BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures"

Transkript

1 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No.1258 BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Mikael Scheja Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet, Linköping Linköping 2009

2 Mikael Scheja 2009 Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISBN: ISSN: Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping Distribuerad av: Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköping Tel:

3 BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Av Mikael Scheja Juni 2009 ISBN: Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISSN: SAMMANFATTNING Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmått som inte är definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utsträckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur väl redovisningen av NGM förklarar ett värde på företags aktier i jämförelse med GAAP men inte inriktats på vad upprättarnas motiv är för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utsträckning måtten förekommer har dessutom haft en begränsad omfattning. Syftet med avhandlingen är därför att öka kunskapen om och förståelsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas två forskningsfrågor: hur redovisar bolag på Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp än de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)? och varför redovisar bolagen på Stockholmsbörsen NGM?. Redovisningsnormering utgår från att redovisningen ska upprättas för att ge användbarhet till användaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprättare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprättare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmått. Teori om resultatutjämning anger att upprättare är opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan påverka användare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns därför till varför upprättare kan komma att tillämpa s.k. earnings management. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnå ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions värdering och när, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management även kan tillämpas av upprättare genom att principer väljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp.

4 Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, används av de flesta upprättare och i stor utsträckning är unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jämförelsestörande poster och för att möjliggöra jämförelser av en enhet över tiden. Det är vanligt att bolagen i sina delårsrapporter redovisar NGM på ett mer framträdande sätt relativt GAAPmåtten. Användare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall är unika för olika bolag och innehåller summeringar av olika intäkts- och kostnadsposter. Många NGM redovisas utan att det upprättande bolaget definierar resultatbegreppets innehåll och det är vanligt att en läsare av en rapport inte kan se hur ett NGM beräknats. Ett bolags redovisning av NGM förändras även över året i stor utsträckning. En svår aspekt är kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad NGM innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade NGM är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade NGM för användare. Tidigare litteratur har fört fram två huvudsakliga motiv och förklaringar till upprättarnas redovisning av NGM: förbättrad information till användaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgång av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprättare, framkommer dock slutsatsen att det också finns upprättare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan från tid till annan styras av olika faktorer utan något mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprättarna. Dessutom visar det sig att en del upprättare med förbättrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredställer de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans. Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB.

5 LISTED CORPORATIONS PRESENTATION OF ALTERNATIVE EARNINGS MEASURES A study of how, and why, corporations listed on the Stockholm stock exchange presents Non-GAAP Measures By Mikael Scheja June 2009 ISBN: Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISSN: SUMMARY It has become common for listed companies to present earnings measures undefined by GAAP. These measures are commonly referred to as Non-GAAP Measures, or in short: NGM. Prior NGM research has to a large extent been undertaken with quantitative methods in order to compare the relevance of NGM with GAAP as explanations for company value, but has not been directed towards prepares motives for the presentation of NGM. Research about companies presentation of NGM and to what extent such measures are presented has been limited. The purpose of the dissertation is therefore to increase the knowledge and understanding of listed corporations presentations of Non-GAAP Measures. As is implied by the title two research questions are addressed: How do companies listed on the Stockholm stock exchange present other earnings measures than those defined by GAAP (Non-GAAP Measures)? and Why do companies on the Stockholm stock exchange present NGM?. According to accounting standardization accounting information should be presented to provide usefulness to users. However, accounting theories expresses that preparers may have other motives. Positive Accounting Theory suggests that prepares may have incentives to present NGM because accounting measures effect the outcome in contracts. Smoothing theory states that preparers are opportunistic and strive to maximize personal benefits, they believe they can influence users through the accounting presentation. Thus, there are different explanations as to why preparers may use earnings management. In accounting literature the term earnings management means that management deliberately chooses accounting principles in order to achieve a certain earnings number. The chosen principles affect the measurement and recognition of an accounting item. In the dissertation earnings management is explained to also comprise when preparers choose principles for the presentation of an earnings measure.

6 Findings in the dissertation are, among other things, that NGM can be found in large numbers, are presented by most preparers and are to a great extent unique for each company. Companies mostly report NGM to adjust earnings for items affecting comparability and to enable comparison of an entity over time. It is common for companies in their interim reports to present NGM prominent relative to GAAP earnings. Users need to be aware of the uniqueness of a company s NGM and that NGM with similar names can contain summarizations of different income and expense items. Many NGM are presented unaccompanied by a definition from the preparer and it is common for a user of a report to be unable to see how a NGM has been computed. A company s presentation of NGM is also often changed during the year. A difficult issue is the trade-off between different qualitative characteristics in a NGM. If a measure should be relevant it may be hard to combine with comparability and reliability. Uncertainty regarding what items of income and expense NGM contains and the change of the composition of the measures over time results in NGM that are hard to compare within and between companies. But it can also result in additional consequences. Information asymmetry, contractual costs, costs in the allocation of capital, risks of adverse selection and moral hazard with preparers can decrease the benefit of presented NGM for users. Prior literature has put forth two principal motives and explanations for preparers presentation of NGM: improved information to the user and earnings management due to either opportunism or contracts. The method used in the dissertation, a combination of an analysis of financial reports and interviews with preparers, has resulted in the conclusion that there are also preparers who do not have an overall motive for the presentation of NGM. They are from time to time influenced by different factors without any pattern of co variation between either the factors or the preparers. Furthermore some preparers who have the motive of improved information cannot fully master to present NGM that satisfies the underlying normative qualitative characteristics of comparability, reliability and relevance. The dissertation has been financed by PricewaterhouseCoopers AB.

7 Företal Ekonomiska informationssystem bedriver forskning och utbildning i gränslandet mellan ekonomi och IT. Mer precist handlar ämnesområdet om hur information överförs från, mellan och till människor. Särskilt intresse riktas mot vilken roll strategier och informationssystem har när människor samverkar i olika slags organisationer (företag, myndigheter, förvaltningar och föreningar), men också deras samspel med till exempel kunder och medborgare. Vår forskning är inriktad på följande områden: * Strategisk IT-användning, med fokus på organisering kring IT-utnyttjande * Strategisk ekonomistyrning * Extern redovisning, revision samt ekonomisk brottslighet * IT och produktivitet Inom ämnesområdet tillhör flertalet doktorander antingen forskarskolan Management och IT (MIT) eller the Research programme for Auditors and Consultants (RAC). I MIT medverkar ett tiotal högskolor och universitet. Inom ramen för detta nätverk erbjuds en doktorandutbildning med inriktning på frågeställningar i gränslandet mellan ekonomi och IT. RAC är en forskarutbildning med inriktning mot redovisning och revision och med tonvikt på hantering av information. Den kombinerar praktik på revisionsbyrå med forskarkurser och licentiatarbete. Föreliggande arbete, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures, är skriven av ekonomie magister Mikael Scheja, som tillhör forskarskolan RAC. Han presenterar det som sin doktorsavhandling inom ämnesområdet Ekonomiska informationssystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Linköping i april 2009 Fredrik Nilsson Professor Ekonomiska informationssystem

8

9 AVHANDLINGAR INOM ÄMNESOMRÅDET EKONOMISKA INFORMATIONSSYSTEM DOKTORSAVHANDLINGAR 1. Savén, Bengt, 1995, Verksamhetsmodeller för beslutsstöd och lärande En studie av produktionssimulering vid Asea/ABB Doktorsavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Villegas, Jaime, 1996, Simulation Supported Industrial Training from an Organizational Learning Perspective. Development and Evaluation of the SSIT Method. Doktorsavhandling 429, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Nilsson, Fredrik, 1997, Strategi och ekonomisk styrning En studie av hur ekonomiska styrsystem utformas och används efter företagsförvärv. Doktorsavhandling 475, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Moberg, Anna, 1997, Närhet och distans Studier av kommunikationsmönster i satellitkontor och flexibla kontor. Doktorsavhandling 512, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Lindström, Jörgen, 1999, Does Distance Matter? On Geographical Dispersion in Organisations. Doktorsavhandling 567, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Tjäder, Jimmy, 2000, Systemimplementering i praktiken En studie av logiker i fyra projekt. Doktorsavhandling 618, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Petri, Carl-Johan, 2001, Organizational Information Provision Managing Mandatory and Discretionary Use of Information Technology. Doktorsavhandling 720, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Gäre, Klas, 2003, Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem. Doktorsavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 9. Skåmedal, Jo, 2004, Telecommuting s Implications on Travel and Travel Patterns. Doktorsavhandling 869, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Askenäs, Linda, 2004, The Roles of IT Studies of Organising when Implementing and Using Enterprise Systems. Doktorsavhandling 870, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Wang, Zhiping, 2004, Capacity-Constrained Production-Inventory Systems Modelling and Analysis in both a Traditional and an E-Business Context. Doktorsavhandling 889, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 1

10 12. Kald, Magnus, 2004, In the Borderland between Strategy and Management Control Theoretical Frameworks and Empirical Evidence. Doktorsavhandling 910, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Cäker, Mikael, 2005, Management Accounting as Constructing and Opposing Customer Focus: Three Case Studies on Management Accounting and Customer Relations. Doktorsavhandling 933, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Keller, Christina, 2007, Virtual Learning Environments in Higher Education A Study of User Acceptance. Doktorsavhandling 1114, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Cöster, Mathias, 2007, The Digital Transformation of the Swedish Graphic Industry. Doktorsavhandling 1126, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Ahlström, Petter, 2008, Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden. Doktorsavhandling 1188, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Scheja, Mikael, 2009, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures. Doktorsavhandling 1258, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. LICENTIATAVHANDLINGAR 1. Larsson, Rolf, 1992, Aktivitetsbaserad kalkylering i ett nytt ekonomisystem. Licentiatavhandling 298, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Noghabai, Mehran, 1993, Värdering av strategiska datorinvesteringar Med ett ledningsperspektiv på FMS- och KIS-investeringar. Licentiatavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Moberg, Anna, 1993, Satellitkontor En studie av kommunikationsmönster vid arbete på distans. Licentiatavhandling 406, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Carlsson, Peter, 1994, Separation av företagsledning och finansiering Fallstudier av företagsledarutköp ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 414, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Sjöström, Camilla, 1994, Revision och lagreglering Ett historiskt perspektiv. Licentiatavhandling 417, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Poignant, Lars, 1994, Informationsteknologi och företagsetablering Effekter på produktivitet och region. Licentiatavhandling 441, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Lind, Jonas, 1994, Creditor Firm Relations: An Interdisciplinary Analysis. Licentiatavhandling 451, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Nilsson, Fredrik, 1994, Strategi och ekonomisk styrning En studie av Sandviks förvärv av Bahco Verktyg. Licentiatavhandling 463, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2

11 9. Lagerström, Bo, 1995, Successiv resultatavräkning av pågående arbeten Fallstudier i tre byggföretag. Licentiatavhandling 476, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Andersson, Jörgen, 1995, Bilder av småföretagares ekonomistyrning. Licentiatavhandling 522, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Larsen, Kristina, 1996, Förutsättningar och begränsningar för arbete på distans Erfarenheter från fyra svenska företag. Licentiatavhandling 550, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 12. Lindström, Jörgen, 1996, Chefers användning av kommunikationsteknik. Licentiatavhandling 587, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Larsson, Annika, 1996, Ekonomisk styrning och organisatorisk passion Ett interaktivt perspektiv. Licentiatavhandling 595, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Ollinen, Jan, 1997, Det flexibla kontorets utveckling på Digital Ett stöd för multiflex? Licentiatavhandling 623, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Zetterlund, Per-Ove, 1998, Normering av svensk redovisning En studie av tillkomsten av Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RR01:91. Licentiatavhandling 668, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Tjäder, Jimmy, 1998, Projektledaren & planen En studie av projektledning i tre installations- och systemutvecklingsprojekt. Licentiatavhandling 675, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Wennestam, Christina, 1998, Information om immateriella resurser Investeringar i forskning och utveckling samt i personal inom skogsindustrin. Licentiatavhandling 712, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 18. Westin, Carl-Johan, 1998, Informationsförsörjning: En fråga om ansvar Aktiviteter och uppdrag i fem stora svenska organisationers operativa informationsförsörjning. Licentiatavhandling 730, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 19. Jansson, Åse, 1998, Miljöhänsyn En del i företags styrning. Licentiatavhandling 731, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 20. Bäckström, Anders, 1998, Värdeskapande kreditgivning Kreditriskhantering ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 734, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 21. Ferntoft, Anders, 1999, Elektronisk affärskommunikation Kontaktkostnader och kontaktprocesser mellan kunder och leverantörer på producentmarknader. Licentiatavhandling 751, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 22. Alvehus, Johan, 1999, Mötets metaforer. En studie av berättelser om möten. Licentiatavhandling 753, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 23. Skåmedal, Jo, 1999, Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resemönster. Licentiatavhandling 752, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 24. Gäre, Klas, 1999, Verksamhetsförändringar i samband med IS-införande. Licentiatavhandling 791, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3

12 25. Björkegren, Charlotte, 1999, Learning for the Next Project Bearers and Barriers in Knowledge Transfer within an Organisation. Licentiatavhandling 787, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 26. Askenäs, Linda, 2000, Affärssystemet En studie om teknikens aktiva och passiva roll i en organisation. Licentiatavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 27. Nilsson, Håkan, 2000, Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen En studie av fyra revisionsbyråer. Licentiatavhandling 788, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 28. Kald, Magnus, 2000, The Role of Management Control Systems in Strategic Business Units. Licentiatavhandling 842, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 29. Cäker, Mikael, 2000, Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning. Licentiatavhandling 844, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 30. Lindahl, Magnus, 2000, Bankens villkor i låneavtal vid kreditgivning till högt belånade företagsförvärv En studie ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 754, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 31. Bergum, Svein, 2000, Managerial Communication in Telework. Licentiatavhandling 807, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 32. Svarén, Stefan, 2001, Styrning av investeringar i divisionaliserade företag Ett koncernperspektiv. Licentiatavhandling 894, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 33 Sandell, Niklas, 2001, Redovisning i skuggan av en bankkris Värdering av fastigheter. Licentiatavhandling 915, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 34. Odar, Susanne, 2002, IT som stöd för strategiska beslut, en studie av datorimplementerade modeller av verksamhet som stöd för beslut om anskaffning av JAS Licentiatavhandling 916, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 35. Hansson, Emma, 2001, Optionsprogram för anställda En studie av svenska börsbolag. Licentiatavhandling 917, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 36. Sevenius, Robert, 2002, On the Instruments of Governance - A Law & Economics Study of Capital Instruments in Limited Liability Companies. Licentiatavhandling 956, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 37. Berglund, Fredrika, 2002, Management Control and Strategy A Case Study of Pharmaceutical Drug Development. Licentiatavhandling 958, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 38. Nilsson, Peter, 2003, Svenska bankers redovisningsval vid reservering för befarade kreditförluster En studie vid införande av nya redovisningsregler. Licentiatavhandling 1033, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 39. Stoltz, Charlotte, 2004, Calling for Call Centres A Study of Call Centre Locations in a Swedish Rural Region. Licentiatavhandling 1084, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4

13 40. Sällberg, Henrik, 2004, On the Value of Customer Loyalty Programs A Study of Point Programs and Switching Costs. Licentiatavhandling 1116, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 41. Vascós Palacios, Fidel, 2005, On the Information Exchange between Physicians and Social Insurance Officers in the Sick Leave Process: An Activity Theoretical Perspective. Licentiatavhandling 1165, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 42. Keller, Christina, 2005, Virtual Learning Environments in Higher Education. A Study of Students' Acceptance of Educational Technology. Licentiatavhandling 1167, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 43 Ahlström, Petter, 2005, Affärsstrategier för seniorbostadsmarknaden. Licentiatavhandling 1172, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 44. Cöster, Mathias, 2005, Beyond IT and Productivity How Digitization Transformed the Graphic Industry. Licentiatavhandling 1183, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 45. Horzella, Åsa, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Grocery Distribution. Licentiatavhandling 1184, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 46. Kollberg, Maria, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in the Logging Industry. Licentiatavhandling 1185, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 47. Käll, Andreas, 2005, Översättningar av en managementmodell En studie av införandet av Balanced Scorecard i ett landsting. Licentiatavhandling 1209, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 48. Mihailescu, Daniella, 2006, Implementation Methodology in Action A Study of an Enterprise Systems Implementation Methodology. Licentiatavhandling 1233, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 49. Park-Westman, Misook, 2006, Managing Competence Development Programs in a Crosscultural Organisation What are the Barriers and Enablers? Licentiatavhandling 1263, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 50. Flodström, Raquel, 2006, A Framework for the Strategic Management of Information Technology. Licentiatavhandling 1272, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 51. Fryk, Pontus, 2007, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Health Care. Licentiatavhandling 1328, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 52. Lundmark, Erik, 2008, Organisational Adoption of Innovations Management Practices and IT. Licentiatavhandling 1352, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 53. Anjou, Annette, 2008, Scanias framgång Betydelsen av strategisk kongruens och integrerad styrning. Licentiatavhandling 1364, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5

14 54. Fagerberg, Jesper, 2008, Occupational Fraud Auditors Perceptions of Red Flags and Internal Control. Licentiatavhandling 1369, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6

15 FÖRORD Det här förordet har jag nog skrivit 100 gånger, på promenader, under sena kvällar på kontoret, tågresor till Linköping eller närhelst det funnits tid över för korta reflektioner över vad jag egentligen håller på med. De stunderna har inte varit så många de senaste åren. Några saker har jag dock lärt mig. Jag skrev in mig som doktorand Åtta år är en lång tid och många saker hinner inträffa. För att lyckas som s.k. industridoktorand behövs envishet och tålamod. Det är en lång resa och för mig markerar det en speciell episod i livet. Nu är den avslutad och jag är för första gången på länge helt öppen för nya äventyr. Vi får se vad som nu väntar. Det blir spännande. Min största insikt från de här åtta åren är dock att livet inte blir intressantare och större än vad man själv gör det till. En av de saker som bidrar mest är människorna omkring mig. Därför följer här en rad av tack till er som betytt mycket under den här episoden. Först och främst gäller det min familj: mamma, pappa och bröderna. Ni är min grundläggande trygghet. Utan er vore jag vilsen. Ett extra tack vill jag rikta till Dr Tennis som såg till att jag fick välförtjänt vila under våren Jag vet att stoppbollen var avsiktlig men det är ändå faktiskt inte ditt fel att hälsenan gick av. I framtiden kommer jag att ha all tid för att försiktigt satsa på min comeback. Mina vänner, speciellt: Petter, Molle, Fredrik, Mattias (så där ja, nu har jag också lämnat någonting kvar efter mig till historien), Rosis och så Bossakungen, Jocke, och Astro. Tack för att ni finns, ni tvingar mig trots min otillgänglighet att reflektera och agera utifrån olika aspekter. I mina mörkaste och ljusaste stunder finns ni där, det betyder fantastiskt mycket. En speciell tanke skänker jag också till en fantastisk intellektuell människa som är för god för denna världen. Jonna, ingen kan läsa så snabbt och ha så många kloka synpunkter som du på struktur och språk. Du är ämnad för något stort. Den fantastiska herrklubben GK som skänker inspiration och nödvändig distans till vardagen. Mina arbetskamrater på PwC:s avdelning för redovisningstekniska frågor: Accounting Consulting Services (ACS), framför allt till mina chefer Jan Buisman, Ek. Lic. Bo Lagerström, Robert Barnden och Claes Janzon som sponsrat mitt projekt och stått upp för mig på sätt jag egentligen inte vet allt om. Jag har trots allt hunnit förbruka tre chefer och är inne på min fjärde. Naturligtvis är jag tack skyldig till min arbetsgivare PricewaterhouseCoopers AB för det finansiella stödet. Alla revisorer och konsulter på PricewaterhouseCoopers, framför allt alla som kommit förbi och bett om hjälp med redovisningstekniska frågor samtidigt som ni undrat över varför jag aldrig blir färdig med min avhandling Speciellt vill jag tacka Ek. Dr. Gunilla Eklöv-Alander som i ett tidigt skede läste ett utkast till metodkapitel och därefter kommit med många kloka kommentarer och litteraturtips under resans gång. Seniora forskare och doktorander på EIS-seminarierna i Linköping men framför allt till doktoranderna inom Research programme for Auditors and Consultants (RAC). Ett särskilt tack vill jag uttrycka till doktorand Olof Arwinge som ihärdigt stött och blött olika frågor med mig de senaste åren. Dessutom är han en föredömlig kapten i Stockholms skärgård. Handfast handledning, trevliga diskussioner och många kloka kommentarer har jag fått från professor Fredrik Nilsson, huvudhandledare, och professorerna Nils-Göran Olve och Rolf Rundfelt. Er kunskap har varit ovärderlig i det här arbetet. På slutseminariet i augusti 2008 gjorde professor Walter Schuster en föredömlig genomgång av mitt dåvarande manus. De synpunkter som framfördes och den diskussion som följde har lett till att en väsentligt förbättrad slutprodukt nu kan läggas fram. Tack Henric för hjälpen med minnesnoteringarna! En sista sak ska nämnas och det rör min nu avslutade utbildning. Det stora bidraget från doktorandstudierna är att jag först nu vet hur jag egentligen borde ha genomfört hela det här projektet. Just därför tror jag inte att jag gör om någonting liknande. Mikael Scheja Stockholm, april 2009

16

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING FÖRTROENDEPROBLEM PÅ MARKNADEN FÖRETAGS ÖPPENHET AVHANDLINGENS FOKUS FORSKNINGSFRÅGOR, SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR FORSKNINGSFRÅGOR OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR AVHANDLINGENS INOMVETENSKAPLIGA BIDRAG AVHANDLINGENS UTOMVETENSKAPLIGA BIDRAG AVHANDLINGENS STRUKTUR SAMBANDET MELLAN AVHANDLINGENS OLIKA DELAR REFERENSRAM EMPIRI OCH RESULTAT SLUTSATSER 30 2 STUDIENS GENOMFÖRANDE VALD METOD FORSKNINGSDESIGN RATIONELLA INDIVIDER OCH RESULTATBEGREPPET KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA TEKNIKER ALTERNATIVA METODER REFERENSRAM LITTERATURSÖKNING REDOVISNINGSBEGREPP PÅ ENGELSKA OCH ANDRA SPRÅKLIGA PRINCIPER DOKUMENTSTUDIER DESKRIPTIV STUDIE AVGRÄNSNINGAR URVAL ANALYS AV DOKUMENT KLASSIFICERING OCH SAMMANSTÄLLNING AV NGM KLASSIFICERING AV NGM SAMMANSTÄLLNING AV NGM SKILLNADER I UNDERSÖKNINGEN MELLAN DELÅRSRAPPORTER OCH ÅRSREDOVISNINGAR KLASSIFICERING AV NGM SPECIFIKT FÖR DELÅRSRAPPORTSTUDIEN FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM INTERVJUER INTERVJUSTUDIE URVAL INTERVJUTEKNIK OCH ANALYS 60

18 3 RESULTATBEGREPPET PROBLEM MED DEFINITIONEN AV RESULTAT OLIKA RESULTATBEGREPP FÖR OLIKA SYFTEN RESULTATBEGREPP FÖR BOLAGSVÄRDERING REDOVISNING AV OLIKA RESULTATBEGREPP SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM ANVÄNDBARHET SOM ARGUMENT FÖR NGM 73 4 NORMGIVARNAS UTGÅNGSPUNKTER ANVÄNDBARHETSKRITERIET ANVÄNDBARHETENS RELEVANS OCH TILLFÖRLITLIGHET ANVÄNDBAR INFORMATION FÖR VÄRDERING AV EN AVGRÄNSAD ENHET FASB:S KONCEPTUELLA UTTALANDEN FASB:S UTTALANDE NR 1: MÅL MED FINANSIELL RAPPORTERING FASB:S UTTALANDE NR 2: KVALITATIVA EGENSKAPER FASB:S UTTALANDE NR 5: REDOVISNING OCH VÄRDERING SYFTEN MED FINANSIELL RAPPORTERING SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN KOMPROMISSEN MELLAN DE KVALITATIVA EGENSKAPERNA KVALITATIVA EGENSKAPER SOM MOTIV FÖR NGM 86 5 LAG OCH NORMER FÖR UTFORMNING AV RESULTATBEGREPP RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNING ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) REDOVISNINGSRÅDET FAR:S VÄGLEDNING OM ÅRSREDOVISNING I AKTIEBOLAG PÅVERKAN AV ÖVERGÅNGEN TILL IFRS OCH TILLÄMPNING AV IAS BÖRSNOTERADE BOLAGS DELÅRSRAPPORTERING NORMER FÖR SPECIFIKA RESULTATBEGREPP BEGREPPET RÖRELSERESULTAT EXTRAORDINÄRA OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER JÄMFÖRBARHET OCH OLIKA NORMER VERKSAMHETER UNDER AVVECKLING NORMGIVNING FÖR NGM NORMGIVNING I USA NORMGIVNING I EUROPA SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN ANVÄNDBARHET SOM MOTIV FÖR NGM UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM UPPRÄTTARNAS SYFTEN POSITIV REDOVISNINGSTEORI UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR POSITIV REDOVISNINGSTEORI EFFEKTIVA ELLER INEFFEKTIVA MARKNADER INFORMATIONSASYMMETRI OCH INCITAMENT FÖR NGM 110 2

19 6.1.4 KONTRAKTSTEORI OCH KONTRAKTSKOSTNADER INFORMATIONSVÄRDET I NGM (INFORMATIONSPERSPEKTIVET) EARNINGS MANAGEMENT EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT EARNINGS MANAGEMENT OCH REDOVISNINGENS UTFORMNING EXEMPEL PÅ EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM TIDIGARE STUDIER OM UPPRÄTTARES SYFTEN INFORMATIONSVÄRDET I NGM FÖRETAGSLEDARES RAPPORTERINGSSTRATEGIER UPPLYSNINGSVILJA OCH BOLAGETS RESULTAT FÖRETAGSLEDNINGAR OCH FINANSIELLA UPPLYSNINGAR NGM I RESULTATRÄKNINGEN INOM EU ORSAKER OCH DRIVKRAFTER SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM ANDRA FAKTORER FÖRUTOM ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM ANVÄNDARNA AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN INFORMATIONENS SAMMANSÄTTNING PÅVERKAR BESLUTSFATTARE INTRYCKSSTYRNING PRO FORMA-REDOVISNING UPPLYSNING OM FÖREGÅENDE PERIODS RESULTAT ANVÄNDARNAS INFORMATIONSBEHOV OCH NYTTJANDE AV REDOVISNINGSDATA ANVÄNDARE I EN AMERIKANSK GAAP-MILJÖ INVESTERARBETEENDEN AFFÄRSPRESSENS BEHANDLING AV RESULTATMÅTT SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN KUNSKAP OM ANVÄNDARE ANVÄNDARES BEHOV RESULTAT AV ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN OMFATTNING OCH UTFORMNING NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR FÖREKOMST AV NGM I OLIKA DELAR AV ÅRSREDOVISNINGEN MÅNGA UNIKA NGM NGM I BRANSCHER KATEGORIER AV NGM ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER DEFINITIONER AV NGM AVSTÄMNINGAR AV NGM MOTIV TILL NGM 172 3

20 9.2.4 EXEMPEL PÅ BRISTER I KVALITATIVA EGENSKAPER EXEMPEL PÅ INKONSEKVENT REDOVISADE RESULTATBEGREPP KVALITATIVA EGENSKAPER I VISSA NGM: EBIT, EBITA OCH EBITDA MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT RESULTATUTJÄMNING PRO FORMA SAMMANFATTNING OMFATTNING OCH UTFORMNING ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER TILLÄMPNINGEN AV TEKNIKER FÖR EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING RESULTAT AV DELÅRSRAPPORTSSTUDIEN OMFATTNING OCH UTFORMNING TOTALT ANTAL FÖREKOMMANDE NGM BOLAG MED MÅNGA UNIKA NGM KATEGORIER AV NGM NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR NGM I BRANSCHER FÖREKOMSTEN AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN FÖREKOMST AV NGM I INLEDANDE PUNKTER FÖREKOMST AV NGM I TEXTER NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING BEGREPPSFÖRVIRRINGEN KRING OMSÄTTNING JÄMFÖRELSE AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN JÄMFÖRELSE AV NYTTJANDET AV NGM UTANFÖR RESULTATRÄKNINGEN REDOVISNINGEN AV NGM I KVARTAL JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I RESULTATRÄKNINGEN NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I PUNKTER NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I TEXTER ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER JÄMFÖRBARHET MELLAN BOLAGEN JÄMFÖRBARHET MELLAN KVARTALEN FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN DEFINITIONER AV NGM AVSTÄMNINGAR AV NGM MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT PRO FORMA I RESULTATRÄKNINGAR EXEMPEL PÅ FÖRETEELSEN STRATEGISK PÅMINNELSE SAMMANFATTNING OMFATTNING OCH UTFORMNING AV NGM NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 252 4

21 MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT RESULTAT AV INTERVJUSTUDIEN MÖJLIG FÖRKLARING: ANVÄNDBARHET ANVÄNDBARHET OCH UTVÄRDERING INFORMATIONSASYMMETRI OCH KOMPROMISS MELLAN KVALITATIVA EGENSKAPER JÄMFÖRBARHET TILLFÖRLITLIGHET RELEVANS RESULTATPOSTER I RESULTATRÄKNING OCH EGET KAPITAL MÖJLIG FÖRKLARING: EARNINGS MANAGEMENT INFORMATIONSASYMMETRI OCH NEGATIVT URVAL OPPORTUNISM EARNINGS MANAGEMENT GENOM PRO FORMA EARNINGS MANAGEMENT GENOM RESULTATUTJÄMNING EARNINGS MANAGEMENT GENOM STRATEGISK PÅMINNELSE MÖJLIG FÖRKLARING: AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV BRANSCH ANVÄNDARE AFFÄRSPRESS ÖVRIGA FAKTORER OCH ORSAKER SAMMANFATTNING ANALYS, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING TIDIGARE FORSKNING TIDIGARE FORSKNINGS OM EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT TIDIGARE FORSKNING OM NGM AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM HUR NGM REDOVISAS AV UPPRÄTTARE OMFATTNINGEN AV REDOVISADE NGM REDOVISNINGEN AV NGM AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM UPPRÄTTARES ANLEDNINGAR TILL REDOVISNINGEN AV NGM ANVÄNDBARHET EARNINGS MANAGEMENT AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV AVHANDLINGENS BIDRAG KUNSKAPEN OM OCH FÖRSTÅELSEN AV NGM METODIK I FORSKNING OM NGM FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING FÖRÄNDRAD NORMGIVNING OCH AKTUALITET 330 KÄLLFÖRTECKNING 331 LITTERATUR 331 OFFENTLIGT TRYCK 342 ÖVRIGT MATERIAL 342 5

22 MUNTLIGA KÄLLOR 343 DEFINITIONER 344 FÖRKORTNINGAR 348 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE OM RESULTATBEGREPP OCH MOTIV 349 BILAGA 2: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR ÅRSREDOVISNINGSSTUDIER 356 BILAGA 3: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR DELÅRSRAPPORTER 357 BILAGA 4: BOLAG SOM INGÅR I ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN 358 BILAGA 5: STRATIFIERAT URVAL AV BOLAG FÖR ANALYS AV NGM I DELÅRSRAPPORTERING BILAGA 6: NGM I DELÅRSRAPPORTERING 363 BILAGA 7: BOLAG SOM ANVÄNDER NGM I SIN DELÅRSRAPPORTERING FÖRDELAT PER NOTERINGSLISTA 368 BILAGA 8: EXEMPEL PÅ NGM I KATEGORIER 370 BILAGA 9: REDOVISNING AV NGM I PUNKTER OCH TEXTER ÖVER 4 KVARTAL 377 BILAGA 10: JÄMFÖRBARHETEN I KATEGORIER 381 BILAGA 11: SAMMANSTÄLLNING AV ANTALET BOLAG SOM STÄMMER AV SINA NGM 382 6

23 1 INLEDNING Som titeln anger handlar denna studie dels om hur alternativa resultatbegrepp ( Non-GAAP Measures ) 1 används i börsbolags finansiella rapportering till sina intressenter, dels om varför andra resultatbegrepp än de som ges av GAAP 2 kommuniceras. Anledningen till att problemområdet studeras är mångfacetterad. Det här introducerande kapitlet tecknar en bakgrund till områdets relevans. Problemområdet beskrivs med åskådliggörande exempel, det diskuteras kring hur normgivare arbetar med resultaträkningen, de förtroendeproblem som redovisning haft på marknaden de senaste åren och betydelsen av företags öppenhet ( corporate transparency ). Problemområdet avgränsas därefter och de för avhandlingen aktuella forskningsfrågorna och dess syfte presenteras. Det redogörs även för avhandlingens bidrag i förhållande till ett inomvetenskapligt och utomvetenskapligt sammanhang och därefter introduceras läsaren till strukturen för hela avhandlingen. 1.1 BAKGRUND Genom en ökad internationalisering (se bl.a. Edenhammar och Hägg, 1997, s. 7, och Heurlin och Weiner, 2001, s. 9 ff.) har kapital kommit att lättare flyttas mellan länders kapitalmarknader. Kapitalrörligheten har skapat ett ökat behov av jämförbar information för att kunna utvärdera olika placeringsalternativ (Edenhammar och Hägg, 1997, s. 10). Den svenska kapitalmarknaden har också fått ett allt kortare tidsperspektiv i rapporteringen av prestationen hos svenska börsbolag. Kvartalsrapportering är ett krav från Stockholmsbörsen och andra handelsplatser som Aktietorget och New Growth Market. Allt mer fokus har också kommit att hamna på mätningen och redovisningen av kassaflöde och allt mindre på hur bolagets förmögenhet egentligen förändrats från en period till en annan (Törngren, 2005, s. 54). Fokuseringen på kassaflöde har som syfte att möjliggöra för en investerare att bedöma ett bolags framtida vinster och därigenom värde. I det sammanhanget har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering av en periods resultat. Exempel på begrepp som inte är definierade enligt lag eller 1 Med alternativa resultatbegrepp avses här sådana resultaträkningsmått för ett företags prestation under en period, en summering av intäkter och kostnader ur resultaträkningen, som inte finns angivna och definierade i lag eller redovisningsnormer. Sådana mått kallas internationellt ofta för Non-GAAP Measures och förkortas NGM. Se även avhandlingens definitioner. 2 GAAP = Generally Accepted Accounting Principles. På engelska skulle svensk lag om redovisning, svenska rekommendationer och uttalanden från normgivande organ om redovisningssed benämnas Swedish GAAP. 7

24 redovisningsnormer är bl.a. EBIT och EBITDA. 3 Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. I den här avhandlingen kommer förkortningen NGM genomgående att användas för företeelsen BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING Artikeln i figur 1.1 (se nästa sida) är ett exempel på att det sätt som resultatinformation redovisas på skulle kunna ge en viss effekt på användaren. 4 Här handlar det om den jämförelsestörande posten som bolagets VD, enligt artikelförfattaren, önskar att bolaget hade fört fram i samband med sin resultatrapport. Det är inte säkert att bolagets aktiekurs hade utvecklats annorlunda med en annan redovisning av periodens resultat, men utformningen av den finansiella rapporten kan ha påverkat värderingen av bolaget och därigenom dess aktiekurs. I alla fall verkar företagets VD vara av åsikten att kursraset berodde på att en enskild jämförelsestörande resultatpost inte var tillräckligt tydligt beskriven. Upprättares 5 idéer om att marknaden inte är effektiv, utan påverkas av det sätt som resultat redovisas på diskuteras inom positiv redovisningsteori. Teorin med avseende på avhandlingens problemområde beskrivs i kapitel 6. Studier som visar att utformningen och redovisningen av resultatmått i den finansiella rapporten för en period kan påverka användaren diskuteras i kapitel 8. I Redovisningsrådets rekommendation RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål föreskrivs att: Upplysning skall lämnas om resultateffekten av händelser och transaktioner, som är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med andra perioder och företag. (Redovisningsrådet 1993, p. 11) Det kan därför tyckas rimligt att företag redovisar NGM som t.ex. resultat före och resultat efter jämförelsestörande poster trots att begreppet jämförelsestörande inte är definierat i GAAP, och därigenom inte heller de två exemplifierade måtten. Den normgivning som rådde tillät inte en redovisning i resultaträkningen av de två uppräknade måtten men angav att upplysningar skulle lämnas. 3 EBIT = Earnings Before Interest and Taxes. EBITDA=Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. 4 Användare används i avhandlingen som generellt uttryck för den eller de som tar emot finansiella rapporter och använder dem för att ta ekonomiska beslut. Det kan även benämnas intressenter eller mottagare. Här avses främst investerare och analytiker. 5 Genomgående i avhandlingen benämns företagen (eller de som representerar företagen) som avger finansiella rapporter för upprättare. 6 Den redovisningsnormgivning som gällde för resultatrapportering 2004 (avhandlingens undersökning är baserad på årsredovisningar och delårsrapporter 2004) kommenteras i detalj i kapitel 5. 8

25 Figur 1.1 VD skyller kursras på missförstånd (källa: Hammarström, 2005) 9

26 Andra summeringar av intäkter och kostnader i resultaträkningen var dock inte uttryckligen förbjudna och någon normering som reglerade nyttjandet av NGM utanför resultaträkningen fanns inte heller. De resultatbegrepp som definierades av GAAP var, och är, få (se kapitel 5). Ett problem som normgivare brottats länge med är vad som är en jämförelsestörande post. Att försöka hitta en allmängiltig definition och redovisa ett resultat utan jämförelsestörande poster har varit, och är, ett svårt problem (se kapitel 3). Det är inte bara jämförelsestörande poster som är ett problem när ett resultat ska redovisas och ett resultatbegrepp utformas. Det kan även handla om vad ett resultatbegrepp ska användas till och vilka specifika poster som ingår eller inte ingår i ett resultatbegrepp. Det är t.ex. inte självklart att resultat efter skatt eller nettovinst är det resultatbegrepp som ger bäst nytta för en användare. Beroende på bolagets situation och vad användaren av en finansiell rapport ska använda bolagets finansiella rapport till kan olika resultatbegrepp ge olika nytta. Artikeln i figur 1.2 kan exemplifiera tankegångar i detta avseende. Som påpekas i artikeln är nettovinst inte alltid relevant för jämförelser mellan bolag i olika situationer. T.ex. kan ett resultatbegrepp ibland innehålla orealiserade vinster vilket kanske inte är ett innehåll som användaren önskar när en värdering av ett bolag ska utföras. 7 Dessutom kan det vara så att ett nettovinstbegrepp inte är rimligt att använda för värdering av vissa bolag. Här finns ett problem: hur ska en uppställning för resultatprestationer skapas och hur ska olika resultatbegrepp utformas av (och för) det enskilda bolaget så att det ger nytta för användaren? Det återgivna citatet från redovisningsrådets rekommendation RR 4 visar vikten av att upprättaren diskuterar händelser och transaktioner av olika slag när olika rapportperioders resultat ska jämföras. Sådana händelser kan vara minst lika intressanta för en investerare som själva nettovinsten eftersom det finns många olika värderingsmodeller som används. Exempelvis kan användaren av den finansiella rapporten studera direktavkastning, framtida prognoser, sannolikheten för uppköp etc. Beroende på hur användaren värderar ett bolag kan olika resultatbegrepp behövas. En faktor som ytterligare komplicerar redovisning av resultatmått är att det finns transaktioner som ökar eller minskar ett företags kapital under en period utan att de redovisas i en resultaträkning. Transaktionerna redovisas istället direkt i eget kapital. 7 I vilken utsträckning värdeförändringar i olika balansposter ska ingå i ett resultat är och har varit en kontroversiell fråga för normgivare och akademiker (Barker, 2004). 10

27 11 Figur 1.2 Därför kör DI med nettovinsten (källa: Wilke, 2005)

28 Ett resultat i resultaträkningen kan i ett sådant fall bli svårtolkat på grund av poster som vid en tidsperiod förs direkt mot det egna kapitalet, utan att ge resultateffekt, i senare perioder återförs via resultaträkningen och påverkar de periodernas redovisade resultat. Det kanske därför är en idé att som användare av rapporten välja att justera resultatet, d.v.s. ta bort eller lägga till vissa poster. Upprättaren av rapporten kan också anse att resultatet blir missvisande och därför välja att redovisa ett NGM som exkluderar eller inkluderar en viss post. Den situation som bolagen står inför när de ska upprätta sina rapporter är inte okomplicerad. Det visar de två artiklarna. Att ekonomijournalister väljer att skriva en artikel om ett bolags delårsrapportering eller bokslutskommuniké på ett visst sätt borde dock inte påverka professionella analytiker och investerare. De sistnämnda gör sina egna analyser på basis av den information de erhåller från bolagens direkta kommunikation, från analytikermöten och från andra källor (Hellman, 2000). Forskning visar dock att analytiker och investerare inte alltid uppvisar ett beteende där de gör en analys opåverkade av hur informationens sammansättning utformats. De olika sätt som företag redovisar resultat på kan ge olika påverkan på användarens bedömning (Bazerman, 1994) PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP Artiklarna är exempel på de olika problem som förekommer när NGM används och inte används. Det kan uppstå effekter både när NGM redovisas i en finansiell rapport och återges i ett journalistiskt referat och när sådana resultatbegrepp inte förekommer. Vilket sätt är lämpligt för rapportering av resultatet för en period (och för jämförelseperioden)? Vad bör förklaras för läsaren? Vem är den tänkta läsaren? Vad ska informationen användas till, vilken sorts prognos eller investeringsstrategi ska den stödja? Vad är tillåtet att rapportera enligt gällande regelverk? Vad är normgivarnas syfte med att reglera rapporteringen? Mängder av sådana frågor framkommer när man sätter sig in i situationen för den som upprättat den finansiella rapporten. Det som därför blir intressant att undersöka är bland annat: vilka aspekter som upprättaren beaktar, hur det ser ut på den svenska kapitalmarknaden och om det finns många olika NGM i de finansiella rapporter som Stockholmsbörsens bolag upprättar NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING Det finns sålunda problem dels med bolagens redovisning av NGM, dels med vad normgivarnas uppställningsformer för resultat tillåter och kräver. Om resultatbegreppen som redovisas (både i den formella resultaträkningen och i andra delar av en finansiell rapport) är de relevanta, om de är jämförbara, förstådda, och behövda är intressanta frågeställningar. Detta är flera normgivare medvetna om och arbete pågår med att utreda frågorna och försöka förändra normerna för redovisning av resultat. International Accounting Standards Board (IASB), en dominerande inter- 12

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Organisering och ekonomistyrning. Professor Fredrik Nilsson Uppsala

Organisering och ekonomistyrning. Professor Fredrik Nilsson Uppsala Organisering och ekonomistyrning Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2013-01-23 Föreläsningens inriktning Tema: Organisering och ekonomistyrning Vad är ekonomistyrning? Ekonomistyrningens nya sammanhang

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student. Analys och bedömning av företag och förvaltning Omtentamen Ladokkod: SAN023 Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2014-02-17 Hjälpmedel: Lexikon

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden

Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1188 Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden Petter Ahlström Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Tekniska högskolan

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 Copyright 2016 BTS Copyright 2016 BTS www.pwc.se Revisionen 2015 BTS Group AB (publ) årsstämma 10 maj 2016 Revisionens syfte och

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Vinnande pedagogik. Svar på Jeopardy-frågan: Vad är case?

Vinnande pedagogik. Svar på Jeopardy-frågan: Vad är case? Vinnande pedagogik Svar på Jeopardy-frågan: Vad är case? Vad är case? The difference between a case and a problem is that the problem has a correct solution; a case does not. (Anthony, R) Like in the real

Läs mer

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016 Seminarium nya revisionsberättelsen 23 september 2016 Disposition 1. Introduktion 2. Kort sammanfattning av de större förändringarna 3. Key Audit Matters / Särskilt betydelsefulla områden 4. Annan information

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life.

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life. The GEO Life Region Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life Roland Norgren - Process Manager R&I Denna presentation är skyddat av upphovsrättslagen. Alla rättigheter till presentationen ägs

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Strategi, styrning och konkurrenskraft

Strategi, styrning och konkurrenskraft Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1318 Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB Erik B Nilsson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Jurynsbeslut Jurynsmotiveringar Organiseraförbrukarinvolveringochöppeninnovationi fuzzyfrontend EnfallstudieavGetingeInfectionControlskomplexadesinfektor

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

Kommittén för God revisors- och revisionssed 2015/2016. PwC

Kommittén för God revisors- och revisionssed 2015/2016. PwC 2015/2016 1 Medlemmar PerÅke Brunström (Ordf., ) Hans Gavin (EY) Kristian Gunnarsson (KPMG) Mattias Holmetun (Deloitte) Jakob Jendeby (Göteborg Stad) Kjell Johansson (Landstinget Dalarna) Caroline Nyman

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Studie skatt och hållbarhet. September 2016

Studie skatt och hållbarhet. September 2016 Studie skatt och hållbarhet September 2016 Bakgrund varför har studien gjorts? Under de senaste åren har skatt som och transparens kring skatt blivit en fråga allt högre upp på företags, investerares och

Läs mer

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Lärarutbildning Jennifer Petersson och Joanna Berg 20170508 Hur hjälper jag mina elever att upprätta en Årsredovisning? Vägen till Årsredovisningen

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits 1 I vår lanserar TNS SIFO Navigare en ny syndikerad undersökning Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits högaktuell för läkemedelsindustrin

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra? Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra? Introduktion Sedan den 1 december 2016 är det lag på att svenska bolag över viss storlek måste upprätta en hållbarhetsrapport. Lagen ska

Läs mer

VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTERSTÄLLER RÖRELSEMARGINALEN

VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTERSTÄLLER RÖRELSEMARGINALEN Delårsrapport Delårsrapport januari januari-juni september 2013 2012 VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTERSTÄLLER RÖRELSEMARGINALEN NETTOOMSÄTTNING 278,9 Mkr (278,8) RESULTAT EFTER FINANSNETTO 28,9 Mkr (34,6) RÖRELSEMARGINAL

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

Utveckling på kort sikt ererfrågan

Utveckling på kort sikt ererfrågan Utveckling på kort sikt ererfrågan BNP- Lllväxt, Sverige SysselsäFningsLllväxt, Sverige 6% 4% 2% 3% 2% 1% - 2% - 4% - 6% Källa: SCB, Konsensusprognos % 1 8 6 4 2-2 - 4-6 22 24 26 28 21 212 214(f) KontorssysselsäFning,

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Ulla-Britt Fagerström - Senior lösningsspecialist, IBM Business Analytics 22 maj 2013 Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Då kan drömmar gå i uppfyllelse

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-04-14 Preliminär bedömning till följd av IAS 1 (reviderad 2007) INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. NYA BENÄMNINGAR PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 2. NYTT

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta Privattandläkarna Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster För mer information kontakta 2016 Magnus Jansson Privattandläkarna magnus.jansson@ptl.se 08-555 44 625 Birgitta Daniels KPMG birgitta.daniels@kpmg.se

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 160420 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2016/2017 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (170201 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 160822-160902

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Faktaboken. Lägg till följande på sidan 160 i faktarutan om Progressiv avskrivning. Progressiv avskrivning (progressive balance depreciation)

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer