BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures"

Transkript

1 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No.1258 BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Mikael Scheja Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet, Linköping Linköping 2009

2 Mikael Scheja 2009 Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISBN: ISSN: Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping Distribuerad av: Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköping Tel:

3 BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Av Mikael Scheja Juni 2009 ISBN: Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISSN: SAMMANFATTNING Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmått som inte är definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utsträckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur väl redovisningen av NGM förklarar ett värde på företags aktier i jämförelse med GAAP men inte inriktats på vad upprättarnas motiv är för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utsträckning måtten förekommer har dessutom haft en begränsad omfattning. Syftet med avhandlingen är därför att öka kunskapen om och förståelsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas två forskningsfrågor: hur redovisar bolag på Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp än de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)? och varför redovisar bolagen på Stockholmsbörsen NGM?. Redovisningsnormering utgår från att redovisningen ska upprättas för att ge användbarhet till användaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprättare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprättare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmått. Teori om resultatutjämning anger att upprättare är opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan påverka användare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns därför till varför upprättare kan komma att tillämpa s.k. earnings management. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnå ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions värdering och när, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management även kan tillämpas av upprättare genom att principer väljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp.

4 Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, används av de flesta upprättare och i stor utsträckning är unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jämförelsestörande poster och för att möjliggöra jämförelser av en enhet över tiden. Det är vanligt att bolagen i sina delårsrapporter redovisar NGM på ett mer framträdande sätt relativt GAAPmåtten. Användare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall är unika för olika bolag och innehåller summeringar av olika intäkts- och kostnadsposter. Många NGM redovisas utan att det upprättande bolaget definierar resultatbegreppets innehåll och det är vanligt att en läsare av en rapport inte kan se hur ett NGM beräknats. Ett bolags redovisning av NGM förändras även över året i stor utsträckning. En svår aspekt är kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad NGM innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade NGM är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade NGM för användare. Tidigare litteratur har fört fram två huvudsakliga motiv och förklaringar till upprättarnas redovisning av NGM: förbättrad information till användaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgång av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprättare, framkommer dock slutsatsen att det också finns upprättare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan från tid till annan styras av olika faktorer utan något mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprättarna. Dessutom visar det sig att en del upprättare med förbättrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredställer de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans. Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB.

5 LISTED CORPORATIONS PRESENTATION OF ALTERNATIVE EARNINGS MEASURES A study of how, and why, corporations listed on the Stockholm stock exchange presents Non-GAAP Measures By Mikael Scheja June 2009 ISBN: Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No ISSN: SUMMARY It has become common for listed companies to present earnings measures undefined by GAAP. These measures are commonly referred to as Non-GAAP Measures, or in short: NGM. Prior NGM research has to a large extent been undertaken with quantitative methods in order to compare the relevance of NGM with GAAP as explanations for company value, but has not been directed towards prepares motives for the presentation of NGM. Research about companies presentation of NGM and to what extent such measures are presented has been limited. The purpose of the dissertation is therefore to increase the knowledge and understanding of listed corporations presentations of Non-GAAP Measures. As is implied by the title two research questions are addressed: How do companies listed on the Stockholm stock exchange present other earnings measures than those defined by GAAP (Non-GAAP Measures)? and Why do companies on the Stockholm stock exchange present NGM?. According to accounting standardization accounting information should be presented to provide usefulness to users. However, accounting theories expresses that preparers may have other motives. Positive Accounting Theory suggests that prepares may have incentives to present NGM because accounting measures effect the outcome in contracts. Smoothing theory states that preparers are opportunistic and strive to maximize personal benefits, they believe they can influence users through the accounting presentation. Thus, there are different explanations as to why preparers may use earnings management. In accounting literature the term earnings management means that management deliberately chooses accounting principles in order to achieve a certain earnings number. The chosen principles affect the measurement and recognition of an accounting item. In the dissertation earnings management is explained to also comprise when preparers choose principles for the presentation of an earnings measure.

6 Findings in the dissertation are, among other things, that NGM can be found in large numbers, are presented by most preparers and are to a great extent unique for each company. Companies mostly report NGM to adjust earnings for items affecting comparability and to enable comparison of an entity over time. It is common for companies in their interim reports to present NGM prominent relative to GAAP earnings. Users need to be aware of the uniqueness of a company s NGM and that NGM with similar names can contain summarizations of different income and expense items. Many NGM are presented unaccompanied by a definition from the preparer and it is common for a user of a report to be unable to see how a NGM has been computed. A company s presentation of NGM is also often changed during the year. A difficult issue is the trade-off between different qualitative characteristics in a NGM. If a measure should be relevant it may be hard to combine with comparability and reliability. Uncertainty regarding what items of income and expense NGM contains and the change of the composition of the measures over time results in NGM that are hard to compare within and between companies. But it can also result in additional consequences. Information asymmetry, contractual costs, costs in the allocation of capital, risks of adverse selection and moral hazard with preparers can decrease the benefit of presented NGM for users. Prior literature has put forth two principal motives and explanations for preparers presentation of NGM: improved information to the user and earnings management due to either opportunism or contracts. The method used in the dissertation, a combination of an analysis of financial reports and interviews with preparers, has resulted in the conclusion that there are also preparers who do not have an overall motive for the presentation of NGM. They are from time to time influenced by different factors without any pattern of co variation between either the factors or the preparers. Furthermore some preparers who have the motive of improved information cannot fully master to present NGM that satisfies the underlying normative qualitative characteristics of comparability, reliability and relevance. The dissertation has been financed by PricewaterhouseCoopers AB.

7 Företal Ekonomiska informationssystem bedriver forskning och utbildning i gränslandet mellan ekonomi och IT. Mer precist handlar ämnesområdet om hur information överförs från, mellan och till människor. Särskilt intresse riktas mot vilken roll strategier och informationssystem har när människor samverkar i olika slags organisationer (företag, myndigheter, förvaltningar och föreningar), men också deras samspel med till exempel kunder och medborgare. Vår forskning är inriktad på följande områden: * Strategisk IT-användning, med fokus på organisering kring IT-utnyttjande * Strategisk ekonomistyrning * Extern redovisning, revision samt ekonomisk brottslighet * IT och produktivitet Inom ämnesområdet tillhör flertalet doktorander antingen forskarskolan Management och IT (MIT) eller the Research programme for Auditors and Consultants (RAC). I MIT medverkar ett tiotal högskolor och universitet. Inom ramen för detta nätverk erbjuds en doktorandutbildning med inriktning på frågeställningar i gränslandet mellan ekonomi och IT. RAC är en forskarutbildning med inriktning mot redovisning och revision och med tonvikt på hantering av information. Den kombinerar praktik på revisionsbyrå med forskarkurser och licentiatarbete. Föreliggande arbete, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures, är skriven av ekonomie magister Mikael Scheja, som tillhör forskarskolan RAC. Han presenterar det som sin doktorsavhandling inom ämnesområdet Ekonomiska informationssystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Linköping i april 2009 Fredrik Nilsson Professor Ekonomiska informationssystem

8

9 AVHANDLINGAR INOM ÄMNESOMRÅDET EKONOMISKA INFORMATIONSSYSTEM DOKTORSAVHANDLINGAR 1. Savén, Bengt, 1995, Verksamhetsmodeller för beslutsstöd och lärande En studie av produktionssimulering vid Asea/ABB Doktorsavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Villegas, Jaime, 1996, Simulation Supported Industrial Training from an Organizational Learning Perspective. Development and Evaluation of the SSIT Method. Doktorsavhandling 429, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Nilsson, Fredrik, 1997, Strategi och ekonomisk styrning En studie av hur ekonomiska styrsystem utformas och används efter företagsförvärv. Doktorsavhandling 475, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Moberg, Anna, 1997, Närhet och distans Studier av kommunikationsmönster i satellitkontor och flexibla kontor. Doktorsavhandling 512, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Lindström, Jörgen, 1999, Does Distance Matter? On Geographical Dispersion in Organisations. Doktorsavhandling 567, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Tjäder, Jimmy, 2000, Systemimplementering i praktiken En studie av logiker i fyra projekt. Doktorsavhandling 618, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Petri, Carl-Johan, 2001, Organizational Information Provision Managing Mandatory and Discretionary Use of Information Technology. Doktorsavhandling 720, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Gäre, Klas, 2003, Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem. Doktorsavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 9. Skåmedal, Jo, 2004, Telecommuting s Implications on Travel and Travel Patterns. Doktorsavhandling 869, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Askenäs, Linda, 2004, The Roles of IT Studies of Organising when Implementing and Using Enterprise Systems. Doktorsavhandling 870, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Wang, Zhiping, 2004, Capacity-Constrained Production-Inventory Systems Modelling and Analysis in both a Traditional and an E-Business Context. Doktorsavhandling 889, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 1

10 12. Kald, Magnus, 2004, In the Borderland between Strategy and Management Control Theoretical Frameworks and Empirical Evidence. Doktorsavhandling 910, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Cäker, Mikael, 2005, Management Accounting as Constructing and Opposing Customer Focus: Three Case Studies on Management Accounting and Customer Relations. Doktorsavhandling 933, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Keller, Christina, 2007, Virtual Learning Environments in Higher Education A Study of User Acceptance. Doktorsavhandling 1114, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Cöster, Mathias, 2007, The Digital Transformation of the Swedish Graphic Industry. Doktorsavhandling 1126, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Ahlström, Petter, 2008, Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden. Doktorsavhandling 1188, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Scheja, Mikael, 2009, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures. Doktorsavhandling 1258, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. LICENTIATAVHANDLINGAR 1. Larsson, Rolf, 1992, Aktivitetsbaserad kalkylering i ett nytt ekonomisystem. Licentiatavhandling 298, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Noghabai, Mehran, 1993, Värdering av strategiska datorinvesteringar Med ett ledningsperspektiv på FMS- och KIS-investeringar. Licentiatavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Moberg, Anna, 1993, Satellitkontor En studie av kommunikationsmönster vid arbete på distans. Licentiatavhandling 406, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Carlsson, Peter, 1994, Separation av företagsledning och finansiering Fallstudier av företagsledarutköp ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 414, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Sjöström, Camilla, 1994, Revision och lagreglering Ett historiskt perspektiv. Licentiatavhandling 417, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Poignant, Lars, 1994, Informationsteknologi och företagsetablering Effekter på produktivitet och region. Licentiatavhandling 441, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Lind, Jonas, 1994, Creditor Firm Relations: An Interdisciplinary Analysis. Licentiatavhandling 451, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Nilsson, Fredrik, 1994, Strategi och ekonomisk styrning En studie av Sandviks förvärv av Bahco Verktyg. Licentiatavhandling 463, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2

11 9. Lagerström, Bo, 1995, Successiv resultatavräkning av pågående arbeten Fallstudier i tre byggföretag. Licentiatavhandling 476, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Andersson, Jörgen, 1995, Bilder av småföretagares ekonomistyrning. Licentiatavhandling 522, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Larsen, Kristina, 1996, Förutsättningar och begränsningar för arbete på distans Erfarenheter från fyra svenska företag. Licentiatavhandling 550, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 12. Lindström, Jörgen, 1996, Chefers användning av kommunikationsteknik. Licentiatavhandling 587, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Larsson, Annika, 1996, Ekonomisk styrning och organisatorisk passion Ett interaktivt perspektiv. Licentiatavhandling 595, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Ollinen, Jan, 1997, Det flexibla kontorets utveckling på Digital Ett stöd för multiflex? Licentiatavhandling 623, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Zetterlund, Per-Ove, 1998, Normering av svensk redovisning En studie av tillkomsten av Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RR01:91. Licentiatavhandling 668, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Tjäder, Jimmy, 1998, Projektledaren & planen En studie av projektledning i tre installations- och systemutvecklingsprojekt. Licentiatavhandling 675, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Wennestam, Christina, 1998, Information om immateriella resurser Investeringar i forskning och utveckling samt i personal inom skogsindustrin. Licentiatavhandling 712, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 18. Westin, Carl-Johan, 1998, Informationsförsörjning: En fråga om ansvar Aktiviteter och uppdrag i fem stora svenska organisationers operativa informationsförsörjning. Licentiatavhandling 730, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 19. Jansson, Åse, 1998, Miljöhänsyn En del i företags styrning. Licentiatavhandling 731, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 20. Bäckström, Anders, 1998, Värdeskapande kreditgivning Kreditriskhantering ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 734, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 21. Ferntoft, Anders, 1999, Elektronisk affärskommunikation Kontaktkostnader och kontaktprocesser mellan kunder och leverantörer på producentmarknader. Licentiatavhandling 751, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 22. Alvehus, Johan, 1999, Mötets metaforer. En studie av berättelser om möten. Licentiatavhandling 753, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 23. Skåmedal, Jo, 1999, Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resemönster. Licentiatavhandling 752, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 24. Gäre, Klas, 1999, Verksamhetsförändringar i samband med IS-införande. Licentiatavhandling 791, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3

12 25. Björkegren, Charlotte, 1999, Learning for the Next Project Bearers and Barriers in Knowledge Transfer within an Organisation. Licentiatavhandling 787, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 26. Askenäs, Linda, 2000, Affärssystemet En studie om teknikens aktiva och passiva roll i en organisation. Licentiatavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 27. Nilsson, Håkan, 2000, Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen En studie av fyra revisionsbyråer. Licentiatavhandling 788, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 28. Kald, Magnus, 2000, The Role of Management Control Systems in Strategic Business Units. Licentiatavhandling 842, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 29. Cäker, Mikael, 2000, Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning. Licentiatavhandling 844, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 30. Lindahl, Magnus, 2000, Bankens villkor i låneavtal vid kreditgivning till högt belånade företagsförvärv En studie ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 754, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 31. Bergum, Svein, 2000, Managerial Communication in Telework. Licentiatavhandling 807, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 32. Svarén, Stefan, 2001, Styrning av investeringar i divisionaliserade företag Ett koncernperspektiv. Licentiatavhandling 894, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 33 Sandell, Niklas, 2001, Redovisning i skuggan av en bankkris Värdering av fastigheter. Licentiatavhandling 915, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 34. Odar, Susanne, 2002, IT som stöd för strategiska beslut, en studie av datorimplementerade modeller av verksamhet som stöd för beslut om anskaffning av JAS Licentiatavhandling 916, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 35. Hansson, Emma, 2001, Optionsprogram för anställda En studie av svenska börsbolag. Licentiatavhandling 917, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 36. Sevenius, Robert, 2002, On the Instruments of Governance - A Law & Economics Study of Capital Instruments in Limited Liability Companies. Licentiatavhandling 956, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 37. Berglund, Fredrika, 2002, Management Control and Strategy A Case Study of Pharmaceutical Drug Development. Licentiatavhandling 958, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 38. Nilsson, Peter, 2003, Svenska bankers redovisningsval vid reservering för befarade kreditförluster En studie vid införande av nya redovisningsregler. Licentiatavhandling 1033, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 39. Stoltz, Charlotte, 2004, Calling for Call Centres A Study of Call Centre Locations in a Swedish Rural Region. Licentiatavhandling 1084, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4

13 40. Sällberg, Henrik, 2004, On the Value of Customer Loyalty Programs A Study of Point Programs and Switching Costs. Licentiatavhandling 1116, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 41. Vascós Palacios, Fidel, 2005, On the Information Exchange between Physicians and Social Insurance Officers in the Sick Leave Process: An Activity Theoretical Perspective. Licentiatavhandling 1165, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 42. Keller, Christina, 2005, Virtual Learning Environments in Higher Education. A Study of Students' Acceptance of Educational Technology. Licentiatavhandling 1167, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 43 Ahlström, Petter, 2005, Affärsstrategier för seniorbostadsmarknaden. Licentiatavhandling 1172, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 44. Cöster, Mathias, 2005, Beyond IT and Productivity How Digitization Transformed the Graphic Industry. Licentiatavhandling 1183, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 45. Horzella, Åsa, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Grocery Distribution. Licentiatavhandling 1184, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 46. Kollberg, Maria, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in the Logging Industry. Licentiatavhandling 1185, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 47. Käll, Andreas, 2005, Översättningar av en managementmodell En studie av införandet av Balanced Scorecard i ett landsting. Licentiatavhandling 1209, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 48. Mihailescu, Daniella, 2006, Implementation Methodology in Action A Study of an Enterprise Systems Implementation Methodology. Licentiatavhandling 1233, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 49. Park-Westman, Misook, 2006, Managing Competence Development Programs in a Crosscultural Organisation What are the Barriers and Enablers? Licentiatavhandling 1263, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 50. Flodström, Raquel, 2006, A Framework for the Strategic Management of Information Technology. Licentiatavhandling 1272, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 51. Fryk, Pontus, 2007, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Health Care. Licentiatavhandling 1328, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 52. Lundmark, Erik, 2008, Organisational Adoption of Innovations Management Practices and IT. Licentiatavhandling 1352, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 53. Anjou, Annette, 2008, Scanias framgång Betydelsen av strategisk kongruens och integrerad styrning. Licentiatavhandling 1364, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5

14 54. Fagerberg, Jesper, 2008, Occupational Fraud Auditors Perceptions of Red Flags and Internal Control. Licentiatavhandling 1369, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6

15 FÖRORD Det här förordet har jag nog skrivit 100 gånger, på promenader, under sena kvällar på kontoret, tågresor till Linköping eller närhelst det funnits tid över för korta reflektioner över vad jag egentligen håller på med. De stunderna har inte varit så många de senaste åren. Några saker har jag dock lärt mig. Jag skrev in mig som doktorand Åtta år är en lång tid och många saker hinner inträffa. För att lyckas som s.k. industridoktorand behövs envishet och tålamod. Det är en lång resa och för mig markerar det en speciell episod i livet. Nu är den avslutad och jag är för första gången på länge helt öppen för nya äventyr. Vi får se vad som nu väntar. Det blir spännande. Min största insikt från de här åtta åren är dock att livet inte blir intressantare och större än vad man själv gör det till. En av de saker som bidrar mest är människorna omkring mig. Därför följer här en rad av tack till er som betytt mycket under den här episoden. Först och främst gäller det min familj: mamma, pappa och bröderna. Ni är min grundläggande trygghet. Utan er vore jag vilsen. Ett extra tack vill jag rikta till Dr Tennis som såg till att jag fick välförtjänt vila under våren Jag vet att stoppbollen var avsiktlig men det är ändå faktiskt inte ditt fel att hälsenan gick av. I framtiden kommer jag att ha all tid för att försiktigt satsa på min comeback. Mina vänner, speciellt: Petter, Molle, Fredrik, Mattias (så där ja, nu har jag också lämnat någonting kvar efter mig till historien), Rosis och så Bossakungen, Jocke, och Astro. Tack för att ni finns, ni tvingar mig trots min otillgänglighet att reflektera och agera utifrån olika aspekter. I mina mörkaste och ljusaste stunder finns ni där, det betyder fantastiskt mycket. En speciell tanke skänker jag också till en fantastisk intellektuell människa som är för god för denna världen. Jonna, ingen kan läsa så snabbt och ha så många kloka synpunkter som du på struktur och språk. Du är ämnad för något stort. Den fantastiska herrklubben GK som skänker inspiration och nödvändig distans till vardagen. Mina arbetskamrater på PwC:s avdelning för redovisningstekniska frågor: Accounting Consulting Services (ACS), framför allt till mina chefer Jan Buisman, Ek. Lic. Bo Lagerström, Robert Barnden och Claes Janzon som sponsrat mitt projekt och stått upp för mig på sätt jag egentligen inte vet allt om. Jag har trots allt hunnit förbruka tre chefer och är inne på min fjärde. Naturligtvis är jag tack skyldig till min arbetsgivare PricewaterhouseCoopers AB för det finansiella stödet. Alla revisorer och konsulter på PricewaterhouseCoopers, framför allt alla som kommit förbi och bett om hjälp med redovisningstekniska frågor samtidigt som ni undrat över varför jag aldrig blir färdig med min avhandling Speciellt vill jag tacka Ek. Dr. Gunilla Eklöv-Alander som i ett tidigt skede läste ett utkast till metodkapitel och därefter kommit med många kloka kommentarer och litteraturtips under resans gång. Seniora forskare och doktorander på EIS-seminarierna i Linköping men framför allt till doktoranderna inom Research programme for Auditors and Consultants (RAC). Ett särskilt tack vill jag uttrycka till doktorand Olof Arwinge som ihärdigt stött och blött olika frågor med mig de senaste åren. Dessutom är han en föredömlig kapten i Stockholms skärgård. Handfast handledning, trevliga diskussioner och många kloka kommentarer har jag fått från professor Fredrik Nilsson, huvudhandledare, och professorerna Nils-Göran Olve och Rolf Rundfelt. Er kunskap har varit ovärderlig i det här arbetet. På slutseminariet i augusti 2008 gjorde professor Walter Schuster en föredömlig genomgång av mitt dåvarande manus. De synpunkter som framfördes och den diskussion som följde har lett till att en väsentligt förbättrad slutprodukt nu kan läggas fram. Tack Henric för hjälpen med minnesnoteringarna! En sista sak ska nämnas och det rör min nu avslutade utbildning. Det stora bidraget från doktorandstudierna är att jag först nu vet hur jag egentligen borde ha genomfört hela det här projektet. Just därför tror jag inte att jag gör om någonting liknande. Mikael Scheja Stockholm, april 2009

16

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING FÖRTROENDEPROBLEM PÅ MARKNADEN FÖRETAGS ÖPPENHET AVHANDLINGENS FOKUS FORSKNINGSFRÅGOR, SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR FORSKNINGSFRÅGOR OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR AVHANDLINGENS INOMVETENSKAPLIGA BIDRAG AVHANDLINGENS UTOMVETENSKAPLIGA BIDRAG AVHANDLINGENS STRUKTUR SAMBANDET MELLAN AVHANDLINGENS OLIKA DELAR REFERENSRAM EMPIRI OCH RESULTAT SLUTSATSER 30 2 STUDIENS GENOMFÖRANDE VALD METOD FORSKNINGSDESIGN RATIONELLA INDIVIDER OCH RESULTATBEGREPPET KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA TEKNIKER ALTERNATIVA METODER REFERENSRAM LITTERATURSÖKNING REDOVISNINGSBEGREPP PÅ ENGELSKA OCH ANDRA SPRÅKLIGA PRINCIPER DOKUMENTSTUDIER DESKRIPTIV STUDIE AVGRÄNSNINGAR URVAL ANALYS AV DOKUMENT KLASSIFICERING OCH SAMMANSTÄLLNING AV NGM KLASSIFICERING AV NGM SAMMANSTÄLLNING AV NGM SKILLNADER I UNDERSÖKNINGEN MELLAN DELÅRSRAPPORTER OCH ÅRSREDOVISNINGAR KLASSIFICERING AV NGM SPECIFIKT FÖR DELÅRSRAPPORTSTUDIEN FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM INTERVJUER INTERVJUSTUDIE URVAL INTERVJUTEKNIK OCH ANALYS 60

18 3 RESULTATBEGREPPET PROBLEM MED DEFINITIONEN AV RESULTAT OLIKA RESULTATBEGREPP FÖR OLIKA SYFTEN RESULTATBEGREPP FÖR BOLAGSVÄRDERING REDOVISNING AV OLIKA RESULTATBEGREPP SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM ANVÄNDBARHET SOM ARGUMENT FÖR NGM 73 4 NORMGIVARNAS UTGÅNGSPUNKTER ANVÄNDBARHETSKRITERIET ANVÄNDBARHETENS RELEVANS OCH TILLFÖRLITLIGHET ANVÄNDBAR INFORMATION FÖR VÄRDERING AV EN AVGRÄNSAD ENHET FASB:S KONCEPTUELLA UTTALANDEN FASB:S UTTALANDE NR 1: MÅL MED FINANSIELL RAPPORTERING FASB:S UTTALANDE NR 2: KVALITATIVA EGENSKAPER FASB:S UTTALANDE NR 5: REDOVISNING OCH VÄRDERING SYFTEN MED FINANSIELL RAPPORTERING SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN KOMPROMISSEN MELLAN DE KVALITATIVA EGENSKAPERNA KVALITATIVA EGENSKAPER SOM MOTIV FÖR NGM 86 5 LAG OCH NORMER FÖR UTFORMNING AV RESULTATBEGREPP RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNING ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) REDOVISNINGSRÅDET FAR:S VÄGLEDNING OM ÅRSREDOVISNING I AKTIEBOLAG PÅVERKAN AV ÖVERGÅNGEN TILL IFRS OCH TILLÄMPNING AV IAS BÖRSNOTERADE BOLAGS DELÅRSRAPPORTERING NORMER FÖR SPECIFIKA RESULTATBEGREPP BEGREPPET RÖRELSERESULTAT EXTRAORDINÄRA OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER JÄMFÖRBARHET OCH OLIKA NORMER VERKSAMHETER UNDER AVVECKLING NORMGIVNING FÖR NGM NORMGIVNING I USA NORMGIVNING I EUROPA SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN ANVÄNDBARHET SOM MOTIV FÖR NGM UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM UPPRÄTTARNAS SYFTEN POSITIV REDOVISNINGSTEORI UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR POSITIV REDOVISNINGSTEORI EFFEKTIVA ELLER INEFFEKTIVA MARKNADER INFORMATIONSASYMMETRI OCH INCITAMENT FÖR NGM 110 2

19 6.1.4 KONTRAKTSTEORI OCH KONTRAKTSKOSTNADER INFORMATIONSVÄRDET I NGM (INFORMATIONSPERSPEKTIVET) EARNINGS MANAGEMENT EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT EARNINGS MANAGEMENT OCH REDOVISNINGENS UTFORMNING EXEMPEL PÅ EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM TIDIGARE STUDIER OM UPPRÄTTARES SYFTEN INFORMATIONSVÄRDET I NGM FÖRETAGSLEDARES RAPPORTERINGSSTRATEGIER UPPLYSNINGSVILJA OCH BOLAGETS RESULTAT FÖRETAGSLEDNINGAR OCH FINANSIELLA UPPLYSNINGAR NGM I RESULTATRÄKNINGEN INOM EU ORSAKER OCH DRIVKRAFTER SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM ANDRA FAKTORER FÖRUTOM ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM ANVÄNDARNA AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN INFORMATIONENS SAMMANSÄTTNING PÅVERKAR BESLUTSFATTARE INTRYCKSSTYRNING PRO FORMA-REDOVISNING UPPLYSNING OM FÖREGÅENDE PERIODS RESULTAT ANVÄNDARNAS INFORMATIONSBEHOV OCH NYTTJANDE AV REDOVISNINGSDATA ANVÄNDARE I EN AMERIKANSK GAAP-MILJÖ INVESTERARBETEENDEN AFFÄRSPRESSENS BEHANDLING AV RESULTATMÅTT SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN KUNSKAP OM ANVÄNDARE ANVÄNDARES BEHOV RESULTAT AV ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN OMFATTNING OCH UTFORMNING NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR FÖREKOMST AV NGM I OLIKA DELAR AV ÅRSREDOVISNINGEN MÅNGA UNIKA NGM NGM I BRANSCHER KATEGORIER AV NGM ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER DEFINITIONER AV NGM AVSTÄMNINGAR AV NGM MOTIV TILL NGM 172 3

20 9.2.4 EXEMPEL PÅ BRISTER I KVALITATIVA EGENSKAPER EXEMPEL PÅ INKONSEKVENT REDOVISADE RESULTATBEGREPP KVALITATIVA EGENSKAPER I VISSA NGM: EBIT, EBITA OCH EBITDA MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT RESULTATUTJÄMNING PRO FORMA SAMMANFATTNING OMFATTNING OCH UTFORMNING ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER TILLÄMPNINGEN AV TEKNIKER FÖR EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING RESULTAT AV DELÅRSRAPPORTSSTUDIEN OMFATTNING OCH UTFORMNING TOTALT ANTAL FÖREKOMMANDE NGM BOLAG MED MÅNGA UNIKA NGM KATEGORIER AV NGM NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR NGM I BRANSCHER FÖREKOMSTEN AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN FÖREKOMST AV NGM I INLEDANDE PUNKTER FÖREKOMST AV NGM I TEXTER NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING BEGREPPSFÖRVIRRINGEN KRING OMSÄTTNING JÄMFÖRELSE AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN JÄMFÖRELSE AV NYTTJANDET AV NGM UTANFÖR RESULTATRÄKNINGEN REDOVISNINGEN AV NGM I KVARTAL JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I RESULTATRÄKNINGEN NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I PUNKTER NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I TEXTER ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER JÄMFÖRBARHET MELLAN BOLAGEN JÄMFÖRBARHET MELLAN KVARTALEN FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN DEFINITIONER AV NGM AVSTÄMNINGAR AV NGM MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT PRO FORMA I RESULTATRÄKNINGAR EXEMPEL PÅ FÖRETEELSEN STRATEGISK PÅMINNELSE SAMMANFATTNING OMFATTNING OCH UTFORMNING AV NGM NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 252 4

21 MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT RESULTAT AV INTERVJUSTUDIEN MÖJLIG FÖRKLARING: ANVÄNDBARHET ANVÄNDBARHET OCH UTVÄRDERING INFORMATIONSASYMMETRI OCH KOMPROMISS MELLAN KVALITATIVA EGENSKAPER JÄMFÖRBARHET TILLFÖRLITLIGHET RELEVANS RESULTATPOSTER I RESULTATRÄKNING OCH EGET KAPITAL MÖJLIG FÖRKLARING: EARNINGS MANAGEMENT INFORMATIONSASYMMETRI OCH NEGATIVT URVAL OPPORTUNISM EARNINGS MANAGEMENT GENOM PRO FORMA EARNINGS MANAGEMENT GENOM RESULTATUTJÄMNING EARNINGS MANAGEMENT GENOM STRATEGISK PÅMINNELSE MÖJLIG FÖRKLARING: AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV BRANSCH ANVÄNDARE AFFÄRSPRESS ÖVRIGA FAKTORER OCH ORSAKER SAMMANFATTNING ANALYS, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING TIDIGARE FORSKNING TIDIGARE FORSKNINGS OM EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT TIDIGARE FORSKNING OM NGM AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM HUR NGM REDOVISAS AV UPPRÄTTARE OMFATTNINGEN AV REDOVISADE NGM REDOVISNINGEN AV NGM AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM UPPRÄTTARES ANLEDNINGAR TILL REDOVISNINGEN AV NGM ANVÄNDBARHET EARNINGS MANAGEMENT AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV AVHANDLINGENS BIDRAG KUNSKAPEN OM OCH FÖRSTÅELSEN AV NGM METODIK I FORSKNING OM NGM FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING FÖRÄNDRAD NORMGIVNING OCH AKTUALITET 330 KÄLLFÖRTECKNING 331 LITTERATUR 331 OFFENTLIGT TRYCK 342 ÖVRIGT MATERIAL 342 5

22 MUNTLIGA KÄLLOR 343 DEFINITIONER 344 FÖRKORTNINGAR 348 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE OM RESULTATBEGREPP OCH MOTIV 349 BILAGA 2: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR ÅRSREDOVISNINGSSTUDIER 356 BILAGA 3: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR DELÅRSRAPPORTER 357 BILAGA 4: BOLAG SOM INGÅR I ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN 358 BILAGA 5: STRATIFIERAT URVAL AV BOLAG FÖR ANALYS AV NGM I DELÅRSRAPPORTERING BILAGA 6: NGM I DELÅRSRAPPORTERING 363 BILAGA 7: BOLAG SOM ANVÄNDER NGM I SIN DELÅRSRAPPORTERING FÖRDELAT PER NOTERINGSLISTA 368 BILAGA 8: EXEMPEL PÅ NGM I KATEGORIER 370 BILAGA 9: REDOVISNING AV NGM I PUNKTER OCH TEXTER ÖVER 4 KVARTAL 377 BILAGA 10: JÄMFÖRBARHETEN I KATEGORIER 381 BILAGA 11: SAMMANSTÄLLNING AV ANTALET BOLAG SOM STÄMMER AV SINA NGM 382 6

23 1 INLEDNING Som titeln anger handlar denna studie dels om hur alternativa resultatbegrepp ( Non-GAAP Measures ) 1 används i börsbolags finansiella rapportering till sina intressenter, dels om varför andra resultatbegrepp än de som ges av GAAP 2 kommuniceras. Anledningen till att problemområdet studeras är mångfacetterad. Det här introducerande kapitlet tecknar en bakgrund till områdets relevans. Problemområdet beskrivs med åskådliggörande exempel, det diskuteras kring hur normgivare arbetar med resultaträkningen, de förtroendeproblem som redovisning haft på marknaden de senaste åren och betydelsen av företags öppenhet ( corporate transparency ). Problemområdet avgränsas därefter och de för avhandlingen aktuella forskningsfrågorna och dess syfte presenteras. Det redogörs även för avhandlingens bidrag i förhållande till ett inomvetenskapligt och utomvetenskapligt sammanhang och därefter introduceras läsaren till strukturen för hela avhandlingen. 1.1 BAKGRUND Genom en ökad internationalisering (se bl.a. Edenhammar och Hägg, 1997, s. 7, och Heurlin och Weiner, 2001, s. 9 ff.) har kapital kommit att lättare flyttas mellan länders kapitalmarknader. Kapitalrörligheten har skapat ett ökat behov av jämförbar information för att kunna utvärdera olika placeringsalternativ (Edenhammar och Hägg, 1997, s. 10). Den svenska kapitalmarknaden har också fått ett allt kortare tidsperspektiv i rapporteringen av prestationen hos svenska börsbolag. Kvartalsrapportering är ett krav från Stockholmsbörsen och andra handelsplatser som Aktietorget och New Growth Market. Allt mer fokus har också kommit att hamna på mätningen och redovisningen av kassaflöde och allt mindre på hur bolagets förmögenhet egentligen förändrats från en period till en annan (Törngren, 2005, s. 54). Fokuseringen på kassaflöde har som syfte att möjliggöra för en investerare att bedöma ett bolags framtida vinster och därigenom värde. I det sammanhanget har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering av en periods resultat. Exempel på begrepp som inte är definierade enligt lag eller 1 Med alternativa resultatbegrepp avses här sådana resultaträkningsmått för ett företags prestation under en period, en summering av intäkter och kostnader ur resultaträkningen, som inte finns angivna och definierade i lag eller redovisningsnormer. Sådana mått kallas internationellt ofta för Non-GAAP Measures och förkortas NGM. Se även avhandlingens definitioner. 2 GAAP = Generally Accepted Accounting Principles. På engelska skulle svensk lag om redovisning, svenska rekommendationer och uttalanden från normgivande organ om redovisningssed benämnas Swedish GAAP. 7

24 redovisningsnormer är bl.a. EBIT och EBITDA. 3 Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. I den här avhandlingen kommer förkortningen NGM genomgående att användas för företeelsen BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING Artikeln i figur 1.1 (se nästa sida) är ett exempel på att det sätt som resultatinformation redovisas på skulle kunna ge en viss effekt på användaren. 4 Här handlar det om den jämförelsestörande posten som bolagets VD, enligt artikelförfattaren, önskar att bolaget hade fört fram i samband med sin resultatrapport. Det är inte säkert att bolagets aktiekurs hade utvecklats annorlunda med en annan redovisning av periodens resultat, men utformningen av den finansiella rapporten kan ha påverkat värderingen av bolaget och därigenom dess aktiekurs. I alla fall verkar företagets VD vara av åsikten att kursraset berodde på att en enskild jämförelsestörande resultatpost inte var tillräckligt tydligt beskriven. Upprättares 5 idéer om att marknaden inte är effektiv, utan påverkas av det sätt som resultat redovisas på diskuteras inom positiv redovisningsteori. Teorin med avseende på avhandlingens problemområde beskrivs i kapitel 6. Studier som visar att utformningen och redovisningen av resultatmått i den finansiella rapporten för en period kan påverka användaren diskuteras i kapitel 8. I Redovisningsrådets rekommendation RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål föreskrivs att: Upplysning skall lämnas om resultateffekten av händelser och transaktioner, som är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med andra perioder och företag. (Redovisningsrådet 1993, p. 11) Det kan därför tyckas rimligt att företag redovisar NGM som t.ex. resultat före och resultat efter jämförelsestörande poster trots att begreppet jämförelsestörande inte är definierat i GAAP, och därigenom inte heller de två exemplifierade måtten. Den normgivning som rådde tillät inte en redovisning i resultaträkningen av de två uppräknade måtten men angav att upplysningar skulle lämnas. 3 EBIT = Earnings Before Interest and Taxes. EBITDA=Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. 4 Användare används i avhandlingen som generellt uttryck för den eller de som tar emot finansiella rapporter och använder dem för att ta ekonomiska beslut. Det kan även benämnas intressenter eller mottagare. Här avses främst investerare och analytiker. 5 Genomgående i avhandlingen benämns företagen (eller de som representerar företagen) som avger finansiella rapporter för upprättare. 6 Den redovisningsnormgivning som gällde för resultatrapportering 2004 (avhandlingens undersökning är baserad på årsredovisningar och delårsrapporter 2004) kommenteras i detalj i kapitel 5. 8

25 Figur 1.1 VD skyller kursras på missförstånd (källa: Hammarström, 2005) 9

26 Andra summeringar av intäkter och kostnader i resultaträkningen var dock inte uttryckligen förbjudna och någon normering som reglerade nyttjandet av NGM utanför resultaträkningen fanns inte heller. De resultatbegrepp som definierades av GAAP var, och är, få (se kapitel 5). Ett problem som normgivare brottats länge med är vad som är en jämförelsestörande post. Att försöka hitta en allmängiltig definition och redovisa ett resultat utan jämförelsestörande poster har varit, och är, ett svårt problem (se kapitel 3). Det är inte bara jämförelsestörande poster som är ett problem när ett resultat ska redovisas och ett resultatbegrepp utformas. Det kan även handla om vad ett resultatbegrepp ska användas till och vilka specifika poster som ingår eller inte ingår i ett resultatbegrepp. Det är t.ex. inte självklart att resultat efter skatt eller nettovinst är det resultatbegrepp som ger bäst nytta för en användare. Beroende på bolagets situation och vad användaren av en finansiell rapport ska använda bolagets finansiella rapport till kan olika resultatbegrepp ge olika nytta. Artikeln i figur 1.2 kan exemplifiera tankegångar i detta avseende. Som påpekas i artikeln är nettovinst inte alltid relevant för jämförelser mellan bolag i olika situationer. T.ex. kan ett resultatbegrepp ibland innehålla orealiserade vinster vilket kanske inte är ett innehåll som användaren önskar när en värdering av ett bolag ska utföras. 7 Dessutom kan det vara så att ett nettovinstbegrepp inte är rimligt att använda för värdering av vissa bolag. Här finns ett problem: hur ska en uppställning för resultatprestationer skapas och hur ska olika resultatbegrepp utformas av (och för) det enskilda bolaget så att det ger nytta för användaren? Det återgivna citatet från redovisningsrådets rekommendation RR 4 visar vikten av att upprättaren diskuterar händelser och transaktioner av olika slag när olika rapportperioders resultat ska jämföras. Sådana händelser kan vara minst lika intressanta för en investerare som själva nettovinsten eftersom det finns många olika värderingsmodeller som används. Exempelvis kan användaren av den finansiella rapporten studera direktavkastning, framtida prognoser, sannolikheten för uppköp etc. Beroende på hur användaren värderar ett bolag kan olika resultatbegrepp behövas. En faktor som ytterligare komplicerar redovisning av resultatmått är att det finns transaktioner som ökar eller minskar ett företags kapital under en period utan att de redovisas i en resultaträkning. Transaktionerna redovisas istället direkt i eget kapital. 7 I vilken utsträckning värdeförändringar i olika balansposter ska ingå i ett resultat är och har varit en kontroversiell fråga för normgivare och akademiker (Barker, 2004). 10

27 11 Figur 1.2 Därför kör DI med nettovinsten (källa: Wilke, 2005)

28 Ett resultat i resultaträkningen kan i ett sådant fall bli svårtolkat på grund av poster som vid en tidsperiod förs direkt mot det egna kapitalet, utan att ge resultateffekt, i senare perioder återförs via resultaträkningen och påverkar de periodernas redovisade resultat. Det kanske därför är en idé att som användare av rapporten välja att justera resultatet, d.v.s. ta bort eller lägga till vissa poster. Upprättaren av rapporten kan också anse att resultatet blir missvisande och därför välja att redovisa ett NGM som exkluderar eller inkluderar en viss post. Den situation som bolagen står inför när de ska upprätta sina rapporter är inte okomplicerad. Det visar de två artiklarna. Att ekonomijournalister väljer att skriva en artikel om ett bolags delårsrapportering eller bokslutskommuniké på ett visst sätt borde dock inte påverka professionella analytiker och investerare. De sistnämnda gör sina egna analyser på basis av den information de erhåller från bolagens direkta kommunikation, från analytikermöten och från andra källor (Hellman, 2000). Forskning visar dock att analytiker och investerare inte alltid uppvisar ett beteende där de gör en analys opåverkade av hur informationens sammansättning utformats. De olika sätt som företag redovisar resultat på kan ge olika påverkan på användarens bedömning (Bazerman, 1994) PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP Artiklarna är exempel på de olika problem som förekommer när NGM används och inte används. Det kan uppstå effekter både när NGM redovisas i en finansiell rapport och återges i ett journalistiskt referat och när sådana resultatbegrepp inte förekommer. Vilket sätt är lämpligt för rapportering av resultatet för en period (och för jämförelseperioden)? Vad bör förklaras för läsaren? Vem är den tänkta läsaren? Vad ska informationen användas till, vilken sorts prognos eller investeringsstrategi ska den stödja? Vad är tillåtet att rapportera enligt gällande regelverk? Vad är normgivarnas syfte med att reglera rapporteringen? Mängder av sådana frågor framkommer när man sätter sig in i situationen för den som upprättat den finansiella rapporten. Det som därför blir intressant att undersöka är bland annat: vilka aspekter som upprättaren beaktar, hur det ser ut på den svenska kapitalmarknaden och om det finns många olika NGM i de finansiella rapporter som Stockholmsbörsens bolag upprättar NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING Det finns sålunda problem dels med bolagens redovisning av NGM, dels med vad normgivarnas uppställningsformer för resultat tillåter och kräver. Om resultatbegreppen som redovisas (både i den formella resultaträkningen och i andra delar av en finansiell rapport) är de relevanta, om de är jämförbara, förstådda, och behövda är intressanta frågeställningar. Detta är flera normgivare medvetna om och arbete pågår med att utreda frågorna och försöka förändra normerna för redovisning av resultat. International Accounting Standards Board (IASB), en dominerande inter- 12

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden

Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1188 Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden Petter Ahlström Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Tekniska högskolan

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

Strategi, styrning och konkurrenskraft

Strategi, styrning och konkurrenskraft Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1318 Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB Erik B Nilsson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Ulla-Britt Fagerström - Senior lösningsspecialist, IBM Business Analytics 22 maj 2013 Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Då kan drömmar gå i uppfyllelse

Läs mer

CONSULTATION ON THE INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARD FOR SMALL AND MEDIUM-SIZED ENTITIES

CONSULTATION ON THE INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARD FOR SMALL AND MEDIUM-SIZED ENTITIES EUROPEAN COMMISSION Internal Market and Services DG FREE MOVEMENT OF CAPITAL, COMPANY LAW AND CORPORATE GOVERNANCE Financial reporting DIRECTORATE GENERAL FOR INTERNAL MARKET AND SERVICES CONSULTATION

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Vitec 2013 på 30 sekunder

Vitec 2013 på 30 sekunder Vitec 2013 på 30 sekunder Klicka på symbolen för att infoga bild här. Bilden ska vara utfallande (undantag frilagda objekt) och får inte vara bredare än vad stödlinjen visar. Bilden placeras alltid under

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Vägledning för upprättande av delårsredogörelse

Vägledning för upprättande av delårsredogörelse 1 januari 2014 Vägledning för upprättande av delårsredogörelse Bakgrund och syfte 1. NASDAQ OMX Stockholm har beslutat att avskaffa de nuvarande kraven på att upprätta kvartalsrapporter i enlighet med

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete.

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete. Agila kontrakt Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete DevLin, 2014 Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se http://blog.crisp.se/mattiasskarin mattias.skarin@crisp.se Copyright

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 augusti 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Telenor Sverige AB Box 4247 102 65 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Om IR Nordic Markets 2014

Om IR Nordic Markets 2014 Nordic Markets 2014 Om IR Nordic Markets 2014 Omfattning Totalt: 1561 bolagsspecifika bedömningar 160 Nordiska bolag 545 sell-side analytiker I Sverige: 580 bolagsspecifika bedömningar 62 Svenska bolag

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Faktaboken. Lägg till följande på sidan 160 i faktarutan om Progressiv avskrivning. Progressiv avskrivning (progressive balance depreciation)

Läs mer

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning KURSPLAN AUKTORISATIONSUTBILDNING STEG 2 EXTERN REDOVISNING MOTSVARANDE 10 HP SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning LÄRANDEMÅL efter genomgången kurs ska följande

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Agenda Introduktion Gällande regelverk Hur utför revisorn en granskning Dokumentationskrav

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Säkra och Effektiva Transporter

Säkra och Effektiva Transporter Säkra och Effektiva Transporter Partners AB Volvo Institute of Design vid Umeå universitet Oryx Simulations AB Projektledare Mikael Söderman (GTT) Advanced Technology & Research (ATR) mikael.soderman@volvo.com

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Att motivera priset på framtidstron Goodwillkommentarer i årsberättelser

Att motivera priset på framtidstron Goodwillkommentarer i årsberättelser Att motivera priset på framtidstron Goodwillkommentarer i årsberättelser Henrik Rahm lektor i svenska med didaktisk inriktning, Lund Niklas Sandell lektor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning,

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad Erfarna verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik Ledningsperspektivet på riskhantering roller, styrning och införande CRR seminarium 009-0-4 Hans Dahlquist Hans Dahlquist Från 007 Affärsområdeschef

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer