, antal barn aktiva i annan pedagogisk verksamhet Föreningsaktivitet, antal bidragsberättigade i åldern 7-20 år

17 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 17 Målområde Den gröna staden Mål 15 Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt. MÅLUPPFYLLELSE: Kommunstyrelsen, stadsplaneringsnämnden och tekniska nämnden redovisar årligen hur man i stadsplaneringen har arbetat för att minska behovet av transporter. Den årliga relativa ökningstakten av biltrafikarbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år Antalet cyklister ökar jämfört med år Uppföljning 2013 mål 15 Målet är uppfyllt Utveckling: Kommunstyrelsens kontor, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret samarbetar kontinuerligt för att öka det hållbara resandet och för att minska behovet av transporter. I uppföljningen nedan redovisas exempel på insatser Trafikmätning och åtgärder Tekniska kontorets utför varje år mätningar av antalet fordon som passerar centrumsnittet. Trafikmätningar som utfördes 2012 visar en trafikminskning på cirka 3 procent i centrala Norrköping jämfört med 2010 och under samma period har cykeltrafiken i mätpunkterna ökat med 9,1 procent. Under 2013 har Östra promenaden och stråket från Vrinnevi mot centrum fått nya gång- och cykelvägar. Därtill har kontoret förbättrat trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och genomfört flera cykelfrämjande aktiviteter. Planering Stadsbyggnadskontoret arbetar bland annat med en ny översiktsplan för landsbygden, riktlinjer för parkering inklusive en ny parkeringsnorm, riktlinjer för kollektivtrafik samt är i uppstartsfasen med en ny översiktsplan för staden. Norrköping befinner sig i ett läge av stark befolkningstillväxt men med god planering kan möjligheterna till minskat transportbehov och hållbara transporter ändå öka. Riktlinjer Kommunstyrelsens kontor har reviderat riktlinjen för upphandling och inköp och även kompletterat riktlinjen med en resehandbok för kommunanställdas tjänsteresor. Samverkan Kommunstyrelsens kontor samverkar med Linköpings universitet och Statens transport- och forskningsinstitut, VTI. Under året har ett seminarie som främjar målet arrangerats. Kontoret ingår också i referensgruppen för forskningsprogrammet Hållbara Norrköping. Stadsutvecklingsprojektet Saltängen ingår i ett forskningsprogram kring elfordon och laddinfrastruktur tillsammans med LiU och flera andra parter Förändringar av trafikmängderna inom centrumsnittet (området som avgränsas av Norra, Östra och Södra Promenaden samt Kungsgatan) på lång sikt kan ses som en indexkurva där 1993 års värden motsvarar index 100

18 18 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 16 Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gång avstånd från sin bostad. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år Uppföljning 2013 mål 16 Målet är inte uppfyllt Utveckling: Kontoren arbetar med att uppfylla målet om gångavstånd till grönområde i all planering. Svårigheter att finna lämpliga platser samt finansiering utgör hinder i arbetet och målet kommer inte att kunna uppfyllas under målperioden. Kontoren vill ändå framhäva att en ökad attraktivitet och tillgänglighet till parkmiljöer har åstadkommits under Strömparken har byggts om med en mängd attraktiva kvaliteter. Detta gör att många människor i innerstaden har fått närmre till en park med höga kvaliteter. Parken lockar även människor utanför promenadavståndet på 300 meter. Nämnas bör också Tullhusbron som har öppnat upp ett nytt stråk i staden förbi parkmiljöer som Norra kajen och Strömsholmen. Bron bidrar till att fler människor kan röra sig i stadens grönområden. Tekniska kontoret har definierat tillgängligt grönområde som en yta om minst 0,3 hektar. Måttet 0,3 hektar har hämtats från miljöpsykologisk forskning och är enligt Boverket det rekommenderade minsta måttet på en lokalpark. Norrköpings grönområden har analyserats utifrån detta och då framstod behov särskilt i nedan nämnda områden. Grönområden i Haga och stadsdelen Berget I syfte att nå målet undersöktes möjligheten att göra om fotbollsplanen i anslutning till Hagaparken till grönyta. Det framkom att en sådan ombyggnation inte var möjlig eftersom planen används frekvent av Hagaskolan och Hagagymnasiet. Det finns tyvärr inte någon annan tillgänglig yta att omvandla till park i detta område. Inom stadsdelen Berget arbetar stadsbyggnadskontoret med en ny detaljplan. Detaljplanen innefattar en ny park och när den är klar kommer de kvarter som saknar grönområde idag att ha närmare än 300 meter till den parken. Detta kommer att dröja några år eftersom bostäderna måste byggas innan parken. Kartläggning Tekniska kontoret genomför en studie där parker och grönområden större än 0,3 hektar kartläggs och analyseras. Utifrån studien tas utvecklingsförslag fram för grönområdena så att fler människor ska ha tillgång till park inom 300 meter. Mål 17 All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden skall tillagas så nära brukaren som möjligt. MÅLUPPFYLLELSE: : Antalet tillagningskök har ökat jämfört med år 2010 Uppföljning 2013 mål 17 Målet är uppfyllt Utveckling: Totalt finns 42 tillagningskök inom förskolan. Under 2013 har Sjörövaren och Ringblommans förskola fått tillagningskök. Vid Rönnbärets förskola har ombyggnation av ett befintligt tillagningskök skett. I skolan finns 25 stycken tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under Inom vård och omsorg finns totalt sju tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under 2013.

19 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 19 Målområde Omsorgsstaden Mål 18 Den enskildes delaktighet och in fly tande inom äldre omsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssatsningen Mina timmar. MÅLUPPFYLLELSE: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts. Uppföljning 2013 mål 18 Målet är uppfyllt Utveckling: Innehållet i satsningen Mina timmar har definierats. Mina Timmar innebär att den som har serviceinsatser, som till exempel städ och tvätt, får ett beslut om ett antal timmar och i beslutet framgår målet med insatserna. Den beslutade tiden blir därmed den enskildes Mina Timmar. Den som har beviljats Mina Timmar kommer inom ramen för en serviceinsatsmeny kunna välja vad hon eller han vill ha utfört när hemtjänsten kommer. Serviceinsatsmenyn är inte statisk utan kan och bör förändras över tid, exempelvis efter uppföljning och utvärdering Personalen som utför serviceinsatser kommer att tillhöra en serviceinsatsgrupp och arbeta på ett ännu mer flexibelt sätt än vad man kan göra i dag. Så långt som möjligt ska den enskilde vara med och bestämma när serviceinsatsen ska utföras och hur tiden ska fördelas. Mina Timmar kommer med detta arbetssätt att ge dem som har hemtjänst ökad delaktighet och ökat inflytande över sin vardag. Mina timmar innebär också att ett servicetorg ska öppnas i centrala Norrköping. Där ges information för kommunens invånare om vård- och omsorgskontorets verksamheter och om andra myndigheter, organisationer och samfund. På servicetorget arbetar biståndshandläggare, undersköterska och arbetsterapeut som kan ge individuell rådgivning och vägledning vad gäller kommunal vård- och omsorg och välfärdsteknologi, det vill säga hjälpmedel av olika slag. Vid vård- och omsorgsnämndens möte den 11 december 2013 fattades beslut om att Mina Timmar påbörjas i ett geografiskt område som ska utvärderas efter fyra månader. Det geografiska området är Hageby, Ringdansen och Vikbolandet. Utvärderingen ska presenteras för vård- och omsorgsnämnden våren 2015 inför nytt ställningstagande. Mål 19 Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redovisas i vilken utsträckning som personer med funktionsnedsättning eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen. Uppföljning 2013 mål 19 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Arbete pågår med omstrukturering inom befintliga särskilda boenden för att få mer homogena grupper. Inventering har gjorts av de personer som har boendestöd och deras behov. Planering pågår kring kompetensutveckling för personal utifrån brukarnas behov av stöd. Mötesplats för målgruppen behöver utvecklas. Nya anpassade lokaler för boendestöd skulle förbättra verksamheten. För daglig verksamhet är grunden individanpassning men ett förbättringsarbete kvarstår för att fullt ut få en daglig verksamhet som är anpassat till individnivå. Även den fysiska miljön behöver vara individanpassad för att verksamheten ska fungera för alla parter. Det krävs en flexibilitet i att kunna förändra den fysiska miljön allteftersom, som inte är optimal. En ny daglig verksamhet enligt LSS startade under året. Det är en bildstudio för filmproduktion, där några personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning deltar. En försöksverksamhet i samverkan inom Norrköpings kommun kallad NP-center startade i oktober. Verksamheten, som är under uppbyggnad, sker i samverkan med utbildningskontoret och socialkontoret och erbjuder korttidsboende, fritidsaktiviteter, stöd i skola, familjestöd och eller behandling. De har även ett uppdrag att arbeta med metod- och kompetensutveckling, som ska komma alla nämnders verksamheter och naturligtvis målgruppen till del. Vård- och omsorgskontoret har under 2013 fortsatt att utbilda personal i en evidensbaserad och beprövad arbetsmetod som heter Ett Självständigt Liv (ESL). Genom ESL ges social färdighetsträning för att öka möjligheten till självständigt liv, öka förmågan och utbytet av att umgås med andra, bli mer kunnig om egna reaktioner, minska kvarstående symtom och få en större förmåga till samarbete. Även utbildning i neuropsykiatri pågår för personal.

20 20 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden Mål 20 Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norrköping ska därför främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oberoende av förutsättning eller bakgrund. MÅLUPPFYLLELSE: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kommundelar med medborgare, föreningar, nätverk etcetera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar. Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hanteringen av synpunkter från medborgarna har skett. Norrköpingsbornas deltagande i valet till Europaparlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdeltagandet år Uppföljning 2013 mål 20 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: Hur har nämnderna kommunicerat aktuella frågor i kommundelarna? Nämnderna och förvaltningarna kommunicerar aktuella frågor i flera forum och med flera metoder. Nedan redovisas några exempel. Under året har kommunens närvaro på hemsidan och i sociala medier fortsatt att utvecklas. Vid sidan av de egna hemsidorna finns kommunen på Facebook, Twitter och Instagram. På Facebooksidan kan medborgare ställa frågor och snabbt få svar. Livsmedelskontroller på Facebook är också en verksamhet som uppmärksammats av många kommuninvånare. Vid stadsutvecklingsprojekt samverkar stadsplaneringsnämnden och stadsbyggnadskontoret med medborgarna, såväl i tidiga som i senare skeden. När ett arbete pågår i ett område bjuder nämnden in till dialog. Alla detaljplaner läggs upp på kommunens webbplats och annonseras i papperstidningar. Stadsbyggnadskontoret har i december genomfört en utställning i Domino galleria. Utställningen handlade om hur innerstaden ska utvecklas. Kontoret var på plats med enkäter, visualiseringsbord och barnhörna. Under hösten 2013 har stadsbyggnadskontoret också visat verktyget Cityplanner för den tjänstemannagrupp som arbetar med civilsamhällets föreningar, så som Röda korset, KRIS och pensionärsföreningar. Stadsbyggnadskontoret har visat hur Cityplanner kan användas för att underlätta för de berörda föreningarna att inkomma med synpunkter till kommunen. Tekniska nämnden har gett tekniska kontoret ett uppdrag att öka medborgarinflytandet med hjälp av dialogmöten i samband med omgestaltning av lekmiljöerna i Skarphagsparken och Oxelbergsparken samt vid förstudien av Ektorpsparken. Tekniska kontorets verksamhet för avfall mötte under kulturnatten medborgare i Hörsalsparken för att uppmärksamma miljöfrågorna kring elavfall, och i oktober arrangerade det så kallade Myggnätet en träff för barn kring samma tema. Utöver det har tekniska nämnden och tekniska kontoret genomfört dialogmöte kring hundrastgård i Oxelbergen där de närboende bjöds in för dialog. Under hösten har en kampanj för att främja cyklande framför bilåkande genomförts. Cyklisterna fick reflexvästar där texten Du blev just omkörd av en cyklist fanns tryckt på ryggen. Vård- och omsorgsnämnden kommunicerar aktuella frågor med kommunala pensionärsråden, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och genom LSS-samverkan samt genom aktiviteter så som psykiatriveckan. Utbildningsnämnderna och utbildningskontoret samverkar med föreningar när det gäller ungdomars engagemang i Folkparken, skolors nyttjande av idrottsplatser, Idrott utan gränser med mera. Enskilda

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2011-2014 Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål och målupp fyllelse för dem, diarienummer

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2011-2014 Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål och måluppfyllelse för dem, diarienummer

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Årsredovisning 2012. Del 1 Norrköpings kommun

Årsredovisning 2012. Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisning 2012 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisning 2012 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Årsredovisning 2011 Del 1 Norrköpings kommun

Årsredovisning 2011 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisning 2011 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisning 2011 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Social investeringsfond i Norrköping

Social investeringsfond i Norrköping Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Anders Hägg Anders Rabb Sandra Volter Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Solna stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens innehåll

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Kurvorna pekar nedåt!

Kurvorna pekar nedåt! Kurvorna pekar nedåt! 2 ½ år av mandatperioden har gått och vi socialdemokrater ser med oro på utvecklingen för Karlstad. Vi har under mandatperioden lagt en rad förslag som skulle påverkat utvecklingen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2015 NORRKÖPINGS KOMMUN Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Håbo. Så gick det för. Plusresultat för 2013. Håbo en av Sveriges superkommuner. Håbo. en allt attraktivare arbetsplats

Håbo. Så gick det för. Plusresultat för 2013. Håbo en av Sveriges superkommuner. Håbo. en allt attraktivare arbetsplats Så gick det för Håbo 2013 En sammanfattning av kommunens årsredovisning 2013. Den finns i sin helhet på www.habo.se Plusresultat för 2013 Håbo en av Sveriges superkommuner Håbo en allt attraktivare arbetsplats

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Inledning. Revisorernas redogörelse NORRKÖPINGS KOMMUN. Revisionskontoret

Inledning. Revisorernas redogörelse NORRKÖPINGS KOMMUN. Revisionskontoret Inledning En viktig del i revisorernas arbete är planeringen, där valet av granskningsområde blir avgörande för revisionens resultat. Revisionens granskning sker därför utifrån en riskbedömning som dokumenteras

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer